Husmodellen. ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan

Transkript

1 Husmodellen ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan

2

3 Husmodellen ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan

4 Alternativa format: Detta är en tillgänglig pdf. En tryckt version av denna skrift finns för beställning på DO:s webbplats: Andra alternativa format, exempelvis Daisy, lättläst eller punktskrift, kan beställas utan kostnad. Kontakta då DO på Diskrimineringsombudsmannen (DO) DO H PDF ISBN

5 Innehåll Introduktion 7 Om Husmodellen 8 Viktigt att veta 8 Vad lagen kräver...8 Normkritik...9 Att använda husmodellen 10 Rekommendationer Material Tillvägagångssätt...11 Förslag 1: Förenklad 12 Förslag 2: För många 15 Förslag 3: En grund i taget 17 Fördjupningsfrågor 19 Fördjupningsfråga 1: Kön Fördjupningsfråga 2: Könsidentitet eller könsuttryck...20 Fördjupningsfråga 3: Etnisk tillhörighet Fördjupningsfråga 4: Religion eller annan trosuppfattning Fördjupningsfråga 5: Funktionsnedsättning...22 Fördjupningsfråga 6: Sexuell läggning...23 Fördjupningsfråga 7: Ålder...24 Fördjupningsfråga 8: Sexuella trakasserier...24 Bilaga 1: Husmodell förskolan 25 Bilaga 2: Husmodell skolan 26

6

7 Introduktion Alla barn och elever har rätt att slippa bli trakasserade eller diskriminerade i sin vardagsmiljö, det vill säga i förskolan, skolan, skolbarnomsorgen eller vuxenutbildningen. Husmodellen är ett enkelt verktyg som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskolan eller skolan. Den kan också fungera som en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet. Alla utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Syftet är att förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering. Varje verksamhet ska ha en skriftlig plan för detta arbete en likabehandlingsplan. Den ska upprättas årligen. Planen ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet och konkreta åtgärder med koppling till de olika diskrimineringsgrunderna. Den ska arbetas fram i samverkan med barn och elever. För att en likabehandlingsplan ska fungera som ett verktyg i en levande process behöver den ständigt vara aktuell och anpassad till de behov som finns i den dagliga verksamheten. Varje gång en ny plan upprättas är det viktigt att skaffa sig en bild av nuläget genom att granska verksamheten utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Det är inte alltid lätt att komma igång med en sådan granskning. Arbetet kan försvåras om det saknas enighet kring vad det är som ska granskas. Verktyg för att fånga upp och problematisera det som sker i verksamheten är också viktigt. Husmodellen kan i detta läge vara ett bra stöd i likabehandlingsarbetet. Enligt kap. 6 i Skollagen ska även en årlig plan mot kränkande behandling upprättas. Dessa båda planer kan med fördel sammanföras i en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Om ni vill kan ni använda DO:s verktyg planforskolan.se för detta arbete. Husmodellen 7 (28)

8 Om Husmodellen Husmodellen är ett enkelt och konkret verktyg, en ögonöppnare och inspirationskälla för att komma igång med det målinriktade arbetet i förskolor, skolor, skolbarnomsorg och vuxenutbildningar. Husmodellen ger möjlighet att identifiera problem- och riskområden och behov av förändring utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Resultaten kan användas för att diskutera, problematisera och analysera verksamheten och för att sätta upp konkreta mål och åtgärder för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Husmodellen gör inte anspråk på att fånga in samtliga problem som kan förekomma i en verksamhet. Resultaten från Husmodellen kan dock ge en fingervisning om vilka områden som behöver ses över på en djupare nivå. Modellen kan kompletteras med andra verktyg, som till exempel enkätundersökningar, elevintervjuer, observationer och genomgångar av incidentrapporter för att få ytterligare information. Viktigt att veta Innan du börjar använda Husmodellen är det viktigt att veta vad lagen kräver. Ett bra sätt kan vara att studera DO:s publikationer Lika rättigheter i förskolan respektive Lika rättigheter i skolan som finns att ladda ned eller beställas på DO:s webbplats ( I dessa återfinns korta beskrivningar av de olika diskrimineringsgrunderna och exempel på vad som kan vara trakasserier respektive diskriminering. Vad lagen kräver De olika grunderna för diskriminering som skyddas i diskrimineringslagen är kön könsidentitet eller könsuttryck (i lagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck) etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Husmodellen 8 (28)

9 Diskrimineringsombudsmannen, DO ska se till att lagen följs. Lagkravet att dokumentera likabehandlingsarbetet i en plan omfattar alla diskrimineringsgrunderna utom ålder och könsidentitet eller könsuttryck. Men det finns självklart inget hinder att inkludera även dessa grunder i främjandearbetet. Snarare är det önskvärt. Lagen är tänkt att motverka diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier karaktäriseras av att de är av sexuell natur och kränker ett barns eller en elevs värdighet. Normkritik Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta kopplas till de normer som råder i förskolan, i skolan, i skol-barnomsorgen eller vuxenutbildningen, samt i det övriga samhället. Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett så kallat toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är utsatta och förbise de som utsätter. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att visa de privilegier som tilldelas dem som anses passa in i normen. Husmodellen ger möjlighet till samtal och kritiska reflektioner om vilka normer som präglar den egna verksamheten. För att underlätta arbetet är fördjupningsfrågorna i denna skrift sorterade efter de olika diskrimineringsgrunderna. Det är samtidigt viktigt att föra en diskussion om hur normer kring de olika diskrimineringsgrunderna kan samverka och även förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kön. Det är viktigt att det finns ett tillitsfullt och öppet klimat i arbetsgruppen. Det är bra om deltagarna reflekterar gemensamt över sina egna föreställningar kring de olika fördjupningsfrågorna. Husmodellen 9 (28)

10 Att använda Husmodellen Det går att använda Husmodellen på olika sätt. I denna skrift redovisas tre olika förslag: Förslag 1: Förenklad (se sida 12) Förslag 2: För många (se sida 15) Förslag 3: En grund i taget (se sida 17) Det första förslaget är en sorts lättvariant. De två andra genererar fördjupande samtal och kräver därför mer tid. Fördjupningsfrågorna (se sida 19) bör anpassas om modellen ska genomföras tillsammans med barn och elever i lägre åldrar än årskurs 6. Det är helt i sin ordning att förändra förslagen så att de stämmer med de förutsättningar som finns i er verksamhet. Rekommendationer För att Husmodellen ska bidra till att identifiera behoven i verksamheten bör den användas i ett genomtänkt sammanhang och under medverkan av representanter från skolans eller förskolans ledning. Det är också viktigt att personer som ansvarar för uppföljning och upprättandet av likabehandlingsplanen deltar. Arbetet med Husmodellen sker i grupp. Som ett lämpligt antal deltagare föreslås maximalt personer som under arbetets gång kommer att arbeta i smågrupper bestående av tre till fem personer. Blanda gärna olika yrkesgrupper och representanter från olika arbetslag, elevvårdsteam, fritidspersonal, vaktmästare och matsalspersonal. Elever bör också ingå, som till exempel representanter från elevråd, elevskyddsombud eller likabehandlingsgrupp. Det kan finnas fördelar med att bjuda in föräldrarepresentanter. Personer med särskild kunskap om och erfarenhet av antidiskrimineringsarbete kan bli en extra tillgång i arbetet. Det bör finnas en eller två handledare som guidar gruppen genom arbetet. Handledarna kan vara någon ur personalgruppen. De behöver sätta sig in i materialet ordentligt. Handledarna är den samlande kraften under arbetets gång. De inleder möten, svarar på frågor och ser till att tidsgränserna för de olika gruppuppgifterna hålls. Handledarna ansvarar också för att arbetet dokumenteras. Resultatet ska presenteras i en sammanfattande redovisning som kan ligga till grund för olika aktiviteter i likabehandlingsarbetet. Material För att kunna arbeta med Husmodellen behövs en bild som visar huset, och ni behöver även pennor och post-it-lappar i olika färger. Rita ett hus med många rum på ett stort papper och sätt upp på en vägg. Ge varje rum en beteckning. Det kan vara en konkret fysisk plats (exempelvis lekrum, kuddrum, toaletter, matsal, aula, rasthall, klassrum, skolgård, expedition, personalrum), ett ämnesområde (exempelvis matematik, slöjd, musik, bild, samhällskunskap) eller aktiviteter (exempelvis samling, sagostund, friluftsdag, Husmodellen 10 (28)

11 temadag, högtider, fester, klassresor). Tänk på att det förekommer informella aktiviteter som till exempel rastaktiviteter och fria lekar. Det är viktigt att få med så mycket att det täcker verksamheten. Det är också viktigt att lämna några lediga rum, då det kan uppkomma nya frågeställningar eller problem under arbetets gång. DO har tagit fram ett standardiserat hus för förskolan (se sida 25) och ett för skolan (se sida 26) som är i storlek A1. De kan laddas ner eller beställas från DO:s webbplats, Om ni vill kan ni skriva ut i A3-format för mindre övningar. A3-modellen kan man arbeta med på ett bord, med deltagarna sittande runt bordet. Om ni vill använda en större plansch kan det vara en fördel att sätta upp den på väggen. I det sistnämnda fallet kan det vara bra att placera deltagarna i grupper om 4-5 personer i varje grupp, som alla kan se bilden på väggen. Tillvägagångssätt För förslag 2 och 3 kan ni diskutera fördjupningsfrågorna (se sida 19) utifrån ett helhetsperspektiv. För förslag 1 finns frågor efter beskrivningen av passet (se sida 12). Tänk på såväl formella aktiviteter som undervisningen och informella aktiviteter som elevernas rastaktiviteter eller barnens fria lekar. Skriv ned på post-it-lappar de konkreta problem, risker eller förbättringsområden ni diskuterat ett exempel per lapp. Om flera diskrimineringsgrunder ska bearbetas kan det vara bra att synliggöra detta med olika färger på lapparna. Placera lapparna på rätt ställe i modellen av huset. Om gruppen till exempel noterar att sexuella trakasserier förekommer i samband med toalettbesök, skriv det på en lapp och placera den vid toaletterna på bilden. Eller om det exempelvis är en sned könsfördelning vid valet av aktiviteter på friluftsdagen, sätt en lapp där med en kort beskrivning. Välj sedan ut några problemområden för varje diskrimineringsgrund, samt när det gäller sexuella trakasserier. Med utgångspunkt från de valda områdena ska ni formulera mål för ett förändringsarbete. Föreslå konkreta åtgärder och aktiviteter för att förverkliga dessa mål. Ange vem som har ansvaret för att arbetet genomförs, samt sätt upp en tidsram och budget. Husmodellen 11 (28)

12 Förslag 1: Förenklad Tidsåtgång: cirka tre timmar exklusive raster. Antal personer: personer som delas upp i sju smågrupper. Varje grupp fokuserar på en av de sju diskrimineringsgrunderna. Obs! Här används inte fördjupningsfrågorna. Glöm inte att dokumentera ert arbete. Förberedelse Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera rummet i öar med 3-5 personer runt varje bord. Introduktion Deltagarna ska tidigare ha fått information om arbetets mål och syfte samt en introduktion till de olika diskrimineringsgrunderna. DO:s publikationer Lika rättigheter i förskolan och Lika rättigheter i skolan (laddas ner eller beställs från kan med fördel användas för en genomgång av begrepp, diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser. Arbete i smågrupper Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin verksamhet genom att namnge de olika rummen (se sid 11). Varje grupp får en diskrimineringsgrund att fundera och diskutera kring. Samtala utifrån nedanstående tre frågor. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Fråga 1: Hur kan barn eller elever bli kränkta på sätt som har samband med kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder? Husmodellen 12 (28)

13 Fråga 2: Hur kan barn eller elever i er verksamhet bli orättvist behandlade på sätt som har samband med kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder? Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa? Fråga 3: Vad kan göras för att förbättra barns och elevers vardag i er verksamhet med tanke på kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder? Redovisning i storgrupp Varje grupp redovisar resultatet av sitt arbete för alla grupper. De övriga deltagarna ges möjlighet att komplettera bilden med egna erfarenheter och synpunkter. Tidsåtgång: cirka 10 minuter per grupp. Nytt arbete i smågrupperna Handledaren presenterar nästa moment. Deltagarna samlas åter i sina smågrupper för att sätta upp mål och åtgärder för två identifierade problem som rör deras diskrimineringsgrund. Tidsåtgång: cirka 10 minuter. Husmodellen 13 (28)

14 Ny redovisning i storgrupp Förslagen redovisas på nytt i storgrupp för diskussion och komplettering. Tidsåtgång: cirka 5 minuter per smågrupp. Nytt arbete i smågrupperna Handledaren beskriver nästa moment. Deltagarna samlas åter i sina grupper. Samtliga samtalar kring temat sexuella trakasserier utifrån följande frågor: På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn eller elever bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Ge några exempel. Var kan det förekomma? Vad tror vi att problemen beror på? Vad kan vi göra åt problemen? Tidsåtgång: cirka 10 minuter. Slutlig redovisning i storgrupp Tidsåtgång: cirka 5 minuter per grupp. Husmodellen 14 (28)

15 Förslag 2: För många Tidsåtgång: cirka sex timmar exklusive raster. Antal personer: personer som jobbar i sju smågrupper där varje grupp fokuserar på en diskrimineringsgrund var. Obs! Här används fördjupningsfrågorna på sida 19. Glöm inte att dokumentera ert arbete. Förberedelse Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera rummet i öar med 3-5 personer runt varje bord. Introduktion Deltagarna ska ha fått information om arbetets mål och syfte samt en introduktion om de olika diskrimineringsgrunderna vid ett tidigare tillfälle. DO:s publikationer Lika rättigheter i förskolan och Lika rättigheter i skolan (laddas ner eller beställs från kan med fördel användas för en genomgång av begrepp, diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser. Arbete i smågrupper Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin verksamhet genom att namnge de olika rummen (se Material på sida 10). Varje grupp får en diskrimineringsgrund att fundera och diskutera kring. Grupperna går igenom fördjupningsfrågorna (se sida 19). Tidsåtgång: cirka 30 minuter. Redovisning i storgrupp Varje grupp redovisar resultatet av sitt arbete till de andra grupperna. De övriga deltagarna ges möjlighet att komplettera bilden med egna erfarenheter och synpunkter. Därefter kommer alla deltagarna tillsammans överens om vilka som är de mest prioriterade problemområdena för arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna och mot sexuella trakasserier. Tidsåtgång: cirka 20 minuter per grupp. Husmodellen 15 (28)

16 Nytt arbete i smågrupperna Deltagarna samlas åter i sina grupper för att sätta upp mål och åtgärder för de ovan bestämda prioriterade problemområdena som rör deras diskrimineringsgrund. Föreslå personer som ansvarar för att de olika åtgärderna genomförs. Ange även en tidsram inom vilken arbetet ska genomföras. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Ny redovisning i storgrupp Förslagen redovisas för alla deltagare för diskussion och komplettering. Tidsåtgång: cirka 20 minuter per grupp. Nytt arbete i smågrupperna Deltagarna återsamlas i sina grupper. Samtliga grupper samtalar på temat sexuella trakasserier utifrån fördjupningsfrågorna. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Slutlig redovisning i storgrupp Tidsåtgång: cirka 5 minuter per grupp. Husmodellen 16 (28)

17 Förslag 3: En grund i taget Tidsåtgång: cirka åtta-tolv timmar exklusive raster Antal personer: Mellan 3 och 15 personer. I detta förslag träffas arbetsgruppen fyra gånger och arbetar cirka två-tre timmar vid varje tillfälle. På varje träff arbetar hela gruppen med fördjupningsfrågorna till två olika diskrimineringsgrunder. Obs! Glöm inte att dokumentera ert arbete. Förberedelse Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera rummet i öar med 3-5 personer runt varje bord. Introduktion Deltagarna ska ha fått information om arbetets mål och syfte samt en introduktion om de olika diskrimineringsgrunderna vid ett tidigare tillfälle. DO:s publikationer Lika rättigheter i förskolan och Lika rättigheter i skolan (laddas ner eller beställs från kan med fördel användas för en genomgång av begrepp, diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser. Arbete i smågrupperna Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin verksamhet genom att namnge de olika rummen (se sid 11). Handledaren introducerar frågeställningarna. Grupperna (eller gruppen) går igenom en av fördjupningsfrågorna, till exempel diskrimineringsgrunden kön. Gruppindelning görs lämpligast så att det är 3-5 personer i varje grupp. Tidsåtgång: cirka 30 minuter. Redovisning i storgrupp En grupp redovisar resultatet av sitt arbete. De övriga grupperna kompletterar med sina resultat. Alla deltagare kommer överens om vilka de mest prioriterade problemområdena är att arbeta vidare med. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Husmodellen 17 (28)

18 Nytt arbete i smågrupperna Deltagarna samlas åter i sina grupper för att sätta upp mål och åtgärder för de mest prioriterade problemområdena som har identifierats. Föreslå personer som ansvarar för att de olika åtgärderna genomförs. Ange även en tidsram inom vilken arbetet ska genomföras. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Ny redovisning i storgrupp Förslagen redovisas i storgrupp för diskussion och komplettering. Arbetsprocessen genomförs med ytterligare en fördjupningsfråga, till exempel diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck. Följ samma arbetssätt som i den första fördjupningsfrågan. På nästkommande träff arbetar sedan gruppen/grupperna enligt samma upplägg med två nya fördjupningsfrågor. Tidsåtgång: cirka 20 minuter. Husmodellen 18 (28)

19 Fördjupningsfrågor Diskrimineringslagen omfattar diskriminering eller trakasserier som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det innebär att skol- och utbildningsansvariga också måste vara medvetna om att barn och elever kan utsättas för trakasserier eller diskriminering som har samband med någon av deras anhörigas sexuella läggning, funktionsnedsättning, religion med mera. Fördjupningsfråga 1: Kön Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. På vilka platser kan kränkningar förekomma? Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Exemplifiera. Händer det att barn eller elever får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn eller elever uppmuntran och bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som skulle kunna vara missgynnande mot flickor eller pojkar? Om ja: Ge exempel. På vilket sätt beaktas frågor som rör relationerna mellan könen, genus och jämställdhet i det pedagogiska arbetet? Hur framställs kvinnor och män, flickor och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc? Finns det risk för att det män/ pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män, flickor och pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Husmodellen 19 (28)

20 Fördjupningsfråga 2: Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck. Enligt lagens förarbeten krävs ett könsöverskridande moment för att man ska kunna tala om diskriminering. DO anser att begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck upprätthåller en statisk tvåkönsnorm genom att definiera någon som avvikande från det som traditionellt har betraktats som kvinnligt eller manligt. DO har därför valt att använda begreppen könsidentitet eller könsuttryck, vilket handlar om en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller liknande när det gäller kön. Alla människor har sin könsidentitet och sina könsuttryck, inte bara transpersoner. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel. Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var kan det förekomma? Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Hur blir barn, elever eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal och av barn eller elever? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns, elevers eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn eller elever och som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel. Använder sig verksamheten av så kallade flick- och pojkgrupper (respektive killoch tjejgrupper) som metod? Om ja: Vilket syfte har dessa grupper och vilka nackdelar skulle sådana grupper kunna innebära för barn eller elever som inte vill definiera sig utifrån kön? Tar ledningen och personalen hänsyn till frågor som rör normer kring könsuttryck och könsidentitet? Det kan till exempel gälla planering av undervisning, festligheter med mera? Om inte: Ge några exempel. Ge några exempel på konkreta situationer i verksamheten, till exempel i undervisningen, där normer och förväntningar kring könsuttryck och könsidentitet blir extra påfallande. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Husmodellen 20 (28)

21 Fördjupningsfråga 3: Etnisk tillhörighet Tänk på att en person kan ha flera olika etniska tillhörigheter och att den etniska tillhörigheten kan variera över tid. Det är individen själv som definierar sin etniska tillhörighet eller etniska tillhörigheter. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge några exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa och som har samband med etnisk tillhörighet? Ge några exempel. Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det etniskt svenska framställs som norm? Om ja: Ange några exempel. Tar ledningen och personalen hänsyn till barn eller elever med annan etnisk tillhörighet än svensk till exempel vid planering av aktiviteter, i undervisningen eller vid val av utbildningsmaterial? Om inte: Ge några exempel. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Fördjupningsfråga 4: Religion eller annan trosuppfattning Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn eller elever med viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Husmodellen 21 (28)

22 Förekommer det intolerans mot vissa religioner, till exempel i form av antisemitism eller islamofobi i verksamheten? Om ja: Vilka uttryck tar det sig? Är barn eller elever med viss tro särskilt utsatta? Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa av barn eller elever och som har samband med religion eller trosuppfattning? Om ja: Ge några exempel. Hur behandlas olika religioner och trosuppfattningar i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att en viss religion eller trosuppfattning framställs som mer självklar eller värdefull än andra? Om ja: Ge exempel. Finns det en fara för att exempelvis kristendom framställs som norm? Om ja: Ange några exempel. Tar ledningen och personalen hänsyn till elever med olika tro eller religiös bakgrund samt de olika behov som kan finnas som har samband med religion eller trosuppfattning? Hur arbetar förskolan eller skolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan eller skolan lika stor hänsyn till alla religioner och trosuppfattningar? Om inte: Ge några exempel. Finns det religiösa symboler i lokalerna som ensidigt lyfter fram en särskild religion? Finns det i så fall några risker med det? Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Fördjupningsfråga 5: Funktionsnedsättning Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med funktionsnedsättning? Ge några exempel. Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn eller elever med en viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn eller elever, personal med flera)? Ge konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier med mera. Beakta den pedagogiska och sociala tillgängligheten såväl som den fysiska. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvissa för barn eller elever med funktionsnedsättning? Ge några exempel. Finns det risk för att särskilda rutiner som är införda för att underlätta för det enskilda barnet eller eleven med funktionsnedsättning samtidigt bidrar till ökat utanförskap? Husmodellen 22 (28)

23 Tar personal upp diskussioner om funktionsförmåga och hur gör de i så fall det? Hur framställs normen när det gäller funktionsförmåga? Vem anses vara stark och frisk, och hur yttrar sig det? Finns det krav på en viss funktionsförmåga inom exempelvis skolidrotten? Kan personer med funktionsnedsättning bli osynliggjorda eller enbart ses som sin funktionsnedsättning ( den funktionshindrade )? Tar ledningen och personalen hänsyn till barn och elever med funktionsnedsättning till exempel vid planering av undervisning, utflykter och fester, vid schemaläggning eller i samband med prov? Om inte: Ge några exempel. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier med mera. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Fördjupningsfråga 6: Sexuell läggning Hur kan barn eller elever bli kränkta eller illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Tänk också på att kränkningar kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Ge några exempel. Finns det öppet homo- eller bisexuella elever eller anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av personalen och av barnen eller eleverna? Om nej: Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas? Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa och som har samband med sexuell läggning? Ge några exempel. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet framställs som självklart (norm)? Ge exempel. Hur behandlas sexuell läggning i sex- och samlevnadsundervisningen? Tar ledningen och personalen aktivt upp frågor som rör sexuell läggning till exempel vid planering av festligheter, vid val av läromedel etc.? Om inte: Ge några exempel. Ge även förslag på konkreta situationer i verksamheten där heterosexualitet framställs som självklar norm och där homo- och bisexualitet förblir osynligt eller tolereras av majoriteten. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt? Husmodellen 23 (28)

24 Fördjupningsfråga 7: Ålder Hur kan barn eller elever bli kränkta eller illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med ålder? Ange några exempel. Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var kan det förekomma? Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Finns det normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre i verksamheten får förmåner som de yngre inte får? Om ja: Ge exempel på sådana (formella och informella) hierarkier. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn eller elever och som är kopplade till ålder 1? Ge några exempel. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller elevers ålder? Om nej: Varför inte? Tar ledningen och personalen hänsyn till frågor som rör normer kring ålder? Det kan till exempel gälla vid planering av undervisning, aktiviteter med mera. Ge några konkreta exempel på situationer i verksamheten där förväntningar kring en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns eller elevers individuella förutsättningar. Har personalen tillräcklig kunskap för att på ett bra sätt kunna arbeta med dessa frågor? Fördjupningsfråga 8: Sexuella trakasserier På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn eller elever bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Ange några exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms och mms eller på Internet. Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både personal och barn eller elever. Var kan det förekomma? Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka sexuella trakasserier på ett bra sätt? 1 Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Husmodellen 24 (28)

25 Husmodell förskolan Bilaga 1: Husmodell förskolan Skogsutflykter (Mulle) Sandlåda Vattenlek Samling Sång/rörelse Vila Mysrum Rollekar Dockvrå Personalrum Föräldrasamtal Mat Pyssel Spel Föräldrafi k a Toa Hall Toa Allrum kuddrum allsång rörelse Trappuppgång Entré Entré Toa Ateljé snickeri måleri Hall Toa Kök Bibliotek Teater Serie DO M1 2009

26 Sex och samlevnad Ledning Temadagar Expedition Elevvård Skolsköterska Kurator Skolresor Friluftsdagar Personalrum Utvecklingssamtal IUP Prao Studieoch yrkesvägledning Lektion Husmodell skolan Bilaga 2: Husmodell skolan Toa Toa Toa NO Matematik Svenska Idrott och hälsa Fritids Korridor Gympasal Simhall Allrum Rörelse Dans teater Mys Vila Avslappning Matsal Kafé SO Språk Redskapsbod Bänk Skapa Måla Pyssla Läsa Frukost/mellis Läxa Spel Entré Entré Rasthall Skåp Data/IT Bollplan Cykelställ Serie DO M2 2009

27

28 DO Box Stockholm Besök Torsgatan 11 Tel vxl ISBN facebook.com/diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.