DITT BARNS FRAMTID. Idrottande ungdomar De som är engagerade i idrott mår bättre än andra. Hemapotek Är olyckan framme kan mycket göras hemma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DITT BARNS FRAMTID. Idrottande ungdomar De som är engagerade i idrott mår bättre än andra. Hemapotek Är olyckan framme kan mycket göras hemma"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS December 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER TIDNINGEN (PDF) LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Nr. 3 DITT BARNS FRAMTID 3TIPS TIPS FOTO: PRIVAT Mobbning Förebyggande arbete gör stor nytta Martin Melin: Superpappan är han som hittar på aktiviteter, och då menar jag inte bara sådant han själv tycker är roligt. Jag är inte där ännu, men jag jobbar på det. Hemapotek Är olyckan framme kan mycket göras hemma Idrottande ungdomar De som är engagerade i idrott mår bättre än andra Vill du bli familjehem? Konsulentstödd familjehemsvård med omfattande Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992 Kontakta vår samordnare Berit, eller besök

2 2 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Barn är kloka. Att lyssna på deras förslag och slå följe med deras framtidsdrömmar leder till ett bättre samhälle för oss alla. BARNENS LAGLIGA RÄTTIGHETER STÄRKS Det finns väl ingen annan högtid som är så starkt förknippad med barn som just julen. Alla bär vi på egna minnen om våra jular som små. Och vi som i dag har barnbarn ser hur glädjen lyser i deras ögon när de inser omfattningen av pepparkaksbak, julgröt, godis, paket och dagar av lek med kusiner och övrig släkt. Lättläst lagtext Men det är långt ifrån alla som har förmånen att få växa upp under trygga omständigheter. Vi vet att var femte barn lever med föräldrar med ett riskbruk eller missbruk. För dessa barn är julen långt ifrån alltid en lycklig och minnesvärd högtid. Tvärtom kan många av dessa barn ha en extra stor klump i magen inför de stora helgerna. Det är bland andra dessa barn som regeringen har tänkt på när vi nu har ändrat Socialtjänstlagen. Från och med den 1 januari 2013 stärks barnens rättigheter i Sverige och lagstiftningen blir tydligare och mer lättillgänglig. Låt mig ge några exempel. Socialtjänsten ska bli bättre på att marknadsföra sitt arbete så barn i utsatthet vet att någon finns till för dem. Vidare kommer nu Barntjänsten på nätet som ska vara en lättläst presentation av lagtexten. Detta för att det ska bli enklare för barn, föräldrar och organisationer att veta hur lagstiftning och regelverk kring barn i utsatthet ser ut. En lagstiftning är ju inte mycket till hjälp om den inte är känd och om den är svårtydd. Nu blir det tydligare för alla att man ska göra en anmälan till socialnämnden redan när ett barn misstänks fara illa. Regelbundna besök Förebyggande arbete får en större vikt. Inte minst är det viktigt att ge stöd åt föräldrar som ju är de viktigaste personerna i varje barns liv. Men om ett barn ändå behöver omhändertas ska barnet få en egen namngiven socialsekreterare. Det ger en trygghet att veta vem man kan ta kontakt med. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet och särskilt beakta att barnet får god skolgång och tillräckligt med hälso- och sjukvård. Regeringen ökar även resurserna till kommunerna för arbetet med barn i utsatthet. Det blir en varaktig höjning med nästan 200 miljoner kronor per år. En annan sak som jag också vill PROFIL Maria Larsson Barn- och äldreminister (KD). nämna är att vi ska utreda föroch nackdelar med att inkorporera Barnkonventionen i svensk lag. En inkorporering kan innebära att barns rättigheter stärks, inte minst i rättsliga processerna, och därmed leda till att barn får ett starkare skydd. Erfarenheterna från Norge, som år 2003 gjorde konventionen till norsk lag, pekar i den riktningen. Barn måste få komma till tals Inför julen ges det tillfällen både här och där för barn att lämna önskelistor. Kanske är det typiskt för vår tid, att då vuxenvärlden frågar barnen vad de vill ha, är tomten den förekomna anledningen. Det får inte vara så! Men faktum är att många barn FOTO: KRISTIAN POHL ringer BRIS och pekar på att vuxna inte lyssnar och att vuxna inte har tid. Att ändra på det kräver att vi vuxna är mer lyhörda, för när det ges möjlighet och om ett barn känner tillit, vill många barn berätta om sin situation. Barn måste få komma till tals. Året om. Barndomen går inte i repris Med tanke på nämnd lagförändring och utredning, tror jag att det kommer bli bättre. Social tjänsten gör just nu ett stort förbättringsarbete. Men också du och jag behöver ge barn såväl respekt som tid. Barn är kloka. Att lyssna på deras förslag och slå följe med deras framtidsdrömmar leder till ett bättre samhälle för oss alla. Barndomen går aldrig i repris. VI REKOMMENDERAR SIDA 18 Caroline Dyrefors Grufman Barn- och elevombud (BEO). FOTO: SKOLINSPEKTIONEN Det är bara tillsammans vi kan skapa en trygg skola för alla barn. Vaccinera ditt barn s. 11 och skydda det mot smittsamma sjukdomar. Roligt hos tandläkaren s. 14 Folktandvården satsar på att barn ska känna sig trygga och glada. Vi får våra läsare att lyckas! DITT BARNS FRAMTID NR 3, DECEMBER 2012 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Ida Langborg Tel: E-post: ida.langborg@mediaplanet.com Verkställande direktör: Joanna Hansson Produktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Magnus Hägnefelt Formgivare: Emelie Palmcrantz Distribution: Svenska Dagbladet, december 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Magnus Hägnefelt Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Vill du vara med och göra skillnad för ett barn? Bli familjehem hos oss! Vi söker familjer eller par som vill ta emot ett barn/ungdom i sitt hem för längre eller kortare tid. Ni får arvode, utbildning, handledning samt möjlighet till stöd dygnet runt. Läs mer på vår hemsida eller ring INOM är en ledande nordisk aktör med verksamhet i Sverige och Norge inom avancerad psykiatri och psykosocialt förändringsarbete i egen regi. Vår vision är att skapa en ny, högre standard inom vårt område med fler vårdmetoder och behandlingar som bygger på vetenskaplig grund.

3 Stockholms stad söker jourhem och familjehem Jourhem tar emot ett barn under en begränsad tid, i ett akut skede. Vi ser gärna att du har erfarenhet, men det är inget krav. Du får utbildning hos oss. Vi söker också familjehem för barn och ungdomar. I ett familjehem kan barnet bo under en kortare tid eller under hela sin uppväxt. Ett familjehem eller jourhem kan bestå av en person, ett par eller en stor familj. Man kan bo på landet eller i stan, i mang, tid och utrymme för en familjemedlem till. Har Du vad som krävs för att vara en viktig vuxen för ett barn eller en ungdom? Hör av dig till oss: Telefon: E-post: familjehem@stockholm.se

4 4 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Hur tycker du att du är som pappa? Svar: Jag tycker att jag är en hyfsat bra pappa, men det har jag inte alltid varit. Förr var jag en helt värdelös pappa. Att vara pappa är världens svåraste jobb! SÅ LYCKAS VI STOCKHOLM Redan när jag var 25 år började jag längta efter barn. Jag visualiserade hur jag och mina barn sparkade fotboll och hur jag är utklädd till jultomte. Jag såg mig själv som den där coola ungdomliga pappan som alltid hittade på roliga grejer med mina barn, berättar Martin Melin. Jag gjorde alla fel Men när dottern Fanny tio år senare kom blev verkligheten långt ifrån vad Martin föreställt sig. Jag trodde jag var redo att bli pappa. I min värld hade jag ju föreställt mig att jag skulle kunna fortsätta att leva mitt liv precis som innan, jobba, spela golf och datorspel. Och det gjorde jag också i fyra år, det var då mitt äktenskap sprack! Det var synd att det skulle ta mig så lång tid och kosta mig mitt förhållande för att inse att jag gått miste om min dotters första år. Jag hade inte alls fattat den där grejen med att man är två om ta hand om ett barn. Under fyra års tid tog jag tio skriknätter, max. Och att vara pappaledig fanns absolut inte på agendan. Jag gjorde nog alla fel man kan göra. Vändpunkten kom när Martin låg i skilsmässa. Hans andra barn hade nu blivit sex månader och han skulle för första gången spendera en helg med dottern Fanny på tu man i sin nya lägenhet. Jag var väldigt förväntansfull, hade planerat aktiviteter för hela helgen och letat upp en videofilm med Snövit. Men knappt en timme in i filmen började hon skruva på sig och sa med tårfyllda ögon att hon ville åka hem till mamma. Då hade hon bara varit hos mig i två timmar. Jag blev jätteledsen. Men där fick jag ett wakeup call och insåg att det var dags börja hämta hem min roll som pappa. Det här är fem år sedan och jag känner fortfarande att jag jobbar på min och Fannys relation varje dag. Ge barnen en trygg framtid Nu har Martin ett nytt förhållande där de har den gemensamma sonen Charlie, tre och ett halvt år. Denna gång gick han verkligen in i papparollen på ett helt nytt sätt och unnade sig hela sex månaders pappaledighet. Det var också i samband med att Charlie föddes som han beslutade sig för att skriva boken Coola pappor. Här beskriver han sina egna erfarenheter om att vara en dålig pappa och hur man kan göra i stället. Jag ville dela mina erfaren heter, inspirera och ge tips till andra pappor om hur man blir en engagerad och närvarande förebild. PROFIL Martin Melin Född: 1967 Bor: Stockholm Familj: Gift med Camilla Läckberg, tre barn och två bonusbarn. Yrke: Polis, författare, föreläsare och programledare Aktuell: Programledare för Polisskolan på Kanal 5, samt med en ny spänningsroman som handlar om en polis. FOTO: PRIVAT Att vara pappa är enligt Martin det svåraste jobb som finns. Han menar att det handlar om att ge sina barn de bästa förutsättningarna för en bra uppväxt och trygg framtid. Martin ser fram emot sina barns framtid. Han tror själv att han kommer att vara en mycket bättre tonårs- än småbarnspappa. Ja, det tror jag, när barnen är äldre kan vi göra aktiviteter som jag också tycker är kul, som att kolla på fotboll, säger Martin och skrattar. Jag är en ungdomlig och öppen pappa. Mina barn ska bli lyckliga vilka val de än gör i livet och att de ska alltid känna att pappa finns där för dem. Du säger att du numera är en hyfsad pappa, vad är det som gör att du inte är en superpappa? Den 100 procentiga pappan är han som på riktigt tycker att det är kul att sitta och rulla en boll med sin ett åring, som verkligen njuter av att se glöden i sitt barns ögon när bollen kommer rullande. Superpappan är han som hittar på aktiviteter, och då menar jag inte bara sådant han själv tycker är roligt. Jag är inte där ännu, men jag jobbar på det. SANNA CEDERSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com MAM Manuell Bröstpump Flexibilitet för mamma. Närhet för pappa. Hur underbart det än kan vara att amma sin bebis är det skönt att lämna över till pappan ibland. MAM Manuell Bröstpump ger mamman en stunds vila, och pappan får tillfälle att mata och utveckla sin relation till bebisen. Bröstpumpen är enkel att använda och rengöra eftersom den bara består av fyra delar. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska Anti-Colic, som med sin unika ventilerade botten och naturtrogna dinapp är idealisk för matning av bröstmjölk. mambaby.com Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. Rådfråga gärna BVC eller en amningsmottagning om när det kan vara lämpligt att pumpa ut mjölk. Gilla oss på Facebook och få ditt barns första napp! MAM:s Facebooksida är ett livligt diskussionsforum. Ställ dina frågor här, få produkttips och ta del av specialerbjudanden. Gilla oss på

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER MARTINS TIPS Martins tips till alla pappor och blivande pappor: Var närvarande När du umgås med dina barn, satsa på kvalitets-, inte kvantitetstid. Med andra ord, se till att verkligen hitta på saker och var närvarande. Visa kärlek varje dag Att vara en bra pappa förutsätter att man även är en bra make. Se till att ge din partner komplimanger och visa kärlek varje dag. Aktiv pappaledighet Sitt inte inne och uggla under pappaledigheten. Ta med barnet ut, om ni sedan byter däck på bilen, tar en fika med en kompis eller går i en galleria spelar ingen roll. Det viktiga är att aktivera sig. Lär av mammorna, de är ofta experter på att hitta på grejer under sina mammadagar. Ta hand om alla sysslor Som pappaledig bör du även sköta markservicen. Det går snabbt och är inte speciellt jobbigt att plocka ur diskmaskinen och slänga in en tvätt. Du förväntar dig ju att din partner ska fixa hemmasysslorna när hon är mammaledig. Rollen som extrapappa Du som är bonuspappa. Hitta din roll som extrapappa, det vill säga en kombination av kompis och förebild. Ta inte över den biologiska pappans funktion. Satsa på vardagsuppfostran, som att säga till om att sätta på tandkrämskorken, men låt den biologiska pappan sköta uppfostran kring större beslut. Håll kärleken vid liv Du som är nybliven pappa. Ta på dig ansvaret för att hålla din kärleksrelation vid liv. Kom ihåg att vara fysisk med din partner. Hon har alltid rätt En gravid kvinna har ALL- TID rätt. Det spelar ingen roll om det är fotbolls-vm på tv. Vill hon se Hollywoodfruar är det bara lämna över fjärrkontrollen. Känns det jobbigt så påminn dig själv om att hon faktiskt bär runt på ditt barn i nio månader. PAPPA FINNS DÄR Mina barn ska bli lyckliga vilka val de än gör i livet och att de ska alltid känna att pappa finns där för dem. FOTO: PRIVAT FOTO: THINKSTOCK

