LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 FINNSTASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 0

2 Innehållsförteckning Skolans mål... 2 Till dig som elev... 2 Till dig som vårdnadshavare... 2 Vad är kränkande behandling?... 3 Kränkande behandling i form av diskriminering... 3 Kränkande behandling... 3 Kränkningarna kan vara... 3 Vad är mobbning?... 4 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 4 Ansvarsfördelning... 5 Förebygga kränkande behandling... 5 Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter:... 6 Strävans mål 6 Upptäcka kränkande behandling... 7 Utreda kränkande behandling... 8 Arbetsgång vid kränkning av elev... 8 Arbetsgång vid mobbning av elev... 8 Arbetsgång vid vuxens kränkning av elev... 8 Plan för personalens kompetensutveckling 9 Vår kompetensutvecklingsplan kan beskrivas i följande punkter:... 9 Likabehandlingsplanens uppkomst och revidering

3 Skolans mål Ingen form av kränkande behandling får förekomma på Finnstaskolan. Till dig som elev Vår ambition är att alla våra elever ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god inlärning ska kunna ske. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. Om du vill vara anonym kan du använda hjälplådan som finns utanför Pias dörr. Hon tittar i den varje dag. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen på skolan som du känner förtroende för. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Detta är viktigt för både det barn som kränkts och för det barn som kränker. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling vill vi att du som förälder ska göra helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning, kränkningar, diskriminering eller trakasserier och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall ska du kontakta personalen på skolan. 2

4 Vad är kränkande behandling? En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling i form av diskriminering Diskriminering är en handling som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv (till exempel utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder). Det finns två typer av diskriminering: direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är om en elev missgynnas genom särbehandling p.g.a. av någon av de fem diskrimineringsgrunderna (se förra stycket). Indirekt diskriminering är om en elev missgynnas genom att ordningsregler som framstår som neutrala får en diskriminerande effekt. Kränkande behandling Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera Kränkningar utförs av och drabbar både barn och vuxna Kränkningar kan vara fysiska (som att bli utsatt för fasthållning mot ens vilja, slag och knuffar), verbala (som att bli hotad, hånad eller kallad elaka saker), psykosociala (som att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (som klotter, brev och lappar, e-post, internet, sms och mms). 3

5 Vad är mobbning? En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för kränkande behandling. Det kallas inte för mobbning när två lika starka personer (fysiskt eller psykiskt) grälar eller slåss. För att det ska kallas mobbning krävs alltså en viss obalans i styrkeförhållandet (fysiskt eller psykiskt). Det finns även två typer av mobbning: direkt mobbning och indirekt mobbning. Direkt mobbning innebär öppna angrepp på den mobbade. Indirekt mobbning är när den mobbade blir socialt isolerad eller utfryst. Rättigheter och skyldigheter Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (SFS 1985:1100 ) 1 kap 2, 4 kap 2, kap 14a. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan m.m. Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering. Brottsbalken: Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel: misshandel olaga hot olaga tvång ofredande förtal/förolämpning sexuellt ofredande hets mot folkgrupp 4

6 Ansvarsfördelning Vi har förtydligat ansvaret för de fyra aktörer som på olika sätt ska bidra till en god arbetsmiljö i skolan. Vi har olika roller men bara genom ett ömsesidigt samarbete och förtroende kan vi lyckas. Rektor har det yttersta ansvaret för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. (sid. 19 Lpo-94). Rektorn ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Personal har ansvaret för att genomföra Finnstaskolans likabehandlingsplan i praktiken. Mobbingteamet är drivande. Personalens förhållningssätt gentemot barnen är oerhört viktigt och den finns med i Finnstaskolans verksamhetsidé. Eleven har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven ska ta del av skolans ordningsregler och följa dessa. Som elev på Finnstaskolan förutsätts du visa respekt och förnuft samt bidra till arbetsro (se bilaga 1). Vårdnadshavare har också ett stort ansvar. Om hem och skola tillsammans tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Som vårdnadshavare förutsätts du samtala med ditt barn om hur man förhåller sig till sina medmänniskor. Förebygga kränkande behandling Finnstaskolans ordningsregler ligger till grund för hela skolans värdegrund. Dessa regler har utarbetats av elever, föräldrar och personal. Våra ordningsregler är en viktig del i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling. 5

7 Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter: Att regelbundet kartlägga trivseln på skolan. Vi kartlägger ute och inomhus miljön genom att barnen intervjuas eller får svara på enkät om hur dom upplever skolmiljön. Dom får på en karta peka ut ställen där dom känner sig otrygga. Genomtänkt rastverksamhet med många vuxna som är placerade utifrån där barnen känner en oro och upplever att vi behövs grundat på trivselenkäten. Det finns ansvarig personal som anordnar olika lekar och turneringar på raster under läsåret. Skolan erbjuder uteleksaker och aktiviteter på raster och fritidstid Alla vuxna är skyldiga att ingripa när elever bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner, svordomar, överhuvudtaget ett ovårdat språk. (Kränkande behandling) Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen Schemalagd värdegrundstimme där övningar i empatisk förmåga genomförs såsom dramaövningar, värderingsövningar, samtal etc. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling. När personalen uppmärksammar ensamma barn på rasterna tas detta upp med elevens klasslärare. Vid ytterligare oro informeras all personal på fredagens personalmöten. Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar Vi upprättar IUP och Åtgärdsprogram för att dokumentera och följa upp Vid våra personalmöten varje fredag informerar vi varandra om vi känner oro för barn/grupp och tar hjälp av varandra med att observera olika situationer. Vi informerar om oro och vilka åtgärder vi gör, via maill till personalen på skolan. Fritidspersonalen har handledning med psykolog vid behov. Specialläraren erbjuder handledning till skolans lärare varannan vecka. Vi för regelbundet dokumentation av olika händelser på skolan. Vi involverar föräldrar, elever och personal i vårt arbetet mot kränkande behandling och gör dem även delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanen. Faddring. Fasta platser i matsalen. Goda vanors veckor. Att vi vuxna på skolan visar att vi bryr oss genom att kontinuerligt fråga barnen hur de mår. Strävans mål under läsåret ht 10-vt 11 I klasserna tillhör eleverna mindre trygghetsgrupper. Omarbeta klassens gyllene hjärta med regler kring kränkande behandling. Arbeta aktivt med punkterna under terminen, sedan utvärdera i slutet på terminen. Utvärderingen ska ligga till grund för nästa termins arbete med gyllene hjärta. Ta upp elevernas trivsel på klassråden. 6

8 Elevrådet samarbetar med mobbningsteamet. Att ha en vuxen i varje omklädningsrum när barnen duschar för att förebygga kränkningar och mobbning. Ha en temadag där eleverna arbetar med kränkande behandling och mobbningsfrågor. Vi startar upp en Facebooksida för att visa vårat intresse i vad eleverna gör på nätet, då nätet har blivit en aktiv samlingsplats för många av våra elever. Vi får på så sätt en större inblick i vad eleverna gör på nätet och större förutsättningar i att kunna motverka nätmobbning. Vi informerade om detta på föräldramötet vi hade i höstas. Regelbundet fortbilda barn och personal i förebyggande arbete Föreläsningar och besök av personer som har erfarenhet och kunskap om kränkande behandling. Upptäcka kränkande behandling För att så tidigt som möjligt upptäcka kränkningar följer skolan nedanstående rutiner: Ta upp elevernas trivsel klassråden. Regelbundet kartlägga trivseln på skolan Genomtänkt utevistelse med många vuxna närvarande bland barnen Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkande behandling Socialpedagog, speciallärare och kurator finns på skolan för samtal med elever, personal och föräldrar Uppmärksammande om kränkande behandling kan lämnas i Pias hjälplåda Lyhörda vuxna vi ger tid för spontana samtal. Elevvårdsgruppsmöten hålls varannan vecka där rektor, socialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och en socialsekreterare ingår Trivselenkät 2 ggr/läsår inför barnkonferenserna. 7

9 Utreda kränkande behandling Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning enligt följande punkter sättas igång. Arbetsgång vid kränkning av elev 1. Vuxna ingriper direkt vid en kränkning. 2. Vid grov kränkning tar personal kontakt med de inblandade barnens föräldrar, samt dokumenterar händelsen. 3. Upprepad kränkning anses som mobbning och vi hanterar det som ett mobbningsärende. 4. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredning. Arbetsgång vid mobbning av elev 1. När en elev upplever sig mobbad kartlägger den ansvarige för gruppen situationen, Föräldrarna till berörda elever kontaktas av ovan. Händelsen dokumenteras. Berörd personal informeras. 2. Om mobbningen inte upphör kontaktas mobbingteamet av den ansvarige för gruppen. Mobbingteamet samtalar med de inblandade eleverna. En markering görs för att mobbningen ska upphöra med omedelbar verkan. Samtal med vårdnadshavare sker samma dag. Dokumentation ska ske från första mötet och tills ärendet är avslutat. 3. Uppföljning sker till en början varje vecka med elever och föräldrar, för att sedan ha längre tid mellan uppföljningarna. Allt beror på hur situationen utvecklas. Uppföljning sker även efter det att eleverna känner sig nöjda. Kontinuerlig samarbete med den gruppansvariga lärare. 4. Upphör inte mobbningen snarast kallas alla berörda elevers föräldrar till samtal. 5. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning. När vi får kännedom om mobbning och kränkningar på nätet ska mobbningsteamet omedelbart kopplas in och berörda föräldrar informeras. Detta är en ny rutin utifrån de erfarenheter vi fick förra året. Dessa kränkningar får följdverkningar i skolan, även om de sker på fritiden. Arbetsgång vid vuxens kränkning av elev 1. Rektor samlar information om händelsen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Rektor dokumenterar steg 1-4 8

10 Plan för personalens kompetensutveckling Vår kompetensutvecklingsplan kan beskrivas i följande punkter: Personal som ingår i mobbningsteamet har gått Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv. Kompetensutveckling av personalen kring kränkande behandling och mobbning, i form av kurser och studiedagar, sker en gång per läsår. Inspirationsdag angående förebyggande arbete sker en gång per läsår. Likabehandlingsplanens uppkomst och revidering Planens grund är skriven av några ur personalen (som en del av kursen Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv ). Sedan har planen omarbetats av samtlig personal på skolan samt delgivits elever från elevrådet och av de föräldrar som tillsammans med några representanter från mobbingteamets gått igenom likabehandlingsplanen. När synpunkter från elever eller vårdnadshavare uppkommit har de tagits i beaktning. Rektor ansvarar för revideringen. 9

11 Hur vi arbetar med vår Likabehandlingsplan. Det är Jessica Gärdebring, fritidspedagog och Pia Aronsson, socialpedagog som arbetar med likabehandlingsplanen och rektor Agnetha Sjöholm står som ytterst ansvarig. Vårens arbete Vi börjar året med att planera temadagen som är den 14 februari. Kartläggningen startar vecka 6. När kartläggningen är klar så sammanfattar vi våra samtal och ser över våra mål och strävans mål för året. Vi redovisar samtalen och vad vi ser för klassläraren. Varje klasslärare får information om vad eleverna sagt. Fritidspersonal och övrig personal får information om något speciellt kommer upp som de bör få veta. Höstens arbete Vi går igenom årets likabehandlingsplan. Revidering Vi reviderar likabehandlingsplanen med eleverna och använder oss av elevrådet. Vi bjuder in alla föräldrar till ett kvällsmöte. Vi träffas i personalrummet och diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Åsikter tas emot. Vi sammanställer de åsikter vi fått med oss och våra egna reflektioner av kartläggningen från träffarna med föräldrar och elever. Vi redovisar sammanställningen för personalen. Vi sätter oss i smågrupper och diskuterar årets strävans mål och våra nuvarande mål och diskuterar hur det ska se ut till nästa år. Revidering av Jessica och Pia Godkännande av rektor Agnetha. 10