MARIA HAMMARÉN TRÄNA PÅ VERKLIGHETEN. Om yrkeskunnandets realtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARIA HAMMARÉN TRÄNA PÅ VERKLIGHETEN. Om yrkeskunnandets realtid"

Transkript

1 MARIA HAMMARÉN TRÄNA PÅ VERKLIGHETEN Om yrkeskunnandets realtid

2 Vi möts som jämlikar Eller inte alls Sedan kan vi tala med varandra Göran Sonnevi, ur Oceanen 2

3 INNEHÅLL Man måste träna på verkligheten 4 Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 9 Om seende och annat material som uppstår mellan oss 13 Om långa handlingar och korta 16 Om arenan där allt glider ihop 20 Om att böja in andra människor under oss själva 25 Radikala exempel på grumlig erfarenhet 31 Där det är lätt att andas 36 Tänk om vi är stimfiskar i alla fall? 43 I bestämd form 47 Att göra något med sitt material 51 3

4 Man måste träna på verkligheten Måste man träna på verkligheten? Formuleringen man måste träna på verkligheten har jag hämtat från boken Uppdrag utland i ett avsnitt som presenterar ett samtal mellan en grupp soldater och officerare. De har alla erfarenheter från internationella uppdrag. Nu har de samlats för att i dialogseminariets form reflektera över sina erfarenheter. Det är Claes Annsberg som formulerar det här med att träna. Han var sambandsgruppchef under BA /94. Bakom bokstäverna och siffrorna döljer sig den första svenska bataljonen som på FN:s uppdrag skickades till inbördeskriget i det forna Jugoslavien. Och bakom själva formuleringen döljer sig insikten om hur genuint svårt det är att förbereda sig för de verkliga uppdrag man kommer att ställas inför. Han skriver att träningen hemma till stor del handlar om vad som är rätt eller fel och ett gör si och så. Och så fortsätter han: Men hur utvecklar man de utbildades sinne för situationer? Att öva worst case är bra för bataljonsstaben men då kanske soldaterna skjuter på första bästa. Claes Annsberg pekar på en springande punkt. Hur ska vi veta i vilken situation vi befinner oss? Motsvaras den av träningen där hemma? För svårigheten som ingen utbildning kan eliminera handlar om den konkreta situationen hur man känner igen sig i verklighetens villervalla. Det här med att känna igen sig är svårt på flera sätt. Ofta har vi en tendens att känna igen oss alltför lätt och då, i värsta fall, skjuter kanske soldaten på första bästa. Att träna på verkligheten betyder nog för de flesta att genomföra övningar. Man drar på sig sin mundering, ger sig ut i terrängen med fullriggad pluton och spelar sig igenom ett scenario som är uppdiktat men tänkbart. Självklart gör det skillnad. Inte bara inom det militära. 4

5 Estoniakatastrofen drabbade några kommuner och landsting särskilt hårt. Tack vare tidigare katastrofövningar lyckades man till exempel i Jönköping att genomföra en samordnad och väl fungerande insats. Men vad menar då Claes Annsberg med frågan hur man utbildar någons sinne för situationer? Täcks inte situationerna in genom tänkbara scenarior? Eller genom att enheter inom sjukvård, brandförsvar, räddningstjänst och polis övar ihop och får personlig kontakt? Nej, självklart inte. Under övningarna tränar man sina färdigheter. Och det är gott och viktigt. Men man utbildar inte en förtrogenhet med verkliga situationer. Boken Uppdrag utland är intressant. Den är uppbyggd kring ett nav av berättelser minnesbilder från svenska soldaters utlandsuppdrag. De berättar om hur det faktiskt kan vara att vistas i fientlig miljö, om uppdrag där man faktiskt inte vänjer sig eller vad det faktisk betyder att lita eller inte lita på någon när det gäller. Och kanske framför allt att lita på sig själv. Alla är de indragna i ett större skeende, ett uppdrag med övergripande drag som, visar det sig, ser väsentligen annorlunda ut på nära håll. I boken skymtar vi uppdragen inifrån, nedbrutna i tid och rum till några av de tusen enskildheter som utspelat sig. Var och en av enskildheterna har utspelat sig för någon. De situationer vi möter är svåra att extrapolera alltså omforma till handlingsrekommendationer. Som det här med att visa FN-flagg: Jan Almgård berättar hur han valde att följa reglementet vid en riskfylld framryckning i Bosnien. Det var novembermörkt, snö och halka. Trots varning från en bosnisk förbindelseofficer valde han att låta lampan vid flaggan lysa. Vi upptäcktes i mörkret på grund av lampan. Vi blev beskjutna rakt framifrån, troligtvis av en stridsvagnskanon. Jag stirrade rätt 5

6 in i en mynningsflamma på cirka 800 meters avstånd. Vi hade tur, den missade oss precis. Även andra berättelser visar ett spel som inte längre gäller. Över sjukhuset i Bakovici hängde FN-flaggan föraktfullt sönderskjuten och bränd. Och vilket spel gäller när Ronnie Johansson siktar med kulsprutan mot en svart Toyota Corolla och undrar om det är en självmordsbombare? Han sitter ensam på post i en main gate någonstans i Afghanistan och jämför bilen som stannat framför honom med en film från en övervakningskamera där en lika svart Toyota Corolla exploderade i gaten. Jag kan ju inte skjuta på en bil för att den är svart och stannar till 200 meter ifrån mig. Han skildrar vad som pågår i hans huvud medan Corollan sakta rullar närmare. Om jag inte skjuter och det är en självmordsbombare så dör jag som signalisten som inte kunde bedöma situationen. Och om han skjuter? Men han skjuter inte och bilen rullar förbi och ingenting händer. Det här är ögonvittnesskildringar, men mycket speciella sådana. Var och en är ett ögonvittne till sig själv. Och under skrivandet av berättelserna har den här speciella dubbelrollen blivit tydligare. Det har möjliggjort ett möte mellan den som en gång, sekund för sekund, levde sig igenom händelseförloppet och den som nu i efterhand minns sina känslor och reaktioner, rekonstruerar och vet hur det gick. Den som sedan läser eller lyssnar på berättelserna kommer steget närmare än vad som är vanligt. Möter situationen i andra hand istället för i tredje. Det blir inblickar som vi sällan möter. Konkreta, levda. Ingen berättelse är den andra lik sprungna som de är ur verklighetens enskildheter. Om man tror att det är viktigt att föra samtal om verklighetens flerstämmighet ställs man inför utmaningar. Våra minnen är inte sökbara på 6

7 något enkelt sätt. Minnesbilder måste väckas och helst befrias från de klichéer vi gärna bäddat in dem i. Dubbelrollen måste etableras så att vi på nytt griper över det material vi bär på. Texterna i Uppdrag utland har alla skrivits efter läsning av olika avsnitt ur Miguel de Cervantes Don Quijote (1605 och 1616). Som ung hade Cervantes sårats i kriget mot turkarna. I romanen låter han riddaren Don Quijote dra ut i världen för att strida mot ondskan. Men Don Quijote har förläst sig på riddarromaner och hans verklighetsuppfattning är skadad. Han är aktör i ett overkligt spel. Scen för scen förvandlas han från riddaren av den löjliga skepnaden till en tragisk gestalt. Tanken med att genomföra dialogseminarieserier är att vi ska bli aktörer i mer verkliga spel. Där översiktsbilder, instruktioner och övningar gör halt, tillför vi fantasin det flerstämmigas näring. Vi får inte förtrogenhet med andras genomlevda enskildheter. Men vi möter ett rikare material att fantisera kring, att utforska skillnader i. Bleka föreställningar får färg. Kanske utvecklar det vårt sinne för situationer. När det gäller fredsbevarande uppdrag ställs frågan om yrkeskunnandes realtid på sin spets. Situationer där det inte kan vara tal om att fundera eller överväga framträder med större tydlighet, situationer där handlingen måste vara ögonblicklig. I all förståndig undervisning förespråkas omdömesgilla handlingar, ofta med tanken att vi först överväger och sedan handlar. Och så kan och måste det vara ibland inte minst när det gäller övergripande planering. Men när yrkeskunnandet övergår i performance handlar det inte om procedurer med ett först och ett sedan. Det jag kallar performance sker i ett flöde där situationer inte avgränsar sig och där vi istället för handlingar borde tala om omedelbara reaktioner. I brist på bättre kan vi kalla dem 7

8 instinktiva. Och även om det också existerar genuint instinktiva reaktioner så handlar det framför allt om förvärvade reaktioner. Det är när den handlande har övergått till att svara och tilltala spelet. För det mesta inte bara i skarpt läge befinner vi oss i detta kontinuum, flödet av händelser och handlingar som flätas i varandra och som jag kallar spel. Tanken att vi skulle kunna överväga allt och i varje stund medvetet forma våra handlingar är en gammal önskedröm. Men vi skulle inte fungera, inte ens i vardagen, om vi vore tvungna att överväga allt. Vi är hänvisade till våra mer eller mindre automatiserade reaktionsmönster. Och om vi vill påverka dem, måste vi förstå hur det går till när vi förvärvar dem. För de flesta reaktioner är inte instinktiva. De skiljer sig åt från människa till människa. Och bildas i spelet med andra. Den här skriften är ett försök att inleda ett samtal kring hur vi förvärvar reaktioner. Framför allt hoppas jag ge stöd åt alla som redan insett att all utbildning vilar i en mycket större lärande helhet. Och att det är denna större helhet som är problematisk. Material för tankearbetet har jag samlat på mig som en del av forskningstraditionen yrkeskunnande och teknologi och i denna traditions anda utvecklar jag min framställning genom för mig näraliggande exempel. Jag känner full förtröstan att läsaren kan knyta just sina förbindelser och fortsätta samtalet utifrån dem. Kappsta den 27 juli 2008 Maria Hammarén 8

9 Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss Hur lär vi oss egentligen? Och vad är det vi lär medan vi lär? Först verkar svaren självklara. Man går en kurs, övar ett moment. Läser en instruktion, tränar sin kropp. Sen sitter den där lärdomen, handlaget eller vad det nu var vi skulle lära. Somligt bättre och somligt sämre. Men ändå. Den här skriften kommer att hävda att matematik, kokkonst och mod lär man sig genom träning och tankearbete plus något annat. Att i själva verket allt vi lär oss är beroende av detta något annat. Till och med rent mekaniska handgrepp, som att plocka ihop en maskin eller det som sitter för evigt bara vi en gång skaffat oss färdigheten. Som rodd eller cykling till exempel. Det där som jag kallar något annat har ett namn: Fenomenförtrogenhet. 1 Till vardags brukar vi inte behöva bry oss om att den finns. Att lära sig cykla går till som det alltid har gjort. Det lilla barnet ser andra människor cykla. Övar själv eller utsätts för träning. Efter ett antal försök så funkar det. Det är något med balansen, koordinationen och tilliten. Och var man fäster blicken. Här är fenomenförtrogenheten så självklar att vi bara krånglar till det om vi börjar tala om den: Det finns cyklar. Och man cyklar på dem. Vi vet vad det är. Vi måste också veta vad det är att öva. Just så enkel är innebörden i fenomenförtrogenhet. Att veta vad något är. 1 Wittgenstein använder uttrycket erfarenhetsfaktum, se t ex 519 i Om visshet. Han betonar att ett erfarenhetsfaktum etableras i spelhandlingar som upprepas i tiden. För övrigt har Wittgenstein förtydligat hur han använder ordet erfarenhet. Det handlar om mångsidig iakttagelse, s 262 i Filosofiska undersökningar. 9

10 Nu ska vi komplicera det hela. Tävlingsrodd eller tävlingscykling för den delen lägger till nya fenomen att vara förtrogen med. Det enklaste är att peka på själva tävlingsmomentet. Vet jag inte vad tävling är så är sannolikheten närmast försumbar att slumpen ska få mig att genomföra ett bra lopp. Bara fantasin sätter gränser för alla de beteenden som skulle vara möjliga om ordet tävling inte var annat än ett ljud ett språkbuller. Vet jag däremot vad det är att tävla så öppnar sig vidder av ny kunskap som jag med tiden kan utveckla. Kunskapen byggs upp i samspel med tränare, träningstävlingar och kroppens reaktioner på systematisk träning. Om jag är en tävlingsaktör, vill säga. Calle Hageskog, tidigare landslagstränare i tennis, berättade en gång hur hans egen första träning såg ut. Det var i Småland på den tiden när alla killar egentligen spelade bandy och berättelsen handlade framför allt om Gösta. Gösta var slöjdläraren som i konkurrens med bandyn drog i gång tennisträning efter skolan någon gång på sextiotalet. Någon tennisplan fanns förstås inte, men Gösta och ett grått plank. Och Göstas närvaro var magisk. Snart var det bara tennisträningen som gällde. Åtminstone för Calle och några till. Bollarna drämde de i det planket och Gösta sa: Det tar tre år, grabbar, tre år att bli distriktsmästare. Fem år att komma upp i SM-klass. Och killarna fortsatte att drämma bollarna i planket. När spelet blev för monotont skyfflade Gösta ut grus på gångvägen framför planket. Det blev bra. Mycket grus och många oberäkneliga studsar, bara en smula provocerande för vän av ordning. När gruset måste skyfflas undan och gångvägen återställts tog Gösta fram en kniv och skar bort en liten trekant ur tennisbollens filt. Så kom det oberäkneliga tillbaka i spelet, det nödvändigt oberäkneliga. Calle Hageskogs berättelse var full av exempel. För att forma en lugn och rytmisk forehand tog Gösta ett tennisracket till slöjdsalen, sågade itu 10

11 skaftet och skruvade dit ett gångjärn som vek sig om slaget var för hårt eller för löst. Och skaftet vek sig. Och vek sig. Och vek sig inte. Bra, grabbar, bra. Gösta såg och talade och gjorde. Medan killarna tränade sin forehand. Och sin backhand. Och att möta oväntade bollar. Så vad tillägnade sig Calle Hageskog i mötet med Gösta? Vad blev egentligen till? Låt oss säga att han fick fenomenförtrogenhet med vad en tränare är. Visst blev han en utomordentlig tennisspelare. Han har rankats på listan över världens främsta, inte illa pinkat för en kille som lärde sig spelets grunder mot ett plank. Som tennistränare blev han fenomenal. Calle Hageskog har tränat Anders Järryd, Mats Wilander och en hel rad svenska tennisess. Som förbundskapten i Davis Cuplaget firade han triumf. Man har kallat honom mannen bakom det svenska tennisundret. Ibland lär vi oss uppenbarligen något annat än vi tror. Eller så här: Medan vi övar lär vi oss också något annat. Och det är ju egentligen inte så konstigt. Calle Hageskog skickade mig en bild på Gösta, jag håller fotot i min hand. Göstas hår lyser vitt, han leder en cykel. Där är också en ung Calle Hageskog och en ännu yngre Anders Järryd bilden av en levande kedja. Calle Hageskog skrev att han på sista tiden hade blivit påmind om alla de gånger han ätit ostmacka och druckit kaffe hemma i Hanna och Göstas kök. Kokkaffe, var det. Kaffepanna och kokkaffe. Det var allt han skrev. 11

12 Jag tittar länge på fotografiet. Alla tre ser in i kameran. I centrum Gösta, händerna stödda mot cykelstyret. Till höger Calle Hageskog, med sportbag, Anders Järryd till vänster. Det är nog sjuttiotal, jag känner igen jackan, ljuset. De är på väg någonstans, inför kameran har de stannat till. Calle har lagt armen om Göstas axlar. Bilden tecknar ömsesidighet. Det handlar inte bara om armen. 12

13 Om seende och annat material som uppstår mellan oss Slöjdläraren Gösta hade en polioskada och spelade inte tennis. Den tennisträning han skapade var en blandning av fantasi, handlingskraft och förmågan att skapa det rum där träning får mening. Calle Hageskog fick fenomenförtrogenhet med det rummet. Vad det är och vad det kan vara. Så var hade då Gösta skaffat sig sin tränarkunskap? Det där som yttrade sig i att han kunde leva fram vad en tränare är för det var ju faktiskt det han gjorde. Han som inte spelade tennis. Jag vet inte mer än vad jag hörde Calle Hageskog berätta: Att Gösta var född någon gång före Och så polioskadan. Låt oss därför spekulera. Det är knappast troligt att han hade haft någon större kontakt med spelet under sin uppväxt. Hur skulle den kontakten ha gått till? Tennissporten växte fram som ett överklassnöje, en sport för kungligheter och privilegierade. Länge var det gräsplan och pressveck som gällde startade ljudradion sina sändningar. Det var en revolution, för första gången kunde alla svenskar samtidigt ägna sig åt samma aktivitet. Nästan från start skickade ljudradion ut folkhälsofrämjande morgongymnastik. Morgongymnastiken exekverades under militär drill och behöll sin form i stort sett fram till Det säger en del om klimatet. Men åren efter andra världskriget började det hända saker startade de internationella tennistävlingarna i Båstad. Radiosporten bildades och fick en guldålder, först med Sven Jerring och snart nog med Lennart Hyland som fenomenal och rikslikande sportkommentator. Och just som televisionen 13

14 slog igenom mot slutet av femtiotalet fick tennissporten sin stjärnspelare Janne Lundqvist. Tennismatcherna i den enda tevekanalen bjöd på svårslagen dramatik. Som alla andra måste Gösta ha suttit klistrad framför skådespelet. Sugit in tennismatchernas särskilda laddning den andlösa koncentrationen, matchljuden och publikens reaktioner allt förstärkt via mikrofonens riktade ljudupptagning. Det är alltså fullt tänkbart att det var först nu Gösta lärde sig tennis. Och måhända kom också själva tennisspelandets ljud att etsa sig fast i hans sinne. Kanske så påtagligt att hörseln växte ihop med synen och blev till ett finstämt instrument i hans tränaromdöme. Men allt det andra: Vad en tränare är? En tennistränare? En folkrörelsetennistränare som får taken att lyfta? Fenomenförtrogenhet är inte kopiering, det är viktigt att förstå. Istället är det själva det livsmaterial vi har att forma våra handlingar av. Vad Gösta bar med sig för material vad som en gång levts fram för honom kan vi inte veta. Men vi bör nog inte förringa betydelsen av hans polio, barnförlamning som det kallades i folkmun, eller att han fick en bestående skada. Det är nämligen lätt att tro att Gösta en gång fick fenomenförtrogenhet med vad det är att väcka och elda ett hopp. Och att han tog med sig detta material var det nu kom ifrån in i tennisträningen. Av sin personliga materialkombination uppfann slöjdläraren Gösta tennistränaren Gösta. Och det var en uppfinning som kunde förmedlas. Men här är det faktiskt komplicerat. För samtidigt som han förmedlade vad en tennistränare är, så förmedlade han ju allt annat: träningsrutinen, reaktionerna, de praktiska lösningarna, sin starka närvaro. Allt medan killarna tränade sina kroppar och lärde sig att inga bollar är omöjliga. Och att det oväntade sker. 14

15 Det är nästan så man skulle vilja säga att det var enbart med hjälp av den träning han utformade som Gösta förmedlade vad en tränare är. Som om det ena uttrycktes genom det andra. Och så går det nog till när en förvärvad blick förmedlas. När Calle Hageskog blev mannen bakom det svenska tennisundret skar han inte bort små bitar från tennisbollarnas filt. Inte heller hällde han grus där bollarna skulle studsa. Han gjorde något annat. Han var fri att göra något annat. Men han kunde skriva in sina handlingar i en gest han var förtrogen med. 15

16 Om långa handlingar och korta När jag skriver att slöjdläraren Gösta uppfann tennistränaren Gösta så gör jag det mycket medvetet. Tennistränaren Gösta är en uppfinning inom det mänskligas univers. Det låter lite högtravande, men uttrycket är till för att markera att det inte rör sig om kullager eller transmissionsmikroskop (nog så imponerande resultat av mänsklig verksamhet). Uppfinningar inom det mänskligas univers vidgar själva människotillvaron, vad som är möjligt att se i sig själv och i andra och därmed vad som kan vara. 2 De här uppfinningarna bryter handlingskonventioner genom nya sätt att utföra dem på. Det är inte så enkelt som att vi uppfinner nya aktiviteter. Repertoaren ryms nog ganska ledigt inom de levande språkens alla verb vi antyder, hämtar, klyver, misstror. Eller startar tennisträning efter skolan. Däremot kan vi precis som Gösta gjorde följa konventioner på nya sätt och därmed skapa nya fenomen. Som en förändrad tränarroll, till exempel. När vi understryker som jag gör nu att till synes samma aktivitet kan fyllas med olika innebörd inträder ett avgörande hur. Hur jag lyssnar, skär bort filt, förklarar. Eller för all del, antyder, hämtar, klyver eller misstror. Plötsligt blir det lätt att se att det verb vi använder för att uttrycka en 2 Här kan man faktiskt ta hjälp av filosofen Heideggers distinktioner mellan blotta ting, don och verk. De människoskapade artefakterna delas upp i våra bruksföremål, don, och det som blir till i mötet med betraktaren, verk. Vi får också hjälp av det svenska språket som med ålderdomlig klang i ordet don ringar in människans tillverkade hjälpredor inkluderande, förutom t ex transmissionsmikroskop, också skodon. Martin Heideggers distinktion återfinns i Konstverkets ursprung, Daidalos, (2005). 16

17 handling hela tiden ropar efter flera ord. Och fler ändå. Något vill hela tiden fyllas ut, själva aktiviteten är bara ett skelett. I allmänna ordalag kan vi påpeka att det handlar om med vilken känsla eller inom vilket uppmärksamhetsfält vi utför det vi gör. Likafullt gäckar oss själva substansen när vi vill fånga den i ord. Hur gjorde han egentligen, Gösta? Vad skapade han för rum omkring sig? Vem blev Calle Hageskog i deras möte och vice versa? I utförandet sammanstrålar en rad kvaliteter. Det handlar inte om egenskaper, snarare om ett sätt att vara och bli till i just denna handling. Och därför kan inte heller uppfinningar inom det mänskligas univers planeras fram. De måste springa fram ur ett personligt mikrokosmos. Ty varje handling är inskriven i en personlig gest. Och det är som om gesten klibbade fast vid den som handlar. Eller tvärt om. Som om det ena uttrycks genom det andra, eller hur det nu var vi sa. Min farmors syster Signe brukade klyva vedträn. Hon gjorde det alltid muntert, med en speciell sorts glädje och i ett rum av lättsam mening. Att klyva vedträn bär för mig alltid med sig hennes gest. Men hennes gest kan jag inte fylla ut med talade eller skrivna ord. Den gest som fäste vid hennes handling fäster inte tillräckligt bra i det vi vanligtvis kallar språk. Om ni däremot mötte mig med yxa vid huggkubben, inte så driven men ändå, skulle ni genast veta mer. För just den här gesten har förmedlats mellan henne och mig. Och när jag hugger ved gör jag det i en förnimmelse av hennes väsen. Visserligen utspelade sig det hela för mycket länge sen. Men Signes gest, omformad av mig, kan fortfarande förmedlas. Åtminstone om någon är beredd att på samma sätt som ett barn ta in den helhet av handling och gest som komplexa fenomen består av. 17

18 När jag skriver att Gösta levde fram vad en tränare är antyder jag att hans handlingar hade en utsträckning i tiden. För det mesta tänker vi oss att saker sker i stunden med en början och ett slut. 3 Vi ropar, korrigerar, fattar tag. Och inte minst, säger något, påstår. Men alla de här handlingarna i stunden de infallsrika och varierande skulle, åtminstone för Göstas del, kunna skrivas in i en enda, lång. För när hela skalan av olikartade handlingar tycks strömma ur en beständig, genomgripande gest blir varje handling bara ett av gestens uttryck. Som ett ansiktsuttryck i ett ansikte. Så nog är det ganska besvärligt. Åtminstone om vi tror att betydelser huvudsakligen förmedlas med ord. Men en gest fäster vid handlingen och förmedlas med den ofta i en svärm av mer eller mindre relevanta ord. Till råga på allt har vi nu fört in ett längre tidsförlopp och en genomgripande gest som fäster vid hela skalan av handlingar som strömmar ur en person. En gest som är en och ändå inte densamma. En ål är ändå en ål, men det här? Förvisso är språket magiskt. Det händer saker när vi talar. Ett ja kan ändra innehållet i mitt liv. Vi kan meddela oss med varandra över stora avstånd. Vi kan berätta om sånt som hänt och om hur vi vill att något ska bli. Och ibland blir det till. Det är lätt att tro att betydelserna fanns i orden redan innan vi tog orden i bruk, att ordens mening fanns före oss. Och i viss bemärkelse är det så. Språket har en allmän sida. Utan den, inget språk som lyfter oss ur här och nu. Men all betydelse måste tändas. För varje människa sker det i specifika 3 Precis som berättelsen som ju alltid har en början och ett slut. Men varje berättelse är ett språng ut ur det pågående. Utan detta språng, utan ett manufakturerat slut, har vi svårt att begrunda våra egna handlingar. Livet i världen är en kontinuerlig, oändligt växande process, alla händelsekedjor måste konstrueras. 18

19 rum, befolkade av specifika människor. Det är inte en glödlampa eller ett stearinljus som tänds, utan själva lågan, den oroligt fladdrande lågan. Vi kretsar kring rummet där språket blir till. Signe högg ved med lättsam meningsfullhet. Gösta var uppfylld av grabbarnas träning. Finns det någon släktskap mellan exemplen? Föll det liksom ut gemensamt material? Möjligen i att de bägge gestaltade hoppfulla och meningsfulla liv, en ganska hal aspekt av tillvaron. Mötet med hopp och mening är livsavgörande för varje ung människa. Kanske var det därför berättelsen om Gösta manade fram den om Signe. Den väckte mitt minne. Om så märkvärdigt draperad i en berättelse om att hugga ved. Men här ligger också en annan fråga på lur. För ur de långa handlingarna uppstår om inte annat förtroende. Trovärdighet och förtroende är kittet i allt mellanmänskligt. Ett hopp är riktat mot framtiden, har sitt fäste i en enskild människas liv. Det har med livslågan att göra, livets energi. Trovärdighet och förtroende är också riktat mot framtiden, men fäster sin brygga mellan människor. Bryggan lägger grunden för gemensam handling. Kan det vara så att det här kittet inte kan upprättas på annat sätt än genom den långa handlingen? Genom den genomgripande, personliga gesten? Att det inte räcker med ord vet vi redan. Ett löfte svävar fritt. Att det inte heller räcker med fast blick och handslag har vi nog märkt. Säg den säljare som flackar med blicken eller det handslag som inte är fast inför ett avslut. Gester är opålitliga när de uppträder isolerat och man behöver inte vara psykopat för att imitera. Men Göstas handlingar hängde ihop. Hans handlingar hade ett ansikte. Och Signes sätt att hugga ved hade drag av hennes person. 19

20 Om arenan där allt glider ihop Jag har använt mig av exemplet Gösta för att kunna cirkla kring detta något annat som jag sa ingick i allt lärande. Jag sa att det hade ett namn, fenomenförtrogenhet. Och att den fenomenförtrogenhet vi tillägnar oss lever i oss som ett material. Fenomenförtrogenhet är en sorts orienteringsförmåga återigen med lite högtidliga ord i människotillvarons rymd. Alltså den rymd som just människor skapar; den rymd av mening och förståelse som vi adderar till den rent fysiologiska processen. Att vi lever i denna märkvärdiga rymd och inte i något betydligt enklare (som stimfisk till exempel) handlar om vår lika märkvärdiga språkförmåga. Att den är mer sammansatt än förmågan att lära sig ordens lexikala betydelser har jag försökt belysa (papegoja är ett skällsord). Att den ger oss en handlingsfrihet som ingen annan varelse känns nästan futtigt att dra fram. Tänk stimfisk, det hjälper. Vi är komplicerade varelser, vi får hoppas att världen håller ihop. Fenomenförtrogenhet har med det fina ordet ontologi att göra, läran om det varande, om vad som är. Fenomenförtrogenheten är allt lärandes begynnelse, all utvecklings första villkor 4. För att få syn på det här som inte går att se använde jag exempel. Vi började med ett så trivialt exempel som att vi måste veta att det finns cyklar för att kunna cykla. Och så är det ju, även om det inte är något vi går omkring och tänker på. Sedan förde vi in ett sammansatt, men likväl avgränsat fenomen: att veta vad tävlingsspel och 4 Och har karaktären ovägbar evidens, som Wittgenstein uttrycker det, s 262 i Filosofiska undersökningar. 20

21 tävlande är. Avgränsningarna gör det lätt att se vad som hör hit vad själva fenomenet är. Släpar vi in åror på tennisplanen så upphör spelet att vara tennis, det ser vi direkt. Försöker jag konversera under ett sprinterlopp så tävlar jag inte (eller är inte riktigt klok). Men handlingar utspelar sig inte på avgränsade arenor, utan på arenor som glider ihop. Arenan där allt glider ihop brukar kallas mitt liv. Det är på allvar och det är kort. Man drabbas av feber. Man lever det. På den här arenan blir fenomenförtrogenheten ständigt utmanad. Så fort vi bryter upp ur en inrutad vardag tränger sig världen på med myllrande historia och allt som är annorlunda fast det är likt. Och även om vi stannar hemma kommer inget att bestå. Barnet växer ur sin kropp, livet byter ut sina spelare och till allt vi har vunnit måste vi också lägga allt vi förlorar. Vi möter besvikelser och förväntar oss. Vi uppfattar varningssignaler. Vi accepterar och avvisar, accepteras och avvisas. Vi möter andras öden och lever vårt eget. Och somligt av det som är skulle också kunna vara annorlunda. Som Calle Hageskogs möte med Gösta. Vi utbildar oss för avgränsade arenor. Vi kan lära oss modeller för handel med derivat. Eller för industriell produktion. Vi kan utbilda oss inom sjukvård eller verkstad, skola oss för fredsbevarande uppdrag. Men det är ändå bara på arenan där allt glider ihop som handlingar äger rum. Och det är märkligt när man tänker på det. För vi lever ju numera bland ettor och nollor. Vi har svepelektronmikroskop och programspråk som kan heta C++. Vi får meddelanden på små skärmar vi släpar med oss i fickor och väskor. Och ändå. Mina handlingar utgår alltid från just där jag är. Med fötter och allt. 21

22 Vi kan orientera oss i världen genom att titta på ett urval nyheter och vi kan prenumerera på större händelser via mobil. Burma, Tchad, Sudan, Bangladesh. Allt detta stora, alla dessa skeenden. Och ändå utgår alla mina handlingar från min kropp. Det känns nästan opassande. Särskilt som mina handlingar är med och konstituerar vad som är. Vi är dömda att verka i världen, i en gemensam kropp av språk ett språk där orden ofta bara sekunderar. Nyss skrev jag att våra aktiviteter ledigt ryms inom de levande språkens alla verb. Alla verb har däremot inte med människor att göra. Därför är det märkligt hur vi böjer in verben under oss. Djurläten som bröla, kackla och bräka fungerar utmärkt i de minsta barnens pekböcker. Där håller de sig på plats. Men det står inte på förrän vi talar om fyllefestens brölande, förvirringens kacklande och en besserwissers bräkande. Vi har en fenomenal förmåga att kombinera betydelsesfärer med varandra. Ångvisslans tjut ljuder inte längre (annat än på museijärnvägar här och var). Men jag tjuter. Och ylar, om det vill sig illa. Respektlöst och glatt lägger vårt språk beslag på allt. I talspråket är vi alla uppfinnare. Vi ryms helt enkelt inte inom pekbokens ram. I vårt språkbruk är allt till för att leka med, utvidga, precisera och kombinera på nya sätt. Även en jordnära praktiker är i det här fallet livligt intellektuell. Och då använder jag ordet intellektuell som ett samlingsnamn för det vi traditionellt menar med språk och språklighet: att fylla luften och oss själva med ordens möjligheter. Vi låtsas och leker, välter hierarkier och ger igen. Våra liv pågår mitt i denna svärm av ordspråklig energi. Ofta blir det rundgång. Det händer inte så mycket mer. Det finns också en mindre lekfull sida av den ordspråkliga energin som uttrycks i överdriven 22

23 tilltro till språklig dokumentation, styrning och kontroll. Och där tidigare en gammal latinlektor kunde stå vakt är det idag tankestilen inom en svällande byråkratisk administration som avlar nya ordningsmän. I all ämnesundervisning ökar vår ordkunskap. Inom svensk högskoleindustri bedrivs till och med undervisning vars resultat mäts med rättningsmallar: förekomsten av bestämda ord och uttryck i svarsuppgiften ger poäng. Här mäts inte ordkunskapen ens i semantisk mening, det vill säga som förmågan att knyta ordanvändningen till en förstådd kontext. Systemet med rättningsmallar premierar igenkänning och kopiering, gamla tiders utantilläxa. Och även om just det här exemplet kan tillskrivas ett bristfälligt massutbildningssystem så framträder en problematisk prioritering av det verbalspråkliga uttrycket. Ofta förväxlas verbalspråklighet med förmågan att tänka abstrakt. Men abstrakt tänkande är något helt annat än en tvivelaktig prioritering av det verbalspråkliga. Det abstrakta tänkandet pågår över allt där det finns människor och språk, det är en del av vår konstitution. Det griper över mikrokosmos och makro, tillverkar tecken att tänka med. Teckenstigarna växer och förgrenar sig i spåren av naturvetenskap, matematik och poesi. Och bokstäverna rinner ur min penna medan jag prövar, förkastar och kastar om. När vi leker med ord och välter hierarkier eller skrattar åt en fyndig formulering är också det ett utflöde av en abstrakt förmåga. Men nu vänder vi på det. Allt ryms inte där. I den här skriften har jag fört in en vidare betydelse av människans språk. Jag låter språket omfatta allt som blir till och kan förmedlas människor emellan. Det betyder att Göstas långa handlingar hans handlingars skiftande ansiktsuttryck räknas dit. Fenomenförtrogenhet är nämligen en av pulserna i den spänning som vi med rätta borde kalla 23

24 mänskligt språk. Den binder samman handlingen med gesten, de korta handlingarna med den långa, språk med verklighet. 5 Och då räcker det inte med att ord korsar luften. Ord är inte ens ett villkor. 5 Se t ex Wittgenstein som i Bemerkungen über die Farben, (1977), 317, slår fast att praxis ger orden deras mening. 24

25 Om att böja in andra människor under oss själva Jag skrev nyss att vi böjer in verben under oss. Böjer vi också in andra människor? När Gösta sågade av ett tennisracket och skruvade dit ett gångjärn ville han att reaktionen på slaget skulle komma direkt. Det var effektiv träning på ett avgränsat område, direkt formad för i det här fallet själva muskelminnet. För det är ju så att om vi inte möts av reaktioner så lär vi oss ingenting. Om stenen inte svarar på bildhuggarens mejsel, om ingen säger lampa när barnet pekar, om elden inte bränner. Vad händer om vi alltför sällan möts av reaktioner? Om dagisgruppen är för stor, klassen för stökig. Om ingen ropar mig tillbaka när jag går. Tiden för knapp och orken slut. Om besluten jag fattar verkställs någon annanstans och det jag verkställer är någon annans beslut. Vi trycker på tangenter och lyfter oss i håret. När handlar jag över huvud taget? Vad ska någon reagera på? För att inte tala om mina gester. Gör jag inte bara precis det jag gör? Om ingen reagerar på mina handlingar böjer vi kanske in andra människor under oss själva. De blir för eller emot. Över eller under. Existerar mest som trafikljus eller rundningsmärken, medan betydelsen av mina egna intentioner sväller, lägger sig över allt jag hade kunnat se. En film är som en dröm, sägs det. I filmen drömmer vi någon annans dröm (bekvämt och tänkvärt). I min egen dröm är det jag som drömmer. I drömmen är det jag själv som skapar allas handlingar. Ibland är det inte så tydligt vem som är jag, jag spelar ju själv alla roller. Men i livsvärlden borde 25

26 vi vara vakna. 6 När jag möter en annan människa drömmer jag inte. Hennes erfarenheter är inte mina. Det är därför jag kan få reaktioner. Hon är inte jag. Jag skulle kunna uttrycka det drastiskt: Den andra människan är det skavsår som just hennes gnuggande mot livsvärlden åstadkommit. Föreställ dig att varje människa, precis som spindeln, kunde spinna en tråd ur bakkroppen och i varje stund lämna ett ringlande spår efter sig i världen. Denna ringlande tråd kors och tvärs genom bekanta och obekanta rum störtar också genom tiden, utför schaktet av alla försvunna nu som hon har upplevt. Det är något speciellt med människor. De är vandrande minnen, manifestationer av personlig tid. Men när vi talar med varandra använder vi varandras ord. Matbord, humor, misär. Det låter ju likadant i din mun som i min. Även när vi böjer in andra människor under oss själva uttrycker vi oss. Det som står oss till buds är för övrigt en hel del förutom Göstas uppmuntrande ord och meningsfullt långa handlingar. Borde vi kanske rensa ut sveken för att de inte är fina nog åt det vi kallar språk? Rensa ut ynkligheten? Fegheten? Som vi ju också kan uttrycka. Strutsar, älgar och hästar kan sparka. De kan sikta också, åtminstone hästar. Kor kan definitivt mobba. Ska vi låtsas att det här inte är en del av 6 I Vägmärken berör Dag Hammarskjöld sin upplevelse av att bära en människas ansvar. Han beskriver världen som ett Getsemanedrama och han fick inte somna. Getsemanedramat är hämtat från Nya testamentet, Jesus våndas inför det som ska uppfyllas. Han ber några av lärjungarna att vaka med honom denna svåra natt, men de faller i sömn. 26

27 vårt språk bara för att djur kan uttrycka sig med samma medel? Artspecifikt är däremot att vi kan överväldigas av känslor som är så starka att kroppen utsöndrar tårar. Vi har särskilda verb för när vi överväldigas. Vi brister i gråt. Och i skratt. Som om vi rämnar. All förmedling har ju två sidor. Att uttrycka och ta in. Vår förmåga att ta in kan ibland fungera som rena dumpningsplatsen. Hela tiden envisas vi med att bilda mening. Hela tiden förstår vi. Det är en så vardaglig process att vi bara hojtar till när den inte fungerar. Det där fattar jag inte, säger vi, och då brukar det oftast röra sig om det allra enklaste ett resonemang eller ett mattetal. Rätt eller fel, bra eller dåligt vi är bra på att ordna och smälta ned förstå på eget sätt. Kanske lite för bra. Den som har vuxit upp i alltför tillrättalagda sammanhang kan ha svårt att värja sig mot att somligt inte ingår i något meningsfullt över huvud taget. Allt hänger inte ihop. Men i strömmen av individuell meningsbildning inlemmar vi det mesta. Sannerligen inte bara en Göstafigur som de flesta aldrig haft turen att stöta på utan också kränkningar, fysiskt våld och det vi borde ha betraktat som rena tillfälligheter. Nästan allt betyder något för oss. Och ständigt uttrycker vi detta. I denna häxkittel av fenomen som vi bundit samman kokar vi ihop våra handlingar. Det kan ju gå hur fel som helst. Människan har inte minne som en häst. Hennes minne är något väsensskilt annat. En fantasi som skapar mening där ingen mening finns, ett magasin av exempel som anmäler sina mönster 27

28 när vi möter något nytt. Vi ser likt där vi borde se olikt, besöker platser som inte längre finns. Och mitt i allt detta får vi visioner, uträttar underverk, uppfinner tanken på demokrati och ett okränkbart människovärde. För att inte än en gång dra upp bakgården. Minne, fantasi, språk och erfarenhet är kort sagt ett enda hopkok. Det är därför vi behöver ömsesidigheten. Ingripandet, samtalet, språkets levande fästen. Livsvärlden är ingen film som vi tittar på tillsammans. Vi är en del av den. Vi gör dessutom om vi håller fast vid liknelsen var och en vår egen film. Vi gör den av det material vi har, det sätt vi lärt oss att förstå. Kanhända blir den en smula monoton, kanhända lägger sig samma raster över alltför många scener. Om vi skulle visa dem för varandra? Eller med tanke på längden, åtminstone några scener? Inte som en förälder som pratar mycket och lägger en komplicerad handling tillrätta för sitt barn utan med viss undran över vad vi spelade in? Det uppstår ett motstånd när jag lägger min film intill din. Ditt språk liknar mitt men är ändå inte detsamma. Dina exempel lägger jag intill mina. Och hur många exempel vi än lägger upp så tar variationen inte slut. Om jag säger mod och ber om filmsekvenser så sprängs varje definition i bitar. Det finns så mycket mod. Så mycket olika mod. Så dumt och onödigt mod. Så stillsamt, så upproriskt. Så mycket i det tysta. Och medan jag ser för mig vad dina erfarenheter fått dig att se så faller nytt ljus över mina egna. Jag ställer frågor som jag inte visste att jag hade och jag tänker tankar kring händelser jag inte visste hänt. Mitt eget mod får käppar, kryckor och stödjande händer. Jag ser mer än jag tidigare sett. Det här är ett sätt att rikta våra rationella resurser mot det rum där verkligheten blir till. Jag brukar kalla det för att tänja sitt språk: att låta andras erfarenheter komplicera mina egna. 28

29 Vi kan inte leva varandras liv. Men orden sekunderar. 29

30 Genom ord 30

31 Radikala exempel på grumlig erfarenhet Hela det förra avsnittet handlade egentligen om en enda sak: Erfarenhet är både personlig och kollektiv. I det längsta undvek jag att använda ordet erfarenhet, eftersom ordet är så vanligt och brukar locka fram färdiga tankar. På olika sätt ville jag istället visa upp själva tillverkningsprocessen, för det är ju den som är kollektiv. Vi växer in i världen genom andra människor. Världen låg redan färdig när vi kom och vi lämnar den i ett annat färdigt skick när vi går. Däremellan verkar vi i den. Och det spelar roll. Under ordet erfarenhet pulserar de tusen och en sätt människor växer in i sin värld. Min erfarenhet bär jag med mig. Genom den ser jag världen. Jag handlar genom den. Jag förstår genom den. Den byggs in i min kropp så att jag balanserar cykeln, svarar på tilltal, häller rätt mängd mjölk i kaffet. Men när jag försöker betrakta den slinker den undan. Jag vet inte om det är meningsfullt att försöka skilja på det vi kallar jag och det vi kallar min erfarenhet. På vilket sätt skulle mitt jag finnas under helt andra omständigheter? Låt säga att du föddes som din mormors morfar eller mormors mormor. Vad skulle du kunna? Vad skulle du se? Vem skulle du möta? Hur skulle du förstå? Det var före demokratins genombrott och före järnvägen, före Hiroshima och definitivt före det som skedde i Europas hjärta: industriell produktion av mord. Och det var före livsmedelsbutiker, kylskåp och flyg, före radiotekniken och i stort sett all storskalig infrastruktur. Skulle du vara samma du? 31

32 Man kan säga att de flesta rent grundläggande erfarenheter tvingas på oss, vi ärver 7 dem. Och några av dessa erfarenheter är nödvändiga för vår överlevnad, andra för att vi ska kunna överleva i en viss kultur. Först med ett överlevnadsmässigt fotfäste kan vi börja påverka vår utveckling och skaffa oss erfarenhet. Ändå är denna medvetna och aktiva orientering en liten del jämfört med den flod av upplevelser och intryck vi under varje vaken stund tar in. Blir jag erfaren när jag läser? Ja, jag får erfarenhet av att läsa. Men det som står i böckerna då, själva innehållet? Jodå, det blandas med min blick. Kan jag tro på historieböckerna, universitetskurserna, det som berättas för mig? Jag skulle svara: Om de kan övertyga. Med annan ingång skulle vi till och med kunna fråga: Finns en religiös verklighet? Kan man säga att den i någon bemärkelse är? Och svaret blir ja, för somliga. Den här frågan ställer hela erfarenhetsfrågan på sin spets eftersom en religiös verklighet ett gudsbegrepp i någon form inte har någonting att göra med den kunskapsform vi bukar kalla vetenskap. Man kan inte med logiska argument, empiriska studier eller kvantitativa beräkningar övertyga någon om till exempel en guds existens. Religiösa föreställningar hör helt och hållet hemma i erfarenhetsvärlden. De ärvs eller tvingas på oss, precis som nästan all grundläggande erfarenhet. Och med tvingas menar jag inte perverterade sekters exploatering av djupa mänskliga behov, utan snarare livets vardag. Förr eller senare spelar livet tragedi. Den religiösa verkligheten kan bli ett tvingande överlevnadsvillkor för en enskild människa. Men framför allt kan den vara ett grundläggande överlevnadsvillkor i en bestämd kultur. Religiös verklighet är därför ett 7 Jag använder ordet ärver oprecist och låter det öppna sig såväl mot en viss genetisk disposition i form av vår språkförmåga och den första, primitiva fenomenförtrogenheten när vi skolas in i användningen av vårt modersmål. 32

33 radikalt erfarenhetsexempel 8 och jag är fullt medveten om att det strider mot hur vi vant oss att se på erfarenhet. Men vi kan se den, därför att den avtecknar sig mot vår egen, sekulära verklighet. Den som sjunkit in i oss och blivit ett sätt att se. Också den erfarenhetsgrundad. Lika radikalt, men mindre främmande, är det vi skulle kunna kalla moralisk verklighet. Då handlar det om vad som är handlingsuppfordrande i ett enskilt fall och för en enskild människa, oavsett lagar, regler, budord eller vad vi nu kan ha tillgång till för allmänna principer. Vanligtvis svarar ordet moral mot vad vi uppfattar som rätt och orätt. Jag skulle vilja lägga betydligt större vikt vid det handlingsuppfordrande inslaget och koppla det till själva seendet, vad vi förmår se och urskilja vad som är för oss. Varför var drygt fyrtio människor blinda inför en gammal man som böjd över sin rollator försökte ta sig ombord på Lidingötåget härom dagen? En barnvagn spärrade vägen och hans ben var svaga. Hur kom det sig att det blev en ung kvinna längst in i vagnen som till sist trängde sig förbi de idisslande medpassagerarna? Tryckte undan barnvagnen som stod i vägen och sen, en smula ovant, använde sin arm för att hjälpa mannen ombord? Var de andra passagerarna utan moral? Nej, de var inte utan moral, men den påbjöd dem ingenting. Inte i den här situationen. Inför den här mannen. Erfarenheten är vår moral, hur konstigt det än kan låta. Bara med utgångspunkt i det som är för oss kan vi fantisera, göra levande. Jag säger så för att tydliggöra att moral inte är något vi hämtar från generella påbud och regler. Den generella regeln kan aldrig fullt ut tala om vad det konkreta fallet är ett exempel på. Inte fullt ut tala om när och om den ska tillämpas, inte heller hur vi ska handla när olika regler står i konflikt med varandra. Och 8 Att den religiösa verkligheten är erfarenhetsmässigt grundad betyder att villkoren för en dialog mellan sekulära och icke-sekulära kulturer borde vara av radikalt annat slag än för i vid mening inomkulturell dialog. 33

34 vilken regel skulle vi hänvisa till här? Res dig upp för äldre? Stå inte där och glo? Vi måste alltid ta ett språng 9. Handlingsregler kan bara utformas i efterhand, när förloppet är känt och åtkomligt. I stunden ligger förloppet i mörker mer eller mindre, beroende på graden av komplexitet. Vad vi har lärt oss att se är ett villkor för fantasin, själva startpunkten för all beredskap. Och därmed för den ständiga improvisation vi är hänvisade till i livsvärlden. Det finns de som tror att erfarenhet är en sorts ekvivalent till empirisk kunskap, det vill säga kunskap om världen som den är. Empirisk kunskap får vi genom experiment, noggrann iakttagelse och genom en uppdelning av det sammansatta i det enkla 10. Alltsedan kvantfysikens genombrott i början på 1900-talet är empirisk kunskap relativiserad och undergrävd. Men föreställningen om empirisk kunskap lever kvar som en utbredd uppfattning om vad kunskap är. Om erfarenhet skulle vara en motsvarighet till denna tvivelaktiga föreställning skulle den vara åtkomlig för inspektion. Den skulle kunna återge fakta. Det är en föreställning som får oss att tro att djup erfarenhet också är ett sanningsvittne. Vi borde tassa betydligt försiktigare fram. Den är lika sann som du och jag är sanna. Varken mer, varken mindre. Erfarenheten är en verkande kraft. När vi griper efter vår erfarenhet, griper vi efter vårt eget gripande om världen det är som om vi ville se våra 9 Det här språnget är ett välkänt fenomen i filosofihistorien. Filosofen Kant pekade ut det och kallade det omdömeskraft. Just här finns en stark förbindelse mellan Kant och 1900-talsfilosofen Wittgenstein. Men medan Kant knöt omdömeskraften till en nedärvd, intellektuell utrustning knöt Wittgenstein handlingsomdömet till något som utbildas mellan människor, i praxis. 10 Jag stannar för säkerhets skull inom den klassiska fysikens makronivå, och resonerar som lekman. Det är den vardagliga användningen av uttrycket empirisk kunskap jag hänvisar till. 34

35 ögon som ser. 11 I allt arbete med erfarenheter behöver vi andras hjälp. Vi behöver bli kantstötta för att uppfatta våra gränser, behöver se andras ögon för att ana våra egna. Sanningsvittne? Knappast i någon enkel mening. Att vi kan träna våra kroppar till virtuosa instrument är en ganska oproblematisk sida av allt det vi hänför till erfarenhet. Det som har varit viktigt för mig att visa är att den aspekt av erfarenhet som vi kallar fenomenförtrogenhet blir till. Den verkar i alla möten mellan människor och i allt människor företar sig en sorts ontologisk transmittosubstans. Den är inte bärare av några egenskaper. Den kan varken bestridas eller bejakas. Men mer än något annat är den med och påverkar det vi kallar civilisation. 11 Två förbindelser till detta utryck: Upplysningsfilosofen Diderot, en viktig tänkare för yrkeskunnandetraditionen, skriver i Lettre sur les sourd et muets hur han skulle vilja ta sitt intellekt på bar gärning. men /.../ det förhåller sig med intellektet som med ögat: det kan inte se sig självt. Och han skriver, med gott humör, att ett monster med två huvuden på samma hals skulle kanske kunna lära oss något nytt. Den andra förbindelsen är lösare. Det är nu tjugu år sen jag i Gunnar Ekelöfs diktsamling Sent på jorden fastnade för följande rad ur dikten Apoteos: /.../fader åt din himmel återlämnar jag mitt öga som en blå droppe i havet/.../. Ögat är en kraftfull symbol för vårt varande i världen. 35

36 Där det är lätt att andas Ord måste vara allmänna för att vara användbara. Det blir liksom ingen poäng om jag pekar på mina lagårdsstövlar och säger kruft. Språket fanns i världen innan vi anlände och kommer att finnas kvar efter oss. Att växa in i världen är helt sammanflätat med att växa in i språket. Det här är lite lurigt. För det allmänna kan lägga sig i vägen för det särskilda. Andra människor ser till att lagårdsstövlar blir lagårdsstövlar och tennis tennis. De är till en början ofta några decennier äldre än vi och påfallande ofta våra föräldrar. De ler och beundrar oss när vi säger lampa till lampan och vov-vov till hunden. Själva har de banat vägen, blinkat med lampan, pekat och varit en smula nasala vid m-ljudet. Men det är vår artspecifika språkförmåga som ser till att världen inte översköljer oss med enskilda element utan samlar dem i allmänna kategorier. Det är inte bara lampan över köksbordet som vi känner igen som en lampa. Och stövlar kan vara vida eller smala, av plast, gummi eller läder. De kan vara i barnstorlek eller i storlek fyrtiosex. De kan vara av seglartyp eller mina av ammoniakångor torrspruckna lagårdsstövlar. Alla känner vi igen som stövlar. Men bara för att vi kan samla enskilda stövelelement under ordet stövlar betyder inte det att vi kan plocka fram just mina lagårdsstövlar ur en hög med skitiga stövlar. Vad är det som fattas? Lite fenomenförtrogenhet med just min stövel, bara det. Lite personligt umgänge. Det där som vi bara har kunnat skaffa i spåren av oss själva. Bokstavligt så. Där du har andats. 36

Innehåll. Orden före 9. Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11. Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15

Innehåll. Orden före 9. Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11. Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15 Innehåll Orden före 9 Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11 Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15 Om långa handlingar och korta 19 Om arenan där allt glider ihop

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

LIISA: AYRAN: Grekland, tick tick tick tick. LIISA: Nej! Inte tick tick tick. Du måste använda ord! AYRAN: Jag kan inte. Inte bra. LIISA: Varför?

LIISA: AYRAN: Grekland, tick tick tick tick. LIISA: Nej! Inte tick tick tick. Du måste använda ord! AYRAN: Jag kan inte. Inte bra. LIISA: Varför? AYRAN står några meter snett framför LIISA. AYRAN står hela tiden med ansiktet mot publiken. Medan LIISA rör sig runt på scenen, talar ömsom direkt till AYRAN, ömsom ut mot publiken, men hela tiden bakom

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen

Läs mer

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar Livet är en magisk resa där tiden inte existerar 1 Livet är en magisk resa där tiden inte existerar - för det enda som finns är nuet och i varje nytt nu skapar Du Dig själv på nytt i den mest storslagna

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken.

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Manusförslag för Eddaskolan årskurs 1 a. Scen 1 En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Alla människor reser

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Instruktion Finta/dribbla

Instruktion Finta/dribbla Instruktion Finta/dribbla Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Simon är ensam hemma och ska precis somna när han hör hur glas krossas och sedan hör han steg på nedervåningen.

Läs mer