hflntnit? ffiffi Har det Specialnummer K6nns uttrycket igen?man blir liitt hemmablind...

Transkript

1 Har det hflntnit? ffiffi K6nns uttrycket igen?man blir liitt hemmablind... Vartannat ir samlasviirldens fotofolk till en specialmissai Kciln. Photokina iir ett evenemang av rang ddr fabrikanter och labbfolk fran hela vdrlden visar vad man gdr fdr sinakunder. Htir sttiller Kungsfoto upp och ut i egen avdelning.f0rra gingen var N6r vi satteossned fdr att planeravad vi ville beritta om oss sjtilva i Kdln var det tr0gt i portgingen. Tillfrigade arbetskam:rater ruskade pi huvudet och menade att det inte h6nt si mycket sedansist. Nigon tyckte rent av att det inte h6nt ett dugg. Di kavladevi opp 6rmarna.Visst sjutton hinder det sakerniir 450 mtinniskorarbetar i tvi linga ir. Efter en liten stund hade vi fitt ihop en lista som itrligt speglarett f0retag pi hugget. Hiir har minsann jobbats och resultat saknassannerligeninte. Specialnummer

2 Hiir rirftiretaget dtirdethiindersaker! Kun stor omr re.it na) sam Kun varu dan Ul tiotd Kun Frdn 1978drsPhotokina i KOln. Dd puffade viflrfardelarno med negativfilm. I dr var vi tillboka och visade vad som htint sedon sisthos Kungsfoto. I utstiillningen ingick ocksd en specialbesttilld kollektion frirgbilder med labbmotiv. I979/E0 - tvi aktiva Kungsfotoir Sedan fdrra Photokina har det hiint sakerpi Kungsfoto. Tex. Hall9 G6ngA/B St6ndnr:70 Hej pi dej gamlevln tack ftir sist...sjongpovel Ramel. Det blev id6temat i irets Kungsfotomonter i K0ln. "Det var tvd ir sedandu senastbes0ktevar monter. PA Kungsfotohiinder det mycket under tva ir. Titta bara. Hir har jobbats!" Sd hiilsade vi m4ssbesokarna. Listan vi presenteradepa Photokina omfattadetretton punkter med kort text och bild. 2 r Vi har infdrt CX Dataprismirkning. och ett Flddesystemi produktionen r Vira handlare behdver inte liingre noja sig med att dela ut fri film vid kampanjer. Hos Kungsfoto kan de viilja bland fotoalbum, Bildbox, negativalbumm.m. o SanB Bildservice - en ny butiksprofil? o Utbildning: Kungsfotos Bildskola har varit hdgaktiv e Fi labben jobbar man allt mindre i mdrkrum. I Nya produkter: lox formaten lanserades1979 r Atelj6service i Ange - v6r nya proffsavdelning. o FOr personalen: FdretagshahovArd,semesterhus, Kopian m.m. r Firre returkopior - nojdare kunder med informationstidskriften "Alla bilder blir inte bra". I Nyakunder. r Omf0rdelad efterfr6gan. Smibild Okar,126:anminskar.. Skolfotoavdelningarna rustas upp frin grunden. Pi f<iljandesidor har vi sammanstdlltnigra artiklar runt det vi tycker tir viktigt och arbetatintensivastmed iren fa En

3 a?.o Fler kunder anlittr YerLhbb Kungsfoto 6r ett av tre relativt jlmnstora amat0rlabb i Sverige. Pi vissa omriden 6r vi stdrst, pi andra mindre. Medan Linkopia (Expert-butikerna) och Kodak koncentrerat verksamheten pi fotohandeln betjlnar Kungsfoto 6ven postorderf0retag, varuhus och bensinstationer vid sidan om traditionell fotohandel. Under senaste tvi iren har ett femtiotal nya inliimningsstlllen anlitat Kungsfoto - en handfull har fallit ifrin. (Det beror lite pi hur man riknar.) Hur f6rdelar sig di Okningen? Ser framtiden ut si hiir? Po rojy t-..pti:-? Varuhus &Eg,* t irgbilder n lanr nya hilsom. r kun- :riften ribild I upp tt det Postorder uff, fackhandel ner En sak 6r antal kunder, en annan 1r antal inlimnade rullar. Om vi ser pa den rena f0lsiiljningen 6r postorderfiiretagen de stora segrarna. Hiir Okar man sina andelar pi bekostnad av bide andra postorderf0retag och andra siiljformer. Fotofackhandeln fortsitter att minska sin f0rsflljning. Atminstone hos vira labb. Yaruhusens f0rslljning er i stort of0rlndrad. Man verkar att ha funnit sin niv6. Bland de nya kanaler som aktiverar sig 6r bensinmackarna av intresse. Esso har trappat ner sina marknadsinsatser pi fotosidan (kanske till f0rmin for l0nsamheten). OK b0rjade under sommaren en provf0rslljning pi 14 stationer. Faller det vll ut fdljer andra efter. Som sammanfattning kan man slga att vir marknadsandel (framfor allt genom Apport) fortsltter att Oka i en totalefterfrigan som f0refaller minska. o,.,499 Det hdr lir endast en principskiss med ott illustrera dagens utvecklingstrend. a a a o o o a a Kopians Special Fler kunder H0stboka i Vemdalen Dataprism6rkningen Nya kameror o filmer Fdretagshiilsovirden Om bildgarantin l0x formaten Fri film - ett eliinde? Ur innehillet: o Sang bildservice o Bildskolan o "Inget fcir ljusskygga" r Biittre flyt... o Barnfoto i storformat. Anges atelj6service o Rtittvisare lagackord o Vi sprider semestrarna

4 Fullbokat i Vemdalen fiirsta halviret Datapd Exakt hur manga som redan utnyttjat chansen till en Vemdalssemester, 6r lite svirt att fa grepp om ndr man fragar personalavdelningen. Hittills i Ar har det efter 3l veckor varit fullbokat. FOrra h0sten, niir uthyrningen startade, var det ocksi en hel del bokningar. Uppskattningsvis har mellan var tionde och var femtonde medarbetare diirmed varit uppe och traskat i Vemdalsfjiillen. Har allt l6pt enligt planerna? fragar vi Tony pi personalavdelningen. - Ja. Si ntir som pi den tid i somras dd mulltoan kringlade. Det iir sidana barnsjukdomar en stuguthyrare tyvirr har att rikna med. Nu ska ocks6 intligen den Oppna spisen vara klar och i funktion. Sk0nt under hcistdagarna. Men htir stryker Tony under: - Finare tid 6n septemberoktober finns inte i fj6llen. Helt otroligt att inte fler utnyttjar stugan frir en jitteskcin h0stvecka. Den som inte varit i fjallen pi hosten har aldrig varit dtir pi riktigt. Hyran ir fortfarande endast 550:-. Lediga veckor finns frin v. 36 da Hirjedalen ar garanterat myggfritt. -en ay Y o M Ndr vi 1978 beslutade att som forsta labbf0retag i landet skaffa ett mini datorsystem f0r att prismtirka fotoorder 6t vira kunder var det ett led i milslttningen "Sikerhet-Snabbhet- F0rtroende". Nu tv6 ir senare, nir ink0rningsproblem losts och allt loper efter sparet, vet vi att satsningen var riktig. Men som alltid nir fdretag gir <iver till databehandling kindes det nog lite stelbent i b0rjan. Rutiner fick anpassas efter systemet. Personal och kunder till rutinerna. Det som i borjan stundom upplevdes som jobbigt och motigt iir dock idag ett ganska latt och roligt samarbete med datorn, nu nir man blivit fortrogen med systemet. Det tir ntrstan exakt t,75 ir sedan den fdrsta minidatorn installerades i Sklrholmen och arberet med registeruppliggning borjade. Kort dirpa fick ocksa Ange och Malmo sina datorer. I april forra iret kom sd kunder igang med systemet. Det var 20 st. Vi kallade dem testkunder. Frigetecknen var manga. Skulle systemet fungera som avsett. Vilka ofdrutscdda problem skulle dyka upp? Var rutinerna vll valda? Problem som ltistes Ute pd labben fungerade det hela ganska bra frdn borjan med rutiner, prismlrkning, utskick m.m. Stdrsta problemen hade troligen Data HK dlr man fick svirt att fi f0ljesedelsband och orderband att stimma. Allra mest krisartat var det kanske n6r KF varit iging ett tag och de nya kuverten plotsligt tog slut! Men oclcsa det l0ste sig. Snart kunde fotohandeln som helhet gi Over till prismirkningssystemet. I juni 1979 ansigs projekt ADA:s introduktion vara avslutad och det hela integrerat i produktionen. Ink0rningsperioden och det dryga dr som systemet gitt i produktionen tillhor nu Kungsfotos historia. Vi kan utan tvekan saga att bide vi och vira kunder nu har ett fungerande prismiirkningssystem som alla parter tir nojda med. Ar systemet fflrdigt? Till systemet h0r en rad sidofunktioner som successivt kan byggas ut eller modifieras, t.ex. statistikredovisning etc. I den bemirkelsen blir aldrig systemet flrdigt. Under dren har ocksa nya rutiner tillkommit och gamla forblttrats. Aven programmen har utvecklats. Den typen av "systemfdrddling" kommer slkert att bedrivas 6ven i framtiden. Hikan Ricknert

5 oligen att fi rd att lanske le nya n ockm helsysterojekt slutad uktiodryga lionen a. Vi vi och :rande parter nktiort eller 'isning ig sys- ldsmdrhhgen ln storasatsnhgar 0/lO I 'utiner ttrats. :klats. lling" iven i cknert

6 Detmdrl$ o I produktionen Nytkameror och frlmtyper sta vit ne an mi sk ko ra: Det hiir med maskinkopiering i stor skala i riktiga bildfabriker bdrjade pi allvar for 16 Ar sedan. Di hade den vanliga s.k. instamaticfilmen (126-film) slagit igenom och satt skjuts pi fotointresset. I och med att Kodak lanserade fiirdigladdade filmpatroner blev allt si mycket enklare. Kameror sildes pi lopande band. Fiirgfilmen blev snart dominerande. Ndr 126-filmen var som populirast sdldes den till sex av tio kameraagare. Ny kamera ger nytt intresse Det har alltid varit si att nya kameramodeller satter fart pa fotograferandet. Med en ny kamera blir intresset pi topp. Man fotograferar intensivt en tid. Sedan lugnar det ner sig. Efter ndgra dr iir det kanske dags for ny kamera igen. Och allt upprepas. Det hiir beteendet kinner vi igen frin andra omriden i livet. Niir 126-kameran kom blev det alltsi febril aktivitet pi fotofronten. Si kom pocket Efter ndgra ir, dags for pocket. Nytt intresse och nya hlgrande fdrtjlnster for branschen. S s D dr st ni va ta pi t bl b f( h n n I v 6

7 -- \ l\ d Men i iirlighetens namn fir vi konstatera att ll0-filmen inte riktigt blivit vad man vantat. Nere pi konti nenten har den tagit stora marknadsandelar medan den hiir i landet Okat mittligt. Nija, si mittligt iir det kanske inte. Var fjirde inliimnad rulle kommer just nu frin en pocketkameraigare. Smibild den verklige segraren Diremot verkar 135-kamerorna vara de som f6r dverskilig tid ger det storsta intresset. F0rr var smibildsfotograferande nigot ganska exklusivt. Kamerorna var komplicerade och dyra. Idag finns det diiremot ett stort antal enkla och prisbilliga s.k. kompaktkameror att vilja bland. Formatet ar ftet och instillning av tid och bliindare sker oftast automatiskt. Idag film vanligast pi labben! Om hundra framkallade filmer f0rdelas efter filmtyp ser listan ut si hir nir det giller amatorfilm: Z st ll0-film 2 st 120-film 36 st 126-film 38 st 135-film Sedan 1978 har l35-filmen 6kat med ungefiir 6-7 procent pi bekostnad av 126-filmen. ll0-filmens och I20-filmens labbandel lr inte nlmnvlrt endrad under tviarsperioden. Inte bara negativ film Men allt i virlden iir inte negativ film (sidana som ger negativ). Det finns ocksi dia-film, direktbilds-film och smalfilm. Betriffande dessa filmtyper kan vi inte uttala oss sikert om intresset. Med en kvalificerad gissning vigar man pisti att intresset for dia-bilder verkar vara i klart stigande. Direktbildsfilmen (Kodak Instant och Polaroid) h.ar haft vissa framgingar, men nigon succ6 vill man i handeln knappast tala om. Niir det giller smalfilmning 6r kopmotstindet betydande. Detta trots att man lanserat ljudfilm-och en rad tekniska forbittringar. Framtiden "Det 6r svdrt att spe - i synnerhet om framtiden", har en lustigkurre sagt. Bildintresset har under hela efterkrigstiden stadigt 6kat, i synnerhet n6r nya kameratyper kommit. Nu verkar vi dock ha nitt en nivi nlr marknaden visar tendenser att vara mattad. Det innebiir naturligtvis inte att fotointresset ska minska. Men heller inte att det kommer att Oka! I fram- Fiiretagsoch hiilsovird iging i Malmii Stockholm Fiiretagshilsovirden biiriar komna igtng pl Kungsfoto. Bide labben i Skirholmen och Malmii, sivil som HK och butikerna ir nu anslutna till enskilda hiilsovirdscentraler. Fiir Ange har den praktiska verkligheten hittills lagt krokben fiir alla fiirsiik. Frigan om foretagshiilsovird aktualiserades i samband med den nya arbetsmilj0lagen. Diir anges att fdretag, dir si flr m6jligt, ska ordna f0- retagshblsovird. FOr vir del inneblr detta att vi tillsammans med ett antal andra lokala f0retag bildar underlag fdr en privat hllsovirdscentral pi orten. (I Ange har denna mojlighet saknats). Avsikten med f0retagshiilsovirden iir inte att klara akutfall (sirskador etc). Uppgiften lr mer forebyggande, t.ex. hllsokontroll av nuvarande personal och nyansteilda. De fdretagshllsovirdsf0retag till vilka vi anslutit oss bestir av llkare, sjuksyster, sjukgymnast och skyddsingenjdr. F0rutom olika typer av hiilsounders6kningar gdr man arbetsplatsbes0k efter vissa monster. De kontrolleras och diskuteras arbetsmiljon, arbetsstlllningar, arbetsplatser, yrkesskador. Man ger ocksi rid infor ombyggnader. Nigon "ambulansverksamhet" kan man dlremot sillan itaga sig. I min av tid behandlar man iven akutfall, men i praktiken iir det oftast enklast och snabbast att i sidana fall uppsoka en offentlig akutmottagning. tiden kommer vi dirf6r att fi kimpa extra hirt om det kdpintresse som redan finns.

