Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Kirseberg

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:27 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Kirseberg Stadsdelsrapport Skolrapporter

2 Stadsdel Kirseberg Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Kirseberg UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

3 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i 2

4 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut samt elva beslut som avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna respektive utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i Malmö kommun, stadsdel Kirseberg Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Mats Lundqvist, Arne Huseby och Martin Pers- 3

5 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET son, Ebba Svartz samt experten Anna-Karin Falkenström. Besöken i verksamheterna inleddes 18 januari och avslutades den 3 mars Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Kirseberg, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, centrala resursteamet samt med fackliga representanter. Samtliga skolor i stadsdelen besöktes där också intervjuer med skolledning, föräldrar, personalrepresentanter och elever genomfördes. Dessutom besöktes förskolorna Valdemarsro och Karlshög. Inspektörer intervjuade också personalrepresentanter från samtliga förskolor. Inledande beskrivning av stadsdel Kirseberg Kirseberg som även kallas "Backarna" är en av Malmös äldsta arbetarförstäder. De centrala delarna i Kirseberg befolkades i början på 1900-talet då Malmö expanderade. Kirseberg med en yta av knappt sex kvadratkilometer bildar Malmös nordöstra del. Stadsdelen avgränsas till största delen av de trafiktäta stråken Stockholmsvägen - Inre Ringvägen - Sallerupsvägen. Antalet invånare är ca Männen är något fler än kvinnorna i den totala folkmängden, ett förhållande som är ovanligt bland stadsdelarna. Detta gäller speciellt åldrarna år. Invandrarinslaget är lite mindre än i Malmö i sin helhet (22 procent födda i utlandet och 7 procent födda i Sverige). I hela stadsdelen är andelen småhus 20 procent. Nybyggnationen under talet har nästan uteslutande förekommit på Bulltoftafältet. Stadsdelen har flera avskilda industribyar. Den genomsnittliga inkomstnivån i Kirseberg är kronor och ligger därmed under Malmös medelnivå. Andelen förvärvsarbetande är 66 procent och andelen som är beroende av försörjningsstöd är 9 procent medan 30 procent av stadsdelens befolkning har eftergymnasial utbildning. Kirsebergs välfärdsindex (se beskrivning ovan) är 4,7 och ligger således under Malmö snittvärde. I stadsdelen finns det tre rektorsområden med sammanlagt drygt elever, Kirseberg, Segevång och Bulltofta. Varje sådant rektorsområde ansvarar för såväl grundskola, förskola, förskoleklass som skolbarnsomsorg. Kirsebergs rek- 4

6 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg torsområde innefattar Kirsebergsskolan med särskola och Segevångs rektorsområde innefattar Segevångsskolan och allergiskolan Fäladsskolan. Bulltofta rektorsområde omfattar tre skolor; Bulltoftaskolan, Karlshögsskolan och Mölletoftaskolan. Följande förskolor finns i stadsdelen: Rostorp, Kirsebergstornet, Segevång, Östra Fäladen, Östershus, Beijers Park, Kvarnlyckan, Valdemarsro och Karlshög. Dessutom finns fyra familjedaghem och fem enskilda förskolor. Vidare finns det två skolor (som bildar en enhet) med egen rektor i stadsdelen och som har ett kommunövergripande ansvar. Dessa båda skolor, Vårsångens skola och Östergård skola, är att betrakta som särskilda undervisningsgrupper där alla skolor i Malmö kommun kan ansöka om plats för elever. I stadsdelsrapporten sammanfattas verksamheten från de tre rektorsområdenas grundskoleverksamhet under rubriken barn- och ungdomsutbildning. Varje rektorsområde har emellertid en separat rapport. Förskoleverksamheten i stadsdelen och de kommunövergripande skolenheterna Östergårds skola och Vårsångens skola, behandlas enbart i denna stadsdelsrapport. I stadsdelen finns också den fristående grundskolan Backaskolan som inspekterats samtidigt som övriga skolor i Malmö kommun inspekterats. Backaskolan redovisas i separat rapport. Stadsdel Kirseberg leds av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsförvaltningen leds av en stadsdelschef som tillika är skolchef. Det operativa ansvaret för förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg har barn- och ungdomschefen. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 512 Skolbarnsomsorg 495 Förskoleklass 127 Grundskola Särskola 22 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Den övergripande bedömningen av barn- och ungdomsutbildningen i stadsdel Kirseberg är att verksamheten är av god kvalitet. Stadsdelens styrnings- och 5

7 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET ledningsorganisation fungerar bra. Stadsdelsförvaltningen gör inte en egen kvalitetsredovisning men det finns ändå stora delar av ett sådant arbete i andra uppföljningssystem. Stadsdelens elever är i huvudsak trygga på respektive skola, barnen i förskoleverksamheten trivs och föräldrarna är påtagligt nöjda med resultatet av värdegrundsarbetet i förskolan. Kunskapsresultaten i form av betyg och nationella ämnesprov är utifrån områdets förutsättningar goda. Det finns också andra positiva inslag. Rektorerna har förtrogenhet med verksamheten och har en god legitimitet bland personalen. I stadsdelens skolor finns också en välfungerande klassråds- och elevrådsverksamhet och det hälsofrämjande arbetet är tillfredsställande. Vidare är den pedagogiska inriktningen som innebär samverkan med skolbiblioteket på Bulltoftaskolan ett exempel på bra pedagogiskt arbete. Inspektörerna bedömer emellertid också att flera åtgärder behövs för att förbättra verksamheten. Samtidigt som Kirsebergsskolan bedöms ha en dynamisk och initiativrik ledning, finns det också många förbättringsområden på denna skola. Eleverna och personalen upplever ett spänt klimat bland de äldre eleverna vilket får till följd att arbetet med trygghet behöver förbättras, arbetet mot kränkande behandling måste stärkas och verksamheten behöver bli tydligare, bland annat genom struktur i kvalitetsarbete och dokumentation På de två andra rektorsområdena är kvalitetsarbete och dokumentation bra medan den pedagogiska viljeinriktningen kan bli tydligare. Kunskapsuppföljningen i matematik, svenska och engelska är av god kvalitet. Dock är, framför allt i skolåren 1 6, föräldrar och elever väldigt osäkra på elevernas kunskaper i andra ämnen. Inte heller stadsdelen eller de enskilda skolorna har någon uppföljningsstrategi för de icke behörighetsgivande ämnena. Utvecklingssamtal och andra informationskanaler bör bättre utnyttjas för att diskutera detta. Även kvalitetssäkringsarbetet beträffande betygssättning kan förbättras. Vid en skola är inte betygskataloger förda på ett rättssäkert sätt och det saknas beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp. Detta bör omgående åtgärdas. Elevinflytandet är ett annat förbättringsområde. De formella samverkansorganen fungerar bra (se ovan) men elevinflytandet över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar och är helt beroende på lärarens initiativ. Generella överenskommelser om hur det skall gå till på en enskild skola eller i stadsdelen finns inte och eleverna har inte varit delaktiga i arbetat med skolornas arbetsplaner. Elevernas inflytande skall öka i takt med ålder och mognad. Inspektörerna såg visserligen flera exempel på elevinflytande i de yngre åren men det var inte lika tydligt i de äldre elevernas undervisning. Slutligen vill inspektörerna poängtera vikten av att förbättra tydligheten angående vem som är ansvarig rektor för varje enskild elev. På resursskolorna Östergård och Vårsången är det inte så, vilket bland annat avspeglas i osäkerhet beträffande vem som skriver under betyg och vilken rektor som tar beslut om exempelvis anpassad studiegång. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. 6

