KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING

Transkript

1 KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING dbi 1 o Organismens värld - Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar, biologiska vetenskaper och forskningsmetoder - Biodiversitetens uttryck: ekosystemens och arternas mångfald, djurens beteende, genetisk diversitet - Evolutionen: livets ursprung, förökn dbi 2 o Cellen och ärftligheten Cellen som livets grundenhet: hur celler undersöks, celler av olika typ, cellens byggnad och funktion - Cellens energihushållning: fotooch kemosyntes, respiration - Styrning av cellfunktionerna: DNA: struktur och funktion, proteinsyntesen - Cellernas förökning: cellernas delning, tillväxt och differentiering - Genetikens grunder: gener och alleler, könsceller och deras uppkomst, ärftlighetsmekanismerna - Populationsgenetik och den syntetiska evolutionsteorin dbi 3 f Miljöekologi - Ekologisk forskning: - Biodiversitet: Diversiteten som naturresurs, hotade arter och livsmiljöer, följderna av att diversiteten minskar - Miljöproblem: globala problem i anslutning till ämnenas kretslopp, lokala miljöproblem, möjligheter att lösa probl dbi 4 f Människans biologi - Människans celler och vävnader: uppkomst och utveckling, stamceller, celldöd, cancer - Organismens byggnad och funktion: matsmältning, andning, blod, sekretion, muskler och skelett - Regleringssystem: hormoner, nervsystem och sinnen, värmereglering - Fö

2 dbi 5 f Bioteknologi Bioteknologi - cellers finstruktur och kommunikation - celler som proteintillverkare: DNA, gener, genom, enzymerna som redskap - reglering av geners funktion, mutationer - genteknik, medicinsk genetik - mikrobiologi och dess tillämpningar - bioteknik inom industrin - växt- och djurförädling - etik och lagstiftning gällande genteknologin dbi 7 t On the tipping point ecampus-kurs som kombinerar matematik och biologi. Kan också väljas som en tillämpad matematikkurs eller humanekologikurs (dhue 30 t) den A 1 o De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. - behärskning av de grundläggande verbstrukturerna, att enkelt formulera sig i tal och skrift, att förstå en längre sammanhängande text - diskussioner och kortare skrivuppgifter runt närmiljön, skolan och det dagliga livet. Självständig läsning av valfri bok. Verbläran övas. den A 2 o Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan och strukturerna utvidgas. Ämnesområdena berör fritid och informations- och mediekunskap. Den skriftliga färdigheten övas. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. - strategier vid muntlig och skriftlig kommunikation - kommunikativa uppgifter kring bl.a. film och olika medier. Skriftliga uppgifter. Grundstrukturerna övas och repeteras.

3 den A 3 o Studier och arbete I kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som anknyter till studier och arbetsliv. I kursen ingår övningar att förstå och använda språket i formella situationer. Under kursen berörs aktivt medborgarskap och entreprenörskap. - den studerande ska kunna uppfatta och använda olika språkliga nivåer. Sales promotion - studiemöjligheter och yrkeslivet, arbetsansökan och CV, skriftliga uppgifter. den A 4 o Samhället och omvärlden I kursen jämförs det finska samhället med målspråkets kulturer. Temat är medborgarkunskap. Läsförståelse och skriftliga färdigheter betonas. - den studerande får inblick i målspråkets olika samhällsstrukturer och gör jämförelser med det finska samhället, läser och förstår faktatexter - extensiv läsning och förståelse av texter som berör vårt och målspråkets samhälle, uppsatser och sammandrag. den A 5 o Kulltur Kursen behandlar målspråkets kulturer i olika former och stöder de studerandes kulturella identitet. Kursen ger utrymme för de studerandes egna önskemål visavi innehållet. - den studerande bekantar sig med målspråkets litteratur och olika kulturformer, fördjupar sig i ett tema och utför ett större skriftligt arbete och presenterar det muntligt. - läsning av skönlitteratur på målspråket, andra former av kultur. den A 6 o Vetenskap, ekonomi och teknik Kursen betonar de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, näringslivet, och olika former av kommunikation. Övningar i lässtrategier fortsätter, uttrycksförmågan slipas. - Den studerande lär sig förstå också svåra texter och använda hjälpmedel - texter, bearbetning och korta presentationer av dem, skriftliga uppgifter, uppsats

4 den A 7 f Naturen och en hållbar utveckling Kursen ger de studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. - den studerande lär sig argumentera utgående från kursens teman och uttrycka och försvara sina egna åsikter - extensiv, delvis individuell läsning, argumenterande texter den A 8 f Tala och förstå bättre den A 13 t Science I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer. Ämnesområden som behandlas är bland annat aktuella händelser, studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, kultur, miljö, vetenskap och teknik. De muntliga övningarna är av varierande slag, t.ex. dialoger, föredrag, debatter, referat, tal, muntliga anföranden och hörförståelseövningar. En del av kursen består av det muntliga kursprovet. Bedömning: De enskilda prestationerna bedöms kontinuerligt. För godkänd kurs krävs närvaro och aktivitet under hela kursen samt deltagande i det muntliga slutprovet. Rekommenderad studiegång: Den studerande bör ha avlagt åtminstone de fyra första obligatoriska kurserna. Kursens fokus ligger på engelskspråkiga artiklar av varierande svårighetsgrad inom olika vetenskapsgrenar såsom naturvetenskaper, teknik, ekonomi. Syftet med kursen är att bredda och fördjupa ordförrådet, att öva upp förmågan att läsa och förstå avancerade vetenskapliga artiklar samt utveckla den skriftliga uttrycksförmågan med hjälp av uppsatser, sammandrag, insändare. I grammatiken betonas kongruens, idiomatiska uttryck, prepositionsuttryck mm. Detta är en tillämpad kurs som bedöms med vitsord. den A 14 t A secure foundation En kurs för dig som behöver stöd och hjälp med grammatik, skrivande, att förstå text och talat språk. Vi använder bl.a. tidigare års studentprovsuppgifter som övning. Kursen bedöms med G (godkänt) eller 4 (underkänt). Kursen är avsedd för åk 3.

5 dff 1 o Introduktion i filosofiskt tänkande Vad består verkligheten av? Vad kan jag veta? Vad är gott och eftersträvansvärt? Under kursen diskuteras filosofiska problem och förslag till lösningar utifrån centrala riktningar och personer i filosofins historia. dff 2 f Filosofisk etik Hurudan är en moralisk handling? Vad är dygd? Vad är ett etiskt subjekt? Kursen behandlar normativa moralfilosofiska frågeställningar, människans särställning, uppfattningar om dygd och moral, samt metaetiska värdeteorier. dff 3 f Kunskap och verklighet i filosofin Vad innebär kunskap och vetande i filosofin? Vilka är kunskapens möjligheter och gränser? Kursen behandlar det filosofiska perspektivet och hur det skiljer sig från t.ex. det vardagliga och vetenskapliga, metafysikens och kunskapsteorins centrala frågor, teorier och begrepp och grunderna i argumentation och härledning. dff 4 f Samhällsfilosofi Distanskurs i samhällsfilosofi (FI 4) ordnas under läsåret i period 3. Anmälningen sker under hösten. Förhandskrav: avlagd grundkurs i filosofi. Kursen har två närstudietillfällen, ett i början av kursen och ett i slutet av kursen. Däremellan sker studierna per distans, med lektorn i filosofi som handledare. Vilka är samhällsfilosofins viktigaste frågeställningar, inriktningar och begrepp? vad innebär samhällelig rättvisa? Kursen ger de studerande färdigheter att analysera den samhälleliga och politiska verksamheten, förhållandet mellan samhället och individen, samt i att bedöma samhällsordningens legitimitet. Frågor om makt och ägande och politiska fenomen i den moderna kulturen tas upp.

6 dff 5 t Konstfilosofi Vad är skönhet? Vad är konst? Finns det ett samband mellan konst och moral? Under kursen behandlas de centrala konstfilosofiska teorierna, och du får verktyg att diskutera estetiska och värdefilosofiska frågorkring konst och skönhet. Betoningen under kursen är på det praktiska arbetet, dvs. studiebesök med tillhörande diskussioner och skriftliga arbeten är centrala inslag i denna kurs. Denna kurs kan ingå som specialiseringskurs i bildkonstlinjens program (BiK 29 f) dff 8 t Diskussionkurs i filosofi Är etiska frågor enbart frågor om åsikter? Kan vi bevisa att gud existerar? Är livets mening att njuta? Går individens frihet alltid före samhällets allmännytta? Under denna kurs diskuterar vi olika eviga och aktuella filosofiska frågor. Frågorna väljer vi utgående från vardagliga och historiska teman med fokus på elevernas intressen. I denna kurs blir du bättre på att argumentera och analysera genom roliga och effektiva diskussionsövningar samt genom att skriva en kursdagobok. Kursen bedöms med godkänt (G) eller underkänt (4) vitsord. dfim 1 o Människans vardag och fritid - repetition och fördjupning av alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet - den studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället och läser och recenserar skriftligt någon varda dfim 2 o Natur och miljö - naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist-, och rekreationssynvinkel - den studerande ska läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem - läsning och refererat av någon litte

7 dfim 3 o Handel, teknik och kommunikation - den studerande bekantar sig via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, något om datateknik - det är även möjligt att läsa en text o dfim 4 o Samhället och massmedierna Grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle med hjälp av en text om Finlands samhällsskick och om närsamhället. - finska nyhetsreportage och ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och aktuella debattämnen. - den studerande bör under kursens gång följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve och radio så att han kan redogöra för eller diskutera innehållet i dem. - Infinitiv och satsmotsvarigheter. dfim 5 o Utbildning, yrkesoch näringsliv - diskussion på finska om olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster på olika nivåer. - den studerande ska bekanta sig med utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller nå dfim 6 o Finsk kultur och litteratur texter, verk, teater och/eller studiebesök som gör den studerande bekant med viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt några internationellt kända finska konstnärer och författare - de studerande ska under kursens gång läsa minst åtminstone et

8 dfim 7 f Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. På kursen lär man sig att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. I slutet av kursen deltar man i det nationella provet i muntlig kommunikation. Kursen rekommenderas för andra årets studeranden. dfim 8 f Skrivandets konst I denna kurs ska den studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera, utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsmässigt och språkligt. dfin A 1 o Människans vardag och fritid - repetition och fördjupning av alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet - den studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället och läser och recenserar skriftligt någon varda dfin A 2 o Natur och miljö - naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist-, och rekreationssynvinkel - den studerande ska läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem - läsning och refererat av någon litte

9 dfin A 3 o Handel, teknik och kommunikation - den studerande bekantar sig via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, något om datateknik - det är även möjligt att läsa en text o dfin A 4 o Samhället och massmedierna grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle med hjälp av en text om Finlands samhällsskick och om närsamhället. - finska nyhetsreportage och ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och aktuella debattämnen. - den studerande bör under kursens gång följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve och radio så att han kan redogöra för eller diskutera innehållet i dem. - Infinitiv och satsmotsvarigheter. dfin A 5 o Utbildning, yrkesoch näringsliv - diskussion på finska om olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster på olika nivåer. - den studerande ska bekanta sig med utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller nå dfin A 6 o Finsk kultur och litteratur - texter, verk, teater och/eller studiebesök som gör den studerande bekant med viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt några internationellt kända finska konstnärer och författare - de studerande ska under kursens gång läsa minst åtminstone et

10 dfin A 7 f Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. På kursen lär man sig att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. I slutet av kursen deltar man i det nationella provet i muntlig kommunikation. dfin A 8 f Världen och vi I kursen läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden.. Kursen fokuserar även mera djupgående än kurs 6 på skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. dfrb2 1 f Fritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. - Den studerande utvidgar sitt ordförråd, lär sig förstå enkelt talspråk och klara sig i enkla vardagssituationer på målspråket - korta texter, korta muntliga uppgifter, rollspel dfrb2 2 f Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i respektive främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. - den studerande lär sig beskriva sin hemort och berätta om sevärdheter i Finland - korta beskrivande texter, mindre grupparbeten, övningar

11 dfrb2 3 f Förr och nu Kursen behandlar livet förr och nu ur individens och samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. - den studerande lär sig föra en enkel diskussion runt kursens teman, förstå längre texter och formulera ett brev - diskussioner, brev, e-postmeddelanden och vykort. Längre texter med tillhörande övningar dfrb2 4 f Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. - diskussioner, intervjuer och korta uppsatser. Texter och övningar dfrb2 5 f Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott på kulturområdet i fråga. Alla områden av språkfärdigheten övas. - den studerande lär sig läsa, förstå och diskutera enklare litterära texter och lär sig mer om målspråkets kulturyttringar - diskussioner, korta recensioner, extensiv läsning dfrb2 6 f Vår gemensamma jord Kursen utgår från allmänt hållna texter, också medietexter, om den samhälleliga verksamheten i Finland och i respektive främmande länder samt om jordens tillstånd och om framtiden. - den studerande lär sig läsa, förstå och diskutera artiklar från målspråkets dagstidningar och tidskrifter samt referera dem muntligt och skriftligt - dagstidningar och tidskrifter, Internet, saktexter, text-och hörförståelse, referat

12 dfrb2 7 f Vetenskap och teknik Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. - den studerande lär sig förstå enklare vetenskapliga texter och återge dem i förenklad/förkortad form - muntliga och skriftliga sammandrag, uppsats, korta översättningar dfrb2 8 f Naturen och hållbar utveckling Kursen skall handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Kursens tonvikt ligger på text-förståelse och skriftliga uppgifter. - den studerande lär sig uttrycka sig om kursens teman i tal och skrift - utformningen av kursen läggs upp i samråd med eleverna dfrb2 9 t dfrb3 1 f Mångkulturellt samarbete God dag, trevligt att träffas Kursens mål är att bereda den studerande en chans att samarbeta med en skola i ett annat land och därmed få en möjlighet att på det personliga planet uppleva en annan kulturell verklighet samt i praktiken få använda och utveckla sina språkkunskaper. I kursens teoretiska del förkovrar den studerande sig i den främmande kulturen genom självstudier, föredrag, uppsatser och föreläsningar. Under kursens praktiska del besöker den studerande en skola och inkvarteras i en värdfamilj. Den studerande deltar såväl i det praktiska skolarbetet som i värdfamiljens vardagsliv. Därtill fungerar den studerandes egen familj som värdar för vänelevens återbesök i vår skola. Utbytet avslutas med att den studerande skriver en rapport på Språket målspråket. i kursen Kursen gäller grundläggande bedöms som godkänd funktioner, (G) eller såsom icke att godkänd hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker familj, mänskliga relationer och de studerande lär sig klara alldagliga språksituationer. Tonvikten ligger på muntlig kommunikation. - den studerande bekantar sig med språket, dess uppbyggnad och funktion - uttal, kommunikativa uppgifter, korta skriftliga uppgifter

13 dfrb3 2 f Så ska saker och ting skötas Kursen handlar om släkt, vänner, mänskliga relationer och dagliga rutiner. De studerande övar sig att klara alldagliga situationer, som t.ex.uppköp, ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. Kursen betonar talförståelse och muntlig framställning. - vardagsvokabulären utökas, kommunikativa färdigheter i tal och skrift utvecklas - kommunikativa uppgifter, korta muntliga presentationer dfy1o Fysiken som naturvetenskap - fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar - materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan - energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer - be dfy2 f Värme - gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning - tryck, hydrostatiskt tryck - uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi - mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad - värmelärans huvudsatser, energi i slutna system dfy3 f Vågrörelse - harmoniska krafter och vibrationsrörelser - vågrörelsers uppkomst och utbredning - vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation - reflexion, brytning och totalreflexion - ljus, speglar och linser - ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt

14 dfy4 f Rörelselagarna - rörelsemodeller och Newtons lagar - distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft - rörelsemängdens konstans och impulsprincipen - kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete - vibrationsrörelsens energi dfy5 f Rotation och graviatation - kraftmoment och rotationsjämvikt - modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse - ekvationen för rotationsrörelse - rörelsemängdsmomentets konstans - rotationsrörelsens energi - cirkelrörelse och dess acceleration dfy6 f Elektricitet - galvaniska element, elström i metalliska ledare - mätning av ström och spänning - Ohms lag - Joules lag - motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar - Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält - kondensatorer, kopplingar och energi - e dfy7 f Elektromagnetism - Magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält - Laddade partiklar i homogena el- och magnetfält - Induktionslagen och Lenz lag - Induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion - Energitransport med hjälp av elström - Mätning av

15 dfy8 f Materia och strålning - Elektromagnetisk strålning - Röntgenstrålning - Svarta kroppars strålning - Den fotoelektriska effekten - Strålningens partikel och vågkarraktär - Atommodeller med Bohrs atommodell som exempel - Kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och e dfy11 t Laborationer i kemi och fysik I Planering, utförande samt dokumentation av laborativt arbete med innehåll från läsårets fysik och kemikurser. De studerande lär sig att betrakta fenomen ur ett brett naturvetenskapligt perspektiv. I kursen ingår även studiebesök. Kursen riktar sig till studerande i årskurs 1. Kan även registreras som dke 8 t. dfy12 t Laborationer i kemi och fysik II Planering, utförande samt dokumentation av laborativt arbete med innehåll från läsårets fysik och kemikurser. De studerande lär sig att betrakta fenomen ur ett brett naturvetenskapligt perspektiv. I kursen ingår även studiebesök. Kursen riktar sig till studerande i årskurs 2. Kan även registreras som dke 9 t. dfy13 t Matematiska modeller i kemi och fysik Att se samband mellan olika områden inom fysiken och kemin. Tillämpning och fördjupning av innehållet i de nationella kurserna. Kursen bör läsas efter de nationella fördjupade kurserna. Kan också registreras som dke 7 t

16 dge 1 o Den blå planeten - Geografin som vetenskap: kunskapsstoff, forskningsmetoder, förändringar i världsbilden - Jorden som planet: solsystemet, solens inverkan på jorden, jordens rörelser - Atmosfären: struktur och betydelse, vindar - Hydrosfären: vattnets kretslopp, regn, ha dge 2 o En gemensam värld Kulturgeografin som vetenskap - Befolkning och bosättning: befolkningens tillväxt, fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering. Kulturer i olika delar av världen - Naturresurser: klassificering och fördelning av jordens resurser - Primära näringar: livsmedelsproduktion och skogar - Sekundära näringar: industri, råvaror och energi, industrilokalisering - Tertiära näringar: trafik, handel, turism - Den mänskliga verksamhetens regionala struktur: centra och periferier, markanvändning, centralorter och influensområden, spridningsfenomen, tolkning av kulturlandskap - Styrning av utvecklingen: markplanering, utvecklingsskillnader, internationellt samarbete, dge 3 f Riskernas värld - Riskernas geografi, klassificering av olika risker - Naturliga risker: risker från rymden, endogena fenomen, stormar, översvämningar, torka, levande organismer i olika delar av världen - Miljörisker: exploatering av naturen, energi, naturresurser och re dge 4 f Regionstudier - Kartografins grunder och geografiska källor - Geografiska informationssystem, övningar med GIS-program - Egen undersökning av ett område (läge, storlek, natur, befolkning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, indelning, problem och utvecklingsm

17 dge 5 t Tillämpad geografi Kursen i tillämpad geografi fördjupar geografikunskaperna genom att studera ett område både i teorin och i praktiken. Under kursen bekantar vi oss i ett områdes geografiska företeelser och tillämpar våra kunskaper om området genom att göra ett längre studiebesök till orten. Studiebesöket kan innebära internationellt samarbete med någon annan skola, eller gå ut på ett längre besök till orten för att uppleva de geografiska företeelserna vi har studeraat på kursen. Kursen bedöms med G (godkänt) eller 4 (underkänt). dge 6 t Digigeografi Det digitaliserade studentprovet i geografi ställer särskilda krav på tekniskt kunnande. Dessa tekniska färdigheter repeteras under kursen samtidigt som geografikursernas viktigaste innehåll repeteras. dgy 1 o Färdighet och kondition - uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den - muskelvård och avslappning - bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel - gymnastik i olika former - dans i olika former - vinteridrott - simning och livräddning - friidro dgy 2 o Träning ensam och tillsammans med andra - träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning - bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel - gymnastik i olika former - dans i olika former - vinteridrott - konditionssimning och vattengymnastik - konditionsidrott - någon ny

18 dgy 3 f Stimulerande motion Kursen består av en eller flera motionsformer. Kursinnehpllet planeras tillsammans med gruppen. dgy 4 f Gamla danser Olika traditionella danser. Kursen ges under vinter-vår och avslutas med en uppvisning för skolan och föräldrarna. dgy 5 f Motionsidrott/Kondi tionsträning De studerande gör upp ett personligt motionsprogram somgenomförs både självständigt och i grupp. dhi1 o Människan, miljön och kulturen Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Huvudteman: - förhistorien och utvecklingen från samlar- och jägarsamhällen till jordbrukssamhällen - medelhavet som ekonomisk sfär under antiken - det medeltida europeiska samhället - de geografiska upptäckterna och den nya tidens genombrott - industrialiseringen och de samhällsförändringar den medförde - det globala konsumtionssamhället

19 dhi3 o Internationella relationer Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Huvudteman: - nationalismen och imperialismen - de europeiska stormakternas strävanden inför och under första världskriget - tiden mellan världskrigen, demokratins och världsekonomins kris - andra världskriget och dess följder för Europa och världen - kalla kriget, motsättningarna mellan maktblocken - tiden efter kalla kriget, nya konfliktområden och fredssträvanden dhi4 o Vändpunkter i Finlands historia Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Huvudteman: - Finlands anslutning till Ryssland och autonomin - nationell väckelse, samhällelig och ekonomisk utveckling - förtrycksperioderna och självständighetsprocessen - demokratins kris - Finland i andra världskriget - utrikespolitiken och samhällsutvecklingen i efterkrigstidens Finland dhi5 f Finlands från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Huvudteman: - den förhistoriska tiden i Finland - Finland blir en del av den västerländska kulturgemenskapen - samhälle, ekonomi och kultur under stormaktstiden - frihetstiden, slutet på den svenska tiden dhi6 f Kulturmöten Kursen behandlar valfritt en eller flera utomeuropeiska kulturer. - Betoning sätts på den historiska utvecklingen och kulturell växelverkan - Ett eller flera av följande kulturområden behandlas; Afrika, arktiska kulturer, ursprungskulturerna i Australien och Oceanien, Indien, den islamska världen, Japan, Kina, Korea, Latinamerika eller Nordamerikas ursprungskulturer - Kursen kan vid behov också avläggas som en kurs i humanekologi (Hue 11)

20 dhi7 t Folkmordens historia Under kursen söker man svar på varför folkmord sker med utgångspunkt i Förintelsen. Kursen består av en föreläsningsserie, de studerandes egna arbeten samt en möjlighet till en resa till bl.a. Polen och Tyskland där man på ort och ställe beser förintelseläger. Antagning till kursen på basen av separat ansökan. dhi8 t Resa till Förintelsens minnesmärken i Europa En tillämpad kurs som genomförs som ett projekt i samband med kurs Hi 7t. Man besöker minnesplatser och förintelse- och koncentrationsläger i Baltikum, Polen och Tyskland. Resan innebär kostnader som deltagarna själva måste stå för. dhi 9 t Arkeologi Kursen består av en kort teoretisk introduktion i arkeologi och Finlands förhistoria. Därefter följer en praktisk del som kan bestå av t.ex. deltagande i en arkeologisk utgrävning eller kartläggning av stenåldersboplatser. Kursen hålls av en arkeolog. dhi 10 t Lokalhistoria En kurs i att förstå hur historisk kunskap skapas. Du får forska i Helsingfors eller din egen lokalhistoria. Olika källor så som arkiv, museer eller intervjuer utnyttjas. Kursen kan ha ett gemensamt tema, eller de studerande kan arbeta i mindre grupper kring olika teman.

21 dhu1 o Introduktion i humanekologins grunder - karakteristika för jägar- och samlarsamhällen, tidiga jordbrukssamhällen, urbana samhällen, inklusive vårt eget - praktiska konsekvenser för livet och miljön av en icke hållbar/hållbar samhällsutveckling - sambandet mellan lokala och globala samhällso dhä1 o Hälsokunskapens grunder - faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten - sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer - folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna - egenvård av sjukdomar och blessyr dhä2 f Ungdomar, hälsa och vardagsliv - självkännedom, att bli vuxen - förberedelse för föräldraskap och familjeliv - livsglädje, att uppehålla mental hälsa och möta kriser och depression matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället - fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan vå dhä3 f Hälsa och forskning - metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar - undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa - praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter - förmåga att kritiskt ta del av och bedöma fo

22 dke 1 o Människans kemi och kemin i livsmiljön - organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska - kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar - bindningar i och polaritet hos organiska föreningar - olika slags blandningar, substansmängder och halter - organiska fö dke 2 f Kemins mikrovärld - grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet - elektronhöljets strukturer och atomorbitaler - bestämning av oxidationstal och föreningsformler - kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper - hybridisering av atomorbitaler och o dke 3 f Reaktioner och energi - symbolspråket för kemiska reaktioner - organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar - stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen - energiförändringar i kemiska reaktioner - reaktionshastigheter och de faktorer som påve dke 4 f Metaller och material - metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys - redoxreaktioner - metaller, ickemetaller och deras syre- och väteföreningar - biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer

23 dke 5 f Reaktioner och jämvikt - reaktionsjämvikt - jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse - löslighet och mättad lösning - grafisk framställning av jämvikt dke 7 t Matematiska modeller i kemi och fysik Att se samband mellan olika områden inom fysiken och kemin. Tillämpning och fördjupning av innehållet i de nationella kurserna. Kursen bör läsas efter de nationella fördjupade kurserna. Kan också registreras som dfy13 t dke 10 t Kurs vid annan läroanstalt Kurs som avlagts vid annan läroanstalt, t.ex. labkurs vid Helsingfors universitet dke 11 t Laborationer i kemi och fysik I Planering, utförande samt dokumentation av laborativt arbete med innehåll från läsårets fysik och kemikurser. De studerande lär sig att betrakta fenomen ur ett brett naturvetenskapligt perspektiv. I kursen ingår även studiebesök. Kursen riktar sig till studerande i årskurs 1. Kan även registreras som dfy 11 t.

24 dke 12 t Laborationer i kemi och fysik II Planering, utförande samt dokumentation av laborativt arbete med innehåll från läsårets fysik och kemikurser. De studerande lär sig att betrakta fenomen ur ett brett naturvetenskapligt perspektiv. I kursen ingår även studiebesök. Kursen riktar sig till studerande i årskurs 2. Kan även registreras som dfy 12 t. dke13 t Matematiska modeller i kemi och fysik Att se samband mellan olika områden inom fysiken och kemin. Tillämpning och fördjupning av innehållet i de nationella kurserna. Kursen bör läsas efter de nationella fördjupade kurserna. Kan också registreras som dfy13 t dko 1o Jag, bilden och kulturen - bildens grundelement och grunderna i färglära - Finlands konst och bildanalys - teckning, målning och skulptur - naturligt perspektiv, ljusoch färgperspektiv - croquis - utställningsbesök dko 2o Miljö, plats och rum Rummet som begrepp: att erfara rummet som en C11 fysisk och social plats - framställning av B112 reliefer, miniatyrer och experiment med olika material - grundbegreppen inom formgivning och arkitektur: skala, rörelse, rum, proportionssystem

25 dko 3f Medierna och bildernas budskap Kursens mål är att de studerande ska lära sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten, att lära sig använda olika slags bilder och tekniker som medel för det de vill uttrycka. Kursen innehåller bl.a. bildanalys, grafisk planering, olika metoder för bildredigering mm. dko 4f Från bildkonst till egna bilder Kursens mål är att de studerande ska kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia, att utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning och lära sig arbeta självständigt. dko 5f Verkstad för samtidskonst Kursens mål är att de studerande ska lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst, och lära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då de arbetar med olika fenomen. dlk1 o Ett gott liv Hur formas vår livsåskådning? Vad består ett gott liv av? Vilka värden och normer styr vårt handlande? Under kursen bekantar vi oss med värdeteorier, normer och dygder samt med individens moraliska utveckling. Teorier tillämpas på människans levnadsförlopp och på frågor som berör hennes relationer och hennes förmåga att behärska livet.

26 dlk2 o Världsbilden Vad berättar myter och sagor om oss och världen? Har kunskap, levnadsstandard och livskvalitet något samband? Hur beskriver konsten vår inre och yttre verklighet? Under kursen granskas konstens och vetenskapens inverkan på världsbilden, samt dessa områdens betydelse för människan och samhället. dlk3 o Individen och samhället Hur borde samhället organiseras? Hur kan vi beskriva och förstå vår samtid? Vart är vi på väg? Under kursen behandlas olika uppfattningar om staten, samhället och kulturen, samt förhållandet mellan individ och stat. Frågor om mänskliga rättigheter och globalt ansvar är centrala i denna kurs. dmaa1 o Funktioner och ekvationer Den studerande ska: - förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar - fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens - vänja sig vid reglerna för kvadratrötter och potenser - fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner - lära sig att lösa potensekvationer CENTRALT INNEHÅLL - potensfunktioner - potensekvationer - rotuttryck och potenser med rationell exponent - exponentialfunktioner dmaa2 o Polynomfunktioner Den studerande ska: - få rutin i att använda polynomfunktioner - lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar - lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera polynomen - lära sig lösa enkla polynomolikheter CENTRALT INNEHÅLL - produkten av polynom samt kvadrerings- och konjugatreglerna - polynomfunktioner - andragradsoch högregradsekvationer - antalet rötter till andragradsekvationer - faktorisering av andragradspolynom - andragrads- och högregradsolikheter Förutsätter genomgången MAA 1

27 dmaa3 o Geometri Den studerande ska: - öva sig att visualisera plana figurer i två dimensioner samt kroppar i tre dimensioner - öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser - kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometri i rät- och snedvinkliga trianglar. CENTRALT INNEHÅLL - den rätvinkliga triangeln - likformighet hos figurer och kroppar - sinus- och cosinussatserna - geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den - beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar Förutsätter genomgången MAA 1 dmaa4 o Analytisk geometri Den studerande ska: - förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp - förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer - fördjupa förståelsen av begreppet absolutbelopp och lära sig att lösa ekvationer av typen f(x) = a eller f(x) = g(x) samt motsvarande olikheter - förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem CENTRALT INNEHÅLL - punktmängdens ekvation - räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer - ekvationer och olikheter med absoluta belopp - lösning av ekvationssystem - en punkts avstånd från en linje Förutsätter genomgångna MAA 1, 2 och 3 dmaa5 o Vektorer Den studerande ska: - förstå vektorbegreppet och bli insatta i grunderna för vektorkalkyl - lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer - med hjälp av vektorer undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem. CENTRALT INNEHÅLL - vektorernas grundegenskaper - addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor - skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet - räta linjer och plan i rymden Förutsätter genomgångna MAA 1, 2, 3 och 4 dmaa6 o Sannolikhet och statistik Den studerande ska: - lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor - bli insatt i kombinatorikens metoder - bli förtrogen med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar - förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna definiera och tillämpa fördelningens väntevärde - bli insatt i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa normalfördelningen. CENTRALT INNEHÅLL - diskret och kontinuerlig statistisk fördelning - fördelningens karakteristikor - klassisk och statistisk sannolikhet - kombinatorik - reglerna för beräkning av sannolikheter - diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning - väntevärde för diskret

28 dmaa7 o Derivata Den studerande ska: - kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter - få en åskådlig uppfattning av funktioners gränsvärden, kontinuitet och derivata - kunna bestämma derivatan för enkla funktioner - kunna undersöka en polynomfunktions förlopp med hjälp av derivatan och bestämma funktionens extremvärden - kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem. CENTRALT INNEHÅLL - rationella ekvationer och olikheter - funktioners gränsvärde, kontinuitet och derivata - derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner - undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av deras extremvärden Förutsätter genomgångna MAA 1, 2, 3 och 4 dmaa8 o dmaa9 o Rot- och logaritmfunktioner Trigonometriska funktioner och talföljder dmaa10 o Integralkalkyl Den studerande ska: - känna till egenskaperna hos rot-, exponentialoch logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anslutning till dem - kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan - lära sig derivera sammansatta funktioner - kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner CENTRALT INNEHÅLL - rotfunktioner och rotekvationer - exponentialfunktioner och exponentialekvationer - logaritmfunktioner och logaritmekvationer - derivatan av sammansatta funktioner - inversa funktioner - derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner Förutsätter genomgångna MAA 1, 2, 3, 4 och 7 Den studerande ska: - lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln - lära sig att lösa trigonometriska ekvationer av typen sin f(x) = a och sin f(x) = sin g(x) - behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x /cos x - kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan - förstå begreppet talföljd - lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler - kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor CENTRALT INNEHÅLL - riktade vinklar och radianer - trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper - trigonometriska ekvationer - derivatorna av trigonometriska Den studerande ska: funktioner - förstå - begreppet talföljder - primitiv rekursiva funktion talföljder och - lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner - förstå begreppet bestämd integral och dess samband med arean - lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler - göra sig förtrogen med integralkalkylens tillämpningar CENTRALT INNEHÅLL - begreppet primitiv function - primitiva funktioner till elementära funktioner - bestämd integral - beräkning av areor och volymer Förutsätter genomgångna MAA 1, 2, 3, 4, 7 och 8

29 dmaa11 f Talteori och logik dmaa 12 f Numeriska och algebraiska metoder dmaa13 f Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl Den studerande ska - ära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller - förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer - lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring - lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper - lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal - kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm CENTRALT INNEHÅLL - formalisering av satser - sanningsvärden hos satser - öppna satser - kvantorer - direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis - hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer - Euklides algoritm - primtal o aritmetikens Den studerande ska - lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt - förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt - lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom - lära sig ett algoritmiskt tänkesätt - bli vana vid att använda moderna matematiska redskap - lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt CENTRALT INNEHÅLL - absoluta och relativa fel - Newtons metod och iterering - delbarhetsalgoritmer för polynom - delbarhetsekvationer för polynom - förändringshastigheter och ytor Den studerande ska - fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl - komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar - kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor CENTRALT INNEHÅLL - funktioners kontinuitet och deriverbarhet - allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner - gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten - generaliserade integraler dmaa14 t Överblick av gymnasiets långa matematik Vi sammanfattar och tillämpar innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. De studerande lär sig se samband mellan olika matematiska metoder samt övar sitt matematiska tänkande.

30 dmaa15 t Kreativ matematik Fördjupning av innehållet i den långa lärokursens första fyra kurser med betoning på användning av matematisk programvara på räknare och dator. De studerande lär sig förstå och tillämpa matematiken på ett mångsidigt sätt som stöder andra ämnen. dmab1o Uttryck och ekvationer De studerande ska: - bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig - att lita på sin matematiska förmåga - förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden. CENTRALT INNEHÅLL - lineära samband och proportionalitet mellan storheter - uppställning av ekvationer - grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem - tolkning och prövning av lösningar - polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer dmab2o Geometri De studerande ska: - träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar - bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar - kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri. CENTRALT INNEHÅLL - figurers likformighet - en rätvinklig triangels trigonometri - Pythagoras sats - area och volym hos figurer och kroppar - bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet Förutsätter genomgången MAB 1 dmab3o Matematiska modeller De studerande ska: - se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller - vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet. CENTRALT INNEHÅLL - tillämpning av lineära och exponentiella modeller - potensekvationer - lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer Förutsätter genomgången MAB 1

31 dmab4o Matematisk analys De studerande ska: - kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder - förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten - kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan - lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter. CENTRALT INNEHÅLL - derivatan för en polynomfunktion - analys av polynomfunktioners tecken och förlopp - det största och minsta värdet för en polynomfunktion - grafiska och numeriska metoder Förutsätter genomgången MAB 1 och 3 dmab5o Statistik och sannolikhet De studerande ska: - bli vana att handskas med och tolka statistiskt material - bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter - bli insatta i sannolikhetslärans grunder. CENTRALT INNEHÅLL - karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar - normalfördelningen och normeringen av den - kombinatorik - sannolikhetsbegreppet - formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem Förutsätter genomgången MAB 1 dmab6o Matematiska modeller II De studerande ska: - få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer - kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer - förstå begreppet talföljd - kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor. CENTRALT INNEHÅLL - lineära ekvationer med två variabler - lineära ekvationspar - grafisk lösning av olikheter med två variabler - lineär optimering - talföljder - aritmetiska och geometriska talföljder och summor Förutsätter genomgångna MAB 1 och 3 dmab7f Ekonomisk matematik De studerande ska: - lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet - tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi - få matematiska grunder för studier i företagsekonomi - kunna tillämpa statistiska metoder. CENTRALT INNEHÅLL - index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar - matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor Förutsätter genomgångna MAB 1 och 3

32 dmab8f Matematiska modeller III CENTRALT INNEHÅLL - trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln - radianbegreppet - trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a - grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen - vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer - framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet - undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer dmab9t Överblick av gymnasiets korta matematik Vi sammanfattar och tillämpar innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. De studerande lär sig se samband mellan olika matematiska metoder samt övar sitt matematiska tänkande. dmo1 o En värld av texter Olika textgenrer och deras funktion - reflektion kring det egna läsandet - introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och annan kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter - grundprinciperna för materialbaserat skrivande - skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer - grundläggande kommunikationsteori och principer för gruppkommunikation dmo2 o Epik och medietexter - retoriska grundprinciper som stöd för att disponera egna muntliga och skriftliga texter - strukturer i tidningstexter och andra medietexter, källkritik - analys av språkets strukturer - romanen som litterär genre, historiskt och i nuet - recensionen