Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

Transkript

1 Var finns jobben? BEDÖMNING TILL OCH MED FÖRSTA HALVÅRET 2014 OCH EN LÅNGSIKTIG UTBILICK

2 Text Håkan Gustavsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Gun Westberg Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 I Yrkeskompassen och Var finns jobben? återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 2 Där visas både det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Yrkesprognoserna täcker därmed ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. Yrkeskompassen innehåller även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtad från förmedlingens övriga yrkesinformation. Kompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning. På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal yrken även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt information om hur man startar och driver eget företag. Kort om metod Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs till en så kallad yrkesbarometer. Bedömningarna är således dels baserade på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med våren Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken kommer att utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013, som publicerades den 11 juni i år Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Läs mer via 2

4 Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 och 10 års sikt. 3 Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort för att möjliggöra de beräkningar som är nödvändiga. I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att bedöma rekryteringsläget för olika yrken använder Arbetsförmedlingen en metod baserad på ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke. Bedömningarna graderas enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 4 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Bristindex Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet inom de 3 Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser uppdateras en gång per år och publiceras i januari respektive år. 4 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

5 redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan våren

6 Var finns jobben 2013 och första halvåret 2014 Fler jobb att söka Efterfrågan på arbetskraft ökar något under 2013 och inledningen av 2014, och förstärkningen blir starkare vid slutet av året och i början av Det som håller tillbaka en ännu starkare uppgång på arbetsmarknaden är en fortsatt svag konjunktur i Europa och i synnerhet i euroområdet. Det betyder att arbetssökande kommer att få något fler jobb att söka dels genom en svag återhämtning i konjunkturen och dels genom den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Samtidigt blir det allt fler som vill jobba av den aktiva befolkningen, och det betyder att konkurrensen om jobben sammantaget förblir stor inom många yrken. Som vanligt finns det alltid många jobb att söka. Antalet rekryteringar kan uppskattas till drygt under 2013 och till cirka år Det kommer alltså att finnas många jobb att söka under det kommande året, vilket understryker betydelsen för arbetssökande att vara aktiva i att söka jobb. Detta gäller givetvis inom alla yrkesområden och regioner. Rekryteringsproblemen ökar under de kommande 10 åren Rekryteringsproblemen har dämpats något, men de har trots allt legat på en ganska hög nivå trots att tillväxten av jobb bromsat in påtagligt. Det är framför allt inom yrken som är kopplade till LO-kollektivet där bristen på arbetskraft minskat medan rekryteringsproblemen kvarstått inom tekniska yrken och inom högskoleyrken inom den offentliga tjänstesektorn. Under det kommande året ökar rekryteringsproblemen inom vissa områden. Sträcks tidshorisonten ut till 5 och 10 år in i framtiden kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara mycket stora. Bland annat skapar de pågående stora pensionsavgångarna många ersättningsrekryteringar, och en del av dessa har inte kommit tillstånd ännu på grund av att utvecklingen varit dämpad på arbetsmarknaden under det senaste året. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Den stora nettoinvandringen under de senaste åren väntas bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock kvartstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora inom vissa regioner. Det är framför allt storstadsområdena och större städer som gynnas av den högre nettoinvandringen medan glesbyggd och mindre orter inte får del av denna befolkningsförstärkning. Ökad efterfrågan på arbetskraft under det kommande året Efterfrågan på arbetskraft förblev förhållandevis stark under 2012, och det är en utveckling som fortsatt under första halvåret 2013, vilket är förvånande då omvärdsbilden varit svag. De höga varseltalen som noterades under hösten 2012 har fallit tillbaka och under de fem första månaderna 2013 har i genomsnitt drygt personer varslats om uppsägning. Detta indikerar en ekonomisk aktivitet som är något försvagad. Arbetsställena i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av arbetsställen inom den privata sektorn och landets kommu- 5

