yz123 Ni har helgats SIDAN 3 S ANGER: 125, 66 Vand aldrig din vrede mot Jehova SIDAN 10 SANGER: 119, 80

Transkript

1 15 AUGUSTI 2013 yz123 STUDIEARTIKLAR 30 SEPTEMBER 6 OKTOBER Ni har helgats SIDAN 3 S ANGER: 125, OKTOBER Vand aldrig din vrede mot Jehova SIDAN 10 SANGER: 119, OKTOBER Tank pa varandra och uppmuntra varandra SIDAN 18 SANGER: 124, OKTOBER Tank pahurjehova vill att vi ska vara SIDAN 23 SANGER: 61, 43

2 STUDIEARTIKLAR ˇ Ni har helgats PAPUA NYA GUINEA FRAMSIDAN: Forkunnare predikar fran hus till hus i Erap, en av manga isolerade bergsbyar i Morobeprovinsen i Papua Nya Guinea. Befolkning: Medeltal forkunnare: Medeltal reguljara pionjarer: 367 Medeltal bibelstudier: N arvarande vid Aminnelsen 2012: Oversattning: 14 sprak Som Jehovas overlamnade tjanare har vi blivit helgade, eller avskilda for helig tjanst. Den har artikeln behandlar Nehemjas trettonde kapitel. Vi ska ga igenom fyra lardomar som kan hjalpa oss att forbli heliga. ˇ Vand aldrig din vrede mot Jehova Den har artikeln behandlar fem faktorer som skulle kunna fa en lojal kristen att vanda sin vrede mot Jehova. (Ords. 19:3) Sedan ska vi se narmare pa fem saker som hjalper oss att aldrig ge Jehova skulden for vara problem. ˇ Tank pa varandra och uppmuntra varandra ˇ Tank pa hur Jehova vill att vi ska vara Den forsta av de har artiklarna behandlar hur vi kan hjalpa varandra att sta fasta trots de utmaningar vi stalls infor. Den andra visar hur vi kan lyckas sta emot de frestelser Satan anvander for att skada vart forhallande till Jehova. OVRIGA ARTIKLAR 8 Fragor fran lasekretsen Varje forkunnare kunde i genomsnitt valkomna omkring sex intresserade till Aminnelsen. 9 Jehova bar bordan at mig dag efter dag 15 Foraldrar Undervisa era barn fran deras tidiga barndom 28 Elisa sag vagnar av eld Gor du det? 31 Ur vart arkiv yz1236 Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens oversattning av Den heliga skrift studie utgava med fotnoter och parallellhanvisningar. August 15, 2013 Vol. 134, No. 16 Semimonthly SWEDISH Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und TraktatGesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/ Taunus. Vakttornet (ISSN ) utges pa svenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. The Watchtower (ISSN ). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER: Send address changes to Watchtower, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsyl vania. Alla rattigheter forbehallna. Printed in Germany.

3 Ni har helgats Ni har tv attats rena, ni har helgats. (1 KOR. 6:11) VAD SKULLE DU SVARA? Varfor maste vi undvika daligt umgange? Hur kan vi ge vart stod at Jehovas verk? Vad kommer att hjalpa oss att prioritera andliga intressen och att skydda var kristna identitet? JERUSALEMS invanare har fatt nagot att prata om. En ok and utlanning bor i en av templets kamrar. Leviter lamnar sina uppgifter. De aldste bedriver handel pa sabbaten i stallet for att ta ledningen i tillbedjan. Manga israeliter gifter sig med icke-judar. Det har ar bara nagra av de problem som oroar Nehemja nar han aterv ander till Jerusalem strax efter ar 443 f.v.t. (Neh. 13:6) 2 Som nation var Israel overlamnad at Gud. Ar 1513 f.v.t. hade israeliterna lovat att gora Jehovas vilja. De sa: Allt vad Jehova har sagt vill vi gora. (2 Mos. 24:3) Sa Gud helgade dem, eller avskilde dem som sitt utvalda folk. Vilket privilegium! Fyrtio ar senare paminde Mose: Du ar ett heligt folk for Jehova, din Gud. Dig har Jehova, din Gud, utvalt till att vara hans folk, en sarskild egendom, bland alla folk som ar pa jordens yta. (5 Mos. 7:6) 3 Sorgligt nog varade inte Israels entusiasm over att vara en helig nation sarskilt lange. Aven om det alltid fanns enskilda individer som tjanade Gud, var de flesta judar mer intresserade av att ge ett heligt eller fromt intryck an av att gora Guds vilja. Nar Nehemja kom till Jerusalem for andra gangen hade det gatt omkring hundra arsedanengrupptrogna judar aterv ant fran Babylon for att ateruppr at- ta sann tillbedjan. Och an en gang hade nationens andlighet avtagit. 4 I likhet med israeliterna har Jehovas vittnen i var tid helgats av Gud. Bade smorda kristna och de som tillhor den stora skaran ar heliga, avskilda 1. Vad upptackte Nehemja nar han aterv ande till Jerusalem? (Se bilden i inledningen.) 2. Hur blev Israel en helig nation? 3. Hur var judarnas andlighet nar Nehemja kom till Jerusalem for andra gangen? 4. Vilka punkter som kan hjalpa oss att forbli heliga ska vi ga igenom? 3

