Det finns en avgörande skillnad mellan banker i allmänhet och Lidköpings egen bank.

Transkript

1 Det finns en avgörande skillnad mellan banker i allmänhet och Lidköpings egen bank. För oss är det självklart att de resurser och pengar som våra kunder och vi tillsammans har skapat här i bygden, ska användas för att stimulera idéer och verksamheter som gör livet lättare att leva just här. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 VD HAR ORDET...3 DET LOKALA NÄRINGSLIVET INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI FÖRETAGSSTYRNING...7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...8 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA REVISIONSBERÄTTELSE STYRELSE, REVISORER OCH VALBEREDNING

3 VD HAR ORDET Vårt avtal med Swedbank innebär också att vi skall använda dess grafiska profil lokalt anpassad. Detta har vi nu fullföljt under 2007 och därför har vi satt upp nya fasadskyltar med Sparbanken Lidköping. Utöver detta har vi också tydligare skyltat upp bankens uttagsautomater. Under 2007 har vi genomgått sedvanlig revision för vår miljöcertifiering vilken utfallit till full belåtenhet. Inte minst med hänsyn till den debatt som nu tagit fart världen över och de synliga bevis vi dagligen får känns det rätt att ha anpassat bankens verksamhet till miljöcertifieringen ISO Sparbanken Lidköping skall vara ledande på service. Det skall vara enkelt att göra affärer med Sparbanken Lidköping. Det är själva kärnan i vårt varumärke och nyckeln till att vi ska uppfattas som den ledande banken på service. För att ytterligare leva upp till detta kommer vi från och med den 7 april 2008 att ha öppet till klockan varje dag. Tillgänglighet, okomplicerad service och proaktivitet är viktigt för dagens bankkunder som har möjlighet att jämföra olika aktörers villkor på nätet. Detta följs också upp genom att satsa på kompetensutveckling hos all vår personal. Sparbanken Lidköping är en fullservicebank som tillhandahåller samtliga bankrelaterade tjänster för alla kunder. Det upplevda värdet av att vara helkund skall överträffa alla andra alternativ på marknaden. Banken är välkänd, välskött, har en god lönsamhet och en relativt hög marknadsandel. Sparbanken Lidköping ägs av en lokal stiftelse. Allt överskott används till att trygga kundernas tillgångar i banken och utdelningen till Sparbanksstiftelsen Lidköping används till att främja näringslivsutveckling, forskning och utbildning samt idrott och kultur i Lidköping med omnejd. Bankens uppgift blir därmed att driva en lönsam och konkurrenskraftig verksamhet med nöjda kunder medan Sparbanksstiftelsen ger tillbaka av bankens vinst till bygden. Med denna uppbyggnad är vi en unik bank. Men en Sparbank som vår måste också utveckla system, produkter och tjänster för samtliga kundgrupper och det gör vi med vår viktigaste samarbetspartner, Swedbank. Det ger också våra kunder tillgång till internetbank, telefonbank, kontor och kunnande runt om i världen. Genom vårt mycket goda samarbete med Swedbank kan vi betjäna en kunds kreditbehov och placeringar, oavsett storlek har varit ett bra verksamhetsår för Sparbanken Lidköping med en god utveckling. Ett skäl till detta är att Lidköpingsbygden såväl som hela landet haft en mycket god konjunktur. Under året har vi haft en god utveckling av affärsvolymen och den uppgår nu till 12,6 miljarder kronor. Bankens intäkter har ökat med 6,8 % trots minskade räntemarginaler vilket kompenserats med en god volymutveckling. Kostnaderna har ökat med 7,5 %. Rubriken kreditförluster är i år netto en återvinning på 0,1 mkr mot en kreditförlust på 4,3 mkr året innan. Resultatet före kreditförluster har därmed ökat med 6,3 % från 85,1 mkr år 2006 till 90,5 mkr år 2007 vilket återigen är det bästa resultatet i bankens historia. Rörelseresultat efter kreditförluster var 12,1 % högre år 2007 än föregående år och i kr 90,5 mkr mot 80,7 mkr år Sparbanken Lidköping är en annorlunda bank. Det har vi varit i 174 år och det vill vi fortsätta att vara. Vi vill vara en bank för vår bygd, något som alla tjänar på. Vi vill bidra till en positiv utveckling genom nya satsningar i bankens affärsverksamhet och Sparbanksstiftelsen Lidköpings stöd till Lidköpingsbygden. Till följd av årets starka resultat föreslår bankens styrelse en utdelning på 10 mkr till Sparbanksstiftelsen Lidköping. Vår förhoppning är att detta kommer att resultera i fler företag, lägre arbetslöshet, fler innevånare och fler turister till vår bygd. Erling Håstrand Verkställande direktör 3

