09 NYHETER FRÅN NÄT I KATRINEHOLMS KOMMUN. NR 9 NOVEMBER

Transkript

1 Näringslivsnytt 09 NYHETER FRÅN NÄT I KATRINEHOLMS KOMMUN. NR 9 NOVEMBER 2011 Tio år med Katrineholms näringslivsutveckling I förra numret konstaterade jag att läget är bra, både vad gäller tid och plats. För mig personligen känns detta faktum extra skönt eftersom jag från och med 1 december lämnar min tjänst som näringslivschef i Katrineholm för att tillträda motsvarande tjänst i Västerås. Det känns som jag lämnar en kommun som är inne i en positiv utvecklingstrend, som vänt motgång till medgång och som har en spännande tid framför sig. Vid årsskiftet startar den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen sitt arbete under ledning av Lars Hågbrandt, en person som jag fått ett mycket gott intryck av. Det hade varit spännande att vara en del av den, men under hösten fick jag ett erbjudande av Västerås kommun att komma dit och jobba med näringslivsutvecklingen i Sveriges sjätte största stad. En utmaning och möjlighet till vidareutveckling som det inte gick att tacka nej till (det är ju också bra att byta miljö och se saker ur ett annat perspektiv). Jag kommer att ta med mig många av de erfarenheter jag fått under åren i Katrineholm och går in i min nya tjänst med en helt annan utgångspunkt än jag gjorde i Katrineholm. Det är en spännande resa jag fått vara med om sedan jag kom till den kommunala näringslivsorganisationen hösten Från början utlånad av mitt moderföretag Ericsson, övergick jag i kommunal tjänst från juli En av mina uppgifter på Ericsson var att jobba med kommun och universitet, nu fick jag byta hörn i den triangeln. Etablering av Utvecklingsinstitutet blev ett av de första uppdragen samtidigt som det operativa utbytet med Linköpings Universitet utvecklades. Här skapades kontakter som vi har stor nytta av än i dag. Att samla näringslivsorganisationer och aktörer under ett tak var också ett mål. När vi fick tillgång till Scanias gamla lokaler på Vingåkersvägen 2003 kunde vi vartefter samla aktörerna i ett Näringslivscentrum. Att planera och ansvara för flytten dit och senare för utvecklingen, var en tuff uppgift. Det är glädjande att se vad det är idag; Näringslivscentrum, ett one stop shop för innovationer och entreprenörskap. Från att ha varit näringslivsenhetschef under Camilla Littorin blev jag t.f. näringslivschef när Camilla slutade. När jag övertog rollen som näringslivschef förvandlades också näringslivskontoret till en egen förvaltning med ett större ansvar. Arbetsstyrkan utökades och genom åren har jag haft en personalstyrka som jag är stolt över och som det varit mycket roligt och lärorikt att arbeta tillsammans med. Det har varit intressant att se hur de projekt jag jobbat med utvecklats från sin start till att bli vad de är i dag. Med engagemanget i det förra näringslivsrådet följde ansvaret att hålla i Katrineholmskuvösen, något som sedan utvecklades till Katrineholms Entreprenör Centrum/KATEC som idag driver Innovationsmotorn. Khnorr & Winge, är ett samarbete mellan gris- och kycklinguppfödare och Katrineholm Energi som har vänt problem och utgifter till möjligheter och inkomster genom en biogasproduktion. Arbetet att hitta logistiklösningar för betongindustrin utvecklades till Katrineholms Logistikcentrum. Den största enskilda näringslivssatsningen i Katrineholms historia, där jag haft förmånen att få vara projektchef under två år. Det har varit spännande att följa utvecklingen av handeln med etableringarna på Lövåsen och de nya aktörerna i centrum. Det har också varit intressant att jobba med ortsutveckling ur ett regionalt perspektiv och där är det många som varit med och hävdat vikten av Katrineholms utveckling. Som avslutning vill jag också lyfta fram starten av referensgruppen för att förbättra kommunens placering på olika rankinglistor och bidra till en ny vinnarattityd. Ett tydligt resultat av detta är att vi nu finns med på Facebook, en plattform för förbättrad kommunikation mellan kommun, företagare och medborgare. Läget är bra och det känns bra att lämna över just nu. Jag vill här passa på att tacka alla jag, för kommunens räkning, varit i kontakt med genom åren samt personalen på NÄT för ett gott samarbete och jag önskar alla lycka till med det fortsatta arbetet att utveckla Katrineholm i Sveriges Lustgård. CONNY PETRÉN NÄRINGSLIVSCHEF

2 Andreas Fogelqvist samtalar med John Sheiak vid seminariet om optimal företagsamhet. Hur vi får ett optimalt företagsklimat var frågan för dagen Hur får vi ett optimalt företagsklimat i Katrineholm? Den frågan ställdes på det miniseminarium som i början av november arrangerades av Företagarna och Katrineholms kommun i samarbete. Att alla drar nytta av starka relationer mellan näringsliv och kommun konstaterades redan i inbjudan som främst riktade sig till företagare och kommunens tjänstemän. På plats fanns också några politiker, både för att få svar på frågor men också för att svara. Andreas Fogelqvist, regionchef hos Företagarna inledde med att beskriva begreppet företagsklimat som allt det som möter företagaren i vardagen. De attityder och regler som påverkar förutsättningarna att driva företaget. Inför seminariet ringde vi ringt runt till ett antal företagare i Katrineholm för att få veta hur de såg på företagsklimatet i kommunen, berättade Andreas Fogelqvist. Svaren var blandade men generellt var företagarna nöjda med bemötandet och servicen. Förvaltningen NÄT hade förbättrat sig avsevärt enligt de tillfrågade, och man var nöjda med det nystartade Näringslivsrådet. Negativa synpunkter fanns om bland annat handläggningstider för bygglov. anställda och 89 procent av alla privat anställda jobbar i de företagen. Nio av tio nya jobb som skapats de senaste 20 åren kommer från småföretagen, förklarade Lars Jagrén. Små företag har lättare att ställa om och klarar kriser bättre än stora företag. Stora företag expanderar, men det sker framför allt utomlands och de anställer inte i samma grad som små företag. Mycket som avgör om hela Sverige ska leva måste alltså ske i de små företagen, sade Lars Jagrén, som hellre använde begreppet företagarklimat istället för företagsklimat. Ett bra företagarklimat ökar sysselsättningen och ger fler företag som får bättre förutsättningar att vara konkurrenskraftiga, ansåg Lars Jagrén, som också påpekade den positiva effekten av att tillväxten som uppstår också genererar ökade skatte kronor till kommunerna. För den lokala företagsamheten är anda, attityd och samverkan framgångsfaktorer berättade Lars Jagrén och nämnde Gnosjö som ett exempel på en sådan bygd. För företagen är det viktigt med en fungerande kommun och att bilden av orten är positiv. Det är bra om det finns samarbete med närliggande högskolor. Besök från kommu- Ryggraden i ekonomin Lars Jagrén, chefsekonom hos Företagarna, presenterade siffror som pekar på att småföretagen är ryggraden i ekonomin. 95 procent av Katrineholms företag har färre än 50 Fortsättning nästa sida >>>

3 Johm Sheiak var en av talarna under seminariedagen om optimalt företagsklimat. Här ses han under lunchminglet i samspråk med några av deltagarna. <<< Fortsättning från föregående sida nen, korta handläggningstider, tillgång till företagslots och utläggning av kommunal verksamhet på entreprenad istället för kommunal konkurrens är tydliga önskemål från de undersökningar som Företagarna sammanställt. Årets nybyggare På seminariet framträdde också John Sheiak, som i år utsågs till Årets nybyggare i Sörmland. Han driver sedan fem år tillbaka Östra Maskin och han berättade om sina erfarenheter som företagare efter att tidigare ha jobbat för bland annat SAAB. Jag reste mycket i jobbet och barnen visste knappt hur pappa såg ut, berättade John Sheiak Han ville gärna starta något eget och när chansen dök upp i Katrineholm slog han till. Affären gjordes upp på en vecka, men innan han köpte hade han fått svar från var och en av de anställda hur de såg på förändringen och att de ställde upp Johns idéer. Östra Maskin kapade kostnaderna med 30 procent och gjorde vinst redan första året. De vill växa och tjäna mer pengar, vilket skapar fler jobb men också säkerställer de som redan finns. John Sheiak påpekade vikten av att se kunskapen som finns hos andra och att ta hjälp av dem. Lägg energi på positiva saker, inte på negativa, sade John Sheiak, som ansåg att en bra dialog mellan företagare och anställda skapar ett bra företagsklimat. Jag kan skapa bra företagsklimat själv. Behöver inte vänta på att någon ska göra det åt mig, sammanfattade John Sheiak. Viktigt med relationer Lars Härnström, vice ordförande i kommunstyrelsen avslutade seminariet. Han berättade om Vision 2025 som täcker hela kommunen och all dess verksamhet och är framtagen av representanter från företag, föreningar och kommun i samverkan. Lars Härnström pekade också på faktorer som bör förändra bilden av Katrineholm som företagarkommun. Exempelvis Näringslivsrådet med representanter från handel, industri och kommun som en viktig del. Det är viktigt att vi har en relation med varandra, sade Lars Härnström. Vad är behoven? Vad kan kommunen göra? Vad kan näringslivet göra? Vad kan vi göra tillsammans? Jag kan skapa bra företagsklimat själv. Behöver inte vänta på att någon ska göra det åt mig John Sheiak, Östra Maskin, om det viktiga i en bra dialog mellan företagare och anställda. Nio av tio nya jobb som skapats de senaste 20 åren kommer från småföretagen Lars Jagrén, chefsekonom hos Företagarna, om småföretagens betydelse för utvecklingen i Sverige.

4 Lars Härnström pratade företagsklimat med Henric Rudin, Ulf Eriksson och Jonny Walderfors. Tankar från företagare om optimalt företagsklimat Anne Hofstedt Nyföretagarcentrum Jag tycker dagen var bra och jag tycker det är roligt att initiativet kom från Företagarna. Hur viktigt är ett bra företagsklimat för nyföretagandet? Jag tror det är väldigt viktigt för nyföretagandet. På Nyföretagarcentrum har vi hittat 17 etablerade företagare som ska vara mentorer för 17 nya företagare. Mentorsprogrammet drar igång i januari Vi har haft fyra träffar med dem och tanken är att de fortsättningsvis själva ska träffa varandra en gång i månaden. Det blir ett sätt för den nya företagaren att komma in i näringslivsvärlden. Eftersom mentorerna inte är i samma bransch blir det intressant och utvecklande för dem också. När vi ställt frågan om mentorskap är det ingen av de tillfrågade som sagt nej, vilket jag tycker tyder på att vi har ett bra företagsklimat i Katrineholm. på detta. En företagare som driver sin verksamhet på ett okonventionellt sätt med en stor portion sunt förnuft i botten. Vad gäller kommunens engagemang för bättre företagsklimat vill jag lyfta satsningen på en egen Facebooksida. Om nu inte företagarna hinner gå på möten så är Facebook en utmärkt plats att utbyta synpunkter, tankar och idéer. Bra för exempelvis handlarna som genom sina arbetstider har svårt att delta på exempelvis sådana här dagar. Men det är upp till företagarna själva att agera på den här arenan. Ulf Eriksson Katrineholms Hyrmaskiner Det var första gången jag var med på en sådan här träff, tiden vill sällan räcka till. Men det är nyttigt att få lite input från andra och det var intressant at lyssna på John Sheiak och hur han arbetade med sitt företag. Jag hade gärna sett lite mer tid för frågor och allmän diskussion. Yrkeshögskoleansökan Näringsliv och Tillväxt har i samarbete med Göteborgs Yrkeshögskola lämnat in ansökan om att få starta en Yrkeshögskoleutbildning inom Logistikområdet. Hela 26 företag och organisationer i närområdet och i Regionen har gett sitt stöd till ansökan. Utbildningen kommer, om den beviljas i januari 2012, att utbilda studenterna till Terminal- och Transportledare. Ansökan omfattar 32 platser och utbildningen är tvåårig. Viadidakt kommer att ha ansvaret för denna planerade YH-utbildning med start september Samarbete med SLU i Uppsala Katrineholms kommun kommer att vara värdkommun för SLU-studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under 4 år. Studenterna utbildar sig till Agronomer inom landsbygdsutveckling. Detta innebär att studenterna kommer att kunna göra förstudier och även examensarbete på landsbygden. Under vecka 47 kommer 32 studenter och två utbildningsledare att besöka kommunen och göra 11 st studiebesök på landsbygden. Leif Öskog, Näringslivsutvecklare Henric Rudin Rudin & Co Ett bra arrangemang med klara och tydliga presentationer. Synd att det inte var fler företagare på plats, det här var ett av alldeles för få tillfällen för oss företagare att träffa varandra. Har vi fått ett bättre företagsklimat i Katrineholm? Jag tycker det har blivit lite rappare och det finns en hel del som visar framfötterna. John Sheiak är ett bra exempel Vad anser du om det lokala företagsklimatet utifrån ditt eget perspektiv som företagare? Vi har under årens lopp inte haft särskilt mycket kontakt med de kommunala näringslivsorganisationerna så jag har egentligen inte så mycket att klaga på. Möjligen kunde handläggningstiderna vad gäller ansöknings ärenden snäppas upp en bit. Vad gäller företagen lokalt finns några av våra större kunder på byggindustrisidan. Den branschen går bra just nu och därifrån hörs bara positiva tongångar. Här hittar du oss på Facebook: /foretagslotsen

5 Finja satsar i Katrineholm Gullbritt Jonasson, Finja. Är du Drivsam? Den 29 Nov till 1 Dec arrangerar Katec, Nyföretagarcentrum och Neem olika aktiviteter för blivande, nya och befintliga företagare under rubriken Drivsamma dagar i KFV. Aktiviteterna är utspridda på Katrineholm, Flen och Vingåker och innehåller allt ifrån rådgivning för de som vill utveckla en idé, till workshop för nyföretagare. Tillsammans erbjuder aktörerna ett brett utbud av tjänster till den eller de som utvecklar nya idéer, från tidig rådgivning till finansiering, nätverk av specialister och mentorskap. Denna typ av aktiviteter planeras att återkomma ca 2 gånger per år. Denna gång vill vi speciellt inspirera personal i Vård och Omsorg och Kulturentreprenörer. Ett samarrangemang mellan Nyföretagarcentrum, Katec och MFI. Gullbritt Jonasson, VD på Finja höll på höstbuffén ett mycket inspirerande föredrag om familjeföretaget Finja Betong. Hon kunde glädjande delge information om att företaget kommer att satsa på Katrineholm och Hässleholm och lägga stora investeringar för att bygga för framtiden. Man har påbörjat satsningen i Hässleholm och snart kommer man att göra det i Katrineholm också. Fasadelementen till om- och tillbyggnaden av Karolinska i Stockholm kommer att produceras i Katrineholm. Finja i Katrineholm tillhör Prefab gruppen. Gullbritt tog tillfället i akt och presenterade den nye platschefen i Katrineholm, Leonard Schneider. Andra intressanta föredrag under kvällen hölls av Ann-Marie Qvarfort, generaldirektör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Alf Rytter, ordförande Katrineholms Tekniska College och Lars Hågbrandt, ny chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Carina Lloyd Företagslots/näringslivsutvecklare NÄT är Näringsliv och Tillväxt Förvaltningen för Näringsliv och Tillväxt är en del av Katrineholms kommuns näringslivscentrum. På Näringslivscentrum har kommunen samlat en rad aktörer, både offentliga och privata. Centret ska ge service till företag samt underlätta för nyföretagande och entreprenörskap. Näringslivscentrum ingår i Katrineholms kommuns satsning på tillväxt och företagande. CONNY PETRÉN FÖRVALTNINGSCHEF Tel , conny.petren@katrineholm.se ROGER ANDERSSON PROJEKTLEDARE FÖR KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM Tel , roger.andersson@katrineholm.se MATS HEDBERG ORTSUTVECKLINGSSTRATEG Tel , mats.hedberg@katrineholm.se LENA ÖRNFJÄRD-BERG ADMINISTRATÖR Tel , lena.ornfjard-berg@katrineholm.se CARINA LLOYD FÖRETAGSLOTS/ NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel , carina.lloyd@katrineholm.se BJÖRN WINNBERG PERSSON MARK- OCH EXPLOATERINGSCHEF Tel , bjorn.winnberg-persson@katrineholm.se LEIF ÖSKOG NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel , leif.oskog@katrineholm.se CATHARINA MARKLUND EU-SAMORDNARE Tel catharina.marklund@katrineholm.se Kontakt: näringsliv@katrineholm.se Läs mer om Näringslivscentrum på Här finner du också tidigare nummer av Näringslivsnytt. Produktion: KFV Marknadsföring