4 for helig tjanst. (Upp. 7:9, 14, 15; 1 Kor. 6:11) Israeliterna forlorade sitt goda for- hallande till Jehova darf or att de inte forblev heliga. Vi vill inte att samma sak ska handa oss. Vad kan vi gora for att forhindra det, saattvikanf orbli heliga och Jehova kan anvanda oss i sin tjanst? I den har artikeln ska vi se nar- mare pafyral ardomar vi kan dra fran Nehemjas trettonde kapitel: 1) Undvik daligt umgange, 2) understod Jehovas verk, 3) prioritera andliga intressen och 4) skydda din kristna identitet. Vi ska nu ga igenom dem i tur och ordning. UNDVIK DALIGT UMGANGE 5 Las Nehemja 13:4 9. Eftersom varl- den omkring oss ar oren ar det inte latt for oss att forbli heliga. Bibeln berattar om overstepr asten Eljasib och en man vid namn Tobia, som var ammonit och troligen en lagre tjansteman under den persiske kungen. Tobia och hans van- ner hade motarbetat Nehemjas arbete med att ateruppbygga Jerusalems murar. (Neh. 2:10) Ammoniter hade inte tilltrade till tempelomradet. (5 Mos. 23:3) Sahurkunde overstepr asten tilllata att en man som Tobia vistades i en av templets matsalar? 6 Tobia hade ett nara samarbete med Eljasib. Tobia och hans son Jehohanan hade gift sig med judiska kvinnor, och manga judar talade val om Tobia. (Neh. 6:17 19) En av Eljasibs sonsoner var gift med en dotter till Sanballat, stat- hallare i Samaria och en av Tobias nar- maste vanner. (Neh. 13:28) Dessa band kan forklara varfor overstepr asten Eljasib lat sig paverkas av en icke troende, som ocksavarmotst andare. Men Ne- 5, 6. Vilka var Eljasib och Tobia, och vilket for- hallande hade de till varandra? hemja var lojal mot Jehova och kastade ut allt Tobias bohag ur matsalen. 7 Vi ar Guds overl amnade folk, salo- jaliteten mot Jehova maste komma forst iv ara liv. Om vi inte foljer hans rattf ardiga normer kan vi inte forbli heliga in- for honom. Vi far inte lata familjeband bli viktigare an Bibelns principer. Aldste i forsamlingen vagleds av Jehovas satt att tanka, inte av sina egna asikter eller kanslor.(1tim.5:21)de ar noga med att undvika sadant som kan aventyra deras forh allande till Gud. (1 Tim. 2:8) 8 Vi maste komma ihag att daligt umgange ford arvar nyttiga vanor. (1 Kor. 15:33) En del slaktingar kanske paverkar oss i fel riktning. Eljasib hade varit ett gott exempel for folket nar han helhjartat hjalpte Nehemja i arbetet med att ateruppbygga Jerusalems murar. (Neh. 3:1) Men med tiden pa- verkades Eljasib av det daliga inflytandet fran Tobia och andra, och han borjade gora sadant som gjorde honom oren i Jehovas ogon. Vi behover umgas med sadana som uppmuntrar oss att gora det som ar ratt, till exempel att lasa Bibeln, gap af orsamlingens mo- ten och ta del i tjansten paf altet. Slak- tingar som hjalper oss att gora det som ar ratt ar sarskilt alskade och uppskattade. UNDERSTOD JEHOVAS VERK 9 Las Nehemja 13: Det verkar som att bidragen till templet sagott 7. Vad maste alla Guds tjanare, aven de aldste, gora for att forbli heliga? 8. Vad behover vi tanka pan ar vi valjer van- ner? 9. Varfor lamnade leviterna sina uppgifter i templet, och vad gjorde Nehemja at saken? 4 VAKTTORNET

5 som hade upphort nar Nehemja atervande till Jerusalem. Eftersom leviter- na inte fick sin fors orjning, lamnade de sina uppgifter och gav sig i vag ut for att arbeta pasinaf alt. Nehemja lade ansvaret for situationen pastyresm annen. De skotte tydligen inte sina uppgifter. Antingen samlade de inte in tiondet fran folket, eller saf orde de inte in det till templet, som de hade fatt i uppgift att gora. (Neh. 12:44) Sa Nehemja ordnade sa att tiondet samlades in. Han utsag palitliga man som skulle ta hand om tempelforr aden och se till att leviterna fick sina andelar. 10 Kan vi lara oss nagot av det har? Ja, det paminner oss om att vi har privilegiet att arajehovamedv ara vardefulla ting. (Ords. 3:9) Nar vi ger bidrag for att understodja Jehovas verk ger vi bara honomdetsomredanar hans. (1 Kron. 29: 14 16) Vi kanske inte tycker att vi har sa mycket att bidra med, men om onskan finns darkanviallavaramedochge. (2 Kor. 8:12) 11 Under manga ar brukade en familj med atta barn bjuda ett pmsu-par pa mat en gang i veckan. Mamman sa ofta: Nar jag and adukarf or tio kan jag lika garna duka for tva till. Ett mal mat i veckan kanske inte later mycket, men tank sa tacksamma pionjarerna var for den gastfriheten! De visade sig i sin tur vara en valsignelse for familjen. Den uppmuntran och de erfarenheter paret delade med sig av motiverade barnen att gora andliga framsteg. Langre fram borjade alla atta i heltidstjansten. 12 Enannansakvikanl ara oss ar det- 10, 11. Hur kan vi understodja sann tillbedjan? 12. Hur kan forordnade broder foreg a med gott exempel i forsamlingen? Hur visade Nehemja att han var lojal mot Jehova? (Se paragraf 5 och 6.) ta: I likhet med Nehemja tar forordna- de broder i var tid ledningen i tillbedjan av Jehova. Deras exempel blir till nytta for andra i forsamlingen. Padets attet efterliknar de aposteln Paulus. Han gav sitt stod at sann tillbedjan och gav praktisk vagledning. Han gav till exempel flera bra forslag pahurmankange bidrag. (1 Kor. 16:1 3; 2 Kor. 9:5 7) PRIORITERA ANDLIGA INTRESSEN 13 Las Nehemja 13: Om vi later oss distraheras av materiella saker kan vi gradvis forlora var andlighet. Vi laser i 2 Moseboken 31:13 att sabbatsdagen 13. Hur betraktade n agra judar sabbaten? 15 AUGUSTI

6 skulle paminna israeliterna om att de var ett helgat folk. Pa sabbaten skulle familjen tillbe Jehova tillsammans, be och begrunda hans lag. Men for nag- ra av Nehemjas samtida hade sabbaten blivit en dag som alla andra, de kopte och salde som vanligt. Tillbedjan hade hamnat i bakgrunden. Nar Nehemja sag vad de gjorde stangde han stadsportarna innan solen gick ner under den sjatte dagen och korde i vag handelsmannen innan sabbaten borjade. 14 Vad kan vi lara oss av det har? Om vi skulle ga helt upp i att tjana pengar blir vi latt splittrade, sarskilt om vi tycker om vart arbete. Kom ihag att Jesus sa att man inte kan vara slav at tvaherrar.(l as Matteus 6:24.) Nehemja var valb argad och kunde ha gatt in for att gora affarer med tyrierna och andra affarsm an. Men vad gjorde han i stal- let? (Neh. 5:14 18) Han lade all sin tid och energi paatthj alpa sina landsman och att gora sadant som blev till ara for Jehovas namn. Pa samma satt ar aldste och bitradande tjanare i var tid inriktade paf orsamlingens basta, och vanner- na alskar dem for det. Resultatet blir att forsamlingen kannetecknas av karlek, frid och trygghet. (Hes. 34:25, 28) 15 Aven om de kristna inte behover halla sabbaten sager Paulus att det aterst ar... en sabbatsvila for Guds folk. Han tillagger: Den som har kommit in i Guds vila, han har ocksa sjalv fatt vila fran sina egna verk, liksom Gud fran sina. (Hebr. 4:9, 10) SomkristnakanvikommainiGuds vila genom att lydigt arbeta i linje med hans avsikt. Prioriterar du och din fa- 14, 15. a) Vad kan handa om vi helt gar upp i vart arbete? b) Hur kan vi komma in i Guds vila? milj den andliga familjekvallen, moten och tjanst paf altet? Vi kanske maste vara bestamda mot var arbetsgivare eller vara affarskontakter, sarskilt om de inte respekterar att vi vill satta sanningen framst. Vi kan saatts aga behova stanga stadsportarna