Höstens Lafakurser. 2/10 Om hiv, sex & sånt. Migranter och sexuell hälsa

Transkript

1 Höstens Lafakurser 2/10 Om hiv, sex & sånt Migranter och sexuell hälsa

2 INSIKT 2/10 6 Vägledare för nyanlända För första gången utbildas hälsokommunikatörer i Stockholms län. 9 Migrationens sexuella risker Charlotta Holmström har sammanställt all forskning på området. 10 Tystnad och livsfarlig skam Nyanlända hivpositiva måste få mer känslomässigt stöd. 12 Sex och samlevnad för unga ensamkommande Nu startar Järva mansmottagning och Lafa ett projekt tillsammans med personal på sex ungdomsboenden. 15 Utbilda dig på Lafa! Presentation av höstens kurser och seminarier. OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger 4 Nu vill hon stödja andra Amanj Salehi, blivande hälsokommunikatör, vill gärna arbeta med sexualitet och hälsa bland migranter. 19 På spaning efter passionen Är den passionerade kärleken omodern? 22 De kallar oss mördare I Colombia pågår en hård kamp för rätten till abort. 26 I kristider får preventionen stryka på foten Lettland har många hivpositiva men lite pengar till att förebygga spridningen. 28 Lyckad satsning i Vitryssland 29 Samarbete i ny form 30 Böcker, film, Kortfattat ANNA DAHLQVIST På gång på Lafa VILKEN LÅT VILL DU LIGGA TILL? Årets kondomkampanj från Lafa bygger på kopplingen mellan sex och musik. Tusentals kondomer förpackade i små skivomslag med kända artister, bland andra The Sounds, Sibel och Lasse Stefanz, kommer att delas ut i samband med festivaler och konserter under sommaren. På konvoluten uppmanas mottagarna att gå in på kampanjbloggen Kondom08.nu och rösta på den låt de helst vill lyssna på när de har sex. En topplista med de populäraste ligglåtarna skapas både på Kondom08.nu och på Spotify. De fem populäraste förslagen vinner premiumkonton. Under kampanjen bloggar tio kända och okända personer om sex och musik. Förutom kondomutdelningen på olika platser i Stockholm kommer resenärer i Top Cabs taxibilar att erbjudas kondomer under kvällar och nätter. KLAMYDIAMÅNDAG I HELA LANDET När de heta sommarnätterna ebbat ut är det dags att påminna om testning. (Gäller förstås bara dem som någon gång glömde kondomen ) Inför Klamydiamåndagen 13 september går det att skicka en påminnelse från kampanjsajten Klamydiamåndagen.se. till kompisarna via sms, mms eller mejl. Där kommer också att finnas länkar med information om vilka mottagningar som har drop in för klamydiatestning. Lafa tar på uppdrag av Socialstyrelsen fram årets kampanj som kommer att kunna användas i hela landet. Avsändare blir Nationella Hivrådet i samarbete med respektive landsting. TREVLIG SOMMAR! INSIKT om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa, enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon, växel Fax Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm Redaktör Hanna Ådin hanna.adin@sll.se Telefon Ansvarig utgivare: Anna-Karin Asp Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin Layout: Lotta Continua lotta@lottacontinua.se Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt claes.sjostedt@sll.se Telefon Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN INSIKT 2/10

3 INSIKT ringde till MARIA GRANBERG, kurator på Haninge ungdomsmottagning, som nu erbjuder ungdomar stödsamtal över internet och webbkamera. Hur kommer det sig att du började med terapeutiska samtal via webbkamera? Det var ungdomarna själva som frågade om inte vi kunde träffas via Skype, till exempel när de reste bort en tid. Det väckte min nyfikenhet och jag kände att detta var ett område att utforska. Vilka ungdomar hoppas du nå med det här verktyget, som du inte skulle nå annars? Dels de som har svårt att ta sig till mottagningen på grund av handikapp, tidsbrist eller andra orsaker, dels de som inte vågar komma hit. Det kan väcka sådan ångest att komma och berätta om sina problem att man hellre avstår. Det kan också handla om rädsla för att bli sedd på mottagningen, att familjen ska få reda på att man varit där. Du har nyligen genomfört en studie om stödsamtal via Skype berätta! Eftersom den här samtalsarenan används så lite i Sverige kände jag och mina kolleger på mottagningen att vi behövde en ordentlig utvärdering. Därför fick det bli ämnet för min slutuppsats på terapiutbildningen. Resultatet var väldigt positivt och deltagarna jättenöjda. Alliansen (relationen mellan terapeut och ungdom) blev lika bra som vid vanliga stödsamtal och ungdomarna kände sig väldigt trygga. De tyckte det var så skönt att sitta hemma och prata. De beskrev att distansen gav dem kontroll och samtidigt gjorde att de vågade komma nära. Enda svårigheten gällde arbetet med affekter, det vill säga att tolka och jobba med ungdomarnas känslouttryck. I början var det svårt att uppfatta de små, subtila signalerna, en rörelse med handen eller ögon som tåras. Det behövs träning och en annan teknik än när man sitter i samma rum. Hörs det några kritiska röster gällande stödsamtal via webbkamera? Ja, vissa känner en rädsla för att det ska ta över, bli istället för vanliga möten, som ett sätt att spara resurser. Jag ser det som ett utmärkt komplement, de som vill komma till mottagningen kommer att fortsätta göra det. HANNA ÅDIN LEDARE Frihet och kondom SOMMAREN ÄR HÄR och när detta nummer av insikt når er läsare har nog de allra flesta ungdomar i Stockholms län börjat sitt sommarlov. För många är sommaren lika med frihet, fest och chans att knyta nya kontakter. På Lafa har vi ägnat våren åt att fundera på hur vi på bästa sätt ska kunna vara där, mitt i festandet, och påminna om kondomen. Våra tidigare Kondom08-kampanjer har rönt uppskattning hos målgruppen. Enligt Ungdomsbarometern uppmärksammade över hälften av Stockholms ungdomar förra årets kampanj Vart tar kondomer vägen? och det bloggades och skrevs och hördes mycket om kampanjen i olika media. I sommar kommer vi igen och ställer frågan Vilken låt vill du helst ligga till?. Bloggen Kondom08.nu blir åter navet i kampanjen och tanken är att låta bloggbesökarna bidra med förslag på bra ligglåtar. Låtlistorna ska sen finnas på Spotify och i slutet av sommaren blir det pris till bästa lista. På Kondom08.nu har vi dessutom samlat ett gäng musikintresserade, smarta, roliga och vassa bloggare som under en vecka var ska dela med sig av tankar kring årets kampanjtema musik och sex. Självfallet är kondomen central och vi kommer därför att komplettera bloggen med kondomutdelning på konserter, festivaler och andra ställen i Stockholmsområdet. Så håll utkik efter Lafas kondomutdelare och gå gärna in på Kondom08.nu och bidra med din bästa ligglåt! SOMMAREN RYMMER fler kampanjer. Under Stockholm Pride sista veckan i juli kommer Stophiv-gruppen där Lafa ingår att slå ett slag för hivtestning. Målgruppen är män som har sex med män och då särskilt unga msm. I år samarbetar Stophivgruppen med Stockholms skolors ungdomsmottagning (skum), den enda ungdomsmottagning i Stockholm som är hbt-certifierad. skum kommer att ha öppet hus under Pride-veckan och kan erbjuda hivtest med snabbsvar, testning för andra sexuellt överförda infektioner och bra rådgivning. Venhälsan på Söder- sjukhuset har också öppet hus under Pride och erbjuder hivtest med snabbsvar. Inne i Pride Park, som i år ligger vid Sjöhistoriska museet, står Venhälsan för konventionell hivtestning i Temple of Love. I SEPTEMBER är det sedan dags för årets Klamydiamåndag. Annonseringen kommer framför allt att ske på internet och via affischer på ungdomsmottagningar och vårdcentraler. I år blir Klamydiamåndagskonceptet nytt. Lafa har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram en nationell kampanj som till stor del baseras på möjligheten att få påminnelse om klamydiatestning. Avsändare blir Nationella Hivrådet i samarbete med respektive landsting. Nationella Hivrådet inrättades 2007 och verkar för samordning av det förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförda infektioner. För en månad sedan inledde Nationella Hivrådet en flerårig informationssatsning som riktar sig i första hand till unga vuxna. En interaktiv sajt, Knullträdet, är tänkt att förmedla insikt om att när man har sex med en partner har man även indirekt sex med hans eller hennes alla före detta sexpartner. Om någon av dessa hade klamydia eller en annan sexuellt överförd infektion riskerar man att själv smittas om man inte använt kondom, förstås! Syftet med kampanjen, som finns på Facebook, är ytterst att öka kondomanvändningen. I Stockholm kompletterar vi alltså Nationella Hivrådets satsning genom Kondom08-kampanjen och sommarens kondomutdelning. Vi vill på ett lustfyllt och engagerande sätt göra kondomen både åtkomlig och självklar. Trevlig sommar! GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, tf chef på Lafa 2/10 INSIKT 3

4 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA Nu vill hon stödja Att lämna sitt land och börja ett nytt liv någon annanstans är en omvälvande upplevelse. Ett av många livsområden som påverkas är sexualiteten. Attityder och förhållningssätt skiljer sig stort mellan olika kulturer, vilket kan leda till både inre och yttre krockar. Dessutom kan migrationen i sig innebära en utsatthet och ett ökat sexuellt risktagande. Först ut under temat Migranter och sexuell hälsa är den blivande hälsokommunikatören Amanj Salehi. Här berättar hon om sin egen resa. Amanj Salehi föddes i slutet av 1970-talet och växte upp i Kurdistan. De var åtta barn i familjen. Pappan var aktiv motståndare till regeringen i Bagdad och familjen fick därför flytta ofta. Trots det kände sig Amanj aldrig rotlös under uppväxten. Mina närmaste vänner var mina syskon och de var ju med mig hela tiden. Vi hade jätteroligt tillsammans, berättar hon och ler stort. Pappan introducerade henne tidigt till böcker och läsning av skönlitteratur blev ett stort intresse. Redan som ganska liten läste jag romaner av europeiska och amerikanska författare, till exempel John Steinbeck. Till och med någon svensk, Barabbas av Pär Lagerkvist! Genom berättelserna i de västerländska böckerna fick Amanj kännedom om sexualitet på ett sätt som hon annars inte skulle ha fått. Sex var inget man pratade högt om i Kurdistan på 80-talet, vare sig i familjen, skolan eller övriga samhället. De råd flickorna fick av sin mamma var endast indirekt kopplade till sexualitet och handlade om att inte uppträda på ett sätt som kunde uppfattas som utmanande eller lockande: Skratta inte så högt och Titta inte så mycket! SOM BARN kunde man dock snappa upp enstaka fakta, som att det fanns tabletter som kvinnor kunde ta för att inte bli med barn. Och att det fanns barnmorskor som man kunde gå till för att bli av med ett barn man inte vill ha. Men det var för de gifta kvinnorna. De som hade förbjudna relationer vågade aldrig gå dit, de försökte själva bära tungt eller hoppa för att framkalla missfall. Amanj berättar att hon och syskonen var fria jämfört med många andra ungdomar, tack vare pappans liberala idéer. De fick vara ute och träffa kompisar och flickorna begränsades inte så mycket mer än sina bröder. Generellt hade dock pojkar större frihet än flickor och kunde i vissa fall påverka föräldrarna när det gällde äktenskap: Den här flickan älskar jag, henne vill jag gifta mig med. Men att leva tillsammans med någon före äktenskapet var otänkbart för båda könen. Pojk- eller flickvän kunde man inte ha, utom i största hemlighet, och inte ens då var det frågan om någon större närkontakt. Man kollade lite i smyg, bytte något ord ibland och skickade brev NÄR AMANJ SALEHI var tonåring bodde familjen ett par år i Karaj i Iran. Hon mådde bra och stortrivdes, trots att föräldrarna ofta påpekade att de inte hörde hemma där. Pappan flyttade sedan i förväg till Sverige, där andra släktingar fått uppehållstillstånd tidigare. När Amanj var i övre tonåren följde mamman och barnen efter. Hon glömmer aldrig dagen då de flög från Teheran. Samtidigt som planet lyfte kände jag hur jag själv liksom sjönk. Jag kände att en del av mig blir kvar här. Vid ankomsten till Arlanda var det fest, äntligen hade pappan och resten av familjen återförenats. Men Amanjs känslor var kluvna. Mitt första intryck av Sverige var att himlen var väldigt låg, trots att det var en solig dag. Det var så jag upplevde det. Nu följde en lång och svår omställningsprocess för Amanj. På ytan fungerade allt bra, hon var duktig i skolan, och efter bara ett års svenskundervisning kunde hon börja i en vanlig gymnasieklass. Men jag var väldigt dyster inombords, så här i efterhand kan jag säga att jag var deprimerad de första åren efter att jag kommit hit. Amanj pratade inte med någon om sina känslor. Hon bearbetade dem inombords, jag kallar det självterapi, och började så småningom må bra igen. Men, konstaterar hon, människor fungerar på olika sätt och migranter har olika bakgrund och förutsättningar. Jag hade en trygg familj och hade kunnat prata med mina syskon om jag velat. Alla som kommer hit har inte den möjligheten. Det finns många som behöver hjälp. FRÅN FÖRSTA STUND uppskattade Amanj den svenska öppenheten i sexuella frågor. Hon blev aldrig upprörd över reklam där kvinnor var halvnakna, hade inga problem med att svenska ungdomar hade förhållanden och kysstes öppet på stan. Jag har alltid tyckt att vill de kyssa varandra ska de få göra det, det angår inte mig. Jag tror också att det är bra att man får uppleva varandra innan man gifter sig. Men de stora skillnaderna mellan hemlandet och Sverige, i synen på sexualitet, gav trots det upphov till starka inre konflikter. Något Amanj tror drabbar många unga migranter från länder där sex är kringgärdat med starka tabun. Det väcks många stora frågor kring sexualitet när man kommer hit, man känner sig inte som vuxen angående sex när ingen pratat med en om det innan man är 18, 20 år. Man har inga erfarenheter, har inte upplevt något. Som orientalisk flicka i den åldern betraktas man som en fullvuxen kvinna men en del av mogenheten saknas. Då behöver man information om sexualitet från seriösa, tillförlitliga källor. EFTER 13 ÅR i Sverige, då hon arbetat både som tolk och tandtekniker, vill nu Amanj Salehi själv vara ett stöd för nyanlända, inte minst när det gäller området sexualitet och hälsa. Därför har hon nyligen påbörjat en utbildning till hälsokommunikatör (se nästa uppslag). 4 INSIKT 2/10

5 andra Alla tänker att det värsta, det händer inte mig, och det gäller även hiv. Därför måste man få undervisning. Amanj tar som exempel alla ensamkommande flyktingungdomar som när de kommer till Sverige plötsligt är fria att ha sex. De bor på transitboenden de första veckorna och behöver få riktig information direkt, om kondomer och var man kan testa sig och ställa frågor. Man ska inte vänta tills de hunnit etablera sig. En 19-åring tänker ju inte först ska jag få en bostad och börja skolan, sen kan jag prata med den där tjejen. Amanj vet av egen erfarenhet att sexualiteten ofta lämnas därhän i mottagandet av nyanlända. Jag har tolkat i kurdiska och persiska i flera år och jag har aldrig hört någon läkare eller sjuksköterska fråga Är det något du undrar när det gäller sex?. Jag har också deltagit i stora möten med samhällsinformation men de tar aldrig upp frågor kring sexualitet, man pratar bara om Gamla stan och att nu kan du välja vårdcentral FÖR ETT OCH ett halvt år sedan besökte Amanj Salehi Kurdistan och kunde konstatera att mycket har hänt sedan hon växte upp där. Det var inte så länge sedan jag var ung men det har skett stora politiska förändringar och är väldigt annorlunda nuförtiden. Jag blev faktiskt lite chockad när jag kom till ett bokstånd på gatan med massor av böcker om sex, både utländska och kurdiska. Jag bläddrade i en och skämdes lite först för det stod massor av män runt omkring. Men snart insåg jag att de var upptagna med böckerna och inte brydde sig om mig, säger Amanj och skrattar. Förut var sexualiteten tabu. Det har blivit mycket öppnare, det säljs böcker om sex och könssjukdomar och ges seminarier. Och det är bra. HANNA ÅDIN ULRICA ZWENGER Amanj Salehi tycker att nyanlända till Sverige omgående bör få tillförlitlig information om sexualitet och hälsa. 2/10 INSIKT 5

6 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA Vägledare för nyanlända För första gången utbildas nu hälsokommunikatörer i Stockholms län. Deras uppgift blir att stödja asylsökande och flyktingar i frågor om hälsa. Ett arbetsområde är sex och samlevnad. En efter en troppar de in i det lilla mötesrummet i byggnaden Fatburen på Södermalm. Fem kvinnor och fem män som efter en termins utbildning och praktik har en projektanställning för att jobba som hälsokommunikatörer och informera nyanlända om hälsa och vårdmöjligheter på deras eget språk. Efter fem dagars föreläsningar på Lafa, om olika aspekter på sexualitet och hälsa, är det nu ombytta roller. Kursledarna sitter runt HÄLSOKOMMUNIKATÖRERNA är anställda av Stockholms läns landsting i två år och har under våren genomgått en 20 veckors fortbildning ledd av Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Lafa har ansvarat för delmomentet Sexualitet och hälsa på drygt en vecka. Hälsokommunikatörerna har då bland annat utbildats i ämnena: sexualiteten som social konstruktion sexualiteten ur ett folkhälsoperspektiv hiv/sti och smittskyddslagstiftning preventivmedel, oönskade gravititeter och abortlagstifning. bordet för att lyssna, medan kursdeltagarna står längst fram och pratar. Men det handlar inte om någon klassisk kunskapsredovisning. Uppgiften är i stället att motivera en grupp tänkta tjänstemän i landstinget eller i en kommun att satsa på migranters sexuella hälsa genom att anlita hälsokommunikatörerna. Den första gruppen, där hälften av hälsokommunikatörerna ingår, har valt att satsa på information om könssjukdomar och preventivmedel. Haibe Hussein inleder med en hänvisning till Folkhälsopolicyn och dess ord om reproduktiv hälsa, sexuellt välbefinnande och en trygg och säker sexualitet. Vi vill nu visa varför det är så viktigt att jobba med dessa frågor bland nyanlända, förklarar han. Sedan turas gruppmedlemmarna om att utifrån sin powerpointpresentation berätta om kondylom, syfilis, gonorré, hiv, herpes och klamydia; hur de smittar, vilka symtom de ger, testning och behandling. Därefter följer en genomgång av ett antal olika preventivmetoder. Efter avslutad presentation är det dags för kommuntjänstemännen att ställa frågor (i själva verket Karolina Höög och Thérèse Juvall, ansvariga på Lafa för delkursen Sexualitet och hälsa, Olle Waller som varit en av föreläsarna, samt Jenny Sydhoff, som är ansvarig för hela hälsokommunikatörsutbildningen): Tack för intressanta fakta. Men hur ska ni nå ut till målgruppen? Vilken metod ska ni använda? Vilka arenor tänker ni er? Hälsokommunikatörerna förklarar att det kan bli fråga om både gruppinformation och motiverande samtal med enskilda individer, att informationen ska vara tydlig men enkel. De ska svara på frågor från målgruppen, ha med sig broschyrer och även visa olika preventivmedel. Arenor som kan bli aktuella är Jobbtorget och sfi men även vårdcentraler. EFTER EN kort kaffe- och fruktpaus är det dags för den andra gruppen att övertyga en grupp landstingstjänstemän om vikten av att informera nyanlända om abort och kvinnlig könsstympning, men även manlig omskärelse. Som ni vet är vi hälsokommunikatörer och vår målgrupp är personer med annan etnicitet än svensk. I det här fallet vill vi främst inrikta oss på unga kvinnor, mammor och personal som möter många kvinnor i sitt jobb. Tänkbara arenor är barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, ivik och kvinnoföreningar, förklarar Jordanos Tewelde. Hon hänvisar till en studie med unga kvinnor under 19 år, i vilken de utlandsfödda gjorde fler aborter än de svenskfödda. 6 INSIKT 2/10

7 ULRICA ZWENGER Alla de blivande hälsokommunikatörerna inbegripna i livliga diskussioner. Längst t v: Susan Asaad Marouf och Sarmad Kasem Sayah. Ovan t v: Haibe Hussein, Sadik Mohammed Hajinur och Shirwan Mohammed. Ovan: Ammar Alobaidi och Amanj Salehi. Ovan t h: Malika Eldh, Ladan Aryan och Jordanos Tewelde. Karolina Höög, kursledare på Lafa. De hade mindre kunskaper om preventivmedel och använde inte lika ofta akut-ppiller. Det var också vanligt med felaktiga föreställningar som att abort kan göra en steril. Sedan berättar Malika Eldh om kvinnlig könsstympning, vilka typer det finns och i vilka länder de förekommer. Och vilka svårigheter könsstympade flickor och kvinnor kan drabbas av på kort och lång sikt. Det är viktigt att vi informerar om konsekvenserna av kvinnlig könsstympning i grupper där flickor riskerar att utsättas för ingreppet. Men också om var de som redan är könsstympade kan söka hjälp, säger Malika Eldh. Hon förklarar att vuxna kvinnor är den viktigaste målgruppen när det gäller att förhindra könsstympning, eftersom det ofta är bland dem man hittar de starkaste förespråkarna. Som hälsokommunikatörer kan vi avliva myter, som att kvinnor som inte könsstympats är orena, och förmedla att det finns andra sätt att tänka. I Sverige möter vi könsstympade flickor hos skolsköterskan, på ungdomsmottagningarna och på ivik. Det viktigaste är att vi börjar prata om detta tabubelagda ämne, summerar Malika Eldh. GRUPP 2:s presentation avslutas med en kort genomgång om manlig omskärelse, framförd av Ammar Alobaidi och Ladan Aryan. Vanliga argument för och emot ingreppet räknas upp. Vi har många flyktingar i Sverige idag som praktiserar manlig omskärelse och som hälsokommunikatörer kan vi ge föräldrarna grundlig kunskap som de kan bygga sitt beslut på. Vi kan leda diskussioner i frågan, till exempel på mödravårdscentraler, och även upplysa vårdpersonal, säger Ladan Aryan. Landstingstjänstemännen alias kursledarna kommer med konstruktiv kritik men framför allt mycket beröm. En jättebra presentation, ni har övertygat mig om hur viktigt det är att satsa på dessa frågor, säger Jenny Sydhoff med eftertryck. HANNA ÅDIN HÄLSOKOMMUNIKATÖRER finns sedan tidigare i Skåne och Östergötland och även i många andra länder. De ska fungera som vägledare för asylsökande och flyktingar och bland annat: arbeta hälsofrämjande och förebyggande på grupp- och individnivå, till exempel inom områdena kost, fysisk aktivitet, tobak och sex och samlevnad stötta i den omvälvande och påfrestande migrationsprocessen motivera till hälsoundersökningar informera om/förmedla kontakt med olika typer av vård. EN ÖVERGRIPANDE målsättning är att minska gapet i hälsoskillnader mellan utrikes och inrikes födda. De förstnämnda har idag större ohälsa och sämre tillgång till hälso- och sjukvården. Hälsokommunikatörerna ska ha någon form av vårdutbildning, egna erfarenheter av migration och integration samt tala något av de språk som är vanliga bland nyanlända. De kommer att samarbeta med kommunala flyktingmottagningar, primärvården, sfi (svenska för invandrare) och föreningar. Utbildningen av hälsokommunikatörer ingår i ReSa-projektet (Regional Samverkan för Integration) som drivs av Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning inom Stockholms läns landsting med stöd av Europeiska flyktingfonden. Samarbetspartner är Huddinge, Stockholms stad, Södertälje samt Migrationsverket. Projektledare: MARCELA BRAVO LANDSTRÖM, marcela.bravo-landstrom@ sll.se. Utbildningsansvarig: JENNY SYDHOFF, jenny.sydhoff@ki.se. 2/10 INSIKT 7

8 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA Tre blivande hälsokommunikatörer om utbild Shirwan Mohammed Varför vill du utbilda dig till hälsokommunikatör? Eftersom jag har jobbat som tolk och är invandrare själv så vet jag att behovet är stort. När jag kom hit 1985 fanns det ingen som kunde vägleda mig när det gällde hälsa eller hjälpa mig hitta rätt i vårdsystemet. Det är information som är oerhört viktig när man kommer som flykting till ett nytt land. Tar man fel steg i början kan det kosta en mycket pengar, tid och möda. Vilken delkurs har varit mest intressant för dig? Migration och hälsa är jätteviktigt att ha kunskaper om. Rökning är ett annat område som intresserar mig. Om jag kan få människor att förstå hur farligt det är för hälsan känner jag att jag har gjort en insats. Och vilka ämnen i delkursen Sexualitet och hälsa tycker du är viktigast? Kunskap om könssjukdomar och preventivmedel. Vad vill du göra för nyanlända som färdig hälsokommunikatör? Utgångspunkten är att förklara hur det svenska systemet fungerar och synen här på individen och kollektivet. I Sverige är det Susan Asaad Marouf Vad fick dig att söka utbildningen till hälsokommunikatör? Jag har forskat mycket inom biomedicin och det här är något helt nytt och annorlunda. För mig som mest jobbat i laboratorier tidigare ska det ska bli roligt och spännande att få möta och jobba med många människor med olika bakgrunder, erfarenheter och synsätt. Vilken delkurs tycker du har varit mest intressant hittills (januari april)? Motiverande samtal. En del av det som togs upp på kursen hade jag nog på känn, men det var omedvetet och nu fick jag syn på det. Sex och samlevnad var också jätteintressant. Vilket ämne inom Sexualitet och hälsa har du uppskattat mest? Jag tyckte om båda inslagen med Olle Waller, kondomerian och föreläsningen om sexualiteten som social konstruktion. Det var roligt och intressant att lyssna på. Och så Normkritik, hbt och diskrimineringslagstiftning med Maria Ahlsdotter. Jag lärde mig många nya ord och begrepp där. Vad hoppas du kunna göra för nyanlända när du är färdig hälsokommunikatör? Det är så viktigt att hjälpa dem för de har många frågor och behov. När det gäller unga ULRICA ZWENGER Haibe Hussein Varför vill du arbeta som hälsokommunikatör? Jag har själv studerat folkhälsa tidigare och tycker att området hälsa och hälsofrämjande arbete är väldigt viktigt generellt. Och särskilt viktigt när det är riktat specifikt till personer med utländsk bakgrund. Vilken delkurs har varit mest givande så här långt? Alla delkurser har varit relevanta och intressanta men om jag ska välja två så blir det fysisk aktivitet och mat. Vad tycker du har varit intressantast på delkursen Sexualitet och hälsa? Det är jätteviktigt med kroppskännedom och kunskaper om reproduktion och preventivmedel. Hur vill du själv arbeta för att stödja nyanlända asylsökande och flyktingar? Jag vill vägleda och informera om hälsa, med tyngdpunkt på det förebyggande och hälsofrämjande. Det är viktigt att man får hjälp när man är helt ny och har svårt att orientera sig i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Men också att man får information om lagar och smittsamma sjukdomar.

9 ningen och framtiden individen som ska ta ansvar för sig själv, medan det i många länder är familjens och släktens uppgift, där är kollektivet väldigt viktigt. Jag vill också förklara den svenska synen på hälsa, att här ses hälsan som det viktigaste. I länder med krig, förföljelse och instabilitet är det ofta annat som går före. En annan skillnad är att här skriver man inte bara direkt ut recept på mediciner utan vill först undersöka noga och egenvård är en del av behandlingen. Det kan vara tålamodsprövande när man kommer från en annan kultur och det uppstår lätt missförstånd mellan vårdgivaren och patienten. handlar det inte minst om sexualitet. För mig känns det viktigt att kunna informera och göra det möjligt för dem att kunna skydda sig mot könssjukdomar. Men också att berätta om livet här, det är mycket nytt som kan vara förvirrande när man vuxit upp någon annanstans. För de lite äldre kan det till exempel vara kost och fysisk aktivitet som är viktigt. Alla har olika frågor som berör dem och som hälsokommunikatör hoppas jag kunna svara på dem. Kropp och sexualitet kurs och metodmaterial Möter du personer med utländsk bakgrund i ditt jobb? Vill du arbeta med sex- och samlevnadsfrågor? Ta chansen att gå kursen KROPP OCH SEXUALITET: Kursen utmanar dina egna föreställningar kring sexualitet snarare än att fokusera på andra kulturers sexualsyn, säger OLLE WALLER, sexualupplysare på Lafa och en av kursledarna. Passa också på att beställa metodpärmen med samma namn. Den innehåller förutom ett gediget faktamaterial och många konkreta tips även fina OH-bilder och fotografier på manligt och kvinnligt kön. Mer info finns på Migrationens sexuella risker Migranter är allt annat än en homogen grupp. Men en sak har de gemensamt: De har lämnat hemlandet och sökt sig till ett nytt land. En ny studie fokuserar på hur själva migrationen påverkar spridningen av sexuellt överförda infektioner. MÄNNISKOR MED utländsk bakgrund är en riskgrupp som kräver särskilt riktade insatser för att förebygga hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Så lyder påbudet från regeringen. Inom den gruppen ryms allt ifrån traumatiserade flyktingar från Eritrea till anhöriginvandrare från Thailand. För att nå en riskgrupp måste vi ringa in vad som kännetecknar den gruppen. Men migranternas villkor och bakgrund ser så olika ut. Därför har vi börjat fokusera mer på situationen de befinner sig i som nyanlända, säger Viveca Urwitz, chef på Socialstyrelsens hivenhet. I mars gav Socialstyrelsen ut Migration och sexuell hälsa, en sammanställning av internationell forskning om sexuella risker i samband med migration. Nästa steg är att undersöka exempel på förebyggande insatser runtom i världen som tar fasta på just migrationsprocessen och vad den innebär för smittspridningen. Om man väntar på uppehållstillstånd kan en strategi vara att snabbt hitta en svensk partner och i det sökandet har många riskfyllt sex. Och kommer man från ett land där det är livsfarligt att vara öppet homosexuell kan det vara lockande att kasta sig ut i den svenska gayscenen där förekomsten av hiv är relativt hög, säger Viveca Urwitz. Enligt henne brister kunskapen hos många av dem som möter nyanlända invandrare idag. Vården, kommunerna, sfi (svenska för invandrare) och hivorganisationer måste bli mer medvetna om hur de sexuella riskerna påverkas av migrantsituationen. SÅ HUR HÄNGER migration och sexuella risker ihop? Charlotta Holmström, forskare på Malmö högskola, har sammanställt Socialstyrelsens forskningsöversikt. Framför allt är det viktigt att tänka på att de som migrerar befinner sig i en väldigt osäker social position, oavsett om det är en flykting som kommer från Irak till Sverige eller en migrantarbetare från Mexiko som rest till usa, säger Charlotta Holmström. Det finns flera förklaringar till att migration kan leda till ett ökat sexuellt risktagande och en ökad utsatthet för sexuella risker. En sådan kan vara den nyvunna sexuella frihet som flytten innebär för vissa, en annan det faktum att många lämnar sin partner i hemlandet under en period och har tillfälliga sexuella relationer i det nya landet. Arbetslöshet, fattigdom, trångboddhet och tröstlös väntan på besked om uppehållstillstånd påverkar den psykiska hälsan, ibland med missbruk som följd, och det är också en riskfaktor. Illegala migranter är extra utsatta. De har begränsad tillgång till hälso- och sjukvård och då blir det till exempel svårare att hivtesta sig, säger Charlotta Holmström. Och även i de fall där lagen ger rätt till vård krävs information som tar hänsyn till kulturella skillnader och språk. ATT BYTA perspektiv, från att tala om riskgrupper till att i stället titta på risksituationer, är krävande. Charlotta Holmström tror att det är en orsak till att hon hittade förvånansvärt lite forskning om just migrationsprocessen och sexuella risker. De personer det handlar om är dessutom sårbara och utsatta och frågor kring sexuella handlingsmönster i utsatta situationer kräver en rad svåra forskningsetiska överväganden. Den mesta forskningen handlade om individers beteende kopplat till grupptillhörighet. Det behövs mer forskning för att skapa en fördjupad förståelse för människors handlingsmönster i relation till migrationsprocessen, säger Charlotta Holmström. Viveca Urwitz menar att just bristen på forskningsunderlag är ett av de viktigaste fynden. Forskning har visat att migration är en allmän hälsorisk och trots att man vet att migration är en drivande faktor i spridningen av hiv har man inte intresserat sig för den kopplingen. Men jag hoppas att det vi fått fram ska fungera som en grund för prevention riktad till migranter, säger Viveca Urwitz. ANNA DAHLQVIST 2/10 INSIKT 9

10 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA Tystnad och livsfarlig skam Det räcker inte med läkarbesök och bromsmediciner. Nyanlända migranter som har hiv måste få mer känslomässigt stöd. Och det är viktigt att prata om sexualitet. Rätten att säga nej till sex eller kräva kondom är ingen självklarhet. Alla som söker uppehållstillstånd i Sverige ska erbjudas ett hivtest. Ett positivt svar blir ytterligare en pinne i statistiken över hivpositiva som har smittats innan de kom till Sverige. Men vad händer med människorna bakom siffrorna, de som ska leva med beskedet? För många är det en dödsdom, de har sett sina landsmän möta en snabb, plågsam död i aids och är förtvivlade. Men de får inte det känslomässiga stöd de behöver, säger Åsa Cronberg, jurist på Hiv-Sverige. Åsa Cronberg driver sedan tre år tillbaka projektet Migration och hiv med målet att förbättra situationen för den här gruppen. Hon har bland annat djupintervjuat sju män och åtta kvinnor som kommer från olika afrikanska länder och lever med hiv. Svaren präglas av ensamhet, rädsla och inte minst skam. Hiv är ett oerhört starkt stigma i flera afrikanska grupper och många är livrädda att de själva och deras barn ska bli utstötta ur gemenskapen om de berättar. Kopplingen mellan hiv, sexualitet och skam påverkar livsavgörande beslut. För en kvinna som riskerar att stämplas som lösaktig för att hon har hiv blir det mer eller mindre omöjligt att leva upp till informationsplikten, det vill säga att alltid avslöja sin hivstatus innan hon har sex med någon. För många kvinnor från afrikanska länder är det tabu att prata om sex så de kan inte be en man använda kondom eller berätta att de har hiv. De vet inte heller att de har rätt att säga nej till sex. DET ÄR NÖDVÄNDIGT att hivpositiva migranter får mer stöd i frågor som rör sexualitet, anser Åsa Cronberg. Att känna till sina rättigheter, som att ingen får tvingas till sex, är en förutsättning för att kunna leva upp till skyldigheterna. Hon berättar att en kvinna som hon intervjuade började skratta när hon fick veta att de två, den svenska och den burundiska kvinnan, har samma rättigheter i Sverige. Reaktionen var: Nu skämtar du med mig. Har du och jag samma värde!? Samhällsinformation får migranterna först i samband med sfi-undervisningen när det är klart med uppehållstillstånd. Det är för sent enligt Åsa Cronberg. Hon anser att det behövs samtalsgrupper där sexualitet är ett givet ämne. Ansvaret faller i första hand på vården som redan har etablerat en kontakt genom den medicinska behandlingen. HIV-SVERIGE är en paraplyorganisation som arbetar med hivpositivas rättigheter. Migration och hiv har pågått sedan 2007 och avslutas Målet är att kartlägga situationen för hivpositiva nyanlända migranter och i samarbete med aktörer i Stockholm, Norrbotten, Småland och Skåne utforma nya arbetsformer inom vården, myndigheter och intresseorganisationer. I november 2010 planeras en nationell konferens om stöd i samband med återvändande efter ett avvisningsbeslut. 10 INSIKT 2/10

11 Åsa Cronberg, jurist på Hiv-Sverige, driver sedan tre år tillbaka projektet Migration och hiv. ULRICA ZWENGER Den här gruppen av människor söker sig inte till Noaks ark eller andra organisationer som är experter på att prata om hiv ur alla perspektiv. Vårdpersonalen måste våga ställa frågor om sex. Men jag tror att många är alldeles för försiktiga och oroliga att säga något kränkande, säger Åsa Cronberg. Smittskyddslagen är tydlig med att den som PAPPERSLÖSA MED HIV Papperslös är till exempel den som vistas i ett land utan att ha sökt uppehållstillstånd eller efter att ha blivit avvisad. I Sverige uppskattas antalet papperslösa till mellan och personer. Enligt svensk lag har en papperslös person endast rätt till omedelbar vård och där ingår inte nödvändigtvis hivbehandling. En papperslös patient ska dessutom stå för alla vårdkostnader själv. Många landsting har valt att införa en mer generös praxis. Stockholms läns behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera sin sjukdom eller för att ändra sin livsföring ska erbjudas det, men Åsa Cronberg säger att det är mycket tveksamt om lagen verkligen efterlevs. Det är svårt att ställa krav på hjälp för den som mår psykiskt dåligt och som dessutom saknar kunskap om språk och samhälle. Det är ett oomtvistligt underläge. landsting har till exempel beslutat att ge papperslösa nödvändig vård och att kostnadsfrågan ska kunna lösas i efterhand. Enligt ÅSA CRONBERG, Hiv- Sverige, erbjuds idag alla papperslösa som lever med hiv i Stockholm vård. Sverige har fått mycket kritik för papperslösas bristande rätt till vård. I januari tillsatte regeringen en utredning kring frågor om en utvidgad subventionerad vård för papperslösa, gömda och asylsökande. Den ska vara klar i maj Initiativet måste komma från andra hållet och där krävs större insatser. Kamratstöd, att träffa andra i samma situation, var en återkommande önskan från dem Åsa Cronberg intervjuade. Men det kompliceras av att många är skräckslagna för att deras landsmän ska få reda på att de har hiv. Men det kanske är så att man ska anordna träffar i grupp ändå och helt enkelt säga att såhär gör vi, och på så sätt försöka bryta stigmatiseringen, säger Åsa Cronberg. Prevention är inte ett uttalat syfte med projektet Migration och hiv, men de åtgärder som Åsa Cronberg efterlyser har betydelse även för att förebygga spridningen av hiv. Och visst är det så att migranter kan vara utsatta för en ökad risk, bland annat för att de ofta umgås i grupper där hiv är jämförelsevis vanligt. Åsa Cronberg konstaterar att den pressade situationen också gör att många blir deprimerade och det kan leda till ett destruktivt beteende, även sexuellt. Värst är det för den som väntar på besked om uppehållstillstånd eller som har fått avslag. 2/10 INSIKT 11

12 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA Jag blev chockad när jag fick veta att jag har hiv och då hade jag verkligen behövt mer stöd. Jag levde i ett tomrum och trodde att jag skulle dö snart. MAN FRÅN SOMALIA Jag kan inte säga till en man att ha kondom. Då är jag en dålig kvinna. KVINNA FRÅN BURUNDI SEX OCH SAMLEV Unga Det är en befrielse att få tala med andra hivpositiva kvinnor om hur de lever och tänker. KVINNA FRÅN TOGO De mediciner som jag behöver finns inte i Etiopien. Jag är resistent mot många mediciner. Om jag åker dit finns det inte någon som kan hjälpa mig och jag blir sjuk och dör snart. MAN FRÅN ETIOPIEN Jag flyttar runt och bor hos olika män som låter mig vara där ett tag mot att jag har sex med dem. En gång när jag berättade att jag har hiv slog mannen mig och sa att han skulle berätta det för mina landsmän om jag inte stannade hos honom och gjorde som han sa. Jag är rädd. Nu vågar jag inte berätta. KVINNA FRÅN ERITREA (Citat från Åsa Cronbergs intervjuer med sju respektive åtta hivpositiva män och kvinnor från Etiopien, Eritrea, Somalia, Togo och Burundi.) Åsa Cronberg är också involverad i ett projekt som Migrationsverket driver: Hiv - en fråga för Migrationsverket. Personalen får utbildning i hur det är att leva med hiv och den speciella betydelsen för en nyanländ migrant. Det kan vara problematiskt att dela bostad med någon, till exempel på en flyktingförläggning, eftersom medicinerna måste förvaras i ett gemensamt kylskåp och då är det svårt att hålla sin sjukdom hemlig. EN ANNAN DEL av Migrationsverkets projekt handlar om att förbättra förutsättningarna för den som inte får uppehållstillstånd, genom att etablera en kontakt mellan infektionskliniken i Sverige och sjukvården i hemlandet. Det måste få ta sin tid och det är viktigt att den som ska avvisas inte lämnas över till polisen innan det är löst. Åsa Cronberg hoppas innerligt att fler individuella bedömningar av förutsättningar för vård i hemlandet ska leda till att färre hivpositiva avvisas. Hon är av den bestämda uppfatt- ningen att Sverige borde ha samma system som Frankrike där den som lider av en allvarlig sjukdom inte får deporteras utan en försäkring om tillgång till nödvändig vård i hemlandet för just den individen. I Sverige idag görs till exempel bedömningen att det finns behandling i ett land som Burundi, men i verkligheten räcker medicinerna där bara till ungefär hälften av dem som behöver vård. Man kan alltså inte luta sig mot en generell bedömning. Den som går under jorden efter ett avslag har inte rätt till annat än akut vård, enligt svensk lag, men idag får alla som har hiv behandling ändå, berättar Åsa Cronberg, tack vare en flexibilitet inom vården som vuxit sig allt starkare under senare år. Men att leva som gömd är riskabelt. Åsa Cronberg berättar om kvinnor som tvingas sälja sex i utbyte mot bostad och uppehälle. Hon har själv träffat flera av dem. De har ingenstans att ta vägen så de flyttar runt bland olika landsmän och blir utnyttjade och utsatta för våld. De är så utelämnade. ANNA DAHLQVIST Mino Karlsson på PUT-boendet Palatset vill att ungdomarna ska ha en positiv känsla för sexualitet, samtidigt som de tar ansvar. 12 INSIKT 2/10

13 NAD FÖR ensamkommande De flesta tonåringar brottas med frågor om sexualitet och relationer. Ensamkommande flyktingungdomar behöver dessutom få kunskap om vilka lagar, regler och normer som gäller i det nya landet. En nytt projekt ska stödja och stärka ungdomarna i sex- och samlevnadsfrågor. Boendet heter Palatset och när man stiger in i det fina gamla stenhuset på Södermalm är det lätt att förstå varför. Det är mycket högt i tak och i mitten av varje våningsplan finns ett stort, salsliknande allrum. Omkring detta ligger kök, badrum och ett antal mindre rum. Här bor 12 ungdomar mellan 16 och 18 år, som alla har lämnat sin familj och ett krigs- drabbat hemland för att försöka skapa sig ett bra liv i Sverige. Palatset är ett så kallat putboende, ungdomarna som bor här har beviljats permanent uppehållstillstånd (put). De handlar och lagar mat själva, sopsorterar och städar enligt ett speciellt schema, berättar Mino Karlsson, som arbetar på Palatset. Tillsammans med sina sju kolleger (varav SEX OCH SAMLEVNAD I EN NY VÄRLD är ett nytt samarbetsprojekt mellan Stockholms stads verksamhet för ensamkommande flyktingungdomar, Lafa och Järva mansmottagning. Målet är ökad medvetenhet och kunskap om hiv/sti, oönskade graviditeter samt sexuella och reproduktiva rättigheter, hos såväl personalen som ungdomarna själva. Sex boenden för ensamkommande ungdomar deltar i projektet som löper på tre år och består av fyra delar: 1. Utbildningsdagar för all personal på boendena (40 50 personer). Till hösten på två teman: Sexualitet och migration samt Ungdomars sexuella värld. 2. En mer djupgående utbildning för personal som ingår i den så kallade sex- och samlevnadsgruppen (6 personer, en representant från varje boende). Utbildningen inkluderar flera av Lafas kurser samt mer fördjupning inom ämnesområdet, studiebesök på en ungdomsmottagning och regelbundna vägledningsdiskussioner om hur de ska hantera sex- och samlevnadsfrågorna i det dagliga arbetet. 3. Träffar med ungdomarna som ska få grundläggande sex- och samlevnadskunskaper (bland annat utifrån Lafas metodmaterial Kropp och sexualitet) och träffar där man ska arbeta mer med värderingar och normer. 4. Personalens erfarenheter ska mynna ut i ett policydokument som ska vara ett hjälpmedel för alla som arbetar på boendena. MARTINA JUNSTRÖM Projektledare: ERIK GUSTAVSSON, leg sjukskötare och verksamhetsansvarig på Järva mansmottagning. Projektmedarbetare: Barnmorskan KAROLINA HÖÖG på Lafa och kuratorn SALAR SHALMASHI på Järva mansmotttagning. 2/10 INSIKT 13

14 MIGRANTER OCH SEXUELL HÄLSA två är nattpersonal) hjälper hon ungdomarna med allt från läxläsning och simskola till praktikplatser och deltidsjobb. Vår målsättning är att de ska vara så självständiga som möjligt när de flyttar härifrån till en egen träningslägenhet efter ett eller ett par år. Vi skriver en genomförandeplan för varje ungdom utifrån vad han eller hon vill göra på olika livsområden som skola, fritid och hälsa. Förutom de mer formella mötena, där även ungdomarnas gode män kan delta, har personalen på Palatset många spontana, informella samtal med ungdomarna. Då kan de få frågor och förtroenden som det inte är självklart hur man ska svara eller reagera på. Och det är i det sammanhanget som det nya sex- och samlevnadsprojektet kommer in. Våra ungdomar har samma frågor när det gäller sex och relationer som alla andra ungdomar, men i många fall har de mindre erfarenhet och kunskap. Man ska inte glömma att Sverige är ganska unikt när det gäller jämställdhet och här får barnen sex- och samlevnadsundervisning redan i femman, säger Mino Karlsson och fortsätter: Det är jätteviktigt att ensamkommande flyktingungdomar inte halkar efter ytterligare på grund av språket utan får utbildning i de här frågorna så fort som möjligt, alltifrån könssjukdomar och kondomanvändning och vad man kan få hjälp med på en ungdomsmottagning, till vilka lagar och regler som gäller i Sverige. UPPRINNELSEN TILL projektet var en incident där några unga män från ett av Stockholms boenden för ensamkommande flyktingungdomar blev polisanmälda efter att ha stirrat ut folk på ett badhus i Stockholm. De kunde inte koderna, visste inte hur man beter sig i en svensk simhall, och händelsen blev en ögonöppnare för personalen, som kände att de behöver mer kunskap i frågor om sex och samlevnad. De satte sig och googlade, hittade vår hemsida och tog kontakt, berättar Erik Gustavsson, verksamhetsansvarig på Järva mansmottagning och projektledare för Sex och samlevnad i en ny värld. De ville att ungdomarna skulle få lära sig om sexualitet i sin nya kontext, hur det ser ut här i Sverige, och få chans att diskutera normer och värderingar. Det lät väldigt spännande och kändes jättekul att de ville driva det här, fortsätter han. Efter några inledande möten med personal på olika boenden påbörjades ett pilotprojekt där Erik Gustavsson och Salar Shalmashi, kurator på Järva mansmottagning, träffade ensamkommande unga män och Marta Hansson Bocangel, barnmorska på Lafa, träffade dito unga kvinnor. Det uppskattade pilotprojektet har nu resulterat i ett treårigt projekt, finansierat av Stockholms stad. I detta ingår även utbildning av personalen på boendena: Ny rapport om Järva mansmottagning och sfi I INSIKT 2/09 intervjuade vi forskaren LINNÉA WARENIUS, som berättade om utvärderingen av Järva mansmottagnings sex- och samlevnadsundervisning på sfi-skolor (svenska för invandrare) i Stockholms stad. Nu finns hela studien beskriven i en rykande färsk Lafa-rapport. SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING PÅ SFI är sedan 2004 en viktig del av Järva mansmottagnings utåtriktade arbete till personer med utländsk bakgrund. Den aktuella studien genomfördes på fyra sfi-skolor, där eleverna vid två tillfällen fick svara på en enkät om anatomi/fysiologi, reproduktion, könssjukdomar, preventivmedel samt svenska lagar relaterade till sexualitet. Vid två av skolorna fick eleverna undervisning i sex och samlevnad innan de svarade på enkäten andra gången. Nyfiken på resultatet? Snart kan du beställa SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING PÅ SFI på Erik Gustavsson, projektledare och verksamhetsansvarig på Järva mansmottagning. Personalen är ett slags ställföreträdande uppfostrare och guider för de här ungdomarna och det är mot dem som ungdomarna kan testa gränser. Till skillnad från oss möter de dessutom ungdomarna i vardagen. Därför är det viktigt att personalen också har kunskap om ämnet, förklarar Erik Gustavsson upplägget. MINO KARLSSON tycker att det är en bra modell med parallella processer där såväl ungdomar som personal utbildas i sex- och samlevnadsfrågor. Vi vuxna behöver vara medvetna om våra egna värderingar eftersom de påverkar hur vi bemöter ungdomarna. Det är också viktigt att vi i personalen har en gemensam värdegrund till exempel när det gäller jämställdhet, säger Mino Karlsson. Samtidigt tror jag det är bra att ungdomarna får träffa personal utifrån, från Järva mansmottagning och Lafa. De är alltid välkomna till oss som jobbar här med sina frågor men ibland är det lättare att prata med någon som man inte träffar varje dag. Mino Karlsson hoppas framför allt att projektet ska leda till att ungdomarna känner att sexualitet och relationer är något positivt, samtidigt som de lär sig ta ansvar. I många länder är sex tabubelagt och ihopkopplat med synd. När en ung person kommer hit från ett sådant land öppnar sig en ny frihet men det väcker också rädsla. Det är ett okänt område och man behöver få lära sig hur man ska handskas med det. I synnerhet tjejer har ofta belagts med skam och skuld. Därför är det jätteviktigt att prata om jämställdhet och kvinnors och mäns lika värde, säger Mino Karlsson. HANNA ÅDIN MARTINA JUNSTRÖM 14 INSIKT 2/10

15 Du kan anmäla dig till höstens kurser och seminarier på och där kan du också ladda ner kurskatalogen. Lafas kurser erbjuds i första hand till sökanden i Stockholms län men i mån av plats välkomnar vi även deltagare utanför Stockholm, se kursavgift på respektive kurs. Höstens metod- och fördjupningskurser kostar 500 kronor per kursdag. Grundkurser och seminarier är gratis. Kursdeltagare som inte meddelat återbud kommer att debiteras 500 kronor. Adressuppgifter och telefonnummer till Lafas personal med mera hittar du på Mycket mer om sex och samlevnad finns på Lafas sajter: Hej! Nu är det dags att anmäla sig till höstens kurser och seminarier på Lafa. På nästa uppslag kan du bland annat läsa om höstens två seminarier. Nytt för i höst är metodkursen Sex och samlevnad för högstadiet, som både ger konkreta modeller och mycket utrymme för planering av sex- och samlevnadsundervisningen på respektive skola. Vi har tidigare erbjudit kursen till skolpersonal på gymnasiet och på nästa sida kan du läsa en intervju med lärare från Östra Real som deltagit i kursen. Mer utförlig information om alla kurser ligger på Lafas hemsida där du också kan anmäla dig. Jag vill också påminna om vårt bibliotek Lusthuset där du hittar aktuell litteratur, filmer och informationsmaterial. Vi har öppet varje måndag och torsdag kl Om du vill ha kontinuerlig information från Lafa kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Beställ på Med vänliga hälsningar, Lis-Marie Kanon Utbildningsansvarig MARTINA JUNSTRÖM 2/10 INSIKT 15

16 Fullspäckat, angeläget och till stor nytta Sällan har man så stor nytta av en kurs som den här. Bland de bästa fortbildningsdagar vi någonsin varit på, intygar Katarina Lycken, lärare på Östra Real i Stockholm. Hon talar om kursen Sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet som hon gick tillsammans med kollegorna Karin Blomqvist, Kerstin Göras, Johan Nordling, Riita Puha och Ylva Stiby från samma skola för två år sedan. Sedan dess har de skickat ytterligare lärare till samma kurs. I höst är kursen anpassad för högstadiet i stället för gymnasiet, men innehållets inriktning och mål för kursen är samma som tidigare. Det viktigaste var att vi fick så många olika perspektiv på ungas sexualitet och sexuella utveckling. Undervisningen måste ju handla om att bejaka och hitta rätt sätt att stödja eleverna i sitt sökande efter sexuell identitet samtidigt som man måste informera om faror och risker för att till exempel bli gravid för tidigt. Just att flera röster kom till tals under kursen hjälpte oss att se frågeställningarna ur olika aspekter. På så sätt fick vi en bättre grund att stå på för att kunna forma en undervisning som passar just vår skola och våra elever, berättar Katarina Lycken. Östra Real är en gymnasieskola i centrala Stockholm med över 70 lärare och nästan elever. Inräknad är då också en aspergerverksamhet för ett trettiotal elever. Flera av de lärare som arbetar med dessa ungdomar har deltagit i samma Lafa-kurs och haft stor nytta av den. För att få gå den aktuella kursen Sexoch samlevnadsundervisning på högstadiet (liksom i den tidigare Sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet ) krävs att åtminstone tre fem personer från samma skola anmäler sig. Dessutom tar den hela två och en halv dagar i anspråk. Kanske en och annan skolledning tycker att det är alltför resurskrävande eller rentav onödigt att skicka flera ur personalen på samma fortbildning. Men det bör absolut inte avskräcka någon rektor, menar Katarina Lycken. Tvärtom. Faktum är att om man ska hinna med allt, det vill säga få till stånd ett så full- ANKI ALMQVIST Nöjda tidigare kursdeltagare och tillika personal på Östra Real i Stockholm. matat innehåll, så räcker det inte med ett par timmar. Dessa fullspäckade dagar behövs verkligen. Katarina Lycken tycker också att det är viktigt att flera lärare från samma skola deltar, inte minst därför att kursen handlar om ett sådant speciellt och viktigt ämne som sex och samlevnad. Om man är flera kan man peppa varandra när man sen är tillbaka och ska Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet är en skräddarsydd metodkurs för alla som arbetar på högstadiet. Thérèse Juvall leder kursen tillsammans med Elin Jacobsson. Syftet med kursen är att ge skolpersonal fortbildning, stöd och inspiration i frågor som rör sexualitet och samlevnad. Tanken är att deltagarna ska få kunskaper om ett flertal konkreta metoder och modeller för hur man kan lägga upp undervisningen. Under kursdagarna kommer det att finnas undervisa. Just när det gäller sex och samlevnad måste man anpassa kursplanen noga för varje enskild skolas behov. Det är mycket enklare att få ihop något bra om flera lärare är engagerade och kan prata ihop sig. På Östra Real finns numera en Sex- och samlevnadsgrupp på skolan. Den diskuterar och utvecklar undervisningen i sex och samlevnad kontinuerligt. Där kan man ta Sex- och samlevnadsundervisning på h mycket utrymme för att planera och lägga upp sex- och samlevnadsundervisningen på respektive skola. Kursen startar med en inspirationsdag i samarbete med Nationalmuseum. Några punkter som tas upp: Min roll i undervisningen Olika syn hur kan vi samarbeta? Det blir aldrig som man tänkt sig erfarenheter från klassrummet Vad ska sex- och samlevnadsundervisningen innehålla? Aktuell forskning Metoder i teori och praktik 16 INSIKT 2/10

17 Andra exempel ur Lafas kursutbud Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids september, kl Normkritisk pedagogik i sex- och samlevnadsundervisningen! Vad innebär det? 22 oktober, kl 9 16 upp aktuella frågor och eventuella problem som uppstår internt eller i samhället i stort och gemensamt komma överens om hur man ska tackla dem. Jag tycker inte att det fanns något inslag i kursen som inte hade sitt berättigande. Allting gav något, alla infallsvinklar som presenterades har vi haft nytta av på vår skola, avslutar Katarina Lycken. LOTTA JONSON Två grundläggande kursdagar för alla som arbetar med eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor. Ur kursinnehållet: Att arbeta förebyggande med hälsofrågor, tonårssexualitet, sexuellt överförda infektioner, genus, klass och sexualitet, hiv/aids och mycket mer. Fråga chans sex och samlevnad för åringar oktober, kl 9 16 Tvådagarskurs med teoretiska föreläsningar, praktiska och pedagogiska metoder och fördjupad kunskap i sex- och samlevnadsarbetet med bland annat frågor som: Hur kan man arbeta med sex och samlevnad bland åringar? Vad skiljer mellanstadiebarnen från tonåringar? Vilka frågor har barnen? Hur kan vi planera och organisera undervisningen? Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Ett normkritiskt förhållningssätt leder till att fler ungdomar blir bekräftade i det pedagogiska rummet oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexualitet. Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter invandrare och flyktingar november, kl 9 16 Kursen ger möjlighet till reflektion över den egna sexualsynen och behandlar frågor kring språkförståelse och värderingar. Hur man kan tala om om likheter och olikheter när det gäller synen på sexualitet och genus? Höstens seminarier ögstadiet Att arbeta med sexualitet/genus Förutsättningarna för att sex- och samlevnadsundervisningen ska utvecklas och vidmakthållas ökar om man är ett team som går kursen tillsammans. Därför vill vi gärna att ni ska vara tre fem personer från varje skola som söker kursen. Kursdatum: Dag 1: 27 oktober, kl Lunch ingår Dag 2 och 3: 8 9 november Uppföljning sker våren 2011 Onsdag 20 oktober kl Om att leva med hiv Författaren Steve Sjöquist arbetar med hivfrågor och är själv hivpositiv sedan 23 år tillbaka. På seminariet kommer han att prata om hur det är att leva med hiv utifrån sin senaste bok Fotspår (som utkommer på Normal förlag i september). Vi kommer också att diskutera hur man kan prata med unga om hiv. SEMINARIELEDARE: Steve Sjöquist, författare till flera böcker med temat hiv samt krönikör på hiv.se Onsdag 24 november kl Sexuellt risktagande hur kan det förebyggas? Ämnet för detta seminarium är kunskapsbaserad hiv/sti-prevention. Hur ska man förstå sexuellt risktagande? Vilka metoder har visat sig minska risktagande och öka den sexuella hälsan? Välkommen till en eftermiddag där vi samtalar om ämnet och diskuterar tillsammans. SEMINARIELEDARE: Ronny Tikkanen, socionom, filosofie doktor, universitetslektor. 2/10 INSIKT 17

18 September 6 sepember Sista anmälningsdag: Fakta och perspektiv 13 septemer Sista anmälningsdag: Fråga chans 24 september Sista anmälningsdag: Normkritisk pedagogik september Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids Oktober 1 oktober Sista anmälningsdag: Smittspårning GRUNDKURS 4 oktober Sista anmälningsdag: Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet 4 oktober Sista anmälningsdag: Den bästa kondomen är den som kommer på oktober Fråga chans sex och samlevnad för åringar 13 oktober Sista anmälningsdag: Gruppsamtal 15 oktober Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS 18 oktober Sista anmälningsdag: Smittspårning FORTSÄTTNINGSKURS 20 oktober SEMINARIUM kl Om att leva med hiv 22 oktober Normkritisk pedagogik! Vad innebär det? 25 oktober Sista anmälningsdag: Kropp och sexualitet 27 oktober Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet DAG 1 28 oktober Den bästa kondomen är den som kommer på November 8 november Sista anmälningsdag: Att prata porr med ungdomar 8 9 november Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet DAG november Gruppsamtal att växa som samtalsledare för ungdomar 18 november Smittspårning för primärvårdspersonal FORTSÄTTNINGSKURS 24 november SEMINARIUM kl UngKAB09 Sveriges största undersökning om unga och sex november Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter invandrare och flyktingar December 6 december Att prata porr med ungdomar Riv ut och spara! = för dig som arbetar med åringar

19 IDÉ OCH DISKUSSION ULRICA ZWENGER På spaning efter PASSIONEN Är den passionerade kärleken omodern? Har vi blivit så trygghetstörstande att vi inte längre vågar kasta oss ut i den okontrollerade, vilda kärleken? Det menar den amerikanska författaren Christina Nehring. I boken A Vindication of Love slår hon ett slag för passionen. Ivårt moderna samhälle är vi sexuellt frigjorda, på många sätt. Att diskutera sexuella tekniker eller visa upp sexleksaker i tevesoffan anses inte särskilt provocerande längre. Men hur är det med känslor? Starka, omvälvande och inte alltid så rena och fina känslor? Den amerikanska essäisten Christina Nehring menar att det idag inte anses riktigt rumsrent att visa att man har ett turbulent och kaotiskt känsloliv. Med sin bok A Vindication of Love (Till kärlekens försvar) tar hon oss med på en djupdykning i litteraturhistorien och visar variationer av kärlekens väsen som ligger långt ifrån den trygga och jämlika kärlek som har blivit ett ideal i vår tid. Omstörtande kärlek, vild passion utanför äktenskapet, kärlek som leder in på farliga vägar och hotar vår själsfrid, till och med våra liv. Många är berättelserna om den vilda passionen och vi älskar att läsa om dem eller se dem på film. Att själv våga utsätta sig för passion är en annan sak. Christina Nehring varnar för att något har gått förlorat i vår strävan efter trygga förhållanden som bygger på jämlikhet och kamratskap. Den svenska författaren av barn- och ungdomsböcker Eva Susso (bland annat serien Hemligheter och Pinsamheter, om kärlek och starka känslor hos tre tjejer i högstadiet) är benägen att hålla med: I en passion är man hela tiden närvarande. Det är ett tillstånd utan säkerhetsbälte. Passion har fått en negativ laddning. Men alla vill inte vara ihop med en kompis. För tänkande kvinnor är kärlek en riktig pr- 2/10 INSIKT 19

20 IDÉ OCH DISKUSSION tabbe och dödsstöten för ens trovärdighet som intellektuell, spetsar Christina Nehring till det. För att tas på allvar som tänkare måste en kvinna antingen avstå från kärleken helt och hållet eller krympa den och stänga in den så att den inte syns. Många feminister har ifrågasatts om de har varit galet förälskade i en man, i synnerhet om det varit fel man, menar hon. Visst kan det vara provocerande att läsa hennes kritik. Många feminister och kvinnliga tänkare har ju också varit kärlekens apostlar, och slagits hårt för kvinnors rätt att älska, utan äktenskapliga band och utan ekonomiskt beroende av män. Ändå ligger det mycket i det hon säger. Nehring hittar flera exempel i historien, som Mary Wollstonecraft som 1792 skrev det banbrytande manifestet A Vindication of the Rights of Woman (Till försvar för kvinnans rättigheter) som Nehrings titel anspelar på. Wollstonecraft blev ständigt ifrågasatt och smutskastad, inte för sina idéer men för sin utlevande kärlek till fel sorts män: En tänkande kvinna kan inte vara ett offer för starka känslor. En feminist ska inte brinna för en mans skull. Ett aktuellt exempel är den nyligen avlidna författaren Kerstin Thorvall, som vågade berätta öppet om sina känslor. Det väckte oerhört starka reaktioner. Hon blev förlöjligad och förminskad och det tog lång tid innan hon till slut fick ett slags upprättelse. Kerstin Thorvall dömdes ut för att vara en lösaktig kvinna och togs därför inte på allvar, säger Eva Susso. Det anses mindre okej att leva ut sina passioner om man är kvinna. Män kan också hånas om de till exempel blir kära i en betydligt yngre kvinna. Men de kommer undan med mer. Hon får medhåll av professorn i idéhistoria och rfsu-ordföranden Lena Lennerhed: När Thorvall beskrev det privata kallades det för tantsnusk. När män beskriver samma saker idealiseras det. Men vi måste komma ihåg att författare som Thorvall och Suzanne Brögger har banat väg. Det finns en mycket större öppenhet nu även för kvinnor att beskriva starka erotiska känslor. DEN SYMMETRISKA KÄRLEKEN Idag ska en kärleksrelation helst vara symmetrisk för att anses sund, hävdar Nehring, och frågar sig: Varför är det så hotfullt med relationer mellan ojämlikar? Vi läser gärna om Skönheten och odjuret eller mannen av börd kvinnan av folket. Men i verkligheten går vi Lena Lennerhed, professor i Idéhistoria. Eva Susso, barn- och ungdomsboksförfattare. till matchsajter på internet för att hitta en partner med samma intressen och värderingar och bilda ett jämlikt förhållande. Det är fortfarande tabu med kärleksrelationer över gränser, mellan feta och magra, fula och vackra, intelligenta och korkade, mellan olika sociala grupper. Nehring resonerar kring kommersialiseringen av sexualiteten och den ökade tillgängligheten. Idag kan var och en komma åt en sexuell upplevelse med ett enkelt klick med musen. Nätporr och kontaktsajter slåss om utrymmet. Bokhandlarna är fulla av självhjälpsböcker om allt från hur man maximerar ULRICA ZWENGER ULRICA ZWENGER sina orgasmer till hur man undviker fel män - böckerna riktar sig i regel till heterosexuella kvinnor. Där döms män som inte har ett seriöst förhållande som mål ut som skitstövlar. Men kan det vara så att även kvinnor gillar jakten? frågar sig Nehring. Att de faller för fel man för att de vill det, inte för att de är lurade eller har ett komplicerat förhållande till sina fäder? Nehring tycker vidare att det finns för lite plats för normbrytande förhållanden och kärlek som utmanar tabun: Healthy Americans are urged to have sex the way they eat Special k cereal and go to the gym. Our love lives have become something we work on, much like our bodies, or cvs. Tillgänglighet, säger Nehring, har aldrig varit vägen till intensitet. Varför är alltid målet att dela hushåll och ha den älskade inom räckhåll, varje dag? Måste kärlek alltid leda någonstans? Är den misslyckad annars? Passion bygger i viss mån på avstånd, säger Eva Susso. Man kan inte förvänta sig passion med sin bästa kompis. Närhet kan finnas både i vänskapliga förhållanden och i vilt passionerade, men på olika sätt. Man kan inte alltid dela allt, och samtidigt hålla passionen vid liv. Se till exempel på Frida Kahlo och Diego Rivera, som aldrig delade hushåll. De spelade ett högt passionsspel, båda hade älskarinnor. Spänningarna var för stora för att de skulle vilja dela vardag. HOTFULLT MEN SPÄNNANDE Konstnärligt arbete liknar passionen på så sätt att det är otämjt och farligt, menar Eva Susso. I passionen har man ingen karta. Det är som med konstnärlighet: Man uppfinner något av ingenting. Det är otryggt. Man ger sig in i det på liv och död. Vi pratar mycket om säkerhet och trygghetssystem, men sällan om innehållet. Vad ska vi ha livet till? Om det fanns plats för samtal om mänskliga relationer, som inte landar i hur vi enklast uppnår så kallad lycka, skulle vi inte vara lika lättlurade och nöjda med en massagestav i plast. Vi skulle kräva kött och blod. I ett trygghetsförhållande vet man innan hur det ska vara, fortsätter hon. Om man har en passionerad läggning vill man inte veta precis hur allt ska bli. Men den sortens känslor beskrivs som udda och extrema. Att gå in för starka saker som passion och konst, det är hotfullt, det är som havet. Det är inte safe, det kan bli en tsunami där men det är spännande. Lena Lennerhed håller inte med om att pas- 20 INSIKT 2/10