7 ner och landsting visar att man planerar för fler anställda på ett års sikt, och optimismen är störst inom den privata tjänstesektorn, och bakom detta ligger en bedömning att efterfrågan på varor och tjänster ökar undan för undan under det kommande året. 5 Antalet lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen har fortsatt att ligga på en hög nivå. Antalet lediga platser uppgick till i slutet av maj 2013, vilket är ett oförändrat antal jämfört med året innan. Även SCB:s vakansmätning har legat på en förhållandevis hög nivå. Det finns en del som talar för att nivån kommer att ligga något högre än året innan under slutet av 2013 och vid början av 2014, bland annat ger arbetsförmedlingens intervjuundersökning det resultatet. Tolkningen av undersökningsresultatet är att antalet sysselsatta kommer att öka under det kommande året, dock fortsätter sysselsättningen att minska för en del yrken inom tillverkningsindustrin. Bristen på arbetskraft ökar Den förstärkning av efterfrågan på arbetskraft som förutsägs för det närmaste året leder till att rekryteringsproblemen ökar något. Det är värt att påpeka att rekryteringsproblemen minskade förhållandevist lite under 2012, trots att förbättringen på arbetsmarknaden upphörde. Detta är ett tecken på att det finns områden där bristen på arbetskraft kvarstår även när aktiviteten i ekonomin dämpas. Under våren 2013 angav 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämföras med 23 procent våren Detta skall ställas i relation med det historiska genomsnittet på 24 procent. Den ökning som sker av rekryteringsproblemen avser framför allt utbildad och erfaren arbetskraft inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade bedöms bli tillräcklig inom många yrken. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Under återstoden 2013 och inledningen av 2014 förblir konkurrensen om jobben stor inom relativt många yrkesområden, vilket sammanhänger med en ökning av utbudet av arbetskraft. Detta påverkar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Samtidigt kommer utbildad och erfaren arbetskraft att möta en god efterfrågan inom vissa yrken. På lite längre sikt (5 och 10 år) stiger rekryteringsproblemen inom en rad yrken. Detta trots att nettoinvandringen nu bedöms bli större än vad som beräknats vid tidigare längre utblickar. Det står dock klart att situationen när det gäller arbetskraftsförsörjningen förbättrats, men trots detta påverkas många yrken och framför allt regioner av den stora generationsväxlingen. Detta förväntas bli särskilt tydligt i glesbyggden och i andra mindre kommuner medan de större städerna gynnas av den högre nivån på nettoinvandringen som nu väntas. Inom flera yrkesområden utbildas också för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande tio åren fler sysselsatta 2013 Sysselsättningen har fortsatt öka svagt under det senaste året och mellan 2011 och 2012 ökade sysselsättningen med i åldersgruppen år. Sett till åldersgruppen år blev ökningen dock större och uppgick till personer. Bakom den ökningen ligger en god ökning av sysselsättningen i åldersgruppen år. Under de första fem månaderna Läs mer i Arbetsmarknadsutsikterna våren

8 har jobbtillväxten fortsatt, och ökningstakten har varit något större än vad den var under andra halvåret Det betyder att vi reviderar upp jobbtillväxten kraftigt jämfört med föregående upplaga av Var finns jobben? Nu beräknas sysselsättningen komma att öka med personer mellan 2012 och 2013, och under 2014 bedöms ökningen till personer. Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta 6 inom yrkesområden under det närmaste året Yrkesområde Förändring Tekniskt arbete Data/IT Hälso- och sjukvård Service- och säkerhetsarbete Hotell, restaurang och storhushåll Försäljning, inköp och marknadsföring Transport Bygg och anläggning Installation, drift, underhåll Administration, ekonomi och juridik Naturbruk Pedagogiskt arbete Kultur, media och design Naturvetenskapligt arbete Industriell tillverkning Socialt arbete Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Under det närmaste året bedöms sysselsättningen komma att öka inom många yrken, men fortfarande finns ett antal yrken där en minskning bedöms komma att ske. Det är framför allt en del yrken inom industriell tillverkning. Däremot sker en ökning av jobben inom många yrken inom den privata tjänstesektorn, men även där finns yrken med minskad sysselsättning. När det gäller yrken som är vanligt förekommande inom den offentliga tjänstesektorn 6 Arbetsförmedlingens yrkesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 1,5 procent eller mer. En förändring på 1,4 0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,4 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 1,5 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 7

9 bedöms en viss ökning av sysselsättningen inom en majoritet av yrkena. Däremot blir antalet anställda inom flera av yrkena med kommunal eller landstingskommunal huvudman oförändrad medan de fortsätter att öka med privat huvudman. Under det närmaste året väntas tillväxten komma att bli förhållandevis svag i många delar av landet, men å andra sidan sker också en jobbtillväxt i större delen av landet. Minst del av den ökade sysselsättningen får industritunga regioner, medan områden med ett stort inslag av privat tjänstesektor gynnas. Sammantaget medför detta att storstadsområdena gynnas och i synnerhet Stockholm, men också Skåne. Däremot bedöms jobbtillväxten bli svagare i Västra Götaland, vilket beror på att länet har en stor industrisektor. Även andra större städer med en stor tjänstesektor får en ganska god jobbtillväxt, exempelvis Uppsala. Däremot går det trögare i industritunga län såsom Västmanland, Östergötland, Södermanland, Blekinge med mera. Flera av de norrländska länen har haft en god utveckling, jobben fortsätter att öka där men ökningstakten blir relativt riket svagare under det kommande året. Det sammanhänger med att den tydliga tillväxtkraften från gruvnäringen åtminstone tillfälligt bromsar in. Detta gör att både Västerbottens- och Norrbottens län får en betydligt svagare jobbtillväxt jämfört med riksgenomsnittet. Liksom tidigare fortsätter det att gå trögt i Gävleborgs län och i Västernorrlands län. Fortsatt svag industrikonjunktur Under 2013 bedöms de industriella yrkena fortsätta att påverkas negativt av den svaga konjunkturen i framför allt Europa. Den förbättring som sker av den globala konjunkturen kan kopplas till en fortsatt återhämtning i USA och till detta kan läggas en förhållandevis god utveckling i Sydostasien. Byggkonjunkturen är svag i utgångsläget, men en viss förbättring bedöms komma att ske under det kommande året. Det betyder att efterfrågan ökar något för flertalet byggyrken, men trots detta får konjunkturen betraktas som svag även under det kommande året. Bostadsproduktionen föll 2012, men en viss ökning är trolig under det närmaste året. Handeln är ett område som gynnas av att den privata konsumtionen bedöms öka i god takt under de kommande åren. Å andra sidan berörs yrken inom handeln av fortsatta effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen. Hittills har restaurangnäringen gått bra och branschen är förhållandevis optimistisk. Det finns en del som talar för att den utvecklingen fortsätter under återstoden av 2013 och under inledningen av 2014, vilket leder till fortsatt ökad efterfrågan på restaurangyrken. Den ökade aktiviteten inom handeln, en viss återhämtning inom byggverksamheten samt att industrikonjunkturen tycks ha bottnat leder till en viss ökad efterfrågan på yrken inom transportnäringen, vilket förbättrar arbetsmarknaden för exempelvis lastbilsförare. Yrken inom privata tjänstesektorn som säljer tjänster till andra företag andas en ökad optimism, vilket leder till att tillväxten av nya arbetstillfällen åter ökar inom dessa expansiva yrkesområden. Detta gäller för bland annat data- och teknikyrken. 8