och kora i vag tyrierna for att kunna prioritera ratt och satta Jehova framst i vara liv. Eftersom vi tillhor Jehovas avskilda och heliga folk behover vi fraga oss sjalva om det syns i vara liv att vi har satt Jehova framst. (Matt. 6:33) SKYDDA DIN KRISTNA IDENTITET 16 Las Nehemja 13: Pa Nehemjas tid gifte sig israelitiska man med utlandska kvinnor. Vid sitt forsta besok i Jerusalem hade han fatt alla de aldre mannen att underteckna en skriftlig overenskommelse om att inte gifta sig med icke-judar. (Neh. 9:38; 10:30) Men ett antal ar senare upptackte han att judiska man inte bara hade tagit sig utlandska hustrur, utan att de ocksavar pa v ag att forlora sin identitet som ett avskilt och heligt folk. De utlandska kvinnornas barn kunde varken lasa eller tala hebreiska. Skulle de kanna sig som israeliter nar de vaxte upp? Eller skulle de snarare se sig sjalva som ashdoditer, ammoniter eller moabiter? Hur troligt var det att de skulle kunna for- stagudslagomdeintekundehebre- iska? Hur skulle de kunna lara kanna Jehova och valja att tillbe honom i stal- let for de falska gudar som deras mam- mor tillbad? Bestamda atg arder behov- de vidtas, och det snabbt! Det var just vad Nehemja gjorde. (Neh. 13:28) 16. Hur hotades nationens identitet som ett heligt och avskilt folk pa Nehemjas tid? 6 VAKTTORNET

7 17 Vi i var tid behover aktivt hjalpa vara barn att utveckla en kristen identitet. For aldrar kan fraga sig sjalva: Hur bra ar mina barn paatttaladet rena spraket, dvs. hur bra forst ar de sanningen fran Bibeln och hur mycket pratar de om den? (Sef. 3:9) Visar det mina barn pratar om att de paverkas av Guds ande eller av varldens ande? Ge inte upp om du marker att de har en del att arbeta pa. Det tar tid att lara sig ett sprak, sarskilt nar det finns mycket runt omkring som stor. Dina barn utsatts for en enorm press att kompromissa. Du maste darf or ha talamod. Anvand den andliga familjekvallen och andra tillfallen for att hjalpa dem att utveckla ett nara forh allande till Jehova.(5Mos.6:6 9)P aminn dem om varfor det ar bra for oss att inte likna man- niskorna i Satans varld. (Joh. 17:15 17) Och fors ok verkligen nahj artat. 18 Nar allt kommer omkring ar det upp till barnen att sjalva bestamma om de vill tjana Gud eller inte. Men for aldrar kan gora mycket for att hjalpa dem. De kan foreg a med gott exempel, satta tydliga granser och resonera om konsekvenserna av daliga beslut. Ni for aldrar ar de som bast kan hjalpa era barn att gafram at andligen, sa att de sedan kan valja att overlamna sig at Jehova. De behover er hjalp for att utveckla och bevara sin kristna identitet. Naturligtvis behover vi alla vara pav ar vakt saattvi inte forlorar vara bildliga ytterklader de egenskaper och normer som identifierar oss som efterfoljare till Kristus. (Upp. 3:4, 5; 16:15) 17. Hur kan for aldrar hjalpa sina barn att faett eget forh allande till Jehova? 18. Varfor ar for aldrarna de som bast kan hjalpa sina barn? Hjalp dina barn att utveckla ett nara forh allande till Jehova. (Se paragraf 17 och 18.) JEHOVA KOMMER IH AG OSS 19 En som levde samtidigt med Nehemja var profeten Malaki. Han sa att en minnesbok blev skriven... for dem som fruktar Jehova och for dem som tanker pa hans namn. (Mal. 3:16, 17) Gud kommer aldrig att glomma dem som fruktar honom och alskar hans namn.(hebr.6:10) 20 Nehemja bad: Min Gud, kom ihag det, mig till godo. (Neh. 13:31) Precis som i Nehemjas fall kommer vara namn att finnas i Guds minnesbok om vi ocksaiforts attningen undviker daligt umgange, ger vart stod at Jehovas verk, prioriterar andliga intressen och skyddar var kristna identitet. Vi behover fol- ja Bibelns rad: Fortsatt att prova er sjal- va, om ni ar i tron. (2 Kor. 13:5) Om vi gor vart basta for att forbli en del av Jehovas avskilda och heliga folk kan vi vara sakra pa att han kommer ihag oss. 19, 20. Vad kan vi gora for att Jehova ska komma ihag oss? 15 AUGUSTI

8 FR AGOR FR AN L ASEKRETSEN Ar det passande att for aldrar sitter tillsammans med sitt uteslutna barn paf orsamlingens moten? ˇ Det finns ingen orsak att vara overdrivet bekymrad over var i Rikets sal en utesluten person sitter. Vakttornet har flera ganger tydligt uppmuntrat for aldrar att fors oka ge andlig hjalp till sitt uteslutna barn som fortfarande bor hemma, om for aldrarna tycker att det ar lampligt. Pasidan19 och 20 i Vakttornet for 15 november 1988 framgar det att for aldrar till och med kan ha ett bibelstudium med ett uteslutet minderarigt barn som bor hemma. Forhoppningsvis kan barnet padets attet fahj alp att ratta till sitt handlingssatt. Nar det galler var man ska sitta i Rikets sal ar det rimligt att ett minderarigt uteslutet barn sitter tillsammans med sina for aldrar. Eftersom en utesluten inte maste sitta langst bak i Rikets sal finns det inget att invanda mot att ett uteslutet barn sitter med sina for aldrar oavsett var de sitter. Eftersom for aldrar ar mana om sitt barns andlighet vill de att han eller hon ska fauts amycket som mojligt av motena. Darf or kan det vara battre att ett barn sitter bredvid dem hellre an ensamt utan tillsyn. Men hur gor man om ett uteslutet barn inte langre bor med sina for aldrar? Andrar det pasaken?vakttornet har tidigare tydligt visat vilken installning en kristen ska ha till att umgas med en utesluten slakting som inte bor under samma tak. Men att nagon som ar utesluten sitter bredvid sin familj under motet kan inte jamf oras med att familjen i ono- dan umgas med den uteslutne. Om familjemedlemmarna har en ratt installning till sin uteslutne familjemedlem och respekterar Bibelns uppmaning att inte umgas med den uteslutne, finns det ingen anledning for andra att oroa sig. (1 Kor. 5:11, 13; 2Joh.11) Om en utesluten sitter bredvid sin familj eller bredvid nagon annan i forsamlingen ar inget som behover skapa nagon oro, sal ange den uteslutne uppfor sig val. Om man satter upp regler for var en person ska sitta skulle det i vissa fall kunna uppsta problem. Om alla narvarande, inklusive den uteslutnes familjemedlemmar, respekterar Bibelns principer angaende uteslutning, och det inte blir en orsak for vara broder och systrar att snava, finns det ingen anledning att gora en sak av var motes- besokare sitter. Se Vakttornet for 15 december 1981, sidan 21 och 22. Det har ar en justering av det som stod i Vakttornet for 1 oktober 1953, sidan VAKTTORNET

9 Jag foddes 1956 med spina bifida. Eftersom kotbagarna i ryggraden inte vaxte ihop helt har nervskador gjort att jag har svart att ga och har drabbats av andra allvarliga halsoproblem. Nagon tid innan jag foddes borjade ett missionarspar som var Jehovas vittnen studera Bibeln med mina for aldrar. Under min uppvaxt fanns det bara nagra faisoleradef orkunnare i min hemstad Usakos i Namibia. Darf or studerade vi materialet for motena hemma ifamiljen.n ar jag var sju ar gick jag igenom en urostomi, en operation dar man gor en oppning i buken forattledauturinen.n ar jag var 14 fick jag epilepsi. Eftersom jag var beroende av mina for aldrars hjalp och skolan lag langt hemifran, kunde jag inte fullborda min skolgang. Trots allt bestamde jag mig for att fors oka komma narmare Jehova. Pa den tiden fanns det inte sam anga av vara publikationer pa afrikaans, mitt modersmal. Sajagl arde mig engelska for att kunna studera fler bocker. Jag borjade som forkunnare och blev dopt nar jag var 19. Under de foljande fyra aren drabbades jag av manga halso- problem och kanslom assiga svarigheter. Dessutom kande alla var- andra i min hemstad, sam anniskofruktan hindrade mig fran att vara saaktivitj ansten. Nar jag var drygt 20 flyttade vi fran Namibia till Sydafrika, och for forsta gangen kunde jag vara en del av en forsamling. Det var underbart! Men jag var tvungen att genomga en operation igen, den har gangenenkolostomi. Lite langre fram