November Rutiner för objektburen smitta
|
|
- Olof Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 November 2014 Rutiner för objektburen smitta
2 Omslagsfoto från vänster: Martin Fransson och Klara Hammarling
3 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Målgrupp... 6 Handläggningsrutin... 7 Utse ansvariga handläggare... 7 Kontaktuppgifter Smittskydd Västra Götaland och Länsstyrelsen... 8 Smittskydd Västra Götaland... 8 Länsstyrelsen Västra Götalands län... 8 Provtagningsutrustning... 8 Vad händer vid ett akutärende som Miljökontoret konstaterat... 8 Akutärende som Smittskydd Västra Götaland eller Länsstyrelsen rapporterar... 9 Steg för steg rutin, handläggning av ärende... 9 Ärendet kommer in... 9 Överenskommelse om provtagning Provtagning Inspektion i samband med provtagning Resultat och åtgärder Ärendet avslutas Kostnader och ersättningar Särskilda fall Legionella Fartyg Kunskapsöversikt Objektsburen smitta Lagstiftning Smittskyddslagen Miljöbalken Ansvarsområden Landsting/region Kommuner Länsstyrelsen Centrala myndigheter Folkhälsomyndigheten Socialstyrelsen Verksamheter där smitta kan förekomma och typ av smitta Piercing och tatuering Smitta infektioner Kontaktsmitta Blodsmitta Hudinfektioner
4 Bassängbad Risk för smitta - bakterier Risk för smitta andra mikroorganismer Förskolor Bostäder Temperatur på varmvatten Skadedjur, ohyra m.m Sällskapsdjur och Lantbrukets djur Hotell, pensionat och liknande lokaler Idrottsanläggningar, campinganläggningar med mera Idrottsanläggningar Campinganläggningar, se Hotell, pensionat och likande lokaler ovan Strandbad Industriella anläggningar med mera Annan intressant information Jordbruksverkets webbplats, Sjukdomar och smittskydd Bilaga Smittskydd Västra Götaland Blanketter Utse ansvariga handläggare Miljökontorets interna checklista vid misstänkt utbrott eller smittskyddshändelse
5 Inledning Som stöd för kommunernas insatser när det gäller objektsburen smitta har Smittskydd Västra Götaland (Västra Götalandsregionen) och Länsstyrelsen Västra Götalands län i samverkan med några inspektörer i länet tagit fram denna handläggningsrutin och kunskapsöversikt för Objektsburen smitta. Av Miljöbalken (MB) 26 kap. 6 framgår att tillsynsmyndigheter ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som ska utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Bakgrund Med objektburen smitta menas sjukdomar som kan spridas mellan objekt och människa. Alla typer av objekt ingår i begreppet, till exempel kyltorn, dusch i bostadshus, ventilationsanläggningar, brottarmattor, omklädningsrum, bubbelpooler, vilda djur, livsmedelsproducerande djur och sällskapsdjur som innehas av privatperson. Även livsmedel och vattenanläggningar utomhus, dvs. dricksvattentäkter ingår i kategorin objektburen smitta. Detta dokument är avgränsat till smittskydd som miljöbalken är tillämplig på. Därför omfattas inte livsmedel och dricksvatten, dvs. när åtgärder vidtas enligt livsmedelslagen (2006:804). Kommunen (den nämnd som ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, här kallad Miljönämnden) ska utan dröjsmål underrätta Smittskydd Västra Götaland om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor 1. Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson eller att ett objekt bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, ska Miljönämnden omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning 2. Miljönämnden har rätt att göra de undersökningar och ta de prover som behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden har också rätt att meddela förelägganden och förbud, och att besluten dessutom kan förenas med vite. Om det bedöms vara nödvändigt kan nämnden även besluta att personliga föremål ska förstöras och att låta avliva sällskapsdjur. När en smitta har drabbat en eller flera människor är det ofta läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal som får de första indikationerna. Smittskydd Västra Götaland ska underrätta kommunens Miljönämnd om smittspårningen visar att ett objekt kan vara smittkällan. Om objektet är ett djur bör Smittskydd Västra Götaland även underrätta de myndigheter som ansvarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur som sprider eller misstänks sprida smitta 3. I första hand kontaktas en veterinär om djur blir sjuka. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll 1 Miljöbalken (1998:808) 9 kap Miljöbalken (1998:808) 9 kap Hygien, smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Socialstyrelsen
6 och bekämpande av smittsamma sjukdomar hos djur samt för övervakning av det nationella sjukdomsläget. För att Miljönämnden ska kunna ingripa mot objekt, inklusive djur, som sprider smitta ska förekomsten av smittämnen utgöra en sådan störning som omfattas av begreppet olägenhet för människors hälsa (MB kap. 9 kap. 3 ) och en rimlighetsavvägning (MB 2 kap. 7 ) ska ha gjorts. Syfte Syftet med handläggningsrutinen är att den ska bidra till snabbare och säkrare smittspårning inklusive åtgärder. Snabba insatser är viktiga för att fastställa smittämnet, spåra smittkällan och för att minska risken för smittspridning. Syftet med kunskapsöversikten är att ge en samlad översikt av objektburen smitta som miljöbalken är tillämplig på. Målgrupp Handläggare t.ex. miljöinspektörer vid länets miljökontor, personal vid Smittskydd Västra Götalands samt berörd personal vid Länsstyrelsen Västra Götalands län
7 Handläggningsrutin Utse ansvariga handläggare Utse ansvariga handläggare Utse ansvariga handläggare för miljökontorets arbete med smittskyddsfrågor, t.ex. i samband med årlig verksamhetsplanering. Lämna information om ansvarig till Smittskydd Västra Götaland enligt organisatorisk tillhörighet Borås, Göteborg, Skövde eller Uddevalla. Vilka kommuner respektive Smittskyddsenhet ansvarar för framgår av bilaga till denna handläggningsrutin. Ange miljökontorets handläggare, deras telefonnummer och e-postadress tillsammans med kontaktuppgift för den smittskyddsläkare och de laboratorier som miljökontoret samarbetar med enligt förslag nedan. På så sätt finns uppgifterna samlade på miljökontoret. Blankett för Ansvarig handläggare, inklusive kontaktuppgifter finns sist i detta dokument. I ansvariga handläggares uppdrag ingår att ajourhålla nödvändiga kontaktuppgifter samt att se till att provtagningsutrustning alltid finns till hands på miljökontoret. Handläggare Telefonnummer Mobil e-postadress Smittskyddsläkare Laboratorier - 7 -
8 Kontaktuppgifter Smittskydd Västra Götaland och Länsstyrelsen Smittskydd Västra Götaland Borås Göteborg Skövde Uddevalla Telefon Smittskyddsläkare Fax Sjukhusväxel eller annan vx. e-postadresser smittskydd smittskydd Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Västra Götalands län Växel Fax e-post adress: Provtagningsutrustning Miljökontoret bör alltid ha tillgång till provtagningsutrustning för att kunna ta prov på badvatten. Vid analys av misstanke om Legionella ska kontakt tas med Folkhälsomyndigheten som tillhandahåller sterila provtagningsflaskor. När det gäller övriga prover, t.ex. på ytor av olika slag, är det lämpligt att kontakta det laboratorium som miljökontoret brukar anlita och diskutera med dem vilka prov som bör tas och på vilket sätt det ska ske. Vid provtagning på djur ska kliniskt verksam veterinär kontaktas. Vad händer vid ett akutärende som Miljökontoret konstaterat Utse ansvariga handläggare Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland 1. Kontrollera vem/vilka som är ansvariga handläggare på miljökontoret! 2. Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland för vägledning av vad som behöver göras i de fall miljökontoret misstänker objektburen smitta enligt MB 9 kap
9 Akutärende som Smittskydd Västra Götaland eller Länsstyrelsen rapporterar Smittskydd Västra Götaland och Länsstyrelsen (Länsveterinären) kan också kontakta Miljökontoret vid misstanke om objektburen smitta. Oavsett på vilket sätt smittan konstateras bör denna handläggningsrutin följas, se Steg för steg rutin, handläggning av ärende. Steg för steg rutin, handläggning av ärende Utse ansvariga handläggare Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland Ärendet kommer in, se 1-4 Ärendet kommer in 1. Smittskydd Västra Götaland, veterinär, laboratorium, Folkhälsomyndigheten, verksamhetsutövare m.fl. rapporterar till någon på miljökontoret om misstänkta fall av objektburen smitta. Miljönämnden är ansvarig för att utreda den objektburna smittan enligt MB 9 kap.15. Registrera ärendet i diariet. Se även Särskilda fall, sid Den handläggare som fått informationen informerar ansvarig handläggare och närmaste chef. 3. Ansvarig handläggare på miljökontoret informerar Smittskydd Västra Götaland (om anmälan kommit från någon annan) och den som kommit in med ärendet att miljökontoret tagit emot anmälan om objektburen smitta och att handläggning pågår. 4. Diarieför ärendet och var noggrann med att göra tjänsteanteckningar om allt som händer i ärendet. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men 4. Miljökontoret borde kunna lämna uppgift om adressen där smitta konstaterats i alla fall när det är fråga om flerbostadshus. Gäller det en privatperson i en villa bör vi inte ge ut den exakta adressen det räcker då med gatan eller att ange vilket bostadsområde det är fråga om. Om den som ställt frågan inte accepterar detta måste vi ta kontakt med den enskilde och därefter återkomma med besked. Om denne motsätter sig utlämnade bör vi avslå begäran med hänvisning till bestämmelsen ovan kap. 1 Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård m.m., (SFS 2009:400)
10 Massmediakontakt: Vid kontakt med media utses vid behov kontaktpersoner i samråd mellan Smittskydd Västra Götaland och miljökontor. I regel svarar Smittskydd Västra Götaland på patient- eller sjukdomsfrågor och miljökontor på miljö- och omgivningsfrågor. Utse ansvariga handläggare Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland Ärendet kommer in, se 1-4 Provtagning/ Inspektion 5-10 Överenskommelse om provtagning 5. Miljökontoret och Smittskydd Västra Götaland kommer överens om hur prov ska tas samt vad som ska analyseras. Miljökontoret kontaktar bakteriologiskt laboratorium om provtagningsmaterial (flaskor, provrör, remisser med mera). Smittskydd Västra Götaland ansvarar för de humanprover som behöver tas. 6. Innan prov tas är det lämpligt att intervjua den person som är smittad och eventuellt göra en inspektion. Kom även överens med Smittskydd Västra Götaland hur ärendet ska handläggas. Se Miljökontorets checklista vid misstänkt utbrott eller smittskyddshändelse, som finns sist i detta dokument. Provtagning 7. Ur smittspårningssynpunkt kan det vara viktigt att spåra en smittkedja. Det kan vara motiverat att i utredningssyfte ta prov på ett objekt. Innan provtagningen påbörjas måste man dock göra en epidemiologiskt 5 grundad bedömning av de aktuella misstänkta objekten. En sådan bedömning bör göras i samråd mellan miljökontoret och smittskyddsläkaren eller länsveterinären, eller någon annan som deltar i den epidemiologiska utredningen. Det är viktigt att redan vid provtagningen ha klarlagt hur provresultatet ska hanteras i den fortsatta utredningen. Därför kan det vara värdefullt att diskutera med laboratoriet innan provtagningen. Följande frågor kan vara lämpliga att överväga innan provtagning startar: Vad är syftet med provtagningen? Hur ska resultatet värderas? Hur ska resultatet utnyttjas? Vilka åtgärder ska provtagningen leda till? Hur många prov är rimligt att ta? Hur ska provet tas (följ laboratoriets provtagningsanvisningar)? När ska provet tas (följ laboratoriets provtagningsanvisningar)? Var ska provet tas (följ laboratoriets provtagningsanvisningar)? 5 Epidemiologiska uppgifter av betydelse: t.ex. vilka som har drabbats, när, var, hur många, symptom etc
11 Hur provtagning kan eller bör genomföras beror bl.a. på vilken typ av smitta det gäller och utbrottets omfattning 6. För prov på bassängbad finns allmänna råd från Folkhälsomyndigheten (FoHMFS 2014:12) med riktvärden för bl.a. indikatororganismer och rekommendation om provtagningsintervall. Om det gäller prov för smittspårning av Legionella ska kontakt tas med Folkhälsomyndighetens vattenlaboratorium, som tillhandahåller provtagningskärl och ger anvisningar för provtagningen. Angående provtagning på djur kontakta kliniskt verksam veterinär. Ytterligare information Se Folkhälsomyndighetens webbplats: Inspektion i samband med provtagning 8. För att spåra orsaker till problem med objektburen smitta är det viktigt att gå systematiskt tillväga och att varje steg ska ge ett svar som gör att miljökontoret vet hur man ska gå vidare. Det övergripande syftet med smittspårning är att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Arbetet med att hitta smittkällan, objektet, är något av det allra viktigaste för att förhindra smittspridningen. Oavsett vilken typ av objektburen smitta det gäller (ej djur) är verksamhetsutövarens egenkontroll enligt miljöbalken av central betydelse. Syftet med kravet på egenkontroll är att en verksamhetsutövare på egen hand ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för sin verksamhet så att miljöbalkens och myndigheternas krav följs. Verksamhetsutövare ska bedöma vilka risker för människors hälsa och miljön som den egna verksamheten kan medföra och på eget initiativ åtgärda brister i förebyggande syfte. Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska utöver det generella kravet i MB 26 kap. 19 dessutom följa särskilda regler enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901). Exempel på vad som bör ingå i egenkontrollen för olika typer av verksamheter framgår t.ex. i Socialstyrelsens handböcker om Bassängbad, Yrkesmässig hygienisk verksamhet och Hälsoskydd vid tillfälligt boende, som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats. 9. Miljökontoret tar prover, eller ser till att prover blir tagna, på det objekt eller plats som kan misstänkas utgöra smittkällan eller som är av intresse för utredningen. 10. Miljökontoret lämnar proverna till laboratoriet för analys. Om misstanke om pågående smittspridning finns kan det, efter samråd med Smittskydd Västra Götaland, behöva ställas krav på åtgärder eller ges råd om försiktighetsmått innan provresultatet är klart. 6 Hygien, smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Socialstyrelsen
12 Resultat och åtgärder Utse ansvariga handläggare Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland Ärendet kommer in, se 1-4 Provtagning/ Inspektion 5-10 Resultat och åtgärder Miljökontoret informerar de/-n ansvariga (verksamhetsutövaren) eller berörd privat ägare för objektet och Smittskydd Västra Götaland om analysresultatet efter provtagningen. Verksamhetsutövaren eller berörd privat ägare får kopia på analysprotokollet. 12. Om provet påvisat smitta ställer miljökontoret krav på att åtgärder ska vidtas av verksamhetsutövaren eller berörd privat ägare. 13. Beroende på vad för typ av objekt det gäller kan åtgärderna komma att se olika ut. I Socialstyrelsens handböcker om Bassängbad, Yrkesmässig hygienisk verksamhet och Hälsoskydd vid tillfälligt boende finns exempel på vilka åtgärder kan vara lämpliga att vidta. I de flesta fall tar miljökontoret uppföljande prover efter vidtagna åtgärder. Ärendet avslutas Utse ansvariga handläggare Ansvarig handläggare kontaktar Smittskydd Västra Götaland Ärendet kommer in, se 1-4 Provtagning/ Inspektion 5-10 Resultat och åtgärder Ärendet avslutas Återrapportering sker till smittskyddsläkaren och övriga inblandade när ärendet är avslutat. Kostnader och ersättningar Huvudprincipen är att provtagningarna ska betalas av den som initierar smittspårningen enligt miljöbalkens bestämmelser, dvs. miljökontoret bekostar miljöprovtagning. När det gäller tillsyn kan miljökontoret låta verksamhetsutövaren bekosta provtagningen om det faller under bestämmelserna om olägenhet för människors hälsa. Bedömning vem som ska stå för kostnaderna görs från fall till fall. Enligt MB 9 kap.5 får kommunen låta förstöra föremål av personlig natur och låta avliva sällskapsdjur som innehas av privatpersoner om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen. Den som drabbats av ett beslut enligt MB 9 kap.15 har rätt till skälig ersättning av kommunen. Skälig ersättning får bedömas i varje enskilt fall
13 Särskilda fall Legionella Se rutiner i Legionellainfektion riktlinjer för smittspårning (legionärssjuka och pontiacfeber) på Smittskydd Västra Götalands webbplats. (Rev. 2011) Fartyg Objektburen smitta på fartyg ska behandlas som vilken objektburen smitta som helst. För ytterligare information, se sid. 17 under Socialstyrelsen
14 Kunskapsöversikt Objektsburen smitta Lagstiftning Smittskyddslagen Smittskyddslagen (2004:168) reglerar smittskyddet för människor, inklusive smitta från objekt men däremot inte åtgärder mot objekt i miljön. Lagen gäller alla smittsamma sjukdomar och vissa smittsamma sjukdomar som definieras som antingen allmänfarliga eller samhällsfarliga. Med allmänfarliga sjukdomar menas smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. Samhällsfarliga sjukdomar är allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Smittsamma sjukdomar som sprids via objekt till människan ingår i miljöbalkens tillsynsområde, om de inte reglerats i någon annan lagstiftning. Vissa av de smittsamma sjukdomarna som sprids via objekt till människan är smittspårningspliktiga. Kommunen är då ansvarig för den smittskyddsutredning som rör objektet 7. I handboken Hygien, smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Socialstyrelsen (2008) illusteras olika kategorier av smittsamma sjukdomar på följande sätt. De smittspårningspliktiga sjukdomarna finns reglerade i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:2) om smittspårningspliktiga sjukdomar. Av de smittspårningspliktiga sjukdomarna (de allmänfarliga och vissa övriga anmälningspliktiga) är följande vanligast när det gäller objektsburen smitta: 7 Hygien, smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Socialstyrelsen
15 MRSA, legionella, hepatit B/C, EHEC och salmonella* Andra som i mer sällsynta fall kan bli aktuella är: Papegojsjuka, mjältbrand och vibrioinfektion exkl. kolera** Mycket sällsynt: Echinokock* *något man kan få i sig via husdjur: hund (echinokock), kräldjur (salmonella), katt/fågelbord(salmonella) **förorenat badvatten kan ge så kallad badsårsfeber med vibriobakterier Miljöbalken Se under Kommuner nedan. Ansvarsområden Landsting/region Smittskydd Västra Götaland har det övergripande ansvaret för smittskyddsåtgärder avseende smittad person. Arbetet leds av Smittskyddsläkaren (Smittskyddslagen; SmL, kap.6, 1,2 och 4 ). Smittskyddsläkaren skall skyndsamt underrätta de myndigheter eller den kommun, som ansvarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur eller objekt som sprider eller misstänks sprida smittsam sjukdom, om iakttagelser som är av betydelse för det objektinriktade smittskyddet. (SmL 6 kap. 7 ). Ytterligare information Se Smittskydd Västra Götalands webbplats: Kommuner Enligt MB (1998:808), 9 kap.14 ska kommunen utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet av människor. I MBs 9 kap.15 anges följande: Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson eller ett objekt bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, skall kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen får kommunen låta förstöra föremål av personlig natur och låta avliva sällskapsdjur som innehas av privatpersoner. Den som drabbats av ett beslut enligt första stycket andra meningen har rätt till skälig ersättning från kommunen. Första och andra styckena gäller inte om åtgärder vidtas enligt livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:806) om provtagning på djur m.m., epizootilagen (1999:657) eller zoonoslagen (1999:658) (SFS 2004:169). I miljökontorets uppdrag ingår bland annat att utöva tillsyn enligt miljöbalken. Hälsoskyddstillsyn handlar om att förebygga eller undanröja olägenhet för människors hälsa. Tillsynen kan vara planerad eller föranledd av klagomål då enskilda objekt orsakat olägenhet
16 Enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller anmälningsplikt för vissa verksamheter och lokaler som kan medföra olägenheter av viss betydelse för människors hälsa, dvs. Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg, Bassängbad som är upplåtna till allmänheten eller som annars används av många människor, Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola. I 45 samma förordning regleras att den kommunala nämnden med ansvar för tillsyn enligt miljöbalken ska ägna särskild uppmärksamhet åt vissa uppräknade byggnader, lokaler och anläggningar bl.a. Byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen Hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad Idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor. För att minska risken för att en person ska komma i kontakt med ett smittämne anges i 34 samma förordning att åtgärder ska vidtas mot skadedjur som orsakar olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, ska kommunen se till att åtgärder vidtas. Länsstyrelsen Om den objektburna smittan har anknytning till djur ska Länsstyrelsen informeras. Vid salmonella hos djur har Länsstyrelsen ett informationsansvar. Vid MRSA 8 hos djur har Länsstyrelsen tillsynsansvar så att djurhållare och behandlande veterinär följer de regler som finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (SJVFS 2013:14). Reglerna innebär främst krav på kontaktisolering och informationsplikt. Centrala myndigheter Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är sedan 1 januari 2014 tillsynsvägledande myndighet när det gäller objektburen smitta enligt miljöbalken. Tidigare ansvarade Socialstyrelsen för denna uppgift. Ytterligare information 8 MRSA= meticillinresistenta staphylococcer
17 Se Folkhälsomyndighetens webbplats: Socialstyrelsen Socialstyrelsen är tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken när det gäller yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsen är även tillsynsmyndighet och nationell kontaktpunkt enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH) 9. Objektburen smitta på fartyg ska behandlas som vilken objektburen smitta som helst med undantaget att Miljönämnden förutom Smittskydd Västra Götaland även ska vidarebefordra informationen om misstänkt objektburen smitta till Transportstyrelsen 10. De kan då bedöma vad de behöver kontrollera vid en eventuell besiktning, t.ex. VVS-systemets funktion. Miljönämnden kan alltid få tillträde till fartyget med hjälp av Transportstyrelsen, genom IHMH, (SFS 2006:1570). I fall där objektburen smitta förekommer på fartyg som seglar i internationell trafik bör Socialstyrelsens underrättas via Tjänsteman i beredskap med e-postadress: tib@socialstyrelsen.se eller via telefon Ytterligare information Se Socialstyrelsens webbplats: - Yrkesmässig hygienisk verksamhet - Internationella hot mot människors hälsa Adressuppgifter till Transportstyrelsen Göteborgs sektion för sjöfartstillsyn Postadress: Transportstyrelsen Sektionen för sjöfartstillsyn Göteborg Box Göteborg Besöksadress: Banehagsgatan 20 Telefon: Jourtelefon: Telefax: Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 9/ Socialstyrelsens vägledning Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik
18 e-postadress: webbadress
19 Verksamheter där smitta kan förekomma och typ av smitta Följande information om piercing och tatuering, utgår från Socialstyrelsens handbok Yrkesmässig hygienisk verksamhet, Piercing, tatuering, fotvård, massage m.m. Handboken behandlar bl.a. hälsorisker vid hygienisk verksamhet. Piercing och tatuering Vid hygienisk verksamhet kan brister i hygien och lokalutformning medföra risker för människors hälsa eller andra olägenheter. Smitta infektioner Med smittväg avses det sätt på vilket mikroorganismer (smittämnen) överförs till en individ. Exempel på smittvägar är kontaktsmitta och blodsmitta. Många smittämnen kan överföras via mer än en smittväg. Kontaktsmitta Den vanligaste och viktigaste smittvägen är kontaktsmitta där smittämnet överförs direkt eller indirekt via förorenade händer eller föremål/instrument. Många mikroorganismer sprids via kontaktsmitta, exempelvis Staphylococcus aureus som ofta är en orsak till sårinfektion. Det finns resistenta bakterier som sprids på samma sätt, t.ex. MRSA (meticillinresistenta staphylococcer). Svampsjukdomar och vårtvirus kan överföras som kontaktsmitta vid ofullständig rengöring av verktyg eller golv, bäddar och andra ytor där naken hud kommer i kontakt med underlaget. Smitta kan överföras via den behandlande personalen. Spridning av löss och kvalster sker också genom kontaktsmitta. Blodsmitta Med blodsmitta avses smittämne som överförs med blod till mottagarens blod, direkt eller via slemhinna. Smittämnet kan ge upphov till en infektion hos mottagaren. Exempel på mikroorganismer som sprids som blodsmitta är hepatit B- och hepatit C-virus samt humant immunbristvirus (HIV). Hudinfektioner Hudinfektioner kan uppstå då bakterier på huden kommer ned i djupare hudlager. Det kan antingen ske genom att bakterier förs ned från hudytan eller genom att de instrument som används inte är tillräckligt rena. Hudinfektioner kan orsakas av streptokocker, gula stafylokocker och tarmbakterier. Det sistnämnda dock sällan orsak till infektion. Ytterligare information Med stöd av miljöbalken har Socialstyrelsen gett ut ett allmänt råd (SOSFS 2006:4) om yrkesmässig hygienisk verksamhet. Som komplement till det allmänna rådet har även en handbok tagits fram. Det allmänna rådet och handboken finns tillgängligt på Socialstyrelsen webbplats,
20 Den information som sammanställts nedan utgår från handböcker som tidigare publicerats av Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten ansvarar sedan 1 januari 2014 för tillsynsvägledning för dessa verksamheter, varför nya allmänna råd har beslutats. De allmänna råden och handböcker, som tidigare tagits fram av Socialstyrelsen publiceras numera på Folkhälsomyndighetens webbplats, Bassängbad Att bada i en bassäng innebär en risk för att man utsätts för faktorer som kan orsaka besvär eller sjukdom. Den relativt höga temperaturen i vattnet och i inomhusluften gynnar tillväxten av mikroorganismer och bildningen av kemiska föroreningar. Hälsorisker kan uppstå i ett bassängbad på grund av flera olika orsaker. Förutsättningar för att minimera riskerna är att reningen av vattnet, desinfektionsmetoderna och skötseln av anläggningar fungerar på ett effektivt sätt. De badande är den största källan till föroreningar och mikroorganismer i badvattnet. Därför är det nödvändigt att det finns ordentliga möjligheter att tvätta sig innan badet. Det finns inga direkta krav på hur tvättutrymmen ska vara utformade, men det är viktigt att de inbjuder till användning. Risk för smitta - bakterier Med smitta menas i detta sammanhang att sjukdomsframkallande mikroorganismer infekterar människor. Det är främst bakterier som kan ge hälsoproblem vid bassängbad. De mikroorganismer som förekommer i bassängbad kommer i stor utsträckning från de badande själva. Ett par av de vanligaste hälsoriskerna orsakas trots det av bakterier som förekommer allmänt i miljön legionellabakterier och Pseudomonas aeruginosa. Pseudomonas kan ge upphov till s.k. bubbelpoolsjuka i form av rodnader och utslag på kroppen efter bubbelpoolsbad. Pseudomonas kan både komma från den omgivande miljön och från de badande. Pseudomonas aeruginosa kan infektera sår på huden, områden som är irriterade eller som har en pågående infektion, liksom känsliga delar som öron och ögon. De kan orsaka infektioner med bl.a. feber, rodnader och variga utslag på kroppen. Öroninfektioner orsakas ofta av Pseudomonas aeruginosa. Det finns flera bakterier som kan orsaka smitta vid bassängbad. Genomgående för dessa bakterier är att risken för smitta är minimal i välskötta bassängbad. Mykobakterier kan ge hudinfektioner eller influensaliknande symptom om bakterien andas in via aerosoler. Staphylococcus aureus är en art som normalt finns på människokroppen och som kan ge hudinfektioner av olika slag, t.ex. impetigo. Streptokocker är ett bakteriesläkte som kan förekomma på huden, på slemhinnor och i mag-tarmsystemet. De kan ge hudinfektioner som impetigo och infektioner i kroppen. Shigella är ett bakteriesläkte som kan ge mag-tarmsjukdom i samband med bad p.g.a. låg smittdos
21 Klebsiella är ett bakteriesläkte av koliforma bakterier som kan ge magtarmsjukdom och lunginflammation. Leptospira är ett släkte som kan ge influensaliknande symtom. Några få fall har rapporterats i världen som kopplats till bassängbad, dock inte i Sverige. Vibrio cholerae är en art som ger kolera. Kolerasmitta har inte förekommit på många år och är mycket ovanlig i Sverige. Det har rapporterats ett fall av vibriosmitta som har kopplats ihop med bad i ett privat träkar med Östersjövatten. Det finns även andra vibrioarter än kolera som kan ge upphov till s.k. badsårsfeber, vibrio parahemolyticus och vibrio vulnificus, men i varmt sött eller bräckt vatten. Salmonella är ett släkte som kan ge mag-tarmsjukdom. Salmonellasmitta har dock inte satts i samband med bassängbad. Legionallabakterier förekommer överallt i naturen. De kan orsaka två typer av kraftiga infektioner: legionärssjuka och pontiacfeber. Legionella är en risk om bakterien kommer ner i lungorna. Den avgörande riskfaktorn är om det bildas luftburna vattendroppar, aerosoler, som innehåller legionella och som kan andas in. Är vattentemperaturen i närheten av vår kroppstemperatur (30-45 ) tycks risken öka. Bubbelpooler, forsrännor, vattensprutor och duschar bildar aerosoler. Risk för smitta andra mikroorganismer Cryptosporidium är en familj av protozoer som kan ge mag-tarmsjukdom. Smitta sker via intag av smittat vatten. Ett utbrott av Cryptosporidium har inträffat i Sverige som sätts i samband med en utomhusbassäng. Ytterligare information Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning om bassängbad och har beslutat om ett allmänt råd 2014:12. Som komplement till rådet hänvisas till den handbok som Socialstyrelsen tog fram 2006, Bassängbad, Hälsorisker, regler och skötsel. Boken inriktar sig på hälsorisker för de badande vid olika badverksamheter och hur badvattnets kvalitet kan kontrolleras. I handboken finns även information om andra mikroorganismer än bakterier som kan ge hälsoproblem vid bassängbad. Förskolor Vid hantering av smittor på förskolan och hur man begränsar dem omfattas förskolan av smittskyddslagen och miljöbalken. Smittskyddslagens regler finns för att skydda människor och för att hindra smitta som sprids mellan människor. Om smittan sprids via föremål eller förskolans lokaler, s.k. objektburen smitta, gäller miljöbalken. Sprids smitta via livsmedel gäller livsmedelslagstiftningen. I Socialstyrelsens 11 handbok Smitta i förskolan, En kunskapsöversikt beskrivs bl.a. smittvägar och enkla sätt att bryta dem. De vanligaste och viktigaste smittvägarna är: Kontaktsmitta: direkt via att man skakar hand med varandra eller via förorenade föremål, blöjbyten, näsdukar, tandborstar, nappar och leksaker samt vattenlek i baljor och små bassänger Droppsmitta: När en luftvägsinfekterad person nyser och hostar bildas ett moln av droppar som bl.a. innehåller smittämnen. Den som befinner sig 11 Socialstyrelsen var tidigare central tillsynsvägledande myndighet. Den 1 januari 2014 övergick uppgiften till Folkhälsomyndigheten
22 tillräckligt nära kan smittas direkt via dessa droppar. När dropparna fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Detta kallas dropp- och kontaktsmitta och är en vanlig smittväg både vid luftvägsinfektioner och vid infektioner med norovirus (vinterkräksjuka). Luftburen smitta: Inomhus kan de finaste dropparna sväva länge i luften. Barn och vuxna som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som kan fästa sig i luftvägarna och infektera dem. För att förhindra dropp- och luftburen smitta gäller det att försöka minska koncentrationen av smittämnen i luften som barn andas. Livsmedelsburen smitta: Smittämnen i livsmedel kan tillföras på flera olika sätt. Mat som inte förvaras på rätt sätt kan medföra att bakterier förökar sig snabbt så att den som äter maten blir sjuk, oftast med kräkningar och diarré. Vissa bakterier bildar gifter (toxiner) som orsakar matförgiftningar. Blodburen smitta: Smittöverföring av en blodburen smitta i samband med vistelse på förskola är extremt ovanligt i Sverige. En risksituation är om någon som bär på blodsmitta skadar sig så det blöder och en annan person får det smittsamma blodet in i ett öppet sår. Även blodstänk i munnen eller ögat kan medföra en viss risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så svårt att ett sår i huden uppstår. Ytterligare information Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning om smittskydd och hälsoskydd i förskolor samt när det gäller s.k. objektburen smitta enligt miljöbalkens definition. För tillsynsvägledning hänvisas bl.a. till handboken Hygien, Smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta och till Smitta i förskolan, En kunskapsöversikt som Socialstyrelsen tagit fram tidigare. Bostäder Temperatur på varmvatten Rutiner för kontroll av varmvattnets temperatur bör ingå i egenkontrollen eftersom för låga varmvattentemperaturer kan utgöra en risk för att bakterien Legionella tillväxer i vattensystemet. Temperaturen bör inte understiga 50 grader i någon del av installationen i flerfamiljshus. Om fastigheten har en varmvattenberedare bör temperaturen i denna inte understiga 60 grader. Kallvattnet ska hålla en temperatur på under + 20 grader. Kontroll sker vanligtvis vid tappställen och i undercentralen i fastigheten. Skadedjur, ohyra m.m. Småkryp, ohyra och skadedjur kan förekomma i bostäder. I naturen är de ofta ett viktigt inslag men att dela boende med skadedjur är inte särskilt trevligt och inte heller speciellt hälsosamt. Det finns tusentals småkryp men det är först när de börjar besvära oss människor som de anses vara skadedjur och som man vill bekämpa och få bort dem. Vägglöss, svartmyror, kackerlackor, silverfiskar, pälsängrar och råttor är exempel på vanliga skadedjur. Brunråttan t.ex. trivs överallt där människor håller till och
23 främst i fuktiga miljöer som t.ex. källare och avlopp. Brunråttan är allätare och en allvarlig smittspridare 12. Sällskapsdjur och Lantbrukets djur Katter och hundar kan t.ex. vara bärare av salmonella. Om kommunen får kännedom om att katter och hundar har infekterats med salmonella kan det finnas skäl att utreda om djuren har kontakt med animalieproduktionens djur. I sådana fall bör länsveterinären informeras. Det är även viktigt att ta reda på i vilken miljö det infekterade djuret befinner sig. Om ägaren arbetar med livsmedel eller i vården kan det bli nödvändigt med ytterligare preventiva åtgärder. För att undvika spridning mellan djur och människa är det viktigt att ha en god hygien i kontakt med djur. Anläggningar som till exempel lantbruk, ridskolor och 4Hgårdar där besökare erbjuds direktkontakt med djuren ska ha besöksregler anpassade till verksamheten och informera besökarna om reglerna. Hos kräldjur som hålls i fångenskap är det vanligt med förekomst av salmonellabakterier. Sådana djur bör hanteras som potentiellt smittfarliga 13. Djur kan också bära på antibiotikaresistenta bakterier, till exempel MRSA. Om bakterien misstänks eller påvisats på sällskapsdjur eller häst ska djurägaren följa regler som gäller informationsplikt, kontaktisolering och separat transport. Reglerna ska följas tills infektionen är kliniskt avläkt och därefter i 20 dagar. En veterinär ska bedöma att infektionen är kliniskt avläkt. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Ytterligare information Legionellainfektion riktlinjer för smittspårning (legionärssjuka och pontiacfeber). Se Smittskydd Västra Götalands webbplats. (Rev. 2011) I Boverkets byggregler finns vägledning om legionella i vattenlednings-system, se Boverkets webbplats: Information om skadedjur finns på Anticimex webbplats: Hotell, pensionat och liknande lokaler Vid tillfälligt boende kan brister i hygien och boendemiljö medföra risker för människors hälsa eller andra olägenheter. De hälsorisker som kan förekomma är: Smitta genom lokaler och utrustning: god hygien är nödvändig eftersom genomströmningen av människor är stor, man delar ofta hygienutrymmen, man bor på liten yta och den boende inte kan förmodas känna samma ansvar som vid boende i egen bostad. Smittrisk finns till exempel om städningen är dålig i hygienutrymmen eller boenderum, om sänglinnet, bäddutrustningen och handdukarna är smutsiga samt om handtvättmöjligheter saknas eller är bristfälliga vid toaletterna. 12 Anticimex. 13 Hygien, smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Socialstyrelsen
24 Smitta genom mat och vatten: både mat och dricksvatten som boendet tillhandahåller kan innehålla smittämnen. Vattenförsörjning genom egen brunn kan behöva särskild uppmärksamhet. Legionellasmitta från vatten är en speciell risk som måste beaktas. Smittspridning i samband med matlagning och förvaring kan t.ex. även ske vid bristande hygien och dålig utrustning i gästkök. Skadedjur och ohyra: skadedjur och ohyra innebär smittrisk. Ökad risk för smittspridning i luften: när många människor delar en liten luftvolym och luftväxlingen är dålig, finns även ökad risk för smittspridning. Ytterligare information Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning om hälsoskydd vid tillfälligt boende och hänvisar till den handbok som Socialstyrelsen tog fram 2004, Hälsoskydd vid tillfälligt boende, Hotell, vandrarhem, campingplatser m.m. Se Folkhälsomyndighetens webbplats: Se även Handläggarstöd tillfälligt boende, Miljösamverkan Västra Götaland Idrottsanläggningar, campinganläggningar med mera Idrottsanläggningar Inom idrott finns risk för smitta direkt mellan personer vid närkontakt men också via, redskap, skydd och annan utrustning. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) MRSA kan precis som andra stafylokocker orsaka sårinfektioner, bölder eller i sällsynta fall allvarligare infektioner 14. MRSA sprids huvudsakligen som kontaktsmitta direkt person till person men även via redskap med mera. MRSA har länge betraktats som en sjukhussjuka. Idag sprids dock MRSA framförallt ute i samhället 15, och ökar där. Några exempel där MRSA har smittat inom idrott i Sverige, med misstänkta riskfaktorer/smittvägar: Handboll (klister, golvet, gemensamma knäskydd), ishockey (skavsår, brottning), simhopp (lånat varandras rakhyvlar). Personer (vare sig de är konstaterade MRSA-bärare eller ej) med riskfaktorer som pågående hudinfektion, infekterade sår eller infekterade eller vätskande eksem ska inte delta i sport och idrott med kroppskontakt eller använda gemensamma träningslokaler eller gym. Tränare och ledare behöver vara uppmärksamma på detta. Ytterligare information Se även Handläggarstöd gym och idrott, Miljösamverkan Västra Götaland MRSA - Information till patienter och närstående. Västra Götalandsregionen Smittskyddsenheten MRSA i samhället. Smittskyddsinstitutet. (hos Folkhälsomyndigheten)
25 Campinganläggningar, se Hotell, pensionat och likande lokaler ovan. Strandbad Det är kommunerna som ansvarar för regelbunden kontroll av sina strandbad. EU:s badvattendirektiv anger hur denna övervakning ska göras. Havs- och vattenmyndigheten utfärdar i enlighet med direktivet detaljerade föreskrifter för hur provtagning av badvatten ska göras. Om det skett föroreningar av vattnet ska besökarna avrådas från bad. Det ska även finnas information om vad som orsakade föroreningen och vad som görs för att förhindra nya. Det är kommunerna som ansvarar för skyltningen. Escherichia coli är den vanligaste tarmbakterien hos människan och mest känd av de koliforma bakterierna. En viss typ av E-coli, EHEC, kan ge allvarlig sjukdom. Vid vissa utbrott av EHEC-smitta misstänks spridning via sjöar och vattendrag 16. Ytterligare information Se Havs- och vattenmyndighetes webbplats: Badplatser och badvattenkvalitet, Industriella anläggningar med mera Ett exempel på objektburen smitta i industriell verksamhet m.m. är Legionella från kyltorn. Legionella kan växa till i kyltorn och bli ett problem när bakterierna följer med vattendroppar (aerosol) och sprids med vinden, vilket innebär en påtaglig smittoriskför personer i omgivningen. Ytterligare information Se Miljösamverkan Västra Götalands webbplats: Handledning och Informationsblad under rubrik Dokument på sidan Legionella. 16 Havs och vattenmyndighetens vägledning och föreskrift för kvalitetskontroll av badvatten
26 Annan intressant information Jordbruksverkets webbplats, Sjukdomar och smittskydd Här finns information om smittsamma djursjukdomar och smitta mellan djur och människor. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll och bekämpande av smittsamma sjukdomar hos djur, samt för övervakning av det nationella sjukdomsläget. Se Jordbruksverkets webbplats:
27 Bilaga Smittskydd Västra Götaland Smittskyddenheten i Västra Götaland består av fyra kontor. Huvudkontoret är i Göteborg, lokalkontoren är i Uddevalla, Skövde och Borås. Varje kontor ansvarar för sina områden som är följande kommuner. Göteborg SME Uddevalla SME Skövde SME Borås SME Göteborg Ale Essunga Alingsås Härryda Bengtsfors Falköping Bollebygd Kungälv Dals-Ed Grästorp Borås Mölndal Lysekil Gullspång Herrljunga Partille Färgelanda Götene Lerum Öckerö Lilla Edet Hjo Mark Mellerud Karlsborg Svenljunga Munkedal Lidköping Tranemo Orust Mariestad Ulricehamn Sotenäs Skara Vårgårda Stenungsund Strömstad Tanum Tjörn Trollhättan Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Uddevalla Vänersborg Åmål
28 Blanketter Utse ansvariga handläggare Handläggare Telefonnummer Mobil e-postadress Smittskyddsläkare Laboratorier
29 Miljökontorets interna checklista vid misstänkt utbrott eller smittskyddshändelse Ev. utbrottsbeteckning: Datum: Klockan: Mottagare av anmälan: Samtal/telefon/mejl från: (namn) Uppgiftslämnarens övriga kontaktuppgifter: Vad har hänt?/symptom: Vem/vilka är drabbade (hur många)? Var och när? Vad misstänker uppgiftslämnaren? Tid efter misstänkt exponering till symptom: Miljökontorets misstanke om möjlig orsak? Oklar orsak: Ja Åtgärd/utredning: Ev. kommentar:
30
Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp
Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37
Läs merMiljöbalken och smittskydd
Miljöbalken och smittskydd Linda Molander linda.molander@folkhalsomyndigheten.se Fredrik Haux fredrik.haux@folkhalsomyndigheten.se Sid 2. 2016-11-16 Smittskydd i miljöbalken objektburen smitta Miljöbalken
Läs merKommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen
Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213
Läs merEGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen
EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran
Läs merDig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale
villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form
Läs merUtvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merArbetsmarknadsdata Västra Götalands län
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra
Läs merInkvarteringsstatistik februari 2005
Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut
Läs merVad säger miljöbalken? Vad krävs av verksamheterna?
Vad säger miljöbalken? Vad krävs av verksamheterna? Miljö- och byggförvaltningen Jennifer Lundbäck & Matilda Abrahamsson Miljöinspektörer Tillsyn Miljö- och Byggförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljö-
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merSmittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Läs merWebbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,
Läs merDetta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Läs merFöretagsamheten 2017 Västra Götalands län
Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merSmittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )
Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga
Läs merFörslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS
Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merDRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)
Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan
Läs merMRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom
Läs merVästra Götalands län
Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merSMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Läs merMiljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?
Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns
Läs merTelefon 020-91 90 90
FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen
Läs merInkvarteringsstatistik januari 2006
Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merMiljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar
Miljöförvaltningen Egenkontroll information och råd till hygieniska verksamheter Checklista... Miljöförvaltningen informerar Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet
Läs merRanking Göteborg Företagsklimat
Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat
Läs merGAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen
GAP-analys Demensriktlinjer 2017-02-10 Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen Länsresultat utan uppdelning. Kommunalförbundsområde GR 14 29,8 Skaraborgs kommunalförbund 17 36,2 Fyrbodals
Läs merInkvarteringsstatistik oktober 2011
Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merHantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik
Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merOrust Kommuns Miljötaxa bilaga 1.
Orust Kommuns Miljötaxa bilaga 1. Miljö- och byggnadsnämndens beslut 2016-09-22, 203. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-11-10, 123. 2017 910 GENERELLT Om inte annat följer av denna taxa gäller följande:
Läs merInkvarteringsstatistik augusti 2011
Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merRisker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Läs merNationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan
Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på
Läs merVidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen
Information till öppenvårdsapotek 1(8) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Trendriktning Distansmöten juni 217-mars 218 5 Trendriktning Hela VGR maj 217 - mars 218 Trend Antal Distansmöten 45 4 Alingsås lasarett 35 3 25 2 15 1 5 Skaraborgs sjukhus NU-Sjukvården Kungälvs sjukhus
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merHygieniska verksamheter
Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds
Läs merVårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1
Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Christina Thörn, veterinär på Jordbruksverket, Avdelningen för djurskydd och hälsa christina.thorn@jordbruksverket.se Innehåll Lite kort om Jordbruksverkets
Läs merHur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?
e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara
Läs merInkvarteringsstatistik januari 2008
Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merSMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg
SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Lägesrapport SMS-Livräddare i VGR SMS-Livräddare (SMSL) i VGR, del av forskningsprojekt. SMSL. finns i Stockholms Läns Landsting, Region Hovedstaden
Läs merTillsynsvägledning bassängbad
Tillsynsvägledning bassängbad Lite om Folkhälsomyndigheten MB om bassängbad Revision av FoHMFS 2014:12 Fredrik Haux utredare, enheten för miljöhälsa fredrik.haux@folkhalsomyndigheten.se Foto: Calle Bredberg
Läs merInkvarteringsstatistik juli 2011
Inkvarteringsstatistik juli 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merMottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44
Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com
Läs merInkvarteringsstatistik februari 2011
Inkvarteringsstatistik februari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merInkvarteringsstatistik
Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merGästnattsrapport januari 2012
Gästnattsrapport januari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merSammanträde med Överförmyndarnämnden
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och
Läs merInkvarteringsstatistik januari 2011
Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merGästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport februari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, februari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Februari
Läs merHygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar
Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds yrkesmässig hygienisk behandling, som t.ex. massage,
Läs merBilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd
AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av
Läs merFöretagsamheten Västra Götalands län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merNationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan. Ingrid Nilsson
Hygien i förskolan Ingrid Nilsson Bakgrund Barn som går på förskola har mer infektioner, framförallt luftvägsinfektioner, än barn som vistas hemma. Förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom
Läs merK112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP
Jordbruksverkets vägledning K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Avdelningen för djurskydd och hälsa Fastställd 2015-01-15 Jordbruksverkets
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merPM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Läs merGästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merLegionellafall i Landskrona stad år 2002-2008
1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier
Läs merIndikatorer för process uppföljning maj 2019
Indikatorer för process uppföljning maj 2019 kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Läs merTillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner
Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund
Läs merLegionella - Handläggarstöd
1(6) Legionella - Handläggarstöd Allmänt om legionella Legionella är namnet på en familj av bakterier som förekommer naturligt i mark och vatten. Det är genom vattnet som bakterierna kommer in i våra vattensystem.
Läs merSå kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Läs merGästnattsrapport Västsverige juni 2017 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige juni 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merVidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen
Information till öppenvårdsapotek 1(6) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande
Läs merPrövning Prövning av ansökan om dispens från föreskrifter för naturkulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som kommunen beslutat om
Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (7) Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 2007-12-20 Bilaga 1 NATURVÅRD av ansökan om dispens från föreskrifter för naturkulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som
Läs merSida 1 av 6 Frågor och svar om anmälningsplikten Här beskriver vi hur Socialstyrelsen anser att 38 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska tolkas. Det här är Socialstyrelsens
Läs merGästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige augusti 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merVästra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson
Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång
Läs merGästnattsrapport Västsverige juni 2018 Niklas Ranefjärd,
Gästnattsrapport Västsverige juni 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merInkvarteringsstatistik maj 2010
Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merHälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden
Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merInkvarteringsstatistik
Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merGästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merSkolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.
Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara
Läs merFråga 34. Finns någon av nedanstående barn- och ungdomsverksamheter på eller via biblioteket?
Fråga 34. Finns någon av nedanstående barn- och ungdomsverksamheter på eller via biblioteket? Läxhjälp Sagostunder Babyverksamhet Äppelhylla Läsecirklar för Skrivarcirklar för Biblioteksnamn: Ale bibliotek
Läs merGästnattsrapport Västsverige maj 2018 Niklas Ranefjärd,
Gästnattsrapport Västsverige maj 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merGästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige september 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs merSammanträde med Valnämnden
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Valnämnden Tid: Måndagen den 16 Maj 2016, kl 18.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Principer för indelning i valkretsar och
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar
Läs merGästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige oktober 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merGästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merFöretagsamheten 2018 Västra Götalands län
Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merOrust Kommuns Miljötaxa bilaga 1. 2015 Timavgift 800
Orust Kommuns Miljötaxa bilaga 1. Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-17, 87. Indexändrad taxa (KPI), gäller från och med 2015-01-01. 2015 800 Avgiftsunderlag Avgift 2015 (kr) GENERELLT Tillsynsavgifter
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merGästnattsrapport Västsverige juli 2018 Niklas Ranefjärd,
Gästnattsrapport Västsverige juli 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merInkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006
Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merInkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005
Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merTAXOR OCH AVGIFTER 2017 (Miljö- och bygglovsavdelningen) Datum: Rev Diarienummer: 2016/
TAXOR OCH AVGIFTER 2017 (Miljö- och bygglovsavdelningen) Datum: 2016-10-18. Rev. 2017-01-27 Diarienummer: 2016/1060-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Taxor inom området Miljö... 4 a. Taxa för prövning och tillsyn
Läs mer