RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE"

Transkript

1 RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE NÄR AKTIEKAPITALET ÄR FÖRBRUKAT TILL MER ÄN HÄLFTEN Magisteruppsats i Företagsekonomi Fredrik Linderoth Margrét Viðarsdóttir VT 2009:MF02

2 Svensk titel: Risker för ägare/ställföreträdare När aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften Engelsk titel: Risks for shareholders and representatives When more than half the share capital is consumed Utgivningsår: 2009 Författare: Fredrik Linderoth, Margrét Viðarsdóttir Handledare: Gunnar Wramsby Abstract In a joint-stock company the shareholders have no personal liability for the company's obligations. Since the shareholders have no personal responsibility for obligations of the company, there is a protection for the equity in the company. Creditors and others should always be sure that the company has a share capital of at least SEK. There are certain rules on personal liability for shareholders and representatives of the company when the company has a lack of capital that is when the equity is less than half of the registered share capital. The study aims to provide an increased understanding of the risks that owners and representatives takes when the equity in the company is consumed to more than half of the registered share capital and why they take these risks. In order to achieve the purpose of this study, a collection of primary data was implemented in the form of interviews. The study has a hermeneutic approach and a qualitative method. The conclusions drawn in this study is that the owners and representatives risk getting personally responsible if they do not follow the regulations that are in place to protect the equity in the company. The reason for taking this risk is different. To a large extent it depends on lack of knowledge. They have no knowledge about the rules on personal liability. Keywords: Equity, personal liability/responsibility, lack of capital, insolvency, bankruptcy.

3 Sammanfattning I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker. För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget. Anledningen till att de tar denna risk är olika. Till stor del beror det på okunskap. De känner inte till reglerna i aktiebolagslagen om personligt betalningsansvar. Nyckelord: Eget kapital, personligt betalningsansvar, kapitalbrist, obestånd, konkurs.

4 Förord Vårt arbete med uppsatsen har varit mycket givande och lärorikt. Vi vill rikta vår tacksamhet till våra respondenter som tog sig tid att träffa oss och besvara våra frågor. Även vill vi tacka vår handledare Gunnar Wramsby för hans synpunkter och engagemang samt vår examinator Urban Österlund. Till slut vill vi tacka Ackordcentralen i Borås eftersom de är vår uppdragsgivare och för all hjälp vi har fått från deras personal. Borås den 1 juni 2009 Fredrik Linderoth Margrét Viðarsdóttir

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrundsbeskrivning Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Begreppslista Metod Vetenskapligt förhållningssätt Hermeneutik Vetenskaplig forskningsmetod Kvantitativa metoder Kvalitativ metod Vårt metodval Vetenskaplig forskningsansats Källkritik Teoretisk referensram Teoretisk utgångspunkt Eget kapital Fritt eller bundet eget kapital Aktiekapital Ansvar och risk Ansvar och åtgärder vid kapitalbrist enligt aktiebolagslagen 25: Andra ansvarsområden Rättsfall Alingsås Tingsrätt (personligt betalningsansvar) Hovrätten för västra Sverige Åtgärder för företag i kris Aktieägartillskott Nyemission Företagsrekonstruktion Konkurs Framtida lagförslag Empirisk undersökningsmetod Urval Datainsamling Reliabilitet och validitet Tillvägagångssätt Empiri Intervju med konkursförvaltare och handläggare på Ackordcentralen Kapitalbrist och obestånd Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Intervju med jurist på Gärde Wesslau Advokatbyrå Kapitalbrist och obestånd Risker för aktieägare och ställföreträdare i aktiebolag... 28

6 5.2.3 Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Intervju med jurist på Rosengrens Advokatbyrå Kapitalbrist och obestånd Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Intervju med revisor från Ernst & Young Kapitalbrist och obestånd Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Intervju med revisor på Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Kapitalbrist och obestånd Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Analys Utgångspunkt i analysen Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Personligt betalningsansvar Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Slutsatser Forskningsfrågor Egna reflektioner Förslag till vidare forskning Källförteckning Figurförteckning Figur 1, Analysmodellen Bilagor Bilaga 1 Aktiebolagslagen (2005:551) 25 kap. Likvidation och konkurs Bilaga 2 Intervjufrågor till Ackordcentralen Bilaga 3 Intervjufrågor till Ernst & Young och Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Bilaga 4 Intervjufrågor till konkursförvaltare på Gärde och Rosengrens Bilaga 5 Flödesschema

7 1 Inledning I detta inledande kapitel presenterar vi en bakgrundsbeskrivning till vårt forskningsproblem samt för en diskussion kring detsamma, vilket leder fram till vår frågeställning, vårt syfte samt vilka avgränsningar vi gjort i samband med studien. 1.1 Bakgrundsbeskrivning Ägaren eller ägarna i ett aktiebolag har, formellt sett, inget ansvar för bolagets skulder och förpliktelser. Denna företagsform är därför lämplig för ekonomiskt riskfyllda affärsidéer. Aktiebolagslagen innehåller många regler som enbart skall skydda aktieägare. Dessa regler är dispositiva, det vill säga är samtliga aktieägare överens kan dessa regler avtalas bort. Det finns även regler i aktiebolagslagen som är till för att enbart skydda borgenärerna, som bolagets fordringsägare. Dessa regler är tvingande och går därför inte att avtalas bort (Lundén 2006). Ägare till aktiebolag har trots allt ofta indirekt ett ansvar för bolagets skulder och förpliktelser. Detta beror ofta på borgensåtaganden. Ägaren kanske är tvungen att ställa personlig borgen eller pantsätta sin privata fastighet för att få låna till aktiekapitalet. En styrelseledamot i ett aktiebolag kan även bli ansvarig för de fel han/hon gör. Det finns ett ganska omfattande regelverk för styrelseledamöters ansvar gentemot bolags intressenter i aktiebolagslagen (Lundén 2006). Ett aktiebolag har ett eget kapital. Eget kapital är ett redovisningsbegrepp och utgörs av skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder. Det egna kapitalet kan sägas utgöra ett bolags eller en förenings egna medel och ur ett företags perspektiv kan det egna kapitalet anses som en skuld till ägarna. Eget kapital uppkommer genom att ägare skjuter till medel. Det egna kapitalet kan sedan byggas upp med mer medel från ägare eller genom att företaget går med vinst (SOU 2008:49). Om ett aktiebolag går med förlust över ett räkenskapsår måste förlusten täckas av eget kapital. Om företaget inte har tillräckligt med eget kapital för att täcka förlusten hamnar företaget på obestånd. Obestånd är ett begrepp för oförmåga att betala förfallna skulder och att den oförmågan inte är tillfällig. När företag hamnar på obestånd måste ägare skjuta till medel för att inte företaget skall bli likvidationspliktigt eller bli försatt i konkurs. Ett svenskt aktiebolag måste upprätta en kontrollbalansräkning om det befaras att det egna kapitalet är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om det visar sig att det egna kapitalet är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet måste ägarna tillskjuta ytterligare medel, eller så måste företaget träda i likvidation (SOU 2008:49). Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) skiljs det mellan två typer av eget kapital i aktiebolag, bundet och fritt. Det fria egna kapitalet kan delas ut till aktieägarna, medan det bundna egna kapitalet endast får delas ut om företaget likvideras. Bundet eget kapital utgörs av aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Fritt eget kapital utgörs av fria fonder, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Aktiekapital är den del av det egna kapitalet som tillskjutits av ägare till bolaget. Enligt aktiebolagslagen 1 kap. 5 och 14 krävs ett minsta aktiekapital om kronor för privata aktiebolag och för publika aktiebolag krävs ett minsta aktiekapital om kronor. 1

8 1.2 Problemdiskussion Enligt lagstiftningen finns ett skydd för det egna kapitalet i ett aktiebolag. De regler som finns i lagstiftningen är till för att skydda bolagets fordringsägare från att företrädarna för ett aktiebolag utnyttjar det faktum att de normalt inte har något personligt ansvar för bolagets skulder. Finns det risk för obestånd så skall inte ett bolag kunna drivas vidare (Lundén 2006). Enligt aktiebolagslagen (2005:551) 25 kap. 13 skall styrelsen genast upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kontrollbalansräkningen visar att mer än halva aktiekapitalet finns kvar kan bolaget fortsätta sin verksamhet utan att personligt betalningsansvar inträder. Om det däremot visar sig att underskottet är för stort föreligger kapitalbrist och det åligger styrelsen att handla därefter. En extra bolagsstämma eller enskild styrelseledamot skall då besluta om likvidation eller att driva bolaget vidare. Stämman kan besluta om att driva bolaget vidare och att avvakta i åtta månader och sedan besluta om eventuell likvidation/konkurs. Styrelsen har då åtta månader på sig att förbättra bolagets ställning och resultat (Oppenheimer et al. 2007). 1.3 Problemformulering Enligt lagstiftningen finns ett skydd för det egna kapitalet i ett aktiebolag. Eftersom aktieägare och ställföreträdare inte har personligt betalningsansvar krävs regler som säkerställer att bolagets aktiekapital tillförs bolaget och att medlen stannar kvar i bolaget. Aktieägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer de lagar och regler som finns på området. I samband med kapitalbrist riskerar bolagets ägare och ställföreträdare att bli personligen betalningsansvariga för uppkommande förpliktelser. Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om varför aktieägare och ställföreträdare tar risken att bli personligen betalningsansvariga? Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om vilka de viktigaste verktygen är för att kunna hantera och lösa ekonomiska kriser. 1.4 Syfte Studiens syfte är att beskriva och förklara de risker som ägare/ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker samt vilka åtgärder det finns för företag i kris. 1.5 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till att granska enbart svenska privata aktiebolag. Vi har genomfört intervjuer i vårt geografiska närområde, Borås. Vi har valt att genomföra intervjuer med konkursförvaltare, jurister och revisorer som är insatta på området. Även har vi valt att ta med en utredning som vi finner intressant då den kommer med ett förslag på sänkning av aktiekapitalet för privata aktiebolag. Vi har till sist valt att ta med ett rättsfall från Alingsås Tingsrätt som överklagades till Hovrätten i västra Sverige på grund av att det är ett typiskt exempel för personligt betalningsansvar för styrelseledamöter. Någon tidigare forskning inom området har vi inte hittat. 2

9 1.6 Begreppslista Befarad kapitalbrist - När det för styrelsen föreligger skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Borgenär - En person som har en skuld att kräva in från någon annan. Den som lämnar en kredit till någon. Borgenärer kan ibland kallas för fordringsägare. Den kritiska gränsen - Där eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den kritiska tidpunkten - När eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet. Faktisk kapitalbrist - När bolagets eget kapital faktiskt understiger hälften av det egna kapitalet. Gäldenär - Den som har en skuld till borgenären. Hypotetisk kontrollbalansräkning - Balansräkning som frivilligt upprättas och som inte är en kontrollbalansräkning. Intakt aktiekapital - Att eget kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet Intressent - Den som har intresse av att få ta del av ett företags ekonomiska information. Konkurs - Ett rättsligt förfarande som innebär att i princip alla tillgångar som en skuldsatt fysisk eller juridisk person har, tas om hand för betalning av samtliga skulder. Konkursbo - Den juridiska person som omfattar den utmätningsbara egendom som gäldenären hade vid konkursutbrottet eller som han får under konkursen eller som kan återanvändas. Konkursförvaltare - Den person som utreder konkursen och som företräder konkursboet. En konkursförvaltare är oftast en erfaren advokat Kontrollbalansplikt - Styrelsens plikt att upprätta en kontrollbalansräkning när styrelsen har skäl att anta att det föreligger befarad kapitalbrist. Obestånd - Ett företag (eller en person) är på obestånd om de inte i rätt tid kan betala sina skulder och problemet inte bara är tillfälligt. Obestånd kan även kallas för insolvens. NJA - Förkortning för tidsskriften Nytt juridiskt arkiv 3

10 2 Metod Olika angreppsätt, synsätt och ansatser finns att använda sig av för att åstadkomma uppsatsens syfte. Vi beskriver nedan båda metoderna samt de metodologiska ställningstaganden som vi har gjort. 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt Samhällsvetenskaplig metod är ett samlingsbegrepp för det eller de tillvägagångssätt som vi väljer att arbeta utifrån när vi försöker producera kunskap om samhället, dess institutioner, organisationer, grupper och individer. Mer generellt är metod läran om de tillvägagångssätt som vi kan använda oss av när vi skall samla in, bearbeta och sammanfatta upplysningar så att resultatet blir kunskap (Andersen 1998, s. 13). Inom vetenskapsteorin finns det olika paradigm att välja mellan, de vanligaste är positivismen och hermeneutiken. Hermeneutik går ut på att söka förklaring medan positivismen söker förståelse (Andersen 1998). Det vetenskapliga förhållningssättet för vår uppsatsprocess är hermeneutiskt eftersom det utgår ifrån att vi studerar, tolkar och förstår Hermeneutik Hermeneutik har sitt ursprung i den grekiska mytologin där Hermes var gudarnas budbärare och tolkade gudarnas budskap till människorna. Den utgår från att forskaren studerar, tolkar och förstår. Hermeneutik är en tolkningslära som härstammar från särskilda grundläggande antaganden och förutsättningar (Widerberg 2002). Hermeneutiker hävdar att det är en avgörande skillnad mellan att förklara naturen och att förstå (tolka) kulturen. (Arbnor & Bjerke 1994, s. 62). Den hermeneutiska cirkeln/den hermeneutiska spiralen är ett viktigt begrepp inom hermeneutiken som syftar på att tolkningen ökar i en cirkulär rotation mellan en människas förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, som i sin tur leder till ny förståelse som blir förförståelse i påföljande tolkningsansatser. Denna cirkelmetafor kan vara missvisande på grund av att den är sluten, det vill säga processen ser ut för att leda tillbaka till samma punkt där den startade. (Andersen 1998). Spiralmetaforen demonstrerar däremot på att förståelsen oavbrutet varierar och att den aldrig återgår till tidigare punkter som leder till att förståelsen antingen blir djupare eller att den når nya höjder (Andersen 1998). När till exempel en text skall tolkas är helhetsbilden som läsaren får beroende av det som finns i textens enskilda delar. Själva tolkningsprocessen börjar med att forskaren ser till helheten för att skapa en sammanhängande bild. Med hänsyn därtill studerar forskaren delarna närmare för att få en djupare förståelse, som sedan relateras till helheten som leder till en reflekterad tolkning (Andersen 1998). 4

11 Under arbetets gång med uppsatsen har vi utgått från ett hermeneutiskt synsätt eftersom vi vill skapa en förståelse om de risker ställföreträdare tar och varför de tar dessa risker samt vilka verktyg som företag använder sig av för att hantera och lösa ekonomiska kriser. Under arbetets gång skapas en ny förståelse genom att ny information samlas in och analyseras. Med hjälp av vår förförståelse tolkas och förklaras den information som har samlats in och som leder till att ny förståelse skapas. 2.2 Vetenskaplig forskningsmetod När det gäller insamlingsmetod inom samhällsvetenskapen brukar man skilja mellan två huvudformer av metoder, nämligen kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. Beroende på vilken metod vi använder påverkas resultatet på vår studie. Skillnaden på dessa två metoder är att den kvantitativa är mer strukturerad och objektiv, medan den kvalitativa inte är lika strukturerad och är subjektiv Kvantitativa metoder När en kvantitativ metod används i forskning används det flitigt av statistik, matematik och aritmetiska formler närmare bestämt hård data. Den vanligaste metoden i kvantitativ forskning är att skicka ut frågeformulär som sedan bearbetas med räkneoperationer. Kvantitativ metod präglas av mindre flexibilitet på grund av att informanten inte har någon möjlighet att svara utförligt på frågorna som ställts (Andersen 1998; Johannessen & Tufte 2002) Kvalitativ metod Huvudsyftet med en kvalitativ metod är att genom olika kategorier av datainsamling, generera en djupare förståelse av den problematik som studeras. Ett väsentligt moment är att förstå problematikens samband med helheten. När kvalitativ metod används i forskning används det flitigt med kvalitativ data, närmare bestämt mjuk data. Data existerar vanligen i form av texter (intervjuer) som måste bearbetas och tolkas vilket leder till att dessa inte lämpar sig för några räkneoperationer. Kvalitativ metod präglas av större flexibilitet på grund av att forskaren har större möjlighet att låta respondenten bestämma den information som kommer fram (Andersen 1998; Johannessen & Tufte 2002) Vårt metodval Att tillämpa den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig bra för vår studie, eftersom vi vill beskriva och förklara vilka risker och förpliktelser aktieägare och ställföreträdare tar och varför samt vilka verktyg som företag använder sig av för att hantera och lösa ekonomiska kriser. Därför känns den kvalitativa forskningsmetoden som ett naturligt val. Nackdelen med en kvalitativ studie är att vi inte kan få information från en stor mängd respondenter. Om vi istället hade genomfört en kvantitativ studie hade vi kunnat skicka enkäter till flera aktiebolag, konkursförvaltare, jurister och revisorer och få mängder av information som vi i sin tur hade kunnat analysera. 5

12 2.3 Vetenskaplig forskningsansats När forskarens syfte är att åstadkomma kännedom om samhället, organisationer eller mänskligt beteende finns det i princip två angreppssätt att välja mellan. Den ena kallas för deduktion som är bevisföringens väg, och den andra kallas för induktion, som är upptäcktens väg (Andersen 1998). Syftet med en samhällsvetenskaplig forskning är att integrera empiri och teori och se om empirin verifierar teorin eller inte. En sådan ansats, från teori till empiri, kallas deduktiv och medför en avledning från det generella till det konkreta. Generella påståenden testas med empiriska data. (Johannessen & Tufte 2002). Ett annat tillvägagångssätt kan vara att börja forskningen med utgångsläget i empirin. Forskaren börjar med att samla in data, där syftet är att ta fram generella exempel som kan göras till teorier eller generella begrepp. En sådan ansats, från empiri till teori, kallas induktiv. Att inducera går ut på att drar slutsatser från det särskilda till det mer generella (Johannessen & Tufte 2002). Det finns även ett tredje angreppssätt som innebär en växelverkan mellan induktion och deduktion som kallas för abduktion (Andersen 1998). Vår studie grundar sig på befintliga teorier och observationer och därför har vi valt att använda oss av den abduktiva metodansatsen då den lämpar sig bäst för vår studie och sammanfattar verkligheten på ett bra sätt. 2.4 Källkritik De källor som vi har använt oss av består till en stor del av lagtext. Dessa källor har vi kompletterat med ett rättsfall, utredning och propositioner från regeringen. Vi har använt oss av både sekundär- och primärdata för att öka validitet och reliabilitet i vår studie. Vi är medvetna om att den litteratur vi har använt oss av är begränsad och att det kan uppfattas som en nackdel på grund av att det minskar vidden i den information som vi har använt oss av i vår studie. Den empiriska studien består av intervjuer. Vi anser att vi har intervjuat sakkunniga personer inom ämnet och tycker vi att det kompenserar vår begränsade teori. Att vara kritisk gentemot sina källor är väldigt viktigt, framförallt vid användning av sekundärkällor på grund av att forskaren inte har samlat in informationen själv. Vid användning av primärkällor är det viktigt att inte påverka respondenterna. Under processens gång har källorna glanskast kontinuerligt och jämförts med varandra för att säkra trovärdigheten och öka tilliten till informationen. 6