holl en kretstillsyningsman ett tal som handlade om pionjartj anst. Det han sa rorde mitt hjarta. Jag visste att min hal- sa var allt annat an idealisk, men jag hade redan tagit mig igenom manga svarigheter med Jehovas hjalp. Sa jag ansokte om att fabli reguljar pionjar. Men pa grund av mina halsoproblem kande aldstebroderna inte att de vagade godkanna min ansokan. Jag bestamde mig and af or att gora samycketjagkundeitj ansten. Tack vare hjalpen fran mamma och andra vanner lyckades jag under de narmaste sex manaderna agna lika mycket tid at tjansten som pionjarer gor. Det visade att jag verkligen ville bli pionjar och att jag kunde hantera mina halsoproblem. Sa jag ansokte igen, och den har gangen blev min ansokan beviljad. Den 1 september 1988 borjade jag som reguljar pionjar. Som pionjar kanner jag hela tiden Jehovas stod. Nar jag undervisar andra om sanningen hjalper det mig att inte helt gauppimin egen situation, och det skyddar mig, fostrar mig och hjalper mig att vaxa andligen. Jag har hjalpt flera personer fram till overlamnande och dop, och det har gett mig en fantastisk gladje. Min halsa ar fortfarande bracklig. Men Jehova bar bordan at mig dag efter dag. (Ps. 68:19) Han gor inte bara mitt liv uthardligt, han hjalper mig att gladjas at livet! Maretha du Raan Jehova bar bordan at mig dag efter dag Min halsa har aldrig varit sarskilt bra och ibland har situationen verkat outhard- lig, men jag har alltid kant att var underbare himmelske Far har funnits dar for mig. Och under mer an 20 ar har jag fatt uppleva den sarskilda gladje som pionjartj ansten ger. 15 AUGUSTI

10 V and aldrig din vrede mot Jehova Det ar manniskans darskap som ford arvar hennes vag, men det ar mot Jehova som hennes hjarta rasar. (ORDS. 19:3) VAD SKULLE DU SVARA? Vad skulle kunna gora oss arga pa Jehova? Vilka fem faktorer kan hjalpa oss att inte vanda var vrede mot Gud? Vad maste vi komma ihag nar vi drabbas av svara problem? TANK dig att du ar en man som har varit gift en langre tid. Ni har ett bra forh allande och ett fint hem. Men saendagn ar du kommer hem ar allt ett enda kaos. Moblerna ar sonderslagna, porslinet krossat och tapeterna sonderrivna. Det ser ut som ett slagfalt. Skulle din spontana reaktion vara: Varfor har min fru gjort sah ar? Eller skulle du snarare saga: Vem har gjort det har? Den andra fragan ar forst as den naturliga. Du vet att din fru aldrig skulle forst ora ert hem. 2 Mansklighetens gemensamma hem, jorden, ford arvas i dag av miljof ororeningar, vald och omoral. Eftersom vi har studerat Bibeln vet vi att det omojligen kan vara Jehova som ligger bakom de har problemen. Hans avsikt var att jorden skulle vara ett paradis, ett vackert hem for oss. (1 Mos. 2:8, 15) Jehova ar en karleksfull Gud. (1 Joh. 4:8) Vart studium av Bibeln har hjalpt oss att forst avadsom ar den verkliga orsaken till manga av svarigheter- na i var tid. Det ar ingen annan an Satan Djavu- len, den har varldens harskare. (Joh. 14:30; 2 Kor. 4:4) 3 Men vi kan inte skylla alla problem pa Satan. Varfor inte det? Darf or att en del problem beror pa varaegnamisstag.(l as 5 Moseboken 32:4 6.) Det haller vi sakert med om, men i var ofullkomlighet kan vi borja tanka fel och slainp aenv ag som slutar i katastrof. (Ords. 14:12) Hur da? I stallet for att sjalva ta pa oss ansvaret for vara problem eller lag- ga skulden pa Satan kan vi borja skylla pajeho- va. Vi skulle till och med kunna bli arga pajehova. (Ords. 19:3) 1, 2. Varfor kan vi inte ge Jehova skulden for de problem manskligheten upplever? Illustrera. 3. Vilket misstag skulle vi kunna gora? 10 VAKTTORNET

11 4 Men skulle vi verkligen kunna bli arga pa Jehova? Det skulle forst as vara meningslost. (Jes. 41:11) En poet sa en gang: Du har for korta armar for att boxas med Gud. Vi skulle formodligen aldrig saga att vi ar arga pa Jehova. Men Ordspraksboken 19:3 sager att det ar manniskans darskap som ford arvar hennes vag men att det ar mot Jehova som hennes hjarta rasar. Ja, man skulle kunna bli arg pajehovaisitthj arta.en sadan installning kan visa sig paolika satt. Nagon som ar bitter pajehovaskul- le till exempel kunna dra sig undan for- samlingen eller sakta farten i tjansten. 5 Vad skulle kunna fa oss att bli arga pa Jehova? Hur kan vi undvika det? Det ar mycket viktigt att vi kan svara pade fragorna, eftersom det har med vart for- hallande till Jehova Gud att gora. VAD SKULLE KUNNA FAOSSATT VANDA VAR VREDE MOT JEHOVA? 6 Vad skulle kunna fan agon som troget tjanar Jehova att borja tanka kritiskt om honom? Vi ska se pa fem faktorer och analysera nagra bibliska exempel pa personer som gjorde det misstaget. (1 Kor. 10:11, 12) 7 Vi kan paverkas av negativt tal. (Las 5 Moseboken 1:26 28.) Israeliterna hade just blivit befriade fran slaveriet i Egypten. Jehova hade sant tio pla- gor overegyptenochsedantillintetgjort farao och hans militarstyrka i Roda havet. (2 Mos. 12:29 32, 51; 14:29 31; Ps. 136:15) Guds folk var beredda att gain i det utlovade landet. Men vid den har avgorande tidpunkten litade israeliterna inte pajehovautanb orjade klaga pa 4, 5. Pavilkets att skulle en kristen kunna bli arg pajehova? 6, 7. Varfor borjade israeliterna pamosestid klaga pajehova? honom. Varfor hade deras tro blivit sa svag? Nagra av spejarna som hade utforskat landet var negativa, och nar folket lyssnade pa dem blev de modfallda. (4 Mos. 14:1 4) Vad ledde det till? En hel generation gick miste om mojlig- heten att fa komma in i det utlovade lan- det. (5 Mos. 1:34, 35) Vad kan vi lara oss av det har? Om vi lyssnar panegativt tal skulle var tro kunna forsvagas, och det skulle kunna faossattklagap ahur Jehova leder sitt folk. 8 Problem och svarigheter kan slaner modet pa oss. (Las Jesaja 8:21, 22.) Pa Jesajas tid var situationen i Juda svar. De var omgivna av fiender. Det var ont om mat och manga gick hungriga. Och annu allvarligare var det andliga tillstan- det. (Am. 8:11) Men de vande sig inte till Jehova for att fahj alp. I stallet borja- de de nedkalla ont over sin kung och over sin Gud. Ja, de gav Jehova skulden for sina problem. Skulle vi kunna gora likadant om vi drabbas av tragedier eller personliga problem? Skulle vi kunna tanka: Var fanns Jehova nar jag behov- de honom? 9 Vi har inte alla fakta. Israeliterna pa Hesekiels tid hade inte alla fakta och darf or sa de: Jehovas vag ar inte ratt. (Hes. 18:29) De handlade som om de hade ratt att doma Gud och avgora om han skotte saker pab asta satt, och det trots att de inte hade hela bilden klar for sig. Vi kanske har svart att forst aettavsnitt i Bibeln, och ibland kanske vi inte ens forst ar hur vartegetlivutvecklarsig. Skulle vi i en sadan situation kunna kan- na att Jehovas vagar inte ar rattvisa, att de inte ar ratta? (Job 35:2) 8. Vad kan ha gjort att Guds folk pajesajastid borjade ge Jehova skulden for sina problem? 9. Varfor utvecklade israeliterna pa Hesekiels tid en felaktig installning? 15 AUGUSTI

12 Det kan fad aliga konsekvenser att lyssna pa negativt tal. (Se paragraf 7.) 10 Vi kanske inte tar ansvar for vara egna synder och misstag. Alldeles i bor- jan av manniskans historia gav Adam Jehova skulden for den synd han sjalv hade begatt. (1 Mos. 3:12) Adam brot avsiktligt mot Jehovas lag och var fullt medveten om konsekvenserna, men anda skyllde han pa Jehova. Han sa egentligen att Jehova hade gett honom en dalig fru. Anda sedan dess har andra gjort precis som Adam och gett Gud skulden for sina misstag. Vi kan fraga oss: Skulle jag kunna bli sa frustrerad och besviken over mina egna misstag att jag borjar tycka att Jehovas normer ar for hoga? 11 Vi kan bli for sjalvcentrerade. Profeten Jona hade svart att hantera att Jehova var sa barmh artig mot nineviterna. (Jon. 4:1 3) Vad berodde det pa? Han var tydligen overdrivet radd att forlora ansiktet nar staden inte blev till- 10. Hur skulle vi kunna g ora samma misstag som Adam? 11. Vad kan vi l ara oss av Jona? intetgjord som han hade forutsagt. Jona var mer bekymrad over sitt eget anseende an over de angerfulla manniskor- na i Nineve. Skulle vi kunna bli sa sjalvcentrerade att nagot liknande han- der oss? Vi kanske har predikat att Je- hovas dag ar nara i artionden, och andra kanske kritiserar oss och papekar att inget har hant. Skulle det kunna faoss att bli otaliga och tycka att Jehova borde ha ingripit for lange sedan? (2 Petr. 3:3, 4, 9) HURKANVIUNDVIKAATT BLI ARGA PAJEHOVA? 12 Vad kan vi gora om vi kanner oss kritiska till nagot Jehova gor eller tilllater handa? Kom ihag att det skulle vara oforst andigt. Ordspraksboken 19:3 pa- minner oss om att vi med vart begran- sade perspektiv skulle kunna skylla pa Jehova for problem som vi sjalva bar ansvaret for. Och eftersom vi alla rakar ut 12, 13. Vad maste vi tanka pa om vi skulle kan- na oss kritiska mot Jehova? 12 VAKTTORNET

13 for problem och besvikelser ska vi nu ga igenom fem faktorer som hjalper oss att inte vanda var vrede mot Jehova. 13 Var raddomdittf orhallande till Jehova. Om vi fortsatter att halla oss nara Gud kan vi undvika den manskliga tendensen att bli uppretade pa honom. (Las Ordspraksboken 3:5, 6.) Vi mas- te lita pajehova.vim aste ocksaund- vika att bli visa i vara egna ogon eller att bli sjalvcentrerade. (Ords. 3:7; Pred. 7:16) Da ar risken mindre att vi skulle skylla pajehovan ar vi drabbas av motgangar. 14 Lat inte negativt tal paverka dig. Israeliterna pamosestidhadestarka skal att lita pa att Jehova skulle fora dem in i det utlovade landet. (Ps. 78:43 53) Men nar de horde de tio spejarnas negativa rapport kom [de] inte ihag hans hand, de hade med andra ord glomt vad Jehova hade gjort for dem. (Ps. 78:42) Om vi begrundar allt det fina som Jehova har gjort for oss blir vart forh allande till honom starkare. Da kommer vi inte att lata andra manniskors negativa tankar och id eer driva in en kil mellan oss och Jehova. (Ps. 77:11, 12) 15 Hur ar det da om vi skulle ha en negativ installning till vara broder och systrar i forsamlingen? Det skulle kunna pa- verka vart forh allande till Jehova. (1 Joh. 4:20) Nar israeliterna ifragasatte varfor Aron utsags till oversteprast tog Jehova det personligt. (4 Mos. 17:10) Det ar samma sak for oss. Om vi skulle vara kritiska och borja klaga pa dem som Jehova anvander for att leda den jordiska delen av sin organisation, skulle vi i sjalva verket kritisera Jehova. (Hebr. 13:7, 17) 14, 15. Vad kan vi gora for att inte paverkas av negativt tal? 16 Kom ihag att Jehova inte orsakar vara problem. Trots att israeliterna pa Jesajas tid hade vant sig bort fran Jehova ville han and ahj alpa dem. (Jes. 1: 16 19) Oavsett vilka problem vi stalls infor kanns det skont att veta att Jehova bryr sig om oss och vill hjalpa oss. (1 Petr. 5:7) Han lovar faktiskt att han ska ge oss all den styrka vi behover for att kunna halla ut. (1 Kor. 10:13) 17 Job drabbades av orattvisor, fastan han var trogen mot Jehova. Om vi ar utsatta for nagon form av orattvisa maste vi paminna oss sjalva att det inte ar Jehova som ligger bakom det. Jehova hatar orattvisa och alskar rattf ardighet. (Ps. 33:5) Vi haller med Jobs van Elihu: Det vare fjarran fran den sanne Guden att handla ondskefullt och fran den Allsmaktige att handla oratt! (Job 34:10) Jehova orsakar inte vara problem. Det ar tvartom han som ger oss varje god gava och varje fullkomlig gava. (Jak. 1:13, 17) 18 Tvivla aldrig pa Jehova. Gud ar fullkomlig, och hans tankar ar hogre an vara. (Jes. 55:8, 9) Om vi ar odmjuka och blygsamma blir det lattare att erkanna att vi inte forst ar allt. (Rom. 9:20) For det mesta har vi inte alla fakta. Du har sa- kertupplevthursantdeth ar ordspra- ket ar: Den som forst for sin talan tycks ha ratt, till dess hans motpart kommer och provar saken. (Ords. 18:17, Svenska Folkbibeln) 19 Tank dig