Rapport från FINNSAMs vårkonferens i Örträsk med omnejd 29 maj 1 juni 2014 Text: Maths Östberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från FINNSAMs vårkonferens i Örträsk med omnejd 29 maj 1 juni 2014 Text: Maths Östberg"

Transkript

1 Rapport från FINNSAMs vårkonferens i Örträsk med omnejd 29 maj 1 juni 2014 Text: Maths Östberg Onsdag 28 maj Arrangemanget föregicks av, att en buss avgick från Karlstad redan på förmiddagen organiserat av FINNSAMs födgeni Tor Eriksson. Tor klev på i Örebro och guidade längs riksväg 50, Bergslagsdiagonalen. Man lunchade på Värdshuset Älgen utanför Kopparberg. Upplägget av resan innehöll föredrag, besöksmål och även filmvisningar. Under färden genom Dalarna beskrev Jan- Erik Björk skogsfinsk kolonisation i Grangärde. Undertecknad mötte upp vid Finnskogsmuseet i Skräddrabo, där resenärerna fick fika och en glimt av den nya halvfärdiga utställningen. Det blev också en liten guidning efter vägen ner till Alfta. Efter vägen ner till Söderhamn, där Bergslagsdiagonalen ansluter till E4, skildrade Stig Welinder arkeologin utifrån sitt redaktörskap för boken Skogsfinsk arkeologi. Hans intresse för ämnet skogsfinnar startade i samband med främlingsfientliga strömningar på 80-talet, och hur mötet mellan människor fungerar, om man skall se det i det materiella, d.v.s. arkeologin. Stigs första kontakt med ämnet var en vandring med Stora Skedvi hembygdsförening vid finnbosättningen Svartviken i början av 1970-talet. Detta resulterade så småningom i utgrävningar vid Svartviken, och hans forskargrupp är den enda i hela världen, som fullständigt grävt ut en gödselstack! På 00- talet ledde Stig en kurs i skogsfinsk arkeologi i Skräddrabo, och Kjell Söderlund föreslog undersökningar i Grannäs på Alfta Finnskog vid platsen för hans släktanor. Genom Stigs arbetsgivare Mittuniversitetet genomfördes även en utgrävning vid Råsjö i Borgsjö socken. Inspirationen till att skriva en bok i ämnet kom från framlidna Margareta Wolf (Mittuniversitet) i samband med en träff i Bollnäs. Målsättningen var att kunna summera variationen i begreppet finngård. En slutsats, som kan dras, är att skogsfinnarna deltog i marknadsekonomin. Middagen intogs på Värdshuset Glada Hudik. Väl åter på bussen berättade vår väl-renommerade skönlitterära författarinna Britt Karin Larsen om sitt möte med finndianerna i Michigan. Finndianerna är ett resultat av blandäktenskap mellan finska immigranter och indianer. Britt Karin hade besökt en finnfest i ett gruvdistrikt i norra Michigan. Evenemanget innehöll ett hundratal föreläsningar och även föredrag om Finland och finsk historia. I distriktet finns också ett universitet Finlandia. Innan ankomsten till vandrarhemmet på Norra Berget i Sundsvall hann vi även se Karl Härdelins film Värmländsk Finnbygd. Torsdag 29 maj Torsdagens färd mot Örträsk inleddes med, att Maud Wedin berättade om den framstående norrländske forskaren Richard Gothe. Han kom till Sverige från Tyskland 1907 och gifte sig 1910 med sin första hustru, som kom från Ströms socken i Jämtland, varigenom han kom att intressera sig för skogsfinnarna i hennes hemtrakt. Gothe verkade inom sjömansmissionen i Härnösands stift. Hans första artikel i vårt ämne publicerades i Från Ådalar och Fjäll 1927 (Härnösands stifts julhälsningar ). Den första boken Hasselafinnarna kom 1942, Från trolldomstro till kristendom 1943, Medelpads finnmarker 1945 och Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland Han hade planer på ett översiktsverk, Skogsfinnarnas saga, och manus finns bl.a rörande Värmland och Södermanland. Maud berättade också om Gothes korrespondens med Helmer Kallova samt minnen efter Gothes besök i Kölsjön (Hassela socken). Richard Gothe var ytterst språkkunnig, och vid Delawares 300-årsjubileum höll han ett tal på finska i Rautalampi. Gothe avled 1953, och på Finska Historiska Sällskapet förvaras 28 volymer arkivalier.

2 Förmiddagens kaffepaus avnjöts med guidning och husesyn på Anundsjös hembygdsgård i Bredbyn. Lunchstoppet gjordes i samma socken vid den unika riksklassade Gammelgården i Myckelgensjö, som ägs och förvaltas av Länsmuseet Murberget. Gården med 21 byggnader i en stenig backe, Myckelgensjö nr 3, återfinns redan i Gustav Vasas skattelängd 1535 och var i drift till 1930-talet. Gammelgården renoverades av vapenvägrare under kriget och invigdes Byföreningen i Myckelgensjö driver kafé i Förmånsstugan. De gamla byggnaderna har ett vackert solbränt timmer, och i denna miljö spelades filmen Barnen från Frostmofjället in. Bland byggnaderna märks bl.a. en torkbastu med årtalet 1757 och en salpeterlada samt naturligtvis den mest kända av alla storhässjor med körbana för tröskvagn. Storleken på hässjan var status! Byggnaderna har fyra lager näver som takbeklädnad. Vi fick också förklaringen till en extra liten dörr på sidan i farstun: Det var Snällpissdöra! Vi fortsatte färden mot lappmarksgränsen, samtidigt som undertecknad berättade om Ångermanlandsforskaren Tyko Lundkvist och lappmarksforskaren Ossian Egerbladh. (Se gärna avsnitt i boken Det skogsfinska kulturarvet, 2001.) Väl inne i Lappland besökte vi minnesstenen över den första finnbosättningen i södra Lappland, vid Gafsele (Åsele socken), som Nils Andersson tog upp Stenen står på Koholmen i Ångermanälven, men som framgår av nedanstående kartor låg nybygget troligen strax norr om Koholmen. Det blev också bussfika på platsen, varefter resan fortsatte konstvägen via Fredrika mot Örträsk. Karta över Gafsele 1714 Flygbild över dagens Gafsele Konferensprogrammet i Örträsk inleddes med en trivsam musikstund på kvällen i kyrkan. Eva Lycksell framförde ett sångprogram till ackompanjemang av Magnus Olsson på gitarr, som innehöll både Dan Andersson, Olle Adolphsson, Beppe Wolgers och Påvel Ramel. Vi blev också påminda om att Bo Setterlind har Örträskanor. Hans mor var från Vägsele. Kyrkan byggdes och Örträsk var egen församling till Kyrkan och dess inventarier visades av kyrkvaktmästaren Evens Löfgren.