8 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg - Plats i förskoleverksamhet kan inte erbjudas alla barn, trots att behovet anmälts mer än fyra månader i förväg. Se också i den kommunövergripande rapporten. - Eleverna på Östergårds skola kan endast välja engelska eller svenska som språkval. Detta strider mot grundskoleförordningens krav på att minst två av språkvalen tyska, franska eller spanska skall erbjudas. - Stadsdelens skolor tillgodoser inte möjligheten till elevens val. - Alla elever i stadsdelen får inte utbildning i teknik före skolår 5. Därmed har inte alla elever möjligheter att nå målen för skolår 5. - Alla elever får inte det stöd som skolorna anser att de behöver. Det gäller såväl studiehandledning på modersmålet som att det finns elever på Kirsebergsskolan i skolår 7 och 8 som inte får det stöd de behöver. Stadsdelens centrala resursteam har långa väntetider för teamets olika uppdrag vilket också får till följd att planerat stöd för elever uteblir. - Eleverna ges inte möjligheter att nå alla mål, eftersom lokalerna inte är ändamålsenliga på Segevångsskolan. 1. Kunskaper, utveckling och lärande I stadsdel Kirseberg, Malmö kommun, är delaktighet, trygghet och trivsel ett prioriterat mål enligt verksamhetsplanen för stadsdelen. I de olika verksamheterna för barn- och ungdom finns en stor medvetenhet kring dessa mål. Resultatet är dock varierande. Exempelvis svarade 77 procent av Kirsebergseleverna i skolår 6, i en kommunundersökning år 2003, att de trivdes i skolan. Denna siffra var betydligt under kommungenomsnittet. I en annan undersökning år 2004 för skolår 8 var resultatet av samma fråga betydligt bättre. I kommunens stora attitydundersökning våren 2005 bland elever födda 1989, 1991 och 1993, framgår att Kirsebergseleverna värderar demokrati och trygghet högt. På frågor som berör trygghet, säkerhet och hälsa blev det genomsnittliga resultatet 3,7 på en svarsskala mellan ett och fem. Samma resultat nåddes kring frågorna om demokrati och inflytande. Jämfört med andra stadsdelar i kommunen var svaren som berör trygghet, säkerhet och hälsa ungefär likartat som för andra stadsdelar medan svaren som berör demokrati och inflytande var något lägre än genomsnittet i kommunen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Ledningen för förskolan och personalrepresentanter från respektive förskola uttrycker en medvetenhet kring vikten av att forma och anpassa verksamheten i förskolan efter barnens behov, i syfte att bidra till varje enskilt barns utveckling och lärande. Vidare uppger de att deras arbete kring värdegrundsfrågor ger resultat. Arbetet tillsammans med barnen resulterar i att barnen utvecklar förmågor att ta ansvar och vara delaktiga utifrån mognad och ålder. De intervjuade föräldrarna är nöjda med de förutsättningar som skapas, där barnen kan tillägna sig erfarenheter som bidrar till att de blir trygga och tillitsfulla samt visar hänsyn och medkänsla. Föräldrarna känner sig trygga då de lämnar barnen i förskolan och har inte upplevt att barn blivit mobbade eller på annat sätt blivit utsatta för kränkningar. 7

9 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna bedömer att eleverna trivs och känner sig trygga på Segevångsoch Bulltofta rektorsområde. Det gör också de flesta av eleverna på Kirsebergsskolan. Men det finns en grupp elever som förorsakar problem med rädsla och otrygghet som följd på denna skola. En elev uttrycker situationen som att det är spänt men lugnt, en beskrivning som rektorn delar. Arbetet med att öka tryggheten på Kirsebergsskolan bör därför ytterligare prioriteras. Kunskapsresultaten i stadsdelen är förhållandevis goda. Resultaten på nationella prov är väl i överensstämmelse med de satta betygen. Skolornas och stadsdelens resultat i SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser), där hänsyn tas till elevernas bakgrund i form av andelen pojkar, andelen elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå, visar att stadsdel Kirseberg under åren presterat resultat över modellberäknat värde enligt denna modell. Tabell 1 Resultat för elever i skolår 9 Stadsdel Kirseberg Malmö Riket Meritvärde 211,8 206,8 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 81 % 72 % 66 % 64 % 75 % 76 % 89 % 80 % 79 % 79 % 90 % 90 % Vid en jämförelse är resultatmåtten för stadsdel Kirseberg 2003 bättre än kommunens och rikets resultat års resultat är i nivå med riket som helhet men fortfarande bättre i jämförelse med hela kommunens resultat. Enligt intervjun med rektorerna förväntas betygsresultaten åter bli bättre 2005 och motsvara de från år Detta beror huvudsakligen på att en relativt stor elevgrupp som avslutade sin grundskoleutbildning 2004, inte hade samma kunskapsnivå som eleverna som gick i de intilliggande skolåren. Resultaten för elevgruppen som gick ut skolår 9 vårterminen 2004 var skolan mycket medveten om eftersom mycket stödåtgärder och motivationsarbete gjorts för denna elevgrupp. En jämförelse av resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska för skolår 5 och 9 framgår av följande tabeller. Värden för stadsdelen och för Malmö kommun är hämtade från kommunens statistik och anger andel (%) elever som uppnår målen eller som är på god väg att uppnå målen. Kommunstyrelsen beslutade redan 1996 att de nationella proven skall vara obligatoriska i Malmö kommun. Bortfallet är emellertid i vissa fall stort. En del elever är frånvarande av skilda orsaker, andra kan inte av språkliga skäl genomföra proven. 8