4 DET LOKALA NÄRINGSLIVET 2007 Lidköpingsbygden är en livskraftig region med en mångfald av företag inom olika branscher. Året har kännetecknats av en god tillväxt och lönsamhet inom de flesta näringar och det märks även lokalt att det är högkonjunktur i Sverige. Det har varit en fortsatt hög aktivitet på byggnation av rörelse- och bostadsfastigheter och efterfrågan på kontorslokaler. Inom lantbruket har man under året förbättrat lönsamheten, främst inom spannmåls- och mjölkproduktion. Båda dessa produktionsgrenar har på grund av omvärldsfaktorer fått betydligt högre avräkningspriser under Grisnäringen har dock haft det betydligt tuffare då de högre spannmålspriserna starkt påverkat all uppfödning från smågris- till slaktgrisproduktion. I vår bygd stiger arealpriserna alltjämt på både åker- och skogsmark vilket är ett utslag av nuvarande leveranspriser. Inom energiproduktion kopplat till lantbruk är det främst vindkraften som står för de största investeringarna. Energiproduktion kommer att bli ett allt mer viktigt komplement till de traditionella lantbruksprodukterna. Detta är också framsynt inte bara ur miljösynpunkt utan även sett ur perspektivet att energikostnaderna ökar världen över. Turistnäringen har under året visat en god utveckling där besöksnäringen återigen ökat mot året innan. "Läckö-Kinnekullebygden" är ett känt begrepp i turistsverige. Den nyinspelade filmen om Arn förväntas ytterligare ge resultat inom besöksnäringen i området. Uppvaktning på Kronprinsessan Victorias 30-årsdag Läckö slott har under 2007 haft utställningar, scenframträdanden och en operaföreställning som lockat många besökare. Under året beslutades att i anslutning till slottet bygga ett Naturrum enligt Naturvårdsverkets koncept, Naturrum Vänern Victoriahuset. Detta Naturrum överlämnades till kronprinssessan Victoria på hennes 30-årsdag den 14 juli på Stockholms slott. Sparbanksstiftelsen Lidköping har bidragit med 6,25 mkr till detta projekt som beräknas vara klart om tre år. Lidköping är känd som porslinsstaden med Rörstrands och dess museum, för de trevliga butikerna och konditorier samt livlig torghandel. Handeln i framförallt Lidköping har utvecklats bra inom såväl detalj- som sällanköpshandel. Kommunen har också under året tagit ställning för att sällanköpshandel kan etableras inom Änghagsområdet och därmed är inte området vid Skararondellen aktuellt. Nominerade företagare, Alf Almqvist och Nils Engström, till årets företagarpris flankerade av Erling Håstrand och Stig Dahllöf Lidköpings kommun har också planerat att skapa en ny stadsdel - Hamnstaden - centralt i Lidköping. Här skall man bo, arbeta och vistas med både nya och gamla lidköpingsbor samt besökare från när och fjärran. Hamnstaden vänder ansiktet mot vattnet och är länken mellan Nya Staden och Vänern. I Hamnstaden finns alla förutsättningar för en modern stadsmiljö med attraktivt boende för livets alla skeden och nya mötesplatser för kultur-, fritids- och naturupplevelser. Övrigt näringsliv har hävdat sig väl tack var sin mångfald av företag. En tendens är dock att vid ägarbyte kommer köparen oftast utifrån samt är en koncern med huvudkontor ofta utanför Sverige. Sjöfartsnäringen har fortsatt utvecklats mycket väl och stora delar av tillverkningsindustrin och servicenäringen går fortsatt bra i Lidköping. Tillgång till mark för byggnation har också ökat och under 2007 har ytterligare tomtmark färdigställts för bostadsbyggnation. Arbetslösheten har i Lidköpings kommun minskat under året för vuxna (äldre än 24 år) från 3,2 % till 2,0 %. Av Västra Götalands 49 kommuner, där snittet är 2,6 %, är det nu 32 kommuner som är sämre än Lidköping mot 15 stycken föregående år. Vad gäller arbetslösa ungdomar i kommunen (mellan år) har det skett en minskning från 6,5 % till 3,6 %, och det är hela 28 kommuner i Västra Götaland, vars snitt är 3,8 %, som har 4

5 sämre tal. Därmed kan konstateras att Lidköping nu har bättre tal vad gäller arbetslöshet i Västra Götalands län än genomsnittet. Alla siffror är från Arbetsmarknads-verket per Viktigt inför framtiden är tankar och idéer om hur Lidköping i framtiden skall kunna konkurrera med andra orter och vad vi skall göra för ett fortsatt starkt Lidköping. Vi måste med gemensamma krafter agera för att Lidköping i betydligt större utsträckning blir en attraktiv ort att ha verksamhet i och inte minst huvudkontorsfunktioner. Annars kommer än fler beslut tas om Lidköpings framtid på helt andra orter i landet och utomlands. Därför är frågor som ett gott samarbete mellan kommun och näringsliv och framförallt investeringar i infrastruktur, viktiga. Inför 2008 kan vi konstatera att högkonjunkturen är över för denna gång och att den internationella likviditetskrisen och börsnedgången kommer att påverka även det lokala näringslivet i Lidköping. Därför är det viktigt med ett starkt näringsliv som klarar konjunktursvängningar. INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2007 Global finansoro Ett bestående intryck från 2007 är oron på de globala finansmarknaderna som eskalerade under höstmånaderna. Den amerikanska bolånekrisen en följd av aggressiv utlåning till amerikanska hushåll med låg betalningsförmåga har med värdepapperisering och åtföljande internationell spridning dominerat utvecklingen på finansmarknaderna de senaste månaderna och dämpat konjunkturläget. Från en likviditetskris har bolånekrisen i USA muterat till en global kreditmarknadskris, där riskerna för kreditåtstramning, fastighetskris och en amerikansk recession har ökat. Effekterna på den svenska ekonomin har hittills varit begränsade, men riskerna för att effekterna blir större och mer spridda i hela ekonomin ökar ju längre finansoron pågår. Tillväxtekonomiernas bidrag till globala tillväxten ökar Den globala ekonomin har vid flera tillfällen under 2000-talet utsatts för flera störningar såsom finansiell oro, terrorattacker och rekordhöga råvarupriser men utan att ha hamnat i en långvarig eller djup konjunkturnedgång. Det förefaller som om världsekonomin bättre kan stå emot chocker jämfört med tidigare. Trots farhågor om en amerikansk lågkonjunktur och höstens turbulens på de globala finansmarknaderna växte världsekonomin med närmare 5 % under 2007, enligt preliminära beräkningar från IMF. Det är i stort sett samma tillväxtökning som för år Tillväxtekonomiernas betydelse för den globala tillväxten blev än tydligare under förra året när det amerikanska tillväxtlokomotivet tappade fart. Även i euroländerna har tillväxttakten dämpats om än inte lika påtagligt som i USA. Den pågående industrialiseringen i Asien bidrar allt mer till den globala tillväxten. Teorin att de större tillväxtekonomierna inte skulle påverkas av den amerikanska konjunkturavmattningen och globala finansoron fick allt större fotfäste. Denna teori har dock ifrågasatts på sistone inte minst när börsutvecklingen på flera tillväxtmarknader börjat falla kraftigt. Ökad risk för amerikansk lågkonjunktur Den amerikanska konjunkturavmattningen under 2007 kunde till största delen hänföras till bostadssektorn. Övriga delar av ekonomin växte i en relativt hygglig takt, vilket avspeglades inte minst på arbetsmarknaden. En arbetslöshet kring 5 % och fler nya arbetstillfällen om än i en lägre takt visade att ekonomin växte. Den amerikanska exportindustrin men även landets inhemska företag stärkte sin ställning till följd av dollarförsvagningen. BNP beräknas ha vuxit med drygt 2 % för helåret 2007, vilket dock är den svagaste tillväxten sedan Risken finns att den kraftiga nedgången på bostadsmarknaden sprider sig till andra delar av ekonomin. Ett minskat bostadsbyggande och sjunkande huspriser har ökat oron för att de amerikanska hushållen kommer att hålla hårdare i sina plånböcker den närmaste framtiden. Detta skulle kunna få stora implikationer på den amerikanska tillväxten eftersom den privata konsumtionen svarar för en väsentlig andel av ekonomin, cirka 70 % av BNP. Farhågor om en betydligt svagare tillväxt under 2008 och en växande kreditoro i spåren av den amerikanska bolånekrisen har pressat den amerikanska centralbanken (FED) att sänka styrräntan kraftigt på kort tid. Förväntningar om fler räntesänkningar och risken för en djupare konjunkturnedgång har lett till en historisk svag dollarkurs, framför allt gentemot de europeiska valutorna USD/SEK EUR/SEK Kronan gentemot dollar och euro Source: Reuters EcoWin 5

6 Stark inhemsk efterfrågan driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin försvagades under 2007 efter tre år i rad med en BNP-tillväxt som varit väsentligt högre än den trendmässiga tillväxten. Uppskattningsvis steg BNP med 2,5 % - 3 % under 2007 jämfört med drygt 4 % rekordåret Konjunkturbilden är dock tudelad. Det är framför allt en lägre exportökning som är den främsta förklaringen till fjolårets konjunkturavmattning. En svagare omvärldskonjunktur och kapacitetsbrister i svensk exportindustri är bidragande orsaker till exportavmattningen. Samtidigt har konkurrenssituationen skärpts för svensk industri i samband med att kronan har stärkts inte minst gentemot den amerikanska dollarn. Förutom en ofördelaktig svensk exportkonjunktur har den omvärderade risksynen på finansmarknaden till följd av finansoron missgynnat Stockholmsbörsen som föll på bred front under andra halvåret i fjol. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar i svensk ekonomi är fortsatt stark och har hittills inte påverkats i någon större omfattning av den globala konjunkturavmattningen och finansiella oron. Hushållens privata konsumtion hålls uppe av en god disponibelinkomstutveckling via inkomstskattesänkningar och en förbättrad arbetsmarknad. Det starka arbetsmarknadsläget medförde också att lönerna i fjolårets avtalsrörelse hamnande på en betydligt högre nivå jämfört med den föregående avtalsperioden. Riksbankens räntehöjningar under 2007 och oro för att de svenska huspriserna ska vända nedåt i spåren av den globala finansoron har hittills inte rubbat hushållens förtroende om sin egen ekonomi. Investeringarna växte på bred front under Näringslivets expansiva investeringssatsningar fortsatte under 2007 i syfte att utöka en redan fullt utnyttjad produktionskapacitet. Även bostadsbyggandet steg om än i en långsammare takt, delvis till följd av utbudsrestriktioner och högre byggmaterialkostnader. Den underliggande efterfrågan på bostäder är dock alltjämt stark. Ett stort antal kommuner har brist på bostäder samtidigt som behovet av modernisering av den befintliga bostadsstocken ökar. Offentliga satsningar i infrastrukturen bidrar också till att höja de samlade investeringarna till den högsta nivån sedan början av 1990-talet i relation till bruttonationalprodukten (BNP). %-förändring Ökat inflationstryck och högre räntor Ett ökat resursutnyttjande i svensk ekonomi bidrog till en fortsatt åtstramning av den svenska penningpolitiken. Riksbanken höjde styrräntan med 100 räntepunkter till 4 % under Under hösten och vintern har den finansiella oron blivit allt mer världsomspännande och riskerna för en väsentligt svagare omvärldskonjunktur har ökat. Det har inneburit att räntevapnet för tillfälligt har lagts åt sidan, trots att inflationstakten i svensk ekonomi har nått den högsta nivån på flera år. I december 2007 var ökningen i konsumentprisindex 3,5 %. Att inflationsförväntningarna stiger bör dock ge anledning till ökad oro och kan innebära att fjolårets uppgång i inflationen inte var tillfällig. Att Riksbanken ändrar fokus till att motverka en ökad inhemsk inflation kommer sannolikt att ske när väl utvecklingen på de finansiella marknaderna stabiliseras. Procent Riksbankens styrränta 3-månaders statsskuldsväxel Svenska ränteutvecklingen årig statsobligation Source: Reuters EcoWin Utsikter 2008 De globala tillväxtutsikterna har skruvats ned för Konjunkturavmattningen i den amerikanska ekonomin blir djupare än förväntat och bidrar till att även övriga världen växer i en lugnare takt. Någon global recession förutses dock inte, såvida inte den amerikanska ekonomin hamnar i en varaktig lågkonjunktur eller att den globala finansoron fördjupas. Riskerna för en sämre global tillväxt har dock påtagligt ökat de senaste månaderna. Att tillväxtekonomierna såsom Kina och Indien skulle kunna undvika en större tillväxtförsvagning vid en kraftigare nedgång i USA förefaller mindre sannolikt inte minst på grund av att ländernas handelsberoende med USA har intensifierats under de senaste åren. Den amerikanska centralbankens kraftiga räntesänkningar under hösten och vintern samt finanspolitiska stimulans åtgärder ökar dock utsikterna för att en djupare konjunkturnedgång kan undvikas under Även om den svenska ekonomin står relativt väl rustad mot en svagare omvärldskonjunktur kommer BNP-tillväxten att dämpas ytterligare under Sveriges relativt starka inhemska sektorer håller dock tillbaka nedgången medan exporten av varor och tjänster begränsas av en svagare omvärldsefterfrågan och ett stigande svenskt kostnadsläge. Svensk BNP-utveckling kvartalsvis Source: Reuters EcoWin 6