3 Fredag 30 maj Dagen ägnades åt föredrag på den utomordentligt vackert belägna hembygdsgården. Vi hälsades välkomna av Anette Norberg och Margoth Elfving på vägnar av Örträskbygdens Intresse- och Hembygdsförening till den första, d.v.s. äldsta byn i Lycksele Lappmark. Lokalen fylldes till sista plats, och genom stort lokalt/regionalt intresse var vi 65 deltagare. Utsikt mot hembygdsgården i Örträsk som ligger på platsen där familjen Hilduinen bosatte sig. Foto: Jan-Erik Björk Maud Wedin inledde sitt föredrag med, att hennes anor på morfars sida går tillbaka till Örträsknybyggaren Hilduinen. Hon gav en bakgrund om skogsfinnarna med flyttorsaker, svedjebruk, byggnadsskick, ortnamn m.m. Hilduinen finns i Falun på 1640-talet. Enligt dombok döms sonen Anders (född 1657) för jaktbrott i Ljusne i Hälsingland Däri anges hemvist i Kymi socken. Uppgiften om vistelse i Falun kommer från sonen Erik i ting i Nordmaling. Hilduinen slår sig ner i Örträsk ca 1678 efter mellanlandning som inhyses i Agnäs i Bjurholms socken. I ett husförhör 1788 uppges denne farfarsfadern Johan Filipsson Hilduinen kommit från Kymi. Forskaren Ossian Egerbladh hittade släkten Hilduinen i Kuusamo. Kymi ligger vid Kotka i sydöstra Finland. Ett alternativ till ursprungsort för Hilduinen är Kymi/Kyminkoski i utflyttningsbygden Viitasaari. Möjligen står det dock Kijmi istället för Kymi i husförhörslängden. Samband kan också finnas med Paltamo i Österbotten, som är ett kärnområde för släkten Hilduinen. Margoth Elfving presenterade en berättelse, som bl.a. bygger på Ossian Egerbladhs domboksanteckningar. Hon visade bilder från krönikespelet Där västeröver, som uruppfördes 1957 och återskapades Det första lappmarksplakatet (Karl XI) kom 1673 och innebar 15 års skattefrihet, befrielse från knektutskrivning och samma relativt låga skatt som samerna. Hembygdsgårdens vackra läge överensstämmer med platsen för Hilduinens nybygge, och härbret vid hembygdsgården är genom dendrokronologi daterat till Under de 20 första åren fanns enbart familjen Hilduinen i Örträsk och fördelade på fyra nybyggen. Vid laga skifte flyttade man även till

4 Västra Örträsk. Margoth introducerade Maria Mattsdotter, i vars spår vi skulle följa med bussen på lördagen. Maria kom från Mjösjö i Nordmalings sn. Hon födde 10 barn och kom att gå ända till Stockholm för att väcka intresse för mineralfynd, som hon ansåg sig ha gjort. Margoth förklarade också ordet parm (med finskt ursprung), som betyder halvt hölass. Gudrun Norstedt föreläste om samer och nybyggare i lappskatteland. Fisketräsken nyttjades av bönder nerifrån landet i sydost på ända upp till 20 mils avstånd. Kyrkplatsen i Lycksele inrättades av hertig Karl. Johan Grahn var landshövding från 1653 och såg till, att Ume Lappmark kartlades Ume Lappmark var indelad i 37 lappskatteland, som i regel bestod av ett hushåll vardera. På 1600-talet betalades lappskatten med torkad fisk (gädda). Det största skattelandet var Mårdberg om km 2. Där saknades fisketräsk men det var gott om vildren Myndigheterna menade att nybyggare kunde bo parallellt med samerna, men 1695 kom ett nytt lappmarksplakat, som begränsade rätten att svedja. Gudrun berättade, att det var konfliktfyllt mellan lappen Erik Persson och Hilduinen. Finnen Erik Ersson i Knaften övertog det lappskattelandet 1719 och skattade för det samt hade rätten till jakt och fiske. Andra exempel rörande lappskattelanden är, att samerna i Stöttinglandet själva blev nybyggare, och att samen i Pausellandet flyttade och blev fjällsame. Anette Norberg berättade om släktskapsförhållanden mellan skogsfinnar och samer. I början gifte sig samerna mest med varandra, och i de två första generationerna förekom det ej blandäktenskap hos skogsfinnarna. Därefter förekom äktenskap med samer och efter 1770 var man assimilerade med avseende på äktenskap mellan folkgrupperna. Jan Myhrvold redogjorde för det skogsfinska DNA-projektet, som drivs av Fennia och har samlat resultat för y-kromosomer. Dessa följer faderslinjen och är de som är mest lämpade för genealogisk forskning. Mitokondrie följer morslinjen och kan å andra sidan gå tillbaks tiotusentals år. Autosomale går i alla riktningar (50 % från far, 50 % från mor). De olika haplo-grupperna används för DNA men måste kombineras med skriftliga källor för släktforskningen. Projektet dokumenterar skogsfinska förbindelser till Finland och kunskapen ökar om bruket av de finska släktnamnen. Det är önskvärt med mottester från avlägsna släktingar. Vad gäller den skogsfinska y-kromosomen, så är det finska y-dna-et olikt det skandinaviska och avgränsningsbart till finnskogar/finnmarker. Det finns en förhållandevis hög procent testare hos de skogsfinska ättlingarna. I Finland återfinns 61 % av befolkningen inom haplogrupp N, medan 79 % av de testade i Nordsavo tillhör N-gruppen och 78 % av de skogsfinska ättlingarna, alltså en god överensstämmelse. Jan gav några exempel: Mullikka är testad för Orsa Finnmark, Delaware och Grue Finnskog, Lehmoinen för Rämmens och Dalby socknar samt Brandval Finnskog. En man från Bjurholm är nu testad för Hiltuinen. 68 st. skogsfinska släktnamn är testade, varav 8 släkter kan kopplas till träffar i Finland. Maarit Kalela-Brundin rapporterade från sitt arbete inom åldersbestämning genom dendrokronologi. Metoden bygger på, att trädens årsringar blir likadana inom samma klimatområde. Maarit har bl.a. tagit prov på ett pörte från Juoksengi (Tornedalen). För Hilduinens härbre vid hembygdsgården i Örträsk blev resultatet 1680, vilket stämde väl med årtalet 1682 för byggnadens ålder. Träden fälldes alltså Maarit upplyste om, att alla träd har en smal årsring 1601 p.g.a. ett stort vulkanutbrott i Peru år Tord Eriksson föreläste om finnbosättningarna söder om lappmarksgränsen med underrubriken: Örträsk i sitt sammanhang. Finnbygden i norra Ångermanland fanns flera decennier innan Örträsk och Tord lutar sig tungt mot Tyko Lundkvists forskning. Runt 1600 kom skogsfinnar direkt från Finland till nybyggen i södra Ångermanland respektive ödehemman i norra Ångermanland skedde en omflyttning av lösfinnar till ödehemman i norra Ångermanland kom en sekundär expansion med förtätning samt nybyggen i fjällbygden inklusive Örträsk; samtliga i sjölägen. Under Stora ofreden kom flyktingar och soldater till ödehemman. Efter 1750 vidtog den stora nybyggesperioden med såväl finnar och svenskar som samer, som underlättades av avvittringen och potatisens ankomst. I fjällbygden bildades också nya socknar: Björna bröts ut ur Själevad, Trehörningsjö ur Arnäs och Bjurholm ur Nordmaling. F.d. svenskbyar, som blev finnbosättningar, är Agnäs (Bjurholms socken) 1597 och Hemling (Björna socken) Ca 1600

