Regnbågsprojektet. ett SHIPS-projekt i Tollarp. Maja Lundahl, NMS på Lärarutbildningen vid Malmö högskola maja.lundahl@lut.mah.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regnbågsprojektet. ett SHIPS-projekt i Tollarp. Maja Lundahl, NMS på Lärarutbildningen vid Malmö högskola maja.lundahl@lut.mah.se"

Transkript

1 Regnbågsprojektet ett SHIPS-projekt i Tollarp Maja Lundahl, NMS på Lärarutbildningen vid Malmö högskola maja.lundahl@lut.mah.se Abstract: Ett didaktikseminarium för fem år sedan med Joan Solomon, som berättade om SHIPS-projektet, inspirerade till Regnbågsprojektet i Tollarp. SHIPS-projektet framhåller vikten av att barnen får göra experiment i hemmiljön och får använda sitt vardagsspråk, när de förklarar utfallet. Experimentläxorna i Tollarp var dessutom riktade mot ett innehåll, som man arbetade med i skolan under den terminen. Pedagoger, som undervisar åren F 5, deltog i projektet, som var knutet till en fortbildningskurs. Här redogörs för erfarenheterna av experimentläxorna och att pedagogerna idag utvecklat dessa till läxexperiment med undersökningar och intervjuer.

2 Läxor med experiment - Regnbågsprojektet Naturvetenskapen bör inte vara "konstig" - den skall vara ROLIG! Uppmuntra ditt barn att förklara det som kommer fram vid experimenterandet! Låt barnet ta ledningen - då lär han/hon sig mer! Ge barnet massor av tid att TÄNKA! Efter Joan Solomons SHIPS-projekt Ovanstående ruta inledde informationen till föräldrarna, när regnbågsprojektet startade vid Tollarps skola. Detta skedde efter ett didaktikseminarium hösten 2000 på Kristianstads högskola, där Joan Solomon redogjorde för sitt projekt School and Home Investigations in Primary Science (SHIPS) i England i början av 90-talet. Vi hade då på skolan en fortbildningskurs, Naturvetenskap, teknik och miljö, 5 poäng, finansierad av Skolverket. I kursen, som hade startat samma höst, deltog pedagoger som undervisade F 5-elever och de hade valt att arbeta med tema Vatten under våren Inspirerade av Joan Solomon beslöt vi att införa experimentläxor inom temats ram och prövade experimenten på pedagogernas begäran i kursen innan de delades ut som läxor till barnen. En informationsträff ordnades för föräldrarna. Vid denna betonades vikten av att barnen fick använda vardagsmaterial, då de utförde försöken, och sitt vardagsspråk för att förklara experimenten och deras utfall. Föräldrarna ställde sig positiva till förslaget och projektet sjösattes i januari Ett informationsblad utifrån SHIPS-projektet delades ut till hemmen (bilaga 1). Också de 3-5- lärare, som inte deltog i fortbildningskursen, anslöt sig till projektet, vilket betyder att 18 pedagoger och samtliga barn i åldrarna 6 12 år vid skolan (år F 5), d.v.s. 221 barn, deltog. Vårens experimentläxor, sex till antalet, handlade alltså om vatten och kom att ges med cirka tre veckors mellanrum. Läxorna hade rubrikerna Hur ställer sig vattenytan? och om avdunstning (3 experiment) Vatten i olika former: ånga, vatten, is och snö. (6 experiment) Att lösa eller blanda (4 experiment) Lätta saker flyter och tunga sjunker (3 experiment) Rinnande vatten, vattnets tryck och ytspänning (4 experiment) Gör en regnmätare! (3 experiment)

