Skogsstyrelsens årsredovisning 2006

Transkript

1

2 Datum Diarienummer /808 Regeringen Näringsdepartementet Stockholm Skogsstyrelsens årsredovisning 2006 Skogsstyrelsens årsredovisning har utformats enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) och därtill hörande verkställighetsföreskrifter samt de krav på återrapportering som ställs i regleringsbrevet (20 december 2005). Beslut Beslut i detta ärende har fattats av Skogsstyrelsens styrelse. I beslutet har förutom undertecknad generaldirektör deltagit ledamöterna Berglund, Eriksson, Håkansson, Johansson, Liljelund, Rosén, Sommer och Wibe. Vid den slutliga handläggningen har också närvarit överdirektör Wirtén, stabschef Ekberg och ekonomidirektör Helmersson, de båda sistnämnda föredragande.

3 Innehåll Förord Resultatredovisning... 6 Några genomförda insatser under året... 7 Kopplingen mellan vår verksamhet och regleringsbrevets indelning Lagtillsyn...10 Avverkningsanmälningar/-tillstånd...10 Efterlevnaden av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken...11 Ny återväxtrutin Rådgivning, utbildning och information...13 Återkoppling av resultat Polytax...14 Öka röjning i plant- och ungskog...14 Skogens sociala värden...14 Rådgivning och information efter stormen Gudrun...15 Skogsägarträffar - ett sätt att nå nya målgrupper...16 Tidningen Skogseko...17 Skogen i Skolan och Skogens Dag...17 Säkerhetsrådgivning motorsågskörkort Inventering, uppföljning och utvärdering...19 Uppföljning av de nationella sektorsmålen...19 Återväxternas kvalité...20 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning...21 Skogsägarnas frivilliga avsättningar...21 Inventering av nyckelbiotoper...22 Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk...22 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön...22 Länsvisa strategier för formellt skydd av skog...23 Stöd till Länsstyrelsernas pilotarbete med regionala landskapsstrategier Statligt stöd...25 Biotopskydd och naturvårdsavtal...25 Natur- och kulturvårdsåtgärder...28 Ädellövskogsbruk...28 Stormstöd Övriga myndighetsuppgifter...31 EU-arbete och övrigt internationellt arbete...32 Regionala utvecklings- och tillväxtprogram samt landsbygdsutvecklingspolitiken...33 Skogliga sektorsmål...33 Bidrag till miljöorganisationer Uppdragsverksamhet...35 Uppdrag åt skogsbruket...36 Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna...37

4 Uppdrag åt övriga...39 Tjänsteexport...39 Fastighetsförvaltning...40 Övriga kostnader Organisationsstyrning...41 Organisation...41 Personal...41 Kompetensförsörjning...41 Ledarskap...43 Jämställdhet och mångfald...43 Kundorientering Finansiell redovisning...45 Allmänt...45 Ekonomiskt resultat...45 Solidaritetsfonden...45 Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper...45 Övriga upplysningar...46 Anslag 41: Anslag 41: Anslag 41: Sammanställningar...47 Resultaträkning...47 Balansräkning...48 Balansräkning...49 Anslagsredovisning...50 Finansieringsanalys...51 Budget/Utfall för avgiftsfinansierad verksamhet...53 Noter och tilläggsupplysningar...54 Väsentliga uppgifter...60 Antal utförda tjänstgöringsdagar...61 Biotopskydd och naturvårdsavtal...62 Bidrag till miljöorganisationer...63

5 Förord Första januari 2006 blev Skogsvårdorganisationen en och samma myndighet, den nationella skogliga myndigheten Skogsstyrelsen. Ambition har varit att skapa en myndighet med ökad enhetlighet, rättssäkerhet och närhet till medborgarna. Skogsstyrelsens lokala förankring har ytterligare stärkts genom att Skogsstyrelsens distrikt har fått en tydligare och mer framskjuten roll i organisationens verksamhetsutveckling, ärendehantering och omvärldskontakter. Effekterna av stormen Gudrun har fortsatt prägla myndighetens arbete även under år Skogsstyrelsen redovisade i april sin slutrapport kring konsekvenserna av stormen till regeringen. De ekonomiska konsekvenserna för skogsbruket har blivit mindre än befarat eftersom upparbetningen av den stormfällda skogen gått oväntat bra. Effekterna av stormen kommer dock att påverka det sydsvenska skogsbruket lång tid framöver. Den varma sommaren med svår torka i sydöstra Sverige har medfört en snabb ökning av antalet granbarkborrar i det stormdrabbade området. I oktober hade cirka 1,5 miljoner kubikmeter stående granskog i Götaland angripits, och situationen inför år 2007 bedöms som mycket allvarlig. Skärpta skyddsföreskrifter och ökad rådgivning om sök- och plockmetoden är några av delarna i Skogsstyrelsens handlingsplan för att motverka granbarkborreangreppen var också året då klimatfrågan på allvar tog plats i såväl den allmänna som den skogliga debatten. Skogsstyrelsens årliga skogspolitiska seminarium i maj hade tema Bioenergi från skogen - en skogspolitisk utmaning? Dagen behandlade frågeställningar kring hur vi kan nyttja skogen som förnyelsebar energikälla, och vilka utmaningar det ställer miljö, skogsbruk och den rådande skogspolitiken inför. Medverkade vid seminariet gjorde bland andra skogsminister Ulrica Messing och Stefan Edman, generalsekreterare i Oljekommissionen. Att den skogspolitiska utredningens förslag i oktober förordade att skogspolitiken även i fortsättningen bör bygga på att produktion, miljöhänsyn och hänsyn till allmänna intressen går hand i hand på huvuddelen av skogsmarksarealen är något som Skogsstyrelsen välkomnar. Vi välkomnar också en konkretisering av det övergripande produktionsmålet med avseende på virkesproduktion och ser fram emot att i samarbete med sektorsrådet ta fram ytterligare konkreta delmål för att säkra en långsiktigt hållbar produktion. Vi anser däremot att vi har anledning att vara betydligt mer oroade över utvecklingen av miljökvalitetsmålet Levande skogar än vad utredaren ger uttryck för. Andelen godkända föryngringar ökar. Det finns gott om död ved och äldre lövrik skog i den svenska skogen. Samtidigt visar det privata skogsbruket fortsatt sämre miljöhänsyn i samband med avverkningar och det akuta behovet av röjning växer. Det är några av resultaten från Skogsstyrelsens första uppföljning av de nationella sektorsmålen. Myndigheten har också på uppdrag av regeringen påbörjat en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Rapporten kommer att lämnas till Miljömålsrådet i september Under år 2007 kommer Gröna jobb, det arbetsmarknadspolitiska projekt som Skogsstyrelsen driver i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och Länsarbetsnämnderna, på grund av minskade anslag avvecklas på flera håll i landet. Delar av 4

6 avvecklingen påbörjades redan under hösten Avvecklingen av Gröna jobb innebär, förutom konsekvenser för deltagare och arbetsledare, en minskad möjlighet för myndigheten att arbeta med natur- och kulturmiljövård och kulturminnesinventering. Skogsstyrelsen har dock som ambition att i varje region driva projektet vidare i någon form. Skogsstyrelsen har också under året påbörjat en ökad samverkan och diskussion kring myndighetens uppdragsverksamhet i form av ett nationellt råd med representanter från skogssektorn. Intresset för skogen och skogsråvaran ökar i takt med att skogens användningsområden blir allt fler. Engagemanget för skogen är glädjande, samtidigt som risken för intressekonflikter ökar. Skogsstyrelsens roll under året som kommer blir därför att fortsätta arbetet med att väga samman skogens många intressen för ett långsiktigt och hållbart skogsbrukande, och en skog till nytta för alla. Göran Enander 5

7 1. Resultatredovisning I föregående årsredovisning redovisades en stor volymökning av verksamheten, främst beroende på ökad verksamhet inom s.k. Gröna jobb. Fjolårets kraftiga volymökning av verksamheten (24 %) har i år avstannat med en ökning på cirka 2 % eller cirka tjänstgöringsdagar. I huvudsak är det endast marginella förändringar i fördelningen av de operativa tjänstgöringsdagarna mellan de olika verksamheterna. Liksom förra verksamhetsåret utgjorde uppdragen cirka 51 % av vår verksamhet. Av de anslagsfinansierade verksamheterna så fördelas tjänstgöringsdagarna till cirka 15 % på rådgivning, utbildning och information, cirka 13 % på lagtillsyn och cirka 5 % på inventering, uppföljning och utvärdering (se diagram 1). Verksamheten år 2006 Rådgivning, utbildning och information (f.å. 16%) 15% Lagtillsyn (f.å. 13%) 13% Uppdrag (f.å. 51%) 51% Inventering, uppföljning och utvärdering (f.å. 6%) 5% Statliga stöd mm (f.å. 5%) 7% Övriga myndighetsuppgifter (f.å. 9%) 9% Diagram 1. De operativa tjänstgöringsdagarnas fördelning i procent på respektive verksamhetsgren (föregående års värde inom parentes). Samtliga anställda i Skogsstyrelsen tidredovisar. Omsättningen har ökat till miljoner kronor (föregående år 1 795), en ökning med 3 %. Det ekonomiska resultatet uppgår till -6,2 miljoner kronor (föregående år +18,8) där hela underskottet i princip kan hänföras till årets kapitalförändring i anslagsfinansierad verksamhet. Anslagsutvecklingen visar för anslag 41:1 (Skogsstyrelsen, ramanslag), främst avsett att täcka kostnader för tillsyn, rådgivning, utbildning och information, inventering, uppföljning, utvärdering m.m., ett anslagssparande på 8,0 miljoner kronor vid utgången av På anslag 41:2 (Insatser för skogsbruket, ramanslag), avsett för bidrag till skogsbruket till plantering av ädellövskog, intrångsersättningar för biotopskydd och naturvårdsavtal m.m., redovisas ett anslagssparande på 439,6 miljoner kronor. Under anslag 41:2 redovisas även anslag för olika stormrelaterade kostnader som 6

8 vägunderhåll, lagringsstöd och återväxtstöd där huvudparten av anslagssparandet redovisas. Under år 2006 har cirka 169,3 miljoner kronor belastat anslaget för stormstöd. Samtliga kostnader och ekonomiskt resultat är hämtade ur internredovisningen och redovisas i löpande priser. I internredovisningen är verksamhetsgrenarna belastade med proportionerlig del av finansiella kostnader och kostnader för lednings- och stödfunktioner (overhead kostnader). Några genomförda insatser under året Insatser som gjorts av Skogsstyrelsen under år 2006 som vi särskilt vill lyfta fram: Skogsstyrelsen har under året genomfört en omfattande omorganisation för att bland annat stärka myndighetens arbete med rättssäkerhet, enhetlighet och lokala förankring. Omorganisationen har inneburit en kompetensförstärkning inom ett antal områden som juridik, personal, information och skogens sociala värden. Även myndighetens ekonomi har stärkts i samband med organisationsförändringen. Effekterna av stormen Gudrun år 2005 har till stor del fortsatt att påverka Skogsstyrelsens arbete även under år Rådgivning inom stormområdet har genomförts i stor omfattning och främst varit inriktad på att ge råd om risker för angrepp av granbarkborren samt säkerhetsfrågor i samband med avverkning. Skogsstyrelsen har också under året arbetat med stöd till de stormdrabbade skogsägarna i form av bland andra lagringsstöd och återväxtstöd. Resultaten från Gröna jobb, det arbetsmarknadspolitiska projekt som drivs i samarbete mellan Skogsstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen, har under året visat på fortsatt positiv utveckling. Preliminära resultat visar att cirka en tredjedel av deltagarna gått vidare till arbete eller utbildning 90 dagar efter det att man lämnat projektet. Något som får anses som mycket bra utifrån projektets målgrupp. Skogsstyrelsen har under år 2006 upprättat ett nationellt råd med representanter från skogssektorn för att öka möjligheterna till samverkan och diskussion kring myndighetens uppdragsverksamhet. En marknadsplan för myndighetens uppdragsverksamhet har tagits fram. Skogsstyrelsen har under år 2006 påbörjat upprättandet av regionala och lokala sektorsråd. En bred representation från näring, intresseorganisationer, regionala och lokala myndigheter samt kommuner samlas i sektorsråden för att diskutera skogliga frågor med påverkan på det regionala eller lokala planet. Skogsstyrelsen har under året som gått klarat av den avvägningsroll som åligger myndigheten i arbetet med uppföljningar, utvärderingar och rådgivning. Dessa finns närmare beskrivna under respektive avsnitt. 7

9 Kopplingen mellan vår verksamhet och regleringsbrevets indelning Utifrån de krav som ställs på Skogsstyrelsen, vår vision, verksamhetsidé, personalidé och ledaridé har vi tagit fram långsiktiga mål inom prioriterade områden. De anger inriktningen för varje prioriterat område och är gemensamma för hela organisationen. Långsiktiga målen ska bidra till att genomföra skogs- och miljöpolitiken och vår grundläggande uppgift att göra avvägningen mellan de två jämställda skogspolitiska målen. De ska också bidra till att sektorsmålen nås och är därför utgångspunkten för planeringen av vår verksamhet. Våra långsiktiga mål är i de flesta fall formulerade på en horisont t.o.m. år Under varje mål finns dessutom delmål som har en tidshorisont med inriktning på åren 2007 eller Varje distrikt ska utöver våra gemensamma mål formulera egna årliga delmål. Våra prioriterade områden är: Föryngringar Generell hänsyn Långsiktigt skydd av skogsmark Röjningar Skogens sociala värden Kundorientering Kompetensförsörjning Ledarskap Jämställdhet och mångfald Vi har inom Skogsstyrelsen en gemensam verktygslåda med obligatoriska verksamheter, aktiviteter och metoder som bidrar till effektivitet och enhetlighet. Uppdragsverksamheten är ett av verktygen för att nå de långsiktiga målen. Tillämpningen av verktygen regleras av styrande dokument, t.ex. strategier, policies och rutinbeskrivningar. Med ett begränsat antal nyckeltal mäter vi och följer upp verksamheten. Vilka nyckeltalen är och hur de ska redovisas m.m. framgår av våra styrande dokument. I vår interna redovisning kan vi följa resursförbrukningen för respektive verktyg (verksamhetsgren) men även för våra prioriterade områden. Regleringsbrevet är indelat och mål formulerade för de verktyg som Skogsstyrelsen har till förfogande. Kopplingen mellan regleringsbrevet och vår verksamhet (prioriterade områden med långsiktiga mål och delmål) redovisas i figur 1. Här kan man bl.a. se att distrikten kan välja att använda olika verktyg och taktik i sitt arbete för att nå målen. 8

10 SKOGSSTYRELSEN ÅRSREDOVISNING 2005 Figur 1. Figuren visar bland annat kopplingen mellan Skogsstyrelsens verksamhet och regleringsbrevets indelning. Resultatredovisningen följer regleringsbrevets indelning i verksamhetsgrenar. Vi har också valt att återge de verksamhetsmål och övriga krav på återrapportering som finns i regleringsbrevet. Under respektive verksamhetsgren redovisas också antalet tjänstgöringsdagar, kostnader och intäkter samt ekonomiskt resultat. Samtliga kostnader och ekonomiskt resultat är hämtade ur internredovisningen och redovisas i löpande priser. I internredovisningen är verksamhetsgrenarna belastade med sin del av finansiella kostnader och kostnader för lednings- och stödfunktioner (overhead kostnader). 9

11 2. Lagtillsyn Mål i regleringsbrevet Tillsynen ska bedrivas så att en högre efterlevnad av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken uppnås. Krav på återrapportering i regleringsbrevet Redovisningen ska omfatta avverkningsanmälningar och tillstånd samt antal förelägganden och förbud riktade direkt till skogsägare samt arbetet med den nya gemensamma föryngringsrutinen. Måluppfyllelse Vår bedömning är att vi inte ligger väl till i förhållande till målet. Detta beror framförallt på att miljöhänsynen vid föryngringsavverkningar under det gångna året inte visat samma positiva utveckling som under tidigare år. För att vända denna trend bedömer vi att vi måste fokusera på vårt systematiska arbete med inventeringar och uppföljningar. På så sätt skaffar vi oss viktig kunskap för att kunna rikta vår återkoppling av resultat där det kan ge största möjliga nytta. Vår nya organisation ger oss bättre möjlighet till enhetlighet och kommer att ha en positiv inverkan mot målet. Glädjande är dock att vi har en positiv trend då det gäller efterlevnad av reglerna om återväxtskyldighet. Införandet av en ny rutin för föryngringar tror vi ytterligare kommer att stärka denna trend samt även stärka arbetet med generell hänsyn. Den nya föryngringsrutinen blir klar för drift i början av år Skogsstyrelsen utövar tillsyn enligt skogsvårdslagen och delar av miljöbalken. Skogsstyrelsen utfärdar även föreskrifter och allmänna råd för lagtillämpningen samt tar fram styrande dokument för det interna arbetet med berörd lagstiftning. Skogsstyrelsen bistår även andra myndigheter i deras tillsyn. Skogsstyrelsen utövar dessutom tillsyn enligt virkesmätningslagen och har ansvar för den avgiftsfinansierade verksamheten med kontroll av frö- och planthandel. Av nedanstående tabell framgår de resurser som lagts ner inom området Lagtillsyn. Förändringen i antalet tjänstgöringsdagar är marginell i förhållande till föregående år. Tabell 1. Lagtillsyn Diff. % Tjänstgöringsdagar, antal % Intäkter, tusen kronor % Kostnad, tusen kronor % Resultat, tusen kronor 1) ) Avser frö- och planthandel. Avverkningsanmälningar/-tillstånd Det är viktigt att arbeta förebyggande så att vi ger stöd till skogsägaren att göra rätt från början. Fältbesök och efterföljande direkta kontakter med skogsägarna har enligt Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) stor betydelse för vilka åtgärder som skogsägaren genomför. Anmälan/ansökan 10

12 om föryngringsavverkning är den vanligaste utgångspunkten för lagtillsynen. Årligen inkommer cirka anmälningar/ansökningar, vilka kontrolleras mot myndighetens uppgifter om områdets kända natur- och kulturmiljövärden samt förutsättningar för återväxt av ny skog m.m. Vid behov och tillgång på resurser görs fältbesök. I vissa fall utfärdas skriftliga s.k. lagråd om hur skogsägaren bör agera för att följa lagens krav. Även förelägganden/förbud förekommer, men i liten utsträckning (se tabell 2). Tabell 2. Sammanställning av några lagtillsynsinsatser, perioden Lagtillsyn Avverkningsanmälningar/-ansökningar om tillstånd, antal objekt Föreläggande och förbud, antal Antalet avverkningsanmälningar/-ansökningar återgick till en normal nivå efter det extrema året efter stormen Gudrun år Andelen fältbesökta objekt före avverkning ökade visserligen från 12 till 18 %, men åren före Gudrun var andelen cirka 25 % av antalet anmälningar/ansökningar. Antalet fältbesökta objekt efter avverkning var åren drygt årligen, men gick år 2006 ned till strax under Däremot ökade antalet lagråd till drygt Hela ökningen beror på att drygt 900 lagråd om åtgärder mot insektshärjning utfärdades. 143 beslut om förelägganden/förbud meddelades, vilket kan jämföras med cirka 200 i medeltal för åren Sammantaget var insatserna inom lagtillsyn av mindre omfattning än ett normalår, vilket delvis förklaras av att verksamheten i södra Sverige fortfarande starkt påverkades av effekterna av stormen. Men även i vissa andra delar av landet har tillsynsinsatserna minskat. Efterlevnaden av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken Under verksamhetsgrenen inventering, uppföljning och utvärdering redovisas bl.a. återväxtresultat och resultat av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Resultaten visar att återväxternas kvalitet har förbättrats (se diagram 2 under avsnittet Inventering, uppföljning och utvärdering). Det gäller både skogsodling och naturlig föryngring. Miljöhänsynen vid föryngringsavverkning (se diagram 3) har stannat av på en allt för låg nivå. 11

13 En skogsbruksåtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska enligt 12 kap 6 miljöbalken anmälas för samråd till Skogsstyrelsen, som i första hand på frivillig väg söker uppnå anpassningar av åtgärden när sådana bedöms nödvändiga. I sista hand kan beslutas om föreläggande eller förbud, vilket skedde i 22 fall under år Detta var i nivå med antalet beslut de föregående åren. Ny återväxtrutin Återväxtrutinen hanterar processen från det att avverkningsanmälan/tillstånd kommer in till myndigheten tills dess att återväxten är säkerställd. Rutinen kommer, när den tas i drift, att utgöra ett bra handläggarstöd för hela processen kring återväxter. Under år 2006 har bl.a. en ny GIS-plattform (GIS = Geografiska InformationsSystem) och övriga grundläggande programvaror upphandlats. Uppsättning av utvecklings- och testmiljö pågår. Rutinen är planerad att användas i produktion från och med år

14 3. Rådgivning, utbildning och information Mål i regleringsbrevet Ökade kunskaper hos skogsägare och allmänhet för att nå skogspolitikens mål. Öka anpassningen av verksamheten till målgrupperna kvinnor respektive män. Krav på återrapportering i regleringsbrevet Kontakterna med skogsägare och allmänhet, samt de väsentligaste aktiviteterna som genomförts under året. Det ska framgå vilka insatser som har gjorts för att målgrupperna kvinnor respektive män har kunnat delta i eller tillgodogöra sig Skogsstyrelsens informations-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet och vilket resultat som uppnåtts. Återkopplingen av resultaten från återväxtinventeringen Polytax till markägare och entreprenörer med flera och av åtgärder för att öka röjningen i plant- och ungskog. Arbetet med skogens sociala värden och särskilt arbetet med kommuner och andra, inom respektive kommun betydelsefulla aktörer, om tätortsnära skogar. Måluppfyllelse Vår bedömning är att vi ligger väl till i förhållande till målet och att det har skett en förbättring i jämförelse med föregående år. Med externa och interna kundundersökningar som grund har vi börjat arbeta mera systematiskt med att anpassa vårt budskap till olika målgruppers krav och förväntningar. Bl.a. har vi inom Lbu (Landsbygdsutveckling) arrangerat speciella skogsägarträffar som ett led i att nå en ökad andel kvinnor. Vår ambition är att fortsätta vårt systematiska arbete med att tidigt involvera olika målgrupper i att utveckla våra arbetssätt. Vår rådgivning ska bidra till att de skogspolitiska målen uppnås. Rådgivning kan ske på flera sätt t.ex. genom kurser eller rådgivning i fält för grupper eller enskilt. Information och råd ges också via telefon, brev, webb eller i samband med informationsträffar eller vid besök på det lokala distriktskontoret. I vår rådgivning ska vi nå de som vi bedömer har uttalade eller störst behov av vår rådgivning. Rådgivning och utbildning har till stor del inriktats mot våra prioriterade områden och då framförallt föryngringar, generell hänsyn och röjning. Rådgivning i fält före avverkning är en viktig del i arbetet med att förbättra föryngringarna och den generella hänsynen. Här har rådgivning i fält med markägare och/eller avverkare kommit att delvis ersätta fältbesök där enbart Skogsstyrelsen tjänsteman besöker objektet. På detta sätt ges möjlighet att påverka attityder och kunskaper hos viktiga målgrupper som annars inte nås av rådgivning/utbildning. Så kallade rådgivningskvitton används för att befästa budskapet till deltagaren. Det nya Landsbygdsprogrammet för perioden ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning på landsbygden samt en god miljö i jord- och skogsbruket. De skogliga delarna omfattar rådgivning om hållbart skogsbruk, stöd till skötsel av natur-, kultur- och sociala värden, nyplantering av ädellövskog och information om uttag av grenar och toppar samt askåterföring. Ett grundläggande, förberedande arbete i ett flertal projektgrupper har skett under verksamhetsåret. 13

15 Tabell 3. Rådgivning, utbildning och information Diff. % Tjänstgöringsdagar och kostnad (tusen kronor) Tjänstgöringsdagar, antal % Kostnad, tusen kronor % Intäkter (tusen kronor) Anslag 41: % Anslag 41:2 ap % EU % Annan finansiering % Övriga intäkter % Omfattningen av rådgivningen har minskat i jämförelse med år Minskningen beror bl.a. på att vi under 2005 hade en utökad rådgivningsverksamhet i södra Sverige efter stormen i januari Återkoppling av resultat Polytax Rådgivning och information för att förbättra den generella hänsynen riktas till stor del mot virkesköpare, planerare och maskinförare eftersom flera undersökningar visar att dessa grupper har betydligt större inverkan på den generella hänsynen än skogsägarna. Att tjänstemän och entreprenörer är viktigare än skogsägarna beror dels på att skogsägaren ofta lämnar över ansvaret för att utforma hänsynen på den som avverkar, dels på att varje individ inom gruppen yrkesverksamma hanterar ett stort antal objekt varje år. Öka röjning i plant- och ungskog Användningen av satellitbilder för att identifiera fastigheter med röjningsbehov blir allt viktigare som bas för röjningsrådgivningen. Markägare med röjningsbehov får information om detta i brev och bildar den viktigaste målgruppen för röjningsrådgivning i fält och röjningskurser. Genom att man riktar aktiviteterna mot en målgrupp med känt behov blir rådgivningen effektivare. Inom röjning där vårt mål är att analysera röjningsbehovet med hjälp av fjärranalys inom % av privatskogsinnehavet har arbetet haft fokus på uppföljningsfasen. Ett framgångsrikt koncept har varit telefonkontakten med skogsägare och tillhörande enkätundersökning. Skogens sociala värden Under år 2006 genomfördes en intern utredning om hur Skogsstyrelsen ska fortsätta arbeta med tätortsnära skogar. Utredningen resulterade i att verksamhetsområdet Tätortsnära skog bytte namn till Skogens sociala värden. Den tidigare inriktningen på tätorter med fler än invånare ändrades till att gälla alla skogar som har höga sociala värden. 14

16 Skogar med höga sociala värden finns både nära där människor bor och på längre avstånd. De är viktiga för människans rekreation, hälsa och livskvalitet. De kan också utgöra en resurs för lokal och regional utveckling, exempelvis genom naturturism. Skogsstyrelsens ambition är att verka för en rekreationsinriktad skötsel av skogar med höga sociala värden som bevarar och utvecklar deras rekreations-, natur- och kulturvärden. Skogsstyrelsen omprövade därmed sitt verksamhetsmål att teckna samarbetsdokument och formulerade nya mål inför åren 2007/2008 och Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt för förbättrad dialog och samverkan med myndigheter, organisationer, föreningar och andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Att identifiera vilka mark- och vattenområden som har höga sociala värden, att utveckla handläggningsrutiner samt kompetensutveckling är viktiga frågor att arbeta vidare med. Det hittillsvarande arbetet gentemot bl.a. kommuner har genererat ett antal samarbetsdokument. Under året initierades även ett samarbete om friluftslivsfrågor med Forestry Commission i Storbritannien. Skogsstyrelsens distrikt har under året arbetat med information och rådgivning om tätortsnära skog samt projekt som gör naturen mer uppskattad och tillgänglig: handikappanpassning, guidningar, skolverksamhet, utformning av vandringsleder, rastplatser med grillmöjligheter och fågeltorn är några exempel. Rådgivning och information efter stormen Gudrun Rådgivning inom stormområdet har genomförts i stor omfattning och varit inriktad på att ge råd om risker för angrepp av granbarkborren, säkerhetsfrågor i samband med avverkning m.m. Vissa planerade verksamheter har fått prioriteras om för rådgivning till stormdrabbade skogsägare skogsägare i stormområdet fick ett upprop och instruktion till Sök och plock vinter för att minimera effekterna av granbarkborrens härjningar. Ett stort antal informationskvällar för skogsägare planerades också, något som snabbt fick en än mer ökad tyngd efter stormen Per på nyåret. Skogsstyrelsens distriktskontor blev mer inbjudande, synliga och tydliga. Den lokala förankringen hos Skogsstyrelsen bedöms vara av stor betydelse för att skapa och bibehålla goda kontakter med skogsägare och därigenom lättare nå de skogspolitiska målen. Skogsstyrelsens omorganisation och övergång till en myndighet stärker distrikten och den lokala förankringen. Under år 2006 fick samtliga 15

17 regions- och distriktskontor nya enhetliga fasadskyltar. Detta gör också myndigheten synlig och tydlig och bjuder in till besök. Även tjänstebilar och arbetskläder fick nya dekaler. Figur 2. Skogsstyrelsen arbetar med flera olika kommunikationskanaler för att öka kunskaperna hos skogsägare och allmänhet. Ett konsultativt arbetssätt har visat sig framgångsrikt i arbetet med att påverka skogsbrukets attityder i en riktning som leder till rätt avvägning mellan produktions- och miljömålen i skogspolitiken. Vår bedömning är att störst effekt nås vid enskild rådgivning men det är också den mest kostsamma arbetsformen. Användningen av Internet blir därför en alltmer självklar del i vår kommunikation. Huvudwebbplatsen är och den skräddarsydda, lokalt förankrade webbplatsen för skogsägare är MinSkog ( Skogsstyrelsens webbplatser uppdaterades i slutet av året för att öka möjligheten till en mer aktiv information och rådgivning. Samtidigt skedde stora anpassningar för att möta behoven hos funktionshindrade. Ett försök med webbaserad rådgivning inleddes mot slutet av året. Skogsägarträffar - ett sätt att nå nya målgrupper Under hösten genomfördes ett projekt som anordnade sju skogsägarträffar i Lbuområdet (Lbu = Landsbygdsutveckling). Syftet var: Att skapa förutsättningar för distrikten, att via träffarna att få bra kontakt med skogsägare och andra inom skogsbruket. Att erbjuda skogsägare och andra ett intressant informationstillfälle. Att skapa en modell för framtida arbete med liknande arrangemang. Att skogsägarträffarna ska skapa mötesplats mellan skogsägare och skogsbrukets övriga aktörer. Aktiviteterna och huvudteman kring skogsägarträffarna var föreläsningar om röjning, bioenergi och skadeinsekter samt inslag av lokalt angelägna skogsfrågor. 16

18 Deltagarna som kom på träffarna och de deltagande utställarna var mycket nöjda med hela arrangemanget, vilket även projektets utvärderingar visar. Projektet lyckades också bra med att nå målgruppen kvinnor då träffarna hade ca % kvinnligt deltagande. Projektet har med dessa skogsägarträffar gjort goda erfarenheter för framtida liknande arrangemang. Tidningen Skogseko Tidningen Skogseko (trycks i exemplar) har kommit ut med fyra nummer och distribueras till alla skogsägare med mer än fem hektar skogsmark. Den når dessutom mer än personer i skogs- och skogsmaskinföretag, skolor, länsstyrelser, kommuner m.fl. Under året har särskild tyngdpunkt lagts vid information och rådgivning i efterdyningarna av stormen Gudrun och det ökande hotet från granbarkborren. Lokaleko Under året har organisationen prövat konceptet med Lokaleko, där innehållet tas fram av Skogsstyrelsens distrikt. Försöket har varit uppskattat och bidrar till att förstärka den lokala förankringen. Tack vare att Lokaleko distribueras tillsammans med Skogseko kan kostnaderna hållas på en låg nivå. Lokaleko når skogsägarna i det egna distriktet. Vi har genomfört en läsvärdeanalys på det första numret i testdistrikten, där en majoritet ställer sig positiva till att fortsätta få Lokaleko. Lokaleko från Södra Värmlands distrikt. Skogen i Skolan och Skogens Dag Genom vårt arbete i Skogen i Skolan når vi målgruppen barn och ungdomar. Skogsstyrelsens omorganisation föranledde dessutom en omorganisation inom Skogen i Skolan. Vid ett möte i maj 2006 träffades representanter för de dåvarande 4 sydliga regionerna inom Skogen i Skolan och beslutade att Skogen i Skolan i Götaland från och med år 2007 ska bestå av enbart två regioner, Västra Götaland och Östra Götaland. Dessa regioner överensstämmer med Skogsstyrelsens region- 17

19 gränser för Region Öst respektive Region Väst. Skogsstyrelsen har fortfarande en samordnande roll i Västra Götaland medan det ännu är oklart hur verksamheten ska bedrivas i Östra Götaland. Skogens Dag anordnades på 35 platser och hade uppskattningsvis besökare varav en tredjedel barn. Syftet med Skogens Dag var liksom tidigare år att nå ut till allmänheten och i synnerhet barnfamiljerna med information och roliga aktiviteter om skogen. Till årets arrangemang hade flera nya profilprodukter med Skogsstyrelsens logga tagits fram bl.a. banderoller och parasoller. Arrangemanget genomfördes i samarbete med ett flertal företag och organisationer. Säkerhetsrådgivning motorsågskörkort Som ett led i säkerhetsarbetet i skogen anpassade Skogsstyrelsen boken Motorsågning så att den blir en bärande del i utbildningen för motorsågskörkortet. Arbetet genomförs inom projektet Säker skog Det förebyggande säkerhetsarbetet är en förutsättning för att upparbetningen av stormfälld skog sker säkert. Boken Motorsågning är numera en bärande del i motorsågskörkortet och säkerhetsarbetet. 18

20 4. Inventering, uppföljning och utvärdering Mål i regleringsbrevet Ökade kunskaper om skogstillståndet inklusive miljöhänsyn. Krav på återrapportering i regleringsbrevet Utvecklingen avseende återväxternas kvalitet och miljöhänsynen vid föryngringsavverkning samt de väsentligaste aktiviteterna som genomförts under året. Redovisa skogsägarnas frivilliga avsättningar av skogsmark samt deras bidrag till måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1. Redovisa hur myndigheten har arbetat för att bidra till uppfyllandet av förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Redovisa hur arbetet fortlöper med fastställande av länsvisa strategier med utgångspunkt i den nationella strategin för genomförande av formellt skydd av skog. Redovisa på vilket sätt Skogsstyrelsen har stöttat de länsstyrelser som genomför pilotarbetet med regionala landskapsstrategier. Måluppfyllelse Vår bedömning är att vi ligger väl till i förhållande till målet och att vi ökat både vår egen och våra kunders kunskap om skogstillståndet och miljöhänsyn. Genom vårt arbete med stormrelaterade specialinventeringar har vi skaffat oss ny kunskap om bland annat inventeringsmetoder. Vår ambition är att fortsättningsvis förbättra och utveckla befintliga metoder och nya metoder samt systematiskt implementera dessa i verksamheten för att ytterligare förstärka vår egen och våra kunders kunskap. Flera ordinarie inventeringar och undersökningar har under år 2006 ställts in i Götaland till förmån för stormrelaterade specialinventeringar, bl.a. insektsövervakning. Det förklarar delvis nedgången i antalet tjänstgöringsdagar. Tabell 4. Inventering, uppföljning och utvärdering Diff. % Tjänstgöringsdagar, antal % Intäkter, tusen kronor % Kostnad, tusen kronor % Uppföljning av de nationella sektorsmålen Skogsstyrelsen har genomfört en första uppföljning av de nationella sektorsmålen. Av de tretton kortsiktiga målen ska de flesta ha nåtts till år 2010, och resultaten från uppföljningen visar att det är mycket varierande hur långt man kommit. Målet om att antalet underkända föryngringar ska halveras är redan idag i stort sett uppfyllt. Likaså är mängden död ved i dag så stor att målet om en ökning med 40 % kommer att nås med god marginal om utvecklingen håller i sig. Utvecklingen av andelen äldre lövrik skog och gammal skog som är minst över 120 år är också positiv. 19

21 Däremot bedöms situationen som allvarlig när det gäller utvecklingen av miljöhänsyn i samband med avverkning. Där har utvecklingen stannat av eller till och med gått bakåt de senaste åren. Andelen nyckelbiotoper som avverkas är fortfarande för hög liksom andelen skadade fornlämningar och värdefulla kulturlämningar. Arealen utförd röjning har visserligen ökat väsentligt, men samtidigt har den areal som är i akut behov av röjning ökat. Myndigheten har också på uppdrag av Miljömålsrådet påbörjat en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Rapporten kommer att lämnas till miljömålsrådet i september Återväxternas kvalité Under senare delen av 1970-talet och under hela 80-talet förbättrades föryngringsresultaten kontinuerligt. I början av 1990-talet avtog denna positiva utveckling för att under 1990-talets senare hälft vändas till en försämring (se diagram 2). Andelen godkänd areal enligt skogsvårdslagens krav har därefter förbättrats avsevärt, men ligger fortfarande under önskvärd nivå. De senaste inventeringsresultaten visar att 84 % av föryngringsarealen uppfyller skogsvårdslagens krav på antal huvudplantor och minsta luckighet. Enligt det nationella sektorsmålet ska under perioden 2004 t.o.m andelen undermåliga föryngringar halveras jämfört med perioden Under perioden var 26 % av arealen undermålig. Om nuvarande positiva trend håller i sig kommer alltså sektorsmålet att nås. Andel (%) Skogsodling Naturlig föryngring Ingen aktiv föryngringsåtgärd Inventeringsår Diagram 2. Andel av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller skogsvårdslagens krav på antal huvudplantor och minsta luckighet för olika föryngringsmetoder. 20

22 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning Många skogsägare tar inte tillräcklig hänsyn till natur- och kulturmiljöer i samband med föryngringsavverkning. Mellan en femtedel och en fjärdedel (24 %) av den föryngringsavverkade arealen når inte upp till skogsvårdslagens krav på hänsyn till naturvårdens- och kulturmiljövårdens intressen, se diagram 3. Uppdelat på markägarkategori framträder en stor skillnad, 18 % av den föryngringsavverkade arealen på storskogsbrukets marker uppfyller inte lagens krav medan motsvarande siffra för privatskogsbruket är hela 32 %. Resultaten från Skogsstyrelsens uppföljning visar vidare att man på nästan av denna areal skulle kunna klara skogsvårdslagens krav med en bättre planering där man i större utsträckning koncentrerade de kvarlämnade träden till de miljöer som pekas ut i föreskrifterna till lagen, t.ex. hänsynskrävande biotoper och skyddszoner. Enligt det nationella sektorsmålet ska arealen som inte når upp till skogsvårdslagens krav halveras till år 2010 jämfört med perioden Vi ser än så länge ingen tendens till att detta sektorsmål kommer att nås. Andel (%) 100% 90% 19 80% 70% % 74 50% 40% Bättre än SVL I nivå med SVL Sämre än SVL 30% 52 20% 10% % 1989/ / / / / / /04 Avverkningsår Diagram 3. Andel av den föryngringsavverkade arealen som inte uppfyller, uppfyller respektive är bättre än skogsvårdslagens krav på hänsyn vid föryngringsavverkning. Vid uppföljningarna 1989/91 och 1992/93 gjordes ingen uppdelning på bättre än SVL och i nivå med SVL. Värdena för 2002/04 är preliminära. Skogsägarnas frivilliga avsättningar Skogsstyrelsen har under åren 2005 och 2006, via telefonintervjuer och fältinventeringar, följt upp småskogsbrukets frivilliga avsättningar. Under år 2007 kommer uppföljningen att fortsätta dels med sista årets fältinventeringar på småskogsbruket och dels med uppföljning av mellanskogsbrukets och storskogsbrukets frivilliga avsättningar. Nedanstående text baseras alltså på preliminära siffror och en komplett bild kan ges först när hela uppdraget slutredovisats hösten

23 I den nu pågående uppföljningen har definitionen av en frivillig avsättning skärpts i jämförelse med tidigare undersökningar. Nu finns även ett krav på att skogsägaren ska ha dokumenterat avsättningen i en Grön skogsbruksplan eller liknande dokument. Preliminära resultat indikerar att det nu finns i storleksordning hektar skogsmark inom frivilliga avsättningar nedanför gränsen för fjällnära skog vilket är knappt dubbelt så mycket som den samlade formellt skyddade skogsmarken. Ovanför gränsen för fjällnära skog finns ytterligare cirka hektar frivilligt avsatt. Delmål 1under miljökvalitetsmålet Levande skogar avser hektar skyddsvärd skog nedanför gränsen för fjällnära skog. Bilden av hur mycket av avsättningarna som är skyddsvärd är ännu så länge ofullständig. Nuvarande kunskap tyder på att målet ännu inte är nått. Inventering av nyckelbiotoper Nyckelbiotopsinventering har pågått sedan år 1993 (försöksverksamhet startade redan år 1990). Under denna tidsrymd har drygt nyckelbiotoper, motsvarande cirka hektar, hittats inom privatskogsbruket. Den genomsnittliga storleken på en nyckelbiotop är 3,1 hektar. Under år 2006 har nyckelbiotoper, motsvarande hektar, hittats. Resultaten från inventeringen presenteras löpande på Internet-tjänsterna "Skogens Pärlor" och "Skogens Källa". Nyckelbiotopsinventeringens samlade resultat utgör unik landskapsinformation som används för arbete med områdesskydd enligt delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar och i annan planering. Enligt tidigare överenskommelser, i enlighet med skogsbrukets sektorsansvar, ska mellan- och storskogsbruket själva svara för inventering av nyckelbiotoper på sina marker samt leverera inventeringarna till Skogsstyrelsen. Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk Arbetet med skogens sociala värden och möjligheten att, i samma bestånd, kunna kombinera virkesproduktion och utveckling av naturvärden gör att alternativa skogsbrukssätt behöver utvecklas. Som en del i detta arbete driver Skogsstyrelsen projektet Kontinuitetsskogar 1) och kontinuitetsskogsbruk, ett treårigt regeringsuppdrag. Mycket av arbetet görs inom sju delprojekt som behandlar kartläggning, identifikation, bruk och skötsel, bibehållande av naturvärden. Detta kan i sin tur formuleras som fyra nya nyckelfrågor som är varför skydda, hur hitta, hur sköta och vad innebär detta ekonomiskt och biologiskt. Ett omfattande samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet ingår i projektet. 1) Kontinuitetsskogar definierar Skogsstyrelsen som områden som varit kontinuerligt trädbevuxna utan väsentliga trädslagsbyten sedan år Med områden avses trädbevuxen produktiv skogsmark >0,25 hektar. Med kontinuerligt trädbevuxna avses skogsmark där virkesförrådet kontinuerligt legat över den nivå som motsvarar gräns för föryngringsplikt enligt skogsvårdslagen 5 (»0,25 0,30 i massaslutenhet). Några väsentliga trädslagsbyten som medfört skifte av skogsekosystem under tidsperioden ska ej ha skett. I blandskogsbestånd innebär det att åtminstone ett trädslag funnits kontinuerligt med som lägst volymen 10 m 3 sk/hektar. Undantag från ovanstående krav på lägsta virkesvolym är vissa lövskogsbestånd präglade av betes- och skottskogsbruk. Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Skogsstyrelsen har under år 2006 bidragit till uppfyllandet av förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön genom att delta i referens- 22

24 grupper för införandet av vattendirektivet vid länsstyrelserna och vid vattendistriktens vattendelegationer. Skogsstyrelsen har medverkat i flera seminarier och möten som anordnats av vattenmyndigheterna och är företrädd i vissa vattenråd. Kontaktpersoner för vattenfrågor har utsetts regionalt. I delar av landet fungerar Skogsstyrelsen som kontaktväg för skogssektorn i arbetet med att ta fram åtgärdsprogram. Hur vattendirektivet kommer att påverka skogsbruket beror i stor utsträckning på de bedömningsgrunder som är under utarbetning på Naturvårdsverket. I all lagtillsyn ingår att beakta effekter på vatten, exempelvis vid handläggning av skyddsdikning, föryngringsavverkning mot sjöar och vattendrag, vitaliseringsgödsling samt gödsling. Skogsstyrelsen har samverkat med kommuner i flera vattenskyddsområden. Skogsstyrelsen driver LIFE-projekten Forests for Water och RecAsh. Båda har under året haft sina internationella slutseminarier. Forests for Water undersöker hur skog och skogsbruk kan bidra till genomförandet av vattendirektivet. RecAsh arbetar för att förbättra förutsättningarna för askåterföring. Skogsstyrelsen är också partner i Life Flodpärlmusslan som leds av WWF. Under året har internutbildningar om vattendirektivet och Skogsstyrelsens styrande dokument om vatten genomförts. Externt har vattenfrågor tagits upp på sektorsdagar, vägdagar och skogsdagar. En region har drivit ett rådgivningsprojekt, Skogsbruk och vatten. Kurser har också getts på uppdragsbasis. Skogsstyrelsen har deltagit i olika inventeringsprojekt, exempelvis inventeras värdefulla vattenmiljöer i samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland. I Skog och Vatten-inventeringen som delvis har bedrivits inom ramen för Gröna jobb har totalt cirka km inventerats och inventeringen fortsätter nu i Örebro län. Länsvisa strategier för formellt skydd av skog Biotopskydd och naturvårdsavtal används tillsammans med naturreservatsinstrumentet i samarbetet mellan myndigheterna inom natur- och kulturmiljövården. Arbetet organiserades och förtydligades i Nationell strategi för formellt 23

25 skydd av skog som lämnades till regeringen 1 juni Regionala länsvisa strategier har sedan tagits fram och tillämpas. Skogsstyrelsen samverkar med länsstyrelserna och bl.a. har gemensamma kurser för handläggare genomförts åren 2005 och 2006 för att föra ut strategins arbetsmodell. Ytterligare några regionala kurser genomförs under år Stöd till Länsstyrelsernas pilotarbete med regionala landskapsstrategier Skogsstyrelsen har som ett led i att vara rådgivande och stöttande i försöksverksamheten, deltagit i möten och aktiviteter med samtliga sju länsstyrelser som ingår i försöket samt övriga myndigheter. Som exempel kan nämnas att i Västerbottens län har man valt att arbeta med regional landskapsstrategi i Kultsjödalen i Vilhelmina fjällvärld. Övergripande har diskuterats hur olika naturresurser nyttjas som vattenkraft, vindkraft, mineraler och skog. 24

26 5. Statligt stöd Mål i regleringsbrevet Statligt stöd ska utgå till insatser för skogsbruket som går utöver vad skogsägaren kan förväntas finansieras själv. Krav på återrapportering i regleringsbrevet Användning av de statliga stöden, fördelat på typ av stöd/verksamhet (areal och kostnad). För biotopskydd och naturvårdsavtal ska dessutom den ackumulerade arealen fördelat på biotoptyp redovisas. Redogörelse av det uppdrag som Skogsstyrelsen har fått tillsammans med Vägverket för att åtgärda körskador till följd av stormen den 8-9 januari 2005 (N2005/1634/HUB). Måluppfyllelse Vår bedömning är att vi ligger väl till i förhållande till målet. Detta gäller emellertid inte återväxtstödet efter stormen Gudrun som i vissa delar inte utnyttjats i den omfattning som var förväntad. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ta fram och tillämpa gemensamma rutiner för olika stödformer. Speciellt bör vi aktivt arbeta med att öka intresset för mångfaldsföryngringar inom hägn. Under perioden omfattar statliga stöden även stöd med anledning av stormen Gudrun. Förändringen i antalet tjänstgöringsdagar kan delvis härledas till detta. År 2005 hade en ovanligt låg nivå på antalet tjänstgöringsdagar vilket sedan till viss del kompenseras av uppgången under år Tabell 5. Statligt stöd m.m Diff. % Tjänstgöringsdagar, antal % Intäkter, tusen kronor % Kostnad, tusen kronor 1) % Resultat 2) ) I beloppet ingår utbetalda ersättningar för naturvårdsavtal och intrångsersättning för biotopskydd, kostnader för kalkning och vitalisering samt vissa kostnader för att hantera det statliga stödet. 2) Kapitalförändring anslag 41:2. Biotopskydd och naturvårdsavtal Arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal har pågått sedan år År 2006 har anslaget varit 174,5 miljoner kronor. För att år 2010 kunna nå delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar ( hektar nya biotopskydd och hektar nya naturvårdsavtal) krävs en avsevärd höjning av anslaget. 25

27 Tabell 6. Biotopskydd och naturvårdsavtal Hektar Tusen kronor Hektar Tusen kronor Hektar Tusen kronor Biotopskydd Naturvårdsavtal Biotopskyddsinstrumentet används enligt miljöbalken och förordningen om områdesskydd, för att skydda mindre skogsbiotoper med höga naturvärden. Ersättning betalas ut till skogsägaren för minskat marknadsvärde på fastigheten. Under år 2006 har hektar produktiv skogsmark handlagts och beslutats som biotopskyddsområden (diagram 4). Den nya, största tillåtna arealen för ett område som ökat från cirka 5 till cirka 20 hektar har gällt under år 2006 och märks i statistiken; medelarealen har ökat till 3,5 hektar från att under en rad av år ha varit omkring 3 hektar. Under år 2006 tillkom 15 biotopskyddsområden (3,4 %) som var större än 10 hektar. Motsvarande antal för hela perioden är 39 st (0,8 %). Nya rutiner arbetades fram för biotopskydd och beslutades i början av år Äldre naturskogsartad skog är areellt den mest dominerande typen av skyddade biotoper (diagram 4). Den innehåller ofta stora virkesvärden vilket innebär hög ersättning per hektar. Samtidigt är just dessa bestånd de som löper störst risk att bli avverkade. Biotopskydd Strand- eller svämskogar Mark med gamla träd Ras- eller bergbranter Myrholmar Källor med omgivande våtmarker Hassellund o hasselrika skogar Alkärr Rik- och kalkkärr Kalkmarksskogar Äldre betespräglad skog Äldre sandskogar Örtrika sumpskogar Mindre vattendrag Ravinskogar Örtrika allundar Äldre naturskogsartade skogar Lövbrännor Brandfält Diagram 4. Biotopskyddsområden perioden som hittills har skyddats, Avser produktiv skogsmark, hektar. Naturvårdsavtal tecknas som civilrättsliga avtal mellan Skogsstyrelsen och en markägare för att bevara eller utveckla höga naturvärden. Under året har det tillkommit hektar produktiv skogsmark som skyddats med dessa avtal (diagram 5). Det har funnits ett påtagligt positivt intresse för naturvårdsavtalen från 26

28 olika aktörer men senaste åren har vi noterat ett vikande intresse, bl.a. med anledning av bristande möjligheter för skogsägaren att periodisera intäkten för avtalet. Diskussioner om nya avtalstyper förs inom Skogsstyrelsen. Nya rutiner för naturvårdsavtalen har beslutats av myndigheten i slutet av året. Naturvårdsavtal Boplatser, spelplatser, växtplatser 731 Anlagda brandfält 598 Kantzoner, korridorer,bäckar, raviner Öar, myrholmar 352 Kulturmarker, hagar, skogsbeten Ädellövskog Naturskogsartad lövskog Naturskogsartad barrskog Lövbrännelikn. successionsmarker Diagram 5. Slutna naturvårdsavtal för perioden Avser produktiv skogsmark, hektar. Planerna på ett nytt instrument för skötsel av biotoper med höga natur- och kulturmiljövärden bl.a. biotopskyddsområden och naturvårdsavtal realiseras under åren Skogsstyrelsen tar fram detta instrument som en del av det nya Landsbygdsprogrammet perioden Det ska vara i drift år 2008 och medlen slussas till markägare, främst för att bekosta målklassning och biotopvård. Instrumentet är ett betydelsefullt tillskott i arbetet med natur- och kulturmiljövård. Arbetet med formellt skydd sker med väl inarbetade rutiner. Under året har utvecklingsarbete pågått som rör bl.a. kvalitetssäkring av databasen och frågor kring omfattande stormar och insektsproblematik. Skogsstyrelsen har också under året haft ett regeringsuppdrag för att utveckla arbetet med marklösen. Detta uppdrag redovisades till regeringen den 30 juni Den samlade arealen av områden som skyddats med de två instrumenten framgår av tabell 7. Utöver naturvårdsavtalens areal på cirka hektar produktiv skogsmark, finns även hektar s.k. vitryggsavtal. De har slutits mellan dåvarande skogsvårdsstyrelsen och skogsbolaget Bergvik och syftar till att bevara och utveckla livsmiljöer för den Vitryggiga hackspetten. Dessa avtal har slutits utan ekonomisk ersättning. De räknas inte in i arealen av formellt skyddade områden utan ryms inom skogsbrukets frivilliga avsättningar. 27