5 kom Måns finne till Hemling. Han hade efternamnet Hindersson. Finnkolonisationen i Ångermanland hade fått stöd av ett brev 1594 från Johan III till landskapsfogden Olof Persson. Troligen kom skogsfinnarna in till landskapet via Härnösand. Mullsjö i Nordmalings socken var öde både 1615 och Då kom Olof Matsson från Hoting och tog upp 12 seland. Sonen Mats Olofsson blev förste nybyggaren i Tyko Lundkvists hemby Mjösjö, Mjösjömannen, som blev far till Maria Mattsdotter. Mårten Hindersson från Nästvattnet (Gudmundrå socken) flyttar efter en tingsdom 1656 till ett ödehemman i Agnäs. Han gifte sig med Hilduinens dotter Margareta och blev andre nybyggaren i Örträsk. Pål Danielsson, Finn-Pål från Lilla Nordsjö (Trehörningsjö socken), blev en klassisk nybyggare i regionen. Tord har gett honom det passande epitetet serienybyggare. Slutligen gav Tord några exempel på finska språkets livslängd. Prosten och finnättlingen Lars Longström från Långvattnet (Trehörningsjö socken) var finskspråkig och levde till Finska talades i Tegelträsk (Åsele socken) Brita Persdotter levde till 1855 och var finskspråkig. Margoth Elfving återkom och uppdaterade oss inför lördagens busstur i Maria Mattsdotters fotspår. Maria var gift med Mårten Mårtensson från Agnäs. Hon gjorde malmfynd i Rödingträskberget, och 32 år gammal begav hon sig hösten 1717 till fots de över 80 milen till Bergskollegium i Stockholm! Hon fick 12 daler silvermynt för besväret. Mårten och Maria hade övertagit nybygge 1 i Örträsk efter att ha varit i Vägsele, där Marias styvfar Pål Persson hade tagit upp första nybygget. Efter att ha skrivit till den kungliga kommissionen skrev Maria sedan till kungen om malmstenarna gick hon andra gången till Stockholm gick Maria och Mårten till Kattisavan ovanför Lycksele flyttade paret till grannbyn Rusele. Sonen Mats hämtades till att bli soldat. Mårten gick till Stockholm, och Mats fick avbryta knekttjänsten och återvända till Rusele. En statygrupp i Lycksele avbildar Maria och Mårten, när de vandrar till Vägsele. Marias mor Katarina och den betydligt yngre svärfadern Pål Persson blev kvar i Vägsele. Efter Katarinas död gifte Pål om sig. Erik Ersson från Örträsk tog över Påls nybygge, men Erik drunknade i Öre älv på väg till kyrkan. Pål fick lösa ut Eriks änka och levde i armod efter att ha dödat en tamren och ej haft pengar till böterna. Han fick spöstraff och var tvungen att avsäga sig tolvmannaskapet. Pål är sedan återfunnen i handlingar för Säbrå socken. Anette Norberg tackade föreläsarna med snattersylta (hjortronsylt), kassar med hembygdsgården påtryckt och Örträsk-t-shirts. Middagen avnjöts på restaurang Pärlan (på gångavstånd från boendet i Örträsk). Organisationsgruppen fick stora applåder. Fr.v: Gunnel Morén, Tord Eriksson, Maarit Kalela- Brundin, Karin Svensson, Margoth Elfving, Anette Norberg och (delvis dold) Åke Runnman. Foto: Jan-Erik Björk

6 Lördag 31 maj På morgonen välkomnades vi till bussresan av Margoth Elfving och vår chaufför Torbjörn. Margoth guidade genom samhället i Örträsk, varefter Edgar Lycksell tog över och berättade om Örträskrosen, som finns bevarad efter postmästare Örtelius. Vi passerade nybygge 3 och 4, och Edgar berättade minnen från sin skolskjuts. Vid Kvarnbäcken hade mjölnaren en liten järnväg för att få fram mjölsäckarna till vägen. Under kriget svartmalde man korn vid kvarnen. Edgar förklarade också, att ortnamnsändelserna bränna och fälla är vanligare än sveden/-svedjan i denna trakt. I Edgars hemby Skarda har det funnits 13 jordbruk, men åkrarna brukas nu av en bonde från Bratten 6 mil därifrån. Vi passerade Vänjaurträsk. I ortnamnet Vänjaurträsksjön förekommer ord för sjö tre gånger på rad! Inne i Lycksele åkte vi Bångvägen och passerade Bångmonumentet. Soldat Bång anses stå förebild till Sven Duva. Lyckseles centrum kallas Finnbacken. Lycksele ligger vid Umeälven och Blå Vägen. Vid Länsmansgården i Rusele välkomnades vi av Bengt och Paula Andersson, som generöst bjöd på kaffe. Bengt Ragnarsson berättade om byns historia och förklarade att Länsmansgården är flyttad från platsen för nybygget. Maria Mattsdotters yngste son Matts Rusén blev länsman. Därefter besökte vi Frank Hedestig i Rusele vid byns ursprungliga nybygge. Farfadern Fritjof fann en gång två ca år gamla pilspetsar och vid nyodling på 1920-talet fann man grunden till en långloge. Vid gården finns en stolpbod/härbre, och Maud Wedins bedömning, att den är från 1750, visade sig efter konferensen stämma mycket väl. Maarit Kalela-Brundin tog borrprov vid vårt besök och analysen visade på Maud gav också besked, att Maria Mattsdotters bod är en typisk 1800-talsbyggnad. Rusele ligger 253 m.ö.h. och har 200 bofasta. Vandring i regnet i Rusele Härbre från 1752 Foton: Jan-Erik Björk Lunchen intogs i storkåtan vid Kattisavans Camping. Margareta Berg drog byns historia. Första bosättningen var vid Undantaget. Sedan 2010 har byns pensionärer en grupp för Kattisavans historia med målet att ge ut en bok. Bynamnet kommer eventuellt av katsa (för fiskfångst), och ava är en trång smal vik. Hilduinens dotterson Mårten Mårtensson och Maria Mattsdotter kom till Kattisavan besöktes byn av Linné, som skrev om det berömda smöret i Lycksele var Kattisavan obebott kom Israel Andersson, som 1761 blev nämndeman. Vid byns stamhemman finns rester av en rökbastu. Vid laga skiftet hade Kattisavan 15 hemmansdelar och har idag drygt 80 bofasta. Vid campingen finns en sevärdhet i form av stenblocket Ljummarstenen. Enligt deltagande Kjell Nordqvist (stenhuggare) består det av den homogena bergarten gabbro. Vi lämnade Kattisavan via byvägen, där det finns en gammal gårdsmiljö. E 12 Blå Vägen följer här tvärbanan mellan Umeå och Storuman.

7 Maarit Kalela-Brundin guidade vid den gamla kyrkoch marknadsplatsen Gammplatsen i Lycksele, där det just denna dag var fullt med mässbesökare. Fortfarande hålls vinter- och höstmarknader i Lycksele. Platsen var förut ett gammalt vinterviste för samerna. Samevistet vid Gammplatsen i Lycksele. Foto: Jan-Erik Björk Kyrkan på platsen byggdes 1606 och flyttades därifrån Vid Gammplatsen var även tingsplats samt det ställe där man samlade in skatter. Skytteanska skolan för samer inrättades Eleverna blev lärare i lappmarken eller kom till Härnösand för vidare studier. Skytteanska skolan flyttades på 1860-talet till Tärnaby. Skogsmuseet i Lycksele är en avknoppning från Hembygdsgillet och har funnits sedan början av 1980-talet. I skogsmaskinmuseet finns en år gammal tallstubbe funnen i sediment. Ruselegården är hembygdsföreningens huvudbyggnad, där vi serverades fika. Vid Gammplatsen finns också ett rekonstruerat sameviste samt Lapplands kulturbotaniska trädgård med bl.a. Örträskrosen. Här finns även ett fornvårdsområde samt skogsreservat. Hembygdsområdet innehåller också en affärsgata, en liten tjärn, tjärdal, eldpallkoja, en liten getarstuga m.m. Bångstugan (Sven Duva) är skomakeri. Margaretakyrkan är en kopia av Lyckseles andra kyrka, som byggdes Margareta var en samekvinna på 1300-talet. Vi besökte lämningarna av den gamla kyrkstaden, där förutsättningarna för en ev. utgrävning diskuterades av/med Stig Welinder. Vi lämnade Gammplatsen och åkte förbi Templet på Finnbacken i Lycksele, ortens första folkskola. Nästa anhalt var Johan Hilduinens nybygge vid Rafsabäcken i Knaften. Där finns en bevarad vattensåg och skvaltkvarn. Vi besökte även de intressanta lämningarna efter Erik Erssons nybygge vid Gammelhemmet i Knaften med grunden efter en parstuga, och Birger Nesholen förmedlade sina erfarenheter av lämningar efter rökstugor. Dessa lämningar inspirerade Stig Welinder så pass, att han på väg därifrån i bussen muntligt skissade på upplägget av ett skogsfinskt arkeologiprojekt vid Knaften. Husgrunder vid Gammelhemmet i Knaften. Foto: Maud Wedin Vi åkte på västsidan med sina fina nyodlingsmarker runt sjön åter mot Örträsk. Det finns fortfarande en mjölkbonde på var sida sjön, som f.ö. är 72 m djup. Även på lördagkvällen serverades middag på restaurang Pärlan.

8 Söndag 1 juni Morgonen ägnades åt FINNSAMs årsmöte, där ledningsgruppen förstärktes med förtroendevalda från Övre Mellannorrland, alltså denna konferensregion. I samband med årsmötet fick arrangörerna ett stort Tack för väl genomförd konferens, en ur regionalpolitisk synpunkt angelägen konferens i vårt ämne. Därefter begav vi oss söderut för hemresan med bussen. Vi stannade till vid Agnäs söder om Bjurholm, för övrigt en mellanstation för Hilduinen som inhyses. Under resan redogjorde Maud Wedin för finnbosättningarna i Nordmalings socken. Jan Myhrvold gav ett perspektiv på DNA-tester av skogsfinnar genom exempel på ett antal testade personer. Bl.a. bekräftas det att Lång-Kristoffers korrekta släktnamn är Honkainen. Den släkten kom t.ex. till Järpliden (Södra Finnskoga socken). Släkten Porkka kan kopplas till Öijeren (Brandval Finnskog), Mulltjärn och Runnsjön (Östmarks socken), Fäbacken (Lekvattnets socken) och Axland (Bogens socken). Lena Gribing skildrade den arkeologiska utgrävningen av Krämarstan utanför Finnerödja bodde flera resandefamiljer där. Ämnet har varit känsligt och en studiecirkel fick läggas ner. Krämarstan är fornminnesskyddat område. Bebyggelsen var tät, och genom området gick Storgatan. En guidad vandring lockade 125 personer. Lena forskade i resandesläkterna och ett studiebesök arrangerades till en plats i Bohuslän. Från resandeättlingarna kom det många historier och foton. Man grävde ut ett hus som brunnit och resultaten kommer att sammanställas. Dessutom blev det en hembygdsdag med resandehantverk och traditioner samt artister. Projektet har resulterat i goda relationer mellan lokalbefolkningen och de resande. Det finns kartbeskrivningar och information vid Finnerödjas hembygdsgård. Vid lunchtid anlände vi till Ullångers hembygdsförenings vackert belägna gård vid finnbosättningen Norr-Almsjön ledsagade av Anders Burlin. Huset kallas felaktigt för Finnpörtet och tyvärr berättar man lokalt att pörte betyder jordkula! Det hela tycktes syfta på, att det finns en stensatt källare under huset. Vi fortsatte resan, och Maud Wedin beskrev finnbosättningarna i norra Hälsingland, Medelpad och delvis Ångermanland. I Ångermanland koloniserades Viksjö och Graninge först och redan på talet, men där finns ej uppgifter om vilken väg man kom till Viksjö eller vilka finska släktnamn man hade. Bekant i Viksjö är ett bröllop på 1620-talet med mord begånget av Olof Larsson (dräng dansade med hustrun). Finnar från Viksjö förvärvade ett hemman i Jonsgård, Strömsund för att komma åt avradslandet i Alanäs (Ströms Vattudal). Den första finnbosättningen i norra Hälsingland skedde 1598 i Kölsjön, Hassela socken. De första Medelpadsfinnarna uppehöll sig först vid Kessmansbo söder om Gävle i Hedesunda socken. Påvel Andersson fick ca 1597 brev för att ta upp nybygge vid Stormörtsjön i Torps socken. Gottlund träffade på 1820-talet släktingar på Distingen i Uppsala och fick uppgifter om släktnamnet Laininen. På 1590-talet försvann en Påvel Laininen från Välkky i Keuruu socken. Släkten var mycket rörlig och fanns i Mojsjön (Ockelbo Finnmark), Helgums socken i Ångermanland och Östra Mörtnäs (Karlanda socken i sydvästra Värmland). I Ljustorps socken fanns en finnbosättning på Laxsjöholmen, och på Norra Berget finns Bredsjöstugan. Bredsjö-Ante var en ryktbar trollfinne. Råsjön i Borgsjö socken ingår i boken Skogsfinsk arkeologi. Bosättningen flyttades till norra sidan av sjön Släktnamnet var troligen Pulkkinen, som även återfinns i Nybofjäll (Äppelbo Finnmark). En sägen berättar, att Råsjöfinnen kunde åka på en stenhäll över sjön. För Naggen i Torps socken gjordes 1736 en rannsakning, som redovisar rökstuga, rök- och torkbastu samt ria. Gröt-Lasse i Tjärnsjön (Stöde Finnmark) förekommer i dombok 1618 och var svåger till Bertil Persson i Södra Los. I maj 1600 upprättades två torpebrev för sammanlagt 11 finnar i norra Hälsingland/ södra Medelpad utan platsangivelser. I Kölsjön (Hassela socken) finns en helt intakt rökugn(sruin). Där var släktnamnet Tarvainen (från Äänekoski). På väg söderut och vid passagerna av avtagsvägarna redovisade Maud uppgifter om Niarne (Nianfors socken) och Losjö (Norrala socken).

9 Lena Gribing visade en film om järnframställning i blästerugn samt framställning av träkol i kolningsgropar från Tiveden. Stig Welinder kommenterade, att kunskapen om järnframställning kom österifrån och först till mälarlandskapen. Innan middagen på kurs- och lägergården Gläntan i Mållångstad hann vi också se filmen med bröderna Birger och Arne Olander i Mållångstuga, Alfta Finnskog. Själv tackade jag och klev av bussen i Skräddrabo. Enligt programmet för den fortsatta resan innehöll den Tor Erikssons presentation av finska ortnamn i Ljusnarsberg, Heidi Baier som sjöng bl.a. Dan Andersson samt dokumentärfilmen Gubben i stugan (Ragnar Fredriksson i Kestina, Grangärde Finnmark).

Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014

Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014 4 Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014 Dag1 Bussresan startade i Karlstad med Larsson-Resman. En ny fin buss med internetuppkoppling och möjlighet

Läs mer

Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014

Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014 Bussresa till Örträsk i Södra Lappland och Finnsams vårkonferens med årsmöte den 28 maj 1 juni 2014 Resereportage av Lena Gribing Dag1 Bussresan startade i Karlstad med Larsson- Resman. En ny Iin buss

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 3 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 3 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 3 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-Information utkommer under december 2014. Manusstopp 20 november. 1 2 FINNSAM För att underlätta

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

FINNSAM konferensen i Hedemora hösten 2003

FINNSAM konferensen i Hedemora hösten 2003 FINNSAM konferensen i Hedemora hösten 2003 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 19 september Höstens konferens ägde rum i sydöstra Dalarna, närmare bestämt i Hedemora som är Dalarnas äldsta stad.

Läs mer

FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005

FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005 FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 23 september Konferensens huvudteman lät spännande: skogsfinskt byggnadsskick, finska ort- och

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 1 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-Information utkommer juni 2014. Manusstopp 20 maj. 1 2 FINNSAM För att underlätta samarbete, forskning

Läs mer

Information om FINNSAM. Årgång 4 Nr 3 - augusti 1998. Ledningsgrupp 1997/98

Information om FINNSAM. Årgång 4 Nr 3 - augusti 1998. Ledningsgrupp 1997/98 Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0826 0282 663 Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Lövstagatan 20, 703 56 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 Hemsidesansvarig: Christer Nilsson,

Läs mer

Information om FINNSAM. Årgång 3 Nr 4 - november 1997. Ledningsgrupp 1997

Information om FINNSAM. Årgång 3 Nr 4 - november 1997. Ledningsgrupp 1997 Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0826 0282 663 Kassör och adresslista (fr o m 1998): Tor Eriksson, Lövstagatan 20, 703 56 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 Hemsidesansvarig:

Läs mer

FINNSAM:s vinterkonferens i Säfsnäs den 29-31 januari 2016

FINNSAM:s vinterkonferens i Säfsnäs den 29-31 januari 2016 FINNSAM:s vinterkonferens i Säfsnäs den 29-31 januari 2016 Text av Lars-Olof Herou Bilder av Seppo Remes Redigering och bildtexter av Tor Eriksson Temat för konferensen var Byggnader och gårdsmiljöer.

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001

FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001 FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Söndagen den 28 januari Eftersom min bror bor i Gävle ville mamma och jag passa på att hälsa på honom innan konferensen började

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Släktforskardagarna i Umeå 2016

Släktforskardagarna i Umeå 2016 Släktforskardagarna i Umeå 2016 Av Tor Eriksson, Örebro Onsdagen 17 augusti Efter en lång dags resa med tåg kom jag äntligen fram till Umeå. Det var beckmörkt när jag letade mig till vandrarhemmet där

Läs mer

Rapport från FINNSAM-konferens i Ovansjö 25-27 maj 2012

Rapport från FINNSAM-konferens i Ovansjö 25-27 maj 2012 Rapport från FINNSAM-konferens i Ovansjö 25-27 maj 2012 Ovansjö är Gästriklands äldsta socken med runt 900 år på nacken. Här höll FINNSAM 2012 års vårkonferens, med Västerbergs Folkhögskola som bas. Efter

Läs mer

FINNSAMs höstkonferens 6-8 september 2013 på Järvsö Finnskog med omnejd

FINNSAMs höstkonferens 6-8 september 2013 på Järvsö Finnskog med omnejd FINNSAMs höstkonferens 6-8 september 2013 på Järvsö Finnskog med omnejd Text: Eva Jernqvist Layout: Maud Wedin Fint boende och fantastisk mat förgyllde konferensen! Konferensen hade sin bas på Harsagården

Läs mer

Välkommen till Finnsams höstkonferens i Södermanland 5-7 september 2014!

Välkommen till Finnsams höstkonferens i Södermanland 5-7 september 2014! Välkommen till Finnsams höstkonferens i Södermanland 5-7 september 2014! Tid: Fredag-söndag 5-7 september 2014 Plats: Åsa folkhögskola (www.asa.fhsk.se) För Finnsam har år 2014 varit förnyelsens år! Årets

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Ljusnarsberg våren 1999

FINNSAM-konferensen i Ljusnarsberg våren 1999 FINNSAM-konferensen i Ljusnarsberg våren 1999 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 28 maj Den här gången skulle konferensen pågå över tre hela dagar, så en intensiv helg förestod oss när vi samlades på

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd?

Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd? Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd? Björna hembygdsgård, flyttad från Movattnet Projektarbete Kursen Skogsfinnarna i Skandinavien Mälardalens Högskola 7,5 poäng HT 2009 Tord Eriksson

Läs mer

Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd?

Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd? Björna och Trehörningsjö socknar En bortglömd finnbygd? Björna hembygdsgård, flyttad från Movattnet Projektarbete Kursen Skogsfinnarna i Skandinavien Mälardalens Högskola 7,5 poäng HT 2009 Tord Eriksson

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

FINNSAMs vårkonferens maj 2015 i Alfta och Rättvik

FINNSAMs vårkonferens maj 2015 i Alfta och Rättvik FINNSAMs vårkonferens 29-31 maj 2015 i Alfta och Rättvik Finnmarker är ofta gränsland. Årets vårkonferens hölls i gränslandet mellan Dalarna och Hälsingland, där också Svealand och Norrland möts. ABF:s

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 17 2011. Nästa FINNSAM-Information utkommer i juni 2011. Manusstopp 15 maj 2011.

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 17 2011. Nästa FINNSAM-Information utkommer i juni 2011. Manusstopp 15 maj 2011. FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 1 Årgång 17 2011 Nästa FINNSAM-Information utkommer i juni 2011. Manusstopp 15 maj 2011. FINNSAM För att underlätta samarbete, forskning och samordning

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Lappskattelanden på Geddas karta

Lappskattelanden på Geddas karta Lappskattelanden på Geddas karta Studieplan Studiematerial för denna studieplan är boken Lappskattelanden på Geddas karta av Gudrun Norstedt (Thalassa förlag 2011). Geddas karta ritades 1671 över merparten

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Resa till Dalarna. 8-11 augusti 2016

Resa till Dalarna. 8-11 augusti 2016 Resa till Dalarna 8-11 augusti 2016 8 augusti - måndag Resan startar från hemorten på morgonen och färden går upp till rastplatsen Väst Göte, vid Vättern norr om Bankeryd, där vi gör uppehåll, då det blir

Läs mer

Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller tom 14 juni 2012

Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller tom 14 juni 2012 Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller tom 14 juni 2012 Öppettider och priser: 15 juni 25 aug, kl 11.00 17.00, alla dagar Hela Gammplatsen inklusive Skogsmuseet, Textilmuseet, Jaktmuseet,

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Härnösand/Viksjö hösten 1999

FINNSAM-konferensen i Härnösand/Viksjö hösten 1999 FINNSAM-konferensen i Härnösand/Viksjö hösten 1999 Av Tor Eriksson, Örebro Torsdagen den 26 augusti För första gången var det inte Finnsam som hade huvudansvaret för en konferens utan ansvaret delades

Läs mer

Rapport från FINNSAM:s arkivkonferens 2-4 februari 2013 i Uppsala i samverkan med Nordiskt nätverk för skogsfinsk forskning

Rapport från FINNSAM:s arkivkonferens 2-4 februari 2013 i Uppsala i samverkan med Nordiskt nätverk för skogsfinsk forskning Rapport från FINNSAM:s arkivkonferens 2-4 februari 2013 i Uppsala i samverkan med Nordiskt nätverk för skogsfinsk forskning Text: Lars-Olof Herou Lördag 2 februari Layout: Maud Wedin Efter incheckning

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 4 Årgång 16 2010. Information utkommer i mars/april 2011. Manusstopp 15 mars 2011.

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 4 Årgång 16 2010. Information utkommer i mars/april 2011. Manusstopp 15 mars 2011. FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 4 Årgång 16 2010 Nästa FINNSAM-Information Information utkommer i mars/april 2011. Manusstopp 15 mars 2011. 2 FINNSAM För att underlätta samarbete,

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 14 maj Även om inte själva konferensen började förrän på lördagen stod dörrarna öppna för dem som ville komma redan på fredagen.

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 21 2015 ISSN 2000-9399

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 1 Årgång 21 2015 ISSN 2000-9399 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 1 Årgång 21 2015 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-Information utkommer under juni 2015. Manusstopp 1 juni. 1 2 FINNSAM För att underlätta samarbete,

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Rapport från FINNSAMs höstkonferens 10-12 september 2010 på Orsa Finnmark

Rapport från FINNSAMs höstkonferens 10-12 september 2010 på Orsa Finnmark Rapport från FINNSAMs höstkonferens 10-12 september 2010 på Orsa Finnmark Av Eva Jernqvist Fredag 10 september Konferensen hade sin bas vid värdshuset Trollet i Noppikoski. Det dryga femtiotalet deltagare

Läs mer

Vad händer i Färgelanda? Oktober

Vad händer i Färgelanda? Oktober Vad händer i Färgelanda? Oktober Världens Barn Gala Torsdag 2 oktober kl. 18.30 Färgelanda Sporthall Lilla Bandet Jenny och Frank Margareta Haglund med familj DNA and The Cellarboys Färgelanda Judoklubb

Läs mer

Protokoll fört vid Ljustorps Hembygdsförenings Årsmöte den 16 mars 2014 kl. 18.00 i Ljustorps Hembygdsgård.

Protokoll fört vid Ljustorps Hembygdsförenings Årsmöte den 16 mars 2014 kl. 18.00 i Ljustorps Hembygdsgård. Protokoll fört vid Ljustorps Hembygdsförenings Årsmöte den 16 mars 2014 kl. 18.00 i Ljustorps Hembygdsgård. Mötesdeltagare: ca; 18 st. 1 Årsmötet öppnades. 2 Fastställdes att kallelsen till mötet gjorts

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Finnerödja våren 1998

FINNSAM-konferensen i Finnerödja våren 1998 FINNSAM-konferensen i Finnerödja våren 1998 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 8 maj Efter månader av administrativt knep och knåp satte jag mig på tåget till Laxå. Jag skulle återvända hem till min

Läs mer

Rapport från FINNSAM:s vårkonferens i Säfsen-Grangärde den 7-8 maj 1993

Rapport från FINNSAM:s vårkonferens i Säfsen-Grangärde den 7-8 maj 1993 Rapport från FINNSAM:s vårkonferens i Säfsen-Grangärde den 7-8 maj 1993 Texten är skriven av Lars-Olof Herou, Ludvika (nedskriven ur minnet 20 år senare). Texten är kompletterad och redigerad av Tor Eriksson,

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Nås och Järna våren 2005

FINNSAM-konferensen i Nås och Järna våren 2005 FINNSAM-konferensen i Nås och Järna våren 2005 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 20 maj Ett fyrtiotal deltagare samlades på Snöå Bruk i Dala-Järna för att umgås under denna helg. En Skandinavisk skogsfinsk

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 3 Årgång 16 2010

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 3 Årgång 16 2010 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 3 Årgång 16 2010 Nästa FINNSAM-Information utkommer i januari 2011. Manusstopp 15 december. FINNSAM För att underlätta samarbete, forskning och

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Skålsjön hösten 1994

FINNSAM-konferensen i Skålsjön hösten 1994 FINNSAM-konferensen i Skålsjön hösten 1994 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 september Ett sjuttiotal personer samlades på Skålsjögården i sydvästra Hälsingland. Höstens sammankomst blev den mest

Läs mer

FINNSAM-konferens på Mattila 21-23 maj 2010

FINNSAM-konferens på Mattila 21-23 maj 2010 FINNSAM-konferens på Mattila 21-23 maj 2010 Arne Vannevik Nätverket FINNSAM, som i år fyller hela 18, hade förlagt sin vårkonferens till Mattila 21 23 maj. Liksom vid konferensen i Lekvattnet för några

Läs mer

Välkommen att delta på FINNSAM:s vinterkonferens i Västerås och Sätra Brunn februari 2017!

Välkommen att delta på FINNSAM:s vinterkonferens i Västerås och Sätra Brunn februari 2017! Välkommen att delta på FINNSAM:s vinterkonferens i Västerås och Sätra Brunn 24-26 februari 2017! Vi firar Carl Axel Gottlunds födelsedag tillsammans med nutida sverigefinnar fredagen den 24 februari. Festligheterna

Läs mer

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016

PRO Kävlinge på rundtur på Gotland augusti 2016 PRO Kävlinge på rundtur på Gotland 22-26 augusti 2016 Resan startade tidigt i ottan klockan 05:30 från Furulund och 06:00 från Kävlinge! Reseledaren Per Arne, chauffören Joakim och alla vi andra var på

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Kerstinbo "Hällarna"

Kerstinbo Hällarna Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

F I N N S A M I N F O R M A T I O N

F I N N S A M I N F O R M A T I O N Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0533.3489440 Medlemsavgift 2005 06 110 SEK (55 SEK för 2004). Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

Anfäder Hildur Maria Jonsson

Anfäder Hildur Maria Jonsson Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E) 1). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman

Läs mer

Slöjdarresa till Finland, 2015

Slöjdarresa till Finland, 2015 Slöjdarresa till Finland, 2015 Första träffen, på Stundars i Finland I månadsskiftet juli augusti 2015 genomfördes den första träffen i Stundars utanför Vasa i Finland. Åtta slöjdare anmälde sitt intresse

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Familjer i Bruntbo, Silvberg ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk 1899-1935

Läs mer

Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller from 1 januari 2011 tom 14 juni 2012

Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller from 1 januari 2011 tom 14 juni 2012 Produkter och priser på Gammplatsen i Lycksele Priserna gäller from 1 januari 2011 tom 14 juni 2012 Introduktionsguidning i buss Innehåll: En introduktion till området hålls i anslutning till bussen. Period:

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

SGS Island Hornstrandir 03 10 juli 2016 Deltagare 18 personer

SGS Island Hornstrandir 03 10 juli 2016 Deltagare 18 personer SGS Island Hornstrandir 03 10 juli 2016 Deltagare 18 personer 03 JULI Ankomst Gruppen hälsas välkommen och bussen kör utan större stopp till Borgarnes som ligger ca. 12 mil, ca 2 timmar från flygplatsen.

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Var byggde Knut rökstugan 1?

Var byggde Knut rökstugan 1? Var byggde Knut rökstugan 1? Teorier kring var bröderna Knut och Mats Peckainen byggde sina första bostäder när de kom till Grannäs 1607 1613 samt kort historik och bakgrund till deras bosättning här.

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Lennart Larsson, Hovsta, samling.

Lennart Larsson, Hovsta, samling. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Lennart Larsson, Hovsta, samling. 2014-10-07 Historik Fotografen Lennart Larsson föddes 1915-06-29 i Fellingsbro. Han var enda barnet till Karl och Gerda Larsson. Familjen

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Riksfotoutställningen. RIFO 2014 9 11 maj. på Fotografiska i Stockholm. Arrangör: Enskede FK, Midsommargårdens FK och Stockholms FK

Riksfotoutställningen. RIFO 2014 9 11 maj. på Fotografiska i Stockholm. Arrangör: Enskede FK, Midsommargårdens FK och Stockholms FK Riksfotoutställningen RIFO 2014 9 11 maj på Fotografiska i Stockholm Arrangör: Enskede FK, Midsommargårdens FK och Stockholms FK Fotografiska En av världens främsta samlingsplatser för fotografi År 2010

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte.

i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte. i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte. V Aktiviteterna under året har bestått av bl a föreläsningar, kulturminnesvandringar, inventering, utgrävningar,

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Höstmöten 2010. November 2010

Höstmöten 2010. November 2010 November 2010 Höstmöten 2010 Här Landskapsarkeologernas höstmöte i Rengsjö utanför Bollnäs i Hälsingland. Utom Gerhard t.v. och Ingela/Lennart t.h. deltog Ola Nilsson, Lena Berg Nilsson och Bengt Windelhed.

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

83 AGGERUD / ABBERUD

83 AGGERUD / ABBERUD 83 AGGERUD / ABBERUD J A Lundins farmors anor från Karlskoga till Hällekis och Holmestad AbberudFel! Bokmärket är inte definierat. Aggerud i Karlskoga - här föddes Nils Arvidsson 1770. Abberud i Holmestad

Läs mer

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Årskalender Årskalender

Årskalender Årskalender Årskalender 2015 Årskalender 2015 1 Årsmötet 2015 Årsmötet hölls den 5 mars i LFV filmsal. Ordföranden Arne Axelsson hälsade 27 medlemmar välkomna och förklarade årsmötet öppnat. Lennart Jönsson valdes

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

I det vackra vädret serverades kaffe utomhus och inne i hembygdshuset såldes lotter till föreningens lotteri.

I det vackra vädret serverades kaffe utomhus och inne i hembygdshuset såldes lotter till föreningens lotteri. Historik 2009 Årsmötet 25 april 2009 Årsmötet ägde rum i hembygdshuset kl. 13.30 16.00. Gösta Bojner berättar om rysshärjningarna. Efter genomgång av de sedvanliga årsmötesärendena var det dags för kaffe

Läs mer

Tisdag 15 mars klockan 16.00-19.00 Drop in på biblioteket i S Sandby, Fritidsgatan 2, S Sandby tel. 046-35 64 33

Tisdag 15 mars klockan 16.00-19.00 Drop in på biblioteket i S Sandby, Fritidsgatan 2, S Sandby tel. 046-35 64 33 Dalbybygdens Släkt- och Folklivsforskarförening Aktiviteter under 2016 Reservation för eventuella ändringar och tillägg samt ändringar av tider. Information om ändringar sker genom uppdateringar via vårt

Läs mer

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 2 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399

FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 2 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 2 Årgång 20 2014 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-Information utkommer oktober 2014. Manusstopp 20 september. 1 2 FINNSAM För att underlätta samarbete,

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Anfäder Lars Bernhard Hast

Anfäder Lars Bernhard Hast Anfäder Lars Bernhard Hast Lars Bernhard Hast. Vägarbetare. Född 1889-08-15 Kilbo, Färila (X) 1). Bosatt Stocksbo 7:10, Färila (X) 2). Döpt 1889-08-17. Död 1964-03-01 Stocksbo, Färila (X) 3). Begravd 1964-03-08

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer