föredragningslista med budget och verksamhetsplan Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006 en kyrka som berör

Transkript

1 föredragningslista med budget och verksamhetsplan Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006 en kyrka som berör

2

3 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006 Föredragningslista 2 och verksamhetsplan 28 Bilaga 1 50 Bilaga 2 55 Bilaga 3 61 Arbetsformer för konferensen 65 Enkla regler 68 1

4 Föredragningslista Missionskyrkans kyrkokonferens 2006 Torsdag Tal av kyrkostyrelsens ordförande Torsdag Kyrkostyrelsens årsberättelse 2. Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare 3. Val av två protokollsjusterare 4. Val av rösträknare 5. Tider för konferensens förhandlingar 6. Konferensens arbetssätt, inklusive val av processledare på påverkanstorget 7. Fastställande av föredragningslista och dagordning 8. Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare 9. Hälsningar till och från andra samfund 10. Hälsning av internationella gäster 11. Hälsning av särskilt inbjudna gäster 12. Val av redaktionsutskott 14. Revisorernas berättelse 15. Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott 16. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren 17. Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan 18. Meddelande om ändringar i matrikeln 19. Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen 20. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttrande över dessa, se punkt Utvärdering kyrkoavgiften 22. Rapport om utredning av kyrkostyrelsens storlek 23. Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling 2 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

5 Fredag Verksamhetsplan och budget för tiden samt yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott 25. Beslut om ordination av pastorer 26. Beslut om ordination av diakoner 27. Bekräftelse av beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund 28. Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 års ålder 29. Meddelande om nya och avgående medarbetare i central tjänst 30. Meddelande om missionsarbetare och volontärer som under året gått in i eller återgått i internationell missionsuppgift 31. Förslag om medlemskap i Arbetsgivaralliansen 32. Hälsning från SMU 33. Rapport om ungdomsförbundens samgående (SBUF, MKU, SMU) 34. Information om fördjupad gemenskap med Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan 35. Förslag till beslut om kyrkogemenskap med Svenska kyrkan 36. Aktuell ekumenisk information Lördag Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen 38. Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen 39. Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar 40. Motion från SMU:s riksmöte 2005 angående SMU:s självständighet 41. Motion från Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, angående kristna program i Sveriges Radio 42. Motion från Värnamo missionsförsamling, angående tidpunkt för kyrkokonferensen och riksmötet 43. Motion från Alingsås missionsförsamling, om tydligare information avseende församlingarnas kyrkotillhörighet 44. Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen Lördag Rapport Teologiska Högskolan, Stockholm 46. Rapport Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Lidingö 47. Lidingö-arbetsgruppens rapport 48. Rapport om Svenska Missionskyrkans alkoholpolicy 49. Val av ordförande för kyrkostyrelsen 50. Val av tre revisorer och två revisorssuppleanter 51. Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i valberedningen inför kyrkokonferensen Val av ordförande och vice ordförande i kyrkokonferensens beredningsutskott 2007 och Rapport om nytt fortbildningsprogram 54. Ärenden som förts till redaktionsutskottet för beredning 55. Aktuella meddelanden 56. Tider för bön- och offerdagar Meddelande om tid och plats för kyrkokonferens 2007 och Avslutning Föredragningslista 3

6 Detaljerad föredragningslista 1. Tal av kyrkostyrelsens ordförande 2. Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare 3. Val av två protokollsjusterare 4. Val av rösträknare Valberedningen föreslår kyrkokonferensen att utse rösträknare för ärenden som avgörs genom sluten omröstning, samt att utse rösträknare för ärenden som avgörs genom öppen omröstning. Förslag till rösträknare presenteras direkt i kyrkokonferensen. 5. Tider för konferensens förhandlingar Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att torsdagens förhandlingar pågår kl , , att fredagens förhandlingar pågår kl , samt att lördagens förhandlingar pågår kl och Konferensens arbetssätt, inklusive val av processledare på påverkanstorget Se sista sidorna i föredragningslistan. 7. Fastställande av föredragningslista och dagordning Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänt förslag, med fullmakt för presidiet att under konferensens gång föreslå ändring i ordningsföljden med hänsyn till kyrkokonferensens arbetstider. 8. Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare 9. Hälsningar till och från andra samfund 10. Hälsning av internationella gäster 11. Hälsning av särskilt inbjudna gäster 12. Val av redaktionsutskott Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att utse ett redaktionsutskott, att under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottet föra ärenden som behöver bearbetas ytterligare, t ex sammanjämkning av olika yrkanden och beredning av uttalanden i aktuella frågor, innan kyrkokonferensen fattar beslut, samt att uppdra åt redaktionsutskottet att skriftligt kort sammanfatta konferensens beslut för att underlätta ombudens rapportering till sina församlingar efter konferensen. Förslag till ledamöter i redaktionsutskottet presenteras direkt i kyrkokonferensen. 13. Kyrkostyrelsens årsberättelse Se kyrkostyrelsens årsberättelse. 14. Revisorernas berättelse Se sista sidan i kyrkostyrelsens årsberättelse. 15. Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott 16. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren 17. Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan 18. Meddelande om ändringar i matrikeln Mellansvenska distriktet Backe missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Sollefteå missionsförsamling. Bollsta missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Grycksbo missionsförsamling (8 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Bjursås missionsförsamling. Grängesbergs frikyrkoförsamling (7 medlemmar, EFK/SMK) har beslutat att enbart tillhöra Evangeliska Frikyrkan. Hara missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Odenslundskyrkans församling, Östersund. 4 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

7 Ilsbo missionsförsamling (3 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Hudiksvalls missionsförsamling. Lits missionsförsamling (12 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Odenslundskyrkans församling, Östersund. Storviks missionsförsamling (16 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Kanalkyrkans församling, Sandviken. Åsvedens missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Bollnäs missionsförsamling. Äppelbo missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Källartorpskyrkans församling, Dala-Järna. Mälardalens distrikt Björkviks missionsförsamling (7 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Mariakyrkans församling, Katrineholm. Södra Götalands distrikt Mistelås missionsförsamling (5 medlemmar) har upplösts. Slätthögs missionsförsamling (16 medlemmar) har upplösts och gått samman med Moheda missionsförsamling och tillsammans har de bildat Mohedaortens missionsförsamling. Truseryds missionsförsamling (9 medlemmar) har upplösts. Västra Götalands distrikt Östads missionsförsamling har beslutat att byta namn till Sjöviks missionsförsamling. ÖrebroVärmlandDals distrikt Björnö missionsförsamling (4 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Stömne missionsförsamling (2 medlemmar) har upplösts. Sölje missionsförsamling har upphört då samtliga medlemmar avlidit. Östra Götalands distrikt Edshults missionsförsamling (6 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Gistads missionsförsamling (33 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Linghemskyrkans församling. Naglarp missionsförsamling (10 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i närliggande församlingar. Övre Norrland Bolidens missionsförsamling (15 medlemmar) har upplösts och medlemmarna har gått in i Skellefteå missionsförsamling. Kyrkokonferensen föreslås ta meddelandet till protokollet. 19. Presentation av förordade kandidater till kyrkostyrelsen Kyrkokonferensen har att välja åtta ledamöter till kyrkostyrelsen för en tid av två år. Av de åtta ledamöter som valdes vid kyrkokonferensen 2004 har två ledamöter meddelat att de inte står till förfogande för omval, nämligen: Monica Berglund- Ryman och Katarina Noremo. Valberedningen har under tiden januari till mars 2006 från församlingar och distrikt inhämtat förslag på kandidater till kyrkostyrelsen. Följande ledamöter kvarstår i kyrkostyrelsen efter att ha blivit valda av 2005 års kyrkokonferens för en tid av två år och är därmed inte möjliga att nominera: Lennart Halfvarson, Örebro Andreas Hedström, Stockholm Ulf Hållmarker, Orsa Göran Kihlström, Kristinehamn Larseric Ramlöv, Finspång Lehna Rönneklev, Hönö Karin Sporre, Falun Per-Olof Westlin, Hjo. Följande kandidater har förordats av valberedningen: Olle Andersson, Sävedalen Mona Angel, Kungälv Cicci Hallström, Hönö Lennart Henriksson, Malmö Christer Hårrskog, Falun Claes Jonsson, Danderyd Lars Junelind, Jönköping Jean-Claude Loubelo, Dalsjöfors Elisabeth Olsson, Enköping Runa Wester, Kil. Förordade kandidater presenteras i bilaga 1, samt på påverkanstorget. 20. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttrande över dessa, se punkt Föredragningslista 5

8 21. Utvärdering kyrkoavgiften 1. Inledning Kyrkokonferensen 2003 behandlade den första utvärderingen av kyrkoavgiften och beslöt då om nio att-satser (kyrkokonferensen ). Enligt att-sats 9 skulle en ny utvärdering göras under 2005 och föreläggas kyrkokonferensen Utvärderingsgruppen har arbetat efter direktiv från kyrkostyrelsen som syftat på en tillbakablick, men också framåt. 2. Uppföljning av beslutet I tillbakablicken har utvärderingsgruppen följt upp besluten från Den första att-satsen att kyrkoavgiften behålls som insamlingsform i Svenska Missionskyrkan vill utvärderingsgruppen understryka och fogar nedan kommentarer till övriga punkter: 2. att kyrkoavgiften fortsatt utgör 1 % av beskattningsbar inkomst och med fördelningen 70 % till den egna församlingen och 30 % till församlingar med behov av ekonomiskt stöd samt till pionjärinsatser, Kyrkoavgiften har fördelats enligt beslutet. Kyrkostyrelsen och/eller dess bidragsdelegation har beslutat om bidrag från kyrkoavgiftens 20 % och SST samt från kyrkoavgiftens 10 % enligt följande: År 20 % + SST-bidrag 10 %* tkr 535 tkr tkr 928 tkr tkr tkr tkr *) t o m 2004 har avsättningar skett till regleringsfonden. Kyrkoavgiften har medfört att bidragen till församlingarna kunnat öka markant trots att anslaget från SST stått relativt stilla. För 2006 har församlingarna ansökt om bidrag upp till 18 mkr, vilket är en stor ökning från tidigare år, och speglar en försämrad ekonomisk situation hos församlingarna. Församlingarna söker bidrag främst för att klara lönekostnaden för pastor, men det finns också ett tydligt bidragsbehov för ungdomsledartjänster och diakonala satsningar. 3. att regleringsfonden på sikt skall vara cirka 10 % av kyrkoavgiftens preliminära omslutning, med syfte att vid för hög förutbetalning kunna reglera underskottet utan församlingars återbetalning, Regleringsfonden, som alltså ska fungera som en buffert, uppgår för närvarande till tkr och överstiger därmed de ca tkr som utgör 10 % av kyrkoavgiftens preliminära omslutning. Regleringsfonden utgörs framför allt av kyrkoavgiftens 10 %. Utvärderingen ser det som angeläget att överskjutande medel, så snart det finns ansökningar som svarar mot uppställda kriterier, betalas ut och kommer till användning. Därmed följer en uppmaning till församlingarna att ta initiativ till pionjärsatsningar och församlingsplanteringar. 4. att kyrkostyrelsen beslutar om eventuella överskjutande medel i regleringsfonden, med syfte att dessa skall användas i tydligt församlingsinriktat arbete, Här avses det belopp som positivt eller negativt uppstår vid kyrkoavgiftens årliga slutavräkning. Utvärderingsgruppen konstaterar att dessa medel gått till församlingsinriktat arbete, vilket bland annat kan vara kostnader för distriktsföreståndarnas verksamhet. 5. att Svenska Missionskyrkan, utan några avgifter till församlingarna, tillhandahåller och ansvarar för informationsmaterial och övrig kyrkoavgiftshantering, Svenska Missionskyrkan har ansvarat för att ta fram informationsmaterial och administrera kyrkoavgiften. Till sin hjälp har Missionskyrkan ett registersystem där enskilda medgivanden registreras, filer till Skatteverket genereras och tas emot samt betalfiler till plusgiro skickas. En kontorist är delvis anställd för att administrera detta åt församlingarna. Fram till 31 oktober registreras nya, ändrade och avslutade medgivanden. I januari kommer, efter ytterligare korrigeringar, den slutgiltiga filen från Skatteverket och därefter meddelas församlingarna via brev. Månadsutbetalningen från Skatteverket överförs så snabbt som möjligt till församlingarna. 6. att uppmuntra församlingarna att aktivt arbeta med rekrytering till kyrkoavgiften, Annonser, bildspel, faktablad, brev m m har tagits fram för att hjälpa församlingarna att få in ytterligare medgivanden till kyrkoavgiften. Anslutningen var givare givare givare tillkom över 700 personer medan 300 personer avförts ur registret. Det informationsmaterial som finns idag är bra men kan bli bättre. Utvärderingen konstaterar att de församlingar som lyckats bäst med anslutningen har utsett en eller ett par personer som 6 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

9 särskilt fått uppgiften att vara rekryterare. Församlingarna bör årligen utse dessa personer. Dessa skulle kunna rapporteras via den årliga statistikblanketten och t ex benämnas insamlingsombud. Benämningen ersätter då Nybyggarombud och vidgar uppgiften så att den utöver kyrkoavgiften gäller Missionsgåvan, 90-kontot, Nybyggarna m fl. Det är viktigt att informera om att insändande av medgivande inte automatiskt leder till att kyrkoavgiften överförs från Svenska kyrkan till Svenska Missionskyrkan. 7. att en församlings anslutningsgrad till kyrkoavgiften, i relation till genomsnittet, påverkar dess möjlighet att få anslag, Församlingarnas anslutningsgrad finns i spännvidden %. Den genomsnittliga anslutningsgraden är cirka 24 %. Församlingarnas anslutningsgrad, i förhållande till genomsnittet, har påverkat deras möjlighet till bidrag. 8. att distrikten ersätts med 50 kronor per kyrkoavgiftsgivare, inom respektive distrikt, för fortsatt arbete i linje med det som benämns Hela livets kyrka. Utvärderingsgruppen noterar att distrikten 2004 och 2005 fått ersättning med 50 kr per kyrkoavgiftsmedgivande, vilket innebär totalt ca tkr. Utöver att distrikten har en samordningsroll för Hela livets kyrka ser utvärderingen deras viktiga roll för rekrytering av nya givare genom sin nära kontakt med församlingarna. 3. Kyrkoavgiftens betydelse och behovet av ökat antal medgivanden utifrån anslutning och åldersfördelning 2005 Bifogad tabell visar att åldersfördelningen för dem som är anslutna till kyrkoavgiften är ganska jämn. Omkring av de anslutna är 75 år eller äldre. Utvärderingsgruppen konstaterar att såväl nya medlemmar som de unga i kyrkan är en viktig målgrupp. En satsning på att få med dem är strategiskt rätt och nödvändigt. Genom en samverkan mellan församling, distrikt och riks kan nya viktiga målgrupper nås. I Mellansvenska distriktet finns en idé om hur man kan arbeta mot den unga målgruppen. Det är viktigt att sådana idéer sprids i alla distrikten. SMU:are behöver få kännedom om att kyrkoavgiften går till församlingen direkt genom 70 % eller via bidrag som ofta riktas till satsningar för barn och unga. Nedanstående tabell visar att antalet betjänade som utgör beräkningsgrunden för det statliga bidraget (SST) minskat de senaste tio åren. Det tydliggör kyrkoavgiftens allt viktigare roll för bidrag till församlingarna. År Församlingar Medlemmar Betjänade församlingarnas ekonomiska situation Kyrkoavgiften blir allt viktigare för att församlingen skall klara sin ekonomi. Kyrkoavgiften har bidragit till att öka församlingarnas gåvointäkter från ca 245 mkr under år 2000 till 279 mkr år Detta efter att intäkterna har stått stilla i många år. Utvärderingsgruppen menar att alla församlingar som ännu inte nått 40 % anslutning bör sätta det som ett delmål. Medlemskap och anslutning till kyrkoavgiften ses av gruppen som en självklar kombination. Pastorerna bör i samband med samtal om medlemskap aktualisera de insamlingsvägar som Missionskyrkan rekommenderar främst kyrkoavgiften och Missionsgåvan. Självklart är allt givande frivilligt och principen att ge efter sin förmåga gäller, men kyrkoavgiften är inte bara en insamlingskanal utan aktualiserar också kyrkosynen. bidragens strategiska betydelse Bidragen med fördelningen 20 % till församlingarnas reguljära arbete och 10 % till pionjärarbete och församlingsplanteringar har gett Missionskyrkan och dess församlingar nya möjligheter in i 2000-talet. Det har bland annat inneburit att: cirka 150 församlingar klarar att ha anställd pastor eller annan medarbetare, Föredragningslista 7

10 ett studentpastorsarbete finns på sex universitet och högskolor, satsningar kunnat göras på diakonala projekt, kyrka arbetsliv, polispastor, krogpastor, evangelisation m m, församlingar fått ett extra bidrag i krissituationer, ett nytt arbete kunnat starta upp i Färjestaden på Öland, Ulricedal i Malmö, Teleborg i Växjö, Åby, Torslanda och bland samer. 4. Kyrkoavgiftens kritiska punkter med betoning på beroendet av statlig lagstiftning och tolkning av denna Utvärderingsgruppen ser inga tecken på att nuvarande lagstiftning ska ändras. Men naturligtvis kan en rättighet dras in genom att lagen ändras på samma sätt som andra lagar kan ändras. Det är samma formuleringar som ger möjlighet till hjälp med kyrkoavgiften som ger rätt till SST-bidrag, så om ett samfund inte bedöms uppfylla nuvarande regler för det ena så uppfyller man inte heller reglerna för det andra. Den avgift på 21 kr per ansluten som Skatteverket tar för uppbörden av kyrkoavgift bedöms långsiktigt ligga på samma nivå. Avgiften reducerar Missionskyrkans bidrag från SST, t ex för 2006 med x 21 = kr. 5. Kyrkoavgiften i relation till Missionskyrkans insamlingsmål/offerdagar förslag på en samlad insamlingsstrategi Utvärderingsgruppen bejakar fördelningen att kyrkoavgiften framför allt går till församlingarna och Missionsgåvan till det gemensamma arbetet. En mindre del av kyrkoavgiften går till Missionskyrkans och distriktens tydligt församlingsinriktade arbete, samtidigt som autogirot ger Missionsgåvogivare en möjlighet att styra en del av gåvan till den egna församlingen. De som ger till Missionsgåvan via autogiro personer låter cirka 37 % gå till det gemensamma arbetet och 63 % till den lokala församlingen. Missionsgåvans roll framgår av följande tabell som visar den procentuella fördelningen mellan kontantinsamlingen på offerdagen och förinbetalningarna till Missionsgåvan via plusgiro, autogiro eller Internet. Insamlings- Mission i Mission i Pastors- SMU form andra länder Sverige utbildning Kollekt 52 % 20 % 37 % 30 % Missionsgåvan 48 % 80 % 63 % 70 % En satsning på kyrkoavgiften behöver förenas med en satsning på Missionsgåvan. Utvärderingsgruppen stryker under att anslutningen till kyrkoavgiften i ett första skede borde vara 40 % och att Missionsgåvan varje månad kan registrera inbetalningar. Prioriterade grupper i rekryteringsarbetet är: 1. församlingens medlemmar, 2. SMU:are på väg in i församlingen, 3. Missionskyrkans vänner och betjänade. Unga människor tar gärna ett radikalt beslut. Ett sådant är att månad efter månad ge till sin församling och sin kyrka. Utvärderingsgruppen föreslår att en hearing hålls med ett antal unga människor från varje distrikt för att få idéer om insamlingsvägar som fungerar för ungdomar. Utvärderingsgruppen noterar att flera gemensamma församlingar upplevt tveksamhet att satsa på kyrkoavgiften som insamlingsform. Eftersom alla samfund erbjuder möjlighet att ge via kyrkoavgift, borde det vara pedagogiskt lätt att motivera kyrkoavgiften i gemensamma församlingar, då den till allra största delen går tillbaka till den egna församlingen. Utvärderingen vill också peka på behovet att kortinbetalningar kan göras i samband med kyrkobesök. Detta behövs som komplement till kontantgivandet, främst för den yngre generationen. 6. Kyrkoavgiftens roll Kyrkoavgiften spelar en roll för markering av Missionskyrkan som öppen kyrka. Den anger också en väg till offrande som är gemensam för alla registrerade trossamfund i Sverige. Konstitutionens skrivning att Offrandet sker i former som församlingen och Svenska Missionskyrkan anvisar är fullt tillräcklig och bör vara vägledande vid t ex samtal om medlemskap i församlingen. Kyrkoavgiften har spelat en stor roll för uppdraget att vara en tjänande kyrka i det svenska samhället. Här följer några exempel från de olika distrikten: I Härnösand har ett diakonalt arbete startat, i Eskilstuna och Upplands Väsby har kamratstödjare och pastor kunnat sändas till angränsande skolor, i Lomma har den lilla församlingen fått stöd för ett omfattande arbete på sin ort, i Lövgärdet, Angered, bedrivs ett arbete för olika åldrar i en utsatt stads- 8 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

11 del, i Degerfors har nya kontakter knutits genom en musikverksamhet, i Oskarshamn har ett utåtriktat arbete för äldre tonår upp till 25 år utvecklats, i Boden med angränsande församlingar är en medarbetarpool på gång. 7. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstaterar utvärderingsgruppen att kyrkoavgiften fungerat väl och att den är ett välkommet tillskott till Svenska Missionskyrkans insamlingsarbete. Detta är en insamlingsform väl värd att fortsatt satsa på för Missionskyrkans församlingar. 8. Arbetsgruppens sammansättning Leif Almroth, Linköpings missionsförsamling, Eva Jansson, Tierps missionsförsamling, Karin Larsson, SMU, Kaj Revahl, Mellansvenska distriktet, Runa Wester, kyrkostyrelsen. Till gruppens förfogande: Magnus Johansson, biträdande ekonomichef/ sekreterare, Pär Sandstedt, nationell missionssekreterare/ sammankallande. Kyrkostyrelsen har mottagit rapporten och föreslår med utvärderingsgruppen att kyrkokonferensen uppmanar församlingarna att sätta som mål att minst 40 % av medlemmarna är anslutna till kyrkoavgiften senast 2008, att gemensamt arbeta för målet minst inbetalningar per månad till Missionsgåvan senast 2008, samt att utse insamlingsombud och rapportera denna/dessa till Missionskyrkan. 22. Rapport om utredning av kyrkostyrelsens storlek Ärendet behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T4). Kyrkokonferensen 2005 beslutade att uppdra åt kyrkostyrelsen att i samband med utvärdering av genomförda förändringar av kyrkostyrelsens arbetssätt pröva frågan om kyrkostyrelsens storlek och återrapportera till kyrkokonferensen Kyrkostyrelsen tillsatte därför under hösten 2005 en arbetsgrupp med uppdraget att allsidigt pröva frågan om kyrkostyrelsens storlek och värdera de argument som framförts för och emot en förändring av kyrkostyrelsens storlek. Arbetsgruppen bestod av Sven-Anders Hultander, Thorsten Rosengren och Margareta Smedberg Andersson, sekreterare. Arbetsgruppen belyste i sin rapport en styrelses roll och funktion i olika organisationstyper (aktiebolag, myndigheter, kommunala nämnder m fl) och skriver: En styrelse i en folkrörelse eller ideell organisation har ett annat perspektiv. Där har viljan att driva organisationens idé samt den demokratiska förankringen en stor betydelse. Bredden i rörelsen har av hävd varit viktig och det har därför varit angeläget att tillse att den representeras i styrelsen så att rörelsens alla tongivande delar finns med och kan komma till tals. Sammantaget betyder detta att det man menar med effektivt eller väl fungerande styrelsearbete inte är riktigt samma sak i olika typer av organisationer. Trots skillnader i olika miljöer och olika organisationer är det ändå en gemensam erfarenhet att för att styrelsearbetet ska fungera effektivt så bör styrelsen inte vara för stor. När styrelserna blir alltför stora försvåras styrelsernas förmåga att vara funktionsdugliga. Det centrala för Svenska Missionskyrkan är att vara en kyrka och ett demokratiskt styrt trossamfund och detta bildar också självklart utgångspunkten för resonemang om kyrkostyrelsens storlek och sammansättning. Det finns motiv som både talar för och emot en styrelse med färre ledamöter. Arbetsgruppen kom i sin samlade bedömning fram till att föreslå en minskning av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen till tolv ledamöter, främst med utgångspunkten att detta skulle underlätta och effektivisera styrelsens arbete. Detta skulle också kunna vitalisera demokratin i kyrkan genom att fler uppdrag i närliggande styrelser och organ kan besättas av andra än kyrkostyrelsens ledamöter och därigenom bredda engagemang och delaktighet. Kyrkostyrelsen har prövat arbetsgruppens förslag men anser att trots att det finns motiv för en minskad styrelse så överväger argumenten som talar emot. Kyrkostyrelsen poängterar den demokratiska förankringen som både handlar om att församlingarna är företrädda med bredd i styrelsen och att styrelsens ledamöter å sin sida har en viktig kontaktskapande roll visavi församlingarna. Kyrkostyrelsen betonar också behovet av bredd i kompetens, erfarenheter, intressen och fallenhet hos styrelsens ledamöter samt svårigheten att fördela nödvändiga uppdrag på färre Föredragningslista 9

12 personer. Kyrkostyrelsen avstår därför från att lägga förslag om förändring av styrelsens storlek till konferensen. Kyrkokonferensen föreslås att ta rapporten till protokollet. 23. Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling 24. Verksamhetsplan och budget för tiden samt yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott Verksamhetsplanen behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T8), och budgeten i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T5). Kyrkostyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget presenteras på sid 28. Yttrandet från kyrkokonferensens beredningsutskott presenteras direkt i kyrkokonferensen. 25. Beslut om ordination av pastorer Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att låta ordinera följande till pastorer inom Svenska Missionskyrkan: Daniel Gustafsson Kristina Gustafsson Annica Hansson Anders Jarl Eva Joelsson Sven Johannesson Åsa M Johansson Christian Lennartsson Katarina Linderborg Jonas Lundkvist Shahnaz Sanna Mansouri Elisabeth Strand Se även presentation bilaga Beslut om ordination av diakoner Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att låta ordinera följande till diakoner inom Svenska Missionskyrkan: Margareta Hermansson Lilja Birgitta Johansson Lena Lagerdahl Se även presentation bilaga Bekräftelse av beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att ta emot följande pastorer i Svenska Missionskyrkans pastorskår: Kenneth Bergqvist Nils-Eric Würth Se även presentation bilaga Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 års ålder Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att uttala ett tack för trogen arbetsinsats till de pastorer, diakoner och missionärer som under 2006 uppnår 65 års ålder, nämligen: Pastorer Orvar Alteryd Peter Andersson Mirjam Berjlund Roland Bergman Birgitta Brundin Mats Davidson Leif Delvert Sven-Olof Håkansson Kaija Jansson Lars Larsson Jan Leykauf Per Olof Öhrn Diakoner Ulla Ekström Sivert Hugosson Marianne Wågberg Missionärer Åke Almlöf Stina Fröberg Kerstin Kvernes Kerstin Lockhart Lennart Wilhelmsson 29. Meddelande om nya och avgående medarbetare i central tjänst Kyrkokonferensen föreslås ta meddelandet till protokollet. 10 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

13 30. Meddelande om missionsarbetare och volontärer som under året gått in i eller återgått i internationell missionsuppgift Kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen har sedan 2005 års kyrkokonferens antagit följande missionsarbetare att tjäna i internationell tjänst för första gången eller för en ny arbetsperiod, nämligen: Ecuador Missionärer/missionsarbetare David Lomas Eva Lomas Praktikanter/volontärer Elin Claeson Hanna Åkerlund Israel/Palestina Praktikanter/volontärer Hampus Perhamn Emma Thorén Kongo-Brazzaville Missionärer/missionsarbetare Lillemor Stenman Niklas Wretling Praktikanter/volontärer Helena Bring Carl-Henrik Jacobsson Sofia Kaasgaard Johanna Lindar Gustav Persson Kongo-Kinshasa Praktikanter/volontärer Maria Gilljam Emelie Sidenholm Kyrkokonferensen föreslås ta meddelandet till protokollet. Se även presentation bilaga Förslag om medlemskap i Arbetsgivaralliansen Ärendet behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T7). Kyrkostyrelsen har de senaste åren sökt ett närmare samarbete med Arbetsgivaralliansen för att stärka kompetensen när det gäller arbetsgivarfrågor. Arbetsgivaralliansen är en fristående arbetsgivarorganisation för arbetsgivare inom den ideella sektorn. De cirka medlemmarna finns inom idrott, utbildning och folkbildning, trossamfund och ekumeniska organisationer, vård och omsorg samt övriga ideella och idéburna organisationer. Varje område utgör en egen bransch med eget avtal. Svenska Missionskyrkan har på riksnivå haft ett serviceavtal med Arbetsgivaralliansen sedan 2005 och Missionskyrkans personalchef har varit adjungerad ledamot i branschkommittén för trossamfund och ekumeniska organisationer. Andra kyrkor och samfund som nu är med i Arbetsgivaralliansen är Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan, Katolska kyrkan, Judiska församlingen m fl. Att vara arbetsgivare idag innebär en alltmer komplex roll som kräver både kompetens och erfarenhet när det gäller bl a arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. Svenska Missionskyrkan har bistått församlingarna i arbetsgivarfrågor genom förhandlingar om kollektiv- och löneavtal, upphandling av gruppförsäkringar för anställda, tjänstepensionssystem, råd och stöd m m. Kyrkostyrelsen finner dock att det nu är rätt tid att ta ett steg vidare och via medlemskap i en arbetsgivarorganisation få möjlighet till extern, professionell hjälp i dessa viktiga frågor. En betydelsefull faktor är också den process som äger rum inom Personalorgansiationen (PO) och där allt talar för att PO fr o m 1 jan 2007 fusioneras med SKTF och bildar SKTF-Ekumeniska som blir en ny rikstäckande avdelning för anställda från flera samfund. Medlemskap Vad är fördelarna med ett medlemskap för Missionskyrkan och för enskilda församlingar? Bättre stöd i arbetsgivarfrågor med lätttillgängligt Svar Direkt per telefon alla vardagar, hemsida med bra och lättläst information, förhandlingshjälp vid omorganisation och uppsägningar m m. Medlemskapet innebär en anslutning till Trygghetsrådet TRS som ger stöd till anställda i samband med uppsägning p g a arbetsbrist men som också har medel för kompetensutveckling inom organisationen. Kollektivavtals- och löneavtalsförhandlingar med fackliga motparter. Församlingen som arbetsgivare får avtal som omfattar alla kategorier anställda. Juridiskt stöd vid arbetsrättsliga tvister samt ekonomisk garanti om man hamnar i domstolstvist. Fördelen med att ingå i ett nätverk för trossamfund och andra ideella organisationer där arbetsgivarfrågor drivs. Föredragningslista 11

14 Ekonomiska konsekvenser Som medlem i Arbetsgivaralliansen betalar man en årlig medlemsavgift på 0,37 % av bruttolönesumman, dock lägst kr. För anslutningen till trygghetsrådet betalar man 0,2 % av bruttolönesumman till Trygghetsrådet TRS. Anslutning Det nuvarande kollektivavtalet som finns mellan Svenska Missionskyrkan och PO används av i princip alla församlingar med anställda. Det är därför av oerhört stor vikt att alla församlingar även fortsättningsvis omfattas av ett avtal och att beslut om ett medlemskap i Arbetsgivaralliansen blir ett gemensamt beslut som fattas i kyrkokonferensen, annars riskerar ett antal församlingar och anställda få en försämring där de inte längre omfattas av ett kollektivavtal. Kyrkostyrelsen vill därför föreslå kyrkokonferensen att besluta om medlemskap i Arbetsgivaralliansen för Svenska Missionskyrkan riks, dess distrikt och församlingar fr o m 1 januari Varje församling med egna anställda får sedan bekräfta beslutet genom en underskrift med kompletterande data till Arbetsgivaralliansen under hösten. En reservationsrätt kommer att finnas för församlingar som har särskilda skäl att avstå medlemskap t ex ekumeniska församlingar där detta löses med annat avtal. Under hösten 2006 planeras medverkan av representanter från Arbetsgivaralliansen i de regionala styrelsekonferenserna för att ge mer information och introduktion till medlemskapet. Avtalsfrågor Det nuvarande kollektivavtalet mellan Svenska Missionskyrkan och PO omförhandlas för närvarande för förlängning i första hand under ett år, det vill säga till och med 21 mars Ett medlemskap innebär att särskilda förhandlingar förs med Arbetsgivaralliansen om inrangering i avtalet för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer (TEO) och med eventuella övergångsbestämmelser. Det finns frågor i det nuvarande kollektivavtalet som är mer av samfundsspecifik eller personalvårdande karaktär och som inte kommer att finnas med i det nya avtalet. En möjlighet är då att ha ett särskilt Missionskyrkoavtal för denna typ av frågor som förhandlas direkt med Missionskyrkans sektion inom SKTF-Ekumeniska. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att ansluta Svenska Missionskyrkan riks, dess distrikt och församlingar till Arbetsgivaralliansen fr o m 1 januari 2007, att varje församling med anställda bekräftar beslutet genom en underskrift med kompletterande data till Arbetsgivaralliansen under hösten, senast , att en reservationsrätt finns för församlingar med särskilda skäl att avstå från medlemsskap, t ex ekumeniska församlingar där detta löses med annat avtal. Denna reservation ska meddelas senast Hälsning från SMU 33. Rapport om ungdomsförbundens samgående (SBUF, MKU, SMU) Se separat bilaga. Ärendet behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T2). 34. Information om fördjupad gemenskap med Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan Ärendet behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T2). 35. Förslag till beslut om kyrkogemenskap med Svenska kyrkan Ärendet behandlas även i ett fördjupningsseminarium torsdag kl (sem T1). Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan Under mer än 40 år har samtal pågått mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan. Dessa har stegvis fördjupats, vilket framgår av de rapporter som successivt publicerats och behandlats av församlingarna. År 2001 fick samarbetsrådet i uppdrag av de båda kyrkostyrelserna att lägga fram förslag om en ekumenisk överenskommelse om kyrkogemenskap. Detta skulle ske utifrån vad som uppfattats som kvarstående skiljaktigheter rörande dop, nattvard och ämbete. Förslaget överlämnades till kyrkostyrelserna i oktober 2004 för att därefter remissbehandlas inom båda kyrkorna. Efter remissbehandling och seminarier vid kyrkokonferens respektive kyrkomöte 2005 utarbetade samarbetsrådet ett slutligt förslag utifrån inkomna synpunkter i remissyttranden samt 12 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

15 andra överväganden i nära samråd med uppdragsgivarna. Kyrkostyrelserna i de båda kyrkorna enades vid sammanträde den 28 februari 2006 att gemensamt föreslå 2006 års kyrkokonferens respektive kyrkomöte nedanstående överenskommelse. I ett särskilt bakgrundsdokument utvecklar samarbetsrådet förslagets grund, innebörd och konsekvenser samt redovisar delar av kyrkornas egna dokument för att belysa olika frågor. Principer och tolkning har prövats under hand i två gemensamma sammanträden med styrelsernas arbetsutskott samt i ett gemensamt styrelsesammanträde. Ombuden och församlingarna har inför detta beslut fått del av bakgrundsdokumentet, som också varit tillgängligt på Missionskyrkans hemsida, Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att för sin del godkänna följande ekumeniska överenskommelse med Svenska kyrkan samt att ge kyrkostyrelsen fullmakt att, om så skulle behövas inför Svenska kyrkans beslutsprocess i höst, göra redaktionella ändringar av texten, samt att tillsammans med Svenska kyrkan manifestera överenskommelsen genom särskilda gudstjänster. Vid en nationell högtid tillkännages överenskommelsen den 1 advent Stiftsvisa/distriktsvisa och lokala gudstjänster kan sedan följa för att gemensamt och tillsammans med församlingarna fira överenskommelsen. Vi, Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan, gör efter teologiska överläggningar och samtal om pastorala frågor följande ekumeniska överenskommelse: Vi erkänner varandra som apostoliska kyrkor, delar av Kristi kyrka i världen, med gemensam bekännelse av den apostoliska tron, gemensam förståelse av sakramenten samt delaktighet i hela Guds folks uppdrag, där allas ansvar är grundläggande; varandras vignings- respektive ordinerade tjänster som gåvor från Gud med Andens inre kallelse och Kristi uppdrag. Detta innebär ömsesidighet i tjänst samt gemensam tjänst inom ramen för lokalt samarbetsavtal. Vid övergång till den andra kyrkans vigningstjänst/ordinerade tjänst tar vi emot varandra enligt den mottagande kyrkans bestämmelser utan reordination; den personliga och kollegiala tillsyn som utövas i våra kyrkor för att tjäna kyrkans enhet. Som ett tecken på detta inbjuder vi varandra vid vignings-, ordinations- och avskiljningsakter. Vi vill öppna för gemensamt gudstjänstliv i våra församlingar; verka för gemensamt ansvarstagande i samhälle och värld; fortsätta att utveckla och fördjupa gemenskapen mellan våra kyrkor i samråd om tro och liv; upplåta våra kyrkor åt varandra för vigsel och begravning samt andra gudstjänster; stärka våra kyrkors ekumeniska relationer i Sverige i strävan mot vidare enhet; bidra till att andra kyrkor i våra världsvida gemenskaper verkar för en närmare samhörighet. Vi uppmanar våra församlingar, där förutsättningar finns, att genom lokala samarbetsavtal dela ett gemensamt liv i gudstjänst, uppdrag och tjänst samt att be för och med varandra; i ömsesidighet se medlemmarna i våra kyrkor som delar av Kristi kropp och välkomna dem att ta emot sakrament och pastorala tjänster; som tecken på gemenskapen inbjuda varandra vid församlingens mottagande av kyrkoherde respektive installation av församlingsföreståndare; verka för ökad samhörighet med andra församlingar på orten. 36. Aktuell ekumenisk information I årsberättelsen under rubriken Samtal och samarbete med andra redogörs för ekumenisk samverkan i olika former. 37. Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen Ärendet behandlas även på påverkanstorget fredag Föredragningslista 13

16 38. Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen Ärendet behandlas även på påverkanstorget fredag Kyrkokonferensen har att välja åtta ledamöter till kyrkostyrelsen för en tid av två år. Valberedningen föreslår omval av Mona Angel Lennart Henriksson Claes Jonsson Lars Junelind Elisabeth Olsson Runa Wester nyval av Olle Andersson Cicci Hallström Christer Hårrskog Jean-Claude Loubelo 39. Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar 40. Motion från SMU:s riksmöte 2005 angående SMU:s självständighet Motionen behandlas även på påverkanstorget fredag Motionen från SMU har följande lydelse: SMU:s självständighet hotad? SMU:s självständighet och beroende av Svenska Missionskyrkan är reglerad genom SMU:s stadgar och Missionskyrkans konstitution. I Missionskyrkans konstitution, vilken antogs av generalkonferensen 1999 och 2000, står det att läsa följande om Missionskyrkans barn- och ungdomsarbete. Svenska Missionskyrkans arbete bland barn och unga anförtros åt Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU), som arbetar utifrån bekännelsen Jesus Kristus är Herre. I rekommendation till församlingskonstitution, även den antagen av generalkonferensen 1999 och 2000, kan man läsa om församlingens barn- och ungdomsarbete: Församlingens arbete bland barn och unga anförtros åt SMU i och utformas med utgångspunkt i bekännelsen Jesus Kristus är Herre. Alla som deltar i SMU:s arbete hör till församlingens gemenskap och omsorg. Församlingen uttrycker delaktighet i sitt arbete med barn och unga genom offer, förbön och aktiv medverkan. Ledaruppgiften i olika grupper hör till de områden där församlingen tydligt bör känna ansvar. I församlingens liv utgör SMU en väsentlig del. Församlingen söker olika former för samhörighet och medansvar. Den har ett särskilt ansvar att ta fasta på unga människors tankar om hur församlingens liv och arbete skall utformas. SMU ser med oro på den utveckling som sker där församlingen tar över barn- och ungdomsarbetet och driver det i egen regi. Ideologiskt ser vi att det strider mot den antagna konstitutionen. Demokratiskt innebär det att den enskilde deltagaren i barn- och ungdomsarbetet tappar organisatorisk kontakt och identifikation med den organisation som är anförtrodd att bedriva barn- och ungdomsarbetet i församlingen, d v s SMU. Missionskyrkan centralt har inte barn- och ungdomsverksamheten på sin dagordning just därför att det är anförtrott SMU. Rent ekonomiskt medför det att SMU inte är bidragsberättigad för verksamheten. En del församlingar och distrikt går runt problematiken genom att låta församlingsstyrelsen formellt vara styrelse även för den lokala SMU-styrelsen. Ofta är anledningarna till detta rent praktiska då församlingarna är små och det inte finns villiga ledamöter till alla styrelseposter. Men även stora församlingar har i större utsträckning anammat denna ordning. På lång sikt befarar SMU att det urholkar SMU som självständig organisation. Väl medvetna om att det i dagens sammanhang krävs mer av samsyn och samverkan mellan Svenska Missionskyrkan och SMU på både riks, distrikt och lokalnivå kan detta inte ske på kollisionskurs med antagna stadgar och konstitutioner. Därför vill SMU:s riksmöte föreslå kyrkokonferensen besluta: att Missionskyrkan aktivt uppmanar församlingarna att medverka till att dess barn- och ungdomsarbete även i fortsättningen anförtros den lokala SMU-föreningen, att Missionskyrkan verkar för att det lokala barnoch ungdomsarbetet genom SMU-föreningen skall garantera ett demokratiskt inflytande för den enskilde SMU-medlemmen, samt att Missionskyrkan tillsammans med SMU utvecklar en ideologisk policy om varför Missionskyrkans barn- och ungdomsarbete anförtros SMU och bedrivs i formen av en självständig organisation. 14 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

17 Kyrkostyrelsen har beslutat att inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från SMU: SMU:s riksmöte sätter i sin motion SMU:s självständighet hotad? fokus på viktiga frågor. Det gäller bl a SMU:s status som självständigt ungdomsförbund, relationen mellan ungdomsförbund och samfund inte minst utifrån uttrycket anförtro samt spänningen mellan intention och verklighet i ett läge när såväl SMU som Missionskyrkan med allvar och oro söker åtgärder för att vända en nedåtgående medlemsutveckling. Kyrkostyrelsen tackar SMU för skrivelsen och de frågeställningar som där lyfts fram och menar att den bedömning av utvecklingen i relationen mellan församlingarna och SMU-föreningar som SMU gör innebär att frågan måste tas på djupaste allvar. Konstitutionens formuleringar, som citeras, samt SMU:s inledande målskrivning växte fram ur ett flerårigt arbete under 1970-talets första del från utredningen Ett arbete. Titeln berättar om visionen av ett kraftfält, där ena polen var fördjupad gemenskap, ett SMU som helt och fullt är en del av församlingens liv och framtid, där församlingen bär sitt SMU i förbön. SMU och församling är ett arbete. Den andra polen i detta kraftfält är ett självständigt SMU, där församlingen med oreserverat förtroende bejakar och uppmuntrar unga människors rätt och förmåga att själva ta ansvar, växa i demokrati, besluta och forma arbetet, inklusive varje generations rätt att begå sina egna misstag. I SMU:s målsättning beskrivs detta med orden: utveckla förmågan till självständiga ställningstaganden. En sådan frihet och självständighet utgör inte på något sätt ett hot mot den grundläggande gemenskapen: Hur fritt SMU än är, vilka självständiga beslut som än fattas, så är SMU en del av församlingens liv och gemenskap. SMU är dess barn- och ungdomsarbete. Det har alltid varit, och är fortfarande till stor nytta och glädje för Missionskyrkan att få möta SMU som ett självständigt ungdomsförbund och med dem få dela olika erfarenheter, synsätt och kompetens. Detta gäller såväl lokalt som centralt. Församlingen har ett särskilt ansvar att vara yttersta garant för att SMU har både ledarresurser och ekonomi. När det gäller möjlighet till demokratiskt inflytande för den enskilde SMU-medlemmen genom SMU-föreningens försorg ser vi det i första hand som en uppgift för SMU. SMU har ett ansvar att hjälpa ungdomar att utveckla förmågan till självständigt ställningstagande. I konstitution för Missionskyrkan är det tydligt uttryckt att församlingen har en förpliktelse att för sitt liv och sin förnyelses skull särskilt ta fasta på unga människors tankar om hur församlingens liv och arbete skall utformas. Många församlingar och SMU-föreningar har idag bekymmer att få de ideella resurserna att räcka för både ledarinsatser och styrelsearbete. Enligt vår erfarenhet är detta den tydligaste orsaken till den situation som SMU beskriver. Vi kan för vår del ana att de krympande medlemstalen i såväl församling som SMU bidragit till att lokalförsamlingen måste prioritera och finna praktiska lösningar för att frigöra ledare i barn- och ungdomsarbetet. Även om det är svårt att tro att församlingar av ideologiska skäl väljer att frånta SMU det arbete man en gång anförtrott dem skriver SMU i sin motion att församlingar tar över barn- och ungdomsarbetet och driver det i egen regi. Vi menar att om detta sker i sådana lokala sammanhang där det finns ett SMU med ett demokratiskt valt ungdomsråd, är detta allvarligt. Kyrkostyrelsen vill därför instämma i SMU:s önskan samt bekräfta den grundläggande intentionen om en fri, demokratisk och självständig ungdomsrörelse förenad med församlingen i en varm och djup gemenskap. Kyrkostyrelsen föreslår därför kyrkokonferensen att besluta i enlighet med förslagets första att-satser, att rekommendera varje församling och SMU-förening att tillsammans fördjupa samtalen om innebörden av att församlingen anförtror barn- och ungdomsarbetet till en fri och självständig ungdomsrörelse, samt uppmana församlingen att bära SMU:s arbete i förbön, samt att därmed avslå den andra och tredje att-satsen. Föredragningslista 15

18 41. Motion från Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, angående kristna program i Sveriges Radio Motionen behandlas även på påverkanstorget fredag Motionen från Kristofferkyrkans församling i Karlshamn har följande lydelse: Kristna program i Sveriges Radio Det kristna programutbudet i Sveriges Radio har under en följd av år oavbrutet minskat i volym. Kristna sång- och musikprogram förekommer nästan aldrig, och andaktsprogrammen på vardagar är också ytterst fåtaliga. De som sänds har dessutom förlagts till sådana tider som för i varje fall äldre lyssnare måste anses obekväma, genom att de oftast går antingen före klockan sex på morgnarna eller relativt sent på kvällen. Det vore även önskvärt att radion hade en bättre bevakning av nyheter i allmänhet från kyrkor och samfund i Sverige. Motiveringen för de inskränkningar som skett har varit bristande tid i sändningstablåerna. Emellertid ges en mängd repriser praktiskt taget dagligen, så den förklaringen syns inte övertygande. I sitt tal vid nyåret försäkrade radiochefen att Sveriges Radio har ambitionen att på ett rimligt sätt tillgodose varje lyssnargrupps önskemål. Om denna ambition skall uppfyllas krävs utan tvivel en utökning av de kristna radioprogrammen. Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, ansluten till Svenska Missionskyrkan och EFS, uppmanar Svenska Missionskyrkan och Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen att vid sina konferenser uttrycka önskemål hos Sveriges Radio om ett mer generöst kristet programutbud, samt att ta initiativ till en samlad kristen framställning om större utrymme för kristna program i Sveriges Radio. Kyrkostyrelsen har beslutat att inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från Kristofferkyrkans församling, Karlshamn: av andakter och livsåskådningsprogram i Sveriges Radio numer präglas av denna större mångfald, en utveckling vi bejakar och stöder. Motionen från Kristofferkyrkans församling efterfrågar fler kristna andakter och sång- och musikprogram. Motionärerna påtalar också att de flesta kristna andakterna i programtablåerna förlagts till tidiga morgnar eller sena kvällar och framhåller detta som en olägenhet för äldre lyssnare. Kyrkostyrelsen delar dessa synpunkter och vill inte minst understryka att för många äldre med en kristen tro eller livsåskådning utgör radion en värdefull ersättning då man inte längre med lätthet kan besöka kyrkor. En dialog med Sveriges Radio om hur programtablåerna kan utvecklas för att svara mot de önskemål motionärerna uttrycker tror vi skulle vara av betydelse. Motionärerna önskar också en bättre bevakning av nyheter från kyrkor och samfund i Sverige. I fråga om nyhetsbevakning är det kyrkostyrelsens grundläggande uppfattning att gängse kriterier för god nyhetsrapportering och nyhetsvärdering bör gälla. Kyrkostyrelsen vill också understryka vikten av att kyrkorna för en kontinuerlig dialog med Sveriges Radio och Sveriges Television. Genom Sveriges Kristna Råd, SKR, har tidigare givits tillfällen för samtal mellan kyrkliga representanter och Sveriges Radio och Sveriges Television. Vi tror att det är på sin plats att samtalen återupptas. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att Missionskyrkan till Sveriges Kristna Råd väcker förslag om att en ekumenisk arbetsgrupp bildas för dialog med Sveriges Radio och Sveriges Television, att kyrkokonferensen omedelbart tillskriver Sveriges Radio med synpunkter om ett utökat utbud av kristna program förlagt till mer lyssnarvänliga tider, samt att uppdra åt redaktionsutskottet att utforma denna skrivelse. Sveriges Radio har som public service-företag att tillgodose olika lyssnargruppers behov i sitt programutbud. Genom invandring har Sverige under de senaste femtio åren kommit att präglas av större kulturell och religiös mångfald. Det är vår uppfattning att samhället genom denna utveckling på många sätt berikats. Vi kan konstatera att utbudet 16 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006

19 42. Motion från Värnamo missionsförsamling angående tidpunkt för kyrkokonferensen och riksmötet Motionen behandlas även på påverkanstorget fredag Motionen från Värnamo missionsförsamling har följande lydelse: Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens och SMU:s riksmöte är hjärtat i våra demokratiska organisa tioner. Vi ser dem som viktiga samlingar där alla församlingar och föreningar ges möjlighet till att yttra sig i ett gemensamt forum. Grundstenarna för Svenska Missionskyrkan och SMU är dock det lokala arbetet i våra församlingar och SMU-föreningar. Under flera år har kyrkokonferenser och riksmöten förlagts till första veckan efter det att skolan slutar eller i samband med Kristi Himmelsfärdshelgen. Båda dessa tillfällen är vanliga lägerperioder för våra församlingar och SMU-föreningar. Eftersom den grupp som är aktiva i samband med dessa läger oftast också är mycket involverade i församlingen och SMU:s övriga arbete innebär detta en betydande svårighet i att få representanter till kyrkokonferens och riksmöten. Följden blir att det lokala arbetet prioriteras, vilket är naturligt, och att representationen vid kyrkokonferens och riksmöten blir lidande. Detta genom att inget deltagande sker, eller genom att någon som är mindre involverad i det lokala arbetet deltar, vilket i sin tur kan innebära att underlagen för det gemensamma beslutandet blir sämre och att återrapportering av informationen till det lokala sammanhanget brister. Vi som lokal församling ser gärna att ovan nämnda årsmöten förläggs i samband med en vanlig helg och inte i samband med långhelg eller skolslut. Det blir då lättare att finna representanter till årsmötena som är involverade i det lokala arbetet. Om möjligt vill vi rekommendera årsmötena att hålla huvuddelen av förhandlingarna till helgen och vardag i samband med helg för att minimera antalet semesterdagar för våra ombud. Vi är medvetna om att det finns svårigheter i att förlägga kyrkokonferens och riksmöte till andra tider på året (t ex ekonomiska/juridiska), men vill vi att dessa forum ska bibehålla sin demokratiska funktion behöver vi på alla sätt underlätta för församlingar och SMU att kunna sända kvalificerade representanter. Vi föreslår: att kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen får i uppdrag att utreda frågan om möjlighet finns att förlägga resp. årsmöte i samband med vanlig helg, samt att kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen får i uppdrag att hitta lämplig tidpunkt för kyrkokonferensen och riksmötet för att underlätta för församlingar och SMU-föreningar att sända representanter utan att kompromissa om lägerhelger. Kyrkostyrelsen har beslutat att inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från Värnamo missionsförsamling: I motionen från Värnamo missionsförsamling och SMU föreslås att utreda frågan om möjligheten finns att förlägga respektive årsmöte i samband med en vanlig helg. SMU-styrelsen och kyrkostyrelsen har valt att var för sig avge yttrande på motionen, men vi har i grunden en gemensam uppfattning rörande den fråga motionen berör. Vi noterar med glädje motionens positiva ord beträffande kyrkokonferensen och SMU:s riksmöte som viktiga mötesplatser vad gäller demokratiskt arbete med gemensamt ansvarstagande för såväl ekonomi som verksamhet. Vi delar fullt ut motionärernas uppfattning att Svenska Missionskyrkan och SMU har sin viktigaste uppgift och är som allra tydligast i det lokala arbetet. I 2005 års kyrkokonferens behandlades två motioner som handlade om kyrkokonferensens tidsrytm och arbetsformer. I det sammanhanget poängterades behovet av och värdet i den gemensamma mötesplats i Svenska Missionskyrkan som kyrkokonferensen utgör, både vad gäller det demokratiska arbetet i förhandlingar och gemensamma överläggningar som mötesplats för gemenskap, studium, uppbyggelse och information. De gemensamma mötesplatserna är viktiga även när det gäller att skapa identitet och samhörighet i kyrkan, och här menar vi att kyrkokonferensen har en unik roll som samlande och identitetsskapande mötesplats. Under de senare åren har programinnehållet förstärkts så att det ska vara tilldragande och kännas angeläget för såväl ombud som övriga deltagare. Motionen från Värnamo sätter fokus på tidpunkten för kyrkokonferensen, och menar att när den förläggs till storhelger eller i samband med skolavslutningar uppstår en besvärlig konkurrenssituation mellan å ena sidan behovet av ledarresurser för församlingens egen lägerverksamhet eller andra arrangemang, å andra sidan önskemål att genom ombud representera församlingen vid kyrkokonferensen. För att lösa en sådan situation Föredragningslista 17

20 föreslår motionärerna att kyrkokonferensen förläggs till en vanlig helg. Vi har förståelse för församlingarnas val att i första hand tillgodose de behov av exempelvis ledarresurser som den egna verksamheten behöver. Vi delar uppfattningen om att det är olyckligt om en sådan konkurrenssituation innebär att den omöjliggör för en församling att låta sig representeras av ombud i kyrkokonferensen. Men vi kan också se en möjlighet att församlingsmedlemmar som inte är uppbundna av många andra ledaruppgifter uppmuntras att delta som ombud och att det därmed sker en breddning av förtroendeuppdrag och engagemang. Den gemensamma verksamheten för Svenska Missionskyrkan är omfattande. Vi eftersträvar ett så väl fungerande demokratiskt arbete som möjligt. Därför behöver kyrkokonferensen idag ca förhandlingstimmar. Det skulle vara mycket svårt att genomföra detta på en vanlig helg. Att förkorta förhandlingstiden skulle förmodligen medföra att utrymmet för meningsutbyte minskas vilket gör att den demokratiska processen tar skada. Intentionen att även stärka kyrkokonferensens funktion som mötesplats för gemenskap, studium, uppbyggelse och information är inte heller förenlig med de knappa tidsramar som föreslås i motionen från Värnamo. Enligt beslut i kyrkokonferensen 2005 uppdrogs åt kyrkostyrelsen att arbeta vidare med konferensens arbetsformer och då pröva möjligheten att genomföra konferenserna med olika karaktär och ambitionsnivå under olika år. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att avslå de båda att-satserna men ta motionens synpunkter i beaktande i fortsatt arbete med kyrkokonferensens arbetsformer. 43. Motion från Alingsås missionsförsamling, om tydligare information avseende församlingarnas kyrkotillhörighet Motionen behandlas även på påverkanstorget fredag Motionen från Alingsås missionsförsamling har följande lydelse: Bakgrund Vid diskussion på en arbetsplats i Alingsås kom frågan upp på vilket sätt man kan känna igen olika kyrkobyggnader och deras namn. Missionskyrkan är ett begrepp som de flesta känner till. Dock framgår inte kyrkotillhörigheten där kyrkans namn är något annat än Missionskyrkan. Därför är vi ibland frågande om kyrkotillhörigheten. Vid ett tillfälle, litet senare i Alingsås Missionskyrka, berättade en ung pastor på besök, var han tjänstgör. Svaret blev namnet på en kyrka vars namn förekommer i flera trosrörelser. Det är inte så litet förvirrande med alla dessa olika namn. Det är svårt för den som är nyinflyttad, inte tillhör någon kyrka eller är ovan kyrkobesökare att få veta kyrkotillhörigheten om inte det framgår i respektive kyrkas information. Syfte Syftet med denna motion är att vi skall tydliggöra vår kyrkotillhörighet i och utanför våra kyrkor. Det skall inte finnas någon som besöker, går förbi kyrkobyggnaden eller läser i tidningen om veckans gudstjänster m m som inte får veta kyrkotillhörigheten. Därför föreslår vi att kyrkokonferensen 2006 beslutar i enlighet med följande att-satser: att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på skyltar eller ljuslådor med Svenska Missionskyrkans och SMU:s logotyp med texten tillhör Svenska Missionskyrkan och erbjuda församlingarna att införskaffa dessa, att uppmana församlingarna att införskaffa och placera skylt eller ljuslåda, enligt ovan, väl synlig vid kyrkans entré, både in- och utvändigt, samt att uppmana församlingarna att alltid använda Svenska Missionskyrkans och SMU:s logotyp samt texten tillhör Svenska Missionskyrkan vid annonsering i pressen. Kyrkostyrelsen har beslutat att inför kyrkokonferensen avge följande yttrande över motionen från Alingsås missionsförsamling: I samband med att Svenska Missionsförbundet år 2003 bytte namn till Svenska Missionskyrkan togs en ny symbol fram. Logotypen vill bland annat ge en bild av en öppen gemenskap som hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus. Via informationsutskick och hemsida fick alla församlingar förslag på hur vi tillsammans kan göra Missionskyrkan synlig i samhället. Bland förslagen fanns bland annat tankar om hur symbolen kan användas på tryckt material som brevpapper, kuvert, affischer, visitkort men också på hemsidor, kyrkobyggnader, gemensam annonsering i telefonkatalogen, Wordmallar m m. Designförslag togs också fram. 18 Svenska Missionskyrkans föredragningslista 2006