10 Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesområde (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Yrkesområde Administration, ekonomi och juridik 2,90 2,94 2,98 2,95 3,02 3,03 2,81 2,78 2,71 Bygg och anläggning 3,39 3,25 3,52 3,67 3,70 3,58 3,41 3,22 2,87 Data/IT 3,76 3,69 3,73 3,91 Försäljning, inköp och marknadsföring 2,72 2,51 2,54 2,74 2,72 2,80 2,71 2,55 2,40 Hotell, restaurang och storhushåll 3,13 3,04 3,10 3,02 2,76 2,83 2,81 2,74 2,75 Hälso- och sjukvård 3,53 3,57 3,52 3,55 3,51 3,37 3,34 3,35 3,39 Industriell tillverkning 2,95 2,92 3,10 3,18 3,31 3,15 3,04 2,76 2,61 Installation, drift och underhåll 3,15 3,22 3,35 3,30 3,28 3,13 2,99 2,89 2,82 Kultur, media och design 1,86 1,77 1,94 1,73 1,72 2,16 2,23 2,31 2,29 Naturbruk 2,98 2,94 3,02 3,00 3,06 3,03 3,06 2,95 2,91 Naturvetenskapligt arbete 3,09 3,09 3,11 2,99 2,86 2,76 2,76 2,63 2,60 Pedagogiskt arbete 3,53 3,47 3,40 3,47 3,44 3,27 3,15 3,22 3,18 Service- och säkerhetsarbete 2,95 2,83 2,78 2,72 2,65 2,74 2,70 2,68 2,64 Socialt arbete 2,53 2,60 2,48 2,42 2,53 2,59 2,54 2,48 2,69 Tekniskt arbete 3,71 3,61 3,75 3,77 3,83 3,57 3,47 3,26 3,17 Transport 2,77 2,71 2,91 2,85 2,79 2,85 2,70 2,78 2,67 Totalt 3,12 3,08 3,16 3,17 3,16 3,10 3,01 2,92 2,86 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Källa: Arbetsförmedlingen Den offentliga tjänstesektorns ekonomi är förhållandevis stark, men den försvagas under det kommande året. Som vanligt är kommunernas och landstingens rekryteringsplaner försiktiga, vilket dels beror på en strävan att ha budgetarna i balans dels fortsatta överföringar till privat huvudman. Inom hela sektorn offentliga tjänster bedöms en viss jobbtillväxt under det kommande året. Yrkesområden som finansieras med skattemedel innehåller dessutom många yrken där det är brist på högskoleutbildad arbetskraft. Det betyder att dessa yrkens arbetsmarknad inte påverkas av kommunernas och landstingens återhållsamma rekryteringsplaner utan detta drabbar i första hand yrken där utbildningskraven är lägre, exempelvis vårdbiträden. Ökade och förändrade kompetenskrav Det är stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har utbildning och arbetslivserfarenhet och nyexaminerade. Denna skillnad bedöms komma att bli fortsatt mycket framträdande under det närmaste året. Det är inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med god arbetslivserfarenhet samtidigt som nyexaminerade möter hård konkurrens om jobben. En utveckling som pågått länge är att kompetenskraven stiger undan för undan. Ökade kompetenskrav kan leda till att ett yrke minskar medan ett annat yrke växer, exempel- 9

11 vis vårdbiträden respektive undersköterskor. Ett annat exempel är att yrkesinnehållet förändras. Det kan tillkomma en rad arbetsuppgifter som tidigare inte fanns inom yrket. Några exempel är fastighetsskötare, sekreterare, löneassistenter och så vidare. Arbetslösa som inte besitter kunskap i de nya kraven har mycket svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras kompetenskrav. En annan utveckling är att arbetsuppgifter som tidigare legat på ett annat yrke integreras i yrket. Receptionister är ett sådant exempel. Där kan uppgifter som tidigare utfördes av en vaktmästare numera ingå. Sådana kombinationer återfinns också i yrket lokalvårdare. Utöver att lokalvårdaren också utför vaktmästarjobb kan denne få sköta om och ansvara för kaffeautomater. Det tillkommer också mjuka värden och den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Exempel är lagerarbetare och lastbilsförare. För båda grupperna har det tillkommit en ökad kundkontakt, och för åtminstone lagerarbetaren också i vissa fall ett inköpsansvar. Ett kompetenskrav som ingår i allt fler yrken är datorvana, datoriseringen berör numera de allra flesta yrken. Det finns många exempel på yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna söker kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte dessa krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Samma problematik finns inom yrket servitör. Andra exempel är flera industriyrken, exempel är CNCoperatörer och svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft. Svårast för korttidsutbildade Den förbättring som förutsägs för arbetsmarknaden berör framför allt yrken som kräver högskoleutbildning och i viss mån gymnasieutbildning. Det har blivit allt färre jobb inom yrken där det inte finns något utbildningskrav, och det är en utveckling som fortsätter under det kommande året. Samtidigt kommer det att finnas många arbetslösa som har högst en förgymnasial utbildning. Det finns också gymnasieutbildade som inte kan räkna med någon förbättring av arbetsmarknadsläget. Det är grupper som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Detsamma gäller även för vissa av dem som skaffat sig en eftergymnasial utbildning, det kan vara en utbildning mot kulturella yrken, mediayrken och i viss mån yrken som kräver en biologisk utbildning. Det är inte ovanligt att en del arbetslösa tvingas acceptera yrken som de är överkvalificerade för. Det finns exempelvis taxichaufförer som har en akademisk utbildningsbakgrund. Det är också många som examineras med en eftergymnasial utbildning, och de nyexaminerade möter därigenom ibland en kärv arbetsmarknad inom sin utbildningsinriktning. Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive stor. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial 10

12 nivå. Detta berör dels vissa teoretiskt inriktade utbildningar dels en rad inriktningar som kan betraktas som kvalificerade yrkesutbildningar. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrkesinriktade utbildningar. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Data/IT Tekniskt arbete Hälso- och sjukvård Pedagogiskt arbete Bygg och anläggning Installation, drift och underhåll Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Naturbruk Service- och säkerhetsarbete Industriell tillverkning Administration, ekonomi och juridik Transport Försäljning, inköp och marknadsföring Socialt arbete Kultur, media och design Genomsnittligt bristtal per yrkesområde Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att öka attraktionskraften på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett för möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är dock avklarat gymnasium en i det närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälsooch sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsdimensioneringen är för låg. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för utbildning, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att öka antalet utbildningsplatser måste intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som kräver stora informationssatsningar. En annan orsak är att intresset hos de unga visserligen finns men att utbildningsplatserna är för få, ett exempel är läkarutbildningen. Gemensamt för många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flertalet av de mer utpräglade överskottsyrkena har under lång tid uppvisat hög arbetslöshet medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssö- 11

13 kande både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det trots en hög arbetslöshet i synnerhet för personer som står i begrepp att etablera sig i arbetslivet ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden. Yrken med störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2014 Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet. Testare och testledare Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekt Ingenjörer, tekniker inom gruvteknik, metallurgi Läkare Kockar Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Förskollärare Civilingenjörer, bygg och anläggning Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi VVS-ingenjörer Lastbilsmekaniker Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Byggnadsplåtslagare Operationssjuksköterskor Soldater Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Maskinbefäl, fartyg Specialpedagoger Distriktssköterskor Golvläggare Röntgensjuksköterskor Barnsjuksköterskor Källa: Arbetsförmedlingen Yrken med störst överskott på sökande fram till och med första halvåret 2014 Tabell 4 Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet. Matroser Journalister Barnskötare Vaktmästare Administratörer och sekreterare Fotografer Vårdbiträden Informatörer Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Truckförare Fordonsmontörer Grovarbetare inom bygg och anläggning Städare Köks- och restaurangbiträden Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Elevassistenter Montörer, el- och teleutrustning Brevbärare Resesäljare Maskinoperatörer, gummi- och plastprodukter Ekonomiassistenter Fritidsledare Friskvärdskonsulenter Godshanterare och expressbud Källa: Arbetsförmedlingen 12

14 Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på 5 och 10 års sikt Tabell 5 Goda utsikter respektive mindre goda utsikter Goda utsikter Teknikyrken Datayrken Läkare Vidareutbildade sjuksköterskor Undersköterskor Dentala yrken Flertalet byggyrken Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Flera läraryrken Mindre goda utsikter Vaktmästare Försäljningsyrken Köks- och restaurangbiträden Vårdbiträden Yrken inom kultur och media Montörsyrken Vissa maskinoperatörsyrken Flera administrativa yrken Källa: Arbetsförmedlingen 13

15 Administration, ekonomi och juridik Stabil arbetsmarknad för administrativa yrken Yrkena inom gruppen administration, ekonomi och juridik återfinns inom såväl privat som offentlig sektor. Flera av dessa yrken har periodvis uppvisat en relativt stark tillväxt, men under det närmaste året väntas en i det närmaste oförändrad sysselsättningsutveckling. Arbetsgivare inom den offentliga sektorn bedöms uppvisa en högre grad av återhållsamt att öka sin bemanning, medan de privata arbetsgivarna väntas rekrytera i något högre utsträckning. Delar av yrkena inom detta område fortsätter emellertid att präglas av effektiviseringar och rationaliseringar vilket begränsar efterfrågan på nya medarbetare. Samtidigt är arbetslösheten låg för de flesta yrken inom denna grupp. För gruppen som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans, en situation som varit relativt stabil under flera år. Medicinska sekreterare Revisorer Redovisningsekonomer Personaltjänstemän Controllrar Speditör Försäkringstjänstemän Studie- och yrkesvägledare Löne- och personalassistenter Jurister Marknadsanalytiker, marknförare Värdepappersmäklare Handläggar/Utredare off förv Ekonomiassistenter m fl Administratör/sekreterare Bristindex inom administration, ekonomi och juridik Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Allra starkast arbetsmarknad inom detta område väntas för yrkeskategorin medicinska sekreterare. Där bedöms konkurrensen om de lediga jobben vara fortsatt liten även under det närmaste året. Även kvalificerade ekonomer verksamma inom redovisning och revision bedöms möta en relativt ljus arbetsmarknad. Bland de yrken där efterfrågan är i balans med utbudet återfinns personaltjänstemän, controllrar, försäkringstjänstemän, speditörer, studieoch yrkesvägledare, löne- och personalassistenter samt jurister. För värdepappersmäklare, handläggare/utredare inom offentlig förvaltning, ekonomiassistenter samt administratörer och sekreterare väntas samtidigt stor och i det sistnämnda fallet mycket stor konkurrens om jobben. Yrkesgruppen administratörer och sekreterare fortsätter att känna av en krympande arbetsmarknad, en utveckling som i viss mån även präglar situationen också för ekonomiassistenter. Det är dock viktigt att påpeka att skillnaden mellan nyexaminerade och redan yrkesverksamma är mycket stor och att det generellt sett är betydligt mindre konkurrens om jobben för arbetssökande med yrkeserfarenhet. Detta gäller både yrken med krav på gymnasial utbildning och yrken där eftergymnasial utbildning erfordras. Stark arbetsmarknad för redovisningsekonomer också på längre sikt På längre sikt det vill säga 5 och 10 år framåt ser konkurrensen om jobben ut att bli fortsatt liten endast för redovisningsekonomer. För jurister och revisorer väntas samtidigt en 14

16 arbetsmarknad i balans. Däremot ser konkurrensen om jobben ut att bli hård för ekonomiassistenter, administratörer och sekreterare, personaltjänstemän samt handläggare/utredare i offentlig förvaltning. En förklaring av många bakom detta är att det utbildas många med samhällsvetenskaplig inriktning vid landets högskolor och universitet. Bygg och anläggning Viss återhämtning av den svaga byggkonjunkturen Byggkonjunkturen har kännetecknats av låg aktivitet under det senaste året, och företagens syn på den närmaste framtiden är fortsatt dyster. Bakom detta låg en fortsatt nedgång av bostadsbyggandet. Sett i ett något längre tidsperspektiv bedömer företagen en viss förbättring och det finns en del som talar för att bostadsbyggandet ökar under slutet av 2013 och inledningen av Bland annat ökade igångsättandet av lägenheter under första kvartalet i år jämfört med året innan. Trots att en viss förbättring av byggkonjunkturen förutsägs under andra halvåret 2013 får den betraktas som svag. Därefter fortsätter förbättringen, enligt vår bedömning. Byggsysselsättningen bedöms därför utvecklas trögt, och först under slutet av 2013 kan en ökning komma att se. På ett års sikt ökar därmed sysselsättningen inom området något. Bristindex inom bygg och anläggning Golvläggare Takmontörer VVS-Montörer Isoleringsmontörer Anläggningsarbetare Kranförare Betongarbetare Murare Anläggningsmaskinförare Glasmästare Plattsättare Målare Träarbetare/Snickare Grovarbetare Inom bygg anläggning Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Den svagare byggkonjunkturen illustreras av att arbetslösheten ökat för samtliga yrken inom byggverksamheten, vilket betyder att arbetslöshetsnivån är högre under inledningen av 2013 inom samtliga byggyrken jämfört med året innan. Det finns dock en del som talar för att byggkonjunkturen bottnat och att en viss förbättring sker under andra halvåret 2013 och inledningen av Det betyder också att arbetslösheten bland byggyrkena bedöms komma att minska något. Den svaga byggkonjunkturen illustreras också av att nästan inget företag anser att brist på arbetskraft är ett hinder för att öka produktionen. Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning slår fast att det är ovanligt få byggföretagen som anger brist på arbetskraft, exempelvis är bristtalen högre inom industrin och delar av den privata tjänstesektorn. I vårens undersökning angav 18 procent av företagen att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämföras med 26 procent för ett år sedan. Det mesta talar för att bristen på arbetskraft ökar något under det kommande året och den be- 15

17 står helt av att företagen upplever att det är svårt att få tag på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft men fortfarande är det efterfrågan som kommer att utgöra det dominerande hindret för att öka produktionen. Tillgången fortsätter att vara högst på träarbetare eftersom det är ett mycket populärt yrke hos unga. När det gäller unga som behöver lärlingstid efter avslutad utbildning på byggprogrammet inom gymnasieskolan blir arbetsmarknaden fortsatt kärv, och det finns en växande risk att en del kommer att välja att lämna sitt tänkta yrke. Även arbetsmarknaden för anläggningsarbetare har dämpats, men det pågår en del stora anläggningsarbeten 2013, bland annat citytunneln i Stockholm. Det finns dock en del som talar för att anläggningssektorns konjunktur förstärks mer tydligt 2014, bland annat kommer en del strukturinvesteringar igång. Arbetslösheten bedöms komma att uppvisa små förändringar, men regionalt blir det brist på arbetskraft. Det betyder att 2013 blir ett mellanår för anläggningssektorn. Ombyggnadsinvesteringarna väntas ligga på en relativt stabil nivå. Efter införandet av ROTavdraget ökade ombyggnadsinvesteringarna kraftigt, men utvecklingen har nu planat ut. ROT-arbeten gynnas förvisso av det låga ränteläget, men utvecklingen är beroende av hushållens konsumtionsvilja och som tidigare nämnts ökar den privata konsumtionen i god takt under de kommande åren. Detta kan tala för en viss skjuts uppåt för ROT-arbeten under de kommande åren. Renoveringsbehoven inom miljonprogrammet kvarstår, även om viss upprustning pågår. Det finns dock inga tecken på att renovering i någon större skala skulle komma igång under den närmaste tiden, trots det låga ränteläget och förbättrad tillgång på arbetskraft. Mycket talar dock för att ombyggnadsinvesteringarna kan komma att öka något under det kommande året. Brist på utbildade byggnadsarbetare under de kommande tio åren På 5 till 10 års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare inte komma att bli tillräcklig. Det sammanhänger dels med ett stort behov av att öka bostadsproduktionen, dels med ett omfattande behov av att rusta bostäder från miljonprogrammet. Till detta skall läggas planer på ökade infrastrukturinvesteringar. Det gäller stora investeringar i vägar, järnvägar och andra anläggningar. Det finns dock skillnader i efterfrågan mellan byggnadsyrkena, och inom vissa av dem kommer också många att gå i pension. Det väntas komma att bli brist på anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare under de kommande tio åren. Betongarbetare är ett annat yrke där det utbildas för få och det finns ett bristande intresse hos unga för yrket. Det förväntas också komma att bli brist på murare och målare, och det senare yrket gynnas av att det finns ett stort renoveringsbehov. Många målare kommer också att gå i pension. Det finns vidare en rad mindre byggyrken där tillgången på arbetskraft inte blir tillräcklig, exempelvis VVS-montörer, golvläggare, plattsättare och takmontörer. Däremot blir tillgången på träarbetare och elektriker tillräcklig. Detta sammanhänger med att många unga utbildar sig till dessa yrken. Det innebär också att det kommer att vara svårare att få lärlingstjänst inom dessa yrken jämfört med många andra byggnadsyrken. 16

18 Data/IT Datayrkena påverkas av den svaga konjunkturen Databranschen har haft en god utveckling sedan krisen vid millenniumskiftet. Jobben har ökat undan för undan men också kompetenskraven. Under hösten 2012 skedde emellertid en tydlig inbromsning, som dock visade sig vara tillfällig. Företagen har därefter blivit mer positiva inför framtiden och räknar med en ökad efterfrågan på deras tjänster och de planerar också för fler anställda. Fortfarande är dock företagen missnöjda med volymen av inneliggande uppdrag. Efterfrågan på spetskompetent datapersonal förblir god under det närmaste året. Det betyder att dessa kommer att ha en liten konkurrens om jobben och en anledning är att utbildningsdimensioneringen varit otillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter samt testare och testledare. Dessa yrken bedöms i vår yrkesbarometer av arbetsförmedlingarna som mycket svårrekryterade under det kommande året. Det gäller framför allt arbetskraft med erfarenhet medan nyexaminerade kommer att möta en något trögare arbetsmarknad, även om de kommer att påverkats positivt av den ökade efterfrågan på arbetskraft som förutses. Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom ett flertal branscher, tillhörande såväl privat som offentlig verksamhet. Arbetsgivarnas önskemål om mångsidig arbetslivserfarenhet leder till att arbetsgivarna fortsätter att rekrytera arbetskraft utomlands. Arbetslösheten är förhållandevis låg, men ligger inom några yrken högre under inledningen av 2013 jämfört med motsvarande period året innan. Detta avser i första hand arbetskraft som saknar arbetslivserfarenhet och/eller på annat sätt inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer. Testare och testledare Bristindex inom data/it Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekter Systemförvaltare/systemadministratörer Helpdesktekniker/supporttekniker Drifttekniker, IT Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 När det gäller datayrken med lägre utbildningskrav exempelvis drifttekniker och supporttekniker har arbetsmarknaden försvagats något och arbetslösheten ligger något högre under inledningen av 2013 än året innan samtidigt som antalet anställda minskat. Även dessa yrken kommer att gynnas av att efterfrågan stiger men konkurrensen om jobben blir stor. En stor del av de arbetslösa saknar emellertid arbetslivserfarenhet, eller också uppfyller de inte arbetsgivarnas rekryteringskrav fullt ut. 17

19 Det förblir brist på datautbildade på tio års sikt Allt talar för att behovet av att rekrytera dataspecialister fortsätter att öka och ligga på en hög nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är dock ung varvid pensionsavgångarna blir små. Tillgången blir emellertid inte tillräcklig vilket sammanhänger med att för få har utbildat sig mot datayrken sedan millenniumskiftet. Dock har antalet studerande ökat något under de senaste fem åren, men faktum kvartstår att än fler borde utbilda sig inom dessa yrken för att behoven på arbetsmarknaden skall tillfredsställas. Det har också blivit vanligare att rekrytera dataspecialister från utlandet, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det sker dessutom rekryteringar från andra utbildningsinriktningar, bland annat från ingenjörsutbildningen. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft. Ibland är detta logiskt. För att kunna arbeta som IT-arkitekt krävs en mångsidig yrkeserfarenhet. Trots att tillgången på dataspecialister ökar undan för undan bedömer Arbetsförmedlingen att det blir liten konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Inte heller tillgången på drifttekniker och helpdesktekniker/supporttekniker bedöms komma att motsvara behoven på arbetsmarknaden under de kommande tio åren. Denna bedömning är dock mer osäker eftersom det är oklart vilken effekt den tekniska utvecklingen kan ha för dateknikernas arbetsmarknad. Trots allt är det ändå yrken som det lönar sig att utbilda sig mot, men liksom inom många andra yrken försämras arbetsmarknaden tydligt för nyexaminerade när konjunkturen viker. Försäljning, inköp och marknadsföring Bättre tider för försäljningsyrkena Området försäljning, inköp och marknadsföring påverkas gynnsamt av att den privata konsumtionen förutsägs öka i god takt under de kommande åren. Antalet sysselsatta inom detta område bedöms därför komma att öka något under det kommande året. Dessutom tycks försvagningen i industrikonjunkturen ha bottnat och en viss förstärkning av byggkonjunkturen förutsägs. Detta ger en förbättring av arbetsmarknadsläget för inköpare och kvalificerade säljare (företagssäljare), vilka i allt högre grad även är yrken med krav på eftergymnasial utbildning. När hushållen lättar på plånboken blir arbetsmarknad bättre för bland annat resesäljare samt försäljare av såväl daglig- som sällanköpsvaror. Detta är dock områden som drivs på av fortsatta rationaliseringar och en förskjutning mot mindre personalintensiva enheter. Resesäljarnas arbetsmarknad påverkas dessutom av en fortsatt utveckling mot handel via Internet. Den förbättring som väntas blir inte tillräcklig utan även under det kommande året blir konkurrensen om jobben mycket hård för dessa yrken. Detta är också ingångsjobb för ungdomar, och många byter till ett annat yrke eller börjar studera varvid omsättningen av personal är mycket stor. Det innebär att det alltid finns många lediga jobb att söka. Också för bilförsäljare väntas konkurrensen om jobben bli stor, och det är nog det område som minst får nytta av hushållens köpglädje. Vidare förblir konkurrensen om de lediga jobben stor för fastighetsmäklare, banktjänstemän samt för yrkesgruppen marknadsanalytiker och marknadsförare. Däremot blir telefonförsäljarna en grupp som bedöms möta en arbetsmarknad med balans mellan utbud och efterfrågan. För försäljningsyrken med krav på gymnasieutbildning är arbetslösheten redan i dagsläget hög och den väntas ligga på en hög nivå även under det kommande året. 18

20 Samtidigt är det viktigt att påpeka att det trots detta kommer att ske många rekryteringar inom området försäljning, inköp och marknadsföring. Detta gäller inte minst telefonförsäljare samt försäljare inom dagligvaruhandeln- och fackhandeln. Dessa är också attraktiva ingångsjobb för ungdomar men med en hög arbetslöshet blir konkurrensen om dessa jobb fortsatt knivskarp. I likhet med många andra yrkesområden uppvisar dock arbetsmarknadsläget stora skillnader mellan nyexaminerade och redan yrkesverksamma detta gäller inte minst yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Telefonförsäljare Företagssäljare Fastighetsmäklare Bristindex inom försäljning, inköp, och marknadsföring Banktjänstemän Bilförsäljare Marknadsanalytiker och marknadsförare Inköpare Resesäljare Försäljare, fackhandel Försäljare, dagligvaror Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Hård konkurrens också på längre sikt I det längre perspektivet 5-10 år framåt ser konkurrensen generellt sett ut att bli hård inom detta yrkesområde. Även på längre sikt kommer konkurrensen om jobben att bli hård för arbetssökande marknadsanalytiker och marknadsförare. Detta förklaras av ett stort intresse för utbildningar med denna inriktning samt en låg medelålder inom yrket. Också för försäljare av såväl dagligvaror som inom fackhandeln bedöms konkurrensen om jobben bli stor. Inom yrkesområdet som helhet väntas därmed endast företagssäljare möta en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben medan utsikterna för inköpare bedöms präglas av balans mellan utbud och efterfrågan. Hotell, restaurang och storhushåll Fler jobb inom hotell och restaurang Yrkena inom området hotell och restaurang är starkt beroende av utvecklingen av den privata konsumtionen. Den ökning av konsumtionen vi räknar med under det närmaste året kommer således att gynna dessa yrken. Dessutom påverkas yrkesgruppen av ett ökat affärsresande samt en stigande aktivitet avseende kurser och konferenser. För gruppen som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans men kontrasterna mellan de olika yrkena är stor. För flera yrken är dessutom arbetslösheten relativt hög. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen kommer att öka något inom detta yrkesområde under det närmaste året. 19

21 Bagare/konditorer Bristindex inom hotell, restaurang, storhushåll Servitörer Bartendrar Baristor/cafébiträden Receptionister Köks- och restaurangbiträden Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Allra ljusast arbetsmarknad inom detta område väntas för yrkesgruppen kockar men även bagare och konditorer bedöms fortsätta möta en relativt stark arbetsmarknad. Detta gäller i synnerhet yrkesverksamma med god erfarenhet, gott renommé eller någon form av specialistkompetens (exempelvis specialkockar). Också servitörer, bartendrar samt baristor och cafébiträden gynnas av en ökad efterfrågan, även om deras arbetsmarknad fortsätter att vara i balans. För receptionister samt köks- och restaurangbiträden väntas dock något sämre jobbmöjligheter och även framgent en större konkurrens om de lediga jobben. De två sistnämnda yrkeskategorierna uppvisar dessutom en hög arbetslöshet. Samtidigt sker det många rekryteringar inom området hotell och restaurang, vilket alltid skapar många jobböppningar. Goda jobbmöjligheter för kockar och bagare också på sikt Även på längre sikt väntas goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Inte heller för servitörer förändras konkurrenssituationen på längre sikt utan där förblir arbetsmarknaden i balans på såväl fem som tio års sikt. Samtidigt består den nuvarande hårda konkurrensen om jobben för köks- och restaurangbiträden även om man blickar längre fram i tiden. Hälso- och sjukvård Fortsatt stor brist på högskoleutbildad arbetskraft I och med att befolkningen får ett allt större inslag av äldre ökar behovet av hälsovård och äldreomsorg. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Dessutom sker en kontinuerlig teknisk utveckling vilket stadigt ökar behoven av teknisk kompetens, och därmed efterfrågan på tekniskt välutbildad arbetskraft. Fortfarande tillhör merparten av alla verksamheter inom detta område kommun- eller landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän ökar undan för undan. Dessa står också för tillväxten av jobb. Denna utveckling fortsätter under de kommande åren, vilket betyder att antalet anställda med privat huvudman fortsätter att öka medan antalet kommun- och landstingsanställda bedöms vara i det närmaste oförändrat. För gruppen som helhet bedöms det råda liten konkurrens om jobben. 20

22 Bristindex inom hälso- och sjukvård Läkare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Distriktssköterskor Röntgensjuksköterskor Barnsjuksköterskor Barnmorskor Receptarier Psykologer Sjuksköterskor (grundutbildade) Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Bristindex inom hälso- och sjukvård (forts) Tandläkare Apotekare Tandhygienister Logopeder Optiker Tandsköterskor Arbetsterapeuter Veterinärer Sjukgymnaster Skötare Undersköterskor Dietister Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013 Inom området hälso- och sjukvård återfinns flera yrken på eftergymnasial nivå som uppvisat brist på arbetskraft och mycket låg arbetslöshet under lång tid. Här återfinns bland annat läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, receptarier, psykologer, tandläkare och apotekare. Även för grundutbildade sjuksköterskor bedöms nu jobbchanserna vara goda. Skälen till bristproblematiken inom detta område är dels för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. Detta har lett till att rekryteringar från utlandet fortsatt att öka och ett exempel är att nästan en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna är födda utanför landet. Inom detta yrkesområde är det dessutom mindre skillnader mellan nyexaminerade och yrkeserfarna än inom många andra områden. Det sker en utbyggnad av utbildningsplatserna, men dessa utbildningar tar lång tid varför den stora bristen på arbetskraft kvarstår framöver. Området hälso- och sjukvård rymmer även ett antal yrken där det råder balans mellan utbud och efterfrågan. Här återfinns bland annat tandhygienister, logopeder, optiker, veterinärer och sjukgymnaster vilka alla är yrken med krav på högskoleutbildning. 21