6 LEDARE DET BEHÖVS EN DIALOG MELLAN SJÖFARTENS PARTER OCH POLITIKERNA

Transkript

1 6 nr 2010 LEDARE DET BEHÖVS EN DIALOG MELLAN SJÖFARTENS PARTER OCH POLITIKERNA årgång 103 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 1

2 LEDARE. DET BEHÖVS EN DIALOG MELLAN SJÖFARTENS PARTER OCH POLITIKERNA Sveriges Fartygsbefälsförening tar inte ställning i partipolitik. Vi är med andra ord varken till höger eller vänster vad gäller politiken. Däremot tar vi ställning i politiska frågor som berör våra medlemmar. Ett exempel är den utredning som pågår om sjöfartens konkurrensförutsättning och där utredaren även fått uppdraget att särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt skeppsregister - SIS. Utredningen skall vara klar den 27 oktober i år. SFBFs inställning i frågan borde vid dags dato vara välkänd. Vi har hela tiden påpekat att de internationella register som införts i övriga europeiska länder inte varit till gagn för nationalstaternas sjöfolk, utan snarare tvärtom. Allt färre arbetstillfällen är resultatet. Fortfarande får i och för sig befäl från EU-regionen och Norge arbete i dessa register, men den troliga orsaken till detta är nog snarare att det är brist på sjöfolk, och då framförallt befäl, i världshandelsflottan. Vi inom de sjöfackliga organisationerna är mycket oroliga för ett internationellt register, och det är bland annat på grund av att vi känner oro för att de enskilda sjömännen inte på något vis kommer att kunna känna sig trygga, vare sig vad gäller anställning eller vad gäller att få sin rättmätiga lön. Om ett register införs, kommer Sverige att bryta mot ett antal grundläggande ILO-konventioner som man har ratificerat. Konventioner som reglerar rätten att fritt organisera sig, rätten att teckna kollektivavtal och även att använda konfliktvapnet. Vi har redan anmält Sverige till ILO, och det är på grundval av att man har sänkt den nationella skyddsnivån på fartyg när det gäller rätten till lön vid sjukdom. Enligt artikel 19:8 i ILOs stadgar får varken ett antagande eller en ratifikation av en konvention användas för att sänka en nationell skyddsnivå, trots att den blir förenlig med konventionens minimikrav. Detta har Sverige gjort i och med införandet av proposition 2009/10:161. Sådana förändringar är ytterligare bekräftelser på våra farhågor om att allt just nu handlar om att försämra för sjöfolket. Det är alltid lättast att rationalisera och försämra för dem som har minst möjlighet att försvara sig. Trenden är tydlig att de ombordanställda är de som kommer att drabbas av försämringar vad gäller social trygghet, arbetsrätt, lön och arbetsmiljö. I mina möten med medlemmar och icke medlemmar så talar en del om vikten av ett sjöfartskluster. En förutsättning för ett sådant är en stark handelsflotta, och ett register enligt ovanstående skulle vara lösningen på detta. Detta tvivlar jag starkt på. Om man ser utvecklingen i många rederier så är det inte enbart arbetstillfällen för ombordanställda som flyttar, även landorganisationen drabbas och allt fler trading- och administrationsavdelningar byter flagg, när flytten går till Asien. Således är min absoluta uppfattning att internationella register inte på något vis är garanten för att svensk sjöfart kommer att finnas kvar i framtiden. Att hela tiden jaga kostnader och att man nu även flyttar hela rederikontor utomlands är bara en början på att utarma och marginalisera svensk sjöfart, till att i förlängningen bli en kuststat Jörgen Lorén, ordförande SFBF. med en synnerligen liten handelsflotta. Rederierna, kunskapen och makten i de internationella forumen kommer att i allt högre grad finnas i Asien. Europeisk sjöfart kommer inte att vara betydelsefull i framtiden, eftersom politiker och redare uppenbarligen är överens om att det inte skall finnas en stark handelsflotta i vare sig i Sverige eller i andra västeuropeiska länder. Kunskapen och tillväxten i en nationell handelsflotta bygger på att det finns just kompetens inom nationens gränser. Det får man bara om man har en verksamhet med anställda inom flaggstaten. Jag hoppas verkligen att svenska politiker och redare vaknar till liv, och inser att om utvecklingen fortsätter med utflaggning av fartyg och kontor, så lär det inte dröja innan rederierna tappar marknad och förlorar affärsuppgörelser gentemot konkurrenter. Med kunskapsbrist kommer även problem med att kunna göra sig hörd i de internationella forumen där bland annat regelverk skapas. Jag hoppas verkligen att en dialog mellan politiker och sjöfartens parter kan påbörjas, där skapandet av en gemensam syn för en framtida stark svensk sjöfart kan sjösättas, så att det finns en framtid för svenska ungdomar i sjöfartrelaterade yrken. Med önskan om förliga vindar Jörgen Lorén, ordförande SFBF 2 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10

3 INNEHÅLL. sid 4-5 GEMENSAM KLUBBORDFÖRANDEKONFERENS Den 6-8 september samlades Fartygsbefälsföreningens och Sjöbefälsförbundets klubbordföranden till konferens i Falkenberg. Vid samma tillfälle hade de båda förbundens styrelser ett gemensamt möte för att fortsätta diskussionerna om att bilda ett nytt enat sjöbefälsfack. Destination Gotlands M/S Gotland. FOTO: LINDA SUNDGREN sid 6-7 VILKA VILL HA ETT SIS? Inför riksdagsvalet frågade de sjöfackliga organisationerna de politiska partierna hur de ställer sig till att införa ett svenskt internationellt register, ett förslag som just nu utreds av alliansregeringen. Den aktuella utredningen är inte klar förrän efter valet, men redan nu står det klart att ett sådant register bryter mot både internationella konventioner och svenska lagar om medbestämmande och anställnigsskydd - LAS. Läs det öppna brevet och riksdagspartiernas svar. sid HANS-DIETER GRAHL NY VD I SFBF Sedan den 1 september är Hans-Dieter Grahl verkställande direktör i Sveriges Fartygsbefälsförening. Hans-Dieter är ingen ny bekantskap för de flesta. Han har arbetat som ombudsman i föreningen sedan 1997 och varit medlem sedan 1968 när han utexaminerades från Sjöbefälsskolan i Kalmar som telegrafist....dessutom: YEAR OF THE SEAFARER: Färjorna nödvändiga för Gotland sid 12-13, Världssjöfartens Dag firade Year of the Seafarer sid 14, Flera fartyg flyttar runt i Norden sid 15, Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informernar sid 16-17, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 29 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 3

4 AVTALSKONFERENS. GEMENSAM KONFERENS FÖR SFBFs OCH SBFs KLUBBORDFÖRANDEN Den 6-8 september samlades Fartygsbefälsföreningens och Sjöbefälsförbundets klubbordföranden till konferens i Falkenberg. Vid samma tillfälle hade de båda förbundens styrelser ett gemensamt möte för att fortsätta diskussionerna om att bilda ett nytt enat sjöbefälsfack. Klubbordförandekonferensen inleddes med en sjöfartspolitisk diskussion, föranledd av den utredning om sjöfartens konkurrensförutsättningar som Näringsdepartementet tillsatt. Utredningen föreslår att ett svenskt internationellt register - SIS - införs. Registret föreslås omfatta fartyg över 500 BRT och som huvudsakligen går i fjärrfart. Fartygen som omfattas av registret kan bemannas enbart av sjöfolk från lågkostnadsländer, undantaget befälhavare som ska komma från ett EU/ EES-land. För att göra det möjligt att införa ett svenskt internationellt register, krävs att Sverige bryter mot de ILO-konventioner som man ratificerat. Det gäller bland annat rätten att organisera sig, rätten att teckna kollektivavtal och möjligheten att gå i konflikt. Men det krävs också kraftiga förändringar i MBL som innebär inskränkningar i rätten att teckna kollektivavtal och rätten att använda konfliktvapnet. Även LAS måste ändras så att redaren ges möjlighet att säga upp samtliga anställda utan saklig grund, vid ett inträde i det internationella registret. Utredningen kommer att presenteras den 27 oktober, och Hans-Dieter Grahl, SFBFs VD, som föredrog frågan, menade att om Alliansen vinner valet kommer det säkert en proposition i frågan. - Man har redan utformat lagändringen i Lagen om anställningsskydd, berättade Grahl, som också menade att detta är oerhört provocerande eftersom man nu vill införa ytterligare ett skäl för uppsägning, som gäller enbart för sjömän. På förslag av Leif Palm, SBFs vice VD, sammanställdes ett öppet brev till samtliga riksdagspartier, där man krävde svar före valet, om partierna var beredda att införa ett SIS i enlighet med vad Alliansen föreslagit. (Se hela brevet och riksdagspartiernas svar på nästa uppslag sid. 6-7.) Christer Themnér, SBFs VD, berättade att han och Hans-Dieter Grahl haft ett möte om ITP-sjö med redarna. - De drog ju tillbaks uppsägningen av pensionsavtalet i mars. Men nu vill de förhandla igen, sa Themnér. De la fram ett förslag där vi skulle vara med om att bygga upp en fond under fem år som buffert. - Men vi sa nej till deras förslag, eftersom vi redan avstått från våra löner. De har lovat att komma med ett nytt förslag. Klubbordförandena diskuterade även kraven inför nästa års avtalsrörelse. Man arbetade i work shops och presenterade sedan vad man kommit fram till inför hela gruppen. Frågor som togs upp av grupperna var bland andra: sjuklön, föräldraledighet, bostadskungörelsen, HSC-tillägg och ITP-sjö samt en rad lokala frågor. Det blir nu SFBFs och SBFs förhandlingsdelegationer = styrelser som kommer att sammanställa och finslipa avtalskraven inför nästa lönerörelse. På det gemensamma styrelsemötet summerades vilka steg som tagits mot ett ny befälsorganisation. - Vi går sakta men säkert mot ett gemensamt förbund, sa Christer Themnér. Vi har nu förhandlingskartell, gemensamma styrelsemöten och gemensam facklig grundkurs. Vissa kan tycka att det tar tid. Men det måste få ta tid för att hamna rätt så småningom. SFBFs och SBFs styrelser kommer att träffas under de kommande gemensamma avtalsförhandlingarna. Och därefter kommer den arbetsgrupp som består av förbundens ordföranden och verkställande direktörer och några till att träffas. Gruppen kommer att ha avrapportering i vinter och utvärdering i vår. Målet är att lägga fram ett färdigt förslag till ny organisation på Sjöbefälsförbundets kongress MARIE HALVDANSON T. h. bildcollage från SFBFs och SBFs gemensamma klubbordförandekonferens. FOTO: MARIE HALVDANSON 4 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10

5 AVTALSKONFERENS. NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 5

6 Vilka SJÖFARTSPOLITIK. VILL HA ETT SIS? Inför riksdagsvalet frågade de sjöfackliga organisationerna de politiska partierna hur de ställer sig till att införa ett svenskt internationellt register, ett förslag som just nu utreds av alliansregeringen. Den aktuella utredningen är inte klar förrän efter valet, men redan nu står det klart att ett sådant register bryter mot både internationella konventioner och svenska lagar om medbestämmande och anställnigsskydd - LAS. Läs det öppna brevet och riksdagspartiernas svar. Mer om utredningen på Öppet brev till Riksdagspartierna inför årets Riksdagsval Införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister Den nuvarande Alliansregeringen har tillsatt en utredning om sjöfartens konkurrens-förutsättningar. I direktivet till utredningen ingår bland annat, efter önskemål från vissa rederier, att särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt skeppsregister (SIS). Utredningen kommer att presentera sitt betänkande den 27/10, det vill säga efter årets rikdagsval. Det utmärkande för ett internatinonellt register är att det arbetsrättsliga skyddet och de arbets-rättsliga rättigheterna inskränks för de ombordanställda sjömännen. För att möjliggöra införandet av ett svenskt internationellt register krävs att Sverige bryter mot de ILO konventioner Sverige ratificerat och lovat att upprätthålla. Det gäller bland annat rätten att organisera sig samt rätten att teckna kollektivavtal. Vidare krävs kraftiga förändringar i MBL innebärande inskränkningar i rätten att teckna kollektivavtal och rätten att använda konfliktvapnet. Även anställningsskyddet försämras genom att redarna ges möjlighet till att säga upp sjömännen utan iakttagande av saklig grund. Vi, Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet, representerande 4500 sjöbefäl i svenska handelsflottan avkräver i god tid innan valdagen den 19 september besked om ni är beredda att föreslå att ett SIS införs som innebär att Internationellt -Sverige bryter mot de internationella konventioner man ratificerat och nationellt -kraftigt inskränker de fackliga rättigheterna för en hel yrkeskår -inskränker medborgarnas grundlagsskyddade rätt att gå ut i konflikt -LAS sätts ur spel för sjömän på svenska fartyg FOLKPARTIET Folkpartiet kommer även fortsatt att verka för att tonnagebeskattning av fartyg införs under nästa mandatperiod. Vi vill att svenska fartyg tonnagebeskattas för att stärka vår konkurrensneutralitet gentemot andra sjöfartsnationer CENTERPARTIET Om vi vill behålla svensk sjöfartsnäring med alla de jobb som finns i sjöfartsklustret, är det oerhört viktigt att vi funderar på hur vi kan stärka konkurrenskraften även för sjöfarten, och därför har alliansregeringen gett den förra socialdemokratiska statssekreteraren Jonas Bjelfvenstam i uppdrag att titta på vad som kan göras för att förbättra för sjöfarten. Ett av de förslag som Bjelfvenstam ska undersöka är vilka för- och nackdelar ett internationellt register för sjöfarten, likt det danska och norska registerna, kan ha. Bjelfvenstam kommer att presentera sina förslag i oktober och först då kommer vi få reda på vad han föreslår. Utan att gå händelserna i förväg gällande kommande förslag kan vi konstatera att utflaggningen av svenska fartygen är ett direkt hot mot svenska arbetstillfällen. De rederier som flaggar ut flyttar till länder just med internationella register, och för dessa gäller varken svensk lagstiftning eller svenska kollektivavtal - detta är inte en bra utveckling. Med fler svenska rederier och fartyg under svensk flagg förbättras möjligheten för svensk industri att få till stånd smarta och effektiva logistiklösningar som är ett måste för att Sverige även framöver ska kunna vara en konkurrenskraftig nation. Vi vill som sagt inte gå händelserna i förväg, men vi måste göra något åt för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och därmed rädda jobben. Att sitta passivt och inte följa den internationella utvecklingen kommer inte att rädda några jobb. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10

7 SJÖFARTSPOLITIK. KRISTDEMOKRATERNA Svensk sjöfartsnäring är av central betydelse för vår handel. Över 90 procent av Sveriges export sker via sjöfarten. Sjöfartsnäringen utgör, enligt en studie publicerad 2006 vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, navet i ett industriellt kluster med cirka anställda. Vid internationella kriser som direkt berör Sverige finns det ett betydande värde i att ha en egen handelsflotta som kan bidra till att säkra transportvägar till och från Sverige. Den svenska regeringen och svenska myndigheter arbetar i internationella fora för att skapa gemensamma regelverk, utan en svensk rederinäring skulle detta arbete ha små möjligheter att vinna gehör. I Sverige finns också en betydande utbildning av kvalificerad sjöpersonal och denna utbildning förutsätter ett intimt samarbete med den svenska rederinäringen. Sjöfartsnäringen har gått bra de senaste åren och handelsflottan har föryngrats. Det är viktigt att sjöfartsnäringen nu inte tappar tempo eller trängs tillbaka. Att tonnageskatten ständigt skjuts på framtiden ger anledning till oro, liksom förslag på nya regler för fartygsbränsle, som antagits utan föregående konsekvensbedömning. Regeringen har tillsatt en utredning om införandet av ett svenskt internationellt register för sjöfarten. Utredaren ska presentera sitt betänkande i oktober Kristdemokraterna är tveksamma till ett sådant register, eftersom det kan hota svenska sjömäns arbetstillfällen, samt sjöfartens kvalitet. Vi är dock positiva till en genomlysning av de möjliga för- och nackdelarna med ett sådant register. VÄNSTERPARTIET Liknande internationella register har skapats för att införa bekvämlighetsflaggsliknande förhållanden under nationell flagg och på så sätt sänka bemanningskostnaderna. De innehåller vanligtvis metoder för inskränkningar av de nationella facken i rätten att teckna kollektivavtal, att delar av den nationella arbetsrätten inte gäller i registret och diskriminerande sociallagstiftning för lågavlönade icke-européer. Vänsterpartiet och de Rödgröna säger därför bestämt nej till införandet av ett internationellt svenskt register. SOCIALDEMOKRATERNA Socialdemokraterna har ett klart besked att ge: Vi kommer aldrig att medverka till att ett svenskt internationellt skeppsregister införs. Ett införande innebär per defintion att centrala delar av den svenska arbetsrätten hotas. Både kollektivavtalsrätten och Lagen om anställningsskydd kommer så vitt vi kan bedöma helt sättas ur spel för fartyg registrerade i den internationella registerdelen. Detta är fullständigt oacceptabelt. MODERATERNA Tack för ert brev och de bifogade frågorna. Med tanke på att Moderaterna ännu inte har sett något förslag från utredningen Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg kan vi inte uttala i sak om det som behandlas i brevet. Det framgår tydligt i utredningsdirektiven att När det gäller överväganden om ett svenskt internationellt fartygsregister ska utredaren särskilt beakta befintliga kollektivavtalslösningar och de internationella konventioner på arbetsrättens område som är bindande för Sverige och som berörs av ett sådant register.. Moderaterna utgår från att så sker. Vad gäller själva grunden för utredningen har vi noterat att ett antal nybyggda fartyg flaggats i andra register än det svenska. Detta är en utveckling som bl.a. bidragit till en åldrande svensk fartygsflotta och allt färre fartyg under svensk flagg sett över en längre tidsperiod. Det finns flera faktorer som påverkar denna utveckling och därför genomför vi nu en utredning Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg för att utreda vad som kan göras för att stärka den svenska sjöfarten. Visionen är att inflaggningen ska öka och att hela sjöfartsnäringen kan expandera. Då måste vi tydliggöra vad det är som påverkar skeendet och vilken omfattning det har. Med anledning av att flera utflaggningar skett till internationella register måste vi klargöra varför och om detta kan vara ett alternativ för Sverige. Utredningen undersöker även förutsättningarna för att vidga sjöfartsstödet till andra fartyg än de som i huvudsak går i utrikestrafik. Utredningen är bred och väjer inte för obekväma frågor utan nu vänder vi på alla stenar. Endast med kunskap kan vi gå vidare för att finna bra lösningar på problemen. Den utredningen som pågår måste ha sin gång och därför alldeles för tidigt att uttala vad förslagen kan innehålla och vilka effekter de kan få. För Moderaterna är svenskflaggad sjöfart kvalitetssjöfart och med detta en hög miljö- och säkerhetsstandard. I detta ingår givetvis att det finns välutbildad och kompetent personal såsom det idag gör på svensk flaggade fartyg. MILJÖPARTIET Miljöpartiet de gröna står bakom den så kallade svenska modellen där kollektivavtalen är ett av grundfundamenten för reglering av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Vi står också bakom principerna i MBL och LAS. Det ska betonas att vi ännu inte sett det slutgiltiga resultatet av utredningen. Men om utredningen kommer att utmynna i skarpa förslag, utifrån de analyser som formulerats i det utkast som utredaren låtit ett antal intressenter ta del av, då kommer vi med stor säkerhet vara mycket kritiska till förslagen. NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 7

8 SFBF. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel STEWARDARNAS GARANTI- OCH UNDERSTÖDSFOND Intendenturbefäl som är medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening kan söka bidrag ur Stewardarnas Garanti- och Understödsfond. Fondens ändamål är att lämna tillfälligt understöd åt medlemmar som erlagt stipulerade avgifter och som utan eget förvållande råkat i nödställd belägenhet. Ansökningsblankett kan beställas från SFBFs kansli tel eller laddas ner från Ansökan skall vara SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm tillhanda senast den 6 december HERMAN SIGRID &NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm, tillhanda senast den 15 oktober Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: eller beställas från föreningens kansli tel MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 6/10

9 OUMBÄRLIGA BÖCKER FÖR SJÖFARTENS AKTÖRER HÖSTENS NYHETER! 345 kr Svensk Sjöfartshistoria I storm och stiltje Sammanställd av Anders Lindström och Gert Malmberg Här skildras Sveriges sjöfartshistoria från 1850-talet och framåt, med fokus på tiden efter andra världskriget och fram till idag, av ett tiotal skribenter med erfarenhet inom olika områden av sjöfartsnäringen. 400 sidor. PÅ KÖPET* 145 kr KÄRLEK TILL SJÖSS LUST OCH LÄNGTAN Novellsamling på temat kärlek till sjöss. Ett tjugotal skribenter skildrar på olika sätt kärlek ombord och i hamn, längtan till dem därhemma och kärleken till havet och medmänniskorna. 160 kr SJÖMANSHUSTRU Var fjärde sjöman i världshandelsflottan kommer från Filippinerna. Bakom de flesta finns en sjömanshustru. Boken skildrar dessa kvinnor i vardagslivet, samt presenterar svenska rederier med filippinsk besättning. Rikt illustrerad. SVERIGES MARITIMA INDEX 2010 Redaktör Klara Magnusson I text och bild presenteras handelsfartyg i svensk ägo (både svensk- och utlandsflaggade), fiskefartyg och segelfartyg. Även reportage, adresslistor m m. Ord. pris 290 kr * Handla för minst 500 kr och du får boken SMI 2010 GRATIS! Erbjudandet gäller t.o.m Välkommen med din beställning! Beställ genom att sätta in pengar på plusgiro eller bankgiro Ange mottagare, leveransadress och beställd titel. (Glöm ej frakten, 50 kr). Du kan ockå beställa via vår hemsida där du även hittar hela vårt sortiment. Fraktavgift tillkommer (50 kr inom Sverige, 125 kr inom Europa). Breakwater Publishing AB, info@breakwater.se, Banehagsgatan 15, Göteborg, NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 9

10 SFBF. Hans-Dieter Grahl, VD i Sveriges Fartygsbefälsförening från den 1 september. FOTO: MARIE HALVDANSON HANS-DIETER GRAHL NY VD I SFBF Sedan den 1 september är Hans-Dieter Grahl verkställande direktör i Sveriges Fartygsbefälsförening. Hans-Dieter är ingen ny bekantskap för de flesta. Han har arbetat som ombudsman i föreningen sedan 1997 och varit medlem sedan 1968 när han utexaminerades från Sjöbefälsskolan i Kalmar som telegrafist. De första åren till sjöss som telegrafist seglade Hans-Dieter i Gorthon. Därefter blev det Gränges och Svenska Ostasiatiska Kompaniet kom han till Consafe, som senare blev Safe Service. Där var han med och bildade SFBF-klubben och var dess ordförande mellan 1986 och Hans-Dieter Grahl var vice ordförande och ordförande i SFBFs numera avsomnade telegrafistsektion och därmed ledamot av SFBFs styrelse. Han var sedan slutet av 70-talet ledamot av SFBFs Centralstyrelse och senare kongressombud. Samtidigt som Hans-Dieter arbetate på riggarna läste han ekonomlinjen på Högskolan i Sundsvall/Härnösand. Hans-Dieter Grahl har med åren blivit SFBFs skatte-expert. Det är han som står bakom formlerna för beräkning av den reduktion och det avdrag som infördes för sjömän, när sjömanskatten försvann. Men han är även föreningens pensionsexpert, och förra året hade han det hett om öronen när redarna sa upp ITP-sjöavtalet och föreslog sådana försämringar för sjöbefälen, att det ledde till strejkvarsel från SFBF och SBF. Redarna drog senare tillbaks sin uppsägning av ITPsjöavtalet och SFBF och SBF sina varsel, men nu har redarna kommit tillbaks och man har påbörjat nya förhandlingar om pensionen. Fartygsbefälsföreningen kommer inte att anställa en ny ombudsman förrän man sett vart det lutar med utflaggningar, den nya sjöfartspolitiken och de samtal som pågår med Sjöbefälsförbundet om att bilda en ny gemensam sjöbefälsorganisation. För Hans-Dieter innebär det att han har kvar samma ombudsmannafrågor som han hade tidigare - plus arbetet som verkställande direktör. - Förutom ITP-sjöförhandlingarna, pågår även förhandlingarna om skärgårdsavtalet, säger Hans-Dieter Grahl. Även befälhavarna i Vägverket har en besvärlig situation, där förra årets lönerevison ännu inte är klar på grund av att rederiet inte har rätt värdering av befälhavarna. Föreningen behöver också lyfta fram intendenturbefälet i större utsträckning. Dessutom står vi inför en central avtalsrörelse. Avtalen med SARF går ut den 31 januari Hans-Dieter menar att branschen befinner sig i ett slags vakuum just nu. - Det är svårt att sia om framtiden, säger han. Hur mycket kommer den politiska kartan att ritas om med den nya regeringsbildningen? Och kommer det att påverka utredningen om att införa ett svensk internationellt register? Kommer utflaggningen att fortsätta i samma takt som nu? Frågorna är många. Enligt förslaget i utredningen skulle registret endast gälla för fartyg i fjärrfart. Färjefolket skulle alltså vara kvar, men det kan ändå betyda att föreningen tappar medlemmar. - Ja, och det betyder framför allt att vi måste arbeta på ett annat sätt, säger Hans-Dieter. Vi måste se hur vi kan hjälpa de medlemmar som arbetar internationellt, bland annat med 10 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10

11 SFBF. Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på Du kan också ringa skattefrågor och annat som rör utlandsanställning. Och om ett SIS införs, är frågan hur det kommer att vara konstruerat - som ett norskt NIS eller ett danskt DIS? - Blir registret enligt norsk modell, har vi fortfarande förhandlingsrätt, säger Hans-Dieter. Men blir det som DIS kan vi enbart påverka om det finns svenska medborgare ombord. I övrigt fortsätter samtalen med SBF om att bilda ett nytt sjöbefälsförbund. - Det är angelägna samtal som kommer att fortgå under den närmaste framtiden, säger Hans-Dieter Grahl. Samarbetet har redan manifesterats genom den förhandlingskartell vi bildat för att gemensamt förhandla om centrala och lokala kollektivavtal. Det är viktigt för medlemsnyttan med en stark organisation, och det får vi genom att de båda sjöbefälsorganisationerna bildar en gemensam ny organisation. MARIE HALVDANSON FACKLIG GRUNDKURS SFBF och SBF anordnar en gemensam facklig grundkurs den november på Lidingö Hotell och Utbildningscentrum i Stockholm. Kursen inleds med lunch den 16 november och avslutas med lunch den 18 november. Amälan senast den 1 november till Agneta Häll, SFBFs kansli, tel , kansli@sfbf.se NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL CHEMICALS...and remember QUALITY IS EFFECTIVE Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0) Fax +46 (0) marisol@maritech.se NAUTISK TIDSKRIFT 6/10 11

12 YEAR OF THE SEAFARER. Färjorna NÖDVÄNDIGA FÖR GOTLAND Med bara tre timmar till fastlandet har möjligheten att bo på Sveriges största ö ökat avsevärt. Färjetrafiken är nödvändig för gotlänningarnas vardag, men fartygen är inte anpassade efter traden vilket påverkar både service och arbetsmiljö. För besättningen är det aningen kluvet. Å ena sidan pratar man varmt om gamla tider med fem timmars överresa, stora fartyg, välplanerade ytor, rymliga serveringar och lugnare tempo. Å andra sidan vet man att den kortade restiden som kom med snabbfärjorna 2003 var nödvändig, både för att få behålla uppdraget att trafikera linjen och för passagerarna. Pendlarna har blivit fler och fartygen hinner numera med sex turer om dygnet mellan Nynäshamn och Visby istället fyra. Resandet har ökat enormt, säger befälhavare Göran Wassberg. Många veckopendlar och åker söndag till torsdag, men även måndagsmorgnar kan det vara mycket bilar. Gotlänningarna är helt beroende av färjetrafiken till och från fastlandet. Förutom passagerare skeppas post samt en stor del av det som konsumeras på ön med Destination Gotlands fartyg. Alla som bor på Gotland är väldigt engagerade i trafiken, säger intendent Ingela Örnberg som så många andra i besättningen själv bor på ön. Är man på fest och berättar vart man jobbar är diskussionen igång direkt. Gotlandstrafiken får man med modersmjölken och alla har åsikter om den. Att resandet är frekvent, inte bara under sommarmånaderna, märks även idag. Trots att det är en vanlig torsdag i september och klockan är elva på förmiddagen, är det fullt med folk på däck sju där ombordservicen är samlad. Ännu återstår några minuter innan avgång men kön till serveringen ringlar redan långt ut bland borden. Det här är ett problem, konstaterar Ingela Örnberg. Fartyget är inte anpassat för den här linjen och vi som jobbar ombord blev inte tillfrågade om hur vi ville ha det när hon byggdes. Den tiden är förbi när man skräddarsydde fartyg för traden. Ingela Örnberg säger hon hade velat ge såväl servering som butik, kök och lekrum en annan placering och utformning. Nu ligger exempelvis informationen mitt emellan barnbion och lekrummet. Det blir mycket spring och stoj och det kan vara ganska påfrestande för personalen. På gamla Visby låg lekrummet på en avskild avdelning med tillhörande föräldrasalonger i aktern, men någon sådan lösning är inte möjlig här. I byssan är det trångt. Den ligger i en smal fil med disk och kallskänk i vardera ända, och öppnas ugnen går det inte att komma förbi med en kantin. Här inne tillagas all mat, både till passagerare och personal. Till skillnad från hur det brukar vara inom färjetrafiken, där kockarna helst lagar restaurangmat, föredras personalmaten här. Ja, annars hade man bara fått stå och sprätta påsar, säger Anna Rehnqvist medan hon öser ut frusen pyttipanna i vida ugnsformar. Till restaurangen gör vi nästan bara halvfabrikat men personalmaten lagar vi från grunden. Kollegan Frank Lindstedt nickar instämmande. Han säger att köket helt enkelt är för litet för att de ska kunna laga mer avancerad mat till restaurangen. När fartyget byggdes antogs att intresset för att äta under den relativt korta överresan skulle vara litet. Det var en missberäkning. Många av de passagerare som det finns plats för vill ha lagad mat och det är nästan alltid kö till serveringen, berättar Anna Rehnqvist. Vi får lyfta saker från stekborden och använda halvfabrikat för att hinna med. Men trots den halvdana planeringen av serviceytorna är stämningen bland besättningen god. Man verkar trivas och det finns en påtaglig stolthet över både fartyg och arbete. Vi har väldigt låga sjukskrivningstal (4,4 procent totalt i rederiet). Personalomsättningen är låg och många av oss har jobbat länge på linjen, säger Ingela Örnberg. Längre ner i fartyget är det också betydligt rymligare. Sven Svegmo är teknisk chef. På hans avdelningar som är fördelade över däck ett och två, är det gott om både utrymme och mankraft. Det är nog tänkt att man ska kunna bygga om här och kanske göra kasino eller disco om fartyget någon gång säljs till ett land som tillåter sådant, säger han medan vi rör oss mellan de stora, öppna ytorna. Framför en djup containerhiss med anslutning till bildäck stannar han till. Men det här är inte en särskilt bra lösning. På gamla Visby lyftes allting ombord direkt från kaj med kran på utsidan och upp på däck. Nu måste vi köra ombord grejerna på bildäck och sedan ner hit till däck två och vidare ut till avdelningarna. Det stör lastning och lossning och under högsäsong kan det vara svårt att hinna med när vi bara har en timme till kaj. Annars säger han sig vara nöjd med organisationen i maskin. Av de tio tolv personer som arbetar här är fem befäl och bemanningen är tillräcklig för att sköta underhållet. Fartyget byter också linje var fjortonde dag till Visby Oskarshamn. Den traden är betydligt lugnare vilket ger mer ostörd arbetstid. Vi gör nästan allting själva och det är för det mesta inga problem att hinna. Och det är aldrig något knussel på rederiet när vi beställer grejer och vi får det vi vill ha, säger Sven Svegmo. Men även här nere är det stressigt ibland. I verkstaden står reparatör Peter Martinsson, och putsar en stålram som ska monteras i en trappa mellan passa- 12 NAUTISK TIDSKRIFT 6/10