13 3 Teoretisk referensram I det här kapitlet presenterar vi studiens teoretiska referensram. Vi redogör för lagar och begrepp som tillhör området. 3.1 Teoretisk utgångspunkt I detta kapitel beskriver vi det egna kapitalet och dess betydelse i aktiebolag. Därefter går vi djupare in på ägares och ställföreträdares ansvar samt vilka risker de tar i samband med kapitalbrist, det vill säga när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vi beskriver innehållet i lagarna på området, framför allt beskrivs kapitalbristreglerna i aktiebolagslagen 25 kap Vi presenterar ett rättsfall från Alingsås Tingsrätt som överklagades till Hovrätten i västra Sverige för att belysa det personliga betalningsansvaret. Till sist redogör vi för några åtgärder vid obestånd. Vi avslutar kapitlet genom att presentera en statlig offentlig utredning (SOU 2008:49) Aktiekapital i privata aktiebolag. Vi anser att denna är intressant då den lämnar förslag på en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag. 3.2 Eget kapital Eget kapital är ett redovisningsbegrepp och är skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder. Balansräkningens tillgångar är finansierade på två sätt, dels genom eget kapital och dels genom främmande kapital (Lundén 2006). Det egna kapitalet kan växa på två sätt, antingen genom att ägarna skjuter till medel eller genom att bolaget genererar vinster. Det egna kapitalet i aktiebolaget måste hela tiden vara minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet (Lundén 2006) Fritt eller bundet eget kapital Det egna kapitalet delas upp i bundet och fritt eget kapital. Vad som klassas som fritt och bundet eget kapital regleras i årsredovisningslagen. Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap. 14 skall ett aktiebolags eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. (Lundén 2006). Det fria egna kapitalet är utdelningsbart. Det är denna del av bolagets egna kapital som kan delas ut till aktieägare, lämnas som koncernbidrag m.m. (Lundén 2006) Aktiekapital Vid ett bolags bildande måste Bolagsverket informeras om hur stort aktiekapital bolaget skall ha. Ändringar i aktiekapitalet måste också registreras hos Bolagsverket (Lundén 2006). I privata bolag krävs ett minsta aktiekapital om kronor. Någon övre gräns existerar inte. I publika aktiebolag krävs ett minsta aktiekapital om kronor (aktiebolagslagen 1 kap. 5, 14 ). 7

14 Det registrerade aktiekapitalet kan tolkas som ett löfte till omvärlden att bolaget alltid har en buffert på detta minsta belopp. Denna buffert består i skillnaden mellan tillgångar och skulder i bolaget. I privata bolag skall omvärlden alltid kunna lita på att bolaget har minst kronor i skillnad mellan tillgångar och skulder, det vill säga tillgångarna måste alltid vara minst kronor större än skulderna. Om bufferten försvinner sägs det att aktiekapitalet är förbrukat (Lundén 2006). 3.3 Ansvar och risk I aktiebolagslagens 1 kap. 3 framkommer grundregeln att aktieägarna i ett aktiebolag inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Att aktieägarna i ett aktiebolag inte har något personligt betalningsansvar är en sanning med modifikation. I många fall kräver banker och andra kreditinstitut att aktieägarna går i borgen för de krediter som bolaget får. Eftersom ägarna inte har något personligt betalningsansvar krävs regler som säkerställer att bolaget tillförs eget kapital i form av aktiekapital och att medlen stannar kvar i bolaget (Folkesson 2006) Ansvar och åtgärder vid kapitalbrist enligt aktiebolagslagen 25:13-20 Se flödesschema i bilaga 5. Personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen är mest vanligt i samband med tvångslikvidation på grund av kapitalbrist. De regler som reglerar detta återfinns sedan den 1 januari 2006 i 25 kap Redan den 1 januari 2002 fick hela det 25 kap. (dåvarande 13 kap.) i aktiebolagslagen ett nytt innehåll sedan prop. 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag m.m. antagits av riksdagen (SFS 2001:932). Den nya lagtexten innehåller inga större förändringar, men texten tillsammans med motiveringarna i propositionen ger en hel del preciseringar i viktiga frågor där tidigare praxis eller tolkningar inte varit helt klara. Den nuvarande lagen ställer även högre krav än tidigare på formellt underlag inför bolagsstämmans beslut (Oppenheimer et al. 2007). Reglerna i aktiebolagslagens 25 kap utgår ifrån bolagets ställning även kallat sufficiens och det är skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder, det vill säga bolagets eget kapital. Om skulderna överstiger bolagets tillgångar är bolaget insufficient. Ett annat uttryck för insufficiens är negativt kapital eller förbrukat eget kapital (Oppenheimer et al. 2007). Det är viktigt att skilja på begreppen sufficiens/insufficiens och solvens/insolvens, då dessa ofta förväxlas. Solvens/insolvens avser bolagets betalningsförmåga till skillnad från sufficiens/insufficiens som avser bolagets ställning. Ett bolag är insolvent (det vill säga på obestånd) om det inte kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ett annat uttryck för insolvent är konkursmässig. Ett bolag som är insufficient behöver inte vara på obestånd (Oppenheimer et al. 2007). Skäl att anta befarad kapitalbrist Finns det skäl för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är förbrukat till mer än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, skall styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning (aktiebolagslagen 25 kap. 13 ). Det föreligger så kallad befarad kapitalbrist, det vill säga det föreligger skäl för styrelsen att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen skall alltid upprätta en kontrollbalansräkning och låta 8

15 den granskas av bolagets revisor när det föreligger befarad kapitalbrist (Oppenheimer et al. 2007). Om bolaget går med förlust så ökar styrelsens uppföljningsplikt och enligt NJA 1988 s. 620 så fastslås att styrelsen inte får förhålla sig passiv när den känner till att bolaget ekonomi har försämrats och det befaras att det egna kapitalet understiger den kritiska gränsen. Det förutsätts i princip att varje styrelseledamot har sådan kompetens och intresseinriktning att han eller hon kan bedöma om bolagets ekonomiska ställning har försämrats så mycket att en kontrollbalansräkning skall upprättas (prop. 1987/88:10, s ). Styrelsen måste hålla sig uppdaterad och få kontinuerlig information om bolagets resultat och ställning. Det tillhör styrelsens uppgifter att upprätta en skriftlig instruktion om hur ekonomirapporterna skall utformas och när de skall överlämnas till styrelsen. Bristfälliga rapporter som inte ger styrelsen någon anledning att misstänka kapitalbrist, kan leda till att styrelsen hålls ansvarig i alla fall (Lundén 2006). De regler som finns om upprättande av kontrollbalansräkning är till för att skydda bolagets fordringsägare från att företrädarna för ett aktiebolag utnyttjar det faktum att de normalt inte har något personligt ansvar för bolagets skulder. Finns det risk för obestånd så skall inte ett bolag kunna drivas vidare (Lundén 2006). Om befarad kapitalbrist inte föreligger kan verksamheten fortsätta utan åtgärder. Det kan vara bra att bevara det beslutsunderlag som styrelsen använt. Det behöver inte alltid vara en balansräkning utan det kan vara på relevanta underlag gjorda översiktliga bedömningar, till exempel en hypotetisk kontrollbalansräkning, det vill säga en balansräkning som frivilligt upprättats och som inte är en kontrollbalansräkning. (Oppenheimer et al. 2007). Kontrollbalansräkning skall genast upprättas och granskas av revisor Styrelsen skall se till att en kontrollbalansräkning upprättas, och att minst hälften av styrelsens ledamöter undertecknar den och överlämnar den till bolagets revisor samt att den framläggs på bolagsstämman. (Lundén 2006) I en kontrollbalansräkning värderas tillgångar och skulder på ett annat sätt jämfört med en vanlig balansräkning. Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed (Lundén 2006). Tillgångar får värderas till försäljningsvärdet minus försäljningskostnader. Inventarier och byggnader får tas upp till det planenliga restvärdet (anskaffningsvärde minus planenliga avskrivningar) om det överstiger försäljningsvärdet. Lagervärdet blir vanligtvis väsentligt mycket högre i en kontrollbalansräkning jämfört med den vanliga balansräkningen, där lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (Lundén 2006). Enligt aktiebolagslagens 25 kap. 13 måste styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Med genast menas att kontrollbalansräkningen skall upprättas så fort bokföringen är klar och alla avstämningar har gjorts. Det kan betyda en frist om några dagar eller någon vecka (Lundén 2006). En kontrollbalansräkning anses upprättad när den undertecknats av hälften eller fler av styrelsens ledamöter (Oppenheimer et al. 2007). I aktiebolagslagens 25 kap. 18 finns reglerna om personligt betalningsansvar för bolagets företrädare. Om styrelsen har underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning så kan 9

16 personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter uppkomma från den tidpunkt då kontrollbalansräkningen borde ha upprättats. Om styrelsen har upprättat kontrollbalansräkningen för sent så börjar det personliga betalningsansvaret för bolagets nya förpliktelser från den tidpunkt då kontrollbalansräkningen skulle ha varit upprättad. Det personliga betalningsansvaret avslutas när kontrollbalansräkningen slutligen har upprättats (Oppenheimer et al. 2007). Kontrollbalansräkningen skall granskas av bolagets revisor. Revisorn skall kommentera och datera med sin underskrift på kontrollbalansräkningen (Lundén 2006). Hur lång tid revisorns granskning får ta har inte kommenterats i förarbeten eller doktrin. Ett riktmärke torde dock vara en till två veckor med tanke på kravet om skyndsamhet. Hur lång tid granskningen tar beror på omständigheterna i det enskilda fallet (Oppenheimer et al. 2007). Överlämnar inte styrelsen en kontrollbalansräkning till revisorn för granskning så uppkommer medansvar för styrelsens ledamöter på samma sätt som vid utebliven kontrollbalansräkning. Medansvar uppkommer bara om det varit faktiskt kapitalbrist och ansvarsperioden avbryts när kontrollbalansräkningen överlämnas till revisorn (Oppenheimer et al. 2007). Visar kontrollbalansräkningen faktisk kapitalbrist? Efter revisorns granskning av kontrollbalansräkningen kan styrelsen besluta om att ändra upprättad kontrollbalansräkning på basis av bland annat revisorns iakttagelser. Om en justerad balansräkning visar att det egna kapitalet ligger över den kritiska gränsen behöver ingen kallelse till bolagsstämma göras (Oppenheimer et al. 2007). Kalla till bolagsstämma för beslut om likvidation (första kontrollstämman) Om kontrollbalansräkningen visar att faktisk kapitalbrist föreligger, efter att styrelsen tagit hänsyn till revisorns granskning och eventuella förändringar i bolagets ställning till och med dagen före styrelsens prövning om kallelse skall ske till bolagsstämman, skall styrelsen kalla till bolagsstämma och där ta upp frågan om bolaget skall gå i likvidation eller fortsätta sin verksamhet. En kallelse till bolagsstämma skall enligt aktiebolagslagen göras tidigast sex och senast två veckor före stämma (Oppenheimer et al. 2007). Kontrollbalansräkningen skall inte godkännas av bolagsstämman utan bara fungera som ett beslutsunderlag för stämman. Det kan ibland bli aktuellt att göra justeringar på kontrollbalansräkningen under stämman för att den skall spegla bolagets ställning vid tiden för stämman. Vissa händelser kan ha inträffat som påverkat bolagets ställning mellan tiden då kontrollbalansräkningen upprättades och tiden för stämman. Visar kontrollbalansräkningen, efter eventuella justeringer, ett intakt aktiekapital eller ett aktiekapital som minst uppgår till den kritiska gränsen behöver inga ytterligare åtgärder vidtas (Oppenheimer et al. 2007). Beslutar första kontrollstämman om likvidation? Bolagsstämman skall fatta beslut om vad som skall hända med bolaget. Har bolaget kapitalbrist kan bolagsstämman besluta om att bolaget skall likvideras (Lundén 2006). Om bolagsstämman fattar beslutet att bolaget skall fortsätta sin verksamhet så har bolaget en rådrumsfrist på åtta månader att återställa hela det registrerade aktiekapitalet (Oppenheimer et al. 2007). 10

17 Rådrumsfrist upprätta en andra kontrollbalansräkning Rådrumsfristen startar vid tidpunkten för den första kontrollstämman (Oppenheimer et al. 2007). Har en obeståndssituation uppstått så kan inte styrelsen avvakta med åtgärder trots att den har en åtta månaders rådrumsfrist. Har bolaget hamnat på obestånd är handlingsalternativen konkurs eller betalningsinställelse förenad med förhandlingar om ackord eller företagsrekonstruktion. Styrelsen måste därför vara insatt i aktiebolagslagens 25 kapitel, konkurslag och skattebetalningslagen (Oppenheimer et al. 2007). En ny kontrollbalansräkning skall upprättas och granskas av revisorn inom åtta månader från första stämman. Likvidationsplikt och personligt betalningsansvar blir inte aktuellt förrän efter rådrumsfristen (Oppenheimer et al. 2007). Framläggs på andra kontrollstämma en granskad andra kontrollbalansräkning med intakt aktiekapital? För att undvika likvidation för bolaget så måste styrelsen visa upp en kontrollbalansräkning med intakt aktiekapital, det vill säga ett eget kapital som motsvarar det registrerade aktiekapitalet, inom åttamånadersperioden på en andra kontrollstämma (Oppenheimer et al. 2007). Om det då står helt klart att bolaget fortfarande har kapitalbrist så kan styrelsens lämna in en likvidationsansökan utan att upprätta en ny kontrollbalansräkning (Lundén 2006). Kontrollbalansräkningen skall visa ställnigen som avser tiden för stämman. Den skall ha granskats av resvisor och eventuella väsentliga förändringar som inträffat efter den dag då kontrollbalansräkningen upprättats måste redovisas som kompletterande information på stämman. Om det egna kapitalet är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet så behöver inte bolaget likvideras (Oppenheimer et al. 2007). Ansökan om likvidation Enligt aktiebolagslagens 25 kap. 8 skall bolagsstämman vidta åtgärder för att beslutet om likvidation genast anmäls för registrering i aktiebolagsregistret. Stämman har således ansvaret för att besluta om vem som skall göra anmälan. Om inte bolagsstämman beslutar att företaget skall likvideras när det är likvidationspliktigt, så är styrelsen skyldig att ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation. Ansöker inte styrelsen om likvidation uppkommer personligt betalningsansvar för nya förpliktelser och detta kan liknas vid ett handelsbolag med solidariskt ansvariga intressenter i form av aktieägare och styrelseledamöter. Ansökan om likvidation kan också göras av en styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller en aktieägare (Oppenheimer et al. 2007). Efter rådrumsfristen Om verksamheten drivs vidare efter åttamånadersfristen, trots att bolaget har kapitalbrist, inträder det personliga och solidariska betalningsansvaret för bolagets företrädare. Det personliga betalningsansvaret gäller då de skulder och förpliktelser som uppkommer efter åttamånadersfristen (Lundén 2006). Aktieägare kan också hållas ansvariga om de på bolagsstämman är med och fattar beslut om att fortsätta verksamheten efter åttamånadersfristen trots att bolaget inte har återställt aktiekapitalet. Styrelsen undgår inte heller ansvar även om stämman beslutat om fortsatt verksamhet trots likvidationsplikten (Lundén 2006). Betalningsansvaret börjar den dagen då åttamånadersfristen löper ut och omfattar de skulder och förpliktelser som uppkommer från och med denna dag. För att slippa betalningsansvaret 11

18 kan en styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, eller aktieägare ansöka om att bolaget skall likvideras. Som styrelseledamot måste du avgå för att undvika betalningsansvar om stämman fattar beslut om fortsatt verksamhet trots att bolaget skall tvångslikvideras (Lundén 2006). Även om bolaget har kapitalbrist behöver inte det betyda att det är otänkbart att driva företaget vidare. Bolaget kanske har haft höga utvecklings- och/eller marknadsföringskostnader under en period som har lett till att företaget fått kapitalbrist (Lundén 2006). Ett alternativ för att undgå tvångslikvidation och personligt betalningsansvar är att sänka bolagets aktiekapital. Detta går under förutsättning att det registrerade aktiekapitalet är högre än det lägsta tillåtna kapitalet för bolaget (Lundén 2006) Andra ansvarsområden Ansvarsgenombrott Det finns flera olika ansvarsgenombrott, förutom överträdelse av reglerna om likvidationsplikt vid kapitalbrist, där företrädarna för aktiebolaget kan bli personligt betalningsansvariga. Enligt Lundén (2006, s. 209) gäller detta bland annat; skatter och avgifter överträdelse av låneförbudet olovlig vinstutdelning försenad inlämning av årsredovisning Skatter och avgifter Företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga för skatter och sociala avgifter som inte har betalats. Normalt blir företrädare bara ansvariga om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låtit bli att betala skatterna och avgifterna. För att slippa bli personligt betalningsansvarig kan bolaget lämna en officiell betalningsinställelse eller lämna in en konkursansökan senast på förfallodagen (Lundén 2006). Överträdelse av låneförbudet Det finns regler om vilka lån från bolaget som är tillåtna och förbjudna. I aktiebolagslagens 21 kapitel finns reglerat vilka lån som inte är tillåtna. I första paragrafen finns uppräknat vilka personer som inte får låna pengar av aktiebolaget. Aktieägare till ett aktiebolag får inte låna pengar av bolaget. Detsamma gäller även för styrelseledamöter och verkställande direktörer. Förbudet gäller också för närstående till bolagets ägare, styrelseledamöter och verkställande direktör. Olovlig vinstutdelning I ett aktiebolag får bara det fria egna kapitalet delas ut. Om ett bolag delar ut mer än det fria egna kapitalet räknas det som en olovlig utdelning. En olovlig vinstutdelning upptäcks snabbt vid en konkurs och den som tagit emot en olovlig vinstutdelning måste betala tillbaka beloppet till bolaget. Det är inte bara den som tagit emot den olovliga utdelningen som har ansvar för att beloppet betalas tillbaka till bolaget utan även den som medverkat till den olovliga vinstutdelningen har ansvar att beloppet återbetalas (Lundén 2006). 12

19 Årsredovisning i tid till Bolagsverket Styrelsen och verkställande direktören är ansvariga för att årsredovisningen skickas in till Bolagsverket i tid. Årsredovisningen skall skickas in senast sju månader efter bokslutsdagen till Bolagsverket. Om årsredovisningen inte kommer in till Bolagsverket inom femton månader från bokslutsdagen blir företrädarna för företaget personligt ansvariga för de skulder som uppkommer för tiden därefter (Lundén 2006). Skadeståndsansvar Enligt aktiebolagslagen 29 kap. 1 skall en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. En styrelseledamot eller verkställande direktör måste alltid främja bolagets intressen. De har lojalitets- och vårdplikt över bolaget. Det räcker därför inte med att bara följa aktiebolagslagen och bolagsordningens bestämmelser (Lundén 2006). Aktieägares skadeståndsansvar Den som bara är aktieägare har ett mer begränsat ansvar. Enligt aktiebolagslagen 29 kap. 3 skall en aktieägare ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, en aktieägare eller någon annan genom att medverka till överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. 13

20 3.4 Rättsfall Alingsås Tingsrätt (personligt betalningsansvar) I målet är fråga om huruvida bolagets styrelseledamöter är personligt betalningsansvariga enligt 13 kap. 12 aktiebolagslagen, i dess lydelse före den 1 januari 2006, för den del av Bröderna Edstrand fordran som uppkommit under perioden Bröderna Edstrand Aktiebolag är ett handelsföretag inom stål och metall och säljer stål- och aluminiumprodukter till bygg- och verkstadsindustrin. Flexihus bedrev tillverkning och montering av prefabricerade moduler för bostäder, kontor och andra lokaler. Flexihus försattes i konkurs den 7 juli Bröderna Edstrand har sålt material till Flexihus sedan Efter konkursen kvarstår en skuld som avser beställningar och leveranser som gjorts under perioden inklusive ränta. Flexihus är en koncern och har samtliga koncernbolagen samma styrelse. Lars Svensson, ordförande, Bo Sturehag verkställande direktör, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Hodt och Jörgen Andersson. Styrelseledamöterna i Flexihus, är flesta väl utbildade advokater och ekonomer. Lars Svensson är advokat och ofta anlitad som konkursförvaltare, Sven-Åke Eriksson är ekonomutbildad och har mångårig erfarenhet av ekonomi- och redovisningschef bland annat hos Transatlantic och Volvo. Finn Hodt är civilekonom och revisorsutbildad. Christian Falck-Pedersen är ägare till Ticon A/S och har ett par hundra anställda och en årlig omsättning på cirka 250 miljoner norska kronor. Jörgen Andersson var svetsare i Flexihus och satt han i styrelsen enbart för att hans far Bo Sturehag ville att han skulle lära sig styrelsearbetet. I Flexihus tjänstgjorde under i målet aktuell period Rolf Lindström som ekonomichef. I juni 2002 anställdes Henry Larsson som controller på ekonomifunktionen. Som revisor i Flexihus och övriga koncernbolag anlitades Gunnar Nilsson från Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Borås. Rättsliga grunder Bröderna Edström anser att alla styrelseledamöter i Flexihus har försummat att enligt 13 kap. 12 aktiebolagslagen att genast upprätta och låta bolagets revisorer granska en kontrollbalansräkning när det fanns skäl att anta att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet och bolagets eget kapital också rent faktiskt understeg denna nivå. Bolagets eget kapital återhämtade sig aldrig. Kontrollbalansräkningen skulle ha upprättas per , alternativt per , alternativt eller alternativt per Enligt 13 kap. 17 aktiebolagslagen har styrelsen därmed ett personligt ansvar för de förpliktelser som uppkom under den tid som underlåtenheten bestod. Rättelse vidtogs av styrelsen och upphörde det personliga ansvaret den dagen för framtida förpliktelser emedan ansvaret för tidigare förpliktelser som uppkom under underlåtelseperioden kvarstår. Att styrelsen har försummat att fullgöra sin skyldighet enligt 13 kap. 12 aktiebolagslagen beror delvis på att styrelseledamöterna inte heller har fullgjort sin skyldighet enligt 8 kap. 3 aktiebolagslagen att se till att bolagets 14

21 organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att styrelseledamöterna inte heller har fullgjort sin skyldighet enligt 8 kap. 4 aktiebolagslagen att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Bo Sturehag bestrider att det förelegat en faktisk kapitalbrist i Flexihus före och i vart fall har det inte funnits anledning för styrelsen att anta att Flexihus eget kapital understeg hälften av bolagets registrerade aktiekapital. Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Hodt och Lars Svensson anser att det först den fanns skäl att anta att Flexihus egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen har omedelbart, samma dag, beslutat att upprätta kontrollbalansräkning. Kontrollbalansräkning var upprättad och granskad av revisor samt framlades på bolagsstämma Tiden mellan och var inte onödigt lång utan var nödvändig för att kunna upprätta en kontrollbalansräkning enligt lagens krav och låta revisorerna granska den. Då styrelsens underlåtenhet därmed inte bestod när Bröderna Edstrands fordringar uppkom, omfattas de inte av det solidariska ansvar som kan ha förelegat för förpliktelser som uppkom under den tid styrelsens underlåtenhet alltjämt bestod. Om tingsrätten skulle finna att skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkningen trots allt uppstod tidigare än har Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Hodt och Lars Svensson ändå inte varit försumliga. De har aktivt sökt information, försökt avhjälpa eventuella brister, noggrant följt bolagets utveckling och resultat samt vidtagit åtgärder för att stärka organisationen. De har, var och en, därför gjort i vart fall vad som rimligen kan krävas av dem som styrelseledamöter. De anser att i sitt arbete som styrelseledamöter fått felkatig information av verkställande direktören Bo Sturehag och de har således vilseletts av den verkställande ledningen, innebärande bland annat att de dels fått direkt felaktig information, dels undanhållits information. De har, var och en, i vart fall mot denna bakgrund och i kombination med faktiskt vidtagna åtgärder gjort vad som rimligen kan krävas av dem som styrelseledamöter och således inte varit försumliga. Jörgen Andersson har åberopat samma sammanfattande grunder som Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Hodt och Lars Svensson. Den tid styrelsen har för att samla ett erforderligt material, granska och analysera och upprätta periodbokslut, upprätta en kontrollbalansräkning samt låta revisorerna granska denna uppgår normalt till högst en månad och vid något enstaka fall under speciella omständigheter till en och en halv eller högst två månader. Det har i praxis aldrig accepterats mer än två månader för hela arbetet med att upprätta en kontrollbalansräkning. För Flexihus styrelse tog det tre månader. Ansvarbefrielse förutsätter att samtliga styrelseledamöter inte haft vetskap om bolagets ekonomiska ställning. Då Flexihus enligt sin årsredovisning per hade ett eget kapital på kr och det registrerade aktiekapitalet var 2 mkr så var styrelsen den ställd inför det faktum 15

22 att bolagets egna kapital var negativt med cirka 10 mkr. Detta utgjorde med råge skäl för styrelsen att anta att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet var förbrukat med skyldighet att genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Så kom dock inte att ske. I detta fall har hela styrelsen haft full vetskap men underlåtit att agera för att snarast möjligt ersätta skönsmässiga gissningar med fakta i saken. Styrelseledamöterna har sålunda inte alls gjort vad som rimligen kunde krävas av dem. Bröderna Edstrand medger att övriga styrelseledamöter i viss mån har vilseletts av verkställande direktören Bo Sturehag. Detta saknar dock betydelse i målet då hela styrelsen har haft kunskap om bolagets ekonomi i sådan utsträckning att det med mycket goda marginaler har stått helt klart för samtliga styrelseledamöter att Flexihus eget kapital var mer än till hälften förbrukat vi de tidpunkter som Bröderna Edstrand anvisat i målet. Tingsrättens domslut 1. Tingsrätten förpliktar Bo Sturehag att till Bröderna Edstrand Aktiebolag betala kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från 30 dagar efter respektive fakturas förfallodag tills betalning sker. Fakturorna 39 stycken daterade mellan och Av beloppet skall kr betalas solidariskt med Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson. 2. Tingsrätten förpliktigar Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson att solidariskt och solidariskt med Bo Sturehag betala Bröderna Edstrand Aktiebolag kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från 30 dagar efter respektive fakturas förfallodatum till betalning sker. De fakturor Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson skall betala 24 till antalet är daterade mellan och Bo Sturehag, Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson skall solidariskt utge ersättning till Bröderna Edstrand Aktiebolag för rättegångskostnader exklusive mervärdeskatt med kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från denna dag till betalning sker (Alingsås Tingsrätt, Dom , Mål nr T786-04, T ). 3. Samtliga styrelseledamöter överklagade domen till Hovrätten för västra Sverige i Göteborg. 3.5 Hovrätten för västra Sverige Tidpunkt för kontrollbalansräkningens upprättande BE Group Sverige Aktiebolag (tidigare Bröderna Edstrand Aktiebolag) Hovrätten anser att skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning i Flexihus AB inträdde i objektiv mening redan vid månadsskiftet augusti/september Kontrollbalansräkningen upprättades först den 14 mars 2003, det vill säga drygt sex månader därefter. Vid bedömning av frågan om styrelseledamöterna har varit försumliga måste dock utgångspunkten vara 16

23 den tidpunkt då styrelseledamöterna även i subjektiv mening borde ha insett att det fanns anledning att upprätta en kontrollbalansräkning. Som hovrätten anfört inföll denna tidpunkt, för alla ledamöter utom Bo Sturehag, inte förrän vid månadsskiftet oktober/november I förevarande fall har styrelseledamöterna anfört att såväl vissa styrelseledamöter som annan personal i koncernen arbetade mycket med upprättandet av kontrollbalansräkningen, jämte det omfattande arbete som Öhrlings lade ned i frågan. Enligt dem fanns det inget de hade kunnat göra för att kontrollbalansräkningen skulle ha kunnat bli färdig tidigare. Hovrätten har inte skäl att ifrågasätta de uppgifter som lämnats om att prognosen först var att kontrollbalansräkningen skulle vara färdig inom några veckor, men att Öhrlings fortlöpande ställde krav på bättre underlag och att arbetet därför drog ut på tiden. Mot den bakgrunden borde kontrollbalansräkningen varit upprättad senast vid årsskiftet 2002/2003 (och för Bo Sturehags del redan tidigare). Hovrättens domslut Med ändring av tingsrättens domslut förpliktigar hovrätten Bo Sturehag, Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson att solidariskt med varandra till BE Group Sverige Aktiebolag betala , jämte ränta som angetts i punkten 1 i tingsrättens domslut. Bo Sturehag, Jörgen Andersson, Sven-Åke Eriksson, Christian Falck-Pedersen, Finn Holdt och Lars Svensson skall solidariskt utge ersättning för BE Group Sverige Aktiebolags rättegångskostnader i hovrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt lag (Hovrätten för västra Sverige, Dom , Mål nr T ) 17

24 3.6 Åtgärder för företag i kris Aktieägartillskott Att göra ett aktieägartillskott är ett sätt att öka det egna kapitalet i bolaget. Det är vanligt med aktieägartillskott när ett bolag hamnat på obestånd, eller riskerar att hamna på obestånd (Lundén 2006). Om det egna kapitalet skall kunna ökas genom ett aktieägartillskott måste det vara oåterkalleligt, annars räknas aktieägartillskottet som en skuld i balansräkningen. Detta stärker inte bolagets totala ekonomiska ställning. Det finns två typer av aktieägartillskott, ovillkorat och villkorat (Lundén 2006). Genom att göra ett ovillkorat aktieägartillskott ställs inga krav på återbetalning, medans ett villkorat aktieägartillskott ställer krav på bolagets aktieägare att bolaget skall betala tillbaka pengarna om bolaget senare kommer att gå med vinst (Lundén 2006) Nyemission Syftet med en nyemission är att få in mer medel, antingen i form av pengar eller i form av egendom, till bolaget. Ibland är det andra än tidigare aktieägare som tillskjuter medel för att de tror på bolaget och vill bli aktieägare. Genom en nyemission ökar bolagets aktiekapital. Bristen i bolaget förblir densamma, men eftersom aktiekapitalet ökas kan bristen komma att bli mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om nyemissionen genomförs till överkurs kan bristen i bolaget minskas eller helt elimineras (Folkesson 2006) Företagsrekonstruktion Den 1 september 1996 infördes lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt. Enligt lagstiftaren är det viktigt att ge ett företag som har betalningssvårigheter ett andrum så att företaget kan vidta åtgärder för att förhandla med sina borgenärer om ett ackord och förbättra sitt rörelse resultat. Det anses viktigt både i samhälls- som företagsekonomiska synpunkt att de företag som är i kris får hjälp i ett tidigt skede genom en rekonstruktion och på det viset återfå sin livskraft innan krisen är så stor att företaget måste avvecklas och enbart konkurs återstår. Att avveckla företag innebär alltid en stor risk för kapitalförstöring (Persson & Tuula 2001). Syftet med företagsrekonstruktion är att försöka rädda bolag som är i kris från konkurs. Kravet för att en rekonstruktion skall vara aktuell är att bolaget har svårigheter med att på förfallodagen betala sina skulder, men att de har ett hopp om att det endast är tillfälligt och att det går att lösa problemen (Oppenheimer et al. 2007). Om ett företag skall göra ett offentligt ackord krävs det att bolaget ansöker om företagsrekonstruktion och då gäller det att hitta rätt person som kan åta sig rollen att vara rekonstruktör. Oftast rekryteras den personen från samma grupp som är ansvarig för konkurser, närmare bestämt specialiserade advokater eller tjänstemännen vid Ackordcentralen (Oppenheimer et al. 2007). Det är Tingsrätten som beslutar om företagsrekonstruktion och väljer rekonstruktör. Ansökan som skickas till tingsrätten skall vara detaljerad för att ge tingsrätten ett tillräckligt 18

25 beslutsunderlag. I ansökan skall bland annat framgå en preliminär plan hur bolaget har tänkt sig att lösa likviditetsproblemet. För att rekonstruktören skall kunna acceptera uppdraget måste han granska planen och anse att den är realistisk (Oppenheimer et al. 2007) Konkurs När ett företag har hamnat på obestånd och har svårt att betala sina skulder på förfallodagen börjar vanligen en kapplöpning mellan företagets leverantörer och kreditgivare för att alla vill ha betalt för sina leveranser och krediter. Om det finns en misstanke om att en borgenär gynnas framför andra då finns den möjligheten att försätta gäldenären i konkurs (Edström, Lundén & Svensson 1999). En konkurs medför att alla borgenärer samtidigt med tvång tar gäldenärens alla tillgångar i anspråk för att försöka försäkra sig om att få betalt för sina fordringar. Det som händer i praktiken är att en eller flera av borgenärerna ansöker om att försätta gäldenären i konkurs. Medan konkursen pågår omhändertas alla tillgångar som gäldenären har av ett konkursbo för borgenärernas räkning (Edström, Lundén & Svensson 1999). Ett konkursbo skall representeras av en konkursförvaltare som utses av domstol. Denna skall representera konkursboet och till följd därav alla borgenärer som ingår i konkursen. Konkursförvaltaren skall ha hand om gäldenärens egendom för borgenärernas räkning (Edström, Lundén & Svensson 1999). Konkursförvaltaren representerar enbart borgenären och skulle gäldenären vara i behov av juridisk hjälp måste han skaffa sig en egen representant (Edström, Lundén & Svensson 1999). Den viktigaste uppgiften en konkursförvaltare har är att förvandla alla tillgångar som ingår i konkursboet till pengar som sedan skall fördelas till borgenärerna. Vissa kronofogdemyndigheter har uppgiften att vara tillsynsmyndigheter i konkurser och skall kontrollera att konkursförvaltaren sköter konkursboet på ett lagligt sätt (Edström, Lundén & Svensson 1999). Det främsta syftet med ett konkursförande är att dela upp gäldenärens kapital proportionellt mellan borgenärerna med hänsyn till hur stora krav de har. Om en borgenärs fordran är förenad med förmånsrätt kan han gå före i kön vilket betyder att hans fordran är prioriterad framför andra. Som exempel är skatter och fordringar med säkerhet i form av pant sådana förmånsberättigade fordringar (Edström, Lundén & Svensson 1999). Andra syften med konkurs kan vara att; försöka att få gäldenären att betala en skuld, hindra en företagare från att fortsätta att bedriva en olönsam verksamhet till skada för företagets kreditgivare och/eller leverantörer, utreda om det förekommit oegentligheter eller om det kan ha skett utbetalningar av löner till företagaren eller annan, som inte varit tillåtna och därför kan återvinnas för betalning av gäldenärens skulder, komma åt tillgångar i utlandet, begära återbetalning av olovliga vinstutdelningar eller förbjudna lån, komma åt dolda äganderätter. Gäldenären kan äga en egendom som inte är synlig eller registrerad, men som tillhör honom helt eller delvis (Edström, Lundén & Svensson 1999, s. 10). 19

26 3.7 Framtida lagförslag Regeringen beslutade den 19 september 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bland annat lämna förslag till om kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag bör sänkas (dir. 2007:132). Till särskild utredare förordnades advokaten, jur. dr. Carl Svernlöv (SOU 2008:49). Enligt aktiebolagslagen 1 kapitel 5 skall aktiekapitalet i ett privat aktiebolag uppgå till minst kronor och i ett publikt aktiebolag skall det uppgå till minst kronor. Granskningen av aktiekapitalet i privata aktiebolag kan ses som en del av det regelförenklingsarbete som pågår i Sverige och EU med avsikt att förstärka företagens konkurrenskraft. Huvudförslaget i delbetänkandet handlar om att kravet på minsta aktiekapital i privata aktiebolag skall sänkas från till kronor som är en historiskt mycket låg nivå och har bestämts utifrån en avvägning mellan intresset av att fler mindre företag skall kunna välja att bedriva sin verksamhet i form av aktiebolag och de annorlunda effekter som sänkningen kan medföra. I samband med utredningens förslag (SOU 2008:49) har justitiedepartementet begärt att få remissinstansernas åsikter om att alternativt sänka kravet på det minsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag till kronor eller 1 krona. Vidare innehåller delbetänkandet ett alternativt förslag som innebär en möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet vid nybildning av ett privat aktiebolag. Detta förslag innebär att minst en fjärdedel av aktiekapitalet måste betalas in när bolaget bildas och att resterande belopp får betalas inom den tid som fastställts i stiftelseurkunden. I det alternativa förslaget ingår också en möjlighet att sänka minimikapitalet till kronor (SOU 2008:49). 20

27 4. Empirisk undersökningsmetod I detta kapitel beskriver vi tillvägagångssättet vid datainsamlingen och säkerheten vid informationsinsamlingen 4.1 Urval Ackordcentralen i Borås skickade förslag på uppsatsämnen till Högskolan i Borås som i sin tur skickade dessa till alla elever som skulle skriva kandidat- och magisteruppsats under vårterminen Eftersom vi ansåg att deras förslag var intressanta valde vi ett av Ackordcentralens förslag. Vi tog kontakt med och intervjuade Anette Johansson civilekonom och Stefan Thorvaldsson konkursförvaltare hos Ackordcentralen i Borås tidigt under uppsatsprocessen, för att få instruktioner om det valda uppsatsämnet. De föreslog att vi skulle intervjua jurister, konkursförvaltare och revisorer. Vi valde att intervjua två revisorer, en hos Ernst & Young och Pontus Tonning hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Vi intervjuade även två jurister som arbetar med konkursförvaltning, Johan Hermansson hos advokatbyrån Rosengrens och Michael Wiik hos Gärde Wesslau Advokatbyrå. 4.2 Datainsamling Vid forskning är valet av metod för datainsamlingen väldigt viktigt. Det beror på frågeställningen i forskningsprocessen vilka data forskaren måste samla in. Primär- och sekundärdata är de två olika typerna av data som påträffas (Johannessen & Tufte, 2002). Primärdata är det material som forskaren samlar in själv direkt från källan. Primärdata kan samlas in via två huvudsakliga metoder, observationer eller intervjuer. Vid intervjuer samlas information genom att intervjuaren ställer frågor eller skapar dialog med sin respondent. En nackdel med intervjuer är att de kan vara styrda på förhand på grund av en detaljerad intervjuguide och att intervjuaren kan påverka respondenten under intervjuns gång, vilket kallas för intervjuareffekten (Holme & Solvang 1997). Sekundärdata är det material som andra personer, forskare eller institutioner redan har samlat in. Exempel på sekundärdata är artiklar, böcker, rättsfall samt elektroniska källor. Fördelar med sekundärdata kan vara att de kräver mindre tid och pengar och att de också är tillgängliga för andra. Nackdelarna kan vara att de är insamlade i ett annat syfte eller att det ursprungliga syftet möjligen har påverkat analysen och rapporteringen (Holme & Solvang 1997). I den teoretiska delen av vår forskning har vi använt oss av sekundärdata i form av artiklar, böcker, rättsfall samt elektroniska källor som vi har samlat via litteratursökningar i databaser som finns tillgängliga via Biblioteket vid Högskolan i Borås. Vidare har vi använt oss av regeringens SOU-utredning Aktiekapital i privata aktiebolag (SOU 2008:49) som är tillgänglig via regeringens hemsida. Vi har även använt oss av ett rättsfall från Alingsås Tingsrätt som överklagades till Hovrätten i västra Sverige. I den empiriska delen har vi använt oss av primärdata i form av intervjuer, som genomförts på respektive respondents arbetsplats. För att vi lättare skulle kunna återge vad respondenterna 21

28 delgav oss, spelade vi in intervjuerna. Våra respondenter får ta del av vår uppsats om de är intresserade. 4.3 Reliabilitet och validitet I studien eftersträvas en hög reliabilitet och validitet. Enligt Holme och Solvang (1997) bestäms reliabiliteten av hur mätningar utförs och hur noggrann bearbetningen av informationen är. Hög reliabilitet uppnås med olika och oberoende intervjuer som ger samma resultat. Vi bedömer att reliabiliteten i vår forskning som hög och pålitlig eftersom vi har intervjuat respondenter som anses sakkunniga inom forskningsämnet och vi fått likvärdiga svar. Enligt Holme och Solvang (1997) är validiteten beroende av vad som mäts och om detta är tydligt i frågeställningen. Under uppsatsprocessen formulerade vi de frågor som vi ville ställa till respondenterna vilket gör att vi tycker att vi har fått med det som känns relevant och på så sätt mätt det vi skulle mäta, vilket ökar validiteten i vår forskning. 4.4 Tillvägagångssätt Vi har genomfört intervjuer med konkursförvaltare, jurister och revisor då vi anser att dessa har bra kunskap om det ämne vi valt att forska om. Vi var så öppna som möjligt för nya synvinklar och information under intervjuns gång. Vi ställde relevanta frågor och lät respondenterna svara så utförligt som möjligt och vid behov ställde vi även följdfrågor. För att kunna återge intervjuerna så utförligt som möjligt spelades dessa in, och anteckningar gjordes under intervjuns gång. Intervjuerna varade i cirka en timme var. Vi valde ut den information som var relevant för att kunna besvara våra forskningsfrågor med hänsyn till studiens syfte och avgränsning. Intervjuerna har indelats i underrubriker för att underlätta läsningen. Den mall av intervjufrågor som vi utgått ifrån finns i Bilaga 2, Bilaga 3 och Bilaga 4. 22

29 5. Empiri I detta kapitel presenteras de företag och respondenter som vi har valt att intervjua och de intervjuer som genomförts. 5.1 Intervju med konkursförvaltare och handläggare på Ackordcentralen Datum Respondenter Stefan Thorvaldsson konkursförvaltare Anette Johansson civilekonom/konkurshandläggare Verksamhetsbeskrivning Ackordcentralen är ett konsultföretag som specialiserar sig på att hjälpa företag med betalnings- eller lönsamhetsproblem. Ackordcentralen har kontor i Borås, Falun, Göteborg, Malmö, Norrland, Stockholm och Fyrbodal. Kontoret i Borås är cirka 150 år och har sex medarbetare. De delar in sin verksamhet i tre olika affärsområden: affärsjuridik och rekonstruktionsfinansiering, obestånd med rekonstruktioner och konkurser. Kontoret är verksamt i Sjuhäradsbygden men även i södra Skaraborgs- och Alingsåsområdet. Våra respondenter Stefan Thorvaldsson är utbildad jur. kand. vid Lunds Universitet. År 1980 tjänstgjorde Stefan Thorvaldsson som notarie vid Polismyndigheten i Alingsås och Borås tingsrätt Thorvaldsson arbetade som bankjurist i Borås, Sedan dess har han varit anställd vid Ackordscentralen i Borås som konkursförvaltare och likvidator. Thorvaldsson arbetar även med allmän juridik. Anette Johansson är utbildad ekonomie kand. i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hon var chefssekreterare, redovisningsekonom och revisorsassistent på en revisionsbyrå innan hon blev fast anställd på Ackordscentralen i januari Anette Johansson är konkurshandläggare och redovisningsansvarig för konkursbon, samt handlägger likvidationsärenden Kapitalbrist och obestånd Enligt Thorvaldsson och Johansson är det vanligt att kapitalbristen upptäcks för sent, antingen på grund av att företrädarna är omedvetna om eller så blundar de för skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning. Dessutom har företrädarna borgensåtaganden mot banker, leasingföretag och ibland hyresvärdar. Många företrädare är dåliga på ekonomi, att läsa balansrapporter och andra ekonomiska rapporter och därför lämnar de sin bokföring till experter. Företrädarna blundar ofta för ekonomin och tittar oftast bara på kontot och kontrollerar att de har likvida medel för att klara av att betala sina skulder. Många företrädare anser att när de har lämnat alla uppgifter till sin bokförare eller revisor, behöver de inte bry sig så mycket, då det är någon annan som sköter bokföringen åt dem. Det är ändå företrädarna som är ansvarig för att allt är rätt. Att revisionsplikten skall försvinna är en nackdel för alla de som inte kan detta. Det är ofta en 23

30 revisor eller en bokförare som varnar företrädarna tidigt och det är de mycket tacksamma för. Då är det inte så stora problem att göra en kontrollbalansräkning, men vet de inte ens vad en kontrollbalansräkning är för något så är det svårt. Vissa bolag har kört på obestånd år efter år. Har de inga skulder så spelar det ingen roll, men i flesta fall så har bolagen skulder. Här spelar revisorn en stor roll. Det är skillnad på revisor och revisor, vissa är mycket noga med att upprätta en kontrollbalansräkning och andra inte. Många upprättar en kontrollbalansräkning för att skydda sig. Då har bolaget åtta månader på sig att återställa det registrerade aktiekapitalet. Efter åtta månader vid andra kontrollstämman, skall de ta beslut om de skall likvidera eller sätta bolaget i konkurs. Om hela registrerade aktiekapitalet är återställt behöver inte bolaget vidta några ytterligare åtgärder. Tidpunkten för obeståndet ligger oftast ganska nära konkursen. Det är domstolens uppgift att besluta om företrädarna är personligen betalningsansvariga eller inte. Konkursförvaltaren skriver om kontrollbalansräkningen i förvaltarberättelsen Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Enligt Thorvaldsson och Johansson är många företrädare inte medvetna om vilka borgensåtagande de har tagit. Det är vanligt att bolagens företrädare har signerat avtal, till exempel leasingavtal och är inte uppmärksamma på att avtalet innehåller borgensåtaganden som de iklär sig som företrädare. Det kan bli dyrt om de bryter leasingavtalet innan avtalstiden är slut eller om bolaget går i konkurs, för att då blir de personligen betalningsansvariga för återstoden av leasingavtalet. När ställföreträdare gör affärer med banken är det personalens plikt att informera om de borgensåtaganden som finns i avtalet. Det samma gäller till exempel för hyror av lokaler. Dessa risker är företrädarna oftast omedvetna om. Thorvaldsson och Johansson anser att många företrädare sticker huvudet i sanden och tror att det ordnar sig. De tror på sin verksamhet och övervärderar den, oftast på grund av okunskap. Har de ådragit sig tillgångar och ansvar är det svårt att komma ur den situationen. Om företrädarna blir personligen betalningsansvariga och har skulder till staten till exempel skatter eller avgifter då går staten direkt på företrädarnas privata egendom om det inte finns tillräckligt med tillgångar i bolaget. Har de hus med övervärde går skatten direkt in, men har de mer lån än huset är värt spelar det ingen roll, samma gäller om de har sommarstugor. Skatteverket går in och kollar varje år om de har några inkomster eller inte. Skatteskulder är det vanligaste företrädarna åker på. Många bolag har externa styrelseledamöter. På grund av att de inte har den dagliga insynen i bolaget måste de vara extra observanta, på att bolaget sköter betalningar av skatter och avgifter. De skall veta vilka risker de tar när de sätter sig i en styrelse för att de kan bli personligen betalningsansvariga om aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och bolaget inte upprättat en kontrollbalansräkning. Det spelar ingen roll att de inte är där varje dag, de skall skaffa sig den informationen hur bolaget står när det gäller skatter, lagar och avgifter. När det gäller externa styrelseledamöter menar Thorvaldsson och Johansson att de egentligen vet vilka risker då åtar sig, men oftast har Ackordcentralen sådana konkurser som har samma aktieägare, samma styrelseledamot, alltså samma personer, med andra ord familjeföretag. Det varierar väldigt mycket med kunskaperna. De har haft konkurser där företrädarna varit väldigt 24

31 duktiga och gjort allt efter konstens alla regler, företrädare som inte vill att det skall vara något fel. Det är inte bara bovar och banditer som går i konkurs utan det kan vara väldigt bra företag Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Konkurs När det handlar om konkurs så är det Tingsrätten som utser en konkursförvaltare. Enligt Thorvaldsson och Johansson så brukar Tingsrätten kontakta dem innan de fastslår Ackordcentralen som konkursförvaltare. När de får in ett ärende måste de omedelbart kontakta ställföreträdarna för bolaget, bestämma möte med dem och ta reda på vad det är för verksamhet och vad som först behöver göras. Pågår det verksamhet i bolaget, som det faktiskt ofta gör får de fatta beslut om fortsatt drift, då det är bästa sättet att upprätthålla värdet på tillgångarna. Ackordcentralen driver ofta verksamheten vidare för att det är viktigt att servera kunderna och att inte avbryta produktionen. De driver oftast bolaget i minst en månad men kan sträcka sig upp till två till tre månader, innan det blir klart med en ny köpare. Ackordcentralen får sköta bokföring, betalningar, löner och beställningar. Som målsättning för en eventuell köpare som vill ta över hela verksamheten så får de bäst betalt för tillgångarna om företaget är i drift, alternativt så är det att slakta företaget, sälja tillgång för tillgång men då får de inte lika bra betalt för bolagets tillgångar. Enligt Thorvaldsson och Johansson tar företrädarna ofta kontakt med dem innan bolaget går i konkurs för att få deras åsikt om situationen. Om de anser att företrädarna borde lämna in en konkursansökan så informerar de företrädarna om de risker de åtar sig, att de kan bli personligen betalningsansvariga för bolagets förpliktelser om de fortsätter driva bolaget. De flesta företrädare kommer in väldigt sent och då behöver de enbart hjälp med att göra en konkursansökan, där det skall framgå vilken konkursförvaltare som föreslås. Tingsrätten utser konkursförvaltare och i de flesta fall blir det enligt förslagen. Bolagen brukar få ett råd ganska snabbt, men det är inte alla som följer de råd det har fått utan fortsätter driften. Dessa bolag dyker ofta upp efter en till två månader eller längre tid och då inser företrädarna att det inte går längre. Många drar ut på det, så är entreprenörskapet, att tro och hoppas på framtiden. Det är många som kommer till ackordcentralen som känner till bolagets situation, men de vill bara ha det bekräftat. Många har pratat med sin bokförare, revisor eller sin bank så att de är oftast införstådda med läget. Thorvaldsson och Johansson menar att det är mest familjeföretag/ägarledda företag som går i konkurs. När det gäller företagsrekonstruktion är det vanligare med större företag för det är nästan en förutsättning att det skall gå. Kostnaden för rekonstruktionen skall betalas av företaget och Ackordcentralen får först betalt av alla. Stor del av konkurshanteringen är kring lönegarantin och personalfrågor. De anställda skall ha information om hur lång uppsägningstid de har och alla regler som gäller, vilka rättigheter och skyldigheter de har och att de skall anmäla sig till arbetsförmedlingen för att få lönegarantin. Personalen behöver mycket information, de är oroliga, de ringer och frågar om det ena och det andra. När alla tillgångar i boet är sålda måste de fördelas enligt förmånslagen. 25

32 Enligt Thorvaldsson och Johansson är det alltid gäldenärerna/ställföreträdarna som lämnar in konkursansökan. I sällsynta fall ansöker borgenärerna om konkurs och i så fall är det i flesta fall bankerna eller staten som ansöker på grund av obetalda skatter eller avgifter. I enstaka fall kan det vara en revisor som lämnar in en konkursansökan i samråd med klienten. Företrädarna lämnar oftast in en egen ansökan istället för att borgenärens begäran skall prövas, det ser bättre ut för företaget. Om en borgenär har lämnat in en konkursansökan så finns det en grund för den i de flesta fallen. Då finns det två alternativ: 1. Betala skulden till borgenären 2. Konkurs Det är konkurslagen som talar om vad som skall granskas, till exempel om aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften, försöka fastställa tidpunkten för obestånd och när bolaget skulle behövt upprätta en kontrollbalansräkning. Är den upprättad talar de om de har gjort det i rätt tid och om de har gjort rätt enligt aktiebolagslagen, det är en viktig del som förvaltaren har. Om det har begåtts brott skall de anmäla detta till Ekobrottsmyndigheten. När ett företag går i konkurs tappar ägaren greppet om företaget, då är det konkursförvaltaren som tar över och det är konkursförvaltarens ansvar att sälja egendomen och få så bra betalt som möjligt, för att tillgodose fordringsägarna. I detta läge kan inte den gamla ägaren vara säker på att få köpa tillbaka företaget, det kanske finns en annan intressent som är beredd att betala mer och det är högstbjudande som gäller. Företagsrekonstruktion För att Ackordcentralen skall åta sig ett bolag för företagsrekonstruktion måste de se att det finns förutsättningar för företaget att läka kapitalbristen långsiktigt och att företaget har en chans att överleva. Enligt Thorvalsson och Johansson ser de ganska snabbt när de träffar företrädarna om bolaget har en chans att överleva eller inte. Företrädarna måste ha en genomtänkt realistisk plan när de kommer till Ackordcentralen. Den första frågan Ackordcentralen ställer: Ni har så här mycket i leverantörsskulder och genom ett ackord så skulle det vara möjligt att få ner de till det här beloppet men då måste ni få in pengar! Kan ni skjuta in några pengar? Kan de inte det så är det kört på grund av att i 95-99% av alla företagsrekonstruktioner så är ackord den viktigaste ingrediensen. Thorvaldsson och Johansson tycker att det inte är enbart framtidsutsikter som spelar stor roll utom hur det ser ut på själva marknaden. Varför bolaget hamnade i denna situation har stor betydelse. Företrädarna måste analysera situationen och ta reda på vad som har orsakat att de har hamnat där. Ibland så kan det vara på grund av felsatsning eller att de har hyrt fel lokaler. Gör de enbart ett ackord måste de hitta någon annan lösning på problematiken för annars hamnar de i samma situation igen om kort. I vissa fall måste de skära bort någon del av verksamheten, eller sälja någon tillgång. De har haft hand om många bolag som har rekonstruerat genom konkurs. De flesta företag som Ackordcentralen överlåter till nya ägare eller till den gamla ägaren går bra. Det är så många saker som gör att bolag går dåligt, till exempel för många anställda, fel lokaler, dåliga delar i företaget som de då skall skala bort och bli av med, dåliga kontrakt till exempel leasingkontrakt. Företagsrekonstruktion pågår oftast i ett halvår upp till ett år, men företaget får ansöka om tre månader i taget. 26

33 5.2 Intervju med jurist på Gärde Wesslau Advokatbyrå Datum Respondent Michael Wiik, biträdande jurist Verksamhetsbeskrivning Gärde Wesslau Advokatbyrå har specialiserat sig på svensk och internationell affärsjuridik. De har kontor i Stockholm, Göteborg, Borås, Jönköping och Helsingborg, med tillsammans ett 80-tal medarbetare. Borås kontoret har 10 medarbetare. Kontorets klienter är stora, medelstora och små företag i alla branscher. Vår respondent Vår respondent Michael Wiik är jurist. Michael Wiik är verksam som biträdande jurist vid Gärde Wesslau advokatbyrå sedan 2003 och sysslar huvudsakligen med affärs-juridiska frågor och hyresrätt, miljörätt samt konkurshandläggning. Wiik arbetar med konkurser från start till mål. Hans arbetsuppgifter är att ta hand om boet och sköta de första kontakterna. Till att börja med försöker han få en inblick i själva verksamheten och ser till att få in bokföringen. Han tar hand om den egendom som finns i boet, säkrar upp de tillgångar som finns och kallar in ställföreträdare för att inleda arbetet med att göra en bouppteckning. Parallellt med detta och så fort som möjligt vill han komma igång med försäljningen av den egendom som finns i boet. Kan allt säljas som ett paket, eller skall det säljas i delar? Om boet inte har så mycket tillgångar är det bara att avveckla företaget. Till sist skall en förvaltarberättelse upprättas. I förvaltarberättelsen skall tidpunkten för obestånd framgå och en utredning om ställföreträdarna har skött sig vad gäller kapitalbristreglerna Kapitalbrist och obestånd I många fall, enligt Wiik, är företrädarna medvetna om reglerna om kapitalbrist men det finns undantagsfall. Ibland när de granskar företag så ser de att det har upprättats en kontrollbalansräkning, men att den inte alltid har genomförts korrekt. Ibland har inte en revisor granskat kontrollbalansräkningen och då gäller den inte. Då chansar de på att det inte uppmärksammas. De är nog i många fall medvetna om detta men sticker huvudet i sanden vilket är enkelt att göra ibland. Företagarna är medvetna om att de har haft det kämpigt men är kanske inte fullt medvetna om riskerna de tar. Många har svårt för att läsa ekonomiska rapporter men tittar på kontot för att se om det finns likvida medel och kanske märker då att checkkrediten är i topp. Banken har kontroll på sina krediter för de vill inte att krediterna skall sticka i väg. Bankerna brukar vara uppmärksamma på detta, men det är inte alltid som det finns banklån med i bilden. Enligt Wiik är det konkursförvaltaren som skall bevisa att obestånd föreligger. För att bestämma detta utgår de oftast från den senast betalda fakturan eller skatteskulden, och kan då se vid vilken tidpunkt det saknades likvida medel för att betala fordringen. Tidpunkten för obeståndet behöver inte vara samma som tidpunkten för kapitalbristen, trots intakt kapital kan företaget vara på obestånd, men det är inte så vanligt. Rent värderingsmässigt skulle vissa tillgångar kunna omsättas. 27

34 5.2.2 Risker för aktieägare och ställföreträdare i aktiebolag Om företrädarna inte följer aktiebolagslagen om förbrukat aktiekapital är det stor risk att de blir personligen betalningsansvariga för bolagets förpliktelser, till exempel om företrädarna inte sköter sig och upprättar kontrollbalansräkning när de skall, eller att det tar för lång tid innan den upprättas. Det finns även regler i skattebetalningslagen som leder till att de kan bli personligen betalningsansvariga för skatteskulderna. I vissa fall är de nog medvetna om riskerna och många gånger tror de sig vara seriösa och att det skall lösa sig på något sätt. Ibland väntar de på någon order som skall ramla in och de vill inte ge upp för tidigt. I vissa fall känns det skambelagt att gå i konkurs, de vill inte ge upp och ibland fortsätter de då för länge Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Konkurs Att kapitalbrist upptäcks för sent kan vara lite olika mellan olika företag, enligt Wiik. Är det ordentliga eller stora företag som går i konkurs så beror det på att marknaden sviker. Då är de inte omedvetna om det, de har kontroll och märker när det börjar gå sämre. De mindre seriösa företagen träder i konkurs. Om företrädarna för företaget upptäcker att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften har de möjligheten att upprätta en kontrollbalansräkning och hålla en bolagsstämma. De har då åtta månader på sig att lösa situationen och återställa aktiekapitalet. Om de inte upprättar en kontrollbalansräkning kan det vara väldigt kännbart för deras personliga ekonomi om de har ingått ett avtal för företaget. Vissa företrädare bryr sig inte så mycket om lagar och förordningar och de är det svårt att hjälpa. Då skall de begära företaget i likvidation med en gång om det är så att aktiekapitalet är förbrukat och vi inte kan se någon framtid för företaget. Enligt Wiik är det mer privata bolag som går i konkurs i Borås trakten. På marknaden i dag finns det inte så många företag som leds av externa ägare, utan det är mest aktieägarledda företag. Oftast är det en eller två aktieägare som driver bolaget. Det finns inte så många börsnoterade bolag runt Borås. Enligt Wiik är det borgenärerna som oftast ansöker om konkurs, men det händer att gäldenärerna också gör det Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Wiik anser att om lagförslaget går igenom och gränsen för minsta aktiekapital sänks till kronor blir det enklare att bilda ett aktiebolag kronor kan ibland vara svårt att få ihop. Det finns andra alternativ av bolagsformer. Väljer företrädare till exempel enskild firma eller handelsbolag så slipper företrädarna skaffa ett aktiekapital men har då personligt betalningsansvar istället. Här kan Wiik tycka att kronor för att slippa personligt ansvar är helt okej men att gå ner till 1 krona är ganska lite. Wiik har inte sett hur lagstiftarna har tänkt sig förslaget med 1 krona utifrån det personliga ansvaret för ställföreträdare, eftersom det då inte finns något skydd för borgenärerna och Wiik menar då att det borde behövas ett nytt regelverk. 28

35 Wiik menar att borgenärerna har aktiekapitalet som ett skydd, och är det förbrukat till mer än hälften är företagsföreträdarna skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning då de annars riskerar att bli personligt betalningsansvariga. Om aktiekapitalet är för lågt finns det inget rejält skydd. I vissa fall kan även kronor vara ett för dåligt skydd. Stora företag har ofta mer än kronor i aktiekapital och då rör det sig om ett större belopp när de skall upprätta en kontrollbalansräkning. Wiik tycker att anledning till att företrädare startar ett aktiebolag är att de inte skall kunna bli personligt betalningsansvariga, det är själva vitsen med aktiebolaget. Frågan är om företag vill göra affärer med ett aktiebolag som har bara 1 krona i aktiekapital, då de riskerar mycket utan att kräva extra säkerheter som till exempel borgen eller annat skydd. Har företrädarna enskild firma eller handelsbolag så vet borgenärerna att det alltid finns fysiska personer bakom, men rör det sig om ett aktiebolag utan egentligt ansvar så är risken stor att företrädarna gör dumdristiga affärer och då vill ingen göra affärer med det bolaget. Det finns inga regler som förhindrar detta. Wiik menar att förslaget om ett aktiekapital på kronor togs fram när det var bra tider, nu några månader senare är det helt andra tider. Ändå måste de ha tänkt på förslaget över tid, att det kan komma lågkonjunkturer, dåliga tider och hur det då skulle fungera. Ett bolag med 1 krona i aktiekapital, kommer inte att få några banklån utan andra säkerheter. Privata finansiärer får då ställa upp och det gör de även nu i aktiebolag som har kronor i aktiekapital. Enligt Wiik kommer inte reglerna om kapitalbrist att fungera som lagen är skriven idag. Köper företagen en billig sak så måste de upprätta en kontrollbalansräkning, det blir lite konstigt. Detta måste självklart regleras på något annat sätt, när blir företrädarna personligt betalningsansvariga? För cirka tjugo år sedan höjdes beloppet för aktiekapital från kronor till kronor, men ett högre aktiekapital kan fortfarande fritt väljas. Borgenärer och intressenter kan kontakta bolagsverket och få reda på hur stort aktiekapital ett bolag har. 29

36 5.3 Intervju med jurist på Rosengrens Advokatbyrå Datum Respondent Johan Hermansson Verksamhetsbeskrivning Rosengrens Advokatbyrå grundades 1974 av Lars F Rosengren och är en framgångsrik affärsjuridisk advokatbyrå med fast grund i det svenska näringslivet. Byrån har totalt cirka 45 anställda, varav cirka 30 jurister med god kunskap inom affärsjuridik. Eftersom företaget gör affärer utanför Sverige, medför det ett ökat krav på internationell juridisk kompetens. Därför har byrån valt att ingå i Intergratet Advisory Group som är ett globalt nätvärk av jurister, skattekonsulter och revisorer. Den målgrupp som byrån vänder sig till i första hand med sina tjänster är medelstora företag som är i behov av kontinuerlig handledning, men även i behov av kvalificerade punktinsatser i samband med fastighetsöverlåtelser, företagsförvärv och kommersiella tvister. Byrån har kontor på fyra ställen i landet, Borås, Göteborg, Uddevalla och Varberg. Vår respondent Johan Hermansson är utbildad Jur.kand. vid Lunds Universitet år 1991 och började arbeta hos Rosengrens år Hans arbetsområde är affärsjuridik och insolvensrätt. Affärsjuridiken är ett stort rättsområde och innefattar till exempel varumärkes-, hyres-, skadestånds- och fastighetsrätt. Insolvensområdet är lite mindre och innefattar konkurs, företagsrekonstruktion och likvidation, företag i nöd. De ovan nämnda områdena är de rättsområdena som Rosengrens arbetar med tillsammans med arbetsrätt och processrätt. Det är deras fyra ben som de står på, sedan har de kompetens inom områdena, brottsmål, humanjuridik, boutredningar, arbetsskiften och så vidare men det utgör endast en liten del. Vad gäller deras arbetsuppgifter är det klienterna som bestämmer vilka typer av arbetsuppgifter det blir. Ungefär 50 % obestånd/insolvens och 50 % övrig affärsjuridik. Hermansson tror att byråns statistik i sin helhet är också 50/ Kapitalbrist och obestånd När kapitalbrist upptäcks i ett bolag måste balansräkningen förstärkas, antingen så får ägarna skjuta till nya pengar eller så får de försöka få bort en skuld. Det måste komma in pengar utifrån, från ägarna eller någon annan som då stärker balansräkningen eller så kan de göra ett ackord för att minska skulderna. Hur tidpunkten för obestånd bestäms varierar mellan olika förvaltare. Ett bra sätt är, att ta reda på den tidpunkt när bolaget inte kunde betala sina fordringar, det kan vara ett incitament. Det kan vara en särskild händelse, en kundförlust, en maskin som gått sönder eller ett förlorat uppdrag. När konkursförvaltaren kan konstatera en specifik tidpunkt i månaden, där klarade bolaget inte av att fullfölja sina betalningar, då ligger tidpunkten för obeståndet någonstans där. Har vi ett aktiebolag med kronor i aktiekapital och går in och köper en bil för , då är inte aktiekapitalet förbrukat för att bilen har ett värde motsvarande de , sen sjunker värdet på bilen eftersom åren går, men vid någon tidpunkt är värdet nere i

37 kronor, då inträder skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning. Men bildar vi ett aktiebolag som skall bedriva handel på börsen och bolaget köper aktier för , sen går börskursen ner efter fjorton dagar, så att de är bara värda fyrtio tusen då är bolaget skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Bildar vi en butik och säljer kläder för då har du också ett värde kvar i bolaget, det är inte förr än kläderna bedöms inte vara värda mer än kronor de måste upprätta en kontrollbalansräkning. Vad du har aktiekapitalet i spelar ingen roll. Bara för att aktiekapitalet förvandlas till varor så är bolaget inte skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Men kommer de fram till att varorna inte längre är värda kronor då måste de upprätta kontrollbalansräkning. Det är väldigt lätt för konkursförvaltare att ha synpunkter på hur andra har bedrivit sina verksamheter, när de tittar i backspegeln. Hur kunde företrädarna göra si och så? Det är lätt med facit i hand Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Den största risken företrädarna tar är att de kan bli personligt betalningsansvariga om de inte sköter sig. Köper de in nya varor efter den kritiska tidpunkten så är det risk för personligt betalningsansvar. Möjligheten finns att få detta till bedrägeri om de köper in varor och vet att bolaget inte kan betala. Det får leverantören som inte får betalt ta tag i, konkursförvaltare gör inte det. Ibland så anmäler leverantörerna detta, speciellt om leveranserna ligger nära inpå konkursbeslutet. Risken är att det kan föreligga personligt betalningsansvar om företrädarna inte håller kontroll på det egna kapitalet. För att eliminera riskerna krävs att företrädarna har kontroll på resultatutvecklingen i bolaget. Även om de har ett aktiebolag och skall de låna pengar, skriva hyresavtal, köpa in varor är det mycket ofta att hyresvärden eller banken kräver ytterligare säkerheter än de som aktiebolaget kan erbjuda. Ägaren får gå i borgen på hyreskontraktet. När bolaget köper varor får det antingen betala kontant eller ställa ut en borgen. Det är likadant med banken, som vill ha ett pantbrev i fastigheten, eller en borgen från företrädaren eller hans föräldrar, eller från någon som har lite kapital bakom sig. Så länge företrädarna inte skriver på några borgenförbindelser eller pantsätter någon egendom, är risken enbart de kronor som ägaren satte in i aktiebolaget. När det egna kapitalet är förbrukat till mer än hälften blir företrädarna personligen betalningsansvariga. Det gäller att hålla koll på detta. Ofta finns det många duktiga hantverkare/entreprenörer, men de är mindre bra företagare. De kan inte bokföring eller fylla i en mervärdesskattedeklaration. De förstår inte att om de fakturerar kronor, är 20 % av beloppet moms, och då återstår bara kronor och de pengarna tror de att de kan plocka ut från kontot. De äger bara cirka hälften av beloppet för att den andra hälften är skatter och sociala avgifter. Många tror att om de har ett aktiebolag så kan de köpa vad som helst på bolaget till exempel en TVapparat till privata bruk. De tror att de kan köra halva sitt privata liv genom bolaget. Om företrädare skall driva en näringsverksamhet skall de ha stor kontroll på bokföringen och veta hur mycket de kan ta ut i lön och vilka förmåner de kan ta sig. Ställföreträdarna tar dessa risker på grund av att de tror att turen skall vända, hoppet är det sista som överger de. De är dåligt uppdaterade på hur det egna kapitalet ser ut. De följer inte 31

38 bokföringen så tätt, det bara rullar på. Däremot verkar många veta att de kan bli personligen betalningsansvariga för obetalda skatter och avgifter vid konkursen Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Det är vanligt att kapitalbristen upptäcks för sent av företrädarna. De tänker nog inte på det överhuvudtaget. Problemet är att de upptäcker bristen först när de gör sitt bokslut, och det görs bara en gång om året. Eftersom det kanske bara görs en varulagerinventering en gång om året i samband med bokslutet, har företrädarna ingen koll på hur varulagret förändras under året. Hermansson tror att det är enklare att acceptera konkurs idag än det var för tjugo år sedan, det är ett vedertaget begrepp idag, att kursa. Förr i tiden var det skam att gå i konkurs, och Hermansson tror att den äldre generationen tycker det fortfarande. De pantsätter sina hus och offrar allt de har på grund av att de tror på verksamheten de driver. De tror att konjunkturen skall vända eller att räntan går ner. Hoppet är det sista som överger människan. Den yngre generationen har lite lättare för att gå i konkurs. Han tror att båda parter är medvetna om att företagen är på obestånd och att det inte fungerar, det kommer inte som en blixt från klar himmel! Likviditeten är det första som företrädarna märker, pengarna är slut, men det behöver inte innebära att bolaget är på obestånd. I dag har bolagen mycket factoring och leasing, som gör att de inte binder upp så mycket kapital om bolaget skall ha bra Cashs flow. Kortsiktigt så är det likviditetsbehov som gör att bolagen går i konkurs även om det ofta inte är den verkliga anledningen, utan att de har för höga kostnader, säljer fel produkter eller inte har anpassat kostymen efter de nya förhållanden eller har fel inköpskanaler. Men det är likviditeten som gör att de kommer till Hermansson. Företrädarna har dålig koll på reglerna men samtidigt så blir det bättre och bättre i och med att det blir vanligare att företrädarna skaffar sig kunskap om regelverket. Det är alltid någon i bekantskapskretsen som har råkat ut för att gå i konkurs. Enligt Hermansson är det gäldenärernas egen ansökan om konkurs som förekommer oftast. Staten har tidigare varit en vanlig borgenär som sökt många bolag och privat personer i konkurs, genom kronofogden eller skatteverket. Staten har valt att omorganisera sig nu i flera omgångar och har inte på senare tid varit så aktiva att söka bolag i konkurs. För att kunna söka någon i konkurs måste man ha en klar och förfallen fordran, det får inte råda någon tvist om fordran, i så fall kan den inte ligga till grund för konkursansökan. Klar och förfallen är fordran antingen om gäldenären har erkänt att den är riktig eller att domstolen har yttrat att den är riktig. Förfarandet blir lite segt om en leverantör eller fordringsägare skall söka någon i konkurs. Det går mycket fortare om gäldenären själv kastar in handuken, då kommer beslutet direkt. När Hermansson klassificerar bolag brukar han prata om små, medelstora, stora bolag, då är det mest små och medelstora bolag som går i konkurs. Det finns vissa stora bolag som även drabbas till exempel SAAB, som inte har gått i konkurs men är under företagsrekonstruktion än så länge. 32

39 5.3.4 Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Fördelen med att driva ett aktiebolag är att det är en juridisk person och har sina egna tillgångar och skulder. Ägaren till ett aktiebolag är inte personligen betalningsansvarig för bolagets skulder och förpliktelser. Hermansson anser att aktiekapitalet är till för att skydda bolagets borgenärer. Bildar någon ett aktiebolag med kronor i aktiekapital och skall låna pengar på banken, får de låna kronor mot de kronor som är aktiekapitalet. Skall de låna mer får bolaget ställa andra säkerheter såsom borgen eller en fastighet. Bildar någon ett aktiebolag med en krona i aktiekapital, kan de gå till banken och låna en krona, men skall de låna tio kronor får de ställa säkerheter. Det som händer här är att, ansvaret flyttas från aktiebolaget till ägaren. Om detta förslag går igenom blir det enklare att starta ett aktiebolag eftersom det inte krävs kronor längre. Det räcker med , eller en krona. Praktiskt sett så har det inte så stor betydelse, ägarna får borga för allt. 33

40 5.4 Intervju med revisor från Ernst & Young Datum Respondent Vår respondent har begärt att få vara anonym Verksamhetsbeskrivning Ernst & Young är ett världsomfattande kunskapsföretag som är ledande inom skatt, transaktioner och rådgivningstjänster och har medarbetare runt om i världen. Deras tjänster omfattar affärsrådgivning, revision, skatt och rådgivning vid transaktioner. Företagets kunder är såväl ledande globala bolag som tillväxt och privatägda bolag. Vår respondent Vår respondent har begärt att få vara anonym. Han är en erfaren auktoriserad revisor och har arbetat hos Ernst & Young sedan december Han läste de två första åren vid Högskolan i Borås men fortsatte sedan på Göteborgs Universitet, varifrån han har sin examen Kapitalbrist och obestånd Enligt vår respondent förekommer det att de upptäcker att deras kunders bolag är på obestånd. Företrädarna ansvarar själva för att aktiekapitalet skall vara intakt. Det första tecknet på obestånd är att bolaget inte kan betala sina räkningar efter hand som de förfaller. Denna signal tror han att många bolag får men de inser kanske inte allvaret av den. Enligt vår respondent är det styrelsen som har ansvaret för att upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat. Om ett bolag går i konkurs och hamnar hos konkursförvaltaren, gör denna en utredning för att fastställa tidpunkten när obestånd uppstod. Därefter måste konkursförvaltaren skriva en förvaltningsberättelse. I denna måste tidpunkten för obestånd framgå. I många fall är det svårt att fastställa denna tidpunkt. I enstaka fall går det att fastsälla den exakta tidpunkten när obestånd uppstod. Till exempel på 1990-talet när Sverige kopplade bort sin valuta, då kunde ett specifikt datum fastställas, då fick en del bolag våldsamma kursförluster. När det gäller kapitalbristen har en del företrädare kontroll på men långt ifrån alla. Det händer ofta att de får in material och ser att bolaget faktiskt har förbrukat mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och då är de skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning. Företagarna kommer in glada och lämnar materialet för revision eller för hjälp med bokslut, men när revisorn granskar bolagets bokförning, upptäcker de ibland att det inte var så bra som företrädarna trodde. Alla är inte så bra på att läsa ekonomiska rapporter. Enligt revisorn är det ganska vanligt att kapitalbrist upptäcks för sent. Nuförtiden så har företrädarna mycket annat att bekymra sig för, affärerna/företaget går sämre och de har personal att ta hand om och därför glömmer eller tänker de inte på reglerna. I vissa fall är de inte ens medvetna om dem. 34

41 De vanligaste åtgärderna vid kapitalbrist är att aktieägarna skjuter till kapital (aktieägartillskott) eller lånar in kapital till bolaget. På det viset läks det egna kapitalet, de uppfyller kraven och de behöver inte göra en kontrollbalansräkning. Aktieägartillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat. Om det är villkorat kan de få tillbaka tillskottet när bolaget drar in vinster framöver. Bolagen kan förstärka kapitalbasen även på andra sätt. De kan göra nyemissioner till överkurs och få in nya ägare. Det viktigaste är att på något sätt få in kapital. Om det är ägarna som tillskjuter kapital eller om nya ägare släpps in är ofta beroende på vilken verksamhet bolaget driver Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Om aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften måste bolaget omedelbart upprätta en kontrollbalansräkning. Drivs verksamheten vidare utan att bolaget upprättar en kontrollbalansräkning riskerar företrädarna att bli personligen betalningsansvariga för alla skulder som uppstår efter den tidpunkten kapitalbristen uppstod. Det finns exempel på bolag som har varit på obestånd i många år. Företrädarna vet vilka risker de tar men fortsätter ändå, det kan man tycka vad man vill om. En del bolag kommer ur bristsituationen och då har de ingen risk kvar. Då är det egna kapitalet återställt och då är det frid och fröjd igen. Företrädarna har ofta lagt ner mycket tid och kraft på bolaget, de tror på verksamheten framöver. De tror att de kan hantera situationen och är beredda att ta den risken och vill inte sätta bolaget i konkurs. En del företrädare skulle respondenten vilja råda att gå i konkurs för att de inte förstår riskerna de tar även om han förklarar det för dem, en del av okunskap, en del trots kunskap, det är en blandning. Ägarna kan själva begära bolaget i konkurs men ofta vill de inte göra det på grund av de lån bolaget har som beviljades före obeståndssituation Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Konkurs Det är viktigt att betona att ansvaret ligger hos styrelsen. Styrelsen har ansvaret att när det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet att så fort som möjligt upprätta en kontrollbalansräkning och låta den granskas av en revisor. Det är inte revisorn som har det primära ansvaret. Ibland har företrädarna inte kunskapen och då får revisorerna informera dem och ibland så biträder revisorerna med att ta fram kontrollbalansräkningen. Upprättar inte företrädarna en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften, tar företrädarna risken att från och med när den borde ha upprättats bli personligen betalningsansvariga. När kontrollbalansräkningen är gjord skall den granskas av en revisor, vilket innebär att revisorn konstaterar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Därefter skriver revisorn en granskningsberättelse. Bolaget har åtta månader på sig att från bolagsstämmans datum återställa hela det registrerade aktiekapitalet. Efter åtta månader är det dags för andra kontrollbalansräkningen och då måste aktiekapitalet vara intakt. Under åttamånadersperioden tar företrädarna ingen risk att bli personligen betalningsansvariga. 35

42 Är aktiekapitalet inte intakt efter åttamånadersperioden skall bolagsstämman besluta om de skall lämna in en konkursansökan. Fortsätter de driva verksamheten då blir de personligen betalningsansvariga. Ett annat alternativ är att tvångslikvidera bolaget och därmed frångå risken. Fortsätter företrädarna ändå att driva verksamheten, är det som att bedriva ett handelsbolag eller en enskild firma, där de är personligt betalningsansvariga för alla skulder som uppkommer därefter. Det är väldigt viktigt att företrädarna vet om de risker och det ansvar de utsätter sig för om de forstätter driva verksamheten, men tyvärr så är det inte alla som är införstådda om det. Det finns speciella regler om skatter och avgifter som ligger utanför systemet. Företrädarna kan bli betalningsansvariga för obetalda skatter och avgifter. Om de inte betalar i tid så står de där med ett ansvar som också kan bli obehagligt. Det kan bli en tragedi för företrädarna om företaget går omkull De förlorar jobbet och samtidigt står de i skuld till banker, skatteverket och leverantörer som också vill ha ut sina pengar, fast allt de kanske äger och har ligger i själva bolaget. Det går att göra en så kallad hypotetisk kontrollbalansräknig. Då granskar de sina räkenskaper och ser de då att utifrån sina månadsrapporter att det inte finns skäl att anta att aktiekapitalet är förbrukat så behöver de inte upprätta en kontrollbalansräkning. Detta dokument kan de ha som ett underlag/bevis. Enligt vår respondent är det privata mindre och medelstora bolag som oftast går i konkurs. Publika bolag går sällan i konkurs och i sådana fall är det stora tidningsrubriker. Publika bolag gör kvartalsrapporter, hamnar de på obestånd gör de oftast nyemissioner som bankerna har gjort fast de inte har varit på obestånd, bara risken att bankerna behöver skriva ner mycket gör att de sänker sitt kapital. Framtida lagförslag Vår respondent menar att ett företag behöver ha ett bra startkapital och det är lite naivt att tro att det skall vara , eller till och med 1 krona (1 krona finns i England). Det är en typ av harmonisering inom EU, att företrädare skall kunna driva den företagsformen utan så stor kapitalinsats. Det här lagförslaget kom fram när det var glada tider under förra året och det är klart att nu kommer regeringen inte att vara lika aggressiv i förslagen i denna lågkonjunktur. Det visar sig att företag behöver ha bra soliditet, de behöver ha ett riskkapital för att annars är de underfinansierade, det är inte lätt att få lån i dåliga tider. Vår respondent tycker att det är för låga belopp, sen vart de skall ligga har han ingen åsikt om. Vad gäller förslaget på 1 krona så är det hela tiden tidens tand som påverkar vart de hamnar och vår respondent tycker att det är klart att regeringen kommer att vara lite mer försiktig nu och inte pressa ner aktiekapitalet till 1 krona eftersom det nu är finanskris. Han tror att det kanske kan fungera men i så fall får vi helt enkelt ta bort regelverket som det är idag. Det måste finnas någon typ av kontroll, att bolagen klarar likviditeten på lång sikt. Fortsatt drift är en förutsättning och varje balansdag måste företrädarna veta att de kan betala för sig. Har bolagen likvida medel, lån och krediter som de kan betala från verksamheten under den närmaste tvåmånadersperioden går det bra. Är inte det uppfyllt så gäller helt andra redovisningsregler och då är bolaget på väg bort. Då är det obestånd som föreligger, de kan 36

43 inte finansiera sin verksamhet. Det kommer nog att kopplas till den typen av kontroll att bolagen skall kunna presentera en prognos för de närmaste åren. Slutsatsen är likviditet, att bolagen kan betala sina räkningar de närmaste åren. Det handlar inte om något balanskrav om företag har 1 krona i aktiekapital. Anledningen för förslaget med 1 krona i aktiekapital är att företagare i Sverige inte skall ha sämre villkor än företagare i Europa. Skall företrädare driva en verksamhet måste de ändå ha riskkapital. De måste ha pengar, om de har lånat de eller satt in dem själva spelar ingen roll. De måste kunna finansiera sin verksamhet och 1 krona räcker inte, någon måste hosta upp cash. 37

44 5.5 Intervju med revisor på Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Datum Respondent Pontus Tonning, Godkänd revisor Verksamhetsbeskrivning Öhrlings PriceWaterhouseCoopers tillkom år 1999 via fusion mellan Öhrlings Coopers & Lybrand och Price Waterhouse. Denna fusion ledde till att företaget blev marknadsledande i Sverige inom sina verksamhetsområden som är: revision, riskhantering, redovisning, skatterådgivning, corporate finance och annan revisionär rådgivning. Idag har de drygt medarbetare på 125 orter runt om i landet. Vår respondent Vår respondent Pontus Tonning har arbetat hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers i sju år och som kvalificerad (godkänd) revisor i fyra år. Pontus Tonning är kontorschef på kontoret i Borås Kapitalbrist och obestånd Enligt vår respondent är kapitalbrist oftast tecken på att företag har en föreliggande kontrollbalansräkningssituation. Det är en vanlig signal. Om de till exempel har ett revisionseller redovisningsuppdrag, är de uppmärksamma på detta. När det uppmärksammas att ett bolag är på obestånd, kallas företrädaren till ett möte. Företrädaren informeras ofta om innebörden av regelverket kring 25 kapitel aktiebolagslagen, då företrädarna sällan är medvetna om vilka risker det innebär att inte upprätta en kontrollbalansräkning. I vissa fall upprättar de även en kontrollbalansräkning åt bolaget. Konkursförvaltaren prövar tidpunkten för obestånd och kontrollerar alla transaktioner som har skett i bolaget. Det kan vara svårt att avgöra tidpunkten för obeståndet. Revisorer har den uppgiften att bestämma om bolagen har upprättat en kontrollbalansräkning i tid eftersom det står i 25 kapitel 13 Aktiebolagslagen att, så snart det kan antas att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall en kontrollbalansräkning upprättas. Har styrelsen upprättat kontrollbalansräkningen för sent så behöver det upplysas om i revisionsberättelsen. Det skall upplysas om att det fanns en period med personligt betalningsansvar för bolagets företrädare. Konkursförvaltaren prövar sedan när intaktdagen inträffade. Kontrollbalansräkningssystemet är uppbyggt så att de har en viss tid på sig för att hinna vidta åtgärder för att återställa det egna kapitalet. De har åtta månader på sig från kontrollbalansräkningens upprättande tills det egna kapitalet skall vara återställt. Tanken är att det skall vara som ett beslutsunderlag för styrelsen att ta fram en handlingsplan hur de skall avhjälpa den här bristen. Det är styrelsen och verkställande direktören som skall sköta den löpande förvaltningen. I de mindre bolagen har de ofta en ägare och en styrelseledamot och det är styrelsen som har ett stort ansvar om redovisning och räkenskaper. Ansvaret är ganska klarlagt. 38

45 Tonning tycker att det är svårt att avgöra om företrädarna upptäcker kapitalbristen i tid. Det hänger ofta ihop med hur bra kontroll de har på redovisningen och vem som sköter den. Sköter en revisor redovisningsuppdraget så är det något som ingår i deras tjänster. Det kan vara så i vissa fall att bolaget har ett lager som inventeras enbart en gång per år, och då kan det vara svårt för företrädarna att veta exakt hur det egna kapitalet ser ut, det vet de inte förrän de har gjort bokslut enligt god redovisningssed Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Aktiebolagslagen finns till för att företrädarna skall ha ett begränsat betalningsansvar, det har de enbart för kronor. Driver de bolaget vidare utan att iaktta de regler som gäller enligt aktiebolagslagen 25 kapitel riskerar de att bli personligen betalningsansvariga för alla skulder bolaget drar på sig efter den dagen de borde ha upprättat en kontrollbalansräkning. Varför företrädarna tar dessa risker anser Tonning svårt att uttala sig om. Han tror att det är till största del okunskap, att företrädarna inte tänker. Han anser att entreprenörerna är de som driver Sverige framåt, de är optimister, överlevare och att de har en hög arbetsbelastning, administrationen är inte det första de tänker på. Tonning menar att det är svårt att bedöma varför företrädarna tar dessa risker. Det beror till stor del på hur bolagen har ordnat sin redovisning. I bokföringslagen är det tydligt hur företagare skall ordna sin bokförning. Det är inte alltid så att alla småföretagare har den ordningen på redovisningen och då blir det svårare för de att följa regelverket. Det är därför kravet finns, att löpande följa bolagets finansiella ställning. Vidare tror Tonning att företrädarna inte alltid är medvetna om de risker de tar på grund av okunskap och att de inte tänker. Det är här som rådgivare och revisorer kommer in. De ser till att deras kunder inte trillar i den fällan och att de sköter sig enligt aktiebolagslagen. Det kan hända om företrädarna kommer in i slutet av året och det visar sig att de varit skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning i början av året. Detta måste rapporteras i revisionsberättelsen Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Konkurs Bolagen har så länge de lever och följer sina skyldigheter en styrelse, verkställande direktör, aktieägare, årsstämma, det är de kontrollorgan som finns. Bolagen kan vara på obestånd länge. De kan ha likviditetsproblem som välter bolaget, men de kan fortfarande ha intakt kapital. Revisorerna ser ibland att likviditetssvårigheter kommer före kapitalbristen. Det kan vara en borgenär som kräver betalt mot sin fordran mot bolaget och driver det vidare. Det är ganska vanligt att borgenärerna vidtar åtgärder om de inte får betalt av bolaget. Konkurs är antingen så att någon borgenär begär bolaget i konkurs eller så sätter styrelsen bolaget i konkurs. Tanken med hela regelverket är att den upprättade kontrollbalansräkningen skall användas som beslutsunderlag. Det kan vara så att styrelsen säger att de inte ser några förutsättningar för att driva verksamheten vidare och sätter bolaget i konkurs. Har de bara kapitalbrist så kan de läka det med tillskott, villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott, vilka är de två vanligaste sätten att lösa kapitalbristen. 39

46 Enligt Tonning så är det oftast privata aktiebolag som har större problem och går i konkurs i Sverige idag Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Tonning anser att Aktiebolagslagen är byggd utifrån att borgenärerna skall ha ett visst skydd. Ett visst belopp garanteras som ger externa intressenter en viss trygghet i de bolag de gör affärer med. Sänks aktiekapitalet då sänks det allmänt vedertagna beloppsgränsen. Borgenärerna skall alltid garanteras att det finns minst kronor i bolaget när de har betalt av sina skulder. Tonning är inte säker på om utredningen omfattar även lagen om när aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och om bolagen skall upprätta en kontrollbalansräkning. Han tycker att kronor blir väldigt känsligt. Om det är kronor eller 1 krona går knappt att räkna på. Då behöver bolaget upprätta en kontrollbalansräkning var och varannan dag. Tonning tycker att om aktiekapitalet sänks behövs det ett nytt regelverk. Han tror personligen inte att det stora hindret är kapitalinsatsen för personer som bildar aktiebolag. Idag finns det ett regelverk för enskild firma som fungerar bra och där har företrädarna ett personligt ansvar. Aktiebolagslagen ger ett begränsat ansvar. Var beloppsgränsen kommer att ligga har ingen större betydelse. Det är väldigt lätt för tredjeman att sätta sig in i vad varje bolag gör. Alla bolag lämnar en årsredovisning och den går att beställa hem. Om någon är intresserad av att göra affärer med bolaget och vill veta hur företaget står till. Detta är svårare i ett företag med en annan bolagsform, till exempel enskild firma. 40

47 6 Analys I detta kapitel analyserar vi vårt empiriska material och kopplar det till studiens valda teori. 6.1 Utgångspunkt i analysen Vi anser att analysmodellen nedan beskriver vår uppsatsprocess på ett bra sätt. Genom den teori vi har samlat in och använt oss av och de intervjuer vi har genomfört har vi lärt oss en hel del som i sin tur har lett till ny kunskap. Med förförståelsen avser vi den kunskap som vi redan har som i sin tur blir bakgrunden till vår tolkning av studien. Förförståelsen och vår nyvunna kunskap använder vi sedan när vi bearbetar den information vi har samlat in för att kunna svara på de två frågeställningarna. Vidare så jämför vi teori och empiri i analysen som leder till slutsatserna. Förförståelse Teori Empiri Ny kunskap Bearbetning av information Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om varför aktieägare och ställföreträdare tar dessa risker? Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om vilka de viktigaste verktygen är för att kunna hantera och lösa ekonomiska kriser? Analys Figur 1 Analysmodellen (Egen bild) Som vi beskrev i det inledande kapitlet har vår problemformulering tagit ursprung i riskerna som ägare och ställföreträdare tar när det egna kapitalet i bolaget är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet samt vilka de viktigaste verktygen är för att kunna hantera och lösa ekonomiska kriser. I detta kapitel analyserar vi vårt empiriska material och kopplar det till studiens teori för att kunna svara på våra forskningsfrågor. Den teori och empiri vi samlat in behandlas för att kunna analyseras. Behandlingen sker genom en process där vi går igenom materialet flera gånger för att få fram den information som vi anser är relevant. Vi har valt att dela upp informationen i fyra underrubriker där vi jämför teorin med respondenternas svar. För att få en förståelse för vilka risker ställföreträdare tar och varför de 41

48 tar dessa risker samt vilka de viktigaste verktygen är för att lösa ekonomiska kriser tolkar vi informationen som medför att vår tolkning berörs av vår förförståelse. 6.2 Risker för ägare och ställföreträdare i aktiebolag Aktiebolag är en bolagsform där aktieägarna normalt inte har något personligt ansvar för bolagets skulder och förpliktelser. Därför är denna företagsform lämplig för ekonomiskt riskfyllda idéer. Det registrerade aktiekapitalet i bolaget kan tolkas som ett löfte till omvärlden att bolaget alltid har en buffert på detta minsta belopp. I lagstiftningen finns det ett skydd för bolagets egna kapital. Företrädarna för bolaget skall inte kunna driva bolaget vidare om det finns risk för obestånd (Lundén 2006). Enligt våra respondenter väljer många att driva sitt företag i aktiebolagsform. Många väljer just denna bolagsform för att slippa det personliga betalningsansvaret för bolagets skulder och förpliktelser. De anser att det förekommer att vissa bolag har kört på obestånd år efter år. I Sverige är aktiebolagsformen väldigt populär speciellt för små bolag, just för att företrädarna vill slippa det personliga betalningsansvaret. Dock har det visat sig att många företrädare inte har tillräcklig kunskap om aktiebolagslagen. 6.3 Personligt betalningsansvar I aktiebolagslagen finns ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Om aktieägare och företrädare inte följer aktiebolagslagen riskerar de att bli personligen betalningsansvariga för bolagets uppkommande skulder och förpliktelser. Vid kapitalbrist finns vissa regler som måste följas för att företrädarna och aktieägarna till bolaget inte skall bli personligen betalningsansvariga. Enligt aktiebolagslagens kan företrädare bli personligen betalningsansvariga om de underlåter att: 1. upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning 2. sammankalla en första kontrollstämma 3. ansöka hos tingsrätten att bolaget skall gå i likvidation. Styrelsen svarar solidariskt för alla förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består. Det finns även regler i skattebetalningslagen som leder till att de kan bli personligt betalningsansvariga för skatteskulderna. Företrädarna kan även bli skadeståndsskyldiga om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet skadar bolaget, annan aktieägare eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen (Aktiebolagslagen 29 kap.1 ). En styrelseledamot eller verkställande direktör måste alltid främja bolagets intressen. De har lojalitets- och vårdplikt över bolaget. Det räcker därför inte med att bara följa aktiebolagslagen och bolagsordningens bestämmelser (Lundén 2006). Enligt rättsfallet som presenterades i teorikapitlet där samtliga styrelseledamöter för Flexihus Aktiebolag blir personligen betalningsansvariga för skuld till BE Group Sverige Aktiebolag (tidigare Bröderna Edstrand Aktiebolag) som uppkom på grund av att Flexihus inte upprättade en kontrollbalansräkning i rätt tid. Samtliga styrelseledamöter försökte att skylla ifrån sig att de undanhållits information av verkställande direktören i bolaget och att de inte visste om bolagets dåliga ekonomiska ställning på grund av okunskap (Alingsås Tingsrätt). 42

49 Enligt respondenterna är den största risken att ägarna och företrädarna blir personligen betalningsansvariga i samband med kapitalbrist. De kanske glömmer att upprätta en kontrollbalansräkning i tid eller låta revisorn granska den. Många förstår inte vikten av att upprätta en kontrollbalansräkning. Det kan bli riktigt dyrt för ägarna och företrädarna om de blir personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Varför tar många aktieägare och ställföreträdare risken att bli personligen betalningsansvariga? Enligt svaren från respondenterna beror detta till stor del på okunskap. Många vet att företrädare kan bli personligen betalningsansvariga för bolagets obetalda skatter och avgifter, men många vet inte att det också kan bli personligen betalningsansvariga för bolagets övriga skulder och förpliktelser. Entreprenörerna är de som driver Sverige framåt. De är optimister, överlevare och de har en hög arbetsbelastning, administrationen och bolagets ekonomiska ställning är inte det första de tänker på. De vet att de har pengar på kontot och att de kan betala sina skulder, men det vet inte hur det står till med det egna kapitalet. Det är inte alltid så att alla småföretagare har ordning på redovisningen och då blir det svårare för dem att följa regelverket. Det är därför kravet finns, att löpande följa bolagets finansiella ställning. För att eliminera riskerna krävs att företrädarna har koll på resultatutvecklingen i bolaget. I vissa fall är de medvetna om riskerna och många gånger tror de att det skall lösa sig på något sätt. I vissa fall känns det skambelagt att gå i konkurs, de vill inte ge upp och ibland fortsätter de då för länge. De tror att turen skall vända, hoppet är det sista som överger en. De är dåligt uppdaterade på hur det egna kapitalet ser ut. De följer inte bokföringen så tätt, det bara rullar på. Enligt lag så kan styrelseledamöter bli personligt betalningsansvariga om de försummar sina förpliktelser. Så är fallet i verkligheten enligt våra respondenter och rättsfallet som har presenterats. Det som är anmärkningsvärt är att det är många företrädare som sticker huvudet i sanden för att de tror på sin verksamhet. Att de inte upprättar kontrollbalansräkningen i tid på grund av okunskap eller envishet och tron på bättre framtid, är skrämmande. Att många kan känna skam över att deras bolag går i konkurs bevisar enbart på företrädarnas okunskap och dumdristighet, de förlorar bara mer pengar på att inte följa lagen. 6.4 Åtgärder vid kapitalbrist och obestånd Vid kapitalbrist och obestånd finns ett antal olika åtgärder som bolagen kan vidta. Till exempel aktieägartillskott, nyemission, företagsrekonstruktion och till slut om allt går åt skogen är det konkurs som gäller. Lundén (2006) har skrivit att när ett bolag hamnar på obestånd eller riskerar att hamna på obestånd är det vanligt med aktieägartillskott för att öka det registrerade aktiekapitalet. Aktieägarna kan göra antingen ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Enligt Folkesson (2006) är ett annat alternativ nyemission. Syftet med nyemission är att antingen i form av pengar eller genom egendom få in mer medel i bolaget. Genom en nyemission ökar bolagets registrerade aktiekapital. Ett alternativ är att göra nyemission till överkurs som medför att bristen på kapital minskas eller elimineras. 43

50 Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september Företagsrekonstruktion går ut på att ge bolag som har hamnat i betalningsvårigheter ett rådrum så att bolaget kan vidta åtgärder för att förhandla med sina borgenärer om ett ackord för att förbättra bolagets finansiella ställning. Syftet med en rekonstruktion är att försöka rädda bolag som är i kris från att hamna i konkurs. Företagsrekonstruktion pågår oftast i sex till tolv månader (Persson & Tuula 2001). Enligt Edström, Lundén & Svensson (1999) är konkurs sista alternativet vid kapitalbrist och obestånd situation. En konkurs medför att borgenärer samtidigt med tvång tar gäldenärens alla tillgångar i anspråk för att försäkra sig om att få betalt för sina fordringar. En konkursförvaltare utses av Tingsrätten och skall representera borgenärerna. Denne skall förvandla konkursboets tillgångar till pengar som sedan skall fördelas proportionellt mellan borgenärerna. Våra respondenter är eniga om att kapitalbrist oftast upptäcks för sent, antingen på grund av okunskap eller så vill inte företrädarna erkänna situationen för sig själva. Den vanligaste åtgärden vid kapitalbrist anser de är aktieägartillskott. En nyemission till överkurs anser de även är ett bra alternativ. Då stärks kapitalbasen och bolaget kan fortsätta driften. Det viktigaste är att bolaget måste ha in kapital. Våra respondenter på Ackordcentralen menar att det är mest stora bolag som går igenom en företagsrekonstruktion. När företrädarna kommer till Ackordcentralen måste de ha en realistisk genomtänkt plan på hur kapitalbristen skall kunna lösas. De tycker att om bolaget skall ha en chans att överleva är det en förutsättning att bolagen kan skjuta in kapital för att läka kapitalbristen långsiktigt. Många bolag har även rekonstruerats genom konkurs. I vissa fall är det den enda utvägen bolagen har för att bli av med felsatsningar eller avtal som inte är lönsamma, till exempel leasingavtal och hyresavtal. Om det inte går att göra ett aktieägartillskott eller nyemission, har bolaget ingen chans att överleva. Då skall bolaget sättas i konkurs. Våra respondenter menar att det är mest små och medelstora bolag som går i konkurs och att det oftast är gäldenärerna själva som ansöker om konkurs. Det händer att borgenärerna ansöker om konkurs men det är inte vanligt. Förr i tiden var staten mer aktiv i att lämna in konkursansökan på grund av obetalda skatter och avgifter. De åtgärder som finns vid kapitalbrist/obestånd är aktieägartillskott, nyemission, företagsrekonstruktion och konkurs. När det upptäcks att bolagen är på obestånd, måste företrädarna på något sätt få in pengar i bolaget, annars är det konkurs som gäller och det åstadkommer de med aktieägartillskott eller nyemission. När det gäller stora företag så går det i enstaka fall att genomföra en företagsrekonstruktion som innebär ackord, alltså att sänka skulderna hos leverantörerna. Oavsett så måste bolagen få in pengar för att kunna överleva. Det går inte att enbart att göra ett ackord. 44

51 6.5 Sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag Enligt aktiebolagslagen 1 kapitel 5 skall aktiekapitalet i ett privat aktiebolag uppgå till minst kronor och i ett publikt aktiebolag till minst kronor. Huvudförslaget i SOU 2008:49 rör sig om att sänka kravet på minsta aktiekapital i ett privat aktiebolag från till kronor. Förslaget grundar sig på att ett större antal mindre företag skall kunna bestämma sig för att driva sin verksamhet i aktiebolagsform. Detta medför att företagens konkurrenskraft stärks inom EU. Justitiedepartementet begär även av remissinstanserna synpunkter på om kravet på minsta tillåtna aktiekapital i ett privat bolag går att sänka till kronor eller 1 krona. Respondenterna menar att om aktiekapitalet sänks oavsett om det sänks till , kronor eller 1 krona blir det enklare för entreprenörer att starta ett aktiebolag, då det kan vara svårt att få ihop kronor. De tycker att entreprenörerna då i princip kommer att driva bolagen som en enskild firma eller ett handelsbolag. Entreprenörerna får då ställa ut säkerheter i form av pant eller borgen, och blir alltså personligen betalningsansvariga. Förslaget på kronor togs fram när det var högkonjunktur. I dag är det lågkonjunktur i Sverige och frågan är om inte utredningen att sänka aktiekapitalet till kronor eller 1 krona blir mer försiktig. Ändå måste de ha beaktat både hög- och lågkonjunktur. Respondenterna tycker att fördelen med att driva ett aktiebolag är att det är en egen juridisk person och har sina egna tillgångar och skulder. Ägarna är inte personligt betalningsansvariga om de inte har åtagit sig borgen i form av leasing- eller hyresavtal. Aktiekapitalet är till för att skydda bolagets borgenärer. Ett aktiebolag med endast 1 krona i aktiekapital kommer inte att kunna ta några banklån utan att ställa ut andra säkerheter i form av pant eller borgen. Leverantörer kommer inte heller att ge krediter utan andra säkerheter på grund av att de annars tar för stor ekonomisk risk. Våra respondenter är någorlunda eniga om att regelverket om kapitalbrist och personligt betalningsansvar i så fall måste ändras. Om kravet på minsta aktiekapital sänks, måste bolagen upprätta kontrollbalansräkning var och varannan dag enligt aktiebolagslagen och så kan det inte vara. Bolag behöver ha ett bra startkapital och respondenterna är överens om att aktiekapital på kronor och 1 krona är ganska naivt. Det har visat sig nu att bolag behöver ha bra soliditet och bra riskkapital för annars är bolagen underfinansierade. Både regeringen och våra respondenter är eniga om, att beloppen , kronor och 1 krona i aktiekapital är historiskt mycket lågt. De är även eniga om att sänks aktiekapitalet så blir det enklare för entreprenörer att starta ett aktiebolag och att det stärker konkurrenskraften mellan bolag i Sverige och EU. Det som framkommer väldigt tydligt är att om aktiekapitalet sänks så måste regelverket ändras då aktiebolagslagen inte kan fungera som den är skriven idag vad gäller kontrollbalansräkning och personligt betalningsansvar för företrädarna. 45

52 7 Slutsatser I detta avslutande kapitel presenterar vi våra slutsatser. Vi besvarar och diskuterar de forskningsfrågor som formulerats i det inledande kapitlet. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning på området. 7.1 Forskningsfrågor Aktiebolag är en företagsform där aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Det framkommer ur huvudregeln i aktiebolagslagens 1 kap. 3. Denna företagsform är därför den mest lämpliga för ekonomiskt riskfyllda affärsidéer. Aktiekapitalet är det kapital som tillskjuts av bolagets ägare och det är inte meningen att de skall behöva tillskjuta några ytterligare pengar. Eftersom ägarna inte har något personligt betalningsansvar krävs regler som säkerställer att bolaget tillförs eget kapital i form av aktiekapital och att medlen stannar kvar i bolaget. Dessa regler finns till som ett skydd mot det egna kapitalet i ett aktiebolag. Det registrerade aktiekapitalet kan tolkas som ett löfte till fordringsägarna att bolaget alltid har en buffert på detta minsta belopp. Vad händer om denna buffert försvinner? I problemformuleringen i det inledande kapitlet ställdes två frågor: Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om varför aktieägare och ställföreträdare tar risken att bli personligen betalningsansvariga? Vad anser konkursförvaltare, jurister och revisorer om vilka de viktigaste verktygen är för att kunna hantera och lösa ekonomiska kriser. I studien har det framkommit att aktieägare inte har något personligt betalningsansvar men att detta är en sanning med modifikation då banker och andra kreditinstitut ofta kräver att aktieägarna skall gå i borgen för att bolaget skall bli beviljade krediter. Vidare har det framkommit att den största risken för företrädarna i bolaget är att de blir personligen betalningsansvariga för bolagets uppkommande förpliktelser i samband med kapitalbrist. De riskerar att få betala bolagets uppkommande skulder och detta kan bli mycket dyrt för dem. På frågan varför de tar risken att bli personligen betalningsansvarig är slutsatsen att det oftast beror på okunskap. Många väljer aktiebolagsformen för att slippa personligt betalningsansvar, men det är inte alltid medvetna om att de kan bli personligen betalningsansvariga om de missköter bolaget. De flesta har kontroll på likviditeten, det vet att de har pengar på kontot och att de kan betala sina skulder, men inte på sufficiensen, den finansiella ställningen. En del vet om att det tar en risk, men det är en risk som det är villiga att ta eftersom de tror på sitt bolag. Det behöver inte vara otänkbart att driva bolaget vidare trots att bolaget har kapitalbrist. Bolaget kan till exempel ha haft höga utvecklingskostnader under en period som lett till att bolaget fått kapitalbrist. De flesta småföretagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform vet att de kan bli personligen betalningsansvariga om bolaget inte betalat in skatter och avgifter. Många har dessvärre dålig kontroll på bolagets ekonomiska ställning och de känner inte till att de kan bli personligen betalningsansvariga för bolagets andra skulder, som till exempel leverantörsskulder. 46

53 Vid konkurshot finns två alternativ för att undvika konkurs. Antingen öka det egna kapitalet eller sänka skulderna. Den vanligaste åtgärden vid konkurshot är att göra ett aktieägartillskott, det vill säga att aktieägarna skjuter till medel till bolaget, som inte får redovisas som skuld. Ett annat sätt att få in medel till bolaget är att göra en nyemission. En ny emission till överkurs är då att rekommendera för att minska bristen på kapital i bolaget. En företagsrekonstruktion med ackord är ett annat sätta att försöka få ett bolag på fötter igen. Syftet med ackord är att få fordringsägarna att reducera skulderna i bolaget. Den sista utvägen är att gå i konkurs. 7.2 Egna reflektioner Under uppsatsprocessens gång har det framkommit att vid kapitalbrist/obestånd har företag inte så många valmöjligheter. Av olika anledningar är konkurs det enda alternativet när företaget hamnar på obestånd, om inte det går att göra aktieägartillskott eller nyemission. Huvudorsaken är främst att de saknar det kapital som krävs för att läka situationen samt att de varit för sent ute att vidta åtgärder. I det inledande skedet av uppsatsprocessen trodde vi inte att företrädarnas okunskap var orsaken men det visade sig att så var fallet. Vi anser nu att det är sannolikt att orsaken är okunskap på grund av att lagar och regler kan vara komplicerade och svåra att förstå. Vi kan tycka att det är oroande att många företag kan ha kapitalbrist och vara på obestånd utan att företrädarna är medvetna om det. Detta skulle kunna förebyggas med en obligatorisk kurs i lagar och regler för de som skall starta ett företag/bolag. Varför företrädare väljer att ta risken att bli personligen betalningsansvariga anser vi ganska oroväckande. Vi ansåg inte i början att anledningen var att företrädarna är blinda och tror på sin verksamhet men det visade sig under studiens gång att så kunde vara fallet många gånger. Det som vi blev mest fundersamma över var rättsfallet som vi presenterade. Att styrelseledamöter som är hög utbildade inom juridik och ekonomi inte följer aktiebolagslagen och försöker skylla ifrån sig anser vi inte acceptabelt. Vi menar att företrädare borde skaffa sig tillräcklig kunskap innan de startar ett aktiebolag och att de borde bli bättre på att följa bolagets resultatutveckling och finansiella ställning. 7.3 Förslag till vidare forskning Den största risken vid kapitalbrist är att företrädarna blir personligen betalningsansvariga för bolagets uppkomna förpliktelser. Eftersom den statliga utredningen SOU 2008:49 om aktiekapital i privata aktiebolag lämnar förslag på en sänkning av kravet på minsta aktiekapital i privata aktiebolag tycker vi att det skulle vara intressant att forska mer kring vad en sänkning skulle medföra. Utredningens förslag är att sänka aktiekapitalet till kronor, men alternativa förslag är att gå ännu längre att sänka det till kronor eller 1 krona. Vad skulle en sådan sänkning ha för inverkan på borgenärsskyddsreglerna såsom kravet på upprättande av kontrollbalansräkning när aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften. Vi anser att det skulle vara intressant att se vidare forskning om: Vad skulle en sänkning av aktiekapitalet medföra? Kommer det att behövas ett nytt regelverk? Kommer det personliga ansvaret att öka? 47

54 8 Källförteckning Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Alingsås Tingsrätt, Dom , Mål nr T786-04, T Andersen Ib, Den uppenbara verkligheten (1998). Lund: Studentlitteratur. Arbnor Ingeman, Bjerke Björn Företagsekonomisk metodlära (1994). Lund: Studentlitteratur. Edström, Mikael & Lundén, Björn & Svensson, Ulf (1999). Konkurs & ackord. Näsviken: Björn Lundén Information. Folkesson, Enar (2006). Företaget i ekonomisk kris : en inblick i insolvensjuridiken. Stockholm: Thomson fakta. Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2 uppl. Lund: Studenlitteratur. Hovrätten för västra Sverige, Dom , Mål nr T Johannesson Asbjörn, Tufte Per Arne (2003), Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1:2 upplaga Malmö: Liber AB. Lundén, Björn (2006). Aktiebolag : skatt, ekonomi och juridik. Näsviken: Björn Lundén Information. NJA 1988 s. 620 Oppenheimer, Bertil & Blomberg, Gunnar & Bruhn, Daniel & Reiner, Jonas (2007), Företag i kris vad en styrelseledamot, aktieägare, advokat och revisor bör tänka på, Fjärde upplaga. Stockholm: Författarna & Jure Förlag AB. Persson, Annina H, Tuula, Marie (2001). Företagsrekonstruktion i teori och praktik, Upplaga 1:1, Författaren & Norstedts Juridik AB. Prop. 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m.m. Prop. 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag m.m. SOU 2001:80 Gäldenärens avtal vid insolvensförfarande. SOU 2008:49 Aktiekapital i privata aktiebolag. Widerberg, Karin (2002), Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 48

55 Bilagor Bilaga 1 Aktiebolagslagen (2005:551) 25 kap. Likvidation och konkurs Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, m.m. Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning 13 Styrelsen skall genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning 1. när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt 14, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller 2. när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Lag (2007:317). Ändrad: SFS 2007:317 Kontrollbalansräkningens innehåll 14 En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning. Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får följande justeringar göras. 1. Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som enligt 8a lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp än vad som är tillåtet enligt 7 samma lag. 2. Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet. 3. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, skall betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats. Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Justeringar enligt första och andra styckena skall redovisas särskilt. Kontrollbalansräkningen skall undertecknas av styrelsen.

56 Första kontrollstämman 15 Om kontrollbalansräkningen utvisar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall gå i likvidation (första kontrollstämman). I fråga om beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna i 3-6 tillämpas. Kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna skall läggas fram på stämman. Andra kontrollstämman 16 Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 14, vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation, skall bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation (andra kontrollstämman). I fråga om beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna i 3-6 tillämpas. Styrelsen skall inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning enligt 14 och låta bolagets revisor granska den. Den nya kontrollbalansräkningen och ett yttrande av bolagets revisor över denna skall läggas fram på stämman. Beslut om tvångslikvidation 17 Allmän domstol skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om 1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom den tid som anges i 16 första stycket, eller 2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 14, vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation. I sådana fall som avses i första stycket skall styrelsen ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation. Ansökan skall göras inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor i bolaget eller en aktieägare. Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital, beräknat enligt 14, uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet har granskats av bolagets revisor och lagts fram på en bolagsstämma. Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

57 Personligt betalningsansvar för bolagets företrädare 18 Om styrelsen har underlåtit att 1. i enlighet med 13 upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning enligt 14, 2. i enlighet med 15 sammankalla en första kontrollstämma, eller 3. i enlighet med 17 ansöka hos tingsrätten om att bolaget skall gå i likvidation, svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består. Den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för de förpliktelser som därigenom uppkommer för bolaget. Ansvaret enligt första och andra styckena gäller inte för den som visar att han eller hon inte har varit försumlig. I sådana fall som avses i 13 1 gäller ansvaret enligt första stycket 1 endast om bolagets eget kapital, beräknat enligt 14, understeg hälften av bolagets registrerade aktiekapital vid den tidpunkt då styrelsens skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning uppkom. Ansvaret gäller inte om bolagets eget kapital hade stigit över denna gräns efter den angivna tidpunkten men innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara upprättad. Personligt betalningsansvar för aktieägare 19 En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation enligt 17 första stycket deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med dem som svarar enligt 18 för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkt som anges i 17 andra stycket. Ansvarsperiodens slut 20 Ansvaret enligt 18 och 19 omfattar inte förpliktelser som uppkommer sedan 1. en ansökan enligt 17 andra stycket har gjorts, 2. en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital, beräknat enligt 14, uppgår till det registrerade aktiekapitalet har granskats av bolagets revisor och lagts fram på bolagsstämma, eller 3. bolagsstämman, Bolagsverket eller domstol har beslutat om likvidation.

58 Bilaga 2 Intervjufrågor till Ackordcentralen 1. Hur länge har ni arbetat med konkurser och företagsrekonstruktion? 2. Hur ser era arbetsuppgifter som ekonom/konkursförvaltare ut på Ackordscentralen? 3. Vilken typ av företag hjälper ni? Är det mest familjeföretag? 4. Vad är det som krävs för att ni skall åta er företaget? 5. Om ni åtar er företaget, vad medför det för konsekvenser för företaget? 6. Hur avgör ni om företaget har utsikter att lyckas i framtiden? 7. Vem skall bevisa att obestånd föreligger? 8. Vem är det generellt som ansöker om en rekonstruktion? Borgenär eller gäldenär? 9. Hur vanligt är det att ägare/ställföreträdare upptäcker för sent att företagets aktiekapital är förbrukat till mer än hälften? 10. Vad är det för risker ägare/ställföreträdare tar? 11. Varför tar de dessa risker? 12. Anser ni att ägare/ställföreträdare är medvetna om de risker de tar? 13. Vad är den vanligaste åtgärden vid konkurshot?

59 Bilaga 3 - Intervjufrågor till jurister på Gärde och Rosengrens 1. Hur länge har ni arbetat som jurist? 2. Hur ser era arbetsuppgifter som jurist ut på advokatbyrån? 3. Vilken typ av företag har störst problem? Är det mest familjeföretag? 4. Vem är det generellt som ansöker om en konkurs? Borgenär eller gäldenär? 5. Anser ni att ägarna/ställföreträdarna är medvetna om att företaget har varit på obestånd under en längre tid? 6. Vilket tillvägagångssätt använder ni för att bekräfta tidpunkten för obestånd? 7. Hur vanligt är det att ägare/ställföreträdare upptäcker för sent att företagets aktiekapital är förbrukat till mer än hälften? 8. Vad är det för risker ägare/ställföreträdare tar? 9. Varför tar de dessa risker? 10. Anser ni att ägare/ställföreträdare är medvetna om de risker de tar? 11. Vad är den vanligaste åtgärden vid konkurshot? 12. Vad anser ni om de nya förslagen i SOU 2008:49? 13. Förslaget var , sen skulle de undersöka om det kunde sänkas till eller 1 krona? a. Behövs då ett nytt regelverk? b. Med hänsyn till kontrollbalansräkningen är det inte konstigt att de har kommit fram till 1 krona?

60 Bilaga 4 - Intervjufrågor till revisorer hos Ernst & Young och Öhrlings PriceWaterhouseCoopers 1. Hur länge har ni arbetat som revisor? 2. Är det vanligt att ni som revisor upptäcker obestånd? 3. Vilka åtgärder använder ni när ni upptäcker obestånd? 4. Vem skall bevisa att obestånd föreligger? 5. Hur vanligt är det att ägare/ställföreträdare upptäcker för sent att företagets aktiekapital är förbrukat till mer än hälften? 6. Vad är det för risker ägare/ställföreträdare tar? 7. Varför tar de dessa risker? 8. Anser ni att ägare/ställföreträdare är medvetna om de risker de tar? 9. Vad är den vanligaste åtgärden vid konkurshot? 10. Vad anser ni om de nya förslagen i SOU 2008:49? 11. Förslaget var , sen skulle de undersöka om det kunde sänkas till eller 1 krona? a. Behövs då ett nytt regelverk? b. Med hänsyn till kontrollbalansräkningen är det inte konstigt att de har kommit fram till 1 krona?

61 Bilaga 5 Skäl att anta befarad kapitalbrist Kontrollbalansräkning skall genast upprättas och granskas av revisor Fortsätt NEJ Visar kontrollbalansräkningen faktisk kapitalbrist? JA Kalla till bolagsstämma för beslut om likvidation. (Första kontrollstämman) Beslut om likvidation? JA Likvidation NEJ Fortsätt verksamheten intill ny stämma inom åtta månader. Fortsätt JA Framläggs på andra kontrollstämma en granskad andra kontrollbalansräkning med intakt aktiekapital? NEJ Likvidera eller fortsätt med personligt betalningsansvar

62 Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. På institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning. Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens ITbaserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god ITanvändning i företag och organisationer. Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling. BESÖKSADRESS: JÄRNVÄGSGATAN 5 POSTADRESS: ALLÉGATAN 1, BORÅS TFN: E-POST: INST.IDA@HB.SE WEBB:

RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE

RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE RISKER FÖR ÄGARE / STÄLLFÖRETRÄDARE NÄR AKTIEKAPITALET ÄR FÖRBRUKAT TILL MER ÄN HÄLFTEN Magisteruppsats i Företagsekonomi Fredrik Linderoth Margrét Viðarsdóttir VT 2009:MF02 Svensk titel: Risker för ägare/ställföreträdare

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Verkställande direktör

Verkställande direktör Verkställande direktör Roll Ansvar - Skyldigheter April 2016 We exist to support our customers business Innehåll Introduktion... 3 Verkställande direktörens roll i aktiebolag... 3 Ansvar och skyldigheter...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Föreläsare Satish Sen Kaleidoscope Peter Olofsson Kristianstad Advokatbyrå Mikael Ekström Kristianstad Advokatbyrå

Läs mer

Minsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag - kompletterande underlag

Minsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag - kompletterande underlag Promemoria Minsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag - kompletterande underlag I alla aktiebolag ska det finnas ett aktiekapital. I ett privat aktiebolag ska aktiekapitalet vara minst 100 000 kr

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juli 2018 T 4448-17 PARTER Klagande AG Ombud: Advokaterna LH och KE Motpart EBN i Göteborg Aktiebolag, 556420-0680 Stålverksgatan 14

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Styrelseledamots personliga betalningsansvar vid kapitalbrist i aktiebolag

Styrelseledamots personliga betalningsansvar vid kapitalbrist i aktiebolag LIU-IEI-FIL-G--15/01330--SE Styrelseledamots personliga betalningsansvar vid kapitalbrist i aktiebolag Board member s personal liability when the company suffers from lack of capital Linda Karlsson Rasmus

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ)

Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ) Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ) 559111-0787 Aktieägarna i InfraCom Group AB (publ), 559111-0787, kallas härmed till årsstämma torsdagen den 25 oktober 2018, kl. 17.00, i bolagets lokaler

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. AB Gothenburg European Office. Org nr får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. AB Gothenburg European Office. Org nr får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för AB Gothenburg European Office får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2015 Innehåll: sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2018 T 462-18 PARTER Klagande GJGR Ombud: Advokat SW och jur.kand. AF Motpart Scandinavian Fishmania AB, 556658-4396 Gelbgjutarevägen

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 januari 2004 T 339-02 KLAGANDE 1. TN 2. MO Ombud för båda: advokaten NH MOTPART Kommanditbolaget Kungsbron 21, 916634-1470, c/o Riksbyggen,

Läs mer

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2015 ref 58 Företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen kan inte göras gällande under ett rekonstruktionsförfarande för skulder som uppkommit innan ansökan men som förfallit till betalning först

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2013 Ö 2880-11 PARTER Kärande vid tingsrätten Centrumhuset i Vällingby KB, 916637-1469 Box 95 162 12 Vällingby Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsen för BONESUPPORT HOLDING AB, org. nr 556802-2171, föreslår att årsstämman den 22 maj 2018 i syfte att möjliggöra emission av C-aktier

Läs mer

BILAGA 2 BILAGA 3 Styrelsens redogörelse enligt 20 kap. 13 aktiebolagslagen (2005:551) Styrelserna för Bure och Skanditek har antagit en gemensam fusionsplan daterad den 13 oktober 2009. Fusionsplanen

Läs mer

Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag med en ledamot

Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag med en ledamot Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag med en ledamot Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta ett aktiebolag eller som redan gjort det. Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum

Läs mer

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M.

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. I. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Aktieägarna i Moberg Derma AB, 556697-7426 ( Bolaget ) kallas härmed till extra bolagsstämma fredagen den 3 september 2010 kl. 10.00, i Bolagets lokaler,

Läs mer

Organisationsnummer: 556459-9156

Organisationsnummer: 556459-9156 Bilaga 3 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: 556459-9156 1 Firma Bolagets firma är Akademiska Hus Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 december 2012 T 5779-10 KLAGANDE 1. ÅN 2. SAN Ombud för 1 och 2: Advokat JF MOTPART Martin Olsson Restauranghandel Aktiebolag, 556260-5443

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2011:1046 Utkom från trycket den 18 oktober 2011 utfärdad den 6 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Mekanika Svar Deluppgift 3.1 Anskaffningsvärdet för maskinerna i bolagen är 4 900 tkr. Under perioden 1 januari 2008 till sista december

Läs mer

Maths Anväg - Affärsrådgivare Grant Thornton. Helena von der Esch - Affärsrådgivare Grant Thornton

Maths Anväg - Affärsrådgivare Grant Thornton. Helena von der Esch - Affärsrådgivare Grant Thornton Styrelsearbete Vilket ansvar har styrelsen? Stockholm 13 november Styrelsens ansvar Maths Anväg - Affärsrådgivare Grant Thornton Helena von der Esch - Affärsrådgivare Grant Thornton Johan Hörnberg - Partner/advokat

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning)

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) s förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) För att möjliggöra de av styrelsen föreslagna åtgärderna enligt punkterna 8 (A) (C) i förslaget till dagordning,

Läs mer

59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 januari 2018 följande dom (mål nr ).

59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 januari 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 4 Fråga om hur det ska bedömas om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat den juridiska personens skatter eller avgifter och därför ska

Läs mer

Johan Bennarsten valdes till ordförande vid stämman. Noterades att advokat Anna Berntorp skulle föra dagens protokoll.

Johan Bennarsten valdes till ordförande vid stämman. Noterades att advokat Anna Berntorp skulle föra dagens protokoll. Protokoll fört vid extra bolagsstämma i Seafire Capital Aktiebolag (pubi), org.nr 556540-7615, den 16 mars 2017 Stockholm 1. STÄMMANS ÖPPNANDE Stämman öppnades av verkställande direktören Johan Bennarsten.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2004 T 2679-02 KLAGANDE Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520, c/o konkursförvaltaren jur. kand. SO Ställföreträdare:

Läs mer

1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

12% 1% Fastighetsbeståndet 87% Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB, org.nr 556911-0744 Rapport om årsredovisningen Uttalanden

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning 2015-02-16, 22 Kommunfullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2001:932 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bolagets firma är Nilörngruppen Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Bolagets firma är Nilörngruppen Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). BOLAGSORDNING FÖR NILÖRNGRUPPEN AB (publ) Org nr 556322-3782 1. Firma Bolagets firma är Nilörngruppen Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2. Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Borås kommun. 3. Verksamhet

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

För fullständigt förslag till justerad bolagsordning se Bilaga A nedan.

För fullständigt förslag till justerad bolagsordning se Bilaga A nedan. Fullständiga beslutsförslag inför extra bolagsstämma i Alteco Medical AB (publ) måndagen den 27 november 2017 kl. 10.00 på bolagets kontor, Höstbruksvägen 8 i Lund. Styrelsens förslag till beslut om ändring

Läs mer

Beslutade stämman att välja advokat Robert Hansson att som stämmoordförande leda dagens stämma.

Beslutade stämman att välja advokat Robert Hansson att som stämmoordförande leda dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Clean Tech East Holding AB (publ), org nr. 556670-2854, den 25 maj 2012, kl. 14.00 på IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm Stämmans öppnande

Läs mer

Förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet i Global Infrastruktur 1 AB (publ)

Förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet i Global Infrastruktur 1 AB (publ) Förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet i Global Infrastruktur 1 AB (publ) Styrelsen för Global Infrastruktur 1 AB (publ), org. nr 556732-5377, föreslår att extra bolagsstämma den 21 november

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:23 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring av bolagsordning för Landstingshuset i Stockholm AB Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd Ärendet Landstingshuset i

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Kallelse till årsstämma (tillika första kontrollstämma) 2018 i ADONnews Sweden AB (publ)

Kallelse till årsstämma (tillika första kontrollstämma) 2018 i ADONnews Sweden AB (publ) Kallelse till årsstämma (tillika första kontrollstämma) 2018 i ADONnews Sweden AB (publ) Aktieägarna i ADONnews Sweden AB (publ) ( ADONnews ), org. nr 556927-9242, kallas till årsstämma (tillika första

Läs mer

Punkt 15 - Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Punkt 15 - Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Punkt 15 - Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsen för Forwood Aktiebolag (publ), org. nr, föreslår att årsstämman den 17 juni 2016 beslutar om ändring av bolagsordningen enligt följande:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Styrelsens i A-Com AB (publ) org. nr. 556291-2807 ( Bolaget ) förslag till dagordning för den extra bolagsstämman den 27 september 2012

Styrelsens i A-Com AB (publ) org. nr. 556291-2807 ( Bolaget ) förslag till dagordning för den extra bolagsstämman den 27 september 2012 Bilaga 2 Styrelsens i A-Com AB (publ) org. nr. 556291-2807 ( Bolaget ) förslag till dagordning för den extra bolagsstämman den 27 september 2012 1. Öppnande av stämman och val av ordföranden vid stämman

Läs mer

GOBIGAS AB ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION!

GOBIGAS AB ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION! ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION! GoBiGas AB Årsredovisning 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring

Läs mer

Till bolagsstämman i Ortoma AB (publ), org. nr 556611-7585 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ortoma AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning

Läs mer

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling ekonomisk förening.

Läs mer

Ärendet Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal

Ärendet Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-03 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se KS/2017:100 Årsredovisning 2016 för Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 210 (NJA 2009:22)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 210 (NJA 2009:22) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 210 (NJA 2009:22) Målnummer: T2787-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-05-05 Rubrik: Lagrum: Den som gör gällande personligt betalningsansvar för

Läs mer

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens förslag och beslut innefattar följande: A Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori

Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori Utlåtande 2004: RI (Dnr 023-4102/2004) Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. AB Svenska Bostäders bolagsordning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2010 Ö 623-09 KLAGANDE UL MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, 757200-6885 c/o Advokat PF 2. Stiftelsen Deutsche

Läs mer

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning: Årsredovisning för Urd Rating AB Räkenskapsåret 2016-12-20 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter 7 Fastställelseintyg Undertecknad

Läs mer

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Årsredovisning för Spiffx AB Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Spiffx AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Spiffx AB, får härmed avge årsredovisning för 2012-07-01-2013-06-30.

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen Kaleidoscope Lars-Henrik Andersson Lindahl Roland Dansell

Läs mer

Vilket ansvar har styrelsen?

Vilket ansvar har styrelsen? Vilket ansvar har styrelsen? 2017-03-14 Föreläsare Carl Fhager, advokat MAQS Law firm Ulf Careland, auktoriserad revisor Grant Thornton Mikael Knutsson, skattejurist Grant Thornton Bilderna hämtas på nätet

Läs mer

Några frågor om revision

Några frågor om revision Promemoria Justitiedepartementet 2003-06-25 Ju2001/220/L1, Ju2003/629/L1, Ju2003/3072/L1 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Några frågor om revision Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1

Läs mer

Bilaga 1 Utdrag ur protokollet 2015-03-16 Ordföranden redogjorde för utvärderingen av de ersättningar som betalats ut till ledande befattningshavare under år 2014. Ersättningsutskottet har, med stöd av

Läs mer

Aktiebolagsrätt och redovisning om kapitaltäckningsbrist, kontrollbalansräkning och personligt betalningsansvar enligt 25 kap ABL

Aktiebolagsrätt och redovisning om kapitaltäckningsbrist, kontrollbalansräkning och personligt betalningsansvar enligt 25 kap ABL Aktiebolagsrätt och redovisning om kapitaltäckningsbrist, kontrollbalansräkning och personligt betalningsansvar enligt 25 kap ABL 2017-05-22 Advokat Henrik Karlström ÖVERSIKT 1. INLEDNING 2. GRUNDBEGREPP

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning

Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB Bolagsordning Diarie-/dokumentnummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Handläggare: KS2015/2068 Chefsekonom Ekonomiberedningen Kommunfullmäktige

Läs mer

Bilaga 4 Årsstämma 2006 Punkt 15 Ändring av bolagsordning Styrelsens förslag till beslut på stämman Styrelsen föreslår att årsstämman 2006 beslutar om följande ändringar i bolagsordningen: dels att 5,

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

I. Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning (punkt 7 I)

I. Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning (punkt 7 I) STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM MINSKNING AV AKTIEKAPITALET FÖR FÖRLUSTTÄCKNING, FÖRSLAG TILL BESLUT OM ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN SAMT MINSKNING AV AKTIEKAPITALET, BESLUT OM

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman 2015-03-11 13 Bolagsordning Vara Bostäder AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte... 1 3 Verksamhetsföremål...

Läs mer