Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken"

Transkript

1 Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Upprättad Ansvarig: Eva Olsson chefsöverläkare Vidi: Birgitta Jonsson verksamhetschef

2 Innehållsförteckning Inledning- Ansvarsfördelning... 3 Säkerhetsansvarig Begäran om biträde av polis 47, Kvarhållningsbeslut Intagningsbeslut 6b... 9 Konvertering till tvångsvård 11, Överklagan av beslut enligt LPT 32, Anmälan till patientnämnd Tvångsåtgärder A) Avskiljande 26, B) Fastspänning C) Tvångsmedicinering samt övriga tvångsåtgärder D) Tvångsåtgärder innan intagningsbeslut Permission från LPT vård Öppen psykiatrisk tvångsvård 7, 7a, 9, 14, 26, 26a, 32, Upphörande och förlängning av LPT vård 7, 9, 27, Mobiltelefon 20a, 22b Brev och försändelse 22a, 22b Kroppsvisitation/ besiktning 21, 23, Inskränkningar av rätten till besök Avvikning 11b Transport/Ledsagning av patienter Vapenlagen Genomsökning av patientrum Vårdplan 16, 7a Ansökningar/yttranden i Länsrätt och Kammarrätt Övervakningsgrader Bilaga 1 Mall för säkerhetsklassificering Bilaga 2 Vård på annan klinik, Bilaga 3 Flödesschema vid LPT Bilaga 4 Rapporteringsansvar

3 Inledning- Ansvarsfördelning Denna instruktion avser främst tillämpningen av tvångsvård men även vissa andra rutiner finns med. Ansvaret för tvångsvården åligger chefsöverläkaren och ansvaret för övriga rutiner åligger verksamhetschefen. För fullständig information om klinikens ansvarsfördelning, rutiner och säkerhetsfrågor hänvisas även till Rutiner för säkerhet, arbetsordning och rättspsykiatrins lokala föreskrifter. Denna instruktion utgår från direktiven i SOSFS 2008:18 och bygger, i huvudsak, på följande lagar, förordningar och föreskrifter: Lag (SFS 1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (SOSFS 2006:9). Revidering sker fortlöpande, dock minst en gång per år. Chefsläkaransvar Överlåtelse att fullgöra uppgifter som åligger chefsöverläkare ges skriftligt till läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri. Det åligger den specialist som åtar sig denna uppgift att tillgodose att barnpsykiatrisk vård ges till de patienter som specialisten ansvarar för i överensstämmelse med lagar, förordningar, föreskrifter och denna instruktion. I dessa instruktioner avser ansvarig överläkare specialist med överlåtelse att fullgöra uppgifter som åligger chefsöverläkare. Ansvarsfördelning När en patient är inlagd på en av klinikens slutenvårdsavdelningar åligger ansvaret för tvångsvården ansvarig överläkare på den aktuella avdelningen. Vid kortare permissioner, upp till 4 veckor, ansvarar avdelningens överläkare för tvångsvården. Annan läkare i tex öppenvården kan vara ansvarig men detta kräver en personlig överenskommelse och ska tydligt framgå i patientens journal. Patienten ligger kvar på beläggningslistan och epikris skrivs när patienten avförs från tvångsvården. Om en patient vistas utanför slutenvårdsavdelningen enligt tvångsvårdslagstiftningen, öppen psykiatrisk tvångsvård, förenat med villkor, övergår ansvaret för tvångsvården till ansvarig överläkare på den öppenvårdsenhet dit patienten hör. Ansökan till länsrätt om denna vårdform bör ske i samråd mellan inblandade överläkare. Själv ansökan och länsrättsförhandlingen ansvarar öppenvårds överläkaren för. Varje enhet måste utarbeta rutiner för hur tvångsvården följs upp och bevakas. Om en patient är föremål för psykiatrisk tvångsvård men vistas på annan klinik ansvarar det akutpsykiatriska jourteamets överläkare för tvångsvården om inte patienten överförs kortvarigt från någon av klinikens vårdavdelningar (se nedan). Om annan överläkare fattat intagningsbeslutet som tex kan vara fallet på jourtid ansvarar denna överläkare för att överrapportering sker personligen till jourteamets överläkare. Detta ansvar kan övergå till annan överläkare tex överläkaren på den enhet dit patienten hör. Detta är då en överenskommelse mellan de inblandade överläkare. Observeras bör att dokumentation i dessa fall sker under sökordet tvångsvård men i en besöksanteckning istället för inläggningsanteckning. Samma dokumentation krävs, inkluderande vårdplan, för patienter 3

4 som vistas på annan klinik. Uppföljning sker kontinuerligt, i akuta lägen dagligen och annars med lämpligt intervall. Om en patient som vårdas på en barnpsykiatriska avdelningen, enligt HSL eller LPT, och behöver kortvarig vård på somatisk avdelning tex i samband med intoxikation, ligger patienten kvar på avdelningens beläggningslista på konsult för LPT patienter, byte av klinik för HSL patienter. Ansvaret för tvångsvården/psykiatriska vården åligger då avdelningens överläkare och dokumentation sker i slutenvårdsjournalen. Eventuella konsulter från somatiken vidarebefordras till avdelningens överläkare. Detta gäller kortare vårdtider, upp till några dagar. Vid längre vårdtider eller då patienten sannolikt inte kommer att överföras tillbaka till barnpsykiatrin åligger ansvaret barnspykiatriska avdelningens överläkare. Rapport och överföring sker personligen mellan ansvariga överläkare. För samtliga patienter där kvarhållningsbeslut fattats eller där annan uppföljning är nödvändig utifrån tvångsvårdslagstiftningen måste den överläkare som varit inblandad personligen rapportera vidare till den överläkare som övertar ansvaret. Även ansvarig sköterska är ansvarig för att rapportera vidare till avdelningens överläkare, tex i fall där endast kvarhållningsbeslut fattats. Ansvarig överläkare på respektive avdelning är ansvarig för att, dagligen, gå igenom beslutsprotokollet för de patienter som vårdas enligt LPT och som avdelningsläkaren inte redan känner till, för att säkerställa att formaliteterna är korrekta och vid behov komplettera. Generellt gäller att alla tvångsvårdsbeslut dokumenteras med rätt paragraf under sökordet tvångsvård Alla åtgärder dokumenteras av ansvarig överläkare eller ansvarig sjuksköterska i ansvarig överläkares namn. Till beslutet ska även finnas en anteckning där de bedömningar som lett fram till beslutet framgår. Undantaget är kvarhållningsbeslut, begäran om biträde av polis, tvångsåtgärder före kvarhållningsbeslut samt anmälan enligt vapenlagen och körkortslagen, som kan fattas av leg läkare. Dock bör samråd med ansvarig överläkare alltid ske. 4