3 Läxorna delades ut mer än en vecka före det att de skulle redovisas så att man hemma åtminstone hade en helg till förfogande. Med läxuppgifterna följde också en enkel utvärdering liknande den som använts i SHIPS-projektet som föräldrarna fick fylla i (bilaga 2) och som skulle lämnas till läraren då barnen skulle redovisa läxan. De involverade pedagogerna förde kontinuerligt loggbok över vad som hände i projektet. Entusiasmen var stor i början av terminen men avtog när vi närmade oss sommaruppehållet. Detta hade Joan Solomon varnat för, men entusiasmen gjorde det svårt att följa rådet avoid too many! Många pedagoger avstod därför från att lämna ut Gör en regnmätare! som experimentläxa. Framför allt en del föräldrar framförde kritik mot de många experimentläxorna även om det var betydligt fler föräldrar som uppskattade dem och tyckte att det var roligt att experimentera med barnen. Dock måste nämnas att nästan en tredjedel av föräldrarna till såväl de yngre som de äldre barnen inte besvarade enkäterna. Barnen själva var till absolut största delen positiva. Värt att nämna är att den pojke, vars föräldrar skrivit att de föräldrar och elev inte tyckte om eller var intresserade av experimentläxan, var den som vid genomgången var mest intresserad och aktiv! Vårterminens Regnbågsprojekt avslutades med en utvärderingsträff med elever, deras föräldrar och pedagoger, där vi gav respons på vad föräldrarna tyckt om experimentläxorna. Mötet var välbesökt och man godkände att projektet skulle fortsätta med ett mindre antal experimentläxor under hösten. Under höstterminen, då vi i fortbildningskursen arbetade med tema Tid, beslöt vi oss för att endast ha två experimentläxor. Den ena läxan var mera tekniskt inriktad och gav till uppgift att konstruera ett tidmätningsinstrument medan den andra gällde observation av månen under minst en månad. Konstruktionsuppgiften var den uppgift, som uppskattades mest kanske framför allt av föräldrarna (som när det gällde denna läxa till större del än tidigare bestod av pappor!). Uppgiften att observera månens förändring under en hel månad föll inte så väl ut. Många menade att de molniga kvällarna uteslöt observationer och en del barn menade att man helt enkelt glömt det! Britta Ljung, en av de deltagande pedagogerna, har beskrivit Regnbågsprojektet och undersökt och analyserat hur barnen uppfattade de vatteninriktade experimentläxorna och hur

4 pedagogerna såg på de två terminernas experimentläxor i en masteruppsats vid University of Greenwich/Malmö Högskola med rubriken The Rainbow Project (2002). Det visade sig ingen skillnad mellan de yngre och de äldre barnen (och vi, som trodde att det skulle vara för lätta experiment för de äldre barnen!). Ungefär hälften av barnen tyckte att det var roligt och lätt och endast en mindre del (13%) tyckte att det var för svårt. Bara 5% av barnen menade att föräldrarna inte hjälpt till på något sätt. En pojke skriver: Pappa gjorde allihop så jag fick inte göra dem! Vad gäller pedagogernas synpunkter gav Britta Ljung sina kollegor en enkät som samtliga berörda pedagoger besvarade. Hon beskriver enkätsvaren på följande sätt (min översättning): Vilka fördelar och nackdelar fanns det med projektet? Pedagogerna menade att föräldrarna på något sätt blev tvungna att delta och att deras delaktighet i genomförandet av läxan var mycket värdefull. De menade att det var ett sätt att koppla ihop skola och hem. Det var meningsfullt att barnen fick göra experiment hemma, där de kände sig trygga och fick diskutera med egna ord. Experimentläxor är ett utmärkt sätt att bedriva naturvetenskap och det experimentella arbetet var värdefullt, menade de. Föräldrar och barn gjorde något tillsammans och hade roligt tillsammans, vilket också var en fördel. Pedagogerna menade att en effekt av experimentläxorna var att eleverna fick träning i hur man förklarar sina experiment Pedagogerna betonade också att en fördel var att barnen fick möjligheter att använda egna ord för att förklara experimentens utfall. Nackdelarna med projektet var det svåra att övertala ointresserade föräldrar att göra experimentläxorna. Samtliga pedagoger förde fram detta dilemma. Det var också tufft för barnen med ovilliga föräldrar. Dessa barn kände sig utanför Åren gick och 2005 erbjöds jag att hålla i ett nytt projekt i Tollarp utifrån att kommunen anslagit pengar till skolutveckling för att framför allt synliggöra estetiken. Projektet kom att heta Arbete för hållbar utveckling och estetik och matematik kommer särskilt att hållas fram. Också i detta projekt är det F-5-pedagoger som deltar och majoriteten av dem har varit involverade i Regnbågsprojektet dock är det cirka en tredjedel för mig nya pedagoger. Samtliga pedagoger F-5 på Tollarps skola deltar i projektet. På skolan har sedan

5 Regnbågsprojektet genomfördes de åldersblandade 3-5-klasserna blivit åldershomogena klasser medan åldersblandade F-2-klasser kvarstår. Man valde att i de olika klasserna arbeta med hållbar utveckling utifrån olika teman: Vatten, Mat, Kläder och Väder. I projektet är det huvudsakliga arbetet utveckling av undervisning i klassen och min funktion där är att inspirera och att vara bollplank. Inför varje träff skall pedagogerna skicka till mig en rapport om hur långt de kommit i sitt arbete med sitt tema. En grupp F-2-pedagoger, som arbetar med tema Vatten, inledde sin redovisning efter jul med Vi utgår ifrån ItiS-projektet och Regnbågsprojektet! De berättar att barnen verkligen är intresserade av att göra experiment. När de på fredagarna har grön timme, då barnen för de andra i klassen får visa vad de vill hålla fram, blir det ofta just naturvetenskapliga experiment. Jag fick anledning att undersöka hur man ser på Regnbågsprojektet så här fem år efter det att det genomfördes. Ett frågeformulär om hur man idag ser på experimentläxor skickades ut till pedagogerna och de fick en vecka på sig att svara. Formuläret var uppdelat på två olika delar, en del att besvara för pedagoger, som varit med i Regnbågsprojektet, och en för de som inte varit det (bilaga 3). Två tredjedelar av såväl pedagoger, som varit med i Regnbågsprojektet som pedagoger, som inte varit det, besvarade enkäten. På frågan om vilken experimentläxa de, som deltog i Regnbågsprojektet, först kommer att tänka på, finns det ingen läxa som utmärker sig. Läxor, som man först kom att tänka på, var såväl från vårens vattentema som höstens tema Tid. När de förklarar varför det är just den läxan de kommer att tänka på, är det många, som använder ordet engagerande. En pedagog för de äldre barnen skriver: Lösa salt i vatten. Plötsligt blev inte 1+ 4=5 Hur löste de elever, som fick resultatet 1dl salt + 4 dl vatten = 5 dl saltvatten sin uppgift? Det blev spännande diskussioner om resultatet. Som största fördel med projektet ser pedagogerna att hemmen engagerades och att barnen i lugn och ro fick experimentera. Många nämner diskussionerna efteråt i klassen och att alla barn hade något att komma med vid dessa diskussioner. När det gäller frågan om projektets största nackdel har många pedagoger valt att inte besvara den frågan, medan några menar att det blev för många uppgifter och för tätt mellan experimentläxorna föräldrarna orkade inte med...

6 Pedagogerna för de äldre barnen har fått höra det känner jag igen, när de nu i skolan arbetar experimentellt med vatten. En pedagog för de yngre barnen berättar om ett möte på skolgården med en tidigare elev, en pojke, som glatt utbrister: Du, vi jobbar med vattenexperiment nu! Kunskapsmässigt ser pedagogerna ingen förändring, men många nämner att barnen tycker att det är roligt att göra experiment och att också pedagogerna tycker det. Det visar sig att de pedagoger, som var med i Regnbågsprojektet fortsatt med att ge experimentläxor. Visa av erfarenheten har läxorna varit mindre omfattande. Man säger också att man nu också ger en annan typ av läxor, som man inte gett tidigare, nämligen undersökande läxor (t.ex. Hur många avlopp finns det hemma hos dig? ) och intervjuläxor (exempelvis Vad åt din mormor/farmor till frukost och var kom den maten ifrån? ). Man kan dock konstatera att Regnbågsprojektet inte haft någon spridningseffekt. Pedagoger, som inte var med i projektet, har i de flesta fall hört talas om det, de vet att det var för många läxuppgifter, men ingen har prövat att använda sig av sådana läxor. Vad kan vi då dra för slutsats av projektet? Att barnen är intresserade av att göra experiment är positivt men inget nytt. Att pedagogerna i Tollarps skola uppmuntrar barnen att göra experiment också i skolan - är emellertid nytt och gör att barnen får möjlighet att utveckla sin arsenal av complex, som Vygotsky (1986) uttrycker det. Pedagogerna menar att tidigare fortbildning gett dem verktyg till att bedriva undervisning i naturvetenskap och berättar att deras tidigare rädsla för denna undervisning har försvunnit. Några pekar på att de kommit förbi namnfixeringen. (De liksom jag - gick tydligen i en skola där det var kunskap som namn och beteckningar som mättes på proven!) Man kommer fortfarande ihåg när vi ute i en backe plockade så många olika gräs vi kunde hitta - att gräs inte var detsamma som gräsmatta var då nytt för många - och att de sedan själva hittade på namn på dem t.ex. silverhår och flaskborstegräs. Detta lät de senare barnen göra och det blev samma positiva reaktion! Men då får ju eleverna inte rätt namn på saker och ting! Nej, och jag menar att låt det vara så tills barnen själva får ett behov av att använda de rätta beteckningarna och namnen! Jag glömmer aldrig när vi i en fjärdeklass i Naturskolan i Lund studerar spindlar och upptäcker att vissa spindlar har en tjock led längs ner på antennerna medan andra saknar dessa tjocka leder. Jag berättar för barnen om hur hannarna använder sina pedipalper vid parningen, men

7 erkänner att jag inte har ett bra svenskt ord för pedipalper (för detta var ju den benämning, som jag lärt mig på universitetet!), så vad skall vi kalla dem? Efter en stunds tystnad utbrister ett barn: Äsch, vi kan väl kalla dem för pedipalper! Och det gjorde vi utan problem! (Se vidare Lundahl, 1988) Att kommunikation och lärande hänger intimt samman vet vi (Barnes, 1978). Att barn lär sig naturvetenskap med ett vardagsspråk, som avviker från naturvetenskapens språk, är det ett problem? Det som Rosalyn Driver kallar för alternativa referensramar, som står i strid med de vetenskapliga förklaringarna, och hon menar är så stabila (Driver 1983) hänger ihop med vardagsspråket. Jag menar emellertid att det viktiga är att barnen behåller sin positiva inställning till naturen och till att undersöka den t.ex. genom experiment. Att barnen som i Regnbågsprojektet får utföra experimenten hemma tillsammans med en vuxen, som har tid att lyssna, och få prata om vad som händer med sitt vardagsspråk, behöver inte betyda att barnen stärker sina alternativa referensramar. Det kan däremot betyda att barnet genom sin utökade arsenal av complex börjar se mönster, som kan vara viktiga i uppbyggandet av förståelse. Därför är det av största vikt att barnen uppmuntras till att studera naturen bl.a. genom experiment av pedagogerna under de tidiga skolåren. Ibland behöver pedagogerna hjälp med att våga det. Förberedelserna inför Regnbågsprojektet var en sådan hjälp. Huruvida barnens positiva inställning till experimentläxorna kommer att sätta spår i deras betyg i naturvetenskap den dag dessa skall sättas, det återstår att se. Referenser Barnes,D. (1978): Kommunikation och inlärning. Stockholm Wahlström&Widstrand Driver, R. (1983): The pupil as Scientist? Milton Keynes. Open University Press Ljung, B. (2002): The Rainbow Project The University of Greenwich/Malmö Högskola: MA in Education, X3132 The Education Research Project Lundahl, M. Kan spindlar vara viktig kunskap? naturvetenskap i ett helhetsperspektiv i Svenska i skolan nr Solomon, J. & Lee,J. (1999): School Home Investigations in Primary Science (Hertz: The Association for Science Education) Vygotsky, L.S. (1986) Thoughts and language (A.Kozulin, trans.) Cambridge MA:MIT Press.

8 Bilaga 1 Läxor med experiment - Regnbågsprojektet Naturvetenskapen bör inte vara "konstig" - den skall vara ROLIG! Uppmuntra ditt barn att förklara det som kommer fram vid experimenterandet! Låt barnet ta ledningen - då lär han/hon sig mer! Ge barnet massor av tid att TÄNKA! Detta är INTE en lärobok uppdelad på olika papper att delas ut under terminen. Detta är INTE en läxa som skall förhöras på "vanligt" vis, men självklart kommer barnen att få berätta i skolan om vad de kommit fram till. Därför är det bra om ditt barn ritat eller skrivit om resultatet. INTE heller är det meningen att ni skall ersätta det vi gör i skolan. Men en sak, som ni har och inte vi har, är TID att prata med det enskilda barnet i vardagstermer - med ord, som ni brukar använda hemma och som betyder något för barnet. Hjälp oss med det! Vi tror att detta är ett bra sätt att länka ihop - eller göra en båge, och eftersom vi i vår arbetar med tema "Vatten", en regnbåge! - mellan hem och skola, förälder och lärare, när det gäller barnets lärande av naturvetenskap. Vi tror nämligen att det som barnen iakttar hemma och det som barnen får ord för genom diskussion hemma blir en bra grund för barnens utveckling av sitt lärande om naturvetenskap. Det är bl.a. på den grund av erfarenheterna av experimenten hemma och insikterna barnet då får, som senare ditt barn med skolans hjälp kommer att bygga upp ett naturvetenskapligt språk. Detta gör att han/hon som demokratisk medborgare kan och vill göra sin stämma hörd i frågor som kräver naturvetenskapligt kunnande. Vi tänker under våren arbeta med vatten. Vi kommer att ca var tredje vecka dela ut en ny uppgift och då ange när den skall redovisas. Experimenten kräver inga särskilda material utöver de man brukar ha i hemmet, men för att ni inte just ska ha kastat plastflaskan, när experimentet sätts igång, så kommer här en lista - med inlämningstid angiven. A) Hur ställer sig vattenytan?- och avdunstning (olika genomskinliga flaskor, burkar, skålar och fat) - 12/2 B) Vatten i olika former: ånga, vatten, is och snö (två likadana flaskor, förstoringsglas) - 5/3 C) Att blanda eller lösa (salt, socker och annat i skafferiet + burk eller glas) - 26/3 D) Att flyta (äpple, potatis, ballong, en klump modell-lera - som kan lånas från skolan) - 17/4 E) Rinnande vatten, vattnets tryck och ytspänning (sugrör, plastflaskor med liten öppning, vattenfärgspensel eller rakborste) - 7/5 F) Gör en regnmätare! (3 genomskinliga plastflaskor) - 28/5 Vi hoppas att du vill hjälpa oss med det här, för vi tror att ditt barn genom detta samarbete skall få en positiv inställning till naturvetenskap och teknik. Dessutom är vår förhoppning att både du och ditt barn kommer att tycka att detta är ROLIGT! (Joan Solomons SHIPS-projekt har inspirerat till projektet) Maja Lundahl

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kom igång med För att lära dig glosor som rinnande vatten behöver du kunna grunderna om Glosboken.se

Kom igång med För att lära dig glosor som rinnande vatten behöver du kunna grunderna om Glosboken.se Kom igång med För att lära dig glosor som rinnande vatten behöver du kunna grunderna om Glosboken.se Om Glosboken.se På Glosboken.se lär du dig nya språk. Du kan öva på flera olika sätt, göra individuella

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE

Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE Bakklubben Bakom Hanna och Matilda satt i Hannas kök och tuggade på varsin snustorr scones. Kan vi inte sluta med vår bakklubb, försökte Matilda

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN Jag tycker att det är väldigt kul med temaarbete. Vi har temamatte, ser på filmer, målar och jobbar i lera, har utställningar och framträdanden.

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka där huvudbudskapet är att minska TV / datortid att göra något tillsammans

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Kom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren

Kom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren Kom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren Kom igång med Glosboken.se Lär dig grunderna om Glosboken.se så att du och dina eleverna kommer igång med ert nya

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Information. Mattecentrum i korthet

Information. Mattecentrum i korthet Elevenkät 2017 Information Det här är en sammanställning av enkätsvaren som riktade sig till alla studenter som besöker Mattecentrums räknestugor. Enkäten genomfördes mellan v.47-48 2017 och nådde ut till

Läs mer

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Gymnasiearbete - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Bakgrund Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska

Läs mer

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON

KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON Lobato & Kao 2002* Kunskapsintervjun med syskon görs efter att föräldrar fått information om syskongrupp/syskonsamtal. Intervjun sker före gruppsamtal eller syskonaktivitet och

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF Att be om hjälp Syfte med lektionen Förberedelser 6-8 elever 90 min SF Syftet är att medvetandegöra att alla människor behöver hjälp ibland både i stort och i smått och förstå vinsterna med att be om hjälp.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer