ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 211

2

3 ÅRSREDOVISNING 211 1

4 2

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMLAD ÖVERSIKT Väsentlig information som för regeringens uppföljning och prövning RESULTATREDOVISNING Prioriteringar Barn och ungdom Samtidskonstens utveckling och spridning EN UTVECKLANDE FUNKTION Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Kunskapsutveckling Utvecklingsprojekt Tekniskt och metodmässigt stöd SAMVERKAN OCH TILLGÄNGLIGHET Samverkan med andra myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitutioner samt övriga aktörer Utställningar Tillgänglighet, jämställdhet och mångfald DIGITAL FÖRMEDLING AV KULTURARV Ett led i en nationell strategi UPPDRAG Barn- och ungdomsstrategi ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Utställningsersättning Lokalkostnader Kompetensförsörjning EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Byte av redovisningsprincip och beräkning för prestationer Noter Underskrift Denna årsredovisning omfattar totalt 6 sidor exklusive omslag 3

6 4

7 FÖRORD Change is the law of life and those who look only to the past or the present are certain to miss the future. John F. Kennedy ( ) 211, förändringens år Jag har en stark tro på att kultur är en katalysator för det goda samhället. Viktigt är dock att kulturen är med i spetsen på utvecklingen och förändringarna snarare än att bli en historisk och organisatorisk bojsten av den tid som varit. Allt har sin tid. Omorganisering och anpassning ska göras för att omgivningen och förutsättningarna förändras. Riksutställningars tidigare uppdrag hade sin grund i 6-talets kulturpolitik. Riksutställningars nya uppdrag är anpassat till 211 och framåt. Det är ett uppdrag som Riksutställningar ställer sig helt bakom. Så gör även större delen av utställningssverige, om man skall tro remissvaren till den utredning som gjordes om Riksutställningar i samband med kulturutredningen Tid för Kultur. Det nya uppdraget Kulturutredningen och den ökade regionaliseringen av den svenska kulturen ledde till ett helt nytt huvuduppdrag för Riksutställningar 211. Detta nya huvuduppdrag gavs dels i regleringsbrevet från december 21 dels i en ny instruktion som kom i april 211. Under ca 4 år hade Riksutställningar verkat som en kulturproducerande myndighet. Nu blev istället uppgiften att verka som en kunskapsmyndighet till gagn för utställningssverige. Samtidigt med det nya huvuduppdraget fick Riksutställningar även en minskad budget. Uppdragsförändringen och den minskade budgeten ledde till en omstrukturering av organisationen i form av nya roller och arbetsuppgifter för hela personalen samt en nedskärning av arbetsstyrkan med 4 procent. Goda förutsättningar för förändring och nya krav Riksutställningar hade inför 211 goda förutsättningar för att på en mycket kort tid kunna förändras och anpassa sig till sitt nya uppdrag. Jag anser att detta berodde på att myndigheten, sedan flytten från Stockholm haft en helt ny personalgrupp - en personalgrupp som var och är kompetent, modern, orädd och har entreprenörsmässig inställning till förändringar. Strategin för 211 var: 1. Förstå det nya uppdraget. 2. Komma fram till lämplig organisation för uppdraget inom de ekonomiska ramarna. 3. MBL förhandla organisationsförslaget och genomföra förändringarna. 4. Starta den nya organisationen. 5. Leverera enligt det nya uppdraget parallellt med historiskt ingångna avtal. Hela processen, steg 1 till 5, genomfördes under våren 211. Den nya organisationen var sedan i full drift i augusti 211. Detta anser jag lyckat ur tidsaspekten. Jag anser även att Riksutställningar har levererat en mängd högkvalitativa projekt under året, vilket till stor del beror på mycket goda personella förutsättningar. Uppdraget och behovet I regleringsbrevet och instruktionen fick vi uppdraget. I remissvaren, egna enkäter och utredningar fann vi branschens behov vilket ledde fram till följande interna styrdokument av Riksutställningar. 5

8 All verksamhet hos Riksutställningar utgår från följande tre förutsättningar: 1. Riksutställningars uppdrag enligt regleringsbrev och instruktion 2. Den svenska utställningssektorns behov 3. Personalens kompetens och förutsättningar Dessa frågor ska Riksutställningar fokusera på: Den nya tekniken och hur denna tillämpas. Verktyg för att lokalisera resurser inom utställningssektorn. Metoder och/eller stöd för hur man arbetar i kreativa processer. Vandringsbarhet - hur man uppnår det och varför. Good practise inom utställningsområdet. Generella trender och strömningar (som påverkar utställningsmediet). Analyser (antaganden om framtida utveckling) utifrån dessa samt Befintliga och nya metoder för att skapa utställningar, i syfte att utveckla utställningsområdet. Vad har varit svårt under 211? Att minska en organisation är aldrig lätt, men som en konsekvens av att kompetensnivån var så hög på Riksutställningar gick omställningen relativt smärtfritt, troligtvis beroende på personalens trygghet i sig själva i och sin förmåga. Många av dem som har lämnat oss är i dag fullt yrkesverksamma igen. Majoriteten av utställningssverige var positiv till Rikutställningars nya uppdrag. Självklart fanns det organisationer som med skepsis ser på en sådan förändring, när detta kanske kan uppfattas som en förändring av inflytande och följaktligen som ett hot mot dem själva. Vi har därför valt strategin dansa med dem som vill dansa. Dansa med dem som vill dansa Vår grundstrategi har varit att inte tvinga oss på någon inom vår sektor utan att erbjuda våra tjänster till dem som vill ha dem. Detta har lett oss till samarbetspartners som är intresserade av utvecklingen snarare än de som vill försvara gamla revir. Vi har nu många intressanta projekt med regionala aktörer samt andra kulturmyndigheter. Vi arbetar även för att samverka i projekt både över kulturgränser och i andra sektorer som samhällsplanering, utbildning och brottsförebyggande åtgärder. Riksutställningar är en medveten myndighet Jag har inte tidigare arbetat på en myndighet eller verksamhet som är så medveten och uppför sig så korrekt avseende: klimat, miljö, mat, genus, mångkultur, sexualitet mm. Det innebär inte att vi är perfekta men vi har en god utgångspunkt för att kunna hantera dessa frågor på ett bra sätt. Kreativitet och mångkultur leder till ett bra samhälle Jag är en övertygad anhängare av Richard Floridas teorier bland annat därför att han visar tydligt på kultur som en viktig faktor i ett samhällsbygge där kreativiteten är grundbulten. Richard Florida understryker tolerans och mångkultur för ett framgångsrikt samhälle. Jag är övertygad om att Riksutställningar i Richard Floridas anda kan vara ett viktigt bidrag till kulturen i Sverige och följaktligen till ett bättre samhälle, kanske främst genom det uppdrag Riksutställningar har avseende omvärldsbevakning och på så sätt föra in nya tankar och idéer från en global värld. Staffan Forssell Generaldirektör 6

9 SAMLAD ÖVERSIKT Nytt uppdrag Riksutställningars uppdrag, genom instruktion och regleringsbrev, förändrades 211. Myndigheten har nu till uppgift att främja utveckling inom utställningsområdet och ska i samverkan med museer och andra utställningsaktörer utarbeta former för en ökad samverkan som rör utåtriktat och pedagogiskt arbete. Arbetet ska huvudsakligen ske genom att bedriva nationell och internationell omvärldsanalys, samla in och förmedla kunskaper och erfarenheter, ge teknik- och metodstöd samt stödja produktion och förmedling av vandringsutställningar som syftar till att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Myndigheten ska i sin verksamhet också prioritera dels barn och ungdomar samt dels samtidskonstens utveckling och spridning i landet. I praktiken går Riksutställningar från en kulturproducerande till en kulturstödjande myndighet som fokuserar all sin energi på att Dela, Spana på och Utveckla kunskap, teknik och metoder som har betydelse för utvecklingen av utställningsområdet. Dela inbegriper bland annat förmedling av erfarenheter och kunskap såsom via webb, i nyhetsbrev, genom kurser, seminarier och workshops med mera. Spana kallar vi arbetet med omvärldsbevakning och omvärldsanalys vilket innefattar allt från att besöka och bevaka internationella och tvärsektoriella evenemang till djuplodande efterforskningar i statistiska rapporter och litteratur. Utveckla avser arbete som genom praktiska och teoretiska experiment, undersökningar och tester syftar till att finna och föra in ny kunskap och teknik eller nya metoder till utställningsområdet. Prioriteringar Riksutställningar har tillsammans med BAS, Barnkulturcentra i Sverige gjort en kartläggning av barnkulturområdet, tagit fram en barn- och ungdomsstrategi, inlett ett samarbete med Hands On! International med målet att arrangera organisationens internationella konferens om barnutställningar hösten 213 samt gett föreläsningar och handledning för Högskolan för Design och Konsthantverks studenter på Child Culture Design programmet. En kartläggning av och handlingsplan för samtidskonsten har utgjort basen för myndighetens utökade uppdrag inom samtidskonstområdet. En lång rad utbildningar och utvecklingsprojekt i syfte att främja samtidskonstens utveckling och spridning har också genomförts. En utvecklande funktion Under våren genomfördes en omfattande utredning av vilken form av omvärldsbevakning och omvärldsanalys som sektorn är i störst behov av. Omvärldsbevakningen har efter detta fokuserat på den nya tekniken och hur den används, trender och tendenser som påverkar utställningsmediet, samtidskonstens tillgänglighet samt kreativa arbetsprocesser. Resultatet har delats via det månatliga nyhetsbrevet Spana!, via webbplatsen riksutstallningar. se, i sociala nätverk såsom Twitter och Facebook samt genom föreläsningar och presentationer eller som rådgivning och konsultationer till utställare runt om i landet. Riksutställningar har i samverkan med en lång rad parter under året genomfört 17 konferenser, workshops, seminarier och kurser för sammanlagt deltagare. Utöver detta har vi även föreläst på andra aktörers konferenser, i samband med examensutbildningar, för olika nätverk och på biennaler med mera. Totalt rör det sig om ett 9-tal olika projekt. 7

10 I åtta olika utvecklingsprojekt har Riksutställningar tillsammans med en lång rad samarbetsparter från forskningoch utbildningsområdet till teknikföretags- och utställningsområdet provat, utvecklat och implementerat metoder, teknik och kunskap som bland annat kan öka tillgängligheten i utställningar. Ett stipendiatprogram har också genomförts i samverkan med Förbundet Unga forskare. Tekniska och metodmässiga stöd och rådgivning har getts vid ett 7-tal tillfällen. Samverkan och tillgänglighet Myndigheten har under året samverkat med drygt 1 olika myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitutioner samt övriga aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Nio utställningsprojekt har ingått i arbetet med att stödja produktion och förmedling av turnerande utställningar, i samlandet av kunskap och erfarenheter eller som ett resultat av myndighetens tidigare uppdrag. Digital förmedling av kulturarv Arbetet med att samla och sprida kunskap om digital förmedling av kulturarvet har resulterat i fem seminarier och deltagande på den internationella konferensen Museums and the Webb i Philadephia, USA. Uppdrag En Barn- och Ungdomsstrategi för perioden 212 till 214 har under året tagit fram och överlämnats till Regeringen (Kulturdepartementet). I det arbetet var Riksutställningar även medarrangör till ett seminarium om strategiarbete på Nationalmuseum tillsammans med Kulturrådet, Riksteatern och Nationalmuseum. Tabell 1 Samlad översikt för prestationer Prestationstyper Kostnader (Belopp i tusental kronor) Kartläggning av barnkulturen 56 Kartläggning av samtidskonstfältet 675 Handlingsplan för samtidskonsten 229 Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Konferenser, kurser och seminarier Utvecklingsprojekt Tekniskt och metodmässigt stöd 913 Samverkan och erfarenhetsutbyten via nätverk 341 Utställningar Digital förmedling av kulturarv 124 Barn- och ungdomsstrategi 11 Totalt

11 Väsentlig information för regeringens uppföljning och prövning 211 förändrades Riksutställningars uppdrag genom instruktion och regleringsbrev. Ramanslaget minskade även med den i förväg aviserade summan motsvarande ca 5 mkr. Under våren 211 las därför stor kraft på att kombinera hanteringen av projekt som var påbörjade i det gamla uppdraget och samtidigt planera för det nya uppdraget och anpassningen till anslagsminskningen. Under våren pågick förhandlingar med fackliga företrädare och resultatet blev att 14 medarbetare sades upp och 21 medarbetare fick nya tjänster. Endast en extern rekrytering krävdes för att hantera det nya uppdraget. Sedan augusti har en ny organisation varit i drift vilket även inneburit en rad extra utbildningsinsatser, möten och samtal inom organisationen. Sammantaget har detta fått till följd att några projekt som varit planerade för 211 blivit framflyttade. Konsekvensen blir att Riksutställningar inte förbrukat tillgängliga medel för 211. Riksutställningar har under året haft två instruktioner, en gammal som haft stort fokus på produktion och turnerande av vandringsutställningar, vilket också syns bland årets produktioner samt den nya som har fokuserar på utveckling av utställningsområdet. Vi har därför sett över samtliga ingångna projekt och avtal för att om möjligt avsluta eller förändra alternativt anpassa dessa till det nya uppdraget. Det har resulterat i att några utställningar tas över av andra organisationer och några får förkortad livslängd. Vi försöker också i samband med våra turnéer skapa plattformar för utbildningsinsatser, utvecklingsprojekt och föreläsningar. Syftet är att i samband med att vi besöker olika orter på ett intelligent sätt förena det gamla uppdraget med det nya. I resultatredovisningen har myndigheten fokuserat på att beskriva arbetet med samt en analys av prestationerna i syfte att redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. 9

12 1

13 RESULTATREDOVISNING Prioriteringar Enligt regleringsbrevet ska Riksutställningar i sin verksamhet prioritera dels barn och ungdomar, dels den samtida konsten (härefter kallat samtidskonst). Myndigheten ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet gällande arbetet med att prioritera den samtida konsten. Barn och ungdom Riksutställningar har under verksamhetsåret fortsatt prioritera barn och ungdomar inte bara som slutgiltig målgrupp för utställningsområdets pedagogiska och utåtriktade verksamhet utan även som rådgivare och samarbetspart i flera av 211 års prestationer. Under året har myndigheten även utformat och redovisat en helt ny strategi för Riksutställningars barn- och ungdomsverksamhet för åren 212 till 214. Nedan redovisas en kort sammanfattning av de aktiviteter som under 211 tydligt prioriterat barn och ungdomar. Barn- och ungdomsstrategin redovisades till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i september 211 och finns utförligare beskriven som under rubriken Uppdrag på sidan 41. Insamlandet av kunskap och erfarenheter För att skapa en tydligare bild av hur de svenska utställarna arbetar med barnkultur för de allra yngsta barnen gjordes under året en omfattande kartläggning av detta tillsammans med BAS, Barnkulturcentra i Sverige. BAS är en nationell plattform och förening för aktörer som arbetar med barnkultur såsom science centers, barnkulturhus, museer et cetera. Samarbetet med BAS har förutom kartläggningen varit inriktad på utbytet av kunskap om och idéer för utvecklingen av utställares arbete med barnkultur. Tabell 2 Prestationstyp Volym (antal) Kostnader (Belopp i tusental kronor) Kartläggning av barnkulturen

14 Ett annat av årets många erfarenhetsutbyten och möten är Riksutställningars möte med personalen på British Museum. Mötet, som förhoppningsvis kan landa i ett framtida samverkansprojekt, (kanske inom ramen för ett EU-projekt kring hur ungdomar kan ha större inflytande i museiverksamheten i Europa), fokuserade på museets erfarenheter av projektet BMuse. British Museum har med BMuse startat ett strategiskt arbete med att integrera ungdomar och ungdomsperspektiv från London i sin verksamhet, kommunikation och planering. BMuse är museets ungdomspanel med ett tiotal subgrupper från olika delar av staden. Varje subgrupp har i sin tur ett samarbete med en lokal gemenskap eller intresseorganisation för att nå förankring och lokal relevans. BMuse genomför egna aktiviteter i museet samt påverkar planeringen och identiteten av museet och dess publika arbete. Samverkan Tillsammans med Riksteatern, Ungdomsstyrelsen, Filminstitutet, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor Skolverket och Allmänna Arvsfonden har Riksutställningar under året deltagit i Kulturrådets myndighetsnätverk Barn och ungas rätt till kultur. Inom nätverket informerar de olika myndigheterna varandra om sitt arbete samt för diskussioner om hur myndigheterna gemensamt kan agera för att stärka kulturområdet för barn och ungdomar. I maj samverkade Riksutställningar även med Kulturrådet, Nationalmuseum och Riksteatern kring ett seminarium om arbetet med barn- och ungdomsstrategier. I seminariet deltog ca 5 personer från 32 institutioner. Under seminariet presenterade Stockholms stad och Västra Götalandsregionen sitt arbete med att ta fram sina barnoch ungdomsstrategier. Deltagande institutioner gavs även möjlighet till institutionsövergripande samtal om det kommande arbetet med de egna strategierna. Praktisk verksamhet Under våren 211 har vandringsutställningarna Resan fram och tillbaka samt Present haft vernissage. Utställningarna är både skapade för målgruppen barn och ungdomar samt har engagerat barn och ungdomar i produktions- och turnéfasen. I produktionen av Resan fram och tillbaka har vi arbetat med barn som rådgivare och testpiloter i samband med bland annat framtagandet av delar av utställningens gestaltning och verk samt kring val rörande utrustning, tolkningar av forntiden, material och färger med mera. I samband med Present samarbetade myndigheten med en ideell förening för unga, Plural. Syftet var att utveckla metodkunskap kring samarbeten med ungdomar så att museer kan bli en arena för ungdomars egna uttryck och åsikter och del i en aktuell kultur- och samhällsdebatt. Utöver de två utställningarna som haft vernissage under 211 har Riksutställningar, som ett arv av myndighetens tidigare uppdrag att turnera, producera och arrangera turnerande utställningar även haft ytterligare tre vandringsutställningar med barn ungdomar alternativt ungdomar och vuxna som målgrupp kvar i turné; (O)mänskligt, Trådar samt Animationsinvasion. Processerna för vårt arbete av och med unga finns utförligare beskrivna som utvecklingsprojekt på sidan 24. Kunskapsutveckling för utställningsområdet Med det långsiktiga målet att utveckla förutsättningarna för barn och ungdomskulturen i Sverige och föra in internationella perspektiv till det svenska utställningsområdet har Riksutställningar under året även inlett ett samarbete med Hands On! International, ett internationellt nätverk och förening för barnmuseer och museer med intresse för att utveckla utställningar för barn. Samarbetet innebär dels ett aktivt arbete i ett internationellt nätverk för att utveckla metoder kring barnutställningar dels att Riksutställningar under hösten 213 kommer att arrangera organisationens internationella konferens om barnutställningar här i Sverige. Avslutningsvis bör även nämnas att Riksutställningar i syfte att på lång sikt höja utbildningsnivån inom utställningsområdet i samarbete med HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg skissat på en gemensam utbildning. Riksutställningar har även gett föreläsningar och handledning för högskolans studenter på Child Culture Design programmet. Analys Den politiska viljan från regeringen att stärka svensk barn och ungdomskultur har under senare år varit tydlig. 28 infördes satsningen Skapande skola som sedan successivt utvecklats till att omfatta hela grundskolan. 21 infördes barns och ungas rätt till kultur som ett nationellt kulturpolitiskt mål. 211 fick en stor del av de statliga kulturmyndigheterna i uppdrag att utforma barn- och ungdomsstrategier för sin verksamhet under perioden 212 till 214. Alltså en stor och tydlig politisk vilja att utveckla kulturverksamheter för barn och unga. 12

15 Samtidigt har Kulturrådet i sin statistik visat att skolbesöken på svenska museer under perioden 26 till 28 minskat med 19 procent och där den största minskning skett hos kommunala museer. Trots att en stor del av museernas publika verksamhet, 37 procent, fortfarande riktas mot förskolor och skolor är det endast 6 procent av antalet årsverken vid museer och konsthallar som är inriktade mot barn och unga. På de statliga museerna är denna siffra 2 procent. Till denna dystra bild skall även läggas att landets utställningsarrangörer i relativt liten utsträckning medverkat i Skapande skola. Denna bild verifieras av den enkät Riksutställningar genomförde bland landets regionala museer hösten 29. Där uppgavs bland annat ett stort behov av att utveckla metoder för att nå skolor, metoder och verktyg för att skapa mer relevanta innehåll i utställningar för att attrahera barn och unga samt att utveckla metoder för att involvera barn och unga i utställningsarbetet och i de pedagogiska processerna. Till detta lades en bild av brist på resurser och i viss mån kompetens. Även i den undersökning som Riksutställningar tillsammans med Föreningen Barnkulturcentra i Sverige genomfört bekräftades bilden av att de avsatta resurserna för barnkultur är små eller obetydliga, att förskolor i stort sett inte existerar som samarbetspart och att det finns ett stort behov att utveckla fler kulturella medier och uttryck i arbetet med barn och unga. Riksutställningar har en lång historia av att göra utställningar för barn och unga och har så länge uppdraget pågått prioriterat denna målgrupp. Utställningar som Nattpäron, Lek! En allvarlig historia och Present har rönt både stor uppmärksamhet och publik. Detta har medfört att Riksutställningar samlat på sig både erfarenhet och kompetens samt trovärdighet när det gäller arbetet med barn och unga och utställningar. Utifrån det faktum att det trots en stark politisk vilja att utveckla kulturområdet för barn och unga från flera håll kommer statistik som visar på vikande besökssiffror och svag resurstilldelning drar vi slutsatsen att det finns ett stort behov av ett nationellt, samlande, utvecklande och stödjande organ som i samverkan med utställningsarrangörer utvecklar utställningsmediet och verksamheter för barn och unga. Riksutställningar har därför i strategin för arbetet med barn och unga satt upp som mål att utveckla och samordna ett nationellt nätverk av utställningsarrangörer för metodutveckling på detta område. Vi för också en dialog om att göra något liknande med de statliga museerna och hoppas därmed att kunna bidra till att vända den negativa trend som Kulturrådets statistik och våra egna undersökningar visar. 13

16 Samtidskonstens utveckling och spridning Det svenska samtidskonstfältet inbegriper dels en mångfald av myndigheter, institutioner och fria aktörer och dels alla de medborgare som bör ges möjlighet till att ta del av samtidskonst. Riksutställningar är en myndighet som har möjlighet att arbeta operativt. Det är en styrka som myndigheten i sin nya roll kommer att använda för att göra en praktisk och konkret skillnad för både konstaktörer och besökare. Vi redovisar här två prestationer som direkt knyter an till Riksutställningars uppdrag att främja samverkan och samtidskonstens utveckling och spridning i landet samt en överblick av övriga samtidskonstrelaterade insatser. Kartläggning av samtidskonstfältet I samband med myndighetens utvidgade uppdrag inom samtidskonstområdet genomfördes under 211 en kartläggning av samtidskonstscenen i Sverige. Syftet var att skapa en en fördjupad insikt om de olika institutionernas förhållningssätt, problemställningar och behov och därmed finna vägledning för en så relevant verksamhet som möjligt. Kartläggningen som omfattade 41 professionella samtidskonstaktörer med geografisk spridning i landet resulterade även i en aktuell kontaktlista till dessa aktörer. En enkätundersökning gick sedan ut till 312 utvalda utställningsarrangörer varav 14 svarade. De svarande har god geografisk spridning och utgör en grupp med stor variation av arrangörer som representerar både konsthallar, länsmuseer och mindre fria arrangörer. En första offentlig presentation av undersökningen gjordes under Riksutställningars Intensivdagar i december 211. Kartläggning och enkätundersökning har genomförts efter samråd med bl. a Statens kulturråd, Kalmar konstmuseum. Gotlands länsmuseum, Museum Anna Nordlander, Signal Center för samtidskonst, Västerås konstmuseum och Sveriges konstkonsulenter. En utförligare analys av enkätundersökningen återfinns i slutet av detta kapitel. Tabell 3 Prestationstyp Volym (antal) Kostnader (Belopp i tusental kronor) Kartläggning av samtidskonstfältet Handlingsplan för samtidskonsten Under hösten 211 formulerades en handlingsplan för myndighetens fortsatta arbete med samtidskonst i enlighet med uppdraget att stärka den samtida konstens utveckling och spridning i landet. Arbetet har genomförts i samråd med ett flertal myndigheter, institutioner och fria arrangörer. Handlingsplanen visar på prioriteringar för framtiden såsom att verka för starkare samhällsförankring och större publikintresse även för nyskapande samtidskonst samt satsningar på tillgänglighet till utbudet, en etablering för fler samtidskonstaktörer och inte minst främjandet av samverkan mellan olika samtidskonstaktörer. Vissa delar av landet har i stort sett inget utbud alls av samtidskonst, och Riksutställningar kommer fortsatt sträva efter en geografisk spridning i landet. Tabell 4 Prestationstyp Volym (antal) Kostnader (Belopp i tusental kronor) Handlingsplan för samtidskonsten Samverkan Under 211 tog Riksutställningar på sig en koordinerande roll för KOP-nätverket för konst och publikfrågor. KOP drivs i samverkan mellan Riksutställningar, Kultur Skåne Region Skåne, Kultur i väst, Moderna museet, Nationalmuseum och Statens konstråd och syftar till att lyfta konst- och publikområdet framför allt i de offentligt finansierade konstinstitutionernas verksamhet. Riksutställningars aktiviteter inom ramen för KOP redovisas utförligare under rubriken Kunskapsutveckling på sidan 2 och Samverkan, nätverk och erfarenhetsutbyten på sidan 29. Riksutställningar har i samverkan med Kulturrådet tagit initiativ till rundabordssamtal om bild- och formområdet på handläggarnivå mellan Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Moderna museet, Nationalmuseum, och Statens konstråd. Vid sidan av det förberedande arbetet har diskussioner även förts med andra aktörer som arbetar övergripande med samtidskonst på nationell nivå såsom KRO/KIF och Konstkonsulenterna i Sverige. 14