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg Tabell 2 Andel elever i skolår 5 som når/är på god väg att nå de mål som mäts i nationella ämnesprov (våren 2004): Stadsdel Kirseberg Malmö Svenska 88 % 90 % 88 % 90 % Matematik 88 % 83 % 88 % 88 % Engelska 88 % 89 % 88 % 89 % Tabell 3 Andel elver i skolår 9 som når de mål som som mäts i nationella ämnesprov (våren 2004): Stadsdel Kirseberg Malmö Riket Svenska, läsförståelse Svenska, muntlig förmåga 79 % 70 % 87 % 87 % 80 % 97 % Svenska, skriftlig förmåga 92 % 85 % 92 % Matematik 70 % 68 % 87 % Engelska, muntlig förmåga 87 % 83 % 96 % Engelska, receptiv förmåga 87 % 79 % 91 % Engelska, skriftlig förmåga 94 % 86 % 95 % Resultat av nationella ämnesprov och betyg visar att de, i stadsdel Kirseberg, är bättre än kommunens genomsnitt men i många fall under genomsnittssiffrorna för riket i sin helhet. Resultaten i matematik varierar kraftigt både vid jämförelser mellan åren 2003 och 2004 och i jämförelse mellan skolår 5 och skolår 9. Orsakerna till detta bör närmare analyseras. Skolornas kunskapsuppföljning i skolåren 1-6, i andra ämnen än engelska, matematik och svenska, har brister. Stadsdelens kännedom om dessa åldersgruppers kunskaper i andra ämnen är därför svag. Ett viktigt utvecklingsområde är följaktligen att förbättra kunskapsuppföljningen så att den omfattar alla ämnen. I de särskilda undervisningsgrupperna på Östergårds skola och Vårsångens skola trivs eleverna bra. De känner sig trygga även om det finns exempel på att bråk ibland förekommer. Småskaligheten och personaltätheten gör det dock möjligt att snabbt reagera på eventuella bråk och trakasserier. Flera ur personalen menar att många av eleverna har varit kungar och drottningar på sina tidigare skolor men att den rollen aldrig blir aktuell på resursskolorna. Många elever har också varit socialt utsatta på sina tidigare skolor och får hjälp att förbättra självkänsla mm. 9

11 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET En tydlig kunskapsutveckling finns för eleverna på Östergårds skola och Vårsångens skola men de flesta har stora kunskapsluckor. Få av eleverna når upp till målen för betyget Godkänd. Exempelvis bedöms för närvarande endast en elev uppnå målen i matematik. Att uppnå kunskapsmålen enligt kursplanerna är dock inte dessa skolors huvudsakliga mål. Det anses i de flesta fallen som orealistiskt. Målet är i stället en tydlig kunskapsutveckling på individuell nivå. Enligt personal och skolledning på Östergårds skola gör eleverna betydande sociala framsteg. Normalt är eleverna placerade på denna resursskola under två år. Sättet att bemöta varandra, respekt och trygghet förändras för de allra flesta eleverna i positiv riktning. Särskolan Enligt inspektörernas bedömning har grundsärskolan, som omfattar de yngre åren, en god kunskapsuppföljning genom de individuella utvecklingsplanerna. Träningsskolan (elever med autism) har också individuella utvecklingsplaner och eleverna får studieomdöme efter varje skolår. Alla elever i denna grupp får intyg inför gymnasiesärskolan. Beträffande särskolans uppföljningssystem se också område 4; Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Sammanfattning Utifrån dokumentation, intervjuer och besök bedömer inspektörsteamet att stadsdelens förskolor arbetar aktivt med att såväl stimulera barnen i deras lärande och utveckling som att utveckla deras demokratiska värderingar. Stadsdelens elever är i huvudsak trygga på skolorna. På Kirsebergsskolan bedömer dock inspektörerna att det delvis finns en annan bild, med ett spänt klimat bland de äldre eleverna. Detta förhållande bör utredas av skolan och stadsdelen och åtgärdas. Ett annat viktigt förbättringsområde är kunskapsuppföljningen i alla ämnen, framför allt beträffande skolåren 1 6. Dock är den individuella uppföljningen inom särskolan bra. Betygsresultaten och resultaten i nationella ämnesprov är, utifrån elevernas förutsättningar i stadsdelen, goda. Resultaten i matematik varierar dock kraftigt mellan och inom skolorna, vilket bör analyseras närmare. 2. Arbetsmiljö och delaktighet I stadsdelens verksamhetsplan är delaktighet, trygghet och trivsel prioriterade områden. Som ett led i detta arbete har samarbete inletts med socialtjänsten där bland annat inflytandefrågor för medborgarna och föräldrarna diskuteras. I stadsdel Kirseberg fungerar klassrådsverksamhet och elevrådsverksamhet i grundskolorna bra, liksom föräldraråd på flertalet av stadsdelens förskolor. Även andra grupper som ger eleverna delaktighet och inflytande fungerar tillfredsställande liksom verksamheten med elevskyddsombud. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I förskolornas arbetsplaner finns beskrivningar av målsättningar och metoder för att stärka arbetet med normer och värden samt motverka kränkningar. Gemensamma regler för barn och vuxna diskuteras återkommande bland barn, personal och föräldrar. Konflikter som uppstår bearbetas omedelbart. Enligt 10

