Tråddragaren Nyhetsbrevet till dig som bor i Gnosjö kommun

Transkript

1 Tråddragaren Nyhetsbrevet till dig som bor i Gnosjö kommun nr Anhörig kallas den som stöttar en närstående. Den som behöver hjälp kan vara allt från en cancersjuk fru, ett autistiskt barn eller en vän med anorexi. Alla som i någon form hjälper en närstående person kan få stöd i sin anhörigroll. Gapet - anhörigas mötesplats på nätet Lever du med, eller stödjer en familjemedlem eller vän, gammal eller ung, som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller missbruk behöver stöd? För dig finns en webbaserad tjänst som heter Gapet. Gapet är en nationell mötesplats där du som anhörig kan finna stöd i andra som är i en liknande situation. Här kan du hitta fakta och läsa på om olika diagnoser. Du hittar även tips och länkar till tv-program, böcker, föreningar, föreläsningar med mera. Gapet består idag av anhöriga i åldrarna år spridda över 50 diagnoser. De är föräldrar, barn, make/maka eller vän till en person som de på något sätt hjälper. Gapet är tillgängligt dygnet runt så att du kan gå in där, via dator eller telefon med internetuppkoppling, när det passar dig. Webbtjänsten utvecklas kontinuerligt efter önskemål från deltagarna och det finns en idélåda där du kan ange dina förslag. För att komma igång, fyll i kontaktformuläret på Gapets startsida eller kontakta kommunens anhörigsamordnare. Du får sen en kontaktperson som lägger till/in dig i Gapet. På Gapet är du anonym. För mer information Anhörigsamordnare Anita Blirup Timonen telefon anita.b.timonen@gnosjo.se Webbplats Anhörigstöd Kommunen ordnar anhörigträffar, syskonträffar (för ungdomar från tolv år) och studiecirklar inom demens. Vill du veta mer, kontakta: Anhörigsamordnare Anita B. Timonen telefon anita.b.timonen@gnosjo.se Demenshandledare Ing-Britt Sturesson telefon ingbritt.sturesson@gnosjo.se

2 Vi blir Region Jönköpings län Jönköpings län blir region Den 1 januari 2015 blir Jönköpings län en egen region. Då ombildas Landstinget till en så kallad regionkommun och byter namn till Region Jönköpings län. Den nya organisationen får ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Den 1 januari 2015 samlas ansvaret för hälso- och sjukvård och regional utveckling i en ny, kraftfull, demokratiskt vald organisation. Var med och skapa ett bra liv i en attraktiv region. Tillsammans är vi Region Jönköpings län. Det är Regionförbundet som idag har regeringens uppdrag att driva och samordna det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Regionförbundet kommer att avvecklas vid årsskiftet och personal och arbetsuppgifter förs över till den nya organisationen Region Jönköpings län. Det är en omfattande förändring som sker, men mycket kommer att fungera precis som tidigare, till exempel inom hälsooch sjukvården. Fördelarna med att bilda region är många. Det handlar om att kraftsamla och Här är gänget som har tillverkat alla föremål som säljs på julmarknaden. Birgitta Söderlund (längst bak till höger) jobbar med dagverksamheten på Rosendal. Varje tisdag träffar hon (bakre raden från vänster) Ivanka Lopar, Anita Andersson, Inga Davidsson, (främre raden från vänster) Wega Claesson, Jane Strömberg och Ulla-Britt Lorentson. Under hösten har tisdagsträffarna ägnats åt att planera och förbereda inför julmarknaden. Julmarknad på Rosendal tisdag 9 december - kl julgodis, vackra ljus, ljuslyktor, vävda löpare, handsydda väskor, betongkrukor m m Kom och fika! Vi serverar kaffe, lussebulle och hembakad pepparkaka för 20 kr. samordna för att stärka och utveckla hela regionen, det vill säga Jönköpings län. Besluten som rör länets utveckling ska i första hand fattas av folkvalda politiker, Det innebär att medborgarnas inflytande över regionens tillväxt och utveckling stärks, och besluten blir synligare. Genom att arbeta mer samordnat och effektivt kan skattepengarna användas på ett ansvarsfullt sätt. Kommunerna, näringslivet och regionen kan lättare driva viktiga frågor tillsammans, som till exempel att få regeringen och staten att göra viktiga satsningar på infrastrukturen i Jönköpings län. Som region blir vi en starkare aktör som kan göra vår röst hörd, både i Sverige och i EU. Regionbildningen handlar helt enkelt om att göra bra saker tillsammans för att vi som bor, arbetar och studerar här ska ha ett bra liv. Och för att fler människor ska välja att bosätta sig eller turista i vår fina region. Du kan läsa mer om regionbildningen och Region Jönköpings län på webbplatsen Information till företag om återvinningscentralerna Kommunens återvinningscentraler är främst avsedda för hushållen i kommunen, men vi har även en viss service gentemot företag och verksamheter. Grovavfall Under vardagar, kl , tar vi emot grovavfall från företag. Som företagare har man anmälningsplikt vid varje besök. Anmäl dig till personalen på återvinningscentralen vid ankomst. Avfallet vägs, eller uppskattas efter volym. Företag och verksamheter betalar för inlämning av grovavfall enligt en prislista. (Om du inte får kontakt med någon ur personalen vid ankomst, ring kommunens växel på telefon , så hjälper de dig vidare.) Farligt avfall Farligt avfall från företag och verksamheter tas inte emot på kommunens återvinningscentraler, utan hämtas direkt på företaget av valfri auktoriserad entreprenör. Farligt avfall är t.ex. oljor, absorbermedel, lösningsmedel, batterier, köldmedia, asbest. Det är du som verksamhetsutövare som är ansvarig för att klassificera ditt avfall. För mer information, kontakta: Michael Bucht, renhållningsansvarig tel michael.bucht@gnosjo.se Vårdnadshavare sökes Socialförvaltningen söker stabila vuxna som vill bli särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn. Barnet behöver en särskilt förordnad vårdnadshavare tills det fyller 18 år. Är du intresserad? Kontakta socialsekreterare Sandra Zvonar, tel för ytterligare information. 2

3 Kontaktperson och stödfamilj Vi söker dig som vill bli kontaktperson eller stödfamilj. Den nuvarande räddningstjänstlokalen i Hillerstorp ska ersättas med en ny. Från vänster syns Mats Hilding, vd Axelent, Arne Ottosson, kommunstyrelsens ordförande Gnosjö kommun, Johan Nilsson, tf räddningschef Gnosjö-Gislaved, Johan Axelsson, Axelent, och Lennart Hermansson, teknik- och fritidschef. Ny brandstation i Hillerstorp Gnosjö kommun hyr idag lokaler för räddningstjänsten i Hillerstorp av företaget Axelent. Byggnaden och hyreskontraktet ingick i köpet när Axelent för några år sedan utökade sin företagstomt med angränsande markytor. Hyresavtalet löper över flera år och för att kunna fortsätta expandera väljer nu Axelent att bygga en ny räddningsstation lite längre ut på Annelundsområdet i Hillerstorp. Stationen byggs den här gången på kommunal mark, men i övrigt kommer avtalet löpa på som tidigare, dvs Axelent bygger, äger och hyr ut räddningstjänstlokalen. - Vi vill bereda plats så att vi har möjlighet att expandera på ett effektivt sätt. Samtidigt är det väldigt viktigt för oss att räddningstjänsten finns på plats i Hillerstorp. Därför ser vi det här som en bra lösning, säger Axelents vd, Mats Hilding. Den nya stationen kommer att ha samma storlek och funktioner som den nuvarande. Byggstart blir framåt våren och förhoppningen är att de nya lokalerna ska kunna tas i bruk efter sommaren. - Det här blir ett lyft för räddningstjänsten och för Hillerstorp. Flytten medför att stationen får ett bättre läge, med närhet ut till både väg 151 och 152, säger tillförordnade räddningschefen Johan Nilsson. Inom räddningstjänsten i Hillerstorp jobbar 20 deltidsbrandmän, de är fördelade på fyra styrkor som har beredskap dygnet runt. Räddningstjänsten finns idag utmed Kävsjövägen, mot centrum av Hillerstorp. Den nya stationen byggs längre ut på Kävsjövägen, närmare väg 152. En kontaktperson är en medmänniska, en kompis, som kan stötta i sociala kontakter och fritidsaktiviteter. För att vara kontaktperson behöver du inte ha någon speciell yrkesutbildning, däremot är det viktigt att du har ett stort intresse för andra människor. Att vara stödfamilj innebär att man i sitt hem tar emot ett funktionshindrat barn eller ungdom som är i behov av att vistas utanför det egna hemmet. Syftet med stödfamilj är att ge miljöombyte, avkoppling, egen stimulans och rekreation samtidigt som närstående får avlastning. Till en stödfamilj kommer barnen under veckoslutet någon gång per månad. Är du och/eller din familj intresserad av uppdrag som kontaktperson eller stödfamilj? Kontakt Sara Andersson tel sara.andersson@gnosjo.se Boende för ensamkommande barn Nu har det nya boendet för ensamkommande barn öppnat. Boendet ligger på övervåningen på Hamngården i Hillerstorp. Här finns rum för åtta barn, och sedan slutet av augusti är de fyra första barnen på plats. Alla kommuner har sedan förra årsskiftet en skyldighet att ta emot ensamkommande barn. Gnosjö kommun har avtalat om att bereda åtta platser. Övervåningen på Hamngården, som tidigare var ett äldreboende, är nu hem för pojkar i åldern år. De första pojkarna som är på plats kommer från Afghanistan och Marocko. Tanken är att boendet i Hillerstorp ska likna en hemmiljö så mycket som möjligt. På morgonen tar ungdomarna bussen till Gnosjöandans kunskapscentrum för att gå i skolan. När de kommer hem igen finns personal på plats och tillsammans lagar man mat, och därefter är det dags för att göra läxor eller ägna sig åt någon fritidsaktivitet. Pojkarna har inte sällan traumatiska upplevelser med sig i bagaget och handledarna som jobbar på boendet finns där i form av en vuxen att prata med. Men en viktig del för de boende är också att bli självständiga. Så småningom blir de vuxna och ska kunna klara sig på egen hand i ett nytt land. Handledarna är ett stöd i den processen och tillsammans gör man t ex praktiska hushållssysslor som tvätt och städning. Personalen består av en enhetschef för boendet, åtta handledare samt en samordnare för handledarna. De jobbar efter ett rullande schema så att någon vuxen alltid finns på plats, även nattetid. 3

4 Skolan rustar sig för att ta emot nyanlä Människor i dagens samhälle är lättrörliga och varje år sker en in- och utflyttning av något hundratal personer i Gnosjö kommun. Flyttlassen går till och från andra kommuner i Sverige, de går också till och från andra länder i världen. För skolverksamheten i kommunen gäller det att ha rutiner för att kunna välkomna nyinflyttade elever med vitt skilda bakgrunder och olika grundförutsättningar. Sedan januari 2013 är det framförallt somaliska barn som har hittat sin nya plats i livet i Gnosjö kommun. Att människor från olika delar av världen kommer till Sverige, och Gnosjö kommun, är inget nytt. Sedan 1980-talet bor här till exempel många familjer som har sitt ursprung i Vietnam. Skolorna i Gnosjö kommun har därmed stor vana vid att ta emot elever från andra kulturer. På Bäckaskolan finns det sedan flera år tillbaka en så kallad förberedelsegrupp. Förberedelsegruppen är det första steget för de elever som är precis nyanlända till Sverige och inte kan någon svenska alls. Här lär sig eleverna grunderna i det svenska språket och får en förståelse för det svenska skolsystemet. Studiehandledning Varje elev har dock redan från början sin tillhörighet i någon av de vanliga skolklasserna. Efterhand som eleven blir bättre och bättre på svenska, kan hen vara med på fler och fler lektioner i sin ordinarie klass. Målsättningen är att eleven efter ett år ska vara helt integrerad i sin klass. I de flesta fall får eleven dock även fortsättningsvis stöd. Stödet kan till exempel ges i form av studiehandledning på modersmålet. Eleverna har också möjlighet att delta i modermålsundervisning. Modersmål är ett ämne och eleven får betyg i ämnet, precis som i matematik eller slöjd. Modersmålet är viktigt för att lära sig ett nytt språk. Den som har ett väl utvecklat modersmål lär sig helt enkelt svenska lättare. Flera av de äldre eleverna har utökad skoltid, dvs fler lektioner än jämnåriga elever födda i Sverige, för att förbättra sina ämneskunskaper och lära sig det svenska språket så snabbt som möjligt. Splittrade familjer Somalia har de senaste tjugo åren präglats av ett blodigt inbördeskrig. Under 2009 och 2010 flydde många från landet och en del kom till Sverige som flyktingar. För många innebar flykten en splittring av familjen. Barnen och en av föräldrarna blev i flertalet fall kvar hos vänner, eller i flyktingläger, i något av Somalias grannländer blev det möjligt för de delade familjerna att återförenas igen i Sverige. Den så kallade anhöriginvandringen kom sen igång ordentligt från januari För skolorna i Gnosjö kommun har det här inneburit en helt ny situation. Istället för ett jämnt flöde över tid, är det nu en stor grupp barn som alla anländer inom en kort tidsrymd. Skolan får oftast ingen förvarning om att familjer är på ingång, utan verksamheten måste snabbt anpassas när nya barn visar sig vara bosatta i kommunen. - Det här är en riktigt stor utmaning för oss. Men alla vi som jobbar i skolan - skolledningen, förberedelsegrupperna och all övrig personal - är eniga om att vi vill göra det bästa vi kan i den här situationen. Jag känner att vi har oerhört duktig personal som är positiv och välkomnande och vill hjälpa de här barnen så mycket de bara kan. Det är ett oerhört stimulerande och roligt arbete, säger Catharina Friborg, verksamhetsansvarig för förberedelsegrupperna. Nya förberedelsegrupper Sedan januari 2013 har drygt hundra barn i skolåldern, med annat modersmål I förbe Catha heten tillsam somali 4

5 nda barn Bra betyg till skolan - skolinspektionen hade få anmärkningar Ikram Abdirizak (trea från vänster) kom till Sverige i januari I början gick hon i förberedelsegruppen men nu är hon med på alla lektioner i klass 3 på Bäckaskolan. Ikram är även klassens representant i elevrådet. På bilden syns också hennes klasskamrater (från vänster) Alicia Martinsson, Emil Hamzic och Noah Fors. redelsegruppen går elever som precis har anlänt till Sverige. rina Friborg (som syns till vänster i bild) är ansvarig för verksamför nyanlända i kommunen. Här undervisar hon en grupp elever mans med Ibrahim Moallim. Han är uppvuxen i Sverige men har ska som modersmål. än svenska, flyttat till Gnosjö kommun. Utöver Somalia kommer de nyanlända eleverna även från Polen, Rumänien, Ungern, Vietnam, Syrien, Filippinerna och Kongo. Förberedelsegruppen på Bäckaskolan räcker i och med det inte längre till för att ta emot alla elever, utan grupper har nu även startat på Åvikenskolan och Hillerstorpsskolan. Utöver Catharina Friborg är det ytterligare sju lärare som jobbar i förberedelsegrupperna. Verksamheten finansieras till viss del genom att kommunen får ett bidrag från staten för att lösa skolundervisningen för nyanlända under deras två första år i Sverige. - Under den första tiden i Sverige är det viktigt att samarbetet mellan skolan och elevernas föräldrar fungerar bra. Det är mycket som är nytt och min erfarenhet är att alla gör sitt bästa för att det ska fungera. Barnen är positiva och har en stor vilja att lära sig, säger Catharina Friborg. Under hösten har Gnosjö kommun haft besök av skolinspektionen. Tillsynen visade att det nästan inte finns någonting att anmärka på när det gäller skolverksamheten i kommunen. Det är ett resultat som står sig väldigt bra i en nationell jämförelse. Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar landets skolor. Inspektionerna ska bidra till att alla elever får en god utbildning i trygg miljö. Tillsynen görs med jämna mellanrum, senast Gnosjö kommun granskades var I samband med terminsstarten i höstas var det dags för en ny tillsyn. I granskningen har hela skolans verksamhet ingått; allt från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Enkäter till elever Skolinspektionen gjorde först ett grundläggande förarbete. De samlade då in material i form av verksamhetsredogörelser, resultatsammanställningar och enkäter till elever, föräldrar och personal. Utifrån grundmaterialet beslutade de vilka skolor som skulle få en bastillsyn, och vilka skolor de ville granska mer på djupet i en så kallad breddad tillsyn. Vanligtvis brukar ungefär hälften av en kommuns skolverksamhet behöva en breddad tillsyn. Myndigheten bedömde glädjande att endast en tredjedel av enheterna i GKC har startat skidprofil I augusti startade gymnasieskolan i Gnosjö kommun en ny profil kallad Skidelit GKC. Schemat är anpassat så att man, oavsett vilket program man läser, kan satsa på längdskidåkning och få tid till effektiv träning. Ansvarig för programmet är Micael Elmblad som har 14 års erfarenhet som skidtränare. Micael var själv under och 90-talet elitskidåkare. Den nya satsningen har lett till att elever från olika delar av landet nu läser sin gymnasieutbildning i Gnosjö. De är på plats i Gnosjö under veckorna, och åker hem till sina familjer på helgerna. Gnosjö kommun behövde den fördjupade granskningen. Två representanter från skolinspektionen var sedan på plats i kommunen under en månad. De genomförde då intervjuer med elever, lärare, rektorer och övrig personal. Resultatet har sedan ställts samman i en rapport som har skickats till skolledningen. Uppfyller kraven För flera av kommunens enheter står det i myndighetens beslut att det vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. - Vi är jätteglada för detta. Det ger oss ett utomstående kvitto på att vi har en förhållandevis bra verksamhet, säger Gunnar Crona, skolchef i Gnosjö kommun. I besluten från skolinspektionen finns även några åtgärder att ta tag i. Någon skola fick t ex i uppdrag att se över hur man kan ge ledning och stimulans för de elever som lätt når kunskapsmålen, en annan skola ska samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. - Vi måste nu jobba med att ta fram handlingsplaner för de här punkterna. Senast 16 februari ska vi visa skolinspektionen hur vi kommer göra för att förbättra även de här arbetsområdena, säger Gunnar Crona. Endast förskola i Nissaforsskolan Sedan början på november bedrivs inte längre någon undervisning för elever i årskurs F-3 på Nissaforsskolan. Eleverna går nu istället på Bäckaskolan i Gnosjö. De lite äldre eleverna, årskurs 4-6, började redan vid terminsstart på Bäckaskolan. Nissaforsskolan har under en längre period haft väldigt få elever. Det är svårt att bedriva en bra undervisning med så få elever. Det blir heller ingen bra arbetsmiljö för de få personer som jobbar på skolan. Förskoleverksamheten för barn i åldern 1-5 år finns fortfarande kvar som tidigare på bottenvåningen av skolbyggnaden. 5

6 Nytt entré- och biljettsystem i Töllstorpshallen Sedan början på november använder Töllstorpshallen ett nytt biljettsystem för att gå in i simhallen och i Friskoteket. De som har ett årskort eller halvårskort behöver inte längre registrera sig i simhallskassan eller komma ihåg en kod till Friskoteket, utan använder istället ett inpasseringskort som öppnar en spärr. Detta förenklar framförallt för simhallsbesökarna som slipper stå i kö till kassan. Biljettsystemet ska i nästa steg byggas på med bokning av passen i gruppträningslokalen. I början av 2015 kommer det bli möjligt att boka en plats på gruppträningen via internet. Björn Thorsson, föreståndare för Töllstorpshallen, hjälper Eva Johansson och Oscar Johansson Kekonius att passera genom den nya spärren. I Uppebo går det nu en cykelbro över Storån. Cykelväg till Flaten Nu är den nya gång- och cykelvägen mellan Hillerstorp och Flatenbadet färdig. Det fanns sedan tidigare cykelväg fram till det så kallade gamla missionshuset vid väg 152 strax utanför Hillerstorp. En förlängning, som gör det säkert att ta sig hela vägen till bad- och campingplatsen vid Flaten, har under lång tid varit ett önskemål från invånarna i Hillerstorp. Den nya cykelbanan är 3 km lång. Den är grusad och följer vägen mot Skillingaryd (väg 152) ända fram till Uppebo. I Uppebo rinner Storån ut i Flaten, där har därför en större cykelbro fått anläggas. Bio på torsdagar Vi kommer att visa vissa filmer på Hammargården även på torsdagar kl Enligt önskemål har vi också ändrat tiden till kl på söndagar. Diariet på webben Alla handlingar som kommer in till en kommun registreras i ett så kallat diarium. Det kan t ex vara skrivelser, brev, protokoll, beslut och yttranden. De inkomna handlingarna är offentliga, så alla som vill kan läsa dem. Tidigare har man fått besöka kommunhuset, socialkontoret eller skolkontoret för att läsa dokumenten. Nu kan man hitta kommunens diarium även på kommunens webbplats: Surfa in på klicka på Kommun och politik och därefter Diarium och arkiv. Diariet på webben är en ungefärlig kopia av det ordinarie diariet. På nätet läggs handlingar oftast inte ut om de innehåller personuppgifter, då ser man istället bara rubriken för handlingen. Dokumenten på nätet visas bara där i två år, i det ordinarie diariet finns de kvar för tid och evighet. Diariet på webben innehåller heller inga handlingar från samhällsbyggnadsnämnden. Man söker i diariet antingen genom att titta på alla inkomna handlingar inom en viss tidsperiod eller genom att använda ett fritextsökord. - Det här är en viktig demokratifråga, det är ett sätt att lättare göra kommunens handlingar tillgängliga, säger Christian Bagan, kommunsekreterare. Det kan vara bra att känna till att om man skriver brev eller e-post till kommunen så diarieförs det och kan därmed vara möjligt för vem som helst att läsa via kommunens webbplats. Tycker du att det är svårt att söka i diariet, eller är det någon handling du inte hittar, kontakta oss så får du hjälp. Du når kommunens registratorer via växeln, telefon Testa din brandvarnare Jul- och nyårsperioden är en ljus tid i vårt annars vintermörka land. Tyvärr är december den månad då det brinner mest i lägenheter och villor levande ljus är en av de främsta orsakerna. Ha som regel att den som tänder ett ljus är den som släcker det. Missa inte att byta batterier och testa att din brandvarnare fungerar. Brandvarnare är en billig livförsäkring! Du testar enkelt att den verkligen fungerar genom att hålla ett stearinljus under och blåsa ut det. Tips! Ta för vana att testa din brandvarnare när du sätter upp adventsljusstakarna. Tråddragaren ges ut av Gnosjö kommun och kommer ut fyra gånger om året. Ansvarig utgivare: Redaktör: Mer information: Anna Engström Karin Bengtsson Telefon anna.engstrom@gnosjo.se karin.bengtsson@gnosjo.se Webbplats

7 UTSTÄLLNINGAR Gnosjö bibliotek: Vik här 5 november 12 december Rumänska romer i Sverige Fotoutställning av Gert Olsson, Kinna, om romer i Rumänien. Utställningen visar romernas liv idag och berättar även om romernas historia. 30 november 3 december Julmarknad med Kreativa Gnosjö Visning och försäljning. 15 december 28 januari LG Foto Leif Gustavsson, Bor, visar flygfoton och naturbilder. 2 februari 6 mars Bokvikning Yesim Odhner ställer ut skulpturer av vikta boksidor. Hillerstorps bibliotek: 1 18 december Barnens julutställning Fritidsbarnen i Hillerstorp ställer ut sina alster. Gnosjö bibliotek måndag 22 dec kl tisdag 23 dec kl måndag 29 dec kl tisdag 30 dec kl fredag 2 jan kl måndag 5 jan stängt Hillerstorps bibliotek måndag 22 dec kl tisdag 23 dec kl måndag 29 dec kl tisdag 30 dec kl måndag 5 jan stängt Åsenhöga bibliotek måndag 22 dec stängt måndag 29 dec kl måndag 5 jan stängt Ordinarie öppettider från och med den 7 januari. God jul och gott nytt år! önskar bibliotekspersonalen Öppettider på biblioteken under jul och nyår Vik här KULTURPROGRAM KULTURPROGRAM december februari 2015 Med reservation för ändringar. Den senaste informationen hittar du alltid på: och

8 DECEMBER Torsdag 4 december kl Nobelpristagare i litteratur Margareta Westergren och Josefine Johansson berättar om de svenska författare som fått Nobelpriset i litteratur. Plats: Hillerstorps bibliotek Tisdag 9 december kl Musikskolans årliga julkonsert Musikskolans elever spelar. Det blir servering, stipendieutdelning och lotterier. Plats: Gnosjö missionskyrka Måndag 15 december kl Piano- och gitarrcafé Musikskolans elever spelar. Servering och lotterier. Plats: Gnosjö församlingshem JANUARI Söndag 11 januari kl Teatercafé med Anderstorps teaterförening Mycket fri och moderniserad version av den klassiska sagan Snövit med många komiska och musikaliska inslag. Kaffe och kaka kan köpas. Plats: Hammargården, Gnosjö Medarr: Hammargården, Gnosjö Torsdag 15 januari kl Hillerstorp ett industrisamhälles födelse Håkan Törefors berättar om sin bok Hillerstorp - ett industrisamhälles födelse. Plats: Hillerstorps bibliotek Onsdag 21 januari kl Mer om Hillerstorps industrihistoria Håkan Törefors berättar om Hillerstorps utveckling till ett industrisamhälle. Det blir bildvisning och Håkan berättar om sådant som inte fick plats i boken Hillerstorp ett industrisamhälles födelse. Plats: Månsidan, Gnosjö bibliotek Medarr: Gnosjö Industrihistoriska Förening och ABF Dinopyssel Sportlovsveckan - v 7 Sportlov med dinosaurietema. Vi pysslar, läser och gör knappar. Kläck din egen dinosaurie! För barn mellan 5 och 10 år. Föranmäl till tel senast 5 februari. Vik här Sportlovsaktivitet! FEBRUARI Onsdag 4 februari kl Småländska författarinnor Margareta Westergren och Josefine Johansson berättar om författarinnor från Småland. Plats: Tidningsrummet, Gnosjö bibliotek Torsdag 12 februari kl Kurs i bokvikning del 1 Yesim Odhner visar hur man kan vika gamla böcker till skulpturer. Från 15 år och uppåt. Föranmäl till tel senast 9 februari. Max 6 platser. Plats: Månsidan, Gnosjö bibliotek Torsdag 19 februari kl Kurs i bokvikning del 2 Fortsättningskurs med Yesim Odhner för dig som gått del 1. Plats: Månsidan, Gnosjö bibliotek Lördag 21 februari kl Släktforskning Såväl nybörjare som erfarna släktforskare får tips av Westbo-Mo forskarförening som också visar olika släktforskningsprogram. Tid: Smålandsrummet, Gnosjö bibliotek Medarr: Westbo-Mo forskarförening Onsdag 25 februari kl Mustiga Mickanismer i ord och bild Mickan Thor är en författare som bor i Nävelsjö, Vetlanda. Hon berättar om sina resor runt om i världen och om livet som månskensbonde. En mustig kväll med Mickan i ord, bild och musik. Plats: Månsidan, Gnosjö bibliotek Medarr: ABF BIOGRAF Vi visar biofilmer flera dagar i veckan. Se aktuella filmer på Här är några exempel ur vinterns bioutbud: Hobbit del 3: Femhäraslaget, Muminfamiljen på Rivieran och Sune i fjällen. Pris: 80 kr (nu tar vi även betalkort) Plats: Hammargården Vi håller till på alla tre biblioteken i kommunen följande datum och tider: Måndag 9 februari kl Gnosjö bibliotek Onsdag 11 februari kl Hillerstorps bibliotek Torsdag 12 februari kl Åsenhöga bibliotek Här hittar du de evenemang som Gnosjö kommun arrangerar under vintern, med reservation för ändringar. Besök gärna där hittar du alltid den senaste informationen. Där hittar du även evenemang från våra lokala föreningar och organisationer. Vik här