Varför nämns inte frivilligorganisationerna i Sälen?

Transkript

1 Sjövärns nr12010 medlemstidning för sjövärnskårenposten Sjövärnare bryter is i skärgården Varför nämns inte frivilligorganisationerna i Sälen? Europas yngsta stat - vår man på plats Debatt: Var tog vuxenverksamheten vägen?

2 Innehåll Notiser Ledare Ett viktigt instrument för kontakter Ny säkerhetspolitisk milstolpe Isbrytning - en förmåga i Sjövärnskåren Trossbåtbåt typ 600 Kosovo - Europas yngsta stat Debatt: Var tog vuxenverksamheten vägen i Sjövärnskåren? Kanslinytt Blåskägg har ordet Inriktningsbeslut för stärkt försvarsförmåga Första årsmötet för nya Stockholmskåren Omslagsbilden SVK 703 på väg att hämta reservdelar på Rindö. Foto: Mikael Johansson Ledare De flesta av oss har väl som vanligt firat jul och nyår på traditionsenligt sätt men vädret har definitivt inte varit lika traditionsenligt om vi kan minnas ett antal år tillbaka. Snön och och kylan har tagit ett fast grepp under många veckor och det var längesedan vi upplevde en vit jul. Jag både hoppas och tror att de flesta har kunnat bedriva vinteraktiviteter efter var och ens förmåga och i kombination med förtjänad ledighet kunnat ladda batterierna inför ett nytt och i många avseenden krävande verksamhetsår. Vi har nu fått verksamhetsuppdragen från Försvarsmakten för 2010 och kan till vår glädje konstatera att man hörsammat de tilläggsäskanden som gjordes i samband med uppdragsdialogen i höstas kanske inte fullt ut men definitivt tillräckligt bra för att driva verksamheten framåt och dessutom inom ett par områden där vi under ett par år inte erhållit ekonomiska medel överhuvudtaget. Exempel på detta är internationellt ungdomsutbyte och rekrytering. Det känns mycket bra. Vad avser organisationsstödet ligger det på samma nivå som för 2009 och det känns också mycket bra i det korta perspektivet. Men vad händer 2011 och framåt kopplat till reducerat ekonomiskt stöd till frivilligorganisationerna? Jag orienterade om arbetet som pågår inom Coalition of the Willing (COW) i min förra ledare och arbetet går nu vidare i en ny fas, med en ny arbetsgrupp och under ledning av en ny och opartisk ordförande. Uppgiften för denna arbetsgrupp är bland annat att inom ramen för samordning i en ny organisation ta fram nya grundstadgar som kan lösa delegatsfrågan för stämma och styrelse samt övergångsbestämmelser för denna organisation inför 2011 samt att redovisa detta i slutet av mars. Beslut om fortsatt deltagande eller ej i den nya arbetsgruppen, var en av huvudpunkterna på förbundsstyrelsemötet, som genomfördes i början av februari. Förbundsstyrelsen fattade dock beslutet att avbryta fortsatt samarbete inom ramen för COW och följaktligen inte heller delta i den nya arbetsgruppen. De främsta motiven till detta beslut är att man inom den nya arbetsgruppen inte avser ta hänsyn till det av Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) gemensamma arbete, som bland annat ska fastlägga sakförhållandena, inte minst i ekonomiska termer, från 2011 och framåt. I det gemensamma arbetet är representanter från frivilligorganisationerna inbjudna att delta. Resultatet av detta arbete förväntas i juni och skall bl a ge svar på hur det framtida organisationsstödet ska fördelas mellan de olika frivilligorganisationerna. Härutöver är förbundsstyrelsens uppfattning att fortsatt samarbete i den nya arbetsgruppen resulterar i en splittring av avtalsorganisationerna, eftersom endast två av åtta organisationer var kvar inom COW. Sist men inte minst är att Sjövärnskårens varumärke kan komma att äventyras i en ny sammanslagen organisation. Det får inte ske! Den framtida lokaliseringen av sommarskolorna på Märsgarn, Kungsholmen samt hamnfaciliteterna i Härnösand har fortlöpande dialogiserats med Högkvarteret men också i samband med uppdragsdialogen. Avtalen avseende Märsgarn och Kungsholmen är uppsagda till sista december 2010, men det innebär att verksamheten kan bedrivas som tidigare även under Avseende hamnen (vågbrytarna) i Härnösand är inriktningsbeslutet från Försvarsmakten fortfarande att avveckla hamnen. Man väntar dock på ett svar på en förfrågan till Försvarets materielverk angående deras behov av hamnen för framtida försöksverksamhet. Högkvarteret har klargjort att man avseende den framtida lokaliseringen av sommarskolorna söker en långsiktig och hållbar lösning och inte tillämpa lappa och laga principen, vilket också bejakats av förbundsstyrelsen. Man ser bland annat över möjligheterna för Sjövärnskåren att hyra de faciliteter som behövs för att kunna genomföra utbildning på sommarskolorna motsvarande dagens nivå samt under vilka tider det är aktuellt. Förhandlingar har skett med Fortifikationsverket och man arbetar fortfarande med hypotesen att Sjövärnskåren skall kunna fortsätta verksamheten, på ovan nämnda platser, på ett för oss kostnadsneutralt sätt. Högkvarterets inriktning och beslut kommer inom kort och det utkast till skrivelse som nu föreligger, ger mycket positiva signaler. Rekryteringsfrågan för Sjövärnskåren och i förlängningen för Försvarsmakten är en never ending story och det skall det kanske vara. Tyvärr har vi inte klart för oss Försvarsmaktens interna rollspel vem som har vilket ansvar och vilket stöd vi kan påräkna i olika sammanhang. Det synes vara många aktörer i denna så viktiga fråga och behov av möte föreligger i högsta grad för att klara ut besticket. Rekryteringen är en strategisk fråga för Försvarsmakten men fortfarande återspeglar det sig inte i konkreta termer gentemot frivilligorganisationerna. Vi ser fram mot ett både efterlängtat och nödvändigt möte. Av den strategiska planen framgår att Sjövärnskåren skall kunna medverka i den samhälliga krisberedskapen. Diskussioner har tidigare förts mellan SVK RF och MSB, men inte lett till något konkret. Under november gjordes ett nytt försök att återuppta diskussioner om framtida samarbete, vilket också genomfördes. Vid mötet mellan MSB och SVK RF fördes diskussioner om ett samarbete inte bara mellan dessa organisationer, utan också där andra myndigheter/organisationer kan involveras inom ramen för krishantering i samhället i ett relativt vitt perspektiv men med tonvikt på sjöverksamheten. Såväl MSB som SVK RF var eniga om att det är viktigt att konkretisera hur att genomföra samarbetet. Diskussionerna gav ganska snart en inriktning om att ta fram ett scenario inom ett representativt område men också vilka andra myndigheter/organisationer som bör vara med. Idén var inledningsvis att genomföra ett diskussionsspel på framtaget scenario och härvid ställa frågan Vad kan Sjövärnskåren bidraga med? Vid mötet enades SVK RF och MSB om att under första kvartalet gemensamt ta fram ett scenario, under andra kvartalet genomföra spel på scenariet samt att under tredje kvartalet genomföra en skarp övning med inblandade parter. Scenarier som diskuterades var brand på en svåråtkomlig ö, evakuering, fartygsolycka med oljeutsläpp, sjöräddning, eftersök, transporter etc. SVK RF har mot denna bakgrund äskat medel för att deltaga i verksamheten enligt ovan bland annat avseende förberedelser, planering, genomförande samt analys av genomförd verksamhet. Äskandet har av MSB beviljats. Framtiden för Sjövärnskåren ser just nu ljus ut och jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att lösa våra uppgifter inte bara på ett bra sätt, utan på ett mycket bra sätt. Bara viljan finns och det gör den ju. Claes Grebell generalsekreterare Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com generalsekreterare Claes Grebell generalsekreterare@sjovarnskaren.se bild & layout Göran Pedersén gp@delko.se bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling expedition@sjovarnskaren.se Ekonomi PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 30 april. 2 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 3