8 Kungsfoto ftirst atttalaut Niir den negativa ftirgfilmen introducerades pi allvar i Sverige f<ir 20 ir sedan var minga amat0rer tveksamma om man skulle ta svartvitt eller firg. Svartvitt visste man hur det blev, fiirg var man osiiker infrir. Di inforde labben s.k. garantikopior vilket var ett argument dd kunden tvekade. "Blir inte bilderna bra sd tar vi kopiorna i retur", kunde det lita. Men i regel blev bilderna lyckade och returkopiorna f6. Fiir minga garantikopior Detta system bdrjade dock efterhand fi slagsida da manga borjade utnyttja det. Man tog ett flertal exponeringar av samma motiv, liimnade in rullen men n0jde sig med att losa ut bara den blsta av de snarlika exponeringarna trots att flera andra var fullgoda. Detta var inte avsikten med riitten till garantikopior. FOr nigra 6r sedan borjade dlrfdr handlare och labb att bli mer restriktiva. Frin att saga: "Betala bara fcir 8 /#?, bilder du tycker ir bra", <ivergick man till att sdga: "Du behover inte betala f<ir tekniskt klart misslyckade bilder". Kungsfoto har i linje med det hjelpt handeln med diverse instruktionsmaterial, t.ex. skyltar med exempel pi bilder som 6r accepterade returkopior. Biittre bilder niijdare kunder Dirifrin var inte steget lengt till att tala om for amatoren varfiir hans bilder ibland blir misslyckade. Detta frir att fa ett bittre "fotobeteende" och mindre returkopior till vara labb. I viras gjorde vi diirfdr en broschyr i 4-fiirg med exempel pd diliga bilder och f0rklarande text. Broschyren fick namnet "Alla bilder blir inte bra". Kungsfoto blev f<irst med denna efterliingtade trycksak. Den kommer nirmaste tiden att spridas till allmiinheten for Okad bildghdje och for att visa att Kungsfoto iir labbet som "bryr sig". Ilford sparar pi silvret I skuggan av stigande silverpriser introducerar engelska llford en helt ny typ av silversnal film. Filmen, som 6r "svart-vit", ger ett negativ uppbyggt med firger. Man har diirmed fringatt de dver hundraariga principerna for tillverkning av svart-vit film. Filmen presenteras pi irets Photokinamiissa i K0ln. Saluf0- randet startar i Vnsttyskland. Si sminingom kommer den till Sverige. Mer pocket i Tyskland in i Sverige F0rra iret saldes 63 miljoner rullar negativ firgfilm i Viittyskland. Dessutom 2l milj. diarullar och 8 miljoner svart-vita. Detta motsvarar 82 bilder i sekunden, pistdr vir sagesman. (Kalkylen 6r okontrollerad.) Pocketfilmen utgjorde 440/o av fdrsiiljningen (jtimfdrt med Svcriges ca 22Vo). Detta innebir att pocketkameran iir den mest anvlnda typen i vlsttyska hem. Med 700 inliimningskiosker Fox-Stanley Photo Products Inc heter ett amerikanskt foretag som siljer labbtjdnster genom eget labb och inlemningskiosker. Man har nu (i Texas) dppnat sin 700:e kiosk! Totalt omsatter foretaget nirmare en kvarts miljard sv. kronor (54,2 miljoner dollar). PHCITO JVIA.FKETING -g hw^dl It\ -aw --qr,' Nyr oni lan kon neb kiip fiir s ls s I kor vin ifrt ter liga att niit ( vet tres itet s got l0x gan

9 lt priord n. t", led tett :na n. ets f0- se i/e- Nya 10x formaten: T[0*,i fackhandeln - succ6 hos postorder rl- k- rl- a. e- n. lv e- rtt n- ftc lg m rr. in Nya produkter kan kinnas som ett ontidigt ont. De kostar pengar att lansera och stiikar till tillvaron hos konsumenter och foretag. Ibland innebir de verkliga fiirbittringar fiir kiiparen, inte sillan iir de mer utslag ftir modevixlingar. Sl kan det lita. Men det ir inte hela sanningen. Nya produkter ir resultatet av konkurrenssamhillet dir vi tryggar vlrt arbete genom att gtira sil bra ifrin oss som mtijligt. Nya produkter ir resultatet av den hiigst minskliga strivan att helt enkelt fiirnya sig, att inte stindigt kiira i samma uppniitta hjulsplr. Genom stt vara fiirst med kloka, vettiga nyheter hltler fiiretaget intresset vid liv, runt sig sjilv, sina iterftirsiljare och sina produkter. Senast labb-branschen bj0d ut nigot nytt var fdrra iret. Di kom l0xformaten som alternativ till de gamla 9x formaten. Pi sina hill har de slagit fint, pi andra har det varit trogt i portgingen. Varf0r g0r man en sin h6r satsning? undrar vi. Bernt Carlsson, t" f. marknadschef: - Vi miste inom en f0rsvarbar kostnadsram hilla intresset vid liv f6r oss sjdlva och vira produkter. F0rnyelse lr ett livsvillkor for att behilla de marknadsandelar vi har... och for att skaffa oss nya. Yarfiir ny produkt? Hur viljer man lya produkter? - Huvudsakligen gdr man tre bed0mningar: l. Kommer forstljningen att Oka pi nuvarande kundstock? 2. Kommer vi att fe nya iterf0rslljar- och konsumentkontakter genom produkten. 3. Okar lonsamheten? Ats kanske vinsten upp av reklamkostnader, framstlllningskostnader m. m.? Man fir inte stirra sig blind pi enbart f0rsiljningssiffror utan iven se pd kostnader, goodwill och liknande. Har 10x lanseringen lyckats? Lit oss fdrst se var lox kopior idag sfljs. Vid introduktionen bed0mde vi det sa att en vankelmodig konsument i valet och kvalet mellan nytt och gammalt behover nigon form av ridgivning eller f0rsf,ljning f6r att Andra pi sina formatvanor. Dlrmed f0ll varuhussektorn bort eftersom milj0n diir bed0ms ogynnsam for en sidan hflr id6f0rsflljning. Konsumenten {r ju Overllmnad till att i stor utstrtckning klara sig sjtlv pi varuhuset. Htr finns ingen som har tid att argumentera. Kvar fanns mdjlighet att stlja l0 cm storkopior genom fotofackhandeln dlr personalens engagemang ar st0rre och genom postorderf0retagen dlr man har en effektiv form av direktkontakt och m0jlighet till uppfoljning mellan "tillverkningsled" och slutlig kopare. Nlr det glller fotofackhandeln har man lyckats nagot simre ln vlntat. Nigra handlare har tagit upp siljmojligheten och verkligen satsat, t.ex. Gefa i Gdteborg och BK-Foto i Uppsala. Andra har inte haft tid eller intresse att s6lja in nyheten hos sina kunder. Hos postorderf0retagen, Apport i Sverige, Color Bird i Danmark och Postfoto i Norge har framgingen varit total. Dlr far alla kunder som inte annat beglr det storre formatet. Alla verkar nojda och talar om succ6.

10 $ f** :*J $ 'R"* '' \6li en prernief Nordufcimnorindin n.iffiri,li,['ji,lh', j",;, 3d; Te Llrnna scrncsrcrl hos oss, sa ullcl-1 SJffiffiIfffu ' ;; {#f{: tr,i;;:,ii xt:!j#;;' Perfektl o":': DMor 31 tl :i'in:?fi$arens i: ;;r;u *:51 J? P? ;".ft 9tt::l;3#,8.,.tiiaeu :l*r#,1fl \? dig niir det 6a utt du aldrig ml,-rre-*or_!ops.:_...:,* lii.ir.' o9t oi1 rullar film' 3l'**utulbumet Hos oss flr du Somr;14 nbgra x vi har ll{?",1.1, r6dan Er du fcirva_ :Xr^?ade fzirgkort och negativ reda l^1:tt? plars. ordning p6 dirakre;.';;le och ca e: _ $u 3ll"^' {:q Jr.*film, 6 kronor biili_ yjll;, ulr.a.mnar dig 6 kronoii-- :::.31t vid \cip av nv rarsiiirn "n 'om normalt kostar ca-15: j.----.,f ucitja!:::*:: ett sommaratbum ;iffii,!ri::,trf;w!"* iudandet giiller ur- 9 augu.sti och vi tilldmpar ij1g,,ri. ordinarie priser pd T,plq och.kopienng. m ln och viilj en premie! Annonsavdrag frdn det gdngna drets reklomaktiviteter Fri de fiirr ans siitl der lab dal fab ma filn I tel kar Ett son my arn ska fra: m0 de Ist I har stir kor tikt pax I Htq kor S bor det kan mir bild l0

11 Fdfu, etteldnd tycker minga Text: reklamchef Roland Andersson Fri film 6r ett modeord f0r att under de bridaste veckorna pi iret dela ut fiirska gratisrullar. Det iir ett otyg anser delar av fotohandeln. Att detta konstifika fenomen fortsatter trots alla avigsidor och kostnader beror bl.a. pi att tve av vdra labbkonkurrenter, Linkopia och Kodak, i bagaget dras med egna filmfabrikat. Med "fri"-rullarna sldss man om att behilla sina andelar i filmutbudet. Kungsfotos fotohandlare, som inte beh6ver bry sig om filmfabrikat, kan litet frin sidan beskida eliindet. Ett eliinde iir det for sivil handel som labb. Folk drar pi sig for mycket film genom gratisutdelningarna. Man fir in utgingen, viirmeskadad eller illa forvarad film fdr framkallning. Resultatet av labbens m0dor visar sig i kritik f0r missfiirgade kopior. Pl0tsligt blir byrilidan till allmin ghdje fri for viktigare ting 4n 6versvdmmande fitrgkort! Nummer tre blev negativalbumet som f0rvarar de diir konstiga bruntonade resterna man fir i retur tillsammans med fdrgkorten. Viilj en premie "Vilj en premie" har varit temat f6r sommarens kampanj, som ger butiken nigot extra att erbjuda istiillet for fri film. Den har enligt stickprov slagit bra. Hundratals kartonger har under juli ldmnat expeditio- \rfti'ry nen. Extra glada blev vi pi f0rsiljningssidan niir handeln sedan en bit in i kampanjen ringde och ville komplettera av siviil album som boxar. Fttretag med profil ter Istillet fiir fri-film Kungsfoto har ist6llet f6rsett sina handlare med "kringartiklar" som stimulerar till bildforvaring och fiirgkortstiinkande. Det stora flertalet butiker 6r tacksamma 6ver vira kampanjprodukter. F0rst i raden var sommaralbumet, lattjefullt anpassad i tvi rullars fiirgkort. Si kom en bildbox kallad Bildboxen. Det ena goda skimmer inte det andra - de kunder som svirligen kan tiinka sig ett album (och det iir minga!) fclrvarar sina kuvert med bilder och negativ i en kartong. I sommar har en rod remsa med den vita texten "Sang Bildservice" blivit synlig pa kassar, broschyrstill, skyltar och dylikt. Sang Bildservice stir for de produkter och tjanster som Kungsfotoid6n erbjuder fotohandeln. Ett exempel: Sang Compact Flash, en l35-kamera med inbyggd blixt, sildes med stor framging pi fotohandeln i en sommarkamerakampanj. Kungsfoto som fdretag 6r ett relativt anonymt begrepp hos allmlnheten. Det maste diirf0r vara vettigt att de fotohandlare som anlitar Kungsfoto gir att identifiera, inte minst i vir annonsering. Kommer "Sang Bildservice" att bli vir nya firmaskylt ute i butikerna? Vi frigar Kungsfotos reklamavdelning. - Det tir alldeles fdr tidigt att svara pi, slger man. F$r nirvarande gdr vi ftirsiktiga tester ute i fotofackhandeln. Si mycket 6r klart att Kungsfoto har behov att synas bittre ute i butikerna. Att vi och vara produkter har en modern profil som k6nns igen. Om det sen blir "Sang Bildservice" far framtiden utvisa. )DDD)

12 I tn s n pro aktr Del run Personalen hos Kenneth Hultberg i Uppsala hdr tilt dem som gdtt igenom Bildskolan I o 2. Atgdngen av kurshdftena har varit strykande. Just nu trycker vi upp en tredje upplaga. - treering Bildskolan medmingavdnner Det 4r ont om utbildning inom fotohandeln. I synnerhetnir det giiller filmsidan. S6mst tir det pa varuhusen.dir finns visserligenf0r det mesta en fotokunnig f0restindare pi avdelningen,men 6vrig personalvixlar - ofta fran veckatill vecka. I fotobutikerna, den s.k. fackhandeln, iir det mycket biittre stlllt. Diir finns som regel fotokunnig personal i hela butiken. Utom de ginger det klrvar till sig. Di siitts extrapersonalin, t.ex. vid sjukdom,semester. Och di behcivs Bildskolan, siger man. Bildskolan I Bildskolan I ir en ren nyborjarkurs. D6r lir man det grundliggande runt fotoinldmning och bildinstdllning, kameransfunktion m.m. Kursavsnittet har tryckts upp i exemplar, som gfittlt till sista hiftet. De har anvants vid sjilvstut2 dier eller de varuhuskurser vi medverkat vid. Bildskolan 2... har tillstillts elever som sint in svar pi ettan. Efter genomgingen 2:a fir sedan elevenett diplom inom glas och ram. Hela 402 sidana diplom har gatt ut till eleverrunt om i landet. (Skillnaden mellan antal ettor och tvior beror bl.a. pi att pryos och tillftilligt extranstiillda n6jt sig med att enbart l6sa ettan, utan att sinda in svarformular). Kurser FOr personer pi butiksledarnivi har vi vid tvi tillfillen ordnat speciella avgiftsbelagda kurser i Stockholm. Det har varit en- och tvadagarskurser med f,drelisningar, grupparbeten och kollegialt utbyte. Det ska vi inte tala tyst om Ett annat Kungsfoto-initiativ pi utbildningssidaniir skriften "Det ska vi inte tala tyst om". Att det ibland blir som det blir, mdrker inte sellan fotoamatorenn6r han Oppnar sitt bildkuvert vid fotodisken. Det har sina randiga sk6l och giller oavsettvilket labb man anlitat. Ntir kunden undrar vad som hlnt kan butikspersonalenf0rklara med hjilp av virt informationshttfte. Dir kan han lisa om vilka vanliga fel amatorensjilv gor. Vi forklarar maskningens (beskirningens) mysterier, varf6r rullar blir forsenadeeller rent av kommer bort m.m. Skriften har som ventat blivit uppmirksammad, bl.a. frin fotohandlarfdrbundets sida. Just det hdr med en Oppenoch rak konsumentkontakt ligger i tiden. Ingen tjtnar pi att smusslamed fdrhillanden som lndi finns. sl Pre vint digt brar nale E ute fran 7ra mes I reta moj som led' tidp satt

13 Inget fiir ljusskygga 1976 kom den fiirsta dagsliusprossern till vlra labb. Idag ir fen av sju prossrar dagsljusladdade. Senrste aktuells installationen var i Malmii. Det ir skiint tycker mlnga att miirkrumsarbetet minskar. Varftir skrffar man sldrna hir anliggningar fdr framkallning av kopierst ptpper, dir arbetet sker i normal belysning? - Allt efter att gamla morkrumsanllggningar och maskiner utrangeras miste de erslttas. Frigan blir di av vad? Apparatur f0r framkallning av det kopierade papperet, utan m0rkrum, har funnits i nigra ir. Det stlller sig inte nlmnvlrt dyrare ln m0rkrumsvarianten. Sparar in tid och dirmed pengar och Okar pi si sitt konkurrenskraft. Det tidigare m6rkrumsarbetet var ganska omstlndigt och pafrestande for personalen. Vad tycker personalen om fiirindringen? - Dagsljusprossrar miste rimligen upplevas positivt. Men samtidigt glommer man hur det var f0rr... Vad betyder denna dagsljusproduktion fiir Kungsfoto? - Dyrare utrustning men med insparade arbetstimmar f0r f0retaget. Och fiir kunden? - En aning kortare produktionstid. Kan m0jligen mlrkas i att leveranstiden kan pressas vid hogproduktion, t.ex. i form av minskade f6rseningar. Kvalitetsmlssigt finns ingen skillnad i produkten. Yad riir det sig om i tid och pengar nir sldana hir inkiipsbeslut fattas? - Prossrarna levereras ungeftr sex minader efter bestilllning. Kostnaden ligger rpnt halva miljonen per styck, Finns det 6ver huvud taget kvar miirkrum pl labben? - Javisst. Fortfarande fdr nilstan all f6rskarvning och framkallning av film (negativframkallning). I nigra andra speciella fall ocksa. I framtiden kommer nog allt arbete att ske i dagsljus pa labben. Men det drojer ltrngst fdr negativframkallningen. Nista stiirre projekt? - Miljofrigan, till exempel det som r0r utsltrpp av vltskor i avloppsnat. I stort har vi lost dessa problem hyggligt. Men fortfarande finns sikert en hel del att gora. it om pe utt ska vi et blir, ren nir d fotoktil och urlitat. m hint 'a med e. vanliga rklarar I mysnde el- 'it upp- ohand- [r med lontakt pi att m indd Vi sprider semestrarna Precis som att skidliften hlller iippet vintertid eller glassgubben inte tar ledigt fiir badsemester, har vi i labbbranschen svlrt att dra in pl personalen dl det ir som bridast. En av verkligt jiktiga perioderna ute pi labben ir frin midsommar fram till skolstarten. En konsekvens 6r att vi di hjllps it att fordela semestrarna pi ett f6r alla klokt s6tt. I det lokala semesteravtal som f0- retaget har med fackklubbarna ingir m0jligheten att byta ut en eller flera sommarsemesterveckor mot f6rllngd ledighet vid fdr arbetet ltimpligare tidpunkt kombinerat med kontantersittning. Arets semesteravtal slger att normal sommarledighet ir 3 veckor (tidigare var det 2 veckor). Ersittningen fdr att man avstir en del av sin sommarsemester h6jdes samtidigt. Ett exempel: Har den anstillde m0jlighet att klara sig med 2 veckors sommarledighet i stlllet f0r 3, och har man tjlinat in minst 25 semesterdagar, kan man byta den tredje sommarveckan mot en vecka vid annan tid + en extravecka (i ledighet eller pengar) :- kontant. Har man tjlnat in mellan dagar blir kompensationen mindre. Har man inte tjinat in ens 15 semesterdagar kan man inte "byta bort" nigon del av sommarledigheten. Vad Kopian erfar har mdjligheten att endast ta ut 2 veckors sommarledighet utnyttjats av minga ute pa labben. l3

14 Bdttrefl$ med fl0dessystem En av produktionsavdelningens stiirsta satsningar, aktuell just nu, iir genomfiirandet av ett fliidessystem ute pi labben. Sedan ling tid fungerar det i Skirholmen med fint resultat. Aven pi produktionen i Malmii infiirdes systemet i hiistas. Pi iivrig produktion hiller det pi att utvecklas. Vad tir di detta flodessystem? Pi produktionsavdelningen liknar man det glrna med en dgtidtabell, som inte bara lr ett "reglemente" utan framfcir allt ett hjiilpmedel att fi trafiken att flyta effektivt men samtidigt arbetsbesparande. En tillspetsad liknelse FOr att jf,rnvlgslinjen Ange/Malm0 C via Stockholm ska fungera fordras rlls, vagnar, lok, personal samt inte minst passagerare. Men det iir inte nog med detta. Utan tidtabell stir man sig ganska sliitt. Skulle man sllppa ivig ett tig pi mdfi ner genom landet skulle firden piminna om Columbus' resa 6ver Atlanten: t4 3*{ J:i: "Nir han for ivlg, visste han inte vart han skulle. Nir han var pa vig, visste han inte var han var. Niir han kom fram, visste han inte vart han kommit. Niir han kom hem, visste han inte var han varit." Det tiget skulle inte fi minga resenirer efter nigra turer. Anslutningstig och bussar skulle vinta f0rgiives pi mellanstationer, folk skulle iterlosa sina biljetter, stinsen i Ange skulle sova i sovsick pi perrongen f6r att vara pi plats om och nlr nigot skulle intrlffa. Pi taget skulle kondukt0ren utsattas f0r pajkastning nlr han inte kunde ge svar pi passagerarnas frigoi om ankomsttider. Efter ett tag blockeras banan av tig med lokfel, men ingen saknar det. Lite it det hdllet lr det att i llngden arbeta utan flodessystem i en produktionskedja med arbetsstationer, som piverkar varandra. Med det nu infdrda flddessystemet ser man snabbt hur produktionen flyter genom labbet - frin grovsortering till leverans. Blir det forsening vid en station kan man kanske k0ra in tid till n6sta, eller sf,tta in extravagnar, eller helt enkelt tala om for vintande pi slutstationen att det drojer. - Vi tror mycket pi det nya flodessystemet som genomforts med framging hos en rad industriforetag, s6ger man pi produktionsavdelningen. Framf0r allt ligger vinsten i insparad tid och dlrmed kostnader samt i ett jimnare och arbetsviinligare flyt i produktionen. Blankett som ftiljeslagare Flodessystemet mirks for mdnga kanske mest som en blankett. Den Atfdljer jobben frin arbetsstation till arbetsstation och prickas fortl0pande av. Med dess hjiilp fir man en god Overblick av jobbets vig genom labbet. En bland dem som fitt verklig ghdje av flcidessystemet ar Lennart Attling pd Sk4rholmens kundtjiinst. - Sedan ett par ir har flodessystemet varit i full ging och det iir vi sannerligen glada 6ver hiir pi kundtjdnstavdelningen. Det iir nu betydligt littare att hilla rtitt pi order och f0lja upp f0rseningar. F6rr fick vi springa och leta i korgar. Nu fungerar det pi ett helt annat sitt, betydligt Overskidligare och biittre. Varje dag f{r vi reda pi ej levererade order. Ur vir vinkel tycker vi flodessystemet iir f0rtriffligt. Men det fdrutsiitter samtidigt att formannen ir allerta och bevakar - och det g0r dom verkligen. Systemet mdste ju f0ljas enligt f6reskrifter, annars bdrjar saker hinda. Pi sommaren med mycket ny, och mindre kunnig personal, kan det ibland bli svirigheter. Bide foto: dkad omi Blr borj stavl skol< mat. taget De skole kont ner i malfr kvali kinpr gem ima natul for s dukt vinir

15 k0ra xtrat fdr dr0flomed?tag, fngi inader liga- on storforma IC inga n iti till ande god lab- rklig Lnart rst. ssysir vi und:tydoch kvi ngeivd- /erelr vi Men niinr det Ltste nars aren nnig ghe-,,*ffim"',ti Bide i MalmO och Solleftei har skolfotoavdelningarna fatt ktinna pi dkad konkurrens.det kunde du l6sa om i fdrra numret av Kopian. Bland annat har landets varuhus borjat med barnfotografering i bokstavligenstdrre format. Aven i forskolorna har man gitt in fcir storformat. Det 1r framf0r allt Orebrof0retagetSefo som Ar stort hir. Detta innebiir att elevernai grundskolan ofta redan tidigare kommit i kontakt med storformatet och kinner itergangen till det gamla "normalformatet" hos Kungsfoto som en kvalitetssiinkning. N6r dirfdr maskinparken och lokaliteter fdr den gemensammaskolfotoproduktionen i Malmd blivit frtrildrade f6ll det sig naturligt att gi 0ver till nya printrar for stdrre format. Samtidigt har produktionen flyttat frin vining 4 till vining 2. ' Peter Kjellbom, maimdovdeln ingen, pd uppdrag i enfdrskola. Man tar nu upp kampen med Sefo om fdrskolemarknaden med ett konkurrensstarkt storformat i siiljmappen. Pi vanligaskolor kommer storformatet i fdrsta hand pi ldgstadiet och sprider sig sedanuppit i klasser- na allt eftersommalm0produktionen hlingermed. dvergingen till ny teknik, ny produkt, nya lokaler och ny siiljbearbetning iir ett verkligt storprojekt. Forberedelserna b0rjadefor 3 6r sedan. l5

16 Ny aydelning i Ange ger atelj6service Kungsfoto iir i fiird med att starta en avdelning i Ange f6r att ta emot portrattfotografernas rullar. Barn, br0llop, konfirmation etc. finner nu sina vigar till GOran Ljusberg och hans stab som just nu iir i f6rd med att installera den tekniska utrustning som behdvs. Bakgrunden ir denna. Kungsfoto hade tidigare en proffssida kallad Color Studie. Den levde ett gott liv tills vi 1973 gjorde en Overenskommelse med Institutet f6r Ff,rgfoto. Mot att sliippa yrkessidan till Institutet kunde vi istiillet Overta dess amat0romsittning. Denna ging passade Riittvisare lagackord Lagackord 6r ett lonesystem som ger den anstlllde mdjlighet att inom vissa ramar pdverka sin och sina arbetskamraters l6n. Ovanpi den vanliga grundl0nen fir man ett pislag som stdr i forhillande till antal sysselsatta och deras gemensamma arbetsresultat. Ett problem med sidana hir lagackord 6r att kunna skapa en rflttvis f6rdelning av lagvinsten. Liksom vira konkurrenter accepterar vi att utf6ra nistan alla typer av framkallning och kopiering som bestfllls av vira kunder. Oavsett antal, format, filmtyp eller vad det nu kan vara. FOr att klara detta itagande rationellt har vi delat upp produktionen mellan labben, se att Skerholmen arbetar med "l6pande-band-produkter" medan Ange ocksi producerar svart-vitt, f0rstoringar och andra udda arbeten. Malm0labbet ligger ndgonstans diiremellan. Att dirf0r siiga vilket labb som iir effektivast eller ej och vem som ska ha mest av lagackordet) lr uppenbarligen og0rligt. I stlllet har v.i frin forra iret ett gemensamt lagackord f0r alla tre labben. Tillsammans bildar man ett enda stort arbetslag som fordelar "Overskottet" (en viss procent pa omsittningen) mellan de sysselsatta. Ju f&rre anstillda - ju mer producerat - ju st0rre personlig utdelning. Helt rattvist kan aldrig ett sidant htir lagackordsystem bli, betonar man pi personalavdelningen. Men det vi har idag tir i vilket fall bra mycket rittvisare iin det f0rra. Det h&ller nog de flesta med om. arrangemanget bida parter. Overenskommelsen upphdrde under MAnga av Kungsfotos fotohandlare har en betydande atelj6verksamhet. De efterfrigar en portrdttservice i Kungsfotoregi. Man ser det opraktiska i att behdva sortera upp sina bestiillningar i en atelj6h6g och en amat6rdito mest varje dag (Vad f6rlorar man inte i bonus?/f<irfattarens anm.) Gdran Ljusberg som drivit eget proffslabb ett antal ir, och nu knutits till oss, har ett gott namn i Norrland. Norr om Stockholm iir det for Ovrigt diligt st6llt med ateljelabb. Det 6r diir vi till en brirjan har vir marknad med Atelj6service. Kungsfotos personaltidning irg. Adress: Box Bromma Sista manusdag: varje mdnadsskifte Ansv. Redaktiir: OlofNilson Kontaktpersoner Folke Sahlin Malmri: Olimpia Colceriu tel ren: Hans Kimsjo tel Ulf Stecks6n tel FENTnYCK Hd.ins tv fo bc ir he ha gd lal mi na En bet