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg föräldrarna skapar personalens snabba agerande vid konfliktsituationer en trygg och lugn miljö på förskolan. Inspektörsteamet såg ett mycket gott exempel på hur man kan arbeta med demokratifrågor i en förskola. Förskolan deltar i ett EU-projekt tillsammans med förskolor från Norge, Danmark och England. Arbetet handlar om inflytande och den vuxnes attityder till detta. I projektet har man bland annat arbetat med barn- och vuxenobservationer. Personalen har observerat varandras agerande, vilket bidragit till att utveckla arbetsmetoder, tidsanvändning och förhållningssätt på förskolan. För närvarande produceras en lärarhandledning tillsammans med Malmö högskola vilken redovisar personalens syn på demokratifrågor och innehåller förslag kring hur man kan arbeta med dessa frågor i förskoleverksamheten. Föräldrarna lyfter vid samtalet med inspektörsteamet upp utvecklingssamtalen och tamburkontakten som viktiga former för såväl dialog med personalen som inflytande i verksamheten. Dock upplever en del föräldrar att det är svårare att etablera en god kontakt och dialog med personalen samt att utöva inflytande, då deras barn vistas i förskolan enbart 15 timmar per vecka. Föräldrarna tycker att föräldraråden har en viktig funktion men uppger att vissa föräldraråd tenderar att endast vara aktiva när föräldrarna är missnöjda, oftast gäller det organisatoriska eller övergripande frågor. I de fall föräldraråden är välfungerande anser föräldrarna att det är ett bra instrument för att få till stånd en dialog med ledning och personal. Föräldraråden tycks ha mer fokus på praktiska förhållanden än på innehållet i verksamheten. Inspektörsteamet bedömer att föräldrarnas möjlighet att vara med och påverka verksamheten i förskolan, inom ramen för de nationella målen, kan förbättras. Det framkom i intervjuerna med föräldrarna att det finns en viss oro för barnens säkerhet beroende på barngruppernas storlek. Vidare uppmärksammade inspektörerna en viss osäkerhet kring personalens möjlighet att ha uppsikt över alla barn under till exempel vilostunden. Det är därför av stor vikt att detta uppmärksammas och i förekommande fall åtgärdas av stadsdel Kirseberg så att barnens miljö, under hela vistelsetiden på förskolan, är säker. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande beträffande undervisningens innehåll och arbetsformer bör förbättras. I samtal med lärarna blir det tydligt att det inte finns någon gemensam strategi för elevinflytandet. Diskussioner mellan lärare och elever om vad inflytande kan innebära och inom vilka områden som eleverna kan utöva inflytande behöver, enligt inspektörernas bedömning, genomföras. Ytterligare ett konkret exempel på bristande elevinflytande är att de arbetsplaner som finns på skolan inte har utarbetas i samverkan med elever och föräldrar. Samverkan mellan skola och hem kan förbättras. Visserligen fungerar utvecklingssamtal och föräldramöten tillfredsställande men skolråden på Segevångsskolan och Kirsebergsskolan är nedlagda. Skolledningen på dessa skolor menar att det har varit svårt att engagera föräldrarna till dessa rådsverksamheter. De intervjuade föräldrarna uppger dock att de saknar skolråden. Några föräldrar på Bulltofta rektorsområde uppger att det är svårt att utöva inflytande och få gehör för sina synpunkter hos skolledningen. 11

13 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET Skolorna är väl medvetna om mobbningsproblematik och det finns ett starkt engagemang och en hög medvetenhet i dessa frågor. På Kirsebergsskolan är dock inte handlingsprogrammet mot mobbning känt. Föräldrar uttalade att de hade saknat detta och hade efterlyst det utan resultat när deras barn blivit utsatta. Det är inspektörernas bedömning att arbetet att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling måste stärkas på Kirsebergsskolan exempelvis genom att tydliggöra ett handlingsprogram och göra det känt. Skolhälsovård anordnas och det bedrivs hälsofrämjande arbete i stadsdelen på olika sätt. Skolsköterskan har hälsosamtal med elever i vissa skolår och samarbetet med föreningar är mycket bra, inte minst inom ramen för olika projekt som bedrivs i stadsdelen. På Östergårds skola får eleverna vara delaktiga i flera beslutsprocesser. Flertalet elever är inte vana att ta ansvar för sitt eget lärande utan det måste ske i små steg. Exempelvis är viss undervisning frivillig och mängden arbetsuppgifter som eleverna skall göra beslutas gemensamt. Hur många tal ska du göra nästa vecka? När ska Europaarbetet vara färdigt? är exempel på frågor som ska uppmuntra eleverna till att ta ansvar, enligt lärarna. Föräldrarna är nöjda med verksamheten på Östergård. Det genomförs utvecklingssamtal var tredje vecka. Därmed är föräldrarna hela tiden uppdaterade med god information. Sammanfattning Inom förskoleverksamheten, så som den utformas på de besökta förskolorna och som uttrycks i förskolornas olika dokument, arbetar personalen på ett medvetet sätt med värdegrundsfrågorna. Det är angeläget att stadsdelen försäkrar sig om att barnens miljö på förskolan är säker under hela vistelsetiden. Skolorna i stadsdelen har en välfungerande klassråds- och elevrådsverksamhet. Dock kan elevinflytandet över undervisningens innehåll och arbetsformer förbättras liksom skolornas och förskolornas samverkan med föräldrar. Det hälsofrämjande arbetet är tillfredsställande. Arbetet mot kränkande behandling måste stärkas på Kirsebergsskolan bl.a. genom att ett handlingsprogram upprättas som är känt bland personal, elever, och föräldrar. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning I Malmö kommuns skolplan är ett av fyra prioriterade mål språkutveckling. I stadsdel Kirseberg framhålls också detta mål i årsanalys 2004 och i verksamhetsplan Ett annat prioriterat område som betonas i verksamhetsplanen är helhet-mångfald där minskad segregering är ett viktigt mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Samtliga förskolor inom Kirsebergs stadsdel har arbetat fram, eller håller på att ta fram, arbetsplaner för respektive förskola. Arbetsplanerna utgår från läroplanen för förskolan och konkretiserar hur arbetet skall utformas för att nå de nationella målen. I samtal med personal och genom observationer kan inspektörsteamet konstatera att läroplanen för förskolan trots detta inte är ett självklart styrinstrument för all personal i den dagliga verksamheten. Genom de återkommande barnkonferenserna, där arbetslag och skolledning ingår, identifieras barn i behov av särskilt stöd. I samråd med föräldrar görs en resursansökan för särskilda insatser. Ansökan handläggs av stadsdelens centrala 12