3 Ett viktigt instrument för kontakter Varje år i januari arrangeras Folk och Försvarskonferensen. I år var givetvis inget undantag. Samtidigt firade man också 70 år, vilket är en hedersam ålder. Cirka 300 personer som på ett eller annat sätt är engagerade inom försvaret, frivilligförsvaret, myndigheter, media, försvarsindustrin, politiska partier samlas för att under tre dagar debattera det som står dem närmast hjärtat. Och 2010 är dessutom valår och den röd-gröna alliansen skulle presentera sin syn på försvaret. Text: Daisy Balkin Rung, Foto: Per Klingvall Försvarsminister Sten Tolgfors (M). För första gången åkte vi tåg till Mora. Specialchartrat, miljövänligt, trevligt och kreativt. I bistron anordnades en minidebatt (eller Speakers Corner) om den folkliga förankringen. Det samlade en hel del resenärer och debatten blev riktigt spännande. De enda som fattades där var representanter från Försvarsmakten. Det visade sig att generaler och amiraler och annat folk från Försvarsmakten hyrt en buss och tog landsvägen till Sälen. Försvarsministern och överbefälhavaren på scenen Konferensen inleddes av försvarsminister Sten Tolgfors med ett 40 minuter långt tal. Han berättade om den fantastiska utveckling försvaret gjort sedan han i princip tog över. Han klappade sig gott på bröstet och var mycket positiv i sin framtoning. Om allt från nordiska samarbetet till att nästan hela insatsorganisationen kommer att vara tillgänglig och användbar inom en vecka om Sverige hotas män och kvinnor kommer att finnas på plats Och precis som vår överbefälhavare Sverker Göransson informerade han om att de förband som finns på pappret också ska gå att använda. - Vi får en insatsorganisation användbar för försvarets alla uppgifter. Uppgiften är att värna vårt land och vårt lands intressen oavsett om detta sker inom eller utom gräns, ensam eller tillsammans med andra. I stort var faktiskt både försvarsministerns och överbefälhavarens tal likvärdiga. De betonade båda att det största förnyelsen Försvarsmakten står inför att övergången till rekrytering på frivillig grund. Sverige behöver professionella soldater i meningen rätt utbildade, utbildade och insatserfarna. Varför nämns knappt frivilligorganisationerna? Trots att både Sverker Göransson och Sten Tolgfors höll långa tal nämnde de inte de frivilliga försvarsorganisationerna mer än vid ett tillfälle. Och det var att det paradigmskifte som Försvarsmakten står inför kommer att ställa höga krav på frivilligorganisationerna genom att dessa nu måste ut och informera om Försvarsmaktens uppgift är viktiga för landet och situationen i världen. Överbefälhavaren fick en fråga direkt från auditoriet av undertecknad om varför han inte nämnde de frivilliga organisationerna. Han svarade att dessa organisationer är mycket viktiga med sina insatser och för den folkliga förankringen. Försvarsministern hade ingen frågestund efter sitt tal vilket gjorde att chefredaktören för Sjövärnsposten publicerade en debattartikel på (se nästa sida) dagen efter. Några timmar efter den publicerades ville ministern gärna prata med artikelförfattaren. Det var en märkbart sur minister, som inte tyckte att jag hade rätt i sak. - Jag är medveten om frivilligförsvaret och dess förankring och vad de betyder för försvaret, var det svar jag fick. Viktiga kontakter tas Nu är det inte enbart långa tal och debatter på scen som gör Folk- och Försvarskonferensen så oerhört populär. Inte minst möjligheten att prata och mingla med alla de som arbetar med och är ansvariga för försvars- och frivilligfrågor finns ju samlade på Högfjällshotellet. Förmiddagarna är vikta för möten. Och runt om i hela hotellet ses små grupper Fr v: Lars Ohly (V), Mona Sahlin (S) och Peter Eriksson (MP). sitta och diskutera. Generaler och amiraler ses prata med kårordföranden eller generaldirektörer. Redaktörer med andra redaktörer eller med politiker, politiker med generaler och amiraler ja det är en härlig salig röra. Precis som det ska vara. Folk- och Försvarskonferensen är enormt viktig som instrument i kontaktskapandet inom detta område. Röd-grön plattform Så kom då det som många, kanske framförallt journalisterna från den församlade världspressen (läs Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, TV4, SVT och SVT Forum och givetvis Sjövärnsposten) hade väntat på. Nämligen den röd-gröna alliansens plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly hade med sig en lunta på 22 sidor om det framtida samarbetet i denna så viktiga fråga. Och kanske inte så förvånans- 4 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 5

4 värt så kan det sägas rätt enkelt: - Från Sälen intet nytt! På sista sidan hittar man frivilligorganisationerna och man vill i framtiden se självständiga ideella organisationer som tillför samhället viktiga värden. Det låter vackert, nu återstår att se om det blir något av detta om det blir ny regering efter den 19 september. De tre företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet poängterade att om den borgerliga regeringen avskaffar plikttjänstgöringen före årets val och om det blir rödgrön regering i september kommer en förutsättningslös översyn av det helt frivilliga personaltjänstgöringssystemet efter ett år att göras. Självklart vill de tre partierna och dess företrädare framstå som mycket eniga i alla frågor. Men det gick inte att ta miste på att så är ej fallet. Framförallt när det gäller Afghanistan, där Vänsterpartiet vill ta hem våra soldater så fort som möjligt. Men det var inget som man i Sälen ville poängtera. Här skulle enighet och stora leenden visas upp. En ny dimension i säkerhetspolitiken Utanförskap och social utsatthet är idag också en säkerhetspolitisk fråga. Integrationsminister Nyamko Sabuni tog upp det i sitt tal och poängterade att en av de främsta utmaningarna som samhället står Sten Tolgfors, vet du att det finns nästan svenskar som är aktiva i frivilliga försvarsorganisationer? Om du svarar ja på den frågan är min följdfråga: varför nämner du knappast dem när du håller dina tal. Senast igår på Folk och Försvarskonferensen i Sälen höll du ett 40 minuter långt tal där du vackert och tjusigt berättade om vår försvarsmakt, om allt den införskaffat och allt ni som alliansregering och du som försvarsminister uppnått. Den enda gång du nämnde frivilligorganisationerna var i sammanhanget om att de som alla andra nu när man lämnar plikten, måste ställa upp mangrant för att informera om det goda som Försvarsmakten utför. Men inte ett ord om vad frivilligorganisationerna kan utföra inom Försvarsmakten eller de uppdrag de skulle kunna få. Är det meningen att frivilligorganisationerna enbart ska vara informationspelare i det kommande försvaret? inför är att bryta det sociala och ekonomiska utanförskap i vilket flertalet av de boende i exempelvis Rosengård i Malmö, Gottsunda i Uppsala och Hisingen i Göteborg, fastnat i. Skolan har en viktig roll i att stärka och ge ungdomar verktyg för att ta makt över sina liv. Polisen ska skapa trygghet och bygga upp ett förtroende hos invånarna. Två unga män från Rosengård berättade om sin vardag på ett målande sätt. Om hur de trivs i sin stadsdel men när de berättar för andra i Malmö var de bor, så får de direkt en stämpel på sig. Men också om det positiva som sker och om det bra arbete som görs av rektorn på Rosengårdsskolan. Försvarsministern dags att vakna nu! Denna debattartikel publicerades på den 18 januari 2010 År efter år har de frivilliga försvarsorganisationerna från politiker och även från Försvarsmakten fått höra att de måste anpassa sig till insatsförsvaret, till det nya och till tiden efter kalla kriget. Det har de flesta gjort! De har anpassat sig och anpassat sig så till den milda grad att de snart inte vet om det överhuvudtaget finns något kvar att anpassa. I mitt stilla sinne undrar jag, som arbetat med frivilligorganisationer under många år, hur orkar de?!?vilket engagemang det finns! Och jag vill poängtera att det inte bara finns ett glatt engagemang, utan också en kunskapsbank att hämta hos dessa nästan personer. Kunskap, öppenhet, flexibilitet, frivillighet och engagemang, kombinationer som är som ett smörgåsbord för de intressenter som vill ha hjälp. Och vars tjänster dessutom är kostnadseffektiva. Har du inte upptäckt det än Försvarsminister Tolgfors? Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) Integrationsministerns avslutningsord gav en oss mycket att tänka på. - Vi kan aldrig acceptera att rörelser baserade på extremistisk politisk eller religiös grund kränker individers rättigheter. Alla har rätt att välja sin livsstil, sin livspartner och fritt få uttrycka sin åsikt. För att lyckas måste vi stå upp för ett samhälle som präglas av tolerans och solidaritet, men samtidigt bestämt ta avstånd från de uttryck och tendenser som utmanar de principer som präglar vårt öppna samhälle. Frivilligorganisationerna är inte några gulliga små föreningar vars medlemmar vill ha lite roligt på sin fritid. Den som tror det har på fullt allvar missat hela konceptet med den folkliga förankringen och om frivilligförsvarets stora kapacitet. Det måste bli ett slut på att lite lätt nämna de frivilliga försvarsorganisationerna som en bisats därför att det är politiskt korrekt. När jag för några år sedan intervjuade den danske försvarsministern Sören Gade svarade han mig på frågan om varför han är så positiv till det danska frivilligförsvaret. - Det vore dumt att inte använda sig av frivilligorganisationer som är kompetenta och duktiga. Vi har ju allt att vinna på detta, både nationalekonomiskt och kunskapsmässigt. När kommer du att säga samma sak, Sten Tolgfors? Daisy Balkin Rung Chefredaktör Sjövärnsposten och skribent Bilkåristen Ny säkerhetspolitisk Det har under flera år varit uppenbart att försvaret genomgår en successiv och grundläggande reformering. Det har varit en utveckling i många steg. Konsekvenser och slutmål har inte alltid varit helt klara. Det kalla krigets potentiella fiender har försvunnit bortom horisonten, Försvarsmakten har fått allt fler uppgifter i fjärran länder, värnplikten har urholkats och är nu avskaffad, ett nytt kontraktsanställt insatsförsvar börjar ta form, men frivilligförsvarets framtida roll är fortfarande skriven i skyarna. Den närmast religiöst omhuldade neutralitetspolitiken har övergivits och börjat ersättas av en inte särskilt precist definierad solidaritet med grannländer i Norden och EU. Men nu har en definitiv milstolpe passerats. Den 1 december 2009 trädde den Europeiska Unionens nya grundlag - Lissabonfördraget - i kraft. Konsekvenserna för Sveriges försvar har börjat klarna genom inlägg av försvarsminister Sten Tolgfors 17 januari i år vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Lissabonfördraget är inte lättläst. Texten på svenska kan beställas gratis på regeringskansliets internethemsida. Det gjorde jag. Fördraget visade sig vara en bok på 375 sidor juridisk text. Det mesta handlar dock inte om säkerhet och försvar. De delarna får man leta reda på. Ett av Lissabonfördragets syften är att genomföra en gemensam utrikesoch säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik..., som kan leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och övriga delar av världen. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik skall ledas av en hög representant, just nu brittiska Catherine Ashton. När den internationella situationen kräver en operativ insats av Unionen, skall ministerrådet fatta nödvändiga beslut. Besluten skall vara förpliktigande för medlemsstaterna. Fördraget reglerar sedan genomförande i detalj, som det skulle föra för långt att beskriva här. (Detta är en artikel, inte en bok.) Allt befinner sig dessutom i sin linda och någon praxis finns ännu inte. Tvärtom bygger man nu upp ett framtida allt mer integrerat försvar. Även relationen till NATO regleras. En intressant bestämmelse är att medlemsstaterna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet. En central föreskrift är att om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemmarna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Artikel 51 avser enskilt eller kollektivt försvar mot yttre angrepp. Men samtidigt läggs det till att detta skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik, till exempel medlemskap i NATO eller neutralitet. EU:s solidaritetskrav är alltså något svagare än NATO:s artikel 5 - en för alla och alla för en. Men medan NATO:s säkerhetsgaranti avser militärt försvar mot militärt angrepp, har EU:s solidaritetsklausul ett vidare innehåll. Den träder ikraft om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. I senare fallet alltså ett fientligt säkerhetshot i vid mening. EU:s solidaritetsåtagande enligt Lissabonfördraget är alltså mer vittgående än artikel 5 åtagandet inom NATO. Däremot är ett NATO åtagande idag mer konkret eftersom NATO i 60 år byggt upp en kraftfull operativ struktur, medan EU:s organisation för genomförande av solidariska insatser skall byggas upp successivt. Sverige håller på att anpassa sig till den nya EU solidariteten med prioritet för närområdet (Östersjön) och nordiska grannarna Norge och Island, som inte är med i EU. EU:s solidaritetsförklaring, som täcker såväl civila som militära kriser, innebär inte att tvingande ensidiga eller automatiska säkerhetsgarantier ställs ut. De förutsätter nationella beslut i varje enskilt fall. Det gör NATO:s artikel 5 för övrigt också. Försvarsministern gav vid Folk och Försvars konferens i Sälen nyligen en översikt över hur Sverige övergivit det kalla krigets neutralitetspolitik för att milstolpe inträda i ett solidaritetssystem i överensstämmelse med Lissabonfördraget. Han påpekar att Sverige i dagsläget inte är militärt allierat, utan ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra, grannar i Norden och EU. Han formulerar i konsekvens mål för försvarspolitiken. Målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Försvarsmakten skall avvisa kränkningar av vårt territorium, men också värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta. Den tidigare starka uppdelningen mellan nationella och internationella insatser kommer inte längre att finnas. Försvarsmakten skall kunna genomföra insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet. En enhetlig förbandsstruktur, med förband som är gripbara här och nu, för insatser inom och utanför Sveriges gränser skapas nu. Detta är välkomna preciseringar. Sverige förbereder sig således aktivt för solidariteten utgående från dagens förutsättningar. En hänvisning till att omvärlden uppskattar Sveriges ansträngningar är att ordföranden i EU:s militärkommitté sedan den 6 november 2009 heter Håkan Syrén, vår tidigare överbefälhavare. EU:s militärkommitté är unionens högsta militära organ, består av EU ländernas överbefälhavare och har till uppgift att ge råd och rekommendationer i frågor om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Mot bakgrund av ovanstående måste man hålla två saker i minnet. Dels att EU:s försvarspolitik och militära kapacitet fortfarande befinner sig i sin linda. Det kommer att ta år innan solidaritetens konkreta konsekvenser för Sverige blir fullt klarlagda. Dels att det blir nödvändigt, om man vill följa försvarets framtida utveckling, att inte bara bevaka regering och riksdag. Man måste även hålla ett öga på Bryssel. JAN PRAWITZ 6 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 7

5 Isbrytning - Trossbåt typ 603 en förmåga i Sjövärnskåren Text & foto: Mikael Johansson Under vinterhalvåret fortsätter Sjövärnskåren att vara till sjöss. En tidig januarimorgon gav sig några tappra själar ut för att hämta reservdelar till de bevakningsbåtar Sjövärnskåren förfogar över. Vinter och kyla till trots stävade bastransportbåten SVK 703 Willy ut från Berga för färd norrut mot Rindö. Det kunde snart konstateras att isarna lagt sig i fjärdarna, men inga bekymmer för en välkonstruerad båt. Framme vid målet efter ett helt dagsverke, som bjöd på både sol och snö samt dagsljus och mörker, visade det sig att det var värt mödan. När de fyra pallarna med reservmaterielen väl var lastade och surrade, beslutade vi oss för att återfärden till Berga fick ske följande dag. Med nu redan bruten isränna, gick hemfärden lätt och ännu ett uppdrag var slutfört. Ganska precis en månad senare, cirka 250 NM längre norrut, användes samma fartygstyp (SVK 701 Elon) för att ta sig från Härnösand till Lungön där Sjövärnskårens enda egna anläggning för sommarskola finns. Det blev en kortare visit för att se att fastigheten mår bra i snön och kylan. Isläget i Ångermanälven var på sina håll över 60 cm! Detta är bara två exempel på när vi nyttjar våra egna resurser för att lösa uppgifter i vintermiljö. Detta är en viktig förmåga att upprätthålla då det ställs högre krav på sjömanskap när temperaturen sjunker och hav och fartyg fryser. Ett annat exempel är vinterproverna med Korvett typ Visby i Härnösand 2007, där Sjövärnskåren assisterade genom bogsering och under gång i bruten isränna. Ett uppdrag som genomfördes på ett föredömligt sätt och som sedan dess varit fortsatt aktuellt de kommande vinterproverna. Trossfärjan är verkligen våra kårers arbets(sjö)häst. Inte glamrös, inte vacker, definitivt inte snabb, men oerhört användbar. Inte för inte så lystrade Gotlands sjövärnskårs förra trossfärja till namnet Duktig. Trossfärjan är begåvad med en stor och rymlig brygga från vilken man har god överblick över det stora lastdäcket föröver och lastrampen längst förut. Lastdäcket är stort nog för att köra ombord en lastbil eller att ställa en container på. Fartyget kan ta upp till 30 tons däckslast och med sitt relativt ringa djupgående på 1,4 meter kan man ofta lägga till vid en strand eller klipphäll för att lasta av fordon eller annan last. På styrbords sida finns en rejäl kran som lyfter drygt sex ton. Dessutom kan man medföra 20 (40) m2 färskvatten och 8 m2 dieselbrännolja. Det finns möjlighet att bunkra andra fartyg från trossfärjan. Framdrivningen består av två sexcylindriga sugmatade Scania DN11 dieselmotorer om 125 kw (170 hk) styck, kopplade till var sitt backslag och en vridbar propeller. Det finns inga roder utan man styr med propellerströmmarna. Maskinrummet är relativt rymligt. Fartygen är av lite olika utförande, SVK 652 Lungö (Västernorrlands Sjövärnskår) samt SVK 655 Arn (Roslagens Sjövärnskår) har 24V= som huvudspänning, medan SVK 603 Fårö (Gotlands sjövärnskår) är utrustad med en hjälpmaskin med 400V trefas generator. SVK 603 Fårö är därför något trängre i maskinrummet och har dessutom elektrisk spis där de andra två har spritkök. Förmågan att generera egen trefas påverkar även maskinbehörigheterna som är högre på SVK 603 Fårö. Då fartygen deplacerar mer än 40 ton räknas de i militära termer som fartyg vilket medför att det är relativt höga krav på utrustning och behörigheter. På öppet hav är kravet på fartygschefen N6, men det finns möjlighet att på inre vatten få dispens till N8. Storleken kopplat till den relativt låga maskinstyrkan ger en blygsam toppfart om ca 8 knop, men också en hygglig bränsleekonomi. De vridbara propellrarna gör att fartyget är rätt manövererbart även i låga farter. Fartygstypen finns fortfarande kvar i Försvarsmakten och alla individer är byggda under 80-talet. Sommarskolorna på Märsgarn använder en trossfärja som följebåt till fortsättningskursens långsegling i skärgården. Fartyget ger kursen möjlighet att utspisa alla eleverna under ordnade former och ger tillgång till kyl och frysutrymmen på däck. Dessutom finns det vissa reparationsresurser samt möjlighet till viss sjukvård ombord. Fakta Trossbåt typ 603 Byggår Deplacement 53 ton Längd 22,0 m Bredd 7,2 m Djupgående 1,4 m Fart 9 knop Max däckslast 30 ton Maskineri Huvudmaskin 2 st Scania DN11 à 125 kw (170 hk). Timförbrukning ca 75 l DBRO vid 9 knop. Hjälpmaskin Onan 16 MDL4, 20 kva 230/400V (endast SVK603 Fårö) Bunker 8200 l DBRO Färskvatten 10 m2 Lastvattentankar 40m2 Kran lastkapacitet max 6,5 ton Fartområde kustfart 8 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 9

6 Kosovo - Europas yngsta stat Textförfattaren framför klosteret i Decani. mer troende än de flesta av oss svenskar som är kristna. För även om det finns moskéer i vartenda gathörn så är det knappast någon som går dit, och de muslimska högtiderna firas mest för att det är ett tillfälle till fest. För handen på hjärtat hur många svenskar firar jul till minne av Kristi födelse? Ett av Europas fattigaste länder Kosovo är ett av Europas fattigaste länder med hög utbredd arbetslöshet och kriminalitet. Landet är i stort bidragsberoende där den internationella styrkan KFOR spelar en stor roll. Från att ha varit närmare man i KFOR sker nu snabba truppneddragningar och om ett år ska bara en fjärdedel återstå. För att det ska kunna lyckas måste bl.a. KFOR bidra till att Kosovo själva kan stå för stora delar av säkerheten. Därför bildades i januari 2009 Kosovo Security Force (KSF), och det element som tagit sin grund ur gerillarörelsen lades ner. Min uppgift i Kosovo har varit att vara chef för planeringen i den del av KFOR som ska bygga upp och stötta KSF Military Civil Advisory Division (MCAD). Hela divisionen är ca 150 personer, vars stab där jag arbetat består av 22 personer från 17 nationaliteter. inte kan engelska. Det inte bara försvårar sammanträden och pappersarbete utan allt tar mer än dubbelt så lång tid som det normalt annars skulle ta. Det finns även en hel del kulturella skillnader mellan folken på Balkan och det nordeuropeiska sättet att se på saker, vilket vållar frustration emellanåt. En befolkning som fått allt serverat under tio år, och dessförinnan varit livegna under serbiskt styre, har svårt att ta egna initiativ. De initiativ som tas kommuniceras inte alla gånger med den internationella styrkan, vilket gör att arbetet ibland tar ett steg fram och två tillbaka. Viktig mentorroll KSF får av oss stöd med att ta fram utbildningsplaner, dokument, säkerhetsbestämmelser, logistikkoncept, rekrytering m.m. Sedan hösten 2009 är dock KSF själva ansvariga för verksamheten medan vi har en mentor-roll, där vi ska utbilda KSFs egna utbildare inom huvudfunktionerna. Målsättningen är att KSF ska vara färdigutbildade någon gång mellan 2012 och Det kommer alltså att finnas en hel del jobb för den internationella styrkan att göra de närmaste åren. Inom min division har jag tillsammans med en och värderingsskillnader som påverkar arbetsklimatet inom den internationella staben. De flesta, dock inte alla, kan engelska rätt bra men det blir ändå missförstånd som uppstår då varken sändare eller mottagare står på samma frekvens så att säga. Värderingsskillnaderna var dock ett mycket större problem än jag trodde innan jag kom på plats. Den hårt arbetande och ambitiösa tyska mentaliteten mot den mer lättsamma italienska eller grekiska gjorde att det ständigt uppstod en del konflikter i stabsarbetet. Framtidstro och hopp Hur ter sig då framtiden för Europas yngsta stat som finns mitt i en av kontinentens största oroshärdar? Självklart beror det på Kosovos invånare själva för stödet kommer att avta för varje år som går. Tyvärr tar det tid för ett folk som först varit förtryckt under Jugoslaviskt och sedan Serbiskt styre att resa sig och få styrka. Med den ständigt närvarande serbiska kulturen och religionen är det lätt att förstå att Europa måste hålla ett öga på Kosovo även framgent. Nu är allt inte nattsvart. Det byggs och färdigställs såväl fastigheter som infrastruktur i en rasande fart. Problemet är att korruptionen är så Sopor slängs överallt. Men det är vackert på avstånd. Författaren tillsammans med kanadensisk kollega, övlt Peter Bell. I oktober 2009 var det tio år sedan svensk trupp kom till konflikten i Kosovo. Uppdraget baserades på FN säkerhetsresolution 1244 från juni Vad har hänt på tio år och hur ser Kosovos framtid ut? Och hur kommer det sig att en sjöofficer deltar i en mission i ett land som inte har någon kust? Nyss hemkommen från KS-20 ska jag försöka berätta lite om Kosovo idag och mitt arbete där under sex månader. Text & foto: Pär Flyghed, kommendörkapten, ordförande Södertörns Sjövärnskår Många känner säkert till bakgrunden till konflikten men lite repetition skadar inte. Konflikten i Kosovo är komplicerad och går långt tillbaka i historien. Det är inte bara den serbiska statsbildningens grund utan även den serbortodoxa kyrkans fundament, och många av kyrkans heligaste platser finns i Kosovo. Slaget om Kosovo Polje, som utkämpades utanför Pristina mitt i Kosovo 1389, är än idag en serbisk symbol för långvarigt mod och nationell självgodhet vilket visar på Serbiens känslomässiga band till Kosovo. Efter långt uppror på 1990-talet med gerillakrig, av den kosovo-albanska befolkningen, genomförde Serbien en militäraktion i syfte att behålla Kosovo som en del av Serbien. Till slut ingrep FN för att få slut på stridigheterna och gick in med trupp (KFOR) för att sära på kombattanterna. Den 17 februari 2008 utropade sig Kosovo som en självständig stat, vilket har fått blandat gensvar från världens länder. Befolkningen i Kosovo är ca två miljoner på en yta lika stor som Skåne och består av ca 92% albaner, 5% serber, och resten tillhör andra minoriteter såsom bosnier, romer och turkar. Albanerna är till sin religion muslimer, men de är inte Ett kustfritt land och en sjöofficer? Hur kom det sig då att jag drogs till den här miljön? Ett land utan kust kan väl inte vara något för en sjöofficer? Egentligen var allt en tillfällighet. Efter några år som lärare på Försvarshögskolan var det dags att gå tillbaka till Högkvarteret och det passade dessutom bra familjemässigt att åka i somras, så jag ansökte om en mission som låg rätt tidsmässigt. Då blev det KFOR och missionen KS-20. KSF har en militär struktur och militära grader på sin personal, men det är viktigt att framhålla att det inte är en konventionell militär styrka, utan snarare ett stående hemvärn. Huvudfunktionerna inom KSF är minröjning, räddningstjänst, brandsläckning och omhändertagande av miljöfarligt avfall. Till detta kommer en snabbinsatsstyrka som har till uppgift att skydda och bevaka huvudfunktionerna. KSF vill dock själva framhålla snabbinsatsstyrkan som sin huvudfunktion, och då som ett lätt infanteri. Det finns således redan här en inneboende friktion i samarbetet mellan KFOR och KSF. All samverkan med KSF måste dessutom alltid ske genom tolk eftersom merparten av den albanska befolkningen, även högt uppsatta personer inom ministeriet, polis varit de enda svenskarna, men från september 2010 kommer det svenska bidraget utökas med tre personer som skall vara mentorer till en av snabbinsatsbataljonerna. Arbetet i den internationella staben har varit minst sagt utmanande. Med 17 olika nationaliteter finns inte bara språkförbistringar, utan det är även kulturella Typsikt fordon i Kosovo. Allt som kan köras körs också - med eller utan tillstånd! underbyggd att kvalitén kanske inte alltid blir den bästa. Men Kosovos befolkning har framtidstro och ett medlemskap i såväl EU som NATO står högt på önskelistan. Hur det verkligen blir får vi se? 10 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 11