6 6 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Barnrättsakademin utbildar i barnrättskompetens När Sverige 1990 ratificerade Barnkonventionen lovade regeringen att göra konventionens principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna. Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige lyfter fram hur viktigt detta är. Strategin säger att: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. För varje enskilt barn skulle det innebära att risken för diskriminering minskar då barnkonventionen säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras (artikel 2). OAVSETT VILKEN BOENDESITUATION barnet hamnar i som vuxen är det en trygghet att ha ett bosparande. Bospara till din bebis Knappt har barnet kommit till världen, och redan är det dags att börjar planera för när hon eller han ska flytta hemifrån? Ja, det kan tyckas vara tidigt, men det är faktiskt både smart och okomplicerat. Ingen har väl undgått den tuffa bostadsmarknaden, och speciellt tuff är situationen för unga som är på väg att flytta hemifrån. Det sägs att mer än varannan person under 25 år i dag har svårt att få tag på ett eget boende, och därför har uttrycket mambo börjat bli mer vanligt än sambo hos många. Men det går faktiskt att göra något åt det: börja bostadspara i tid. Trygghet med bosparande För mig är det en trygghet att lägga undan en summa varje månad för mina barns framtida boende. Pengarna på kontot kan sedan användas som insats när första lägenhet ska köpas, säger Charlotte Wiesner, bosparkoordinator. Ja, oavsett vilken boendesituation barnet hamnar i som vuxen är det en trygghet att ha ett bosparande. Charlotte Wiesner Bosparkoordinator. FOTO: TINA AXELSSON Du kan bostadsspara på många olika sätt och det finns en rad aktörer att välja bland, både banker och bostadsbolag. Sparande ger förtur Hos många bostadsbolag sparar du inte bara pengar, utan sparande är även en köplats till hyresrättsmarknaden. De bostadsföretag som i dag erbjuder någon form av bosparande är HSB, Riksbyggen och SBC. Att spara på det här viset ger förtur till både nyproducerad bostadsrätt och hyresrätt. Hos HSB till exempel, så för varje hundralapp som du sätter in på sparkontot får du ett poäng. Du kan högst få ihop tre poäng i månaden, men givetvis går det att spara mer än så. Sprid sparandet Andra sätt att spara pengar till barnets boende i är fonder. Här är fördelen att du själv kan bestämma avkastningen. Helst bör man ha pengarna i flera olika typer av fonder för att sprida risken, enligt sajten bospara.se. I en aktiefond är minst 75 procent av pengarna placerade i minst 16 olika aktier, och risken kan variera. Desto högre risk, desto högre avkastning kan det bli. I en räntefond är pengarna placerade i räntebärande papper. De har lägre risk än aktier, men ger vanligtvis FOTO: THINKSTOCK DE BOSTADSFÖRETAG som i dag erbjuder någon form av bosparande är HSB, Riksbyggen, och SBC. Att spara på det viset ger förtur till både nyproducerad bostadsrätt och hyresrätt. FOTO: THINKSTOCK sämre avkastning. Men även här finns olika grader av risk. Därför kan det vara ett alternativ att ha en blandfond som innehåller både aktier och räntebärande papper. Spara rätt! Något som är viktigt när det kommer till den här typen av sparande är att du sparar i ditt, inte barnets, namn. För om sparar du i barnets namn kan barnet ta ut hela summan när hon/han fyller 18 år och använda till helt andra saker än till det framtida boendet. REDAKTIONEN redaktionen@mediaplanet.com Det skulle också innebära att vid prövning av vad som är barnets bästa (enligt artikel 3) så måste man lyssna på barn (artikel 12). Det är en grundläggande demokratisk och mänsklig rättig het som inte bara innebär att barn har samma rättigheter som vuxna till yttrandefrihet i frågor som rör dem, men att vuxna också måste väga in barnens synpunkter i beslut. Men när ska barn och unga har reellt inflytande och när ska deras ord vara rådgivande? Om ett barnrättsperspektiv ska genomföras måste yrkesverksamma också beakta vilket beslut som blir bäst för barnet och som gynnar dess utveckling (artikel 6). De nämnda huvudprinciperna ska användas som en grund och vägledning till hur barnkonventionen som helhet ska uttolkas. Barnkonventionens barnsyn är tydlig, barn och unga har rätt att vara aktiva samhällsaktörer samtidigt som de har skyddsbehov. Själva idén med barnets mänskliga rättigheter innebär att myndigheter och vuxna har en skyldighet att uppfylla dessa i praktisk handling genom olika åtgärder. I det ingår att vuxna har en skyldighet att informera barn och unga om deras rättigheter. När barn känner till sina rättigheter kan de göra anspråk på dem, de kan också själva kräva skydd och hjälp om deras rättigheter kränks. När yrkesverksamma vet vilka rättigheter barn har, startar ett spännande förändringsarbete. Genom Barnrättsakademins kurser kan studenter, yrkesverksamma och beslutsfattare få barnrättskompetens. KÄLLA: BARNRÄTTSAKADEMIN ÖREBRO UNIVERSITET

7 GE BORT EN JULKLAPP FÖR FRAMTIDEN Barnrättsakademin vid Örebro universitet utbildar i barnets mänskliga rättigheter. Genom att börja bospara till ditt barn, barnbarn eller någon annan du bryr dig om, ger du bort en julklapp som räcker långt in framtiden. Den ger din lilla vän möjlighet att hitta någonstans att bo när det är Bosparandet är ett tryggt sparande som ger förtur till HSBs hyresrätter och nybyggda bostadsrätter över hela landet. Börja bospara, läs mer på hsb.se/bospar Akademiska kurser vid Örebro universitet Vi erbjuder distanskurser på både grundnivå och avancerad nivå där utgångspunkten är FN:s konvention om barnets rättigheter. Uppdragsutbildningar Våra utbildningar vänder sig till yrkesverksamma med syfte att öka kunskapen om barnrättsperspektivet i egna verksamheten. För aktuellt kursutbud besök Du prioriterar väl barnen? De ville helst inte blanda in oss. Det var nästan det enda jag tyckte var bra. (Maja, 13 år) Skilsmässa drabbar massor av svenska barn varje år och deras föräldrar har allt svårare att komma överens. Antalet vårdnadstvister i domstol har ökat med närmare sextio procent de senaste fem åren. Samtidigt vet vi att det som skadar barnen allra mest är föräldrarnas bråk. Så vad gör vi åt saken? Man kan skilja sig från sin partner men aldrig från sina barns mamma eller pappa! En viktig insikt är att du så länge du lever kommer att behöva delta i olika aktiviteter tillsammans med din expartner. Och varför det? Jo, för att era gemensamma barn vill ha det så! Och om man ändå aldrig blir helt fri kan man lika gärna släppa prestigen och anstränga sig för att hitta en samarbetsform som är så civiliserad och acceptabel för alla inblandade som möjligt. För allas bästa! Det är bland annat det Familjer i Förändring handlar om! Familjer i Förändring - stöd för hela familjen! Familjer i Förändring är ett ursprungligen amerikanskt familjeutbildningsprogram som riktar sig till föräldrar som separerat och deras minderåriga barn. Syftet med programmet är i första hand att underlätta övergången efter separationen och förebygga problem hos barnen. Familjer i Förändring bygger på att tankar, känslor och beteende styr och påverkar varandra inbördes på både positiva eller negativa sätt. Det gör att man lätt fastnar i negativa spiraler i utsatta lägen, som vid separationer. Programmet erbjuder konstruktiva alternativ till sådana destruktiva mönster. Familjer i Förändring stöder barnen och låter dem komma till tals, vilket verkligen ger gladare barn, och ger dessutom breda kunskaper hos de vuxna om barns reaktioner vid skilsmässa, konflikthantering mm. Programmet är helt fristående och ett utmärkt komplement till både familjerådgivning, samarbetssamtal och de separationsteam som barn- och äldreminister Maria Larsson utreder under hösten. Den information ni gav barnen om barns rättigheter, om skilsmässor, och hela sammanhanget det var guld värt!! De kunde stödja sig på vad de lärt hos er i stället för att vara helt prisgivna vare sig mina eller mitt exs åsikter och synpunkter. (Maria, förälder) Kursen omfattar sex lektionstimmar fördelat på tre kvällar. Föräldrarna deltar självständigt och vid olika kurstillfällen för att skapa en konstruktiv och konfliktfri miljö. Barn och ungdomar går parallellt i egna åldersanpassade grupper. Kom Igen AB erbjuder Familjer i Förändring i Stockholmsområdet. Läs mer om programmet och kursutbudet på vår hemsida! Vi tycker att alla borde få en chans att delta i Familjer i Förändring, så om ni vill att vi ordnar en kurs där ni bor så hör av er! Illustratör: Isabel Venneman Kom Igen AB Box 2902, Täby Besök: Slupskjulsvägen 30, Stockholm info@kom-igen.se

8 8 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MOBBNING 1TIPS AGERA MOT MOBBNING OM DITT BARN KRÄNKER ELLER MOBBAR ANDRA BARN Prata med ditt barn och förklara att det är oacceptabelt att mobba och kränka andra barn. Sträva efter att öka barnets förståelse för hur den som mobbas kan uppleva situationen. Påpeka att det är barnets beteende som är felaktigt snarare än barnets personlighet. Sätt er ner och sätt ihop en handlingsplan som ska hjälpa barnet att bryta sitt beteende. Kom överens om hur barnet ska be den drabbade om ursäkt. Fundera på vad du som förälder kan göra för att stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla. Det kan förebygga återfall. Delge ditt barns lärare eller mentor om situationen, be henne eller honom följa upp hur planen följs och om mobbningen eller kränkningarna upphör. Skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog med skolan, så de snabbt återkopplar om mobbningen återuppstår. MOBBNING STARTAR TIDIGT Föräldrar bör vara medvetna om att kränkningar, trakasserier och diskriminering ofta inleds redan i förskoleåldern, säger Lars Arrhenius, generaldirektör på Friends. FOTO: CHRISTIN PHILIPSON Som förälder kan du göra mycket för att förebygga och finnas till hands om det visar sig att ditt barn är utsatt eller utsätter andra barn för mobbning. Oavsett om ditt barn utsätts eller utsätter andra barn för mobbning eller kränkningar så är det viktigt att agera direkt, ställa krav på skolan och aktivt driva frågan framåt. MOBBNING FRIENDS Mobbning är inte ett problem som försvinner av sig självt, en handlingsplan är ofta en förutsättning för att råda bot på problematiken. Arbeta förebyggande Föräldrar bör vara medvetna om att kränkningar, trakasserier och diskriminering ofta inleds redan i förskoleåldern. I förskoleåldern kan det röra sig om barn som tvingas leka ensamma eftersom de blir bortvalda av andra barn. Mobbning bland förskolebarn kan också ta sig uttryck i knuffar och slag eller att ett barn blir orättvist behandlat utifrån sitt kön, säger Lars Arrhenius, generaldirektör på Friends, som fokuserar på att Lars Arrhenius Generaldirektör på Friends. FOTO: CHRISTIN PHILIPSON motverka kränkningar bland barn och vuxna. Det effektivaste sättet att förebygga mobbning i förskolan är, enligt Lars Arrhenius, att involvera föräldrar och förskolepersonal i det förebyggande arbetet. Alla skolor har skyldighet att upprätta en plan för sitt förebyggande arbete mot mobbning. Planens utformning och uppföljning varierar från skola till skola. Som förälder är det därför klokt att be att få se planen och ställa frågor kring hur skolans förebyggande arbete ser ut. Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Prata med ditt barn Skolan har visserligen plikt att agera om de ser att ett barn utsätts för mobbning, men det gäller bara i de fall det kommer till skolans kännedom att ett barn kränkts. Det är därför viktigt att man som förälder tar kontakt med skolan så fort man misstänker att ens eget eller någon annans barn far illa, säger Lars Arrhenius. Hans råd till föräldrar vars barn är utsatta för mobbning är att först och främst prata med sitt barn. Barn berättar sällan självmant att de är mobbade, det kan hända att de skäms för att känna sig utanför eller inte ha några kompisar. Undvik att gå rakt på sak, satsa i stället på att ställa försiktigt nyfikna frågor om hur ditt barn har det i och efter skolan, vem han eller hon tycker om att vara med. Överreagera inte Ta dig tid att lyssna och låt ditt barn sätta ord på sina egna upplevelser. Visa att du tar barnets upplevelser på allvar, men överreagera inte. Det är viktigt att inge förtroende och stötta ditt barn så det känner sig tryggt i situationen. Förtydliga för ditt barn att mobbningen inte beror på något de har gjort fel, förklara att det i stället är den som mobbar som beter sig felaktigt. Kontakta barnets klasslärare eller mentor. Förklara vad som hänt, vilka som är inblandade och hur länge mobbningen har pågått, säger Lars Arrhenius. Om du anser att det behövs kan du kontakta skolans rektor, som är AGERA DIREKT PÅ MOBBNING! ytterst ansvarig för att förebygga och hantera mobbning på skolan. Du kan kräva att få gehör för din oro, det är i slutänden skolans ansvar att upprätta ett åtgärdsprogram för att försöka komma tillrätta med mobbningen. Många föräldrar vars barn utsätts för mobbning eller kränkningar tänker att problemet löser sig av sig självt, att det ska försvinna med tiden. Mobbning löser sig tyvärr i princip aldrig av sig själv, i allmänhet krävs aktiva åtgärder och noggrann uppföljning för att få bukt med problemet, säger Lars Arrhenius. Var uppmärksam Som förälder gäller det att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler från sitt barn. En tydlig varningssignal är att barnet inte vill gå till skolan. Barnet kanske berättar att de har ont i magen, huvudvärk eller sömnproblem. Var uppmärksam på om barnet ändrar sitt beteende, exempelvis om barnet tystnar och inte berättar om vad som händer på skolan. En annan varningssignal är att barnet saknar kompisar och känner sig utfryst. Om ditt barn berättar om sin situation till dig är det viktigt att du delar med dig av det till skolan. Det kan nämligen hända att barnet inte vågar berätta om vad de har utsatts för när de pratar med skolpersonal, säger Lars Arrhenius. Våga vara besvärlig Om du agerar så snart du noterar de första varningssignalerna underlättar det ofta arbetet med att åtgärda situationen och få stopp på mobbningen. Ta kontakt med skolan på ett så tidigt stadium som möjligt och våga ta på dig rollen som den Besvärlige föräldern, som vågar ställa krav och noggrant följer upp situationen. Så snart skolan får indikationer på att ett barn utsätts för mobbning är det deras skyldighet att upprätta en handlingsplan. Om du inte anser att skolan har agerat tillräckligt snabbt eller tagit situationen på tillräckligt stor allvar kan du välja att kontakta rektorn eller elevombudsmannen. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com

9 Du är viktigast för ditt barn men hur lätt är detta att leva efter i Sverige idag? Gå med i Haro! Dr Gordon Neufeld Louise Hallin Möter vi barns behov i Sverige? experter från Sverige och Kanada diskuterar. Haro-seminariet på Skansen den 31 maj Mer info snart på Haro arbetar för att uppvärdera föräldraansvaret och respekten för familjers val av barnomsorg, inklusive hemomsorg. Anna Sandell Allt framgångsrikt likabehandlingsarbete bygger på kartläggning. Friends kartläggningstjänst innehåller kvalitetssäkrade elev- och personalenkäter som hjälper skolorna att identifiera problem och hitta bra lösningar. För mer information om Friends kartläggningstjänst och utbildningar, ring eller maila info@friends.se

