Att skapa en känsla av sammanhang

Transkript

1 R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:5 Att skapa en känsla av sammanhang Utvärdering av det första året med familjebehandlingsteam i Bräcke kommun Marianne Westring Nordh

2

3 Att skapa en känsla av sammanhang Utvärdering av det första året med familjebehandlingsteam i Bräcke kommun Marianne Westring Nordh

4 FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2010 ISSN: FÖRFATTARE: MARIANNE WESTRING NORDH GRAFISK PRODUKTION: SYRE TRYCK: MITTUNIVERSITETET, SUNDSVALL, 2010

5 Sammanfattning Kommunstyrelsen och social/utbildningsavdelningen i Bräcke kommun startade upp sitt familjebehandlingsteam Föräldrakraft i januari månad Teamet arbetar med tidsbegränsat intensivt familjebehandlingsarbete, med familjer där det finns behov av stöd och mobilisering av familjens egna styrkor och där det finns barn mellan 0 till 18 år. Utgångspunkt för familjebehandlingsarbetet är ett salutogent förhållningssätt, vilket innebär att teamet ska ta vara på de styrkor som finns hos individen och familjen. Systemteorier och salutogena teorier skall interagera och användas som utgångspunkt för den hjälp som familjerna behöver, för att de ska finna nya handlingsalternativ i sin vardag. Utvärderingen har skett i form av en processutvärdering och har byggt på kontinuerlig medverkan vid teamets träffar, där även verksamhetschefen funnits med vid de flesta tillfällena. Tanken med denna interaktivitet är att utvärderingen i sig ska kunna bidra till ett lärande i den pågående processen Utvärderingen belyser ekonomiska jämförelser vad gäller externa kostnader för institutionsplaceringar/familjehemsplaceringar och kostnaderna för familjebehandlingsteamet. För att synliggöra de besparingar som görs måste hela tiden budgeten för familjebehandlingsteam på hemmaplan, sättas i relation till det antal familjer som har varit i behandling under året och de barn och ungdomar man därmed undvikit eller förkortat externa placeringar för. Vidare visar rapporten på behandlade familjers upplevda nytta av teamets insatser, metoder och metodutveckling. Allt familjearbete som bedrivs inom kommunens socialtjänst ska ha sin grund i och formuleras enligt riktlinjerna i BBIC triangeln. Detta innebär att socialsekreterarna och/eller Föräldrakraft tillsammans med familjerna, kartlägger de svagheter och styrkor som finns i familjesystemet. Föräldrakrafts arbete har i starten till stora delar handlat om att kunna härbärgera både intern och extern kaos. I det konkreta familjebehandlingsarbetet har detta skett genom att stötta familjerna i att finna nya och mer konstruktiva kommunikationsmönster i den egna familjen och i det sociala nätverket runt dem. I den egna organisationen har det handlat om att få till en kreativ dialog mellan de olika aktörerna inom organisationen och deras samverkanspartners. Det har varit svårt att få med ungdomarna i det konkreta familjearbetet. Namnet Föräldrakraft har inneburit att alla ungdomar i startskedet har svarat att familjearbetet inte inberäknar dem. I alla familjer som har intervjuats uttrycker föräldrarna hur viktig den första tiden tillsammans med Föräldrakraft har varit för dem. De har tillsammans med teamet fått chansen att släppa på den duktiga fasa-

6 den och det inre tryck som situationen som de levt i inneburit. Det som familjerna framför allt har lyft fram som viktigt och betydelsefullt i samarbetet med Föräldrakraft är deras förmåga att lyssna och vara flexibla i sitt arbete. Familjerna framhåller vikten av att Föräldrakraft har funnits nära rent geografiskt och att de därmed kan finnas till hands, om eller när det blir kris eller kaos i stunden. Här påpekar flera föräldrar nackdelen med att Föräldrakraft inte har jour eller beredskap. I Föräldrakrafts familjebehandlingsprocess har följande steg utkristalliserat sig; Tillitsbyggande, i detta skede möter och samgår Föräldrakraft med familjerna där de själva är i processen. De lyssnar och bekräftar utifrån ett salutogent förhållningssätt i vad man kan kalla förankringssamtal där för behandlingsarbetet relevanta relationer byggs upp mellan familjen och teamet. Därefter utmanar Föräldrakraft det självklara, parallellt med att de samgår med familjerna. Inventering av den sociala situationen sker via ett aktivt nätverksarbete i både familjernas eget sociala nätverk och de aktuella professionella nätverken. Nya kommunikations- och handlingsalternativ tränas och stöds genom övningar tillsammans med Föräldrakraft. Motivationsarbete vidmakthålls genom fortsatta samtalskontakter. Fortsatta praktiska övningar och hemuppgifter stärker familjemedlemmarna i att arbeta vidare på egen hand. Avslutningsarbetet görs idag tillsammans med familjen och handläggande socialsekreterare. I framtiden är det viktigt att denna punkt även innehåller överslussning till andra professionella, i de fall som det är aktuellt. Det har i vissa delar varit turbulent under det första året, då förutsättningarna för målgruppen och för verksamheten har förändrats och därmed arbetsordningen mellan de olika enheterna i organisationen och deras samverkanspartners. I detta har det funnits tendenser till att retorik och faktisk handling inte alltid har hängt ihop. Lika väl som man tror på och arbetar för att öppna och förändra bundna och slutna familjesystem, så bör organisationen i sig visa sig lika modig till förändring. Det gäller att hela tiden kritiskt, öppet och respektfullt granska vad det är som ska göras och hur det ska göras för att sedan sätta detta i relation till vad det var som gjordes och hur det gjordes. Det gäller att ha tillit till varandras kompetens.

7 Innehållsförteckning Socialtjänstenheten i Bräcke Utvärderingsuppdraget Metoder i utvärderingsuppdraget Läshänvisningar Implementering på riktigt eller på låtsas Utgångspunkter i organisatoriskt socialt relationsarbete Barn och ungdomars behov i fokus Salutogenisis och systemteori Salutogenisis Systemorienterade och individförstärkande metoder Föräldrakraft Bräckes familjebehandling på hemmaplan Styrgruppen Teamet och deras grundförutsättningar Grunden för familjearbetet Handledning och utbildningsinsatser Hur och med vad ska Föräldrakraft arbeta Föräldrakraft som insats Föräldrakraft som råd och stöd Föräldrakraft och deras familjer Metoder i aktion Härbärgera kaos Reflekterande samtal Självskattningsverktyg Kommunikations- och samspelsövningar Positiv omformulering Motiverande samtal MI (Motivational Interviewing) Genogram Nätverkskartor

8 Nätverksträffar Självskattning Kontaktmannaskap Kontakten med socialtjänsten i stort och Föräldrakraft i synnerhet Synlig och osynlig ekonomi Avslutande reflektioner Processen i det professionella familjebehandlingsarbetet Sidouppdrag Utvecklings- och förändringsarbete Organisatoriska möjligheter och hinder i samband med starten av Föräldrakraft Föräldrakraft Styrgruppen Handläggande socialsekreterare Övergripande chefsnivåer Retorik och faktisk handling Referenser Bilaga

9 Socialtjänstenheten i Bräcke I Bräcke kommun genomfördes under år 2007 förändringar i den kommunala organisationen som kom att innebära att verksamheter inom barnomsorg/skola, socialtjänst och vård/omsorg sammanfördes i en social- och utbildningsavdelning. Till dessa enheter tillkom kultur och fritidsenheten. Den närmaste politiska nivån finns i det sociala utskottet, som har sin närmaste dialogpartner i kommunstyrelsen. Socialtjänstenhetens organisationsstruktur i Bräcke ser ut som nedan. Det som tillkommer är att det finns en social- och utbildningschef som har det övergripande ansvaret för hela social- och utbildningsavdelningen. SOCIALTJÄNSTCHEF Administration Familjerådgivning Projekt Finsam POSOM Systemförvaltare Kvalitet/uppföljning Alkoholtillstånd Tillsyn Socialtjänstchef Folkhälsa, BRÅ Mänskliga rättigheter GRUPPLEDARE Socialtjänst Äldre och funktionshindrade Biståndshandläggning Med mera ENHETSCHEF Resursteamet Navet Budget, personalansvar för akademiker och arbetsmiljöansvar ENHETSCHEF Vård, behandling, familjerätt m.m. Personalansvar för akademiker och arbetsmiljöansvar Figur 1; Bräcke kommuns organisationsstruktur för socialtjänstenheten 7

10 Det socialt förebyggande arbetet i Navet delas in i tre preventionsnivåer. Universell prevention som riktas till alla inom en bred målgrupp i kommunen, selektiv prevention som kan vara programverksamhet riktad till specifik målgrupp och indikerad prevention som är individuellt utformat råd och stöd. Ingen av ovanstående nivåer behöver föregås av social utredning. Verksamheter som finns under Navet sedan januari 2009 är Familjecentralen, Föräldrakraft och viss elevvård. Kommunstyrelsen och social/utbildningsavdelningen i Bräcke kommun startade upp sitt familjebehandlingsteam Föräldrakraft i januari månad Teamet ska arbeta med tidsbegränsat intensivt familjebehandlingsarbete med familjer där det finns behov av stöd och mobilisering av familjens egna styrkor och där det finns barn mellan 0 och 18 år. Utgångspunkt för familjebehandlingsarbetet är ett salutogent förhållningssätt, vilket innebär att teamet ska se till de styrkor som finns hos individen och familjen. Systemteorier och salutogena teorier ska användas som utgångspunkt för att hjälpa familjerna att finna nya handlingsalternativ i deras vardag. 8

11 Utvärderingsuppdraget Utvärderingen ses som en väg att säkerställa kontinuerlig reflektion kring och dokumentation av de steg som kommer att tas i utvecklingen av familjebehandlingsarbetet i Bräcke. Utvärderingen ska särskilt belysa ekonomiska jämförelser vad gäller externa kostnader för institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar mellan åren 2007 till 2009 behandlade familjers upplevda nytta av teamets insatser metoder och metodutveckling Då verksamheten är ny kommer samverkan med handläggande socialsekreterare vara central för hur ärendegången kommer att hanteras. Samverkan med andra professioner som finns involverade runt aktuella familjer kommer att byggas upp. Familjernas egna sociala nätverk ska synliggöras och involveras i den utsträckning som är önskad och möjlig. Vad gäller metoder och metodutveckling kommer detta att ytterligare belysas genom den studie som enhetschefen på Navet genomfört under Denna studie kommer att ges ut i FoU Jämts rapportserie under Metoder i utvärderingsuppdraget Utvärderingen har skett i form av en processutvärdering och har byggt på kontinuerlig medverkan vid teamets träffar, där även verksamhetschefen funnits med vid de flesta tillfällena. Under det första halvåret har detta inneburit tre timmar varannan vecka och under hösten tre timmar en gång i månaden. Vid dessa träffar har undertecknad fungerat som en deltagande observatör. Vid något tillfälle har träffen arrangerats som ett reflekterande samtal. Båda formerna har inneburit att utvärderaren funnits med i en återkopplande dialog. Teamet har skrivit dagbok som både verksamhetschefen och utvärderaren haft tillgång till. För utvärderarens del har dessa dagboksanteckningar kompletterats med enhetschefens månatliga sammanfattningar samt dennes personliga reflektioner. 9

12 Fyra familjer har intervjuats under hösten. Tre av dem blev aktuella för teamet under våren och en direkt efter semesteruppehållet. Alla familjer hade haft kontakten med Föräldrakraft i form av en insats beviljad av socialtjänsten. Det har varit frivilligt att medverka i intervjuerna. De medverkande har kunnat välja mellan att intervjuas individuellt eller tillsammans i familjen. Detta innebar att två föräldrapar kom tillsammans, en ungdom och en förälder kom på individuella intervjuer och en förälder kom tillsammans med sitt barn. Ingen av familjerna som haft Föräldrakraft i form av råd och stöd har intervjuats. Detta beror på att de kommit in så pass sent i verksamheten att vi ansett att de inte har kunnat värdera Föräldrakrafts arbete innan utvärderingsperiodens slut. Socialtjänstchefen, verksamhetschefen för myndighetsutövning, enhetschefen för Navet och skolans representant i styrgruppen har intervjuats individuellt. Utvärderaren har varit med på en styrgruppsträff under hösten. Vid vårens två sammankomster fanns det ingen möjlighet för utvärderaren att vara med. Ett mer informellt samtal har förts med socialchefen för att klargöra inledningsarbetet kring familjebehandlingsteam, arbetsfördelning och chefsfunktioner i kommunen. Sociala utskottet, som är det politisk ansvariga forumet, fick information av teamet, verksamhetschefen och utvärderaren tidigt på året och utvärderaren har haft en återkopplingsträff med utskottet i november. Tanken bakom denna interaktivitet är att utvärderingen i sig ska kunna bidra till ett lärande i den pågående processen. Teoretiska tolkningar eller beskrivningar av resultat förankras hos politiker, verksamhetschefer och team under processens gång (Letho, Olsson & Landstad 2009). Utvärderingen bygger på ett systemiskt och systematiskt tänkande. Systemiskt så till vida att de olika delarna i organisationen påverkar varandra i in- och genomförandeprocessen. Systematiskt så till vida att verksamheten beskrivs och värderas utifrån ett så adekvat och brett underlag som möjligt (Karlsson Vestman 2009). För att fastställa det kvalitativa värdet av familjebehandlingsteamets arbetsinsatser har resultat speglats mot kommunens officiella mål och visioner. Ekonomiska effekter har beräknats genom att sätta kostnaderna för Föräldrakraft i relation till behandlingshems- eller familjehemskostnader under samma period. Läshänvisningar Rapporten är skriven i en ordning som tar sina första avstamp i tidigare forskning som är adekvat för studien. Därefter övergår rapporten i en beskrivning av Föräldrakraft som verksamhet och de processer som teamet och den berörda organisationen gått igenom under det första verksamhetsåret. Familjerna som funnits med under detta första år presenteras och citat från intervjuer med dem återförs 10

13 i avsnittet som beskriver metoderna som Föräldrakraft har använt tillsammans med familjerna. Denna del av rapporten avslutas med ett avsnitt om hur osynlig ekonomi görs synlig. I de avslutande reflektionerna knyts rapportens innehåll ihop och reflektioner som gjorts kring processer och familjbehandlingsarbetet lyfts fram. 11

14

15 Implementering på riktigt eller på låtsas Tidigare studier visar med tydlighet att formen för in- och genomförande av nya verksamhetsformer eller effektiviseringar påverkar de inre utvecklings- och förändringsprocesserna. Oftast uttrycks dessa varierade implementeringsformer i termer av uppifrån och nedifrån kommande förändringar, där den förstnämnda består av ordergivning från ledningen ner till personalen. Denna resulterar ofta i ett mer eller mindre aktivt motstånd och leder till långvariga konflikter och försämrat samarbete. Nedifrån och uppförändringar kommer från personalen själv och anses få en bättre genomslagskraft. Här har det dock visat sig att det kan uppstå olika former av motstånd från andra nivåer i organisationen. Detta motstånd kan också påverka förändringsprocesser i negativ riktning (Svensson, Aronsson & Höglund 1990, Granér 1994, Danielsson 2002, Mårtensson 2005, Westring Nordh 2007). I spannet mellan uppifrån och ner till nedifrån och upp finns ytterligare varianter av implementeringsformer. Dessa olika implementeringsprocesser kan benämnas som de odemokratiska, de skendemokratiska, de representativa och de solidariska (Westring Nordh 2007). I den odemokratiska tar ledningen beslut om förändringar, men tar inget aktivt ansvar för densamma. Ansvaret läggs över på personal utan att de får någon introduktion eller förståelse för det som ska genomföras. Många gånger ses de anställda som objekt som bara ska genomföra det som har beslutats. Denna resulterar ofta i ett mer eller mindre aktivt motstånd och leder till långvariga konflikter och försämrat samarbete. Den flexibilitet som finns blir självcentrerad och brukar/klient- eller patientperspektiv saknas till stora delar (Westring Nordh 2007). I den skendemokratiska formen har de flesta information om den tänkta utvecklingen och förändringen. Personalen får oftast utbildning för att kunna genomföra utvecklings- och förändringsarbetet. Det finns ledningspersonal eller projektledare som har ett processansvar. Flexibiliteten är bunden då organisationen i sin helhet fortfarande vilar på gamla hierarkiska traditioner. Ledningspersonal och politiker ser inte att deras egen roll måste förändras för att mer demokratiska organisationsformer ska kunna växa fram. Detta leder ofta till att utveckling 13

16 och förändringsförslag stoppas och tilliten mellan de organisatoriska nivåerna skadas. Detta leder på samma sätt som ovan till misstro eller aktivt motstånd och försämrat samarbetsklimat. I dessa organisationer finns oftast ett tydligt uttalat brukar- eller klientperspektiv hos personalen. Hos politiker och förvaltningsledning finns brukare/klienter i retoriken, men när det väl kommer till kritan är det ekonomiska effekter som efterfrågas. I den representativa formen har initiativ till förändringen tagits från personalen själv. Den har sedan förankrat sina idéer på de vägar som är accepterade i organisationen. Den kunskap som har funnits har personalen själv sökt och tagit till sig genom att läsa på om teorier och/eller gjort studiebesök på enheter som arbetar på liknande sätt. I och med att formella beslut har tagits på högre nivå är de till vissa delar ansvariga för genomförande. Det direkta processansvaret har tagits av personalen. Den flexibilitet som växt fram har tagit sin utgångspunkt i ett hänsynstagande både till kollegor som inte har varit med på noterna från början och till dem som har varit i behov av deras tjänster. Det finns ett brukar/ klientperspektiv men utgångspunkten för förändringen har varit att få till bättre arbets- och privatlivsförhållanden för personalen. I den solidariska formen hade det ursprungliga initiativet kommit från politiskt håll. I samband med utvecklandet av medborgargrupper och deras inflytande kom initiativet till ett specifikt utvecklings- och förändringsarbetet att bygga på ett nerifrån och upp perspektiv. I denna förändringsprocess skapades ett nytt forum för gemensam dialog och beslutande i form av en egen styrelse. Här fanns brukare, personal, enhetschef, förvaltningsledning och politiker representerade och delaktiga på lika villkor. Den flexibilitet som växte fram i organisationen byggde därmed på en demokratisk och solidarisk grund där utgångspunkten var att den som hade behov skulle få dem tillgodosedda i den mån möjligheter fanns. I politiskt styrda organisationer kan olika politiska ideologier komma att sätta sin prägel på de förändringsarbeten som initieras i kommunerna. Idémässiga dimensioner, förändring av grundläggande idéer och föreställningar om verksamheten påverkar in- och genomförandeprocesser, men är sällan något som man lägger någon större vikt vid i förarbeten av olika slag (Hytter 1991). Vilken värdegrund vilar då det sociala arbetet på? 14

17 Utgångspunkter i organisatoriskt socialt relationsarbete Mycket av vår förmedling till varandra utgår ifrån vår kommunikation och hur vi förhåller oss till varandra. Här arbetar många kommuner utifrån William Schutz (1958) och hans teori; Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO). Denna teori försöker belysa och förklara hur vi människor interagerar med varandra i olika situationer. Teorin är byggd på militära studier i USA, utifrån att US Navy ville få svar på varför vissa grupper fungerade bättre än andra trots att de enskilda personernas skicklighet och utbildning var densamma. Schutz börjande fundera över och studera ledarens betydelse och hur gruppens sammansättning av individer och deras förhållningssätt gentemot varandra påverkade gruppens sammanhållning och individers möjligheter till agerande. Många av de tankar som finns inom denna teori har fångats upp av fackförbundet Kommunal och finns inarbetade i deras lärobok KomAn (Almqvist et al 1997). Teorin påvisar tre huvudfaser i en grupps utveckling mot enighet och effektivitet. Dessa är tillhöra, rollsökning och samhörighet. Tillhöra är den fas när individerna lär känna varandra och upplever huruvida han eller hon smälter in i gruppen eller inte. I rollsökningsfasen utröner man vem som har auktoritet och styr på olika nivåer eller i olika frågor. Samhörighetsfasen är den fas där gruppen har synliggjort närhet eller avstånd i relationer mellan gruppens medlemmar och tillit och trygghet har skapats. De grundläggande behov som teorin utgår ifrån bygger på tankar om att alla människor har behov av att känna sig betydelsefulla, att upplevas som kompetenta och att vara omtyckta. Dessa olika behov kommer till uttryck i vårt beteende, våra känslor och skapar vår självbild. I sin förlängning uttrycker FIRO-modellen att vår självbild påverkar våra känslor, våra känslor påverkar vårt beteende och vårt beteende påverkar de resultat vi uppnår. Ur ett samarbetsperspektiv är det därför viktigt att kunna förstå och hantera den egna självbilden lika väl som att kunna uppskatta och respektera andra människor. Därigenom kan man bli mer flexibel i sitt förhållningssätt till andra (Schutz 1958)

18 Det arbete som genomförs inom kommunernas socialtjänst styrs av lagar och förordningar. I den nya Socialtjänstlagen från 1982 markerades att den nya inriktningen för det sociala arbetet skulle bygga på principer som helhetstänkande, närhet och normalisering. Detta till skillnad mot de tidigare sociala lagarna som var regelstyrda. Den nya socialtjänstlagen skulle vara flexibel och socialtjänstemännen skulle därmed kunna anpassa insatser efter familjens och/ eller individens särskilda behov (Socialstyrelsen 1990). Ändå dröjde det ända fram till 1990-talet innan någon större spridning av öppenvård eller öppenvårdsinsatser kom till stånd i landets kommuner. En viktig drivkraft för utvecklingen av öppenvårdsinsatser var den ökade professionaliseringen bland socialarbetare som yrkeskår. Den omfattande kritiken av institutionsvården och ökade krav på besparingar inom de offentliga verksamheterna har också bidragit starkt till att nya, öppna vård- och behandlingsformer börjat utvecklas (Forkby 2006). Den kritik som framför allt har lyfts mot institutionsvården var att den har haft låg genomsnittseffekt och att många ungdomar har eskalerat i det avvikande beteendet under vistelsen på institution. Det konstaterades även att många av ungdomarna som hade varit i behandling på institution återföll i gamla beteenden inom kort efter utskrivning (Andreassen 2003 och 2005). De kvalitativt positiva vård- och/eller behandlingseffekterna uteblev ofta och behandlingsformen var därmed inte heller socialpolitiskt försvarbar. Därmed ökade antalet satsningar på olika verksamheter i öppenvård. De ekonomiska kraven på offentliga verksamheter förstärkte bilden av att institutionsbehandlingar inte kunde ses som kostnadseffektiva. (Forkby 2006). Forkby har definierat begreppet öppenvårdsverksamhet som en insats från socialtjänsten där en utredning och ett beslut ligger till grund för densamma. Till dessa räknar han verksamheter som arbetar med socialt nätverksarbete, kvalificerade samtalsstöd och gemensamma insatser från socialtjänsten och exempelvis skolan. Detta till skillnad från öppna insatser som har allmän karaktär och inte omfattar heldygnsverksamhet. Dessa verksamheter och då ofta i kombination med varandra, ska ersätta vård och behandling utanför hemmet. Barn och ungdomars behov i fokus I socialstyrelsens forskning kring barns och ungas behov har det uppmärksammats att de ofta har kommit till korta i samband med sociala utredningar och uppföljningsarbeten av olika slag. Dessa upptäckter har legat till grund för framarbetande av Barns Behov I Centrum (BBIC). Inspiration till dessa tankegångar har kommit från det engelska projektet Looking After Children System (LACS) (Socialstyrelsen 2000). 16

19 Socialstyrelsen understryker här att barns och ungas grundläggande behov ska vara utgångspunkten i allt socialt arbete. Barnens behov skall fångas upp och bedömas utifrån sju behovsområden som är hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande och att klara sig själv. För att rätt insatser ska kunna erbjudas utifrån en helhetsbild måste barnets/ungdomens behov sättas i relation till föräldrars förmåga och andra betydelsefulla faktorer som kan finnas i deras omgivande miljö. Handläggande socialsekreterare ska därför tillsammans med familjen och andra viktiga personer runt familjen arbeta utifrån BBIC-triangeln, för att lyfta fram vilka styrkor respektive svagheter som finns inom deras specifika familjesystem. Detta sätt att tänka kring familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten ska stärka socialsekreterarna i deras utredningsarbete och bidra till att genomtänkta och relevanta insatser sätts in. Genom att handläggande socialsekreterare runt om i landet börjar arbeta efter denna strukturerade utredningsmetod skapas möjlighet till regelbundna utvärderingar av handläggning och insatsers effekter. Dessa utvärderingar kan genomföras såväl internt som externt (Socialstyrelsen 2006). Salutogenisis och systemteori När det gäller de specifika teorier och metoder som familjebehandlingsteamet Föräldrakraft använder sig av, görs här en kort sammanfattning av dessa metoder så att sammanhanget mellan familjebehandlingsteamets arbetsinsatser ska kunna reflekteras mot de effekter och resultat som framkommit. För fördjupad studie kring metoderna hänvisas läsaren vidare till den rapport som enhetschefen för Navet och Föräldrakraft har skrivit. Det är en fördjupad metodstudie där de olika teorier som har legat till grund för uppbyggandet av Föräldrakrafts familjebehandlingsarbete behandlas på ett mer ingående sätt (Andersson 2010). Salutogenisis Detta är ett teoretiskt och metodologiskt forskningsområde som läkaren och professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1987) har forskat kring. Utgångspunkten för hans studier var att människor som hade bott i koncentrationsläger under andra världskriget och hur de hade haft olika förmåga att klara av att hantera dessa svårigheter och livskriser och samtidigt behålla sig friska. Det han fann var att de som kunde behålla sig friska, kunde förstå och hantera den situation som de hade hamnat i och att detta gav dem motivation till att hantera och stå ut i situationen. Detta sammanfattas i begreppet KASAM som betyder; känsla av sammanhang, där begriplighet, hanterbarhet och motivation är de grundläggande principer som relaterar till varandra. 17

20 För Antonovsky och hans teoribygge innebar detta att det är viktigt att fokusera på det friska och fungerande. Detta många gånger i motsats till det rådande paradigmet som var och fortfarande ofta är att studera det sjuka, patogena hos människan och/eller situationen. Enligt Antonovsky leder ett salutogent förhållningssätt till att individerna kan få stöd i att se sina möjligheter och förmåga att hantera den specifika situation som de befinner sig i. Därmed kan de få motivation till att förhålla sig till den samma på ett alternativt och för dem hälsosammare sätt. I ett familjebehandlingsarbete innebär detta att professionen ska understödja det friska och starka, salutogena, i familjen och tillsammans med dem skapa förståelse, strategier och motivation för ett familjesystemiskt förändringsarbete. Systemorienterade och individförstärkande metoder I det familjebaserade systemteoretiska tänkandet ser man familjen som en systemisk helhet. En helhet som är uppbyggd på de olika delar som individerna och deras interna och externa kontakter bidrar till. Systemteorin bygger på en hierarkisk ordning som i en familj innebär att det är föräldrarna, de vuxna, som har beslutandemandat. Detta beslutandemandat vilar i sin tur på de normerande lagar och förordningar som samhället byggt upp. Detta innebär att familjen som system är sammanlänkat med det övriga samhället på olika sätt. För de vuxna innebär det att de ingår i arbets- eller studierelaterat system och barn/ungdomar ingår i förskole- eller grundskolesystemet (Eriksson, Källström Cater, Dahlkild-Öhman & Näsman 2008). Internt är familjen som system sammanlänkad med sina ursprungliga familjesystem och de eget valda vänskapsrelationer som man har. Så länge som ett system är öppet och föränderligt pågår en ständig interaktion med varandra. I samband med att ett familjesystem får störningar förskjuts de hierarkiska mönstren och systemet kan reagera med att skapa för lösa eller för starka inre och/eller yttre gränser. Det friska familjesystemets flexibilitet övergår då gärna i ett mer statiskt och sjukt beteendemönster och familjen kan då behöva hjälp och stöd för att återgå till ett friskt fungerande system. I detta stödarbete är det vanligt att arbeta med nätverksstödjande insatser av olika slag. Många gånger har det gått lång tid mellan att familjesystemet börjar få störningar till dess att situationen blir så akut att socialtjänsten involveras. Däremot kan många andra professionella kontakter ha etablerats under vägens gång. I det fortsatta intensiva familjebehandlingsarbetet blir det därför viktigt att samla ihop familjens eget sociala nätverk, lika väl som de professionella nätverk som finns aktivt runt familjen. Nätverksarbete med individer i familjen kan med fördel ske både var för sig och tillsammans. Detta innebär att enskilda familjemedlemmar kan rita upp sina 18

21 egna personliga nätverkskartor, där de för in vilka personer som är viktiga för dem och markerar var de finns i förhållande till dem själva. I detta individuella arbete kan de få syn på personer som betyder mycket för dem och som de kan ta kontakt med för att få stöd. På samma sätt kan de få syn på personer som är betydelsefulla, men som påverkar deras situation i negativ bemärkelse. Detta synliggörande gör att de kan ta nya beslut kring sitt liv, för att de själva ska kunna hantera sin situation och må bättre än de gör idag. 19

22

23 Föräldrakraft Bräckes familjebehandling på hemmaplan Diskussioner och förarbeten kring att skapa ett eget familjebehandlingsteam på hemmaplan hade växt fram under en längre tid i Bräcke kommunen. I dessa diskussioner fanns socialchef, socialtjänstchef, enhetscheferna för myndighetsutövning och öppenvårdsinsatser (Navet) samt representanter från skola och skolhälsovårdsteamet med. Inspiration hämtades från övriga familjebehandlingsteam i länet, inkluderat MST 2 -teamet i Östersund. MST-teamet var från början tänkt att betjäna hela länet men då behovet av deras tjänster var så stort i den egna kommunen har egna kommunala familjebehandlingsteam successivt vuxit fram i länets kommuner. Det politiska beslutet att starta ett familjebehandlingsteam i Bräcke togs under våren Föräldrakraft startade den 1 januari Deras uppdrag var/är att arbeta med frivilligt, intensivt familjebehandlingsarbete riktat till familjer boende i kommunen med barn mellan 0 18 år. Verksamheten är i första hand öppen på dagtid, men teamet har möjlighet att förskjuta sin arbetstid fram till klockan på vardagar. Vid akuta situationer, utanför Föräldrakrafts tidsramar, får de aktuella familjerna vända sig till kommunens socialjour. Föräldrakraft ska vara ett första alternativ för socialtjänsten när det gäller att erbjuda råd och stöd eller insatser för familjer i kris. I detta ligger en vision om att kommunen ska kunna minska antalet externa placeringar av barn- och ungdomar. Målet för 2009 var att Föräldrakraft skulle ha arbetat med minst åtta familjer. Föräldrakraft ska arbeta med som mest fyra familjer samtidigt. Maximal tidsram för familjebehandlingsuppdrag är sex månader. Allt enligt verksamhetsplanen för När det gäller tidsram för familjer som har kontakt med Föräldrakraft i form av råd och stöd är det sagt att den är flexibel. Det finns ingen övre tidsgräns i nuläget. I sitt arbete med familjer ska Föräldrakraft utgå ifrån ett salutogent förhållningssätt, vilket inbegriper teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och systemteorier. 2 MST står för Multisystemisk terapi 21

24 Styrgruppen Verksamheten på Föräldrakraft leds av en styrgrupp som består av enhetschefen för det förebyggande arbetet och enhetschefen för myndighetsutövning inom kommunens socialtjänstenhet samt ansvarig specialpedagog från skolans hälsovårdsteam. Under våren 2009 träffades styrgruppen vid två tillfällen. Under hösten har de fram till månadsskiftet november/december haft en träff. Vid denna träff kom styrgruppen överens om att i fortsättningen lägga träffarna i anslutning till barnhälsoteamets möten där de alla tre finns med. Detta för att säkerställa att styrgruppsträffarna ska bli mer kontinuerligt förekommande i framtiden. Familjer har sedan starten kunnat aktualiseras till styrgruppen ifrån både skolan, socialtjänstens myndighetsutövande enhet och de förebyggande verksamheterna inom Navet. Utifrån kunskap om inkommande familjer har styrgruppen att prioritera i vilken turordning de aktuella familjerna ska få tillgång till teamet och deras verksamhet. Det slutliga mandatet om vilka familjer som blir aktuella för Föräldrakraft ligger hos enhetschefen för Navet. Under våren 2009 fanns ett krav på att en social utredning skulle genomföras i de familjer som aktualiserades och Föräldrakraft erbjöds därmed enbart som en insats från socialtjänsten. Från och med hösten 2009 kan familjer ta kontakt med Föräldrakraft och deras enhetschef på eget initiativ för att söka hjälp. Formellt gör föräldrarna en ansökan till enhetschefen för Navet, som i mån av plats kan bevilja dem hjälp från Föräldrakraft i form av råd och stöd. Mer om detta behandlas längre fram i rapporten. Teamet och deras grundförutsättningar De tre personer som nu arbetar på Föräldrakraft internrekryterades och anställdes redan under hösten 2008 på vardera en heltidstjänst. Den första (man) har en norsk socionomutbildning och har tidigare arbetat i Norge med ungdomar placerade på institution inom barn- och ungdomspsykiatrin. Han har även en idrottspedagogutbildning motsvarande kandidatexamen. Efter flytt till kommunen har han varit anställd av socialtjänsten. Under hösten 2008, i väntan på att Föräldrakraft skulle starta upp arbetade han en del riktat till missbrukare i kommunen och med ungdomar i uppdrag som varit nära knutna till skolorna i kommunen. De andra två rekryterade (kvinnor) har socionomutbildning och har tidigare arbetat som skolkuratorer i kommunen. En av dem har även arbetat som alkoholhandläggare. Båda kvinnorna var föräldralediga under hösten Den ena kom i tjänst i samband med starten januari 2009 och den andra i mars månad samma år. Detta innebar att det var två av familjebehandlarna som fanns med från starten i januari Under januari och februari fanns den fortsatt föräldralediga 22

25 familjebehandlaren med på några planeringsdagar samt vid handledningstillfällen. De övriga två på Föräldrakraft ställde i ordning lokalen som verksamheten skulle bedrivas i och påbörjade framarbetandet av olika dokument som skulle visa vilka strukturer, metoder och förhållningssätt som verksamheten bygger på. Utgångspunkt för detta arbete var verksamhetsplanen för 2009 som arbetats fram av styrgruppen och som antagits av Sociala utskottet i december Utöver sina socionomutbildningar hade individerna i teamet sedan tidigare olika vidareutbildningar som förstärkte teamets kunskapsbas. De beskrivs här nedan och siffrorna inom parentes anger hur många av familjebehandlarna som har nämnda kompetens. Trappan (2), omfattar tre till åtta individuella krisarbetande samtal med barn som har sett eller upplevt någon form av våld. Före och efter samtalen med barnen hålls förberedande och avslutande samtal med om möjligt båda föräldrarna. I det avslutande samtalet är barnet självt med och får möjlighet att rekonstruera och bearbeta det som det varit med om. Syftet med metoden är att ge barn en trygg plats och kontakt där de gradvis kan benämna och berätta om våldshändelserna. Därigenom ska barnet bättre kunna kontrollera sina minnen och inte bli så känslomässigt överväldigat av dem i plötsliga och ovälkomna flashbacks detta ska leda till att barnets tankar upptas mindre av våldet (Eriksson, Cater, Dahlkild-Öhman & Näsman 2008). Stoppet (1), ett påverkansprogram omfattande sju träffar för ungdomar mellan år som har begått brott och därför dömts till ungdomsvård eller ungdomstjänst. Programmet kan även användas som frivillig insats. Gemensamt program läggs upp tillsammans med ungdom och föräldrar. Syftet är att tydliggöra de konsekvenser som brott kan få på lång och kort sikt, att bryta riskbeteenden, kriminella attityder och värderingar och på så sätt förhindra fortsatt utveckling av kriminell livsstil. ÖPP (2), Örebro preventionsprogram, en föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande samt påvisa hur man som förälder kan agera för att förhindra tidig alkoholdebut. Genomförs vid föräldraträffar i skolan varje höst- och vårtermin. Bekymringssamtal (1), en kortare, enkel och effektiv samtalsmetod tillsammans med föräldrar och deras barn/ungdom som har begått sitt första brott. Den unges livssituation i skolan och på fritiden kartläggs. Samtalsserien ska skapa gemensamt reflekterande kring situationen och bidra till att föräldern får stöd i att kunna skapa trygghet för barnet/ungdomen. Syftet är att tydliggöra konsekvenserna av det specifika brottet och därmed förebygga fortsatt brottslig aktivitet. 23

26 ASI-grund (1), är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Intervjun omfattar sju livsområden: fysisk hälsa, arbete försörjning, alkohol narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj umgänge samt psykisk hälsa. Grunden för familjearbetet Allt familjearbete som bedrivs inom kommunens socialtjänst ska ha sin grund i och formuleras enligt riktlinjerna i BBIC-triangeln. Detta innebär att socialsekreterarna och/eller Föräldrakraft tillsammans med familjerna kartlägger de svagheter och styrkor som finns i familjesystemet. Föräldrakraft ska i detta utgå ifrån ett salutogent förhållningssätt och arbeta med familjen utifrån systemorienterade och individuellt förstärkande metoder. Det innebär att teamet som utgångspunkt skall se till det friska, det som fungerar i familjen. Genom metodiskt arbete tillsammans med familjen och dess individer ska de bidra till att familjen får en större förståelse för sin aktuella situation. Genom en större förståelse för sin situation kan de våga pröva alternativa kommunikations- och handlingsmönster, med stöd av Föräldrakraft. För att efter avslutad behandling eller råd och stöd, klara kritiska situationer på egen hand eller med stöd av det egna sociala nätverket. Familjebehandlingsarbetet ska bygga på flexibilitet från teamet och utgå ifrån familjernas behov av stöd. Detta innebär oftast att det blir täta träffar med familjerna och deras enskilda medlemmar i början av behandlingstiden och att det blir mer glest mellan träffarna mot slutet. Under familjebehandlingsarbetets gång har Föräldrakraft mandat, efter samtycke från familjerna, att kalla till professionella och sociala nätverksträffar. De professionella nätverksträffarna har till syfte att samla de som finns aktiva runt familjen, för att ta reda på vem som ansvarar för vad i kontakten med familjen och dess individer. På så sätt kan man förebygga kontraindikerande behandlingsinsatser. Nätverksträffar som bygger på familjens eget sociala nätverk kan bidra till att synliggöra och mobilisera tillgängligt stöd som finns i familjens närhet. Föräldrakrafts arbete utgår ifrån och grundas i en uppbyggd ömsesidig tillit mellan familjer och teamets medlemmar. Detta innebär att den information som Föräldrakraft får del av från familjens medlemmar inte förs vidare, utan deras medgivande, så länge den inte är av sådan art att anmälningsplikt råder. Men även då ska teamet informera familjen om att anmälan kommer att göras och förklara varför. Detta för att familjen och dess enskilda individer ska kunna förstå sammanhanget. 24

27 Handledning och utbildningsinsatser I samband med att Föräldrakraft startade sin verksamhet fick handledaren och psykoterapeut Mats Mårtensson i uppdrag att handleda både teamet och de handläggande socialsekreterarna var för sig i respektive gruppering. Mårtensson startade upp handledningen med en tre dagars utbildning tillsammans med Föräldrakraft och deras enhetschef. Där fick de en introduktion till de grundläggande teorierna i salutogent förhållningssätt, KASAM, system- och nätverksteorier. Därefter har de haft handledning som omfattat 65 minuter vid varje tillfälle, vid i snitt tre tillfällen per månaden. Handledningen har bestått och består både i process- och ärendehandledning och blir på detta sätt ett forum för kontinuerlig kompetensutveckling. Enhetschefen för Navet, där Föräldrakraft ingår, har deltagit i teamets handledning under hela Detta som en del i att hon haft i uppdrag att skriva en fördjupad metodrapport och att handledningstillfällena då sågs som det naturliga forum där metoder tas upp, diskuteras och utvecklas. En representant från teamet har funnits med i nätverket för Familjebehandling på hemmaplan som har varit aktivt i länet sedan I nätverket finns möjlighet till erfarenhetsutbyte och reflekterande som kan öppna möjligheter till att metoder och kvalitetssäkringsverktyg utvecklas vidare. Under hösten genomförde FoU Jämt i samarbete med nätverket en konferensdag på temat Separerade familjer i familjearbete, där familjeterapeut Matz Sparrman från St. Lukasstiftelsen föreläste och satte deltagarna i arbete i olika workshops. På denna konferensdag deltog alla på Föräldrakraft tillsammans med sin enhetschef. Under det första verksamhetsåret har alla tre i teamet gått utbildning i MI (Motivational Interviewing) en metod i strukturerade stödjande samtal. En i teamet har gått utbildning i repulse, en metod där man som professionell stödjer och utbildar individen i sitt arbete med impulskontroll. Till skillnad från ART som är en gruppmetod inriktad på impulskontroll av mer aggressiva beteendeyttringar, kan repulse med fördel appliceras på olika former av impulskontroll (Jacobsen 2008). 3 För år 2010 planeras det för att alla tre i teamet skall gå utbildning i grundläggande beroendelära och en ska gå utbildning i DISA som är en kognitivt inspirerad metod där man arbetar med flickor som har psykosomatisk och stressproblematik

28

29 Hur och med vad ska Föräldrakraft arbeta Under de första två månaderna arbetade teamet tillsammans med enhetschefen fram ett förslag till ärendegång som var inspirerat av Familjekraft i Krokom. För Bräckes del fastställdes att det första steget i ärendehanteringen utgick ifrån att alla uppdrag skulle föregås av ett beslut om insats från socialtjänsten. Behandlingsinsatsen genomförs alltid på frivilliga grunder enligt SoL. Familjen lämnar därför alltid sitt godkännande till att socialsekreteraren får föra uppdraget vidare till styrgruppen och Föräldrakraft. Ärenden kan som tidigare nämnts aktualiseras av föräldrarna själva, förskola/skola tillsammans med föräldrar eller från socialtjänsten i samverkan med föräldrarna. Fortsatt ärendegång varierade och såg ut enligt följande; Ärendegång från föräldrar; ansökan till socialtjänsten > förhandsbedömning > utredning inleds > beslut om insats > styrgruppen prioriterar > Föräldrakraft verkställer tillsammans med familjen Ärendegång från förskolan; pedagog/mentor aktualiserar via IUP 4 > arbetslag/ rektor föreslår åtgärdsprogram > utvecklingssamtal med föräldrar > aktualiseras i barnhälsoteamet > ansökan till socialtjänsten tillsammans med föräldrarna > förhandsbedömning > utredning inleds > beslut om insats > styrgruppen prioriterar > Föräldrakraft verkställer tillsammans med familjen Ärendegång från grundskolan; aktualisering i arbetslaget > elevvårdsteam > åtgärdsprogram sätts in > elevvårdskonferens > ansökan till socialtjänsten tillsammans med föräldrarna > förhandsbedömning > utredning inleds > beslut om insats > styrgruppen prioriterar > Föräldrakraft verkställer tillsammans med familjen 4 Individuell utvecklingsplan 27

30 Åtgärd från socialtjänsten; ärende aktualiseras > förhandsbedömning > utredning inleds > beslut om insats > styrgruppen prioriterar > Föräldrakraft verkställer tillsammans med familjen I denna ärendegång är det handläggande socialsekreterarna som tillsammans med familjen sätter de övergripande målen för insatsen med utgångspunkt från BBICtriangeln. Dessa mål presenterar handläggande socialsekreterare för teamet tillsammans med det som framkommit om familjens styrkor och svagheter Därefter blir det gemensam träff tillsammans med familjen. Delmål sätts gemensamt i samband med att familj och team är överens om att gå in i ett aktivt familjebehandlingsarbete tillsammans Muntliga månadsrapporter till handläggande socialsekreterare ska lämnas av Föräldrakraft tillsammans med familjen I förekommande fall ska löpande information lämnas till förskola/fritids/ skola och då i första hand till rektor Dokumentation från Föräldrakraft sker i begränsad form i Procapita Då denna ärendegång inte blev ordenligt förankrad tillsammans med de handläggande socialsekreterarna ledde det till att ärendegången inte kom att följas i samband med att Föräldrakraft fick sina första familjer. Alla familjerna var under aktiv utredning och i två av de tre familjerna som blev aktuella under våren kom detta att innebära att övergripande mål inte var satta när Föräldrakraft startade sitt arbete tillsammans med familjerna. Detta föranledde att det blev många diskussioner kring behovet av tydliga ramar och tydliga mål i samband med att familjer startade sitt familjebehandlingsarbete med Föräldrakraft. Vad hade teamet för ansvar och vilket ansvar hade de handläggande socialsekreterare? Vem hade mandat att göra vad? I dessa diskussioner väcktes tankar från Föräldrakraft i dialog med enhetschefen om möjligheterna att kunna arbeta förebyggande med familjer utan att socialtjänsten först skulle behöva göra en social utredning. Hur ska man kunna förebygga när det måste gå så långt så att det behöver bli en anmälan och utredning, då har det ju i regel gått så långt Denna diskussion förde enhetschefen vidare till styrgruppen i maj månad, där det också togs beslut om att det från och med augusti månad, då Föräldrakraft skulle öppna igen efter semesterstängning, skulle vara möjligt att få tillgång till teamet 28

31 i form av råd och stöd. Detta skulle inte kräva någon social utredning. Detta innebär att Föräldrakraft från och med augusti 2009 arbetar både med insatser som föregås av social utredning och med råd och stöd där beslut har tagits direkt i styrgruppen eller av enhetschefen för Navet. Tyvärr återfördes inte detta beslut till teamet förrän efter sommaruppehållet. De stod då plötsligt inför nya förutsättningar där uppgjord ärendehantering och metodarbete inte gällde. I vissa delar ifrågasattes och förändrades arbetsmetoder av styrgruppen utan att dialog fördes med Föräldrakraft som team. De förbehåll som teamet fick vad gäller familjebehandlingsarbetet var att det alltid ska finnas en huvudansvarig för varje familj. Sedan hösten 2009 är det styrgruppen som beslutar vem av familjebehandlarna som ska vara detta. Övriga i teamet kan tas in efter behov, men de ska vara restriktiva med att arbeta med hela teamet tillsammans med familjerna. Vid nätverksträffar både av professionell art och i familjens egna sociala nätverk får endast en från Föräldrakraft vara med. Under hösten 2009 planerade och genomförde delar av styrgruppen en gemensam planeringsdag där Föräldrakraft tillsamman med handläggande socialsekreterare var de inbjudna. Detta var en dag som uppskattades mycket av de närvarande. Dagen ledde till beslut om att en del av uppföljningssamtalen med familjer i fortsättningen ska kunna genomföras hos handläggande socialsekreterare. För de båda arbetsgrupperna ledde dagen till att det beslutades om kontinuerliga, gemensamma fika- och dialogstunder hos Föräldrakraft i Familjernas hus. De som har möjlighet kommer. En ny arbetsmodell fastställdes som kom att gälla från och med den 11 september Arbetsmodell mellan Föräldrakraft och IFO gällande från den 11 september Insats Föräldrakraft, efter beslut av IFO och att utredning enligt BBIC är slutförd. Familjen tackar ja Styrgruppen fördelar Första träffen sker i IFOs lokaler tillsammans med familjen och Föräldrakraft Första uppföljningsmötet sker efter sex veckor i IFOs lokaler Ärendet styr när nästa uppföljningsmöte sker, då på initiativ av Föräldrakraft och i deras lokaler Alla nästkommande uppföljningsmöten är på initiativ av Föräldrakraft och sker i deras lokaler En månad innan avslutning ska ett uppföljningsmöte initieras av IFO och ske i deras lokal 29