7 Debatt Var tog vuxenverksamheten vägen i Sjövärnskåren? Att jag skriver detta, är mycket i ljuset av att Sjövärnsposten allt som oftast lagt koncentrationen på innehållet riktat mot ungdomsverksamheten. Detta är inte alls fel, ungdomsutbildningen är viktig, nödvändig och unik, men jag tycker att det också borde finnas en balans gällande de uppdrag SVK RF har, där bl.a vuxenverksamheten borde få sin berättigade plats i informationsflödet till våra medlemmar. SVK lilla Blå visar ju bredden på SVK RF:s verksamhet, vilket på olika sätt borde tydliggöras mer. På SVK RF:s hemsida, vilken är bra, så borde under portalen Frivilligutbildning, där vi är med, finnas något om vad vi har att erbjuda gällande vuxenutbildning, både teoretiskt som praktiskt och inte bara visa rubriker. Så till vad som döljer sig bakom rubriken. Det är inte okänt att värnplikten skulle försvinna, vilket innebär att det bara är ett fåtal av våra välutbildade ungdomar som får göra den kommande frivilliga utbildningen i det militära systemet. Konsekvensen av detta är att ett inte ringa antal färdigutbildade ungdomar kommer att ha svårt att finna vägar för att kunna dra nytta av den fleråriga utbildning de fått i Sjövärnskåren, och lagt ner mycket av sin fritid på. Detta särskilt som många gärna vill använda denna utbildning i någon form i sin framtida utveckling/karriär. Några kan säkert finna utvägar via den civila sjöfarten, Kustbevakningen, sjöpolisen mm. Men de flesta har i stort inget att vända sig till. Alltså, en stor risk att vi tappar vuxna medlemmar i ännu större grad än hitintills, för att vi har ytterst lite att erbjuda. Läste i senaste numret av Sjövärnsposten (nr ) om Ordförande- och ungdomsledarkonferensen på Märsgarn. Där framgår under rubriken Behålla de över 18år att detta legat i det dolda en längre tid. Man kan förhoppningsvis erbjuda kurser av olika slag. Inte mycket att komma med! Jag tycker att SVKRF under de senaste åren i stort negligerat vuxenverksamhe- ten som koncept. Vad man erbjudit, är ett utbud av kurser till de få som redan för det mesta sätt är frälsta. Det torde vara allmänt bekant att FM under de sistlidna åren bantats kraftigt och detta fortgår till en viss del. Frivilligorganisationerna sattes också under lupp i en ny frivilligutredning under Björn Körlofs ledning. Vad som kommer ur denna är inte klart ännu, men risken finns att det blir ytterliggare åderlåtningar gällande frivilligorganisationerna. Med andra ord är det minst sagt hög tid att då också lägga extra energi och kraft på vuxenverksamheten, samt också kontinuerligt informera om utvecklingen i denna sektor, om vad som är på gång eller planeras. Då skall man veta att en inkörsport för vuxna medlemmar är Hv och då specifikt HvM (Hemvärn med marina uppgifter) vilket har funnits under många år, dock med ett ganska ringa intresse från SVK RF:s sida. Inte förrän efter påtryckningar utifrån fick styrelsen en HvM-ansvarig, vilket också blev startpunkten för ett engagemang från SVK RF:sida inom detta område. Då hade redan sedan ett och ett halvt år, en arbetsgrupp inom Marinen börjat arbetet med finna lösningar på hur FM-Hv- SVK RF, (undertecknad som varit med från början representerade i första hand Livgrenandjärgruppen Linköping, men också SVK RF såsom medlem) skulle samarbeta och komma med förslag till en framtida organisation, arbetsuppgifter, utbildning samt rapporteringsvägar mm. för ett framtida HvM anpassat till det nya Hemvärnet/NSS. NSS står för Nationella skyddsstyrkorna. Arbetsgruppen Ag Hemvärnsförband med marina uppgifter som leds av RiksHvavdelningen har nu förutom en separat representant från SVK RF också ledamöter från de kustnära utbildningsgrupperna samt ledamöter från Hv samt MTS. Gruppen kommer att ha sitt slutmöte i mars 2010 samt en slutföredragning för RiksHvC i april Enligt projektplanen skall det färdiga resulta- tet sedan fastställas omkring den 1 juni Målet som vi inom SVK RF ser det, är att HvM (Hemvärn med marina uppgifter) bör vara en förbandstyp med såväl kontrakterade civila båtar som SVK-båtar med sjövärnsbesättningar inklusive fartygschefer. Att SVK erhåller öronmärkta befattningar i dessa förband på flera nivåer än idag. Att förbanden lyder under MTS gällande den operativa verksamheten som t.ex sjöövervakning/identifiering, spaningssvep, sjötrafikkontroll, skydd och bevakning etc. Rekrytering av personal bör företrädesvis ske lokalt via aktuell Sjövärnkår. Så har skett i HvM Östergötland via SVK Ögd med stor framgång. Vi arbetar i denna riktning i arbetsgruppen och om vi lyckas helt eller bara delvis, anser jag ändå att vi kan erhålla en värdefull möjlighet för våra vuxna medlemmar att arbeta i den militära marina miljön, som att kunna utbilda sig vidare och tjänstgöra inom HvM i befattningar som t.ex däcksman, fartygschef eller befäl i flottilj/komp-staben. Med dessa rader vill jag tala om att det de facto finns interna och externa krafter som arbetar med vuxenverksamheten. I detta fall gentemot Hemvärn med marina uppgifter (HvM), och att det är då också viktigt för att inte säga nödvändigt, att SVKRF som organisation informerar våra medlemmar och externa intressenter om detta kontinuerligt, likväl som inom andra av de områden som SVKRF har att arbeta med. Vi behöver synas och höras i alla väder! Göran Bjursten fd bataljonschef HvM / sjövärnare Svar till Göran Bjursten: Först av allt måste jag säga att jag är glad att vår verksamhet röner så pass stor uppmärksamhet att du lägger ner tid på att uppmana till debatt. I många stycken kan jag både hålla med och kanske tycka att det har viss bäring det du skriver samtidigt tycker jag att du skjuter lite grand över målet. När det gäller länken till utbildningsportalen är det så att all vår utbildning ligger på vår egen hemsida, då det fortfarande är så att det är där det är lättast att hålla den listan a jour med allt som händer runt kursplatser och ledare mm. I Sjövärnsposten, som jag faktiskt tycker speglar hela bredden av vår verksamhet, blir det lätt så att där det sker utveckling så är det det som kommer i tryck. Det är faktiskt så att på ungdomssidan har det varit, och är, mycket som händer hela tiden som för de allra flesta är något nytt. Stolta ungdomar som bär våra färger med heder är många gånger en mycket bättre ambassadör för vår verksamhet än vår vuxenverksamhet. Med detta absolut inte sagt att någon verksamhet är viktigare än någon annan, all verksamhet behöver speglas och det görs men bara lite olika mycket över tid. Vuxenverksamheten är dessutom det som stora delar av styrelsen har arbetat med under de senaste verksamhetsåren, mera om detta senare. Du har helt rätt i ditt påstående att värnpliktens avskaffande inte kom som en överraskning men att detta skulle innebära att våra ungdomar inte skulle kunna fortsätta inom försvarsyrket är en sanning med modifikation. Det kan faktiskt vara så att våra ungdomar tack vare sin SVK-utbildning har skaffat sig ett försprång framför sina outbildade (marint alltså) jämnåriga när de konkurrerar om platserna i flottan och Amf. Efter månaderna där så kommer man ju ut civilt igen och har förhoppningsvis kvar sin håg till havet och kan tycka att det vore kul att behålla kontakter och kunskap via SVK. Vi söker även efter vägar att effektivisera och förkorta utbildningen till förare av stridsbåt 90, så att vi kan tillhandahålla de förare som söks inom HvM även i framtiden, här är en dialog viktig med beställaren och den dialogen är ständigt pågående. Sen kan jag hålla med dig då du säger att vi varit dåliga på att informera om det som sker, inte för att jag själv saknar något av den informationen eller att vi inte försökt, men som alltid då det gäller information är det mottagaren som äger tolkningsföreträde. Vi har faktiskt försökt i både press och på stämmor och på ordförandekonferenser sprida vårt budskap. Fram för allt vår Förbundsordförande, som äger dessa fora, har påtalat vad som görs. Han har tagit fram en presentation, som vi visar alla som borde se den, politiker, högkvarterets folk, utbildningsgrupperna, den civila sjöfartssidan, ja jag tror inte någon grupp är glömd. Den visar vad vi kan och där är vuxenbiten den stora, här finns allt från våra resurser till vad vi faktiskt kan ställa upp med om uppdraget kommer, vår bredd är både förvånande och imponerande. Det som saknas där just nu är uthålligheten men det är mera beroende på att vi ännu inte fått det stora gensvaret på vår invit än på att vår vilja saknas. Nu börjar det faktiskt hända saker i och med att man börjar peka med hela handen och anvisa oss som specialisterna då det gäller det som skall utföras på vattnet. Jag är inte så säker på att detta hänt om inte vi varit med och talat om att vi både finns och kan hela tiden där det givits tillfälle, ibland även som ett lite irriterande inslag. När det gäller HvM så är vi faktiskt med där så det du skriver om att intresset varit ringa från vår sida är inte sant, vi har tvärtom stridit för att få veta var det finns lediga befattningar, vi har varit med i alla, av oss kända utredningar och grupper. Att vi sen är en frivilligorganisation med folk som arbetar ideellt gör att vi periodvis kan tappa greppet om någon sammanslutning men att det skulle behövas påtryckningar för att få oss på banan tycker jag inte stämmer. Att vissa utredningar kan heta flera olika saker beroende på vem man pratar med kan göra det svårt att veta kursen alla gånger, just den arbetsgruppen du nämner är en sådan men där är vi med och har mycket att både tillföra och klara ut just nu. Den inriktning du nämner är för oss viktig och känns helt rätt och du pekar på de saker vi slagits för i många år med varierande resultat, dock är det glädjande att det bara för närvarande bara finns en annan avtalsorganisation med bättre avtalsuppfyllelse än oss. Det hade nog inte heller hänt om vi inte hela tiden varit med och påtalat bristen på uppgifter om var det finns lediga platser, det är ju tyvärr så att köra båt är något som flera än de våra kan och de släpper ogärna rodret om de en gång fått händerna på det. Så stort tack till alla de både externa och interna krafter du nämner, alla krafter och stämmor behövs med all säkerhet för att förtydliga vårt budskap. Märk väl att jag skriver förtydliga då vårt arbete både är omfattande och transparant om man bara vet var man skall titta. Jag lovade tidigare att ge en överblick över vad vi gör visavi vuxenverksamheten och här kommer en kort sammanfattning: SVK Eskader, praktikkurs för ungdomar men bemannad av vuxna instruktörer, HvM, anpassning mot det nya hemvärnet, Den marina klossen, vad vi kan och dess anpassning, Rekrytering, dels ungdom till oss och till FM samt vuxna mot avtalsbefattningar, 100 års jubileet, Frivilligorg. samordning, Redarorganisationen inom SVK, Stadgeöversyn, Strategiska planen, Båt- och säkerhetsfrågor, Märsgarn, både för sommarskola och övrig utbildning, Givetvis vuxenutbildningen, Nya kårer, Information och begrepp, Fondbevakning, FRG, frivilliga resursgrupperna, Ekonomi på alla nivåer, alltså ej den löpande, Redarföreningen som samarbetspartner, med mera. Detta var ett axplock och jag kan lova att i varje givet ögonblick står där någonstans en sjövärnare och funderar över någon eller några av dessa frågor. Vi arbetar hårt, det kanske inte alltid märks hos alla, det är nog lite av ett riksförbunds akilleshäl. Man arbetar hårt hela tiden, lite i det fördolda, men jag lovar, skulle vi sluta arbeta och bearbeta stod det inte på förrän det märktes av alla att något saknas. Oklart vad kanske, men det skulle märkas ordentligt! Så vad gäller dina slutord: Vi behöver synas och höras i alla väder! vill jag bara tillföra: Vi syns och hörs i alla väder, du behöver bara se och lyssna ordentligt! Carl-Åke Nilsson förbundsstyrelseordförande FOTO: PRIVAT 12 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 13

8 Kanslinytt Sommarskolorna Årets sommarskolor kommer att genomföras enligt följande Lungö, Kungsholmen och Känsö 1/7-19/7, Märsgarn 1: 17/6-5 /7, Märsgarn 2: 8/7-26/7. Ev Märsgarn 3: 2/8-8/8 (Uppdrag från HKV ej klart) Skolchefer: Lungö; Daniel Petrak, Märsgarn 1; Peter Carlsson, Märsgarn 2; Jonas Kindgren, Märsgarn 3; Jonas Kindgren (förutsatt att uppdrag föreligger), Kungsholmen; Lars Näslund, Känsö; för närvarande ej klart. Ansökningar till grundkursen skall vara kansliet tillhanda absolut senast 15/ Informationsdag är planerad till 24/4 för alla skolorna på respektive kursort. Om man har långt att resa kan intervju/information ges per telefon i stället. Ansökningar till fortsättningskurs och praktikkurs skickas till egen lokal Sjövarnskår som i sin tur skickar vidare till kansliet snarast, dock absolut senast 15/4. Blanketter finns på hemsidan. Nyheter i Webbshopen! Kortbetalning har varit efterfrågad och nu är det verklighet! Fraktkostnaden har, tack vare en lyckad förhandling med posten, sänkts till 75 kr och i och med systemet med kortbetalning har gränsen för inköp via nätet sänkts till 100 kr. Dessutom finns möjligheten att ringa DHL Reklam på tel om man bara vill köpa några småsaker. Två nya varor i webbshopen kommer att finnas från början av april. Det är dels en läcker vit pikétrjöja med broderat emblem och en praktisk ihopvikbar neccesär. Några saker kommer att fasas ut bl a mobilväskan och ficklampa med laserpekare. Välkomna till webbshopen! Skonertsegling 2010 Inför sommarens skonertseglingar har kansliet haft besök av chefen för skonertdivisionen. Vi fick en del klarläggande information om vad som är på gång och det är positivt för Sjövärnskårens del. Man kommer att genomföra en tiodagarssegling i samband med Kronprinsessan Viktorias bröllop och därefter den vanliga seglingen där SVK har plats för 14 elever. Uttagningen till den senare har påbörjats och vi fick veta att den skall gå av stapeln vecka Det kan innebära att det krockar med terminsstarten och eleverna har därför möjlighet att mucka den 22/8 i Amsterdam i stället för den 26/8 i London. När det gäller de tio dagarna i juni, har vi blivit ombedda att rekrytera 15 ungdomar som kan ställa upp from 13/6 tom 24/6. Man skall vara fyllda 16 år, vara klar med kustskepparen och det är ingen nackdel om man seglat med tidigare. Sedan ett par år är det nya regler som gäller för arbete i riggen på skonerterna och eleverna skall ha ett Mast- & stolpintyg för att få vara med och segla. Kansliet förmedlar kontakt för att genomföra det. Vecka 24 sker embarkering i Stockholmsområdet 13/6 och under helgen är skonerterna i Stockholm m a a Kronprinsessans bröllop. Därefter sker segling mot västkusten med debarkering i Göteborgsområdet 24/6. Kurskatalog Årets kurskatalog finns på hemsidan och på de lokala kårernas hemsidor Vecka 31 embarkeras fartygen på Öckerövarvet 2/8. Segling på västkusten följs av att man i början av vecka 33 passerar Kielkanalen. Under helgen 19-22/8 är skonerterna i Amsterdam och under vecka 34 seglar man till London. På grund av tidsbristen är inbjudan till seglingen v 24 o 25 denna information och ett brev/e-post till kårerna. De ungdomar som kan/vill anmäla sig, gör det direkt till kansliet. Det är viktigt att ni är helt säkra på att ni kan ställa upp, om ni anmäler er! Anmälan senast 8/3. Ange namn, personnummer, ev mobilnr och vilken kår ni tillhör samt ev tidigare skonerterfarenhet. E-post: utbildning@svkrf.se eller per post SVK RF, Box 5435, Stockholm Enkätundersökning Riksförbundet genomför en enkätundersökning för att kunna visa vilken suverän rekryteringsgrund Sjövärnskåren utgör! För att få en uppfattning om ungdomsutbildningens effekt i antalet fast anställda, reservare och vpl i Försvarmakten eller annan anställning i maritim verksamhet, kommer Riksförbundet att skicka ut en enkät till alla berörda via medlemsregistret, i första hand till de som är födda Eventuellt kommer vi att skicka ut enkäten även till de som är födda tidigare, men vi avvaktar pga arbetsinsatsen. För att få listor på de som påbörjat aspirant-/ungdomsutbildning måste vi gå igenom alla skolrapporter från de åren. Vi måste även via den vägen jaga de som idag icke är medlemmar. Vi kommer att skicka ut underlaget under våren via post och e-post och hoppas på att få en god svarsfrekvens! Enkäten kommer även att finnas på hemsidan där berörda har möjlighet att svara elektroniskt. För att klara detta jättejobb kommer vi att behöva hjälp av frivilliga till kansliet, som bl.a. kan hjälpa till att gå igenom skolrapporterna och hitta adresser mm, mm. Idag vet vi inte riktigt när det blir, men vecka 13, 14 är ett tips. Hör av er till utbildning@svkrf.se om ni tror att ni har tid att hjälpa till! Blåskägg har ordet! Regeringen har beslutat om inriktningen för försvaret år 2010 till Regeringen verkställer den försvarspolitiska inriktning som riksdagen beslutade i somras. Försvaret går in i en betydande förnyelse sedan murens fall. Resultatet blir en kraftigt stärkt försvarsförmåga med ökad och omedelbar tillgänglighet och användbarhet. Beslutet omfattar inriktning för Försvarsmakten avseende ekonomiska förutsättningar, insatsorganisation 2014, strategisk och operativ ledning, logistik, personalförsörjning, materielförsörjning samt återrapportering Som planeringsförutsättning för perioden gäller att de ekonomiska nivåer för området Försvar, som regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2009, ska vara utgångspunkten för den årliga prövningen i respektive års budgetproposition. Senast vid utgången av 2014 ska vid beslut om höjd beredskap huvuddelen av Vad står ordet frivillig för? Slår man upp det i en ordbok så står det; som görs av fri vilja, person som ansluter sig till ngt av fri vilja. Då kan man undra vad ansluta står för. Att söka ett arbete och att bli anställd är självklart frivilligt (tills man skrivit på). Man kan däremot fundera över kopplingen till att försörja sig och om det är frivilligt? Det nya inom Försvarsmakten är, det är så man uttrycker det, att man går från plikt till frivillighet. Det innebär att dagens soldater och sjömän i det militära är frivilliga. Detta är ett skickligt sätt av försvarsministern och Försvarsmakten att använda sig av retoriken för att få något att framstå på ett annat sätt än vad det är. Men det mest anmärkningsvärda är att de som är frivilliga i dess rätta bemärkelse har blivit fråntagna ett vördsamt epitet. Man har därmed gjort intrång på området frivilligorganisation, frivillig försvarsorgansiation med flera och dess frivilliga medlemmar. Förvisso är det frivilligt att bli anställd inom Försvarsmakten men det skiljer sig inte mot vanlig anställning, som i så fall också bygger på frivillighet. För mig är en frivillig en person som ställer upp för en organisation eller en idé Inriktningsbeslut för stärkt försvarsförmåga insatsorganisationen vara tillgänglig inom några dagar. Tillgängligheten vid höjd beredskap ska dock inte för något förband överstiga en vecka. Insatsorganisationen ska utvecklas så att delar av den kontinuerligt är omedelbart tillgänglig för insatser, incidentberedskap m.m. Huvuddelen av förbanden i insatsorganisationen ska 2014 normalt ha en beredskap som understiger tre månader. Inget förband ska normalt ha en beredskap som överstiger sex månader. Försvarsmakten ska organisera en förbandsreserv som upp till tre år efter beslut ska kunna tillföras insatsorganisationen vid en allvarligt försämrad omvärldsutveckling som innebär hot mot Sverige. Samtliga förband, utom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, ska ha förmåga att såväl leda som ledas av samt kunna samverka med förband från andra länder inom ramen för övningar och insatser. utan egen vinning, alltså ett osjälviskt tjänande. Självklart ska det vara ett rimligt tjänande utifrån att man inte ska behöva lägga till pengar, det är ens egen tid som man delar med sig av. Tyvärr har det i dagarna ånyo framkommit att även inom frivilligorgansiationer som exempelvis Röda korset, har en frivillig ordförande runt kronor/ mån. Så det är nog dags att vi alla bestämmer oss för vad ordet frivillig står för. Det ska kanske till och med kvalitetsstämplas på samma sätt som kravodlat. Ordet frivillig måste alltså kompletteras med, osjälviskt tjänande. För den som har ett arbete handlar det om fritiden, alltså timmarna utöver de timmar som man lägger på ett ordinarie arbete. För den som är ungdom, tiden efter det att skolan och läxorna är gjorda och för alla andra är det en uppoffring. Frivilliga i dess gamla betydelse behövs i Sverige och utgör en av grunderna för välfärden. Där måste politikerna bestämma sig och vara tydliga. De frivilliga organisationerna måste ta till sig ordet frivillig och rensa bort det som inte kan betraktas som frivilligt och vi måste alla ställa motfrågan när någon använder ordet frivillig. I fråga om bemanning ska huvuddelen av personalen i förbanden 2014 bestå av rekryterad personal (tidvis och kontinuerligt tjänstgörande). Samtliga förband ska över tiden vara kompletta i fråga om materiel och utbildad personal samt vara välövade. För att vidmakthålla förmågan att kraftsamla vid en allvarlig konflikt samt kunna verka i multinationella insatser ska Försvarsmakten ha förmåga att leda förband på brigadnivå. Materielförsörjningen av förbanden i Insatsorganisationen 2014 ska ske i enlighet med den strategi för materielförsörjning som riksdagen har fastställt. 14 Sjövärnsposten 2010 nr 1 Sjövärnsposten 2010 nr 1 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Första årsmötet för nya Stockholmskåren I mitten av februari höll Sjövärnskåren Stockholm sitt första årsmöte på K1. Kåren bildades efter sammanslagning av KA-befälsförening och Stockholms Sjövärnskår. Det blev ett bra och väl genomfört årsmöte och till mångas glädje är det inte bara en ung kår på pappret utan så också när det gäller ledamöter i styrelsen. Till ordförande valdes CG Wrangel som har mångårig bakgrund i KA-befälsförening. Jag är väldigt stolt över att få förtroendet som ordförande och är glad över alla ungdomar som kommer att backa upp mig i styrelsearbete, sade CG Wrangel. Kvällen avslutades med en god middag i anrika lokaler, Kavallerimässen, där de vackra ljuskronorna sken i takt med det goda humöret runt bordet. Sjövärnskåren Stockholm är tillsammans med Södertörns Sjövärnskår värdar för förbundsstämman i april i Stockholm. Delar av nya kårens styrelse, från ovan: Johanna Kaur, C G Wrangel, Linnea Stake.