10 10 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET HEMAPOTEK SORBACT Ett bakteriebindande plåster. VAXOL Håller öronen rena. Som förälder kan det vara bra ha ett hemapotek när olyckan är framme. För förkylningar, ont i halsen, ont i öronen eller om barnen får vinterkräksjukan behöver man inte åka in till sjukhuset mitt i natten, utan det går oftast att börja behandla hemma. Barnsjuksköterskan Mari-Anne Widegren som arbetar på Barnsjukhuset Martina i Stockholm ger sina tips. Mycket går att behandla hemma med ett hemapotek Finns det några basprodukter som rekommenderas att ha hemma? Febernedsättande läkemedel som Alvedon eller Ipren är bra att ha hemma. Många barn får ofta ont i öronen och för att lindra det finns det både näsdroppar och smärtstillande. Mediciniskt kol är bra att ha om barnen tar något som till exempel ett läkemedel som inte är avsett för barn. Ring dock Giftinformationscentralen innan behandling med medicinskt kol. Dessutom är det alltid bra att ha Steristrip (som är små smala plåster) hemma. Vid sårskador binder dessa ihop sårkanterna. Är såren djupare bör man uppsöka läkare. Bör inte oroliga föräldrar alltid söka vård för sjukt barn? Man måste ta ett ansvar som förälder och försöka med egenvård innan man söker sjukvårdsinstans. Ofta söker även föräldrar hjälp på fel vårdnivå, vilket innebär att akutmottagningarna blir överbelastade med barn som kanske skulle kunna varit hemma några dagar innan man söker hjälp. Skulle barnet få öroninflammation på natten och föräldrarna åker in till akuten blir barnet satt på antibiotika och det tar i alla fall minst ett dygn innan det börjar verka. Då är det bättre för barnet att i lugn och ro kanske få en tid på vårdcentral eller närakut i stället. Finns det några åkommor som är vanligare denna tid på året? Just nu går olika virussjukdomar som förkylning och halsont. Inom kort förväntas vinterkräksjukan och därför är det bra att ha vätske ersättning hemma. Föräldrarna måste själva påbörja tillmatning av vätska till barnen, även om barnen säger att de inte vill. Olika knep som att blanda i lite saft i vätskeersättningen gör att det smakar lite bättre. Isglass är också en bra medicin. Barnen läggs endast in på sjukhus om de är väldigt uttorkade; att barnet vägrar dricka är inte någon inläggningsorsak. Observera alltid om barnet kissar och för gärna en liten dagbok med antal diarréer och kräkningar. Notera även gärna mängden dryck barnet fått i sig. Man måste ta ett ansvar som förälder och försöka med egenvård innan man söker sjukvårdsinstans. LINDA KANTE redaktionen@mediaplanet.com SWE/237/21May2012 Man behöver inte kunna prata för att berätta hur väl den fungerar. fungerat sedan 1936 Inotyol salva 50g (Receptfritt, ej förmån, uppd. produktresumé ). Indikation: Icke infekterade dermatoser, eksem, ulcera, erytem och brännskador. Dos: Påstrykes en till flera gånger dagligen. Övrigt: Deklaration: 1g Inotyol innehåller: Ichtammol 15 mg, zinkoxid 150 mg, titandioxid (E171) 50 mg, ullfett, vaselin, flytande paraffin, lavendelolja, renat vatten.atc kod D05AA. Inotyol är ett läkemedel från Abbott Scandinavia AB, Box 1498, SOLNA, Tel: Läs bipacksedeln noga före användning.

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER TIPS FÖRSÖK ÖK FÖRST MED EGENVÅRD FAKTA Vaccinera ditt barn och skydda det mot sjukdomar KOLSUSPENSION Vid akut förgiftning. LHP Receptfritt läkemedel i form av en antiseptisk kräm som håller rent från bakterier i mindre och ytliga sår. RELAXIT Vid tillfällig förstoppning. TELFO Mäter kroppstemperaturen utan hudkontakt. Säljs på utvalda apotek. Fråga: Varför ska man vaccinera barn? Svar: Vaccin ges för att barn inte ska få sjukdomar som kan ge allvarliga skador och för att förhindra spridning av sjukdomarna. VACCINERING Vaccin gör att kroppen själv skapar skydd mot sjukdomar, utan att man blir sjuk. Gratis vaccination Vaccination av barn har lett till att barnadödligheten i världen gått ned. I Sverige har vi ett nationellt vaccinationsprogram som innebär att alla barn erbjuds vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Från och med 1 januari 2013 erbjuds alla barn födda 1 oktober 2012 eller senare, som bor i Stockholms län, gratis vaccination mot hepatit B. I andra landsting har eller kommer man att börja med hepatit Birgitta Klang Verksamhetschef BVC, Stockholm. FOTO: JESSICA REINIUS B-vaccin, berättar Birgitta Klang, verksamhetschef BVC. Alla vacciner i programmet är mycket noggrant kontrollerade och testade. Trots detta finns det olika uppfattningar om nyttan med dessa. En del föräldrar menar att man inte ska vaccinera, då de anser det vara bättre att barnen bildar egna antikroppar. Det är förvisso bra att barnen bygger upp ett eget immunförsvar, men man ska inte glömma bort att många av sjukdomarna man vacci nerar sig mot är farliga, i vissa fall dödliga. Smittsamma sjukdomar Samtliga sjukdomar i vaccinationsprogrammet, förutom stelkramp, är smittsamma. För att samhället ska vara skyddat måste en stor del av befolkningen ha vaccinerats mot sjukdomarna. Ju fler som är oskyddade, desto större risk finns för att sjukdomarna sprids och att en epidemi bryter ut. Man brukar säga att man inte bör komma under 85 procent av all vaccinationsstatistik, då ökar risken att en epidemi bryter ut. Nu har vi fått en mässlings epidemi, framför allt i Frankrike och det är för att man har valt att inte vaccinera. ANNIKA GAVRIC redaktionen@mediaplanet.com VI KAN BARN! Vårdcentral Barnavårdscentral Mödravårdscentral Barnläkare Gynekolog Provtagning Drop-in husläkare Drop-in preventivmedel Internetbokning Vaccinationer Ny mottagning i Solna/Sundbyberg öppnar i mars 2013!