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg resursteam och beslut om insats tas av resursteamet, barn- och ungdomschef samt skolledningen gemensamt. Insatsen kan bestå i att en resursperson sätts in, stöd från specialpedagog, handledning, kompetensutveckling m.m. För barn i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Antalet barn med utländsk bakgrund har ökat i barngrupperna. Detta har medfört att arbetet med tvåspråkighet har intensifierats och stor vikt läggs på barnens språkutveckling. En plan för detta arbete har utarbetats och det pedagogiska nätverket för förskolan som finns i stadsdelen, har regelbundna diskussioner kring flerspråkighet. En inventering av tvåspråkig personal inom stadsdelen är gjord vilken visar att cirka 20 procent av personalen har annat modersmål än svenska. Syftet är att kunna använda denna kompetens i verksamheten för att underlätta arbetet med barn med annat modersmål. Språkutveckling generellt och för flerspråkiga barn i synnerhet är prioriterade områden för stadsdelen vilket även avspeglas i stadsdelens kompetensutvecklingsplan. Stadsdelen arbetar aktivt för att kunna erbjuda modersmålsstöd i förskolan. Man ansöker regelbundet om resurser för modersmålsstöd från den centrala modersmålsenheten i Malmö kommun. Dock är det ytterst ovanligt att stadsdelen tilldelas resurser för modersmålsstöd i förskolan. Vid besökstillfället var det endast Segevångs förskola som beviljats medel för modersmålsstöd för innevarande verksamhetsår. Stadsdelen arbetar för att hitta andra och egna lösningar för att ge stöd till flerspråkiga barn (se ovan). Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. De upplevs som det bästa tillfället för föräldrarna att utöva inflytande och få information om barnets utveckling. Det framkom dock att kvaliteten i utvecklingssamtalen och den information som ges varierar utifrån den enskilde medarbetarens kompetens. Stadsdelen har gemensamma rutiner för övergång mellan förskola och förskoleklass men något mera utvecklat samarbete tycks inte finnas. I personalgruppen finns en strävan att vidareutveckla samarbetsformerna för att göra övergången smidigare för barnen. Fritidshemsverksamheten består i olika grad av planerad verksamhet och barnen har stora möjligheter till fria aktiviteter. Av intervjuerna framkommer att innehållet i fritidshemsverksamheten får något lägre prioritet än tidigare i och med att personalen lägger en stor del av sin arbetstid i skolans verksamhet. I huvudsak fungerar verksamheten som ett komplement till skolan och barnen erbjuds en meningsfull fritid. Barn- och ungdomsutbildning Alla skolenheter inom stadsdelen arbetar med läsutvecklingsscheman (LUS). Samtliga intervjugrupper menar att detta är ett tydligt och konkret sätt att följa en elevs läsutveckling. Kunskapsuppföljningen sker även genom nationella ämnesprov i skolår 5 och 9, genom olika diagnoser i framför allt svenska, engelska och matematik samt genom observationer och tolkningar av elevernas sätt att arbeta och redovisa. Kunskapsuppföljningarna kan dock förbättras i vissa delar (se avsnitt 1; Kunskaper, utveckling och lärande). Elever i behov av särskilt stöd får i huvudsak detta på sin skola genom stöd i arbetslaget, via organisatoriska lösningar i mindre grupper eller via speciallära- 13

15 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET re/specialpedagog på respektive skola. Åtgärdsprogram upprättas för elever som behöver det. Inom varje rektorsområde finns ett lokalt resursteam som arbetar på uppdrag av skolledning, enskilda lärare eller arbetslag. På Kirsebergsskolan är dock resurserna så begränsade att elevgrupper i skolår 7 9 får stöd i mycket begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att en bristande samsyn mellan lärare och speciallärare finns beträffande hur stödet skall utformas och organiseras. En brist på samsyn finns också i vissa delar inom det lokala resursteamet på denna skola. Därmed finns det en risk att stödet till elever med särskilda behov inte blir optimalt. Stadsdelens centrala resursteam, som består av en psykolog och en specialpedagog, arbetar på uppdrag av de olika lokala resursteamen. För psykologen är testning av elever en stor arbetsuppgift och specialpedagogen arbetar med förskolans verksamhet större delen av sin tjänst. Övriga uppdrag som teamet får från de lokala resursteamen har därför som regel lång väntetid. Inspektörerna bedömer att de stödåtgärder som skolorna anser att eleverna har behov av, inte i alla delar kan genomföras. Bland annat har det centrala resursteamet inte praktisk möjlighet att inom rimlig tid arbeta med de uppdrag de får och alla elever på Kirsebergsskolan får inte det stöd som rektorn och personalen på skolan anser de skall ha. Det finns tre förberedelseklasser i stadsdelen på sammanlagt 15 elever som för närvarande är placerade på Kirsebergsskolan respektive Bulltoftaskolan. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet får eleverna som går i förberedelseklass. Enligt intervjuer med såväl skolledning som personal fungerar det sämre för övriga elever. Många av de elever som skolan bedömer har behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta. Det finns särskilda undervisningsgrupper på två av skolorna. Eleverna i en av dessa grupper uttrycker sig så här: Jag skulle inte ha klarat av att koncentrera mig i en vanlig klass, för mig är det bra och jag trivs. Inspektörerna bedömer att dessa undervisningsgrupper är välfungerande. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas av rektorn efter att ha hört elevvårdskonferensen. Utvecklingssamtal anordnas två gånger per läsår. Såväl personal som elever uttrycker att detta fungerar bra och att samtalen följs upp. Några föräldrar uttryckte dock vid intervjutillfällen på någon skola att kvaliteten på utvecklingssamtalen kan förbättras. Det finns inget gemensamt arbete i kommunen eller stadsdelen för att kvalitetssäkra betygssättningen. Inspektörerna konstaterar dock att man i vissa arbetslag gör betygsbedömningar gemensamt och att man inom vissa ämnesgrupper hjälper varandra i en form av medbedömning. Detta är dock upp till varje lärare eller arbetslag att bestämma. Att skapa rutiner och arbetsformer för att ge ytterligare förutsättningar för en likvärdig betygssättning i stadsdelen är ett viktigt utvecklingsområde enligt inspektörernas bedömning Alla skolenheterna har skolbibliotek som används i olika hög grad. På Segevångsskolan fungerar det tillfredsställande med öppettider medan det på Kirsebergsskolan är mer begränsat. På Bulltofta rektorsområde är biblioteket utgångspunkten för mycket av det pedagogiska arbetet. Det tematiska, ämnesövergripande lärandet på främst Bulltoftaskolan har en framträdande roll där skolbiblioteket har stor betydelse. Lärarna upplever att verksamheten blir mind- 14

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg re läroboksstyrd och mer målstyrd. Klassuppsättningar av läroböcker förekommer men i begränsad omfattning och då främst i ämnena matematik och engelska. Lärarna använder sig i stället av de faktaböcker och den skönlitteratur som finns i biblioteket. Biblioteket har ett stort urval av böcker och s.k. temalådor som innehåller fakta- och skönlitteratur för ett särskilt temaområde. Elever, föräldrar och personal uttrycker sig positivt över detta arbete. Samverkan mellan förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola är tillfredsställande. Skolorna har dock olika erfarenheter. På Kirsebergsskolan har detta samarbete utvecklats något medan samverkan inom Bulltofta rektorsområde i huvudsak består av att fritidspedagogen deltar i en verksamhet som i stort styrs av läraren. De största svårigheterna är enligt intervjuerna att hitta gemensamma planeringstider och gemensam kompetensutveckling. Det finns flera profileringar inom stadsdelens skolor. Bland annat arbetar man med socioemotionell träning (SET) och Livskunskap där relationer, etiska frågor och förmåga att göra ställningstaganden är exempel på innehåll i denna undervisning. På resursskolorna Östergård och Vårsången finns det en arbetsplan som anger fokus och inriktning på undervisningen i allmänhet men också i de olika ämnena. Det finns också en dokumentation beträffande värdegrundsarbetet där dock en revidering pågår. Eleverna har som regel sin skolgång förlagd mellan kl och Undervisning bedrivs i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, musik, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Något språkval gör dock inte eleverna. Eleverna får alltid engelska eller svenska som språkval. Elevens val och skolans val finns inte utsatt på något schema men finns indirekt. Exempelvis undervisas eleverna i ART (Aggression Replacement Training) som dock är frivilligt. Förutom obligatorisk musikundervisning finns frivilligt musikspelande på eftermiddagarna. Även datakunskap finns inlagt i undervisningen som ett skolans val. De sju eleverna är uppdelade i två grupper med vardera en klassföreståndare som har den mesta av undervisningen i den egna gruppen. Lärarna i arbetslaget hjälps dock åt med undervisningen utifrån sin kompetens. Arbetslaget diskuterar betygssättning innan den undervisande läraren sätter betyget. Lärarna har god kännedom om aktuella betygskriterier. Särskolan Grupperna i grundsärskolan är placerade på Kirsebergsskolan i ett annex där också två särskilda undervisningsgrupper finns. Verksamheten följer grundsärskolans timplan och kursplaner. Träningsskolan, som är en undervisningsgrupp för elever med autism i de äldre skolåren, bedriver sin verksamhet på området Sege Park i lokaler som tidigare varit en avdelning för sjukvård. Denna kommunövergripande verksamhet är föremål för utredning i kommunen. De yngre eleverna med autism finns i en annan stadsdel och önskemål från bland annat föräldrar finns om att föra samman dessa verksamheter lokalmässigt och organisatoriskt. Teech-metoden används som pedagogiskt arbetssätt i denna grupp. Metoden innebär i korthet att med hjälp av ett personligt bildschema förtydliga dagen och skapa struktur och begriplighet. Denna pedagogik används också i många delar av undervisningen för att kommunicera med respektive elev. 15

17 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET Sammanfattning Arbetet inom förskoleverksamheten skall ha sin utgångspunkt i barnens behov och mer medvetet utgå från läroplanen för förskolan. Det påbörjade arbetet med att ta fram arbetsplaner för respektive förskola bör därför, enligt inspektörernas bedömning, prioriteras så att den pedagogiska medvetenheten ökar. Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som behöver det. Det finns elever på Kirsebergsskolan i skolår 7 och 8 som inte får det stöd de behöver. Arbetet inom stadsdelens centrala resursteam måste ses över med tanke på de långa väntetiderna som finns för teamets olika uppdrag. Rutiner och arbetsformer för att ge ytterligare förutsättningar för en likvärdig betygssättning i stadsdelen är också ett viktigt utvecklingsområde. Det pedagogiska arbetet i samverkan med skolbiblioteket på Bulltoftaskolan är av god kvalitet. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg kan utvecklas. Bland annat saknas tid för gemensam planering och kompetensutveckling. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete I stadsdel Kirseberg ansvarar stadsdelsfullmäktige för barn- och ungdomsverksamheten. Inom stadsdelsfullmäktige finns arbetsutskott och en barn- och ungdomsberedning. Barn- och ungdomsberedningen består av 7-8 personer som regelbundet gör besök i verksamheten och träffar representanter därifrån. Gruppen återrapporterar till stadsdelsfullmäktige. Enligt intervjuerna med politiker och ansvariga tjänstemän inom förvaltningen fungerar samarbetet väl. En av förklaringarna till detta är, menar de, att stadsdel Kirseberg inte är så stor och att det har varit kontinuitet på de politiska posterna och tjänstemannaposterna. Inspektörerna bedömer att politikerna är välinformerade och att samarbetet mellan fullmäktige och förvaltning är bra. I stadsdelsförvaltningen är stadsdelschefen tillika skolchef. Den operativa delen av stadsdelens barn- och ungdomsverksamhet leds av en barn- och ungdomschef. Stadsdelschefen och barn- och ungdomschefen har ett nära samarbete. Barn- och ungdomschefen träffar alla skolledarna (rektorer och biträdande rektorer) varannan vecka. Stadsdelschefen träffar ledningsgruppen vid behov, dock minst en gång per termin. Dessa möten och samtal är den viktigaste delen i stadsdelens kvalitetssäkring av barn- och ungdomsverksamheten. Andra delar är utvärderingar av nationella ämnesprov, betygsresultat och ekonomi. Det är diskussionerna i ledningsgruppen som i första hand leder till hur resurserna fördelas mellan rektorsområden och skolor i stadsdelen. Inspektörerna bedömer att även denna organisation är välfungerande. Stadsdelen har en verksamhetsplan som anger verksamhetens inriktning. Verksamhetsplanen bygger särskilt på de mål som framhålls i Malmös skolplan och i det kommunövergripande dokumentet Välfärd för alla. Områden som prioriteras är läs- och språkutveckling, mångfald, delaktighet-trygghet-trivsel samt frågor kring måluppfyllelse och kvalitet. Verksamheten är organiserad i fyra rektorsområden. Tre av dessa ansvarar också för förskolor där det förutom rektorn finns två biträdande rektorer. Hur rektorn och de biträdande rektorerna har fördelat ansvaret mellan förskola, förskoleklass och grundskola varierar mellan rektorsområdena. I två av rektorsområ- 16

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg dena har rektorn och de biträdande rektorerna fördelat det operativa ansvaret för förskola och grundskola mellan sig medan de biträdande rektorerna helt har ansvaret för förskolorna i det tredje. Det fjärde rektorsområdet består av Östergårds skola och Vårsångens skola som båda är kommunövergripande enheter för elever i behov av särskilt stöd. Skolledarna upplever att de har möjlighet att utöva pedagogiskt ledarskap i förskolan. En bidragande orsak till detta är den goda stödfunktion som finns centralt i stadsdelen. Personalen uttrycker i stort, med några undantag, att de är nöjda både med det stöd som skolledarna ger åt verksamheten och med det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna har god kännedom om verksamheten på respektive rektorsområde direkt eller indirekt via de biträdande rektorerna. Ett undantag är särskoleenheten för elever med autism, där föräldrar anser att rektorn inte är förtrogen med verksamheten. Rektorn och personalen i det aktuella området menar också att ytterligare ledarresurser hade stärkt det pedagogiska ledningsarbetet i såväl särskolan som i skolåren 7 9. Rektorerna har god legitimitet, men inspektörerna bedömer att den pedagogiska viljeinriktningen kan tydliggöras för att förbättra det pedagogiska utvecklingsarbetet på Bulltofta och Segevångs rektorsområde. Verksamheterna följs upp och utvärderas årligen men också kontinuerligt vid arbetsplats- och arbetslagsträffar. Förskolorna upprättar egna kvalitetsredovisningar. Varje rektorsområde gör en egen kvalitetsredovisning och stadsdelsnämnden tar beslut att dessa kvalitetsredovisningar tillsammans utgör stadsdelens kvalitetsredovisning till kommunen. I stadsdelen finns andra uppföljningssystem som exempelvis årsanalys och internbudget som till stora delar behandlar frågor som tas upp i en kvalitetsredovisning. Kvalitetsarbetet på stadsdelens skolor varierar. Arbetet är bra på Segevångs rektorsområde. Kvalitetsredovisningen är tydlig och dokumentation i övrigt likaså. På Bulltofta rektorsområde kan kvalitetsredovisningen förbättras genom att den tydligare bör visa på resultaten som uppnåtts och i högre grad innehålla en analys av dessa resultat. Det finns sedan tidigare ett arbete med kursplaner på Bulltofta och Kirsebergs rektorsområde som resulterat i s. k progressionslinjer. Det framkommer i intervjuerna att detta arbete också har tydliggjorts för elever och föräldrar. Dock uppvisar Kirsebergs rektorsområde en alltför svag koppling mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning. När inte målen är tydligt dokumenterade i en arbetsplan är det också svårt att utvärdera. Det är också inspektörernas bedömning att dokumentationen i stort kan bli bättre på detta rektorsområde för att undvika otydlig styrning och bristfälligt utvärderingsarbete. Personalen i särskolan och personalen i de särskilda undervisningsgrupperna som arbetar med eleverna med Aspergers syndrom och autism har arbetat fram ett gediget kvalitetsarbete på elevnivå inom sina verksamheter. Kvalitetscirkeln med mål, verksamhet, uppföljningar/utvärderingar och korrigeringar av målen är mycket tydlig. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och arbetet dokumenteras väl. Inspektörerna vill uppmärksamma skolorna i stadsdelen på att arbetssättet i särskolan och i de särskilda undervisningsgrupperna kan vara en inspirationskälla för stadsdelens skolor i deras arbete med att skapa struktur och sammanhang i kvalitetsarbetet. 17

19 Stadsdel Kirseberg SKOLVERKET På Kirsebergsskolan är inte betygskatalogerna förda på ett rättssäkert sätt. Underskrifter saknas och det framkommer inte vem det är som har gjort rättningar. Det finns heller inte beslut för alla elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp på denna skola. I stadsdelen saknas också överklagandehänvisning på beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp. Detta rättades dock omgående till efter inspektörernas påpekande. Resursskolorna Östergård och Vårsången har tidigare varit anslagsfinansierad verksamhet i kommunen och haft annan organisatorisk tillhörighet. Från 2004 tillhör skolorna stadsdel Kirseberg. Rektorn arbetar heltid och ansvarar för såväl Östergårds skola som Vårsångens skola. Rektorn (som är tillförordnad) är utbildad lärare och har genomgått interna ledarutbildningar i Malmö kommun men inte den statliga rektorsutbildningen. Rektorn är ansvarig för de båda skolornas personal och den verksamhet som bedrivs där. Rektorn är dock inte rektor för eleverna. Rektorn för den skola som eleven är inskriven på ansvarar för eleven. Detta är ett problem eftersom rektorn för Östergård och Vårsången tar beslut om exempelvis anpassad studiegång etc. för elever som han egentligen inte har delegation för. Denna problematik visar sig också beträffande betygssättning. Ett elevbetyg rings in till elevens ordinarie skola där betyget skrivs in. Det varierar vem som skriver under elevens avgångsbetyg. Ibland är det Östergårds rektor, ibland är det elevens rektor i den ordinarie skolan. Betygssättande lärare skriver inte under betygskatalog i elevens ordinarie skola. En viktig rättssäkerhetsaspekt är att denna betygshantering klarläggs. Det ska vara tydligt i betygskatalogen vilka lärare det är som sätter betygen i en klass och i vilket ämne. Det ska också vara tydligt vem som är elevens rektor och att det är denna rektor som skriver under slutbetyget. Kvalitetsredovisningen för Östergårds skola och Vårsångens skola är tydlig med prioriterade mål och underrubriker där analys, resultat och åtgärder redovisas. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning är dock inte tydlig. Arbetsplanen skrevs år 2000 och är inte reviderad. Kvalitetsarbetet kan i denna del förbättras. Uppföljning, utvärdering och analys beträffande elevernas fortsatta skolgång efter att de lämnat resursskolorna finns det inte någon systematik för. Det bygger helt på spontana initiativ från lärare eller skolledning. Även i denna del kan kvalitetsarbetet således förbättras. Sammanfattning Stadsdelens styrnings- och ledningsorganisation är av god kvalitet. Även om inte stadsdelsförvaltningen gör en egen kvalitetsredovisning finns ändå stora delar av ett sådant arbete i uppföljningssystemen, bland annat i skrifterna årsanalys 2004 och internbudget. Rektorerna har god legitimitet och är väl förtrogna med verksamheterna. Dock kan det pedagogiska ledarskapet stärkas på Kirsebergs rektorsområde avseende särskolan och skolåren 7 9. Det pedagogiska utvecklingsarbetet bör intensifieras och den pedagogiska viljeinriktningen bör tydliggöras på Bulltofta och Segevångs rektorsområde. Kvalitetsarbetet och dokumentationen kring detta bör förbättras på Kirsebergs rektorsområde. Kvalitetsredovisningen på Bulltofta rektorsområde kan tydligare påvisa vilka resultat som uppnåtts och analysera dessa. Ett bra exempel på kvalitetsarbete kring enskilda elever finns i särskolan. 18

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Kirseberg Det finns brister i sättet att föra betygskataloger och det saknas beslut om några elevers placering i särskild undervisningsgrupp vid en skola. Kvalitetssäkringsarbetet beträffande betygssättning kan förbättras. En viktig rättssäkerhetsaspekt är att betygshanteringen och rektorsrollen på Östergårds resursskola klarläggs. Det ska vara tydligt i betygskatalogen vilka lärare det är som sätter betygen i en klass och i vilket ämne. Det ska också vara tydligt vem som är elevens rektor och att det är denna rektor som skriver under slutbetyget. Vidare är det väsentligt att roller och ansvar mellan resursskolans rektor och elevens ordinarie rektor görs tydliga. 5. Tillgång till omsorg och utbildning Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Stadsdel Kirseberg har 489 förskoleplatser för barn i åldern ett till fem år. Den 5 mars 2005 var totalt 512 barn inskrivna i förskolan varav 16 barn i familjedaghem. Vid placering av barn som har rätt till förskoleverksamhet 15-timmar per vecka räknas två barn på varje plats. Detta är anledning till att det är 23 fler barn inskrivna i verksamheten än antalet platser i stadsdelen. (Se avsnitt 6. Resurser) Tilldelningen av barnomsorgsplatser sköts av en sekreterare vid Barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med rektorerna. Förskoleverksamheten är indelad i närområden som bryter stadsdelsgränserna. Informationsutbyte och samarbete sker därför med andra stadsdelar och förskoleplatser förmedlas mellan stadsdelarna. I mars 2002 riktade Skolverket kritik mot Malmö kommun då plats inte kunde erhållas i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål i stadsdelarna Centrum, Kirseberg, Västra Innerstaden, Oxie, Fosie och Husie. Bristande tillgång till barnomsorg i Malmö kommun har därefter uppmärksammats i ett flertal ärenden vid Skolverket. I april 2004 var det ingen av Malmös stadsdelar som uppfyllde kravet att tillhandahålla barnomsorg utan oskäligt dröjsmål. I Skolverkets övergripande rapport avseende utbildningsinspektionen i Malmö kommun beskrivs närmare hur situationen avseende tillgång till barnomsorg i Malmö kommun som helhet har utvecklats de senaste åren. Tillgången till förskoleplatser i stadsdelen är normalt relativt god i samband med terminsstarten varje höst. Från januari och fram till sommaren ökar svårigheterna med att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Under hösten 2004 kunde plats i förskoleverksamhet inte erbjudas alla barn med behov av barnomsorg, trots att behovet anmälts mer än fyra månader i förväg. Den 1 januari 2005 fanns i stadsdelen 26 barn i omedelbart behov av barnomsorg, vilka inte erbjudits någon barnomsorgsplats. För tio av dessa hade behovsanmälan gjorts mellan fyra till åtta månader tidigare. Eftersom behovet av förskoleplatser varierar under året krävs en stor flexibilitet för att anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns. Under våren 2005 öppnas en tillfällig förskola med plats för tolv barn. Vidare kommer en ny förskola med 34 platser att byggas under året. Inspektörerna bedömer att plats i förskoleverksamhet inte kan erbjudas för alla barn, trots att behovet anmälts mer än fyra månader i förväg. 19