17 Praktisk verksamhet Inom ramen för myndighetens arbete med utvecklingsprojekt och bland de vandringsutställningar som finns kvar i turné har arbetet med samtidskonstens utveckling och spridning prioriterats i fem av totalt sju fall. Dessa var Animationsinvasion som ger en överblick över det konstnärliga uttryck som präglar animerad konstfilm idag, Trådar en mobil syjunta som väcker frågor om vårt sätt att mötas och kommunicera, Resan fram och tillbaka med särskilt framtagna verk som låter barns fantasi och uppfinningsrikedom möta vetenskap och konst, VideoGUD som visar videokonst på skolor, sjukhus och bibliotek med mera samt konstutställningen Smack bang in i samhället som undersöker hur man via konst och kultur kan öppna staden, och specifikt platser som mist sin ursprungsfunktion, för sina invånare. Kunskapsutveckling för utställningsområdet Att erbjuda möjligheter till kunskapsinhämtning som ger praktiska resultat för samtidskontaktörerna har under 211 varit ett av verktygen för att främja samtidskonstens utveckling och spridning. I praktiken har det inneburit sex fristående konferenser, kurser, seminarier, workshops och föreläsningar som tas upp utförligare i samband med arbetet med Kunskapsutveckling på sidan 2 samt elva föreläsningar, workshops, demonstrationer och paneldiskussioner i samband med stora konferensen Intensivdagarna. Programpunkterna under Intensivdagarna tog upp samtidskonstfrågor ur såväl pedagogiska och tillgänglighetsmässiga som tekniska, infrastrukturella, kvalitativa och vetenskapliga perspektiv. Tre av programpunkterna hölls av internationella föreläsare och byggde i huvudsak på internationella erfarenheter och perspektiv. Analys Genom våra möten, samtal och kartläggningar bland representanterna från samtidskonstområdet kan vi konstatera att en majoritet av aktörerna vill att arbetet med samtidskonst ska utvecklas och bli en större del av den egna verksamheten. I enkätundersökningen som genomfördes svarar 84 procent att de har behov av nationella nätverk och mötesplatser för samtidskonsten. Många efterfrågar även konferenser, seminarier och digitala forum. Erfarenheterna från årets arbete med KOP visar även att såväl tvärkulturella som konstartspecifika aktiviteter har relevans och efterfrågan. Generellt kan man dra slutsatsen att det som efterfrågas handlar om möjligheten till översikt, utbyte, kunskapsinhämtning och nätverk som ger konkreta resultat. Detta bekräftas även i bokningsstatistik och utvärderingar för de nätverksträffar, seminarier och konferenser som Riksutställningar antingen arrangerat eller varit samarrangörer till. Anmärkningsvärt är även att 94 procent det vill säga 98 av de 14 svarande samtidskonstaktörerna i enkätundersökningen bedömer att de politiker och tjänstemän som fungerar som beslutsfattare på samtidskonstområdet är lite alternativt inte alls insatta i området. Detta stärks även av våra tidigare sonderingar som tydligt pekar på att samtidskonstaktörern behöver bli bättre på att kommunicera sin verksamhet till såväl beslutsfattare som besökare. Behoven bör mötas med ytterligare insatser som verkar för samtidskonstens samhällsförankring och tillgänglighet. Detta dels genom utbildningsinsatser och omvärldsanalys men även genom att medverka till att olika plattformar för konkreta samarbeten och nätverkande mellan olika aktörer etableras och upprätthålls. Konkreta projekt i samarbete med flera aktörer ger stor utväxling. De ger nätverk, hållbarhet, tillit och ökad kunskap om hur man genomför samproduktioner. Utifrån detta kan sedan mer övergripande och strategiska insatser med stark verklighetsförankring initieras. Dessa projekt bidrar även till Riksutställningars förankring och omvärldsanalys samt att fler medborgare får möjlighet att ta del av samtidskonst. Även de utställningsprojekt som tillkommit inom ramen för det tidigare uppdraget att producera, turnera och arrangera vandringsutställningar bidrar till en spridning av samtidskonsten. Både Animationsinvasion och Trådar, en mobil syjunta visades under året på platser där samtidskonsten vanligtvis inte finns tillgänglig. Dessa utställningar kommer nu, i och med myndighetens förändrade uppdrag, att fortsätta turnera i regi av Sveriges konstföreningar respektive Studieförbundet Vuxenskolan. Att fortsätta verka för produktion, turnerande och arrangerande av samtidskonst utanför storstadsområdena och på platser med små resurser och liten tradition av konstformen ser vi dock som fortsatt viktigt och vi undersöker nu möjligheterna att erbjuda plattformar och stöd för andra aktörers samproduktion och turné i pilotprojekt under 212. Med erfarenhet av våra konkreta samarbeten med regionala aktörer såsom Region Skåne, Kultur i väst, Video- GUD och Sveriges konstkonsulenter ser vi även stora möjligheter i samverkan med den regionala nivån. Sam- 15

18 tidskonstaktörerna efterfrågar här internationella och nationella perspektiv samt möjligheter till samverkan både inom och mellan regionerna. Den regionala samverkansmodellen ger här en unik möjlighet för Riksutställningar att samarbeta med regioner som har en ambition att formulera sina kulturplaner så att fler medborgare ska kunna få ta del av samtidskonst. Förutom Riksutställningars regionala samverkan bör myndigheten, i syfte att säkerställa insatsernas långsiktiga resultat, dock fortsättningsvis samverka även med olika nationella aktörer för att främja utveckling och spridning av samtidskonst i hela landet. Ett annat behov som återkommer bland fria aktörer såsom konstnärsdrivna gallerier, föreningsdrivna konsthallar och bland de som gör enstaka projekt eller driver publik konstverksamhet på eget uppdrag samt frilansande curatorer är ökat nationellt stöd. Dessa upplever sig falla mellan stolarna i befintliga strukturer för finansiering, fortbildning och nätverkande. 16

19 EN UTVECKLANDE FUNKTION Enligt regleringsbrevet ska Riksutställningar i samverkan med museer och andra utställningsaktörer utarbeta former för en ökad samverkan som rör utåtriktat och pedagogiskt arbete. Arbetet ska vara inriktat på utveckling av utställningsområdet genom att bedriva nationell och internationell omvärldsanalys, kunskapsutveckling och ge tekniskt stöd till aktörer inom utställningsområdet. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i samband med årsredovisningen. Nedan följer denna redovisning uppdelat på verksamheterna Omvärldsbevakning och omvärldsanalys, Kunskapsutveckling, Utvecklingsprojekt samt Tekniskt och metodmässigt stöd. Utvecklingsprojekten är en kombination av myndighetens arbete med analys och kunskapsutveckling samt i de allra flesta fall en mycket praktisk form av tekniskt och metodmässigt stöd. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys 211 var det femte året som Riksutställningar arbetade strukturerat med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Från och med 211 års regleringsbrev hör nu detta arbete till vårt huvuduppdrag och omvärldsredaktionens arbetssätt har på många sätt förändrats under året. I den nya organisationen finns nu en huvudredaktör som fungerar som chefredaktör och samordnar det spaningsarbete som utförs av Riksutställningars egen personal men också av kontrakterade underleverantörer. Insamlandet av kunskap och erfarenheter I syfte att skapa en tydligare bild av vilken form av omvärldsbevakning och omvärldsanalys som sektorn är i störst behov av genomfördes under våren en utredning av detta med stöd av konsultföretaget Strandberg-Haage. Utredningens rapport klarlade såväl ämnesområden och syften som vilka format och publiceringsformer som efterfrågas, hur mycket tid har man lägger ner på att ta del av material med mera. Underlaget till rapporten kom från djupintervjuer samt en enkät skickad till ett antal beslutsfattare inom sektorn. Papporten har för Riksutställningar utgjort underlag till en rad detaljerade beslut kring vilka som i första hand bör vara myndighetens huvudmålgrupper och hur vi bör arbeta för att nå dessa samt tillgodose deras behov. Gemensamt för målgrupperna är att de är utställare som vill framåt, som vill utvecklas, förbättras och testa nytt. De arbetar oftast praktiskt och operativt och ägnar därför sällan mycket tid för att läsa. Beträffande format och innehåll eftersöker de handfast information i form av exempelvis inspiration, kunskap och insikt om vad som är nytt/på gång, kontakter och nätverk med mera som kan omsättas i konkret verksamhet inom 1 till 5 år. I vissa fall kommer de också vilja använda vår information till att argumentera för inköp och förändringar i sina egna organisationer. En ny struktur för praktisk verksamhet Omvärldsbevakningen under 211 har haft som mål att fokusera på den nya tekniken och hur den används, trender och tendenser som påverkar utställningsmediet, samtidskonstens tillgänglighet samt kreativa arbetsprocesser. All omvärldsbevakning (spaning) ska även genomsyras av myndighetens barn- och ungdomsperspektiv, inhämtas internationellt såväl som nationellt och från den egna såväl som andra sektorer såsom exempelvis speloch upplevelseindustrin, ha en tydlig målgrupp och vara förankrad i ett reellt behov samt resultera i omsättbar kunskap, inspiration och insikt. 17

20 När det gäller förmedlingen (delning) så är målet att all omvärldsbevakning och omvärldsanalys ska delas i minst ett format samt vara målgruppsanpassad och tillgänglig utifrån sektorns behov och förutsättningar. Ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv så strävar vi efter att lyfta fram både kvinnor och män i artiklar och seminarier, att finna experter med olika bakgrund, etnicitet och funktionsförmågor med mera. Det är idag huvudredaktören driver och följer upp vårt dagliga arbete med omvärldsbevakning. Huvudredaktören ser till att alla förstår vilka ämnesområden som är i fokus och för löpande dialog med interna såväl som externa spanare om möjliga aktiviteter. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys till utställare Målsättningen med arbetet från och med augusti 211 har varit att all information som Riksutställningars medarbetare tar del av ska delas med sektorn. En intern riktlinje är även att samtliga medarbetare lägger cirka fem timmar i veckan på att spana i omvärlden efter relevant information att dela med sektorn. Våra rapporter delades under 211 via det månatliga nyhetsbrevet Spana!, via vår nya webbplats riksutstallningar.se, i sociala nätverk såsom Twitter och Facebook samt genom föreläsningar och presentationer eller som rådgivning och konsultationer till utställare runt om i landet. I nyhetsbrevet Spana! har även representanter för forskningscentrumet Swecult samt Sekreteriatet för Digitalisering av Kulturarvet deltagit som gästskribenter. Världskartan har också varit en större satsning där frilansjournalisten Rasmus Malm fungerat som underleverantör av ett omfattande notismaterial med rapporter från olika delar av världen. Under Almedalsveckan i Visby deltog en handfull av Riksutställningars medarbetare med rapporter från de olika seminarierna och samtalen med fokus på kulturpolitiska frågor som ägde rum under veckan. En merpart av omvärldsbevakningen och omvärldsanalysen har även resulterat i fortsatt utvecklingsverksamhet, som underlag för stöd och rådgivning, workshops, seminarier och föreläsningar till utställare samt delats och delats vidare via webben och i sociala nätverk. En slutrapport över Riksutställningars arbete med stipendiatprogrammet Correspondents in Residence har även tagits fram och överlämnats till Kulturdepartementet tillsammans med en sammanfattande publikation med namnet RU International. Tabell 5 Prestationstyp Volym (antal) Kostnader (Belopp i tusental kronor) Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Kommentar till tabell 5 Riksutställningar har, för överskådlighetens skull, valt att redovisa aktiviteterna inom detta verksamhetsområde som en samlad presation. Analys Våren 211 var en tid präglad av förändring och anpassningar för ett förändrat uppdrag. Någon utveckling av verksamheten var under denna tid inte möjlig (och inte heller aktuell) men i princip lyckades vi ändå att nå våra uppsatta mål. En hel del fokus lades på den utredning om behovet av omvärldsbevakning och omvärldsanalys och rapport från Correspondents in Residence som tidigare nämnts och som sedan utgjort underlag för en stor del av de strategiska beslut som tagits sedan den presenterades. Det råder ingen tvekan om att utställningssektorns har ett allt mer ökande behov av internationell omvärldsbevakning och omvärldsanalys som underlag för beslut och utvecklingsarbete inom de olika verksamheterna. I praktiken har myndighetens nya organisation varit i drift från och med hösten 211 och hösten blev således en period av att lära nya arbetssätt och få igång Riksutställningar som en spanande och delande myndighet samtidigt som det varit oerhört angeläget att leverera resultat till de svenska utställarna. Den stora utmaningen är att fördjupa vår förståelse av vad sektorn behöver, att leverera detta samt att göra vår nya roll känd hos kollegor i sektorn. För att lyckas kommer vi i så hög grad som möjligt att spana inte bara för utan 18

21 tillsammans med andra aktörer. I praktiken innebär det bland annat gemensamma spaningsresor som ett sätt att förankra ny kunskap, inspiration och internationella nätverk samt bygga vidare på våra relationer med andra utställningsaktörer. Vi behöver också fortsätta med, och fördjupa, samarbetet kring våra redaktionella produkter, inte minst kring analysarbetet. Under 212 planerar vi även för två nya produkter av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för utställare. Den första är ett nyhetsbrev med fokus på ny teknik med relevans för utställningsmediet. Målgruppen utgörs av yrkesverksamma tekniker på museer och andra organisationer som arbetar med utställningar. Den andra är en analyspublikation som kommer koncentrera sig på analyser och rundligare reflegktioner kring utställningsmediets omvärld, samhällsutvecklingen och framtiden utifrån ett sektorsperspektiv. 19

22 Kunskapsutveckling Arbetet med kunskapsutveckling för utställningssektorn har i och med det förändrade uppdraget för Riksutställningar under 211 utvecklats till att tillsammans med omvärldsanalys och tekniskt och metodmässigt stöd utgöra ryggraden i myndighetens utvecklande funktion. Förutom att utgå från den kompetens och erfarenhet som byggts upp inom organisationen anlitar myndigheten även systematiskt internationella och tvärsektoriella kompetenser i syftet att föra in nya erfarenheter och perspektiv på det svenska utställningsområdet. Riksutställningar har i samverkan med en lång rad parter under året genomfört 17 konferenser, workshops, seminarier och kurser för sammalagt deltagare. Utöver detta har vi även föreläst på andra aktörers konferenser, i samband med examensutbildningar, för olika nätverk, på biennaler, museernas vårmöte med mera. Totalt rör det sig om ett 9-tal olika kunskapsutvecklande aktiviteter. Denna summering inkluderar dock inte all den rådgivning, nätverksarbete, konsultationer, tekniskt stöd, redaktionellt arbete rörande omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt erfarenhetsutbyten i samband med utvecklings- och utställningsprojekt som även ägt rum under verksamhetsåret 211. Myndigheten har under året även genomfört en lång rad besök hos olika museer och andra utställare för att lyssna av behov och diskutera framtida utbildningar med mera. Precis som för arbetet med omvärldsbevakning och omvärldsanalys har vi även för arbetet med kunskapsutveckling till sektorn byggt en struktur för att i dialog med utställningsområdet kunna skapa relevanta och behovsrelaterade fortbildningar. Bland årets arbete med kunskapsutveckling bör särskilt nämnas: Konferenser, kurser och seminarier (Ordnade efter datum för genomförande) Baskurs i utställningsproduktion 7 deltagare Vid tre kurstillfällen, den 21 januari, 18 februari och 7 mars utbildades representanter från Bergmancentret på Fårö i grundläggande utställningsproduktion. Kursen ägde rum i myndighetens lokaler i Visby. Utställningsmetodik och pedagogik 36 deltagare Vid tre tillfällen, den 26 till 27 april, den 17 till 18 maj och 1 till 11 november genomfördes i samverkan med Kulturkraft Väst, Röhsska Museet, och Göteborgs Stadsmuseum en kurs om utställningsmetodik och pedagogik. Kursen genomfördes till största delen på Göteborgs Stadsmuseum. Museernas vårmöte ca 15 deltagare I samband med Museernas vårmöte den 3 mars till 1 april i Stockholm var Riksutställningar medarrangör till sex olika programpunkter. Dessa tog bland annat upp genusperspektiv och hur bilder i utställningar kan användas och tolkas, internationella perspektiv på museer och medborgares delaktighet, lärande och museernas syfte, medborgarinflytande på museers arbetssätt och publika verksamhet samt ledarskap och beslutsprocesser som ökar möjligheten att vara delaktig i skapandet av utställningar. Merparten av föreläsningarna hölls av internationella gäster och byggde i huvudsak på internationella erfarenheter och perspektiv. Exponering i offentlig miljö 14 deltagare Den 11 maj hölls i samarbete med Bromölla kommun en kurs om ljus, ljud och teknik för att visa utställningar i offentliga miljöer. Arts and Audiences 183 deltagare KOP nätverket för konst och publikfrågor som drivs i samverkan mellan Riksutställningar, Kultur Skåne Region Skåne, Kultur i väst, Moderna museet, Nationalmuseum och Statens konstråd var en av samarbetsparterna och arrangörerna till den nordiska konferensen Art and Audiences i Bergen den 3 maj till 1 juni. Initiativtagare och huvudansvarig var Norsk publikumsutvikling och temat kretsade kring nytänkande publikarbete, ökat deltagande och engagemang inom olika konstarter. Almedalen 115 deltagare Den 5 juli genomfördes ett debattforum i Riksutställningars lokaler i Visby. Det var ett så kallat Intelligence Squared, IQ². Ett diskussionsformat utfört som en lättsam tävling där de medverkande genom god talarförmåga och argumentation försöker övertyga publiken att deras ställningstagande är det man bör ge sitt stöd i en omröstning. Konceptet är utvecklat av Intelligence² i England och sex medverkande samt en debattledare deltog. Frågan för debatten som genomfördes i samverkan med Södra Teatern och Riksantikvarieämbetet var Ska 2

23 kultur censureras och till eventet slöt sig 115 deltagare. Debatten efterföljdes sedan av mingel och samtal bland besökarna. Revolutionsseminarium 68 deltagare Inte minst med anledning av de förändringar som skett i Nordafrika under 211 ordnades den 31 augusti i Stockholm ett mycket inspirerande och intressant seminarium om museernas och kulturarvets roll i väpnade konflikter och stora samhällsomvälvningar. Arrangör var Riksutställningar tillsammans med Cultural Heritage without Borders, Statens Försvarshistoriska Museer, Svenska ICOM och Världskulturmuseerna. Seminariet hölls på Medelhavsmuseet. EU-utbildning för chefer inom utställningssektorn 8 deltagare Riksutställningar påbörjade under året en särskild utbildningssatsning för utställningssektorn. Syftet var att öka kunskapen om hur EU fungerar samt att belysa vad utställningssektorn kan göra för att öka närvaron i EU. Åtta chefer för olika kulturinstitutioner i Sverige träffades på Riksutställningar den 22 september och fick en genomgång av EUs uppbyggnad, kulturen och EU samt tips kring projektansökningar. Den 18 till 21 oktober gjordes sedan ett gemensamt studiebesök i Bryssel där gruppen träffade representanter från generaldirektoratet för utbildning och kultur, generaldirektoratet för informationssamhälle och medier, Europeaid, EACEA och Sveriges kulturråd i Bryssel. Gruppen deltog också i konferensen Kulturforumdagarna. En uppföljningsdag med ytterligare fördjupning i EU och dess institutioner, policy och program kommer ske i början av 212. Riksutställningar avser också att publicera en webbhandbok riktad till utställningssektorn med bland annat konkreta råd och tips för att lyckas med EU-ansökningar. En dag om animation totalt 94 deltagare Vid tre tillfällen, i Gävle den 28 september, Uppsala den 27 oktober samt i Stockholm den 9 december genomförde Riksutställningar i samarbete med VideoGUD (ett samarbete mellan konst- och filmenheterna i landstingen i Gävleborg, Uppsala och Dalarnas län) ) kursdagar om hur man med mobilen som redskap pedagogiskt kan arbeta med videokonst och animerad film. I samband med VideoGUD seminariet om animation den 28 september genomfördes även ett öppet seminarium om vidoekonst i samverkan med Landstingen i Gävleborg, Dalarna och Uppsala. ICAMT-konferens 2 deltagare Den 6 till 9 oktober arrangerade Riksutställningar 211 års ICAMT konferens. ICAMT är ICOMs kommitté för Arkitektur och Museiteknik. Konferensen samlade deltagare från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Kina, Estland, Finland, Polen, Norge, Costa Rica och Canada och hölls på Vasamuseet, Arkitekturmuseum och Nationalmuseum i Stockholm. Delar av dessa institutioners personal deltog även i konferensen. Branschdagar för bild och formområdet 15 deltagare Riksutställningar var tillsammans med Tillväxtverket, Creative Stockholm och Kulturrådet samarrangörer till Branschdagarna som i oktober månad arrangerades av KRO/KIF. Riksutställningar bjöd in en av huvudtalarna, Theo Jansen. Myndigheten fick även möjlighet att berätta om sin verksamhet på samtidskonstområdet. Utbildningsdygn 72 deltagare Konstarrangörer, museer och konsthallar erbjöds under ett dygn mellan den 7 till 8 oktober föreläsningar, inspiration och workshops om utställningar, samtidskonstfältet och publikarbete. Huvudmålgruppen var de som arbetar på mindre konstinstitutioner alternativ ideellt för konstföreningar och föreningsdrivna gallerier. Utbildningen arrangerades av Riksutställningar i samarbete med Västerås Konstmuseum och Västmanlands museum. Konferens Barn och unga + museer = delaktighet? 55 deltagare På Subtopia i Borkyrka höll Mathias Strömer, konsulent i curatoriell praktik på Riksutställningar tillsammans med designern Jonas Fridén från Maison Beton och Plaquette den 17 till 18 oktober två workshops kring den metod som togs fram för att arbeta med barn i samband med produktionen av utställningen Resan fram och tillbaka. Workshopparna genomfördes i samarbete med Fuism och Forum för Utställare. Konsten online 48 deltagare Den 27 till 28 oktober på länsmuseet i Gävleborg arrangerade Riksutställningar tillsammans med Länsmuseet Gävleborg och Riksantikvarieämbetet ett branschseminarium om konst, samlingar och webb. Seminariet var en del av myndighetens uppdrag rörande digital förmedling av kulturarvet. 21

24 Ta plats - Teknik och tillgänglighet i utställningar 69 deltagare På Dieselverkstan i Sthlm, i samarbete med Stockholm Länsmuseum och Konstfrämjandet hölls den 2 november en kurs om teknik och tillgänglighet i utställningar. Kursen, som inspirerats av utställningen TA PLATS, syftade till att funktionsutveckla utställningspraktiken för högre tillgänglighet snarare än att funktionsanpassa utställningar. De som arbetar praktiskt med utställningars form och innehåll fick nya/fler verktyg och förhållningssätt till utställningsmediet. Tekniska möjligheter presenterades för att upplysa om vilken teknik som finns för att öka tillgängligheten till fysiska utställningar och för att utveckla utställningsmediet. Bland de företag och organisationer som medverkade fanns även On Spot story, Telac, Nationalmuseum, Independent Living, och Iris Intermedia. Intensivdagarna 228 deltagare Intensivdagarna har blivit en årligen återkommande konferens som fått mycket uppskattning bland de deltagande utställningsaktörerna. Årets konferens hölls i Visby den 5 till 7 december, inkluderade 56 individuella seminarier och workshops och lockade 228 deltagare från hela landet. Konferensen lyckades 211 även attrahera ett trettiotal deltagare från Norge vilket bidrar positivt till det internationella kontaktskapandet. Ett antal internationella föreläsare bidrog till att ytterligare vidga perspektiven. Några exempel var: Tom Hennes National September 11 Memorial and Museum, New York, Annemies Broekgaarden från Hands On International!, Eleanor Bradshaw, curator för contemporary collections på the British Museum, Tim Merriman och Lisa Brochu från det USAbaserade National Association for Interpretation, Deborah Schwartz, chef för Brooklyn Historical Society,Michael H Glen från Interpret Europé, Maria Piacente, vice-ordförande och ansvarig för exhibitions and events på Lord Cultural Resources. Intensivdagarna 211 innehöll allt från ny teknik och pedagogik till storytelling och trendspaningar inom konst och utställningsproduktion och genomfördes av Riksutställningar i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Gotlands Museum. För mer information om samtliga seminarier och workshops hänvisar vi till det omfattande konferensprogrammet som finns tillgängligt digitalt via Riksutställningars webbplats. Smack bang in i samhället, Visionärt knytkalas 3 deltagare Smack bang är ett samarbete mellan Riksutställningar, H+, Helsingborgs stad och Region Skåne som undersöker hur man via konst och kultur kan öppna staden, och specifikt platser som mist sin ursprungsfunktion, för sina invånare. Den 12 december deltog ett trettiotal personer i en utvecklingsworkshop med fokus på hur konsten kan vara en aktiv del i samhällsutvecklingen. Workshopen samlade personer med olika kompetenser, mandat och engagemang. De frågor som behandlades byggde på deltagarnas eget intresse och rörde bland annat hur medborgare kan vara medskapande i samhälleliga och konstnärliga processer och hur konsten kan bidra till ett generösare samhälle. Tabell 6 Prestationstyp Volym (antal) Kostnader (Belopp i tusental kronor) Konferenser, kurser och seminarier Föreläsningar (Ett begränsat urval ordnade efter datum för genomförande) Om konstpedagogik och publika perspektiv 1 deltagare En föreläsning på Internationella curatorsprogrammet, Stockholms universitet den 1 januari. Föreläsare var Louise Andersson, rådgivare inom kulturpolitik och samtidskonst på Riksutställningar. Om utställningar 25 deltagare Hölls på Stockholms Universitet den 24 januari. Föreläsare var Mårten Blomqvist. Practical considerations for a travelling exhibition 25 deltagare Den 8 februari hölls en praktisk föreläsning om vandringsutställningar för Kulturarv utan gränsers samverkansmuseer på Balkan inom ramen för utställningssatsningen 1+1: Life & Love i Kotor Monte Negro. Föreläsare var Tomas Carlsson, utbildningssamordnare på Riksutställningar. På rätt kurs ca 5 deltagare En föreläsning/samtal om kreativa och utmanande förändringsprocesser i samband med Svensk Scenkonst branschdagar den 5 maj. Föreläsare var Louise Andersson, rådgivare inom kulturpolitik och samtidskonst på Riksutställningar. 22