12 12 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Ungdomar som är involverade i idrott tenderar att må bättre och ha en mycket högre självkänsla än de som inte utövar någon sport. Det visar en studie genomförd av forskare på Örebro universitet. Vi har pratat med Håkan Stattin, professor i psykologi för att få en inblick i studieresultatet. Idrottsengagemang ger bättre självkänsla FRÅGOR & SVAR Håkan Stattin Titel: Professor i psykologi Har publicerat mer än 100 artiklar i olika internationella vetenskapliga journaler. Vad var syftet med studien? Det är få områden som är så underutvecklade som forskning kring ungdomar och vad ungdomarna gör på fritiden. Men vi har varit intresserade av att se vad som händer i ungdomars liv när de kommer in i idrott, när de lämnar idrotten, när de är involverade under en längre tid och när de inte är involverade alls. Det man vet sedan tidigare är att ungdomar som tillbringar mycket tid i strukturerade fritidsaktiviteter med en vuxen ledare har en bättre social utveckling än andra ungdomar, men det fanns ingen studie som fokuserade på idrottsproblematiken och vad som händer över tid. Hur gick studien till? Vi följde strax över 400 ungdomar års ålder över tre år. Det var ungefär lika många pojkar som flickor och de kom från skolor i Örebro. Medvetet valde vi att överrepresentera från skolor som ligger i områden med sämre social ekonomi. De mått vi tittade på över tid var depressiva symptom, självkänsla, skoltrivsel, skolk, kriminalitet och alkoholkonsumtion. Vilket resultat fick ni? Till en början såg vi att de ungdomar som är involverade i någon form idrott oftast har svenska föräldrar; de som har föräldrar som kommer från ett annat land är kraftigt underrepresenterade. Bland dem som inte är involverade i idrott över huvud taget är det nästan det dubbla antalet ung domar som har föräldrar från ett annat land mot dem som har svenska föräldrar. Av någon anledning så anammar alltså dessa ungdomar inte möjligheten att engagera sig i en idrottsförening. Dessutom såg vi att depressiva symptom minskade bland de som började med idrott och var minst hos dem som var involverade under hela perioden. Och på samma sätt såg vi en kraftig nedgång i självkänsla hos dem som slutade med idrott och en ökning hos dem som började. Hur påverkas skolgången hos ungdomar som utövar idrott? Vi fick ett resultat som visade att skolkandet ökade kraftigt för dem som slutade eller som inte var involverade i någon idrott alls. Skoltrivseln hos dessa ungdomar var även genomgående dålig. För dem som börjar med idrott skedde inte någon ökning i skolkandet. Hur skiljer sig de olika grupperna i kriminalitet och alkoholförtäring? Vi följde strax över 400 ung domar års ålder över tre år. Det sker en ökning över tid hos två grupper; de som inte är engagerade i idrott alls och de som slutar med idrott. Dessa grupper, och i synnerhet de som inte är involverade i någon idrottsförening alls, är även de som dricker mest alkohol. Hur resonerar ni kring resultaten? Det vi kan konstatera är att resultaten inte spretar, utan det tycks vara tydliga vinster i anpassning, självkänsla och välmående om ungdomar engagerar sig i idrott. Dock vet vi inte anledningarna till att man väljer att börja eller slut med idrott, eller varför man väljer att stanna kvar i idrotten. Vi vet heller inte vad ungdomar lär sig genom att utöva idrott, inte en enda studie i världen ger svar på dessa frågor i dag. LINDA KANTE redaktionen@mediaplanet.com FOTO: PRIVAT FAKTA Titel på studien: Konsekvenser av att fortsätta eller sluta idrotta. Forskare som ingått i den: Metin Özdemir och Håkan Stattin. Syfte med studien: Detta är grundforskning. Det handlar om att veta mer om ungdomar som väljer eller inte väljer att engagera sig i idrott. Publicering: Studien kommer att publiceras i Journal of Adolescence. Pedagogik i rörelse Kunskap som mål Kombinera skolan med din idrott i våra centralt belägna skolor. Närhet till träningshallar, GIH och friluftsområden. Stockholms Idrottsgymnasium En skola i centrala Stockholm Kombinera idrott och högskoleförberedande studier! Vi välkomnar elever inom alla idrottsgrenar! Stockholms Idrottsgymnasium är NIU-certifierad för: Tennis, Gymnastik, Bordtennis och Squash. Från hösten 2013 erbjuder vi även specialisering inom Fotboll med ett nytt unikt träningsupplägg! Skolan passar även Dig som tycker om att motionera! Välkommen till Öppet hus 22/1 På Stockholms Idrottsgymnasium kan Du välja mellan tre högskoleförberedande program: -Naturvetenskapsprogrammet -Samhällsvetenskapsprogrammet -Ekonomiprogrammet Adress: Roslagstullsbacken 11, Stockholm Tel:

13 ENESTEDT.SE Kombinera skolan med din idrott Kanske är du en av dem som vill satsa stenhårt på att bli riktigt bra inom det som intresserar dig allra mest? Som till exempel fotboll, dans eller funktionell träning. I våra profilklasser, från årskurs 4 till 9, får du möjlighet att kombinera hårdsatsning på din favoritaktivitet och samtidigt lära dig det som krävs enligt kunskapsmålen i läroplanen. Bästa förutsättningarna I profi lklasserna vill vi ge dig de bästa förutsättningar som fi nns för att du ska lyckas nå dina mål. Våra egna pedagoger är mycket kunniga inom sina områden. De kommer att leda och genomföra aktiviteterna tillsammans med kvalifi cerade samarbetspartners som Svenska Fotbollsakademin, BASE23 och SATS. Det ska dessutom gå att anpassa schemat till dina individuella behov för att möjliggöra exempelvis resor och turneringar. Nära till träning Våra skolor är strategiskt belägna så att träningsmöjligheterna ska bli de bästa. Olympens högstadium vid Telefonplan ligger till exempel nära Västberga IP. Grundskolan vid Löjtnantsgatan ligger intill Östermalms IP och Stockholm Stadion. Och profi lklassen Dans har sina aktiviteter i BASE23:s fi na danslokaler på Jungfrugatan. Egna idrottshallar Olympen disponerar själv idag två fantastiska idrottshallar, en i Långbropark och en i Älvsjö kallad Olympen Arena. Den viktiga kosten Vi har också en tydlig hälsoprofi l där vi särskilt värdesätter en näringsriktig och välbalanserad kost. I våra egna storkök lagar vi maten själva på utvalda råvaror och vi gör det på ett sätt som bevarar smak och näringsämnen. Rörelse, kunskap och hälsa Pionjären Olympen Skolor & Förskolor har ända sedan starten 1994 haft rörelse och aktivitet som grund i vår pedagogik som heter Pedagogik i rörelse. Faktum är att vi har schemalagd rörelse varje dag i alla våra klasser. Målet är hela tiden kunskap och att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett livslångt lärande för varje individ. Internationellt perspektiv och språk i fokus Vi tror på att utmana eleverna i sitt lärande. Förmågan att kunna kommunicera med sin omvärld ökar förutsättningarna för lärandet. Eleverna utmanas till att aktivt använda språket i läroprocessen och kunskaper i svenska och engelska prioriteras och lägger en god grund för fortsatt lärande och högre studier. Kunskap i fokus Pedagogik i rörelse 100% behöriga lärare Förstärkt engelska (tvåspråkig skola vid Telefonplan) Profi lklasser med individuell utveckling Kostprofi l som grund för lärande och prestation Östermalm/Svea Torn Skola F-9 och Förskola Jungfrugatan 51-53, Stockholm Kontakt: Rektor Christer Andersson christer.andersson@olympen.se tel: Telefonplan Skola F-9 och Förskola Tellusborgsvägen 96, Hägersten Kontakt: Se Svea Torn Långbropark Skola F-5 och Förskola Stora Mansväg 11B, Älvsjö Kontakt: Monica Lagnetoft monica.lagnetoft@olympen.se tel: Välkommen på Öppet Hus! Svea Torn: Lör 12 jan kl 13-15, tis 22 jan kl 18-19, lör 2 feb kl och ons 13 feb kl Telefonplan: Ons 16 jan , lör 26 jan 12-14, tor 7 feb och lör 16 feb Långbropark: Se I samarbete med: Svenska Fotbollsakademin - individuell spelarutbildning och ledarutbildning. SATS - nordens ledande träningsföretag. BASE23 - ledande dansakademi i Stockholm. Olympen Skolor & Förskolor POSTADRESS Box 5195, Stockholm TEL VÄXEL WEBB

14 14 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION MOA GÅR TILL TANDLÄKAREN Folktandvården skickar ut en bok till barn och föräldrar om Moa som går till tandläkaren. Boken förbereder barnen som blir förväntansfulla och nyfikna. ILLUSTRATION: KRISTINA LARSSON, ART DIRECTOR & ILLUSTRATÖR I många år har Folktandvården i Stockholm arbetat med att barnen ska känna sig trygga och glada när de går till tandläkaren. Ungefär 70 procent av Stockholms barn går hos Folktandvården i dag. Tryggt och roligt hos tandläkaren SÅ LYCKAS VI TANDVÅRD Vår viktigaste roll är inte främst att konstatera om ett barn har hål eller inte utan att ge goda råd om hur man håller tänderna friska. Det bästa är ju om barnet inte får några hål alls, eller att det första hålet kommer så sent som möjligt, säger Irene Smedberg, tandvårds- och utvecklingschef på Folktandvården i Stockholms län. Hon är tandläkare och har arbetat inom Folktandvården i över 30 år. Att gå regelbundet till tandläkaren är ett bra sätt att tidigt upptäcka om någonting håller på att hända. I Stockholms län väljer alla föräldrar var deras barn ska få sin tandvård genom att lista sitt barn. De barn vars föräldrar inte väljer någon tandläkare löper större risk att utveckla en sämre munhygien och få problem med sina tänder. Irene Smedberg Tandvårds- och utvecklingschef på Folktandvården i Stockholms län. FOTO: BJÖRN SORKIN Se till barnens behov Vi jobbar med att det ska vara positivt att komma till oss. För de minsta, treåringarna, ordnar vi bland annat kalas med fiskdamm eller ansiktsmålning. Då får våra yngsta besökare och deras föräldrar en positiv upplevelse av att gå till Folktandvården. I samband med att vi informerar om listning skickar vi en liten bok som handlar om Moa som går till tandläkaren. Boken förbereder barnen som blir förväntansfulla och nyfikna. Vi har bred och lång erfarenhet av att ta hand om barns speciella behov, berättar Irene. Det är skillnad att behandla ett barn och en vuxen. Beroenda av våra hjältar Folktandvården satsar på förebyggande tandvård för barn. Irene förklarar: Vi börjar redan på barnavårdscentralerna där vi träffar barnen och informerar föräldrarna om hur viktigt det är att borsta tänderna när barnet får sin första tand. I Stockholms län är skillnaderna i tandhälsa mellan olika områden stora. För att utjämna skillnaderna deltar Folktandvården i ett projekt som heter Stop Caries Stockholm, ett forskningsprojekt där vi träffar barn i områden med sämre tandhälsa från ett TIPS & FAKTA Börja borsta med fluortandkräm morgon och kväll så snart de första tänderna kommit fram. Tandkrämsklicken ska vara lika liten som barnets lillfingernagel. Undvik småätande och låt tänderna vila ett par timmar mellan måltiderna. Är ditt barn törstigt? Vatten är den bästa drycken. Vid tre års ålder brukar alla 20 mjölktänder ha kommit fram. Vid ungefär sex års ålder kommer de första vuxentänderna. De är extra känsliga för karies. Hjälp ditt barn att borsta dem lite extra noga. års ålder tills de är tre år. Att hitta riskbarnen för karies tidigt gör att vi kan hjälpa barnen på bästa sätt. Det kan vara en jobbig upplevelse för ett litet barn att laga ett hål och vi vill hjälpa till att skjuta på den debuten. Vi ser att tandhälsan hos barn som går i Folktandvården förbättras varje år. Det visar att vi jobbar på rätt sätt. Folktandvårdens satsning på förebyggande tandvård går också väl ihop med Folktandvårdens miljömål. Ju mindre man behöver åtgärda, ju mindre el och kemikalier belastas miljön med. Mycket av vårt arbete är helt beroende av våra hjältar på klinikerna; tandläkarna, tand hygienisterna och tandsköterskorna. Det är de som ser till att barnen har en positiv bild av sina tandläkarbesök. CÉLINE HAMILTON redaktionen@mediaplanet.com Folktandvårdens fluortant besöker och informerar alla barn i årskurs 0 och 5. Det år barnen fyller tre får föräldrarna brev om listning. Det innebär att föräldrarna väljer tandläkare åt sitt barn. Ofta väljer föräldrarna att också gå hos Folktandvården tillsammans med sitt barn, eftersom det är praktiskt och roligare att gå samtidigt och tillsammans. Läs mer! på webben: AKTIVITETER FÖR DE YNGSTA Folktandvården jobbar med att det ska vara positivt att komma till oss. För de minsta, treåringarna, ordnar vi bland annat kalas med fiskdamm eller ansiktsmålning, säger Irene Smedberg. FOTO: THINKSTOCK

15 Foto Eric Josjö Barn och vuxna är välkomna till Folktandvården! Folktandvården finns till för alla människor i alla åldrar. Hos oss får du inte bara den bästa allmäntandvården, specialisttandvården och medicinska tandvården när du har behov, utan också förebyggande tandvård så att du håller tänderna friska längre. I nästan 75 år har vi hjälpt svenska folket att få en bättre munhälsa. Bryr du dig om dina tänder, välj en tandläkare som också gör det. Glöm inte att lista ditt barn hos oss!

16 16 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 3TIPS GE EN GÅVA OCH HJÄLP UTSATTA BARN GENOM ATT HJÄLPA BARNEN hjälper vi hela familjer i sina försök att hitta tillbaka till ett normaliserat liv i en hårt prövad tillvaro, säger Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan. FOTO: MAGNUS ARONSON Svenska kyrkans julinsamling ger barn en chans till en framtid utan våld Alltför många barn runt om i världen växer upp i en tillvaro kantad av krig, konflikter och förföljelse. I år inleder Svenska kyrkan ett nytt kampanjtema för dess julinsamlingar. Temat kommer att bestå de kommande tre åren och fokuserar på barn i krig och konflikt under rubriken Ge alla barn en framtid utan våld. I år koncentreras insamlingarna till barnprojekt i Colombia och Sydsudan, med målet att samla in 36 miljoner kronor från första advent till trettonhelgen. Hitta tillbaka till livet Årets kampanj är kopplad till julevangeliets tema med Jesusbarnet, som föddes i en utsatt del av världen. Svenska kyrkan är sedan en tid tillbaka verksam i Colombia och Sydsudan, i år kände vi att det var dags att rikta strålkastarljuset mot dessa länder. Genom att hjälpa barnen hjälper vi hela familjer i sina försök att hitta tillbaka till ett normaliserat liv i en hårt prövad tillvaro, säger Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan. Colombia är ett hårt prövat land som lidit av inbördeskrig i drygt 50 år. Den fattiga befolkningen på landsbygden är särskilt utsatt i samband med truppernas sammandrabbningar. På landsbygden har drygt tre miljoner Colombianer tvingats överge sina hem i de mest våldsutsatta områdena. Barnen är förstås särskilt utsatta, eftersom kriget och våldet fråntar dem deras barndom och tvingar dem att offra mycket av den trygghet som barn så väl behöver. Medelåldern bland de barn som rekryteras som barnsoldater eller till knarkhandeln är tolv år. Finansierar rådgivning I Colombia har Svenska kyrkan valt att stötta organisationen Benposta. I Colombia riskerar många barn att involveras av beväpnade grupper och användas i samband med smuggling av vapen och droger, spioneri eller riskera en tillvaro som barnarbetare. Bristen på mat, trygghet och försörjning gör att barn och unga lockas till de beväpnade grupperna, vilket kan utgöra inledningen på en tillvaro som barnsoldat Medel från årets julinsamling går också till Sydsudan, som förklarade sig självständigt från Sudan sommaren 2011 och därmed är ett av världens yngsta länder. Landet står inför många stora utmaningar vad gäller infrastruktur, fattigdomsbekämpning och att identifiera hållbara strategier som gör det möjligt för landets många befolkningsgrupper att leva sida vid sida. Hjälper utsatta flyktingar Sydsudan har utsatts för många konflikter under sitt första år som självständig nation. Tusentals människor har dödats, kvinnor har kidnappats och tiotusentals människor bor i flyktingläger. Dit kommer många undernärda och traumatiserade flyktingar som är i akut behov av hjälp, säger Erik Lysén. Köp en julgåva och bidra De omfattande flyktingströmmarna och bristen på alltifrån mat och vatten till sanitet gör att tusentals barn kommer bort från sina föräldrar eller kidnappas av rivaliserande stammar. Genom årets julinsamling har Svenska kyrkan valt att bistå med mat, vatten, tak över huvudet och psykosocialt stöd som hjälper flyktingarna att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Den som bidrar med en julgåva till årets insamling är delaktig i det viktiga arbetet i såväl Colombia som Sydsudan. FAKTA: SVENSKA KYRKANS JULINSAMLING ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com I årets julinsamling har Svenska kyrkan valt att stötta utsatta barn i Sydsudan och Colombia. Pengarna som samlas in i kyrkor runt om i landet går bland annat till flyktingar som tvingats lämna sina hem, bondekooperativ, kvinnogrupper, ungdomsorganisationer och organisationer som den colombianska ursprungsbefolkningen startat. Pengarna från årets julinsamling finansierar bland annat juridisk och psykosocial rådgivning, utbildning om landminor och krisberedskap samt självförsörjningsprojekt som kan bidra till att trygga framtiden för fler colombianska och sydsudanesiska barn.

17 svenskakyrkan.se/internationelltarbete Pg Bg GE EN JULGÅVA! Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha Sms:a HOPP till så skänker du 50 kronor.

18 18 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Caroline Dyrefors Grufman Barn- och elevombud (BEO). KRÖNIKA Tänk dig en måndagsmorgon. Du vaknar och kollar mobilen. Ett nytt sms har kommit under natten och det står: Din feta hora! På Facebook har tre personer till gillat gruppen som hatar dig. På bussen på väg till jobbet vänder alla bort huvudet och fnissar och pekar. Väl framme på kontoret är dina papper sönderklippta och datorn nerkletad med smör. När du berättar för chefen avfärdar hon din utsatthet med: Det är inte så farligt, om du bara ändrar på din personlighet så ska du se att det inte händer igen. Det otänkbara på arbetsplatsen är vardag för många elever Jag heter Caroline Dyrefors Grufman och är nytt Barnoch elevombud (BEO) sedan 1 juni i år. Jag brinner för barns rättigheter. BEO tar emot anmälningar från utsatta elever och utreder om skolan har följt lagens krav på nolltolerans mot kränkningar. Eleverna vittnar om misshandel, kränkande ord, utfrysning och nätmobbning. De berättar om lärare och rektorer som viftar bort problemen och lägger skulden på den utsatta. Skadeståndskrav Har skolan inte lyckats förebygga och förhindra kränkningar kan BEO ställa skolans huvudman till svars och kräva skade stånd för elevens räkning. Skadeståndskraven har varierat från kronor till närmare FOTO: SKOLINSPEKTIONEN kronor. Möjligheten att kräva skadestånd till utsatta barn gör BEO till en unik funktion för barns rättigheter. Var går gränsen? Alla elever har rätt till en trygg miljö. Det går att genomföra i varje skola. Nyckeln är ett aktivt förebyggande arbete. Här krävs en plan mot kränkande behandling och diskriminering där det tydligt ska framgå hur skolan ska arbeta förebyggande och hur man ska agera när kränkningar sker. Det är också viktigt att kartlägga skolans riskområden. Var finns otrygga platser och hur kan de bli mer säkra? Samsyn om vad nolltolerans innebär är även det en viktig pussel bit. Vad är ok att säga och göra på vår skola? Var går gränsen för kränkningar? Här måste elever, lärare, rektor, huvudman, övrig skolpersonal och föräldrar gemensamt komma överens. Eleverna upptäcker ofta mobbning tidigare än vuxna och deras delaktighet är därför avgörande i det förebyggande arbetet. Det är bara tillsammans vi kan skapa en trygg skola för alla barn. Nolltolerans Elever som blir mobbade tappar ofta självkänsla och kommer efter i skolarbetet. Spår av kränkningar kan sitta i resten av livet. Det kan leda till missade studier som ger sämre chanser på arbetsmarknaden. Nolltolerans mot kränkningar är därför inte bara viktigt i dag, det kan påverka hela livet. Det handlar om ditt barns framtid! Minska säkerhetsriskerna i hemmet Trots att hemmet ofta uppfattas som en trygg plats för barn skadas drygt barn varje år i eller kring hemmet. Som förälder kan du bidra till att förebygga skador genom att agera riskmedvetet och regelbundet se över säkerhetsnivån i hemmet. De vanligaste olycksorsakerna i hemmet är fallolyckor, klämskador, brännskador och förgiftningar. Varje år skadas exempelvis drygt 600 barn när de ramlar ner från skötbordet. Fall från skötbord förebyggs enklast genom att ständigt ha minst en hand på barnet när det ligger på skötbordet, säger Maria Nilsson på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som står bakom sajten dinsakerhet.se, där man samlat skadeförebyggande råd för olika situationer. Köket är en riskfylld och spännande miljö för barn. En åtgärd som ökar säkerheten är barnsäkra lådor och skåp, att förvara maskindiskmedel och andra kemikalier oåtkomligt för barnen och att ha ugnsluckor som följer svensk standard och inte blir varmare än 60 grader. Gå ett varv i bostaden Klämskador kan förebyggas genom att man hänger en handduk ovanpå dörrar. På så sätt kan dörrarna aldrig stängas helt, vilket minskar risken för klämda fingrar. Om ni besöker vänner eller släktingar är det klokt att gå ett varv i bostaden för att säkerställa och minimera risken för olyckor. Medicin som ligger framme på nattduksbordet kan exempelvis utgöra en förgiftningsrisk, säger Maria Nilsson. ANNIKA WIHLBORG redaktionen@mediaplanet.com CHECKLISTA SÅ FÖREBYGGER DU BARNSKADOR I HEMMET Trappor Barngrind bör användas både upptill och nedtill i trappor. Kolla regelbundet att den är fastsatt och att skruvar är åtdragna. Äldre syskon kan lätt glömma att stänga grinden. Persiennsnören/ band och trådar Fäst lösa persiennsnören högt upp så att barnet inte kan få dem runt halsen. Öglor eller långa linor till persienner, markiser, gardiner och trådgardiner medför en strypningsrisk - barn kan snurra dem runt halsen och inte ta sig loss på egen hand. Fönster Fönster på övervåningen ska antingen ha ett säkerhetsbeslag eller en spärr. Balkong Förse balkongdörren med både säkerhetsbeslag och spärr. Balkongräcket ska inte gå att klättra på och inte ha öppningar större än 10 centimeter barnet kan då fastna med huvudet eller falla ut. Kemikalier Kemikalier ska förvaras så att barn inte kan komma åt dem. Barnsäkra förpackningar är inte alltid tillförlitliga. Om man misstänker att ett barn har fått i sig eller fått på sig något giftigt eller frätande: ring 112 och begär Giftinformationscentralen. Är du ung och mår dåligt? Då är RUS, Riksförbundet för Social och Mental Hälsas ungdomsförbund, något för dig. Vår styrka är våra medlemmars egna erfarenheter av social och psykisk ohälsa. Vi kan ge hjälp och stöd till återhämtning. Sveriges bästa skolkommun Och Sveriges lägsta kommunalskatt. Just nu är det gratis att bli medlem! På köpet får du boken Ung & Galen, en antologi med ungas berättelser. Läs mer och bli medlem på RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Vellinge.se

19

20 Det finns 800 KRAV-märkta butiker i hela landet Du får mer i en KRAVmärkt butik KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. I en tid när utgivningen av kokböcker slår rekord och kockar blir kändisar tyckervi att det är konstigt att maten inte smakar mer. Kanske har vi genat så många gånger att vi tappat något. Det ska gå snabbt, växa fort. Att vänta är alltför dyrt. Men när det kostar oss smaken och den biologiska mångfalden, när vi får bekämpningsmedel och konstgödsel på köpet är det värt det? Ta mjölken. Den kommer inte bara ifrån kon. Den kommer från maten hon äter, miljön hon lever i. När du tar en klunk härlig KRAV mjölk så vet du att det är hagens gräs och örter som präglar smaken, att levande fält och friska vindar ger den karaktär. Det är vad KRAV lantbrukare erbjuder dig. Ta tillbaka smaken! För mer info om KRAV-märkning och goda recept, besök krav.se Vi finns på:

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer