Nordisk Kriminologi 24(1) 1998

Transkript

1 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi Scandinavian Research Council for Criminology Indhold: Fra Sekretariatet Forskerseminar 1998 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder Ny kriminologisk litteratur

2 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi Retsvidenskabeligt Institut D, Københavns Universitet Sankt Peders Stræde København K Formand: Sekretariatsleder: Flemming Balvig Nina Löwe Krarup flemming.balvig@jur.ku.dk nina.krarup@jur.ku.dk Tel: Tel: Fax: Fax: Sekretærer: Rikke Gut Jesper Stecher rikke.gut@jur.ku.dk jesper.stecher@jur.ku.dk Tel: Tel: Fax: Fax: Kontaktsekretærer Finland: Danmark: Aarne Kinnunen Anne-Stina Sørensen Delegationen for brottsförebyggande Retsvidenskabeligt institut D. P.O.Box 1200 Sankt Peders Stræde 19 FIN Helsingfors DK-1453 København K Tel: / Tel: Fax: Fax: anne-stina.sorensen@jur.ku.dk aarne.kinnunen@om.vn.fi Grønland: Island: Elisæus Kreutzmann Karl Steinar Valsson Kriminalforsorgen i Grønland Löfreglan i Reykjavik Box 139 Hverfisgötu 115 DK Godthåb IS-150 Reykjavik Tel: Tel: Fax: Fax: karlsteinar@police.is Norge: Evy Frantzsen Institutt for kriminologi P.B. 6872, St. Olavs plass, N-0130 Oslo S Stockholm Tel: Tel: Sverige: Staffan Litzén Kriminologiska institutionen Stockholms Universitet Fax: Fax: evy.frantzsen@jus.uio.no staffan.litzen@crim.su.se

3 Nordisk Kriminologi, 24(1) 1998 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi, februar 1998 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Indhold Side Fra Sekretariatet s. 3 NSfK s forskerseminar tilmeldingsblanket s. 5 Foreløbigt program: NSfKs forskerseminar 1998 s. 6 The 12th International Congress on Criminology, Seoul, Korea s. 7 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder s. 8 - Danmark s. 8 - Finland s Island s Norge s Sverige s. 29 Ny kriminologisk litteratur i Norden s Kriminalitet, diverse s Politi, domstole og straf s Økonomisk og organiseret kriminalitet s Alkohol og narkotika s Vold og seksualkriminalitet s Ret og samfund s Forskning uden for Norden s. 46 Manusstop for Nordisk Kriminologi 24(2) er den 1. juni Manusstop for Nordisk Kriminologi 24(3) er den 1. oktober Manusstop for Nordisk Kriminologi 25(1) er den 1. februar

4 ISSN Nordisk Kriminologi udgives 3 gange pr. år af Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi. Redaktør: Nina Löwe Krarup. Layout: Jesper Stecher. Tryk: Nyborg Statsfængsel. Materiale til Nordisk Kriminologi, bestillinger og adresseændringer sendes til sekretariatet i København. De synspunkter, som præsenteres i signerede artikler, er ikke nødvendigvis i overensstemmelse med Rådets opfattelse. 2

5 Fra sekretariatet Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 NSfK s sekretariat er flyttet til Danmark Efter nydelig aflevering fra Island er NSfK s sekretariat nu vel etableret i Danmark, som er værtsland i perioden fra 1998 til og med år Sekretariatets adresse fremgår af nyhedsbrevets omslag. Bemærk særligt, at telefonnummeret er ændret i forhold til det tidligere oplyste, samt at vi har fået ny web-adresse. Rådets valgte formand, professor Flemming Balvig, samt sekretariatets ansatte medarbejdere - stud.soc. Rikke Gut, stud.jur. Jesper Stecher og sekretariatsleder, cand.jur. Nina Löwe Krarup - holder alle til i lokalerne i Sankt Peders Stræde, hvor I er velkomne! Nye rådsmedlemmer Ved årsskiftet er Rådets sammensætning ændret. Nye medlemmer er: Anette Storgaard, Britta Kyvsgaard, Jerzy Sarnecki, Jukka Lindstedt, Ragnheidur Bragadóttir og Ragnheidur Haradardóttir. De afløser: Beth Grothe Nielsen, Hanne Schmidt, Tapio Lappi-Seppälä, Hildigunnur Ólafsdottir (formand ) og Thorsteinn A. Jónsson. Nye kontaktsekretærer Også iblandt kontaktsekretærerne har en vis udskiftning fundet sted. Nye kontaktsekretærer er: Aarne Kinnunen, Karl Steinar Valsson og Anne-Stina Sørensen. De afløser: Mika Illman, Elín Konrádsdóttir og Nina Löwe Krarup. Rådsmøde Rådet holder sit årlige møde marts 98 i Oslo. Her behandles blandt andet ansøgninger om forskningsstøtte indgivet med frist 15. januar 98. Ansøgere vil blive underrettet om udfaldet af Rådets beslutning vedrørende deres ansøgning. Forskerseminar Finland er værtsland for årets forskerseminar, der finder sted den maj 98 i Esbo. Der bliver to hovedtemaer: Organiserad kriminalitet og Brottsprevention - what works?. Fristen for tilmelding til forskerseminaret er 31. marts 98. Foreløbigt program og tilmeldingsblanket er optrykt på de næste sider. Interesserede udfylder blanketten, og sender den til sit lands kontaktsekretær. Det er muligt at ansøge NSfK om økonomisk støtte til deltagelse i forskerseminaret. Antallet af pladser til seminaret er begrænset. Bedste hilsner Nina Löwe Krarup

6 NSfK TILMELDING: NSfK s forskerseminar 1998 Organiserad kriminalitet og Brottsprevention - what works? maj 98 i Esbo, Finland Navn: Titel: Adresse: Telefon: Telefax: adresse: Bidrag til aktuel kriminologisk forskning: Emne: Ønsker enkeltværelse (betaler selv meromkostninger med ca. 100 FIM pr. overnatning) Ja Nej Ansøgning om økonomisk støtte: Det er muligt at ansøge NSfK om dækning af omkostninger til transport og ophold på konferencestedet. Interesserede opfordres dog til at ansøge deres arbejdsplads om midler til deltagelse i seminaret. Frist: Sidste tilmeldingsdato er 31. marts 1998 til kontaktsekretæren i vedkommende land (se omslag). 4

7 Foreløbigt program: NSfKs forskerseminar 1998 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Torsdag den 21. maj Lunch Michael Levi (U.K) - Organised crime Joi Bay (DK) - Definition of organised crime in EU Paus Johan Bäckman (FIN) - Organised crime in East-Europe * Middag Fredag den 22. maj Aktuell forskning Paus Aktuell forskning Lunch Utflykt Middag Lördag den 23. maj Aktuell forskning Paus Aktuell forskning Lunch Lawrence W. Sherman (U.S.A.) - Crime Prevention (What Works?) Crime Prevention in Scandinavia 20 - Festmiddag Söndag den 24. maj * Nils Christie (N) - Refleksjoner omkring begrepsbruken ved kriminalitetsprevensjon Lunch * = Ikke endeligt fastlagt.

8 NSfK CALL FOR PAPERS (The 2nd Announcement) The 12th International Congress on Criminology August 24-29, 1998 Seoul, Korea General theme: Crime and Justice in a Changing World Asian and Global Perspectives Congress Secretariat Korean Institute of Criminology 142, Woomyon-Dong, Socho-Gu Seoul, , Republic of Korea Phone: or Fax: or Internet cs.team@kic.re.kr Homepage: 6

9 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Danmark af kontaktsekretær Anne-Stina Sørensen Oprettelse af voldssekretariat i Justitsministeriet Den danske regering har nedsat et ministerråd bestående af undervisningsministeren, socialministeren og justitsministeren, der skal forestå den overordnede gennemførelse og styring af regeringens indsats imod vold over en 3-årig periode frem til udgangen af år I denne forbindelse etableres et sekretariat, voldssekretariatet, der får til formål at varetage gennemførelsen af tværgående initivativer, der ikke har tilknytning til et enkelt ministerområde. Voldssekretariatet får til opgave at fremme en målrettet forebyggende indsats over for kriminalitetstruede og kriminelle unge. Denne indsats skal koordineres med andre initiativer, således at man undgår overlapninger. Envidere skal voldssekretariatet samarbejde med Det Kriminalpræventive Råd og Narkotikarådet. Sekretariatets opgaver vil ligge indenfor følgende hovedområder: 1 Igangsætte og følge initiativer som ministerudvalget ønsker prioriteret. 2 Aktiv konsulentbistand overfor kommuner og politi-kredse bl.a. med henblik på at styrke SSP samarbejdet. 3 Tage initiativ til, at der udvikles programmer for børn og unge til brug i skoler, klubber mv. som led i det kriminalpræventive arbejde. 4 Medvirke til at der igangsættes kampagner om forebyggelse af kriminalitet og vold, herunder udarbejde informationsmateriale. 5 Udarbejdelse af en årlig status over initiativerne mod vold. Gadebander kortlagt Rigspolitichefen har bestilt en beretning fra hver af landets 54 politikredse, der skal kortlægge omfanget af gadebander. Beretningerne tyder på, at gennemsnitsalderen i banderne er stigende, og at bandernes kriminelle aktiviteter spænder vidt. Banderne består af løse strukturer omkring en hård kerne. Den hårde kerne omfatter unge på helt ned til 15 år med et kriminalitetsmønster, der er så omfattende, at det ifølge Roskildes vicepolitimester Jens Blixenkrone-Møller er en voksen person værdigt. De kriminelle aktiviteter omfatter bl.a. hærværk, chikane, blufærdighedskrænkelse, indbrud, røverier, vold og narkotikakriminalitet. Gadebandernes medlemmer rekrutteres blandt unge helt ned til 12 år, men i nogle politikredse ser man eksempler på bandemedlemmer på 20 år eller mere, og i nogle tilfælde har banderne kontakt til ældre kriminelle. Banderne består både af unge danskere og unge med en anden etnisk baggrund, men politiet peger på, at det især er de unge med en anden etnisk baggrund, der giver problemer, fordi politiet har meget svært ved at kommunikere med disse grupper. I Odense anslår politiet at ca. 100 unge mere eller mindre lejlighedsvis deltager i bandernes aktiviteter, men også i Århus, Randers, København og Greve vurderer politiet, at gadebanderne udgør et voksende problem. (Aktuelt d ) Nyt rådgivningscenter for prostituerede 1. juli 1997 åbnede PRO-centret (Center for sundhedsfremmende, forebyggende og socialt arbejde med kvindelige og mandlige prostituerede) under ledelse af Annalise Kongstad. PRO-centret har til formål at lave opsøgende arbejde blandt prostituerede. Derudover har centret en anonym telefonrådgivning. PRO-centret

10 8 NSfK henvender sig til alle prostituerede (af begge køn) bortset fra de kvindelige narko-prostituerede, der arbejder på gaden. Denne gruppe kan i stedet henvende sig i rederne, der findes i København, Odense og Århus. Ifølge centerleder Annalise Kongstad er det ikke hensigtsmæssigt at blande de narko-prostituerede med andre grupper, især fordi mange prostituerede, der ikke selv er stofmisbrugere, ikke vil komme på steder, hvor der også kommer narko-prostituerede. Prostitutionen i Danmark har et langt større omfang end i de øvrige nordiske lande. Det anslås, at der på en given hverdag på landsplan er mindst 1600 aktive prostituerede. Det samlede antal kønshandler anslås til ca pr. døgn. Den daglige omsætning er på ca. 2 mill. kr. PRO-centret udfylder et tomrum i Danmark, idet der ikke tidligere - som i de andre nordiske lande - har været oprettet rådgivnings- og forskningscentre for prostitution i Danmark. (Socialisten ) Anbringelse af børn og unge på lukkede institutioner Socialminister Karen Jespersen har fremlagt en bekendtgørelse, hvoraf det fremgår, at hårdt belastede kriminelle børn og unge under 15 år skal kunne anbringes på lukkede institutioner uden dom i op til 6 måneder. For unge over 15 år kan der blive tale om op til 12 måneders anbringelse. Bekendtgørelsen er et led i den såkaldte voldspakke, der med stort flertal blev vedtaget i foråret Formålet med bekendtgørelsen er ifølge Karen Jespersen at sikre professionel socialpædagogisk behandling til de vanskelige unge. (Aktuelt ). Socialministerens bekendtgørelse er blevet mødt med stærk kritik fra bl.a. socialrådgiver Hanne Reintoft, der sår tvivl om retssikkerheden i forbindelse med bekendtgørelsen, og som et minimum kræver, at de børn og unge, der står overfor en frihedsberøvelse, får stillet en advokat til rådighed. Hanne Reintoft argumenterer for, at der vil ske et skred i retssikerheden, hvis man begynder at frihedsberøve børn og unge uden dom. (Aktuelt ) En anden kritik af bekendtgørelsen går på, at en anbringelse af stærkt kriminaliserede børn og unge på lukkede institutioner ikke vil have nogen effekt. Søren Virenfeldt, daglig leder af den socialpædagogiske institution Solhaven, henviser til erfaringer fra Sverige, der viser, at mindre end 10 % af de unge, der forlader et lukket behandlingsafsnit, bagefter går ud til en normal og velfungerende tilværelse. Søren Virenfeldt heviser til, at det er andre metoder, der skal tages i brug, hvis man vil rette op på de uanbringelige unge. Den socialpædagogiske institution, Solhaven, har haft stor success med en ganske anden strategi. De unge, der forlader Solhaven, har i gennemsnit boet på institutionen i 2½ år, og en opfølgning på de unge viser, at op mod 80 % af de tidligere beboere går ud til et markant bedre liv uden vold, kriminalitet og hashmisbrug. På Solhaven lægges der vægt på en massiv voksen- kontakt, og samtidig har man fjernet ethvert præg af institution bl.a. ved at give de unge egne værelser, hvor der ikke mangler noget. Solhaven tilbyder en række forskellige aktiviteter, og det er især maskuline og fysisk krævende sportsgrene, der er med til at bringe Solhavens unge på ret kurs. (Aktuelt ) Ungdomskontrakter En ny ordning med ungdomskontrakter ventes indført fra marts i år. Ordningen bygger på et forsøg i seks politikredse i årene Den nye ordning giver imidlertid ikke de unge småkriminelle mulighed for at bevare en ren straffeattest, idet lovovertrædelserne vil figurere på straffeattesten i et år. Jan Høgelund, der har evalueret forsøgsordningen, og Flemming Balvig kritiserer dette forhold, fordi den rene straffeattest netop er en forudsætning for at finde et arbejde eller en læreplads. Jan Høgelund peger på, at det netop var den rene straffeattest, der fik de unge til at vælge at indgå en ungdomskontrakt i forbindelse med forsøgsordningen.

11 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Flemming Balvig ser envidere et problem i, at ungdomskontrakten kun tilbydes unge, der har begået mindre alvorlige lovovertrædelser som f.eks. tyveri, indbrud og cykeltyveri. Balvig mener, at også unge, der f.eks. har været indblandet i slagsmål, skal kunne vælge at indgå en ungdomskontrakt. Jan Høgelund hæfter sig ved, at justitsministeren lægger op til, at kontrakterne skal indgås meget hurtigt. Sagsbehandlingstiden lå under forsøgsordningen i gennemsnit på 25 uger. (Politiken ) Børnekriminalitet kan forebygges En ny rapport fra Socialforskningsinstituttet tyder på, at en hurtig opfølgning fra politi og kommune i selv små sager om børnekriminalitet har en præventiv effekt. Rapporten er en evaluering af et forsøg, der har kørt i fem kommuner (Gladsaxe, Høje-Taastrup, Nakskov, Odense og Kolding), hvor politiet konsekvent blev tilkaldt hver gang et barn under 15 år havde begået butikstyveri eller hærværk. Efterfølgende har de lokale myndigheder taget en snak med barnets forældre med henblik på at undgå, at den kriminelle adfærd fortsætter. Ordningen har vist sig at være en succes, men den er meget tids- og ressourcekrævende. Derfor har især Glostrup politi talt for, at man skulle indføre en bagateltyverigrænse på 200 kr. Bortset fra i Gladsaxe Kommune fortsætter ordningen med at forebygge kriminaliteten blandt børn. (Berlingske Tidende ) Navne og nyt Justitsministeriet har oprettet en ny stilling som forsknings- og dokumentationskonsulent. Stillingen er besat med mag.art., lic.jur. Britta Kyvsgaard, der er tiltrådt den 15. oktober I anledning af, at lektor, lic.jur. Jørn Vestergaard fyldte 50 år, afholdtes den 30. januar 1998 et symposium om Vilkårene i den retspolitiske debat, ret og etik - kundskab og magt. Følgende indlæg blev præsenteret: Centerleder, dr. theol. et fil. dr. Peter Kemp: Samspillet mellem den bioetiske grundforskning og biorettens udvikling, Forskningslektor, ph.d. Lene Koch: Vilkårene i den bioetiske debat, Professor Lars Nordskov Nielsen: Bredt sammensatte råd og udvalg i det demokratiske landskab, Professor, dr.jur. Flemming Balvig: Den kriminologiske forskning og kriminalpolitikken, Professor, lic.jur. Vagn Greve: Samfundssynet i kriminalpolitikken, Lektor, D. Crim. Annika Snare: HIV som retspolitisk case. Professor Vagn Greve er valgt som dekan ved Det Juridiske Fakultet, Københavns Universitet. Vagn Greve overtager dekanatet med virkning fra 1. februar Professor Flemming Balvig er valgt som institutleder for Retsvidenskabeligt Institut D, Det Juridiske Fakultet, Københavns Universitet, med virkning fra 1. februar 1998.

12 10 NSfK Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Finland af kontaktsekretær Aarne Kinnunen Polisen har fått sin egen yrkeshögskola Polisinstitutet i Esbo har förändrats till Polishögskola från början av år På samma gång har utbildningen av polisbefäl ändrats till yrkeshögskolenivå. Till polishögskolan kan sökas för att stu-dera dom som har slutfört polisens grundutbildning. I polishög-skolan kan man slutföra polisbefäls ämbetsexamen. Efter att man slutfört examen kan man fortsätta studier på magisternivå vid universitetet. Polisen har ambitioner att förstärka den kriminolo-giska forskningens status i planeringen av polisarbetet. Rättegången förnyades i brottsmålrättegången förnyades i brottsmål från början av oktober Den nya lagen innehåller regler om huvudförhandling i brottsmål. Huvudförhandlingen av brottsmål skall behandlas från början till slutet på en gång. Tillvägagångssättet är muntligt och man inte längre uppskjuter brottsmål. Polisens efterundersökningsprotokoll skall inte längre i och för sig vara rättegångsmaterial. Allt material skall presenteras muntligt. Målsättningen med ändringen är en säker, snabb och billig rättegång, som leder till rätta och välbe-grundade beslut. Besöksförbud också i FinlandJustitieministeriet har förberett ett utkast för en lag för besöksför-bud. Med besöksförbud skyddar man person, som anser på goda grunder att hennes eller hans liv, hälsa eller frihet är hotat av annan person. Tillämpningen av lagen förutsätter inte att personen har blivit offer för brott. Det skall vara en åklagare som kan bestämma om förbjudelse. Huvudregeln skall vara, att båda parterna kan höras före beslutet av saken. Om man inte är nöjd med beslutet, kan man lämna saken till underrätten. Regeringes proposition skall lämnas till riksdagen snart. Utvärdering av rättspolitiska forsknigsinstitutethögsta domstolens president Olavi Heinonen och forskningschef Klaus Mäkelä från Stakes har utvärderat verksamheten vid Rättspolitiska forskningsinstitutet. Centrala utvärderingsobjekt var forskningens relevans och kvalitet. Man var speciellt intresserad av hur och till vilken grad forskningen påverkar den vetenskapliga och samhälliga debatten samt dess betydelse för beslutfattande och för dem som beställt forskningen. Materialet för utvärderingen var den forskning och de artiklar som institutet och dess forskare publicerat under åren En viktig utvärderingsmetod var intervjuer. Institutets direktion, ledning och personal hördes särskilt, medan tjänstemän från de olika avdelningarna vid justitieministeriet, forskare inom juridik och samhällsvetenskaper samt representanter för inrikesmini-steriets polisavdelning och statistikcentralen intervjuades. Dessutom inskaffades två expertutlåtanden om forskningen vid institutets enheter: ett om den kriminologiska enheten och ett om den allmänna enheten. Enligt utvärderingen är verksamheten vid Rättspolitiska forskningsinstitutet i allmänhet lyckad och relevant. För att utveckla institutets arbete gavs bland annat följande rekommendationer: Det är viktigt att sådan forskning som utvecklar allmän teoretisk och metodologisk know-how ingår i institutets program. Institutets forskningsprogram bör klarare pri-oritera tematisk enhetliga områden. Gemensamma forskningspro-jekt och annan gemensam verksamhet med universitetet bör un-derstödas. Forskningen bör inriktas på problem som tagits upp i den akademiska debatten och inom rättspraxisen. Internationellt vetenskapligt samarbete bör understödas. Färsk narkotikastrategi till FinlandDen narkotikapolitiska kommissionen, som arbetade ett år, har publicerat sitt betänkande våren Enligt kommissionens uppfattning är målet för narkotikapolitiken att förebygga bruk och spridning av narkotika så att de ekonomiska, sociala och individu-ella problem och kostnader som förorsakas av bruk och bekämp-ning av narkotika blir så små som möjligt. I den nuvarande

13 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 situa-tionen främjes detta mål bäst med hjälp av en restriktiv narkotika-politik som omfattar förbud mot att pröva och att använda narko-tika. I handlingsprogrammet föreslår kommissionen vad gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av narkotikaproblem satsningar på: utvecklingsarbete inom droginformation och -upplysning, utbildning för personal inom grundservicen i olika sektorer samt lokala samarbetsprojekt. Inom området vård- och stödåtgärder föreslår kommissionen: översyn av organiseringen av vården, ett system för kostnadsutjämnning mellan kommuner, ökad användning av substitutionsbehandling, ökad användning av barnskydds-lagen för att hjälpa unga rusmedelsmissbrukare, utvecklande av det narkotikaförebyggande arbetet i fängelserna och förebyggande av spridning av smittsamma sjukdomar. Man föreslår också åtgär-der för att förbättra myndigheternas samarbete då det gäller vårdhänvisning och service för utslagna missbrukare. I fråga om kontrollpolitiska åtgärder föreslås utredande av nya undersökningsmedel, utvecklande av tullens resurser och övervakning på gatu-nivån. Straffpåföljder för narkotika bruk och gärningar i anknytning till bruk bör tillämpas så att de stöder narkotikamissbrukarens integrering i samhället. Kommiossionen producerade en avsevärd mängd utredningar om narkotikasituationen i Finland. De här utredningarna ingår som en bilaga i betänkandet. Dessutom fastställde kommissionen en för-teckning på frågor inom drogområdet som borde undersökas. Lis-tan är dock inte ett drogpolitiskt forskningsprogram. Den saknar prioriteringar. Dessutom visar förteckningen att det finns en stor mängd frågor vi saknar information om. Ett nationellt brottsförebyggande program under beredning Delegationen för brottsförebyggande har fått till ansvar att förbe-reda ett brottsförebyggande program för Finland. Målet är att ska-pa gemensam handlingspolitik mellan statens olika regeringsgrenar, kommuner, näringslivet, medborgarorganisationer, och folket för att förebygga brottslighet och öka tryggheten i samhäl-let. I synnerhet skall uppmärksamhet läggas vid brottsprevention i kommuner. Programmet borde vara färdigt i slutet av maj. Inom en nära framtid skall två PM publiceras, som är gjorda som bak-grundmaterial i programmet: Brottsprevention i skolor samt Brottsprevention i kommuner. Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Island af kontaktsekretær Karl Steinar Valsson De sidste år har i Island været præget af debat om kriminalitetens udvikling. Desværre er forskning på dette felt i Island ret mangelfuld sammenlignet med de andre nordiske lande. Det har derfor ikke været muligt at forudsige med nøjagtighed, hvordan udviklingen er. Parallelt med denne debat er forståelsen for vigtigheden af forskning steget, og det varer derfor forhåbentlig ikke længe, før vores kendskab og erfaring er på et sammenligneligt niveau. Skal man koncentrere sig om nogle få kriminologiske spørgsmål, har opmærksomheden hovedsagelig været rettet imod emnerne: vold i hjemmet og narkotika. Vold i hjemmet Sidste år blev der publiceret en rapport fra Islands justitsministerium om omfanget af vold i hjemmet. Rapporten, som var resultatet af to års arbejde hos et af ministeriet nedsat udvalg, førte til, at justitsministeren nedsatte tre andre udvalg til fortsat bearbejdning af disse anliggender. Disse skal nærmere undersøge visse tiltag på dette område og fremsætte forslag til reformer. Udvalgenes resultater forventes at foreligge i år, og sager om vold i hjemmet kan fremtidigt forventes at blive behandlet på en anden og mere resolut måde. Det kan endvidere nævnes, at der i begyndelsen af 1998 vil blive lavet et forsøg med behandling af mænd, der udøver vold. Det er Ligestillingsrådets Mandeudvalg, der står for projektet i samarbejde med det offentlige og forskellige interessegrupper. Denne type af behandling er kendt i de andre nordiske lande, og

14 12 NSfK forhåbentlig bliver erfaringerne ligeså gode i Island. Narkotika Narkotikaproblemet er ændret en hel del inden for de sidste år i Island. Selvom der ikke er blevet gennemført mange undersøgelser af omfanget af narkotikahandel, ser handelen ud til at være steget en hel del. Islands forbindelse med omverdenen har ændret sig meget. Der er ikke længere tale om den samme isolation som før. Det kan roligt hævdes, at Islands forbindelse med andre lande er god, hvad angår tilgængeligheden af narkotika. Det varer således ikke længe, før nyopdukkede stoffer på markedet i udlandet også findes på det islandske marked. Sager vedrørende narkotika har fået meget større opmærksomhed, både fra offentligheden og massemedierne. Det ser ud til, at offentligheden nu mener, at problemer, der knytter sig til brug og salg af narkotika, er de alvorligste for det islandske samfund i dag. Hash er det dominerende stof på det islandske narkotikamarked. Fra 1990 er udbuddet af amfetamin blevet mere påfaldende, og ser nu ud til at være blevet ret stabilt på markedet. Udbuddet af amfetamin ser således ud til at være konstant, og det ser i de færreste tilfælde ud til at være svært at anskaffe. Tilsyneladende har andre narkotiske stoffer ikke fået fodfæste i Island. Det drejer sig snarere om et stort udbud af ét narkotisk stof i en kort periode, hvorefter dette stof forsvinder, og efterfølges af andre stoffer. For eksempel var udbuddet af E-piller stigende efter 1992, men ser ud til at have kulmineret i 1995, hvorefter udbuddet er faldet noget. Udbuddet af LSD ser ud til at være steget støt siden Kokain har aldrig fået stærkt fodfæste på det islandske marked, men i enkelte år har man dog kunnet mærke udbud heraf. Efter myndighedernes beslaglæggelsestal at dømme, har andre stoffer, såsom heroin og krack-kokain, heller ikke fået fodfæste i Island. Enkelte forbrugere har dog anerkendt brug af disse stoffer. Det er nødvendigt at medtage flere forskellige faktorer, som direkte eller indirekte påvirker udviklingen i sager om narkotika. Det islandske samfund er ved at vokse. Indbyggertallet er i 1995 steget til , fra i 1985, svarende til en stigning på 10%. Heraf boede i hovedstaden, Reykjavik. Samtidigt har arbejdsforholdene ændret sig. Arbejdsløshed, der var et ukendt fænomen i landet, undtagen som lokal og temporær arbejdsløshed, er nu blevet permanent i de fleste arbejdsområder i landet. Arbejdsløsheden er størst blandt mænd i alderen 16 til 24 år (ca. 13%), hvor gennemsnitsarbejdsløsheden er omkring 5%. Det er en stigning fra 2,5% i Man kan så spekulere over, hvor stor en indflydelse disse ændringer i levestandarden har på udviklingen af den gruppe af sager, der her bliver behandlet.

15 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 En helhedsundersøgelse af forbruget af narkotika forefindes ikke i landet. Det er - som det fremgår af ovenstående betragtninger - meget svært at få et billede af islændingenes brug af narkotika. Ligesom det er svært at finde ud, hvor tilgængelige narkotiske stoffer er i dag, og hvilken udvikling der måtte være sket. Der er dog blevet lavet nogle undersøgelser, og i det følgende omhandles de vigtigste af dem. Fælles for dem er, at de dækker bestemte aldersgrupper. Sigrún Aðalbjarnardóttir, professor på Islands Universitet, har stået i spidsen for en langtidsundersøgelse blandt unge, og Pædagogisk Forskningsinstitut (RUM) har stået for nogle andre undersøgelser på området. RUMs undersøgelser har dels dækket forbruget af narkotiske stoffer hos de videregående skolers elever i 1992 og1994, og dels hos grundskolens 9. klasse (15 år) i 1995 og i Disse undersøgelser bygger på et meget stort udvalg af elever. Af RUMs undersøgelser kan det konkluderes, at antallet af dem, der bruger narkotika, er steget i de sidste år. Hash eller cannabis er det ulovlige rusmiddel, som de fleste har brugt, nemlig 10,6% af grundskoleeleverne i 1997, hvor tallet var 9,8% i Forbruget af amfetamin er steget mere end hashforbruget, nemlig fra 2,5% i 1995 til 4,2% i Af RUMs undersøgelser fremgår endvidere, at omtrent 13% af de unge i 9. klasse har brugt hash og omkring 5% amfetamin. Der er tale om en betydelig stigning blandt dem, der har brugt amfetamin. Disse tal understøttes af en stigning i omfanget af amfetamin på markedet, hvilket fremgår af politiets data. Der kan endvidere mærkes en stigning blandt dem, der har brugt E-piller, noget, der var så godt som ukendt i Island før år Hvad der også er alvorligt, hvis man går ud fra RUMs-undersøgelser, er, at stigningen er forholdsvis størst inden for den gruppe, som fortæller, at de har brugt disse stoffer tre gange eller mere. Det tyder på, at det regelmæssige forbrug blandt disse elever er steget, og at stigningen således ikke alene dækker over, at et øget antal elever har forbrugt narkotiske stoffer én gang. Sigrún Aðalbjarnardóttirs undersøgelse Sigrún Aðalbjarnardóttir publicerede i slutningen af 1997 resultaterne af en omfattende langtidsundersøgelse, som bliver kaldt "de unges risikoadfærd" (jfr. Ny kriminologisk litteratur i Norden). Den risikoadfærd, der fokuseres på, er tobaksrygning, alkoholindtagelse og hashrygning. Derudover undersøges forbrug af stærkere rusmidler. Sigrún Aðalbjarnardóttir har fulgt med i de unge reykjavikaneres liv fra de var 14 år i 8. klasse i foråret 1994, indtil de var 17 år i den sidste halvdel af Den undersøgte gruppe androg 1293 unge i foråret 1994, der siden er fulgt op på. Tobaksrygning: Af Sigrún Aðalbjarnardóttirs resultater fremgik, at knapt halvdelen af unge på 14 år i foråret 1994 aldrig havde prøvet at ryge cigaretter, mens det samme kun gælder godt en femtedel af de samme unge, når de er fyldt 17 år. Alkoholindtagelse: Det fremgik, at godt 40% af de 14-årige siger, at de aldrig har prøvet alkohol i det foregående år. Tallet var omtrent 30%, når de var fyldt 15 år, mens andelen var kommet ned på 12%, når de var fyldt 17 år. Andelen af dem, der har indtaget alkohol 10 gange eller mere i det foregående år er omkring 15% for de 14-årige, 30% for de 15-årige og 60% for de 17-årige. Narkotikaforbrug: Størstedelen af de unge har ikke prøvet hash. Der er dog sket en stigning i de sidste år idet 5% af de 14-årige

16 NSfK har røget hash, 12% når de er fyldt 15 år og 30% ved 17-års alderen. Denne stigning volder bekymring. Forholdsvis flere drenge end piger har prøvet hash. Der er kun en ringe forskel med hensyn til familiemønster, og det samme gælder med hensyn til social gruppering. Størstedelen af de unge er imod folks hashrygning, og mener, at den slags rygning er højst risikabel, en holdning der dog bliver svagere, jo højere vedkommendes alder er. Sigrún Aðalbjarnardóttirs resultater giver anledning til bekymringer over, hvor høj en andel af de unge der har prøvet amfetamin, nemlig 15% i hele livet og 12% i det foregående år. Forholdsvis få unge har prøvet kokain og E-piller. Der er en del forskel på kønnene, idet drengene ser ud til at være hurtigere end pigerne til at prøve alle disse stoffer. Der er en stærk forbindelse mellem hashbrug og brug af andre ulovlige russtoffer i denne undersøgelse. Hvad forbindelsen mellem hashbrug og brug af amfetamin angår, så har godt 50% af dem, som har prøvet hash som 14-årige, også prøvet amfetamin som 17-årige. Denne andel er knapt 60% blandt dem, som først prøver hash som 15-årige, og godt 30% blandt dem, som først har prøvet hash, når de var år gamle. Går man ud fra disse undersøgelser og omfanget af narkotikasager hos politimyndighederne, tyder det på, at der er ved at ske en større ændring i Island. Der er tale om en tydelig stigning i forbruget af narkotiske stoffer hos den yngre gruppe af elever, ikke mindst i det regelmæssige forbrug. Endnu er det ikke klart, hvor højt narkotikaforbruget er blandt islændingene i almindelighed. Der er således stort behov for forskning på det område. 14

17 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Norge af kontaktsekretær Evy Frantzsen Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Bråk ved Norges Politihøyskole Førsteamanuensis Liv Finstad og professor Nils Christie, styre-medlem og vararepresentant i Politihøyskolens styre, har frasagt seg sine verv fordi de ikke lenger kan være med og ta ansvar for utviklingen ved Politihøyskolen. Finstad og Christie kritiserer ledelsen ved skolen skarpt, i hovedsak for dårlig ledelse av for-skeravdelingen, for ikke å følge ordinær høyskole- og universi-tetssystem og for forsøk på å sikkerhetsklarere styremedlemmene bak departementets rygg. To forskere, Leif Petter Olaussen og Vidar Halvorsen, anmeldte i fjor rektor ved Politihøyskolen, Kari Larsen Kvakkestad, til poli-tiet for ærekrenkende utsagn og grov uforstand i tjenesten. Saken ble henlagt, men er anket til Statsadvokaten. Bakgrunnen for anmeldelsen er en rapport om arbeidsmiljøet ved skolen. Rappor-ten inneholdt en rekke påstander om Olaussen og Halvorsen, og ble delt ut til 140 personer både innenfor og utenfor Politihøysko-len. Olaussen og Halvorsen ble selv nektet innsyn i rapporten. Arbeidstilsynet har stilt seg kritisk til rapporten, og mener den vide distribusjonen er et brudd på taushetsplikten. Jusprofessor Anders Bratholm skriver i en betenkning at uttalelsene i rapporten er klart injurierende dersom ikke Politihøyskolen kan dokumente-re påstandene. Problemene ved Politihøyskolen blir reist i Stortingets spørretime i februar. Sterk kritikk mot bruk av varetekt Bruken av varetekt økte fra døgn i 1995 til døgn i 1996, økningen fortsatte også i Hver dag sitter nærmere 600 personer varetektsfengslet i Norge. Dette var et av temaene som ble belyst på KROMs (Norsk forening for kriminalreform) årlige konferanse på Spåtind i januar i år. KROM har i en årrekke kritisert norsk praksis på området, og har nå fått støtte fra Europa-rådets tortur- og fengselskomité. Kommitéen har gitt Norge en rekke anbefalinger om hva politi, påtalemyndighet, domstoler og fengselsvesen bør gjøre for å bringe bruken av varetekt og be-handlingen av varetektsfanger opp på et akseptabelt nivå. Bruken av politiarrester og streng isolasjon med forbud mot brev, besøk og mot å se TV, høre radio og lese aviser ble også kritisert. Europarådets tortur- og fengselskomité intervjuet en rekke vare-tektsfanger i Bergen og Oslo under sine undersøkelser i mars Fangene ga uttrykk for at isolasjonen på cella førte til hode-pine, konsentrasjonsog søvnproblemer, og mange mente, at politiet brukte varetekt med brev- og besøksforbud som utpressing for å få dem mer samarbeidsvillige under etterforskningen. Komitéen har også stilt spørsmål om bruk av løfter fra politiets side om let-telser i brev- og besøksforbudet er i tråd med straffeprosessloven, som forbyr bruk av press og løfter i etter-forskningen. Justisdepartementet mener det er behov for flere fengsler i Norge fordi varetektsbruken har økt. Ekspedisjonssjef i Justisdeparte-mentet og leder av fengselsstyret, Erik Lund-Isaksen, frykter at det i løpet av noen få år vil være behov for varetektsdøgn. Utvidelser av de eksisterende fengslene og bygging av nye fengs-ler er Justisdepartementets medisin. (Fra Aftenposten ) Politivold-sakene gjenopptas For 16 år siden kom forskerne Gunnar Nordhus og Edvard Vogt med boken «Volden og dens ofre». De hevdet at politivold var et problem i Bergen. Påstandene ble bekreftet av en gransknings-kommisjon, bestående av professor dr. jur. Anders Bratholm og høyesterettsadvokat Hans Stenberg-Nilsen, men da det kom til etterforskning ti år senere ble politiet blankt renvasket og de som hadde framsatt beskyldningene ble straffet. Under dissens - med to dommere mot én - avviste Gulating lagmannsrett i april 1997 kravet om å

18 NSfK gjenoppta de såkalte boomerangsakene. Kjennelsene ble påkjært til Høyesterett som i januar i år enstemmig slo fast at boomerangsaken må gjenopptas. Det er en seier ikke bare for oss personlig, eller for de 7 som måtte gå i fengsel fordi de fortalte om politiets metoder. Det er også en seier for menneskers rettsik-kerhet for all framtid uttalte Gunnar Nordhus til Dagbladet

19 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter från Sverige av kontaktsekreterare Staffan Litzen Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Lagstiftning och Rättsväsende Rättsväsendet ska tillföras 600 miljoner kronor under perioden Dessutom ska 444 miljoner kronor omfördelas från kriminalvården till de övriga myndigheterna, i första hand polis och åklagarväsendet. Höjningen sker för att stärka kampen både mot vardagsbrottsligheten och den grova och gränsöverskridande brottsligheten. Omfördelningen från kriminalvården sker engångsvis och polisen tilldelas merparten av pengarna, 391 miljoner kronor. Totalt får polisen ett tillskott på 862 miljoner kronor under tre år. Höjningen gör det möjligt att anställa 400 nyutbildade poliser - som i första hand ska arbeta som närpoliser - och att påbörja den nya grundutbildningen av poliser i januari En annan satsning inom rättsväsendet är den nya ekobrottsmyndigheten som inrättas i januari Den inrättas som en myndighet inom åklagarväsendet och tar över ansvaret för bekämpningen av ekobrott i Stockholm, Göteborg och Malmö. Myndigheten ska också samordna kampen mot ekobrott i övriga landet. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) får extra resurser genom att gå ihop med Rikspolisstyrelsens forskningsenhet. BRÅ har också fått ansvaret för att bedriva forskning om ekonomisk brottslighet och tilldelats extra resurser för detta. För att förstärka brottsförebyggande arbete på lokal nivå tillförs 15 miljoner för detta arbete under Kriminalvårdens anslag minskar med 136 miljoner under budget-året 1998 och dessutom kan alltså 444 miljoner kronor omfördelas därifrån under budgetperioden Det beror bland annat på att antalet fängelsedomar har minskat genom att försöksverksamheten med elektronisk övervakning har utvidgats. Det finns för många ledningsnivåer inom polisen. Det är oklart vem som har ansvar och vem som ska besluta om vad. För att råda bot på detta har regeringen tillsatt en kommitté (Kommittédirektiv 1997:121 Översyn av polisväsendets ledningsstruktur ) som ska föreslå en förändring av polisledningens organisation. Även det medborgerliga inflytandet över polisledningen ska analyseras. Den kommitté som ska se över polisens styrsystem leds av Lars-Erik Lövdén, riksdagsledamot (s) och vice ordförande i justitie-utskottet. Senast den 2. juni 1998 ska förslagen redovisas för regeringen. Sverige ska delta i Europol. Detta står klart sedan riksdagen godkänt konventionen om det kommande europeiska polissamarbetet. Riksdagsmajoriteten delade regeringens uppfattning att Europol är nödvändigt för att effektivisera brottsbekämpningen i Europa (Proposition 1997/98:164). Enligt ett regeringsförslag (Proposition 1996/97:175) ska polisen få bättre medel för att ingripa mot bråkiga folkmassor, exempelvis våldsamma fotbollssupportrar. Bakgrunden till förslaget är att det ofta uppstår bråk och oroligheter i samband med stora evenemang, exempelvis fotbollsmatcher. En åtgärd som polisen kan ta till mot dem som stör ordningen är det som på juristspråk kallas avlägsnande, det vill säga att polisen för bort bråkmakaren till en annan plats. Men för att polisen ska hålla sig på rätt sida om lagen krävs att ett sådant ingripande prövas för varje enskild person. Att en person ingår i en folkmassa som stör ordningen har inte varit skäl nog till att ingripa mot honom, utan han måste själv ha bidragit till bråket. För polisen har det dock visat sig svårt att göra en sådan individuell prövning i akuta situationer då mycket folk är i omlopp. Regeringen föreslår därför att polisen ska få avlägsna en folkmassa som stör ordningen eller utgör en fara för den, oavsett om var och en av personerna har bidragit till bråket. Enligt huvudregeln är det polismyndigheten som ska fatta beslut om att transportera bort fridstörarna. Men i brådskande fall får det avgöras av en enskild polisman. Lagändringarna i polislagen som regeringen vill genomföra föreslås träda i kraft den 1. februari 1998.

20 18 NSfK Polisen ska få ta del av resebolagens passagerarlistor i det allmän-na spaningsarbetet, föreslår regeringen (Proposition 1996/97:175). Enligt de nya reglerna i polislagen ska transportföretagen lämna ut uppgifter om namn, resrutt, bagage, medpassagerare samt sättet för betalning och bokning om polisen kräver det. Men polisen får bara begära att informationen lämnas ut om det kan antas ha betydelse för brottsbekämpningen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1. februari Polisen kan inte avstå från att använda hemlig telefonavlyssning i kampen mot narkotikabrott och annan grov brottslighet. Det konstaterar regeringen i sin årliga skrivelse om hur hemlig telefonavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning har använts av landets polis (Skrivelse 1997/98:26). Enligt redovisningen fick polisen tillstånd till hemlig avlyssning i 397 fall i år Det är en minskning jämfört med 1995 då 416 misstänkta brottslingar avlyssnades. Merparten av avlyssningarna, 306 stycken, skedde vid förundersökningar om narkotikabrott. I 91 av fallen användes teleavlyssning vid förundersökning om andra grova brott, exempelvis mord och grovt rån. Banker, postkontor och butiker ska i fortsättningen inte behöva tillstånd för att sätta upp övervakningskameror, föreslår regeringen i en remiss till lagrådet. När det finns ett mycket starkt intresse att förebygga brott eller förhindra olyckor ska det vara tillåtet med kamera övervakning utan att den som installerar kameran behöver tillstånd. Det fordras dock en anmälan till Länsstyrelsen. I banklokaler och postkontor får dessutom ljudet spelas in vid misstanke om brott. Även butiker får sätta upp kamerautrustning. Men för butiken krävs att den som tänker installera en kameraut-rustning träffar en skriftlig överenskommelse med skyddsombud, skyddskommitté eller den fackförening som företräder de anställda. Den nya lagen om kameraövervakning föreslås träda i kraft den 1. juli Företag ska ha rätt att dra av förluster som uppstår vid rån och stölder. Det blir följden av att riksdagen beslutat om nya avdragsregler i enlighet med regeringens förslag (proposition 1996/97:154). Genom den nya regeln i kommunalskattelagen får företagen rätt att dra av förluster av kontanta medel vid brott. Som kontanta medel räknas inte enbart sedlar och mynt utan även checkar, postväxlar och köpnotor från kontokort. Riksdagens majoritet delade regeringens uppfattning att det behövs någon form av bevisning för att inte avdragsrätten ska missbrukas. Företagen ska därför visa, exempelvis genom polisanmälan, att ett brott har skett. Det finns också en begränsning i hur stort avdraget får vara. Avdraget godkänns inte om det gäller större belopp än vad som motsvarar ett vanligt innehav av kontanter i verksamheten. Ekonomisk brottslighet Bolagsplundring och avancerade skalbolagsaffärer blir allt vanligare och det fuskas med momsen på en hög nivå. Dessutom smugglas det in stora mängder obeskattad sprit till Sverige. Det framgår av regeringens årliga lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten (Skrivelse 1997/98:38). Enligt skrivelsen måste ekobrottsbekämpningen bedrivas på en bred front eftersom ekobrott bygger på att upptäcka kryphål i lagstiftningen och svagheter i kontrollsystemen. Men trots allt fiffel tycks dock svensken ha en god moral gentemot EU. Enligt skrivelsen är bedrägerierna mot EU:s bidragssytem stora i andra länder. I Sverige däremot är det olagliga nyttjandet av EU:s bidragssystem endast obetydligt skriver regeringen. Om en anställd i ett företag bryter mot bestämmelser i exempelvis livsmedelslagen ska företaget kunna straffas för detta, enligt ett förslag i utredningen Staffansvar för juridiska personer (SOU 1997:127). Straffet blir böter - så kallade företagsböter - på minst 5000 och högst fem miljoner kronor. Företag som grovt åsidosätter sina skyldigheter kan visserligen redan i dag åläggas att betala företagsbot. Men bestämmelserna om företagsbot används sällan eftersom de är komplicerade och svåra att tillämpa. Företagsboten räknas inte heller som ett straff utan som en särskild rättsverkan av brott. Om däremot ett