5 Säkerhetsansvar 15 LPT samt socialstyrelsens föreskrift om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning (SOSFS 2006:9) trädde en ny lag i kraft som innebär att en verksamhet som bedriver psykiatrisk tvångsvård ska ha en säkerhetsansvarig. Säkerhetsansvarig utses av vårdgivaren och ska tillse att säkerheten är anpassad till den verksamhet som bedrivs och att varje avdelning är säkerhetsklassificerad. Säkerhetsansvarig ska också systematiskt och fortlöpande upprätthålla och utveckla säkerheten. Den säkerhetsansvarige ansvarar för både den inre och den yttre säkerheten. Med inre säkerhet avses vårdens innehåll, rutiner för att förhindra användningen av alkohol och andra droger och också personalens utbildning. Med yttre säkerhet avses avdelningens skalskydd och ev perimeterskydd. Förutom en säkerhetsansvarig ska det också finnas en anmälningsansvarig som är skyldig att anmäla till Socialstyrelsen om någon har drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada till följd av brister i säkerheten. Den säkerhetsansvarige får inte vara anmälningsansvarig. Anmälan ska kompletteras med en intern utredning som ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast 2 månader efter anmälan. Patienten ska underrättas om anmälan och ges möjlighet, att i anslutning till anmälan, beskriva sin upplevelse av händelsen. Om information inte kan lämnas till patienten ska den lämnas till närstående om det inte strider mot sekretesslagen. Patienter som vårdas enligt LPT ska, i normalfallet, vårdas på avdelning med ordinär säkerhet dvs klass 3. Endast då det kan befaras att detta inte är tillräckligt, ur säkerhetssynpunkt, görs en säkerhetsklassificering. Lokal instruktioner - Säkerhetsansvarig på kliniken är Eva Olsson och anmälningsansvarig är Birgitta Jonsson - Vid varje slutenvårdsavdelning finns en säkerhetssamordnare som fortlöpande, minst 1 gång per månad, genomför säkerhetskontroller och rapporterar, skriftligt, till säkerhetsansvarig. - Vid avdelningsplacering av patienter som vårdas enligt LRV eller genomgår RPU ska det alltid en säkerhetsklassning göras av ansvarig överläkare. Detta görs enligt därför avsedd mall. (se bilaga 1). Avdelningen har säkerhetsklass 3. - Patienter som vårdas enligt LPT får endast vårdas på den rättspsykiatriska avdelningen då säkerheten så påkallar och endast efter säkerhetsklassning. -En patient kan, i undantagsfall, vistas på avdelning med högre säkerhet än påkallat tex av kontinuitetsskäl. Detta ska alltid motiveras i journal och platsbrist är aldrig ett giltigt skäl. - För att säkerställa den inre säkerheten ska personal fortlöpande få utbildning och hålla sig uppdaterade i säkerhetsfrågor. - På kliniken finns en drogpolicy för de anställda Säkerhetsansvarig utses av verksamhetschefen. Ansvarig överläkare har ansvar för säkerhetsklassificeringen. 5

6 Ansvarig överläkare dokumenterar säkerhetsklassningen för den enskilde patienten i vårdplan eller i inläggningsanteckning. Där ska alltid framgå hur länge säkerhetsklassningen är giltig. 6

7 Begäran om biträde av polis LPT 47. LPT 4 Biträde av polis kan begäras för att kunna genomföra en vårdintygsbedömning och för att föra en patient till vårdinrättning efter att vårdintyg utfärdats. Polishandräckning kan även begäras om en patient som är föremål för tvångsvård avvikit eller om beslut fattats om att öppen psykiatrisk tvångsvård ska övergå till slutenvård. Begäran om polishandräckning ska endast begäras om andra möjligheter att föra patienten till vårdinrättningen övervägts och uteslutits/bedömts olämpliga. Vid begäran om polishandräckning för vårdintygsbedömning krävs att detta föregås av ett beslut om omhändertagande enligt 4 LPT. Utan detta beslut har polis inte rätt att göra en husrannsakan vilket krävs för att gå in i en patients hem utan dennes medgivande. Lokala instruktioner - Leg läkare kan ta beslut att begära biträde av polis men beslutet bör förankras hos ansvarig överläkare - Orsaken till begäran om biträde ska framgå i journalen - Om det inte innebär en ökad risk tex för suicid eller flykt ska patienten meddelas - Barnpsykiatriska avdelningen kan bistå med att skicka själva handräckningsbegäran på därför avsedd blankett - På handräckningsbegäran ska nödvändig information finnas med men den ska också kompletteras med ett samtal till vakthavande Samtalet till vakthavande bör göras av den som känner patienten bäst. - Uppgifter av betydelse för prioritering hos polisen samt för säkerheten ska alltid delges vakthavande - Om barnpsykiatriska avdelningen inte skickar handräckningsbegäran ska de alltid delges denna - Blanketten förvaras i pärm på barnpsykiatriska avdelningen. - Om patienten kommer till vårdinrättningen på annat sätt än med polis ska vakthavande snarast underrättas om detta. - Vårdintygsbedömning ska i normalfallet genomföras i patientens hem. Undantag kan vara då det är olämpligt av säkerhetsskäl eller då det står klart att tvångsvård kommer att bli aktuellt. Detta är då ett samråd med vakthavande. - Om primärjouren är legitimerad är det i regel en fördel om denne gör vårdintygsbedömningen - Om primärjouren har lämnat kliniken för vårdintygsbedömning sköter bakjouren de löpande jourärenden som blir aktuella. - Om minderåriga barn finns i hemmet ska kontakt med socialtjänsten alltid övervägas i samband med polisingripande. Ansvarig överläkare eller leg läkare helst i samråd med ansvarig överläkare Läkare eller annan yrkeskategori dokumenterar i journalen, i ansvarig överläkares namn, under rätt paragraf/paragrafer. 7

8 Kvarhållningsbeslut LPT 6 Läkare som tjänstgör vid den psykiatriska kliniken får fatta kvarhållningsbeslut när ett vårdintyg utfärdats på riktigt sätt och det ter sig rimligt utifrån tillgängliga uppgifter och patientens tillstånd. Efter kvarhållningsbeslut ska bedömning om intagning ske så snart det är möjligt men senast 24 timmar efter ankomst till sjukvårdinrättning. Lokala instruktioner - Den läkare som tjänstgör fattar kvarhållningbeslut - Beslutet bör alltid förankras hos ansvarig överläkare - En patient kan även komma direkt via öppenvårdsenhet och i dessa fall fattas kvarhållningsbeslut av läkare på öppenvårdsenheten - I journalen ska tydligt framgå vilka överväganden och bedömningar som gjorts - I samband med att kvarhållningsbeslut fattas och patienten läggs in övervägs alltid om säkerhetsklassning är nödvändig - I fall där säkerhetsklassning är nödvändig genomförs denna i samråd med ansvarig överläkare. Denna ligger sedan till grund för beslut om var patienten ska placeras. - Om den initiala bedömningen görs av ansvarig överläkare kan intagningsbeslut fattas direkt - Den överläkare som varit inblandad/ i tjänst då kvarhållningsbeslutet fattats är ansvarig för att personligen meddela den överläkare som övertar ansvaret. Läkare enligt ovan i samråd med ansvarig överläkare Den läkare som tar emot patienten dokumenterar i journalen under rätt paragraf. Vem som skrivit vårdintyget dokumenteras samtidigt under rätt paragraf. 8

9 Intagningsbeslut LPT 6b Bedömning om intagning ska göras så snart som möjligt efter ett beslut om kvarhållning fattats, dock senast 24 timmar efter ankomst till sjukvårdsinrättning. Kommer en patient till akuten eller psykiatrin och ett vårdintyg redan utfärdats räknas ankomsttiden som tiden då patienten kom till sjukhuset. Om ett vårdintyg utfärdas på akuten räknas ankomsttiden som den tid då vårdintyget utfärdades. För att ett intagningsbeslut ska kunna fattas krävs att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. Lokala instruktioner - Ansvarig överläkare på den avdelning där patienten är inlagd är ansvarig för bedömning om intagning - Samråd ska ske med patienten så långt det är möjligt - Samråd med anhöriga bör ske om det är möjligt - I journalen ska framgå vilka överväganden och beslut som fattats liksom grunden för tvångsvården - I samband med intagningsbeslut görs anmälan till patientnämnd. Om patienten avböjer ska även detta meddelas patientnämnden. Blankett finns under skriva brev i patientjournal - I samband med intagningsbeslut skrivs preliminär vårdplan - I samband med intagningsbeslut informeras patienten om sina rättigheter att få juridiskt ombud och att överklaga Ansvarig överläkare Ansvarig överläkare dokumenterar i journalen under rätt paragrafer 9

10 Konvertering till tvångsvård LPT 11. LPT 12 En patient som vårdats på psykiatrisk klinik enligt HSL och som begär att få lämna vårdinrättningen och som uppfyller kriterierna för tvångsvård samt riskerar att skada sig själv eller andra kan konverteras till tvångsvård. Ett vårdintyg utfärdas av legitimerad läkare. Ansvarig överläkare gör bedömning avseende intagning, dock senast efter 24 timmar. Detta beslut ska snarast underställas länsrätten. Därutöver skall eventuell ansökan om förlängd vård ska ha kommit in till länsrätten senast 4 dygn efter att intagningsbeslutet fattats. Infaller detta på helg gäller nästföljande vardag. Lokala instruktioner - Leg läkare på avdelningen utfärdar vårdintyg när konvertering bedöms nödvändig - Finns ingen leg läkare på avdelningen får ansvarig överläkare på avdelningen ansvaret för att göra vårdintygs bedömning och sedan finna en annan specialist som kan göra bedömningen avseende intagning. - Den överläkare som varit inblandad/ i tjänst då kvarhållningsbeslutet fattats är ansvarig för att personligen meddela den överläkare som övertar ansvaret. - Den som fattar intagningsbeslut underställer länsrätten via fax. Blankett finns under skriva brev i patientjournal - Till länsrätten skickas underställelse, vårdintyg, samt aktuella journalanteckningar, inklusive dokumentation av enligt vilka paragrafer besluten fattats, via fax. - Den som fattar intagningsbeslutet anmäler till patientnämnd, informerar patienten om dennes rättigheter och skriver preliminär vårdplan - Ansvarig överläkare på den avdelning där patienten vårdas ansvar för ansökan om förlänging då detta bedöms nödvändigt. Blankett finns under skriva brev i patientjournal. Ansökan ska alltid kompletteras med ett yttrande och, i normalfallet, även aktuell vårdplan. Leg läkare fattar beslut om vårdintyg enligt 11. Ansvarig överläkare fattar beslut avseende intagning beslut enligt 11, underställer länsrätt, anmäler behov av stödperson till patientnämnd och tar ställning till ansökan om förlängning. Ansvarig läkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. I journalen ska också framgå de överväganden som gjorts. 10

11 Överklagan av beslut enligt LPT och LRV LPT Vissa beslut i LRV och LPT kan överklagas av patienten. Detta gäller beslut om intagning, avslag på begäran om permission, avslag på begäran om utskrivning samt beslut om begränsningar i en patients möjlighet att använda telefon och att skicka brev/försändelser. Även beslut om övergång från öppen psykiatrisk tvångsvård till slutenvård liksom avslag på ansökan om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård kan överklagas. Patienten ska alltid informeras om möjligheten att överklaga enligt ovan. Patienten överklagar skriftligt till länsrätten. Överklagandet ska åtföljas av ett skriftligt avslag från ansvarig överläkare för att länsrätten ska pröva ärendet. Lokala instruktioner - Patienten ska informeras om vilka beslut som är möjliga att överklaga och hur detta går till, helst skriftligt - Formulär för att begäran av friförmåner och utskrivning ska finnas på varje avdelning - Vid avslag ska detta meddelas patienten skriftligt - Vid beslut om telefonrestriktioner samt övervakning/begränsning av möjlighet att skicka försändelser ska detta meddelas skriftligt till patienten. Där ska också möjligheten att överklaga framgå. Ansvarig överläkare Ansvarig överläkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. Där ska grund för avslag och de överväganden som gjorts framgå. 11

12 Anmälan till patientnämnd Enligt LPT 31 har en patient som är föremål för LPT rätt till stödperson. / Lokala instruktioner - Den överläkare som fattar intagningsbeslut eller är ansvarig för LRV-vård ansvarar för att anmälan till patientnämnd görs på därför avsedd blankett. Blankett finns under skriva brev i patientjournal - Om patienten motsätter sig stödperson ska även detta anges och meddelas patientnämnden på samma blankett - Vid tvångsvårdens upphörande ska detta meddelas till patientnämnd på samma blankett Ansvarig överläkare Ansvarig överläkare anmäler på avsedd blankett som finns tillgänglig i BMS. även i beslutsjournal under rätt paragraf. 12

13 Tvångsåtgärder A) Avskiljande 2b LPT Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte, genom individuellt anpassad information, kan förmås att frivilligt medverka till vård. Tvångsåtgärder får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta, dvs proportionalitetsprincipen. 20 LPT En patient får hållas avskild från andra patienter endast om det är nödvändigt på grund av att patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av andra patienter. Ett beslut om avskiljande gäller högst 8 timmar. Tiden för avskiljandet får, genom ett nytt beslut, förlängas med högst 8 timmar. Om det finns synnerliga skäl får ett beslut om avskiljande längre än 8 timmar fattas. Vid avskiljning längre än 8 timmar krävs att beslutande läkare själv undersökt patienten. Ansvarig överläkare beslutar om avskiljande. Om en patient hålls avskild mer än 8 timmar i följd ska Socialstyrelsen utan dröjsmål underrättas om detta (på därför avsedd blankett). En patient ska, under den tid han hålls avskild, stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Avskiljning innebär att patienten stängs in i ett låst rum, vilket kan vara antingen patientens eget rum eller särskilt isoleringsrum. Att komma överens med patienten om att hålla sig på sitt rum är ej att betrakta som avskiljande. Inte heller är det en avskiljande åtgärd att en patient får vistas på en viss del av avdelningen där även andra finns tex ett extravak eller några andra patienter. Avskiljande, liksom andra tvångsåtgärder, får aldrig användas i bestraffningssyfte. Avskiljande, liksom andra tvångsåtgärder, ska avbrytas så fort detta är möjligt. Lokal föreskrift 1. Patienten ska ges en individuellt utformad information som t ex innehåller avdelningens ordnings- och säkerhetsföreskrifter och vilka konsekvenser vissa beteenden t ex våld eller hot om våld kan få på avdelningen. 2. Avskiljande får endast ske då en patient allvarligt försvårar vården av andra, t ex uppvisar ett beteende som har uppenbart negativ effekt på andra patienter 3. Avskiljande, liksom övriga tvångsåtgärder, är en åtgärd som inte ska tas till förrän andra, mindre ingripande, insatser prövats eller uteslutits t ex 13

14 förstärkta personalinsatser, medicinering eller förflyttning inom avdelningen. 4. Avskiljande får aldrig användas i bestraffningssyfte och behovet ska fortlöpande omprövas. 5. Patienten ska stå under fortlöpande uppsikt, hur ofta får bedömas i det enskilda fallet av ansvarig överläkare, dock minst en gång i timmen. Vem som sköter denna uppgift ska finnas på en lista som senare bifogas till patientens journal. 6. Bedömning huruvida en patient behöver avskiljas eller inte är alltid en individuell bedömning och kan variera från patient till patient och från situation till situation. 7. Om det är nödvändigt att avskilja patienten längre än 8 timmar krävs en personlig bedömning av beslutande läkare, bedömningen måste komma till stånd vid något tillfälle under de första 8 timmarna 8. Om synnerliga skäl föreligger kan då beslut fattas för längre tid än 8 timmar tex över natten, vilka de synnerliga skälen är ska då framgå liksom vilken tid beslutet senast ska omprövas 9. Vid omprövning krävs en ny personlig bedömning. 10. När personalen bedömer att fortsatt avskiljning inte är nödvändig meddelas ansvarig överläkare som är den som fattar beslutet. Det formella beslutet om avskiljande fattas av ansvarig överläkare. Ansvarig läkare ska kontaktas före den aktuella tvångsåtgärden vidtas. Endast i undantagsfall är det acceptabelt att ansvarig läkare kontaktas efteråt (farosituationer pga pågående/ överhängande våld). Ansvarig överläkare fattar också beslut om att avskiljningen ska upphöra. Ansvarig sköterska dokumenterar, under rätt paragraf, i ansvarig överläkares namn. Alternativt dokumenterar ansvarig överläkare själv åtgärden. en ska alltid innehålla orsaker till avskiljningen samt de överväganden som gjorts. Avbrytande av tvångsåtgärd dokumenteras på samma sätt. Om avskiljandet varat längre än 8 timmar ska detta dokumenteras av ansvarig läkare på Socialstyrelsens blankett Individrapport (SoSB 44512). Om avskiljandet varat längre än 72 timmar ska ny rapportblankett sändas in. Blanketten kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida ( använd menyerna under publikationer/blanketter/tvångsvård, eller gå direkt till B) Fastspänning 19 LPT Om det finns omedelbar fara att en patient allvarligt skadar sig själv eller någon annan får patienten kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning. 14

15 Bältesläggning får fortgå 4 timmar. Endast om det finns synnerliga skäl får ansvarig överläkare besluta om bältesläggning som överskrider 4 timmar. Vid bältesläggning längre än 4 timmar krävs att beslutande läkare själv undersökt patienten Ansvarig överläkare beslutar om bältesläggning. Om bältesläggningen överstiger 4 timmar i följd ska Socialstyrelsen utan dröjsmål underrättas om detta (på därför avsedd blankett). En bälteslagd patient ska stå under kontinuerlig uppsikt. Med fastspänning avses midjebälte. Det får endast användas i undantagsfall och som en sista utväg då andra åtgärder inte varit tillräckliga för att förhindra att patienten skadar sig själv eller andra. Om det inte går att skydda patienten utan att använda hand- och fotfängsel ska detta motiveras särskilt i journalen. Lokala föreskrifter 1. Patienten ska ges en individuellt utformad information som t ex innehåller avdelningens ordnings- och säkerhetsföreskrifter och vilka konsekvenser vissa beteenden t ex våld eller hot om våld kan få på avdelningen. 2. Bältesläggning får endast ske när det finns en uppenbar och omedelbar fara för att en patient ska skada sig själv eller andra. 3. Bältesläggning, liksom övriga tvångsåtgärder, är en åtgärd som inte ska tas till förrän andra, mindre ingripande, insatser prövats eller uteslutits t ex förstärkta personalinsatser, medicinering eller förflyttning inom avdelningen. 4. Bältesläggning får aldrig användas i bestraffningssyfte och behovet ska fortlöpande omprövas. 5. Personal skall hela tiden finnas hos patienten (extravak). Vem som sköter denna uppgift ska finnas på en lista som senare bifogas till patientens journal. 6. Bedömning huruvida en patient behöver läggas i bälte eller inte är alltid en individuell bedömning och kan variera från patient till patient och från situation till situation. 7. Om det är nödvändigt att hålla en patienten bälteslagd längre än 4 timmar krävs en personlig bedömning av beslutande läkare, bedömningen måste komma till stånd vid något tillfälle under de första 4 timmarna 8. När personalen bedömer att fortsatt avskiljning inte är nödvändig meddelas ansvarig överläkare som är den som fattar beslutet. Det formella beslutet om fastspänning fattas av ansvarig överläkare. Ansvarig läkare ska kontaktas före den aktuella tvångsåtgärden vidtas. Endast i undantagsfall är det acceptabelt att ansvarig läkare kontaktas efteråt (farosituationer pga pågående/ överhängande våld). Ansvarig överläkare fattar också beslut om att bältesläggningen ska upphöra. 15

16 Ansvarig sköterska dokumenterar, under rätt paragraf, i ansvarig överläkares namn. Alternativt dokumenterar ansvarig överläkare själv åtgärden. en ska alltid innehålla orsak till att den aktuella tvångsåtgärden vidtagits samt de överväganden som gjorts. Om det varit nödvändigt att använda hand- och fotfängsel ska detta tydligt motiveras och anges i journalen. Avbrytande av tvångsåtgärd dokumenteras på samma sätt. Om fastspänning varar längre än 4 timmar ska detta dokumenteras av ansvarig läkare på Socialstyrelsens blankett Individrapport (SoSB 44512). Blanketten kan hämtas från Socialstyrelsens hemsida ( använd menyerna under publikationer/blanketter/tvångsvård, eller gå direkt till C) Tvångsmedicinering samt övriga tvångsåtgärder 17 LPT Tvångsvård enligt denna lag ska syfta till att den som är i oundgängligt behov av sådan psykiatrisk vård som ges efter intagning på sjukvårdsinrättning blir i stånd att frivilligt medverka till erforderlig vård och ta emot det stöd som han/hon behöver. 2 LPT Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om det står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga ska dessa användas. Tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten. 2b LPT Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte, genom en individuellt anpassad information, kan förmås att frivilligt medverka till vård. Tvångsåtgärder får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta. Med tvångsmedicinering menas tvångsinjektion av medicin och ECT. Under denna paragraf ryms även andra åtgärder som måste utföras med tvång tex tvångsmatning, andra somatiska åtgärder eller handskar för att undvika självskadebeteende. En avvägning mellan syftet/nödvändigheten med åtgärden och integritetskränkningen måste alltid göras. Detta kan vara fallet då pat vägrar att påbörja en medicin som är nödvändig för att bryta det tillstånd som föranlett tvångsvården alternativt när en patient är allvarligt utåtagerande, våldsam eller självdestruktiv. Till tvångsmedicineringar ska också räknas tillfällen då patienten uttryckligen avböjt den aktuella medicineringen men det görs tydligt för patienten att han inte har något val, således är det inte nödvändigt med ett fysiskt motvärn. Bedömningen huruvida det rör sig om en tvångsåtgärd ska 16

17 göras utifrån omständigheten i det enskilda fallet och vid tveksamhet dokumenteras injektionen som en tvångsåtgärd. Lokala instruktioner 1. När en patient är i behov av medicinering akut kontaktar ansvarig sköterska ansvarig överläkare. På arbetstid, avdelningens överläkare, på övrig tid kontaktas bakjouren. Mindre akuta behov tas i regel upp i samband med rond. 2. Tvångsmedicinering ska ges under så kontrollerade och lugna former som möjligt varför det är viktigt att personalgruppen är medveten om hur man agerar i samband med dessa åtgärder. 3. Patienten ska alltid försöka motiveras att acceptera den aktuella injektionen. Om detta inte är möjligt ska det finnas tillräckligt med personal för att ändå kunna genomföra åtgärden på ett, för personal och patient, säkert sätt. 4. Injektion under pågående bältesläggning är, i de flesta fall, att betrakta som en tvångsmedicinering. 5. Vid tvångsmedicinering bör alltid ansvarig överläkare bedöma vilken tillsyn patienten har behov av. Beslut om tvångsmedicinering fattas av ansvarig överläkare. Inte ens i nödlägen finns några undantag. Ansvarig sköterska dokumenterar, under rätt paragraf, i ansvarig överläkares namn. Alternativt dokumenterar ansvarig överläkare själv åtgärden. en ska alltid innehålla orsak till att den aktuella tvångsåtgärden vidtagits som andra alternativ som övervägts. D) Tvångsåtgärder innan intagningsbeslut 6 LPT Tvångsåtgärder innan intagningsbeslut är möjliga men förutsätter att det föreligger en överhängande fara för patientens liv eller hälsa. 17

18 Vid behov av tvångsåtgärder innan intagningsbeslut (efter att kvarhållningsbeslut fattats) bör patienten i första hand avskiljas eller läggas i bälte. Tvångsmedicinering ges endast i undantagsfall. Tex agitation med risk för cirkulationspåverkan eller hypoglycemi. Långverkande depåpreparat med verkan mer än något/några dygn får inte ges. Endast akutberedningar. Lokala instruktioner 1. Beslut bör fattas av ansvarig överläkare men kan i nödfall fattas av legitimerad läkare. Ansvarig överläkare meddelas då omedelbart. 2. Tvångsmedicinering undviks men om det bedöms nödvändigt ges i första hand benzodiasepiner. Om detta inte är tillräckligt ges akutberedningar av neuroleptika. I undantagsfall kan CisordinolAcutard ges. 3. En bedömning av intagningsbeslut enligt 6b bör snarast komma till stånd. I första hand av ansvarig överläkare, i andra hand (akut situation) av annan legitimerad läkare. Dokumenteras av ansvarig sköterska i ansvarig läkares namn eller av läkaren själv under rätt paragraf. I journalen ska tydligt framgå varför tvångsåtgärd varit nödvändig före intagningsbeslut. 18

19 Permission från LPT - vård LPT 25 Efter lagändring får chefsöverläkaren endast besluta om kortare permissioner för att underlätta och förbereda utskrivning. Detta gäller för korta och återkommande perioder och som längst fyra veckor. Möjligheten att bevilja längre permissioner är bortagen och ersatt med en ny vårdform, öppen psykiatrisk tvångsvård. Beslut om denna vårdform fattas av länsrätt efter ansökan av ansvarig överläkare. De kortare permissionerna kan förenas med särskilda villkor. Lokala instruktioner - Det ska framgå tydligt för alla patienter hur ansökan om permission går till, en muntlig ansökan räcker men det ska finnas möjlighet att ansöka skriftligt - Vid avslag ska detta motiveras för patienten och i journal. - Ett avslag ska vara skriftligt och patienten ska informeras om sin rätt att överklaga - Vid permissioner ligger patienten kvar på beläggningslistan och ansvaret för tvångsvården åligger ansvarig överläkare på avdelningen. Om inte annan överenskommelse gjorts (se ansvarsfördelning) - Permissionstillståndet kan återkallas, vid kortare permissioner, av avdelningens överläkare eller bakjour om det finns psykiatrisk grund för detta, men aldrig som en disciplinär åtgärd. - Permissioner får medges som en del av vård, behandling och utslussning och ska då framgå i aktuell vårdplan. - Eventuella särskilda villkor ska framgå i vårdplan eller daganteckning. - Observera att inga tvångsåtgärder får tillgripas under permission Ansvarig överläkare. Ansvarig läkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. I journalen ska också framgå de överväganden som gjorts. Permissionerna ska också framgå i aktuell vårdplan. 19

20 Öppen psykiatrisk tvångsvård LPT 7, 7a, 9, 14, 26, 26a, 32, 33 Efter lagändring har en ny vårdform tillkommit, öppen psykiatrisk tvångsvård. Vården inleds alltid på sjukvårdsinrättning. Ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård görs av chefsöverläkaren till länsrätten. Ansökan ska kompletteras med en samordnad vårdplanering. Beslut om insatser skall vara fattade och den samordnade vårdplaneringen skall vara justerad av berörda parter före ansökan till Länsrätten. Länsrätten fattar beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård liksom om de villkor som vården ska förenas med. Ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård är till för de patienter där det inte går att bedriva vård på frivillig basis och som, utan villkor i öppenvård, snabbt återinsjuknar eller inte kan skrivas ut från avdelningen. Villkoren ska anpassas för den enskilda patientens behov och kan vara t ex medicinering, drogfrihet eller att upprätthålla eller avhålla sig från viss kontakt. Om denna vårdform är aktuell kallar ansvarig överläkare till en samordnad vårdplanering med de aktörer som är aktuella t ex socialtjänst, primärvård, försäkringskassa etc. I normalfallet skall patienten lämna sitt samtycke till informationsbyte mellan parterna. Om patienten motsätter sig informationsutbyte skall detta i normalfallet respekteras, men utbyte av sådan information som är oundgänglig för att genomföra en samordnad vårdplanering hindras inte av sekretesslagen. Ingen uppgiftsskyldighet föreligger dock. I vårdplanen som upprättas ska patientens svårigheter och behov av insatser framgå liksom vem som är ansvarig för vad. Föreslagna villkor liksom motivering till dessa ska framgå liksom korta och långsiktiga mål. Vilka kontaktvägar som är aktuella ska framgå så att ansvarig överläkare kan hålla sig informerad om patientens tillstånd och så att inblandade aktörer snabbt kan rapportera ev försämring av patientens tillstånd. Vårdplanen ska justeras och kompletteras till länsrättsansökan Om inga insatser behövs från andra instanser ska inget samråd ske. Dock måste en vårdplan som kallas samordnad bifogas till ansökan. Denna skrivs då endast under av företrädare för psykiatrin. Insatser enligt SoL och LSS kan vara en del av planeringen och villkoren. Detta förutsätter samtycke med patienten då åtgärder enligt dessa lagar aldrig kan ges med tvång. Om insatser mot patientens vilja bedöms nödvändiga för att han skall kunna sörja för sin person bör ställning tas till förvaltare. Om länsrätten fattar beslut om denna vårdform ska inblandade aktörer meddelas omedelbart. Ansvaret för detta åligger ansvarig överläkare. Om länsrätten inte medger ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård skall patienten i enlighet med propositionen skrivas ut från tvångsvården. Dock är det enligt propositionen möjligt att i samband med ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård även lämna ett alternativt yrkande, dvs att man i ansökan anger att om öppen psykiatrisk tvångsvård inte medges behöver patienten fortsatt vara föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård. Det är oklart hur länsrätten kommer att hantera ett sådant alternativt yrkande. 20

21 Under vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård får inga tvångsåtgärder tillgripas. Om patienten försämras i sådan grad att ett oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård åter uppstår kan länsrätten, efter ansökan av ansvarig överläkare, besluta att vården ska övergå till sluten psykiatrisk tvångsvård. Endast att patienten brutit mot uppställda villkor är inte tillräckligt, samtliga grundläggande kriterier för sluten psykiatrisk vård skall vara uppfyllda eller riskera att uppfyllas inom snar framtid.. Vid försämring där patientens tillstånd innebär fara för sig själv eller andra, och länsrättens beslut därför inte kan avvaktas, kan ansvarig överläkare ta beslut om att vården omedelbart ska övergå till sluten psykiatrisk vård. Detta gäller då i fyra dygn. Om patienten inte, inom denna tidsrymd, kan återgå till den öppna psykiatriska vårdformen, ska ansökan om fortsatt sluten psykiatrisk vård skickas till länsrätt. Beslut om återgång till sluten psykiatrisk tvångsvård kan överklagas vilket patienten ska informeras om. Ansökan om fortsatt tvångsvård enligt den nya vårdformen sker enligt samma tidsintervaller som vid sluten psykiatrisk tvångsvård, dvs 4 veckor, 4 månader och 6 månader. En uppföljning av den samordnade vårdplanen ska kompletteras ansökan. Effekter av aktuella insatser samt ev akut återintag under perioden ska framgå. Lokala instruktioner - Ansökan om vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård ska ske i samråd mellan ansvarig överläkare på avdelningen och ansvarig överläkare i öppenvården - Öppenvården kallar till samordnad vårdplanering och överläkare i öppenvården är ansvarig för att en samordnad vårdplanering upprättas. - Ansvarig överläkare i öppenvården deltar i länsrättsförhandlingen. - Ansvaret för en patient som är föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård åligger överläkare i det öppenvårdsteam som patienten tillhör. - Vid behov av förlängning enligt denna vårdform ansvarar öppenvårdsöverläkaren för detta liksom en uppdaterad samordnad vårdplan som ska bifogas denna ansökan. - Om patienten försämras kontaktas, i första hand, ansvarig överläkare i öppenvården som tar ställning till åtgärd. Vid akut försämring utanför kontorstid tas kontakt med bakjouren. - I den upprättade vårdplanen ska det framgå vem som ska kontaktas vid försämring och, om det är möjligt, formuleras en krisplan. - För den samordande vårplanen finns ett färdigt formulär som dock inte finns i journalsystemet. Information om villkor och krisplan måste därför även föras in under sökordet vårdplan i BMS och uppgifter om ansvariga inom varje enhet liksom aktuella telefonnummer förs in under personinfo. - När en patient blir föremål för denna vårdform liksom när förändringar sker, t ex att patienten blir föremål för slutenvård eller tvångsvården upphör, ska chefsöverläkaren meddelas via Sonja Ågren tel Ansvarig överläkare i öppenvården. Beslutet om ansökan tas i samråd med avdelningens överläkare. 21

22 Ansvarig överläkare i öppenvården dokumenterar i journalen under rätt paragraf. I journalen ska också framgå de överväganden som gjort liksom den samordnade vårdplanen. Övergångsbestämmelser Permissioner med särskilda villkor som är pågående fortlöper i enlighet med fattade beslut tills ny ansökan till länsrätten krävs. Då krävs en ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård samt en samordnad vårdplanering. Detta måste således uppmärksammas av varje enhet i god tid. Den överläkare som är ansvarig för patienten ansvar för detta. 22

23 Upphörande och förlängning av LPT/LRV vård LPT 7, 9, 27, 28 En patient ska genast skrivas ut från den psykiatriska tvångsvården när förutsättningarna för tvångsvård enligt LPT inte längre föreligger. Detsamma gäller då en patient inte längre är i behov av öppen psykiatrisk tvångsvård. Om ansvarig överläkare anser att en patient behöver längre vård än 4 veckor kan länsrätten ge tillstånd till detta. Efter totalt 4 månaders initial vårdtid kan rätten, efter ny ansökan, medge fortsatt tvångsvård med 6 månader åt gången. Behovet av och kriterierna för tvångsvård ska övervägas fortlöpande. Hur ofta beror på situation och hur långt vårdförloppet är, men det är inte tillräckligt att bara bedöma detta i samband med intagningsbeslut och vid ställningstagande till ansökan om förlängning, varken i sluten eller öppenvård. Dessa överväganden ska dokumenteras. Tvångsvård upphör automatiskt om inte ansökan till domstol inkommit i tid. Lokala instruktioner - Kriterierna för tvångsvård övervägs fortlöpande av ansvarig överläkare - Ansvarig överläkare ansvarar för att ansökningar kommer in till länsrätten i tid och innehåller adekvat information. - Det ska framgå tydligt för alla patienter hur begäran om utskrivning går till, en muntlig ansökan räcker men det ska finnas möjlighet att ansöka skriftligt - Vid avslag ska detta motiveras för patienten och i journal. - Ett avslag ska vara skriftligt och patienten ska informeras om sin rätt att överklaga - Att låta tvångsvården falla passivt då tiden för ansökan går ut bör inte tillämpas. Ett aktivt ställningstagande är att föredra - Ansvarig överläkare ansvarar för att patienten informeras då tvångsvården upphör eller ansökan om medgivande till fortsatt vård skickas. - Patientnämnden ska meddelas då tvångsvården upphör. Blankett finns under skriva brev i patientjournalen Ansvarig överläkare Ansvarig läkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. I journalen ska också framgå de överväganden som gjorts. 23

24 Mobiltelefon Artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna (EKMR) stöder allas rätt till hem, familjeliv, korrespondens och kommunikationsfrihet. 24 kap i Brottsbalken (BrB) reglerar nödrätt och nödvärnsrätt. LPT 20a, 22b anger regler för restriktioner för mobiltelefon och andra elektroniska kommunikationsmedel. Att ta mobiltelefonen från en patient är att betrakta som en inskränkning av patientens rättigheter. Vid pågående brottslig verksamhet (som hemfridsbrott, olaga hot eller narkotikabrott) får personalen avbryta detta samtal. Reglerna om nödrätt och nödvärnsrätt åberopas då. Detta får inte tillämpas i förebyggande syfte. Sedan 1 juli 2006 får en patients mobil omhändertas och patienten hindras från att ringa om patienten missköter användningen tex ringer och hotar eller kraftigt försvårar vården på annat sätt. Beslutet ska omedelbart meddelas socialstyrelsen på därför avsedd blankett och gäller högst två månader, men kan förlängas. Patienten kan överklaga beslutet till länsrätten. Lokal föreskrift - Patienter har rätt att inneha och använda mobiltelefon. - Som ordningsregel kan patienten förhindras att samtala i mobiltelefon i allmänna utrymmen. Patienten hänvisas då till sitt rum eller liknande. - Personalen får inte övervaka samtal eftersom detta är ett intrång i patientens rätt till yttrandefrihet, privatliv och korrespondens. - Enda gången personalen får ta mobiltelefonen och hindra en patient från att ringa utan läkarbeslut är när patienten just för tillfället använder telefonen för ett brottsligt beteende(exempelvis hot, hemfridsbrott eller narkotikabrott). - Om signaler kommer om att en patient missköter användningen av sin mobil ska ansvarig överläkare kontaktas för ställningstagande till omhändertagande av mobilen - Om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga ska dessa tillgripas i första hand - Patienten ska meddelas skriftligt och muntligt, även om rätten att överklaga - Mobiltelefonen låses in i därför avsett skåp på avdelningen - Ansvarig överläkare meddelar socialstyrelsen på därför avsedd blankett på socialstyrelsens hemsida ( använd menyerna under publikationer/blanketter/tvångsvård, eller gå direkt till - Mobiltelfoner med inbyggd kamera eller inspelningsfunktion behöver inte tillåtas om alternativ finns, t ex lånetelefoner på avdelningen. - Dator med Internetanslutning är också ett elektroniskt kommunikationsmedel och faller således under samma lagstiftning. Ansvarig överläkare Ansvarig överläkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. en ska alltid innehålla orsaken till att den aktuella tvångsåtgärden vidtagits samt andra alternativ som övervägts. Ansvarig överläkare meddelar patienten skriftligt och muntligt. Beslut och skäl för åtgärden meddelas socialstyrelsen på därför avsedd blankett. 24

25 Brev och försändelser LPT 22a, 22b Patienter har rätt att ta emot brev och försändelser. Dessa får dock öppnas av personal som får inspektera att olämpliga substanser och föremål inte kommer in på avdelningen men bara om ett sådant beslut fattats för den enskilda patienten av ansvarig överläkare. Detta gäller även brev från myndighet. Personal får inte läsa vad som står i inkommande brev. Vad gäller utgående brev och försändelser så kan ansvarig överläkare, i fall där patienten uppenbart missbrukat sin rätt att sända brev och försändelser, tex genom att skicka hotelser inskränka rätten till att skicka utgående brev och försändelser. I dessa fall får personalen ta del av innehållet i utgående försändelser. Brev till advokat eller juridiskt ombud får dock inte granskas. Beslutet ska omedelbart meddelas socialstyrelsen på därför avsedd blankett och gäller högst två månader, men kan förlängas. Patienten kan överklaga beslutet till länsrätten. Lokal föreskrift - Vid misstanke om att en patient missbrukat sin rätt att sända brev och försändelser ska ansvarig överläkare kontaktas för ställningstagande till inskränkning i rätten att sända brev och försändelser. - Om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga ska dessa tillgripas i första hand - Patienten ska meddelas skriftligt och muntligt, även om rätten att överklaga - Ansvarig överläkare meddelar socialstyrelsen på därför avsedd blankett på socialstyrelsens hemsida ( använd menyerna under publikationer/blanketter/tvångsvård, eller gå direkt till Ansvarig överläkare Ansvarig överläkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. en ska alltid innehålla orsak till att den aktuella tvångsåtgärden vidtagits som andra alternativ som övervägts. Ansvarig överläkare meddelar patienten skriftligt och muntligt. Beslut och skäl för åtgärden meddelas socialstyrelsen på därför avsedd blankett. 25

26 Kroppsvisitation/ besiktning LPT 21, 23, 24 Rättegångsbalken 28 kapitel, 11 En patient som vårdas enligt LRV eller LPT får kroppsvisiteras. Syftet med att genomföra kroppsvisitation och ytliga kroppsbesiktningar är att förhindra att alkohol, narkotika, vapen eller andra föremål som är skadliga för patienten eller andra kommer in på avdelningen. Även föremål som kan vara till men för vården (t ex gamla läkemedel) får beslagtas (se klinikens rutin för omhändertagande av berusningsmedel och vapen) Det är tillåtet att genomföra visitation på inneliggande patienter (möjligheten är således inte begränsad till nyinkomna patienter). En rimlig grad av misstanke krävs för visitation och rutinmässig visitation är således inte tillåten. Patientens tidigare beteende kan utgöra en tillräcklig anledning. Åtgärderna får inte göras mer ingående än vad ändamålet kräver. Undersökningen ska genomföras hänsynsfullt. Det är tillåtet att använda den bärbara metalldetektorn för att söka efter förbjudna föremål som kan finnas i t.ex. patienternas kläder, väskor, påsar eller liknande. Även passage genom larmbågar räknas som visitation. Lokal föreskrift - Kroppsvisitation innebär att personalen känner på och tittar igenom kläder och medhavda föremål (t ex väskor, paket och plastkassar). Eller passage genom larmbåge. - Kroppsvisitation får inte företas som rutinåtgärd. Det måste finnas en rimlig anledning i det enskilda fallet för att personalen ska ha rätt att genomföra en kroppsvisitation. Patientens tidigare beteende kan i sig vara tillräcklig anledning. I vårdplanen ska det framgå om, och varför, det finns grund för återkommande visitation i samband med friförmåner. - Kroppsvisitation ska genomföras så hänsynsfullt som möjligt. - Vid kroppsvisitation ska två personal närvara. - När det gäller kvinnlig patient så ska hon visiteras av kvinnlig personal. - Besökare får under inga omständigheter kroppsvisiteras, inte ens med deras samtycke. Däremot kan personalen kräva att besökare lämnar ifrån sig väskor, paket, ytterkläder och liknande under vistelsen på enheten. Om de inte accepterar detta får de vägras tillträde till enheten efter tillfälligt beslut av ansvarig överläkare. - När en patient motsätter sig visitation eller när tveksamhet uppstår ska ansvarig överläkare kontaktas - Patienter som vårdas enligt HSL får inte visiteras utan samtycke. Om behov finns men samtycke inte ges ska ansvarig överläkare kontaktas som får ta ställning till om patienten under dessa förutsättningar kan vårdas på avdelningen Beslutet tas av ansvarig överläkare. sker av ansvarig överläkare i patientens vårdplan eller i inläggningsanteckning. en ska även ske i anslutning till händelsen vid inläggning eller vid tveksamheter i ansvarig överläkares namn och under rätt paragraf. 26

27 Inskränkningar av rätten till besök Om det med hänsyn till vårdens bedrivande, risken för överförande av smitta eller skyddet av enskilda vårdtagares personliga integritet är nödvändigt med inskränkningar av sådana besök som avses i1, får huvudmannen för enheten i särskilda fall besluta om besöksrestriktioner. Ett sådant beslut kan vara generellt eller avse besök av en viss eller vissa personer. Sjukvårdsinrättningar har med hänsyn till vårdens bedrivande, säkerhet och patientens välmående rätt att för en tid inskränka personers rätt att besöka patienter på enheten. Huvudmannen kan fatta detta beslut eller delegera det vidare. Lokal föreskrift - Om personer är berusade eller uppträder våldsamt, hotfullt eller störande har personalen rätt att vägra dem tillträde till enheten. - Personalen har rätt att uppmana våldsamma, hotfulla, störande eller berusade (drogpåverkade) besökande att lämna avdelningen. Huvudmannen har dessutom rätt att tillfälligt besluta om besöksinskränkningar för personer som försvårar vårdens bedrivande genom att exempelvis. - Ta med eller försöka ta med otillåtna saker till avdelningen som t.ex. narkotika, alkohol eller vapen. - Uppträda eller tidigare ha uppträtt hotfullt, eller våldsamt mot någon person på avdelningen (inklusive personalen). - Detsamma gäller då patienten blir psykiskt försämrad av att få besök av en viss person, eller av säkerhetsskäl - Huvudmannen har delegerat beslutet om besöksrestriktioner till chefsöverläkaren - Inskränkningar av rätten till besök ska användas restriktivt och om mindre åtgärd är tillräcklig tex bevakat besök ska detta tillämpas - Tidigare beteende får användas som skäl till inskränkning av besök. - Beslut om besöksinskränkningar är tidsbegränsade. - Att, till följd av en patients tillstånd eller avdelningens rutiner, be en besökare att komma tillbaka vid ett senare tillfälle är inte att betrakta som en besöksrestriktion. - När barn under 12 år önskar besöka avdelningen ska även detta tillgodoses i normalfallet, men ett särskilt övervägande bör alltid göras. - Ordningsregler i form av tex besökstider får finnas. - Besöksrestriktioner kan överklagas vilket patienten ska informeras om. Vid behov av besöksrestriktioner kontaktar ansvarig överläkare på avdelningen chefsöverläkaren som fattar beslutet. Ansvarig överläkare dokumenterar i journalen under rätt paragraf. en ska alltid innehålla orsak till att den aktuella åtgärden vidtagits som andra alternativ som övervägts. 27

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Tvångsvårdens syfte (2 )

Tvångsvårdens syfte (2 ) Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Tvångsvårdens syfte (2 )

Tvångsvårdens syfte (2 ) Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2000:354 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Möjliggör att föra över tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver slutenvård, till öppenvård med särskilda villkor. Observera! Allt tvång utgår från slutenvården.

Läs mer

Underrapportering och bristande dokumentation

Underrapportering och bristande dokumentation Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 januari 2008 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Lagstiftning rörande missbruksområdet

Lagstiftning rörande missbruksområdet Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets lagrum Magnus Kvevlander ST-läkare i psykiatri 26 oktober 2018 Förekommande lagar Definitioner HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) LPT Lag (1991:1128)

Läs mer

Författningsförslag. 1 Förslag till lag (200X:XX) om psykiatrisk tvångsvård. Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser

Författningsförslag. 1 Förslag till lag (200X:XX) om psykiatrisk tvångsvård. Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Sammanfattning Sedan den 1 juli 2000 gäller nya permissionsbestämmelser i samband med psykiatrisk tvångsvård. Enligt förarbetena till de nya bestämmelserna kan det endast i undantagsfall anses motiverat

Läs mer

Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Förutsättningar för tvångsvård 1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning 2. Är i behov av psykiatrisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Publicerad den 7 juni 2018 Utfärdad den 31 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (3)

Stockholms läns landsting 1 (3) Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Förvaltningschef PaN E

Förvaltningschef PaN E PaN 2011-09-27 P 6 Staffan Blom TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltningschef 2014-07-10 PaN E1108-00069-56 Principärende Nedgång av förordnanden av stödpersoner Ärendet Patientnämndens förvaltning har enligt 30 och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:9 (M) Föreskrifter Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 61 En person som bereds sluten psykiatrisk tvångsvård har under lång tid haft permission från sjukvårdsinrättningen och får behandling i hemmet i form av depåinjektioner av medicin. Den omständigheten

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Jan-Åke Nyström Storgatan 42 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:70

Regeringens proposition 2007/08:70 Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 1 Inledning... 5 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård... 9 2.2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Vård enligt LRV. Dina rättigheter i tvångsvården. Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård

Vård enligt LRV. Dina rättigheter i tvångsvården. Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård Vård enligt LRV Dina rättigheter i tvångsvården Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård Innehåll Du har rätt till god vård 03 Tvångsvård enligt LRV 04 Du har rätt att få

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2008:416 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Omtryck utfärdad den 29 maj 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT 1 Innehåll Inledning, 1 Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård - LPT, 2-17 Förutsättningar för tvångsvård, 2-3 Beslutsöversikt vid LPT, 4-7 Konvertering, övergång från HSL till LPT, 7-8 Hur ska vi undvika

Läs mer

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden

Läs mer

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden

Läs mer

PM vid vård enligt LPT

PM vid vård enligt LPT 2005-04-29 2008-09-18 (reviderad) 2008-11-17 (reviderad) PM vid vård enligt LPT Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NU-sjukvården 2 Observera att LPT-lagstiftningen är inget konstant fenomen utan lagstiftningen

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa

Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Innehållsförteckning Giltighet 1 Parter Syfte

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Nedan ser ni vilken information som ska finnas med i den samordnade planen som ska till förvaltningsrätten och vilken aktör som förväntas dokumentera vad i planen

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:44

Regeringens proposition 1999/2000:44 Regeringens proposition 1999/2000:44 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Prop. 1999/2000:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2000 Göran Persson

Läs mer

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Kriterier för LVM-vård 4 Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel

Läs mer

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

1 (5) Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller förskoleklassen och grundskolans lägre åldrar.

1 (5) Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller förskoleklassen och grundskolans lägre åldrar. C:\Users\es600\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\IHBAJS3W\Trygghet och studiero (3).docx Köping4000, v3.2, 2011-07-04 1 (5) Datum Barn & Utbildning 2014-07-02 Lars

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ny vårdform inom den psykiatriska

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2(17) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 4 1.4 Kvinnor och män i sluten LPT 6 2 Tvångsåtgärder

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av

Läs mer

Tvångsvård LPT, LRV, LVM, LVU Nödrätt & Nödvärn

Tvångsvård LPT, LRV, LVM, LVU Nödrätt & Nödvärn TVÅNGSVÅRD Tvångsvård LPT, LRV, LVM, LVU Nödrätt & Nödvärn ETT BESLUTSSTÖD VID UTREDNING OCH BEHANDLING Tobias Eriksson, chefsöverläkare Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset Om någon mister vettet skall

Läs mer

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Handbok med information och vägledning för tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN

33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN 33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN 2018-0532 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE

Läs mer

Utgåva 02. Fastställd

Utgåva 02. Fastställd Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Häktesförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2011 Utkom från trycket den 30 december 2010 Regeringen föreskriver följande. Förordningens innehåll och tillämpningsområde

Läs mer

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m.

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Trondheim den 14 november 2013 Betänkandet (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.; SFS 1998:602 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård start 2018-01-01 respektive 2018-01-02 1 Agenda Uppdraget och arbetsgruppen Lagens innehåll Processteg Olika processer Skillnader

Läs mer