7 FÖRETAGSSTYRNING Sparbanken Lidköping AB bedriver sin verksamhet i associationsform aktiebolag sedan år 2000 och ägs av Sparbanksstiftelsen Lidköping till 100 %. För Sparbanken Lidköping AB föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken med ledning av förslag som bankens valberedning tagit fram. Valberedningen är bankens organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Annika Hähnert som ordförande samt ledamöterna Carina Olsson, Lena Hinders, Bengt Andersson och Rolf Eriksson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av årsstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse, som utses vid årsstämman, består av åtta ledamöter och en suppleant. Därutöver ingår två personalrepresentanter och två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på sidan 52. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak gällande lagar och förordningar och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2007 har styrelsen sammanträtt vid 18 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor, intern kapitalutvärdering med mera. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Bankens VD-assistent har varit sekreterare i styrelsen. Riskråd och internrevision Riskrådet är ett beredande organ och ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Riskrådet består av VD, kreditchef, compliance officer, kreditcontroller och säkerhetschef. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar bankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar bankens organisation och arbetsprocesser. Kreditkommitté företag och privat Kreditkommittéerna fattar beslut i kreditfrågor i enligt med i delegeringsinstruktionen fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I kreditkommitté företag ingår VD, vice VD, kreditchef, företagschef och stf adm. chef. I kreditkommitté privat ingår VD, vice VD, kreditchef, privatchefer och stf adm. chef. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Sparbanken Lidköping AB är helägt av Sparbanksstiftelsen Lidköping, Bankens styrelse utses på årsstämman. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Index Globalt börsindex (MSCI) Stockholmsbörsen 120 Privat Rådgivare Nya stadens torg Privat Banksäljare Nya stadens torg Organisationsschema Vice VD Adm./kredit/ Säkerhet Compliance officer Styrelsen VD Privat Framnäs Personal Kreditcontroller Marknad Juridik Nya stadens torg Företag Nya stadens torg Balansomslutning Balansomslutning uppgick vid årets slut till 4 264,7 mkr, vilket är en ökning med 195,1 mkr jämfört med ingående balans. I och med övergång till nya redovisningsregler justerades ingående balans med 559,3 mkr jämfört med utgående balans Affärsvolym Bankens hela affärsvolym, med vilket avses våra kunders in- och utlåning i banken samt förmedlade produkter till Swedbank såsom värdepappersfonder och bolån, ökade under året med 1 669,2 (1 071 mkr) till ,3 mkr. Den genomsnittliga affärsvolymen har under året ökat med 11,4 % (13,6 %) Sparande och placeringar Inlåningen ökade under året med 318 mkr (229 mkr) till 3 051,3 mkr eller 11,6 % (9,2 %). Av ökningen svarade hushållen för 239,5 mkr (152 mkr). Värdet i aktie och räntefonder hos Swedbank Robur har under året minskat med 77,5 mkr. Minskningen är både hänförlig till ett sjunkande börsvärde och omplacering från fonder till annat sparande. Värdeförändringen på Stockholmsbörsen under året framgår av nedanstående diagram. Placering i strukturerade produkter och värdepappersdepåer ökade under året med 119 mkr och uppgick per årsskiftet till 480 mkr jan mar maj jul sep nov jan 2006 Börsindex Nasdaq mar maj jul sep nov jan Source: Reuters EcoWin Kreditgivning Utlåning i banken ökade under året med 322,3 mkr (246 mkr) till 3 130,5 mkr, en ökning med 11,4 % (9,6 %). Övervägande delen av ökningen härrör sig till företagssektorn. Bolån placeras i Swedbank Hypotek och uppgår vid årets slut till 2 133,7 mkr en ökning med 231,2 mkr (139 mkr). Genom samarbetet med Swedbank har under året bankens Classickort introducerats. Genom detta får våra kunder tillgång till ett internationellt gångbart betal- och kreditkort. Resultat Rörelseresultatet uppgår till 90,5 mkr jämfört med 80,7 mkr för 2006, en förbättring med 12,1 %. Resultatet före kreditförluster uppgår till 90,5 mkr jämfört med 85,1 mkr föregående år, en förbättring med 6.3 %. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,79 0,87 0,71 0,82 0, Rörelseresultat i procent av genomsnittlig affärsvolym Summa rörelseintäkter och räntenetto uppgår till 161,6 mkr, en ökning med 6,8 %. Räntenettot uppgår till 93 mkr att jämföra med 87,5 föregående år. Den positiva förändringen är hänförlig till ökade volymer och högre avkastning på placeringsportföljen som kunna uppväga den marginalminskning som skett. Från och med 2007 redovisas uppläggningsavgifter för lån som räntenetto istället för provision. Detta påverkar räntenettot med ca 0,7 mkr. Provisionsintäkterna netto för värdepappersrörelsen har ökat med 1,5 mkr under året och uppgår totalt till 19,2 mkr (17,7 mkr). 8

9 Provisionsintäkterna för förmedlade lån till Swedbank Hypotek uppgår till 10,9 mkr vilket är i nivå med föregående år. Marginalerna har minskat men resultatnivån har kunnat bibehållas tack vare den goda volymutvecklingen. 0,7 sektorn fortsätter att utveckla olika former av placeringsprodukter och tjänster. Varje medarbetare har en särskild yrkesroll där även definierats utbildnings- och certifieringskrav. Duktiga medarbetare som kan möta varje kund utifrån sin ekonomiska situation är avgörande för bankens fortsatta framgångar. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0,5 0,48 0,5 0,44 0, Mötesplatser Bankens mötesplatser utgörs av våra två kontor vid Nya Stadens Torg och Framnäs köpcentrum. Viktiga mötesplatser med våra kunder är också Internet- och Telefonbanken. En ständig utveckling pågår av alla bankens tjänster via dessa kanaler. Antalet användare ökar stadigt. K/I-tal före kreditförluster Rörelsekostnaderna uppgår till 71,1 mkr, en ökning med 4,9 mkr eller 7,5 %. Personalkostnader har ökat med 2,7 mkr till 38 mkr, 7,5 %. IT-kostnader är i stort sett oförändrade mot Kostnader för värdetransporter och andra säkerhetskostnader har ökat med 1,4 mkr. Kreditförluster redovisas netto med en återvinning om 0,1 mkr (-4,3 mkr) Likviditet Bankens likviditet som inte är utlånad placeras på konto i Swedbank och räntebärande obligationer värdepapper. Placeringsportföljen uppgår på balansdagen till 393,7 mkr (367 mkr). Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Banken har under året minskat sina likvida medel med 3,0 mkr vilket framgår av kassaflödesanalysen. Uppföljning av likviditeten sker dagligen mot av styrelsen fastställa likviditetskrav. Kapitalbas nya kapitaltäckningsregler Bankens kapitalbas uppgår efter årets resultat och förslag till vinstdisposition till 680 mkr, en ökning med 57,9 mkr. Från och med gäller ett nytt regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar. Förutom kreditrisker ska även kapitaltäckning ske för operativa risker. Istället för kapitaltäckningsgrad användes numera begreppet kapitaltäckningskvot, vilket beskriver hur många gånger kapitalbasen täcker det lagstadgade kapitalkravet. Banken tillämpar schablonmetoden för att beräkna kreditrisk och basmetoden för att beräkna operativa risker. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,87 med tidigare redovisningsmått motsvarar det kaptitaltäckningsgraden 22,97 % (26,32 %). Jämför man kapitaltäckningsgraden mot tidigare regelverk, exklusive operativa risker, skulle den per ha uppgått till 25,41%. Personal Banken har under året fortsatt satsningen på personalens kompetensutveckling. Den finansiella Internetbanken Antal kunder Internet och telefonbank Telefonbanken Hållbarhet och miljö Sparbanken Lidköping är miljöcertifierad enligt ISO Det centrala i miljöarbetet är den miljöhandbok som arbetats fram och som är det styrande dokumentet i arbetet. Syftet är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens miljöpåverkan på ett affärsmässigt sätt. För bankens del berör det sex områden som benämns miljöaspekter där arbetet fokuseras: Kreditgivning, försäljning av tjänster och ekonomisk rådgivning. Bankens medverkan bidrar till att påverka kunders nyttjande av luft, vatten, mark och råvaror samt till utsläpp och andra föroreningar. Transporter och tjänsteresor. Elförbrukning. Råvaruförbrukning av ändliga naturresurser och avfallshantering. Ger upphov till brutna kretslopp samt utsläpp till luft, mark och vatten. Sponsring. Egna penningplaceringar. Kan indirekt ge negativ miljöpåverkan. Sparbanken Lidköping har antagit en miljöpolicy som bygger på FN:s, EU:s och Sveriges Regerings ambitioner att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Miljöarbetet skall också bidra till en uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke: 9

10 Vi skall prioritera och uppmuntra leverantörer och kunder som delar vår ambition i miljöfrågor. Vi skall i all verksamhet efterleva gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på detta område. Vi skall minska och förebygga föroreningar och aktivt arbeta för att minska miljöbelastningen. Vi skall utbilda och uppmuntra bankens personal till ett aktivt miljötänkande och ständigt arbeta på förbättringar. haft effekt på resultat- och balansräkningarna. Med stöd av lättnadsreglerna i IFRS 1 tillämpas tidigare redovisningsprinciper i den jämförande informationen på finansiella instrument som faller inom tillämpningsområdet för IAS 32 och 39. När det gäller effekterna på eget kapital se not 37. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen väsentliga händelser av betydelse För verksamhetsåret 2008 förutspås en något lägre volymutveckling än 2007 men med ett resultat på samma nivå. På grund av den svaga inledningen på aktiemarknaden 2008 råder dock osäkerhet hur detta kommer att påverka provisionsintäkterna för värdepappersrörelsen och därmed den totala resultatnivån. Banken erhöll, efter dom om felaktigt upphävd momsgrupp, 2006 återbetalning av mervärdesskatt med 4,2 mkr för åren Skatteverket har meddelat att de överväger att påföra beskattning av beloppet. Banken har lämnat invändning mot omprövningsbeslutet. Under året har en gasdriven bil inköpts för att minimera utsläppen vid de tjänsteresor som bankens personal genomför. Finansiella instrument och riskhantering Se not 3 Risker och osäkerhetsfaktorer Bankens resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget och börskursernas förändring. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Den internationella finansiella oron under andra halvåret 2008 varit tydlig. Banken har inte några egna placeringar som i väsentlig grad påverkas av den så kallade sub-primemarknaden men intäkterna på värdepapperssidan har påverkats negativt med anledning av kraftigt sjunkande börsläge. Byte av redovisningsprinciper Från och med den 1 januari 2007 tillämpar banken så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Införandet av så kallad lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har 10

11 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % 15,3 10,9 16,9 7,9 7,7 (Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 27,3 21,3 21,3 22,3 22,2 Kapitaltäckningskvot Kapitalkravets kvot av kapitalbasen 2,87 3,29 3,30 3,24 3,15 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 25,9 30,0 29,8 29,4 28,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto[1] i % av MO 2,2 2,6 2,9 3,2 3,4 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig 0,8 0,8 0,7 0,9 0,8 affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av 6,8 8,1 6,9 8,1 7,4 genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,44 0,44 0,50 0,48 0,50 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,44 0,47 0,55 0,48 0,56 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier ,7 0,9 0,5 0,6 1,4 0,0 0,2 0,3 0,0 0,4 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

12 Resultat- och balansräkningar, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

13 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Till årsstämmans förfogande står: Balanserad vinst Årets resultat Summa tkr tkr tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Till aktieägare utdelas I ny räkning balanseras tkr tkr Förslaget till utdelning, som utgör 0,9 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,87 (föregående års kapitaltäckningsgrad 26,32%). Den lagstadgade kapitaltäckningskvoten utgör 1,0 (8,00 %). Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

14 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

15 BALANSRÄKNING tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital - Aktiekapital ( st. aktier á 100 kr st.) - Reservfond Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde - Balanserad vinst eller förlust - Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier - Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden

16 KASSAFLÖDESANALYS Indirekt metod 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar och skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Omvärdering förändring redovisningsprinciper (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 34) tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 16

17 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2007 och avser Sparbanken Lidköping AB, , som är bankaktiebolag med säte i Lidköping. Adressen till huvudkontoret är Nya Stadens Torg 3, Lidköping. Not 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Banken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32:06 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat bankens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 februari Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 18 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2006 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt lagbegränsad IFRS. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. 17

18 (e) Ändrade redovisningsprinciper Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. I enlighet med FFFS 2006:16 behöver inte IAS 39 tillämpas på jämförelsesiffrorna för 2006 utan framåtriktat från 1 januari Tillämpningen av IAS 39 har inneburit att marknadsvädering av aktier och andra värdepapper påverkat balansräkningen positivt med 559,3 mkr per den 1 januari 2007 och beskrivs närmare i not 37. Följande standarder har bland annat påverkat redovisningen: IFRS 1, Första gången IFRS tillämpas IFRS 7, Finansiella instrument upplysningar IAS 1, Utformning av finansiella rapporter IAS 16, Matriella anläggningstillgångar IAS 18, Intäkter IAS 19, Ersättning till anställda IAS 24, Upplysning om närstående IAS 32, Finansiella instrument klassificering IAS 39, Finansiella instrument redovisning och värdering (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr om räkenskapsåret 2008 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 8 Operating Segments anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringar i IAS 23 Lånekostnader, anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, i tolkningsuttalandet klargörs hur ett egetkapitalinstrument reglerad transaktion ska klassificeras i det företag som erhåller tjänster av anställda. Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds denna dag eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IFRIC 12 Service Concession Arrangements, tolkningsuttalandet behandlar frågeställningen hur den som sköter ett så kallat Service Concession Agreement ska redovisa anläggningen samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes, tolkningsuttalandet behandlar redovisning och värdering av ett företags förpliktelse att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig till detta genom tidigare köp. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. IFRIC 14 IAS 19 The Limit on a Defined Benefit Asset Minimum Funding Requirements and their Interaction, tolkningsuttalandet behandlar hur krav på viss fondering samverkar med IAS 19 tak för en förmånsbestämd tillgång. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Bankens bedömning är att inte någon av dessa förändringar kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. (h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av 18

19 fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. 19

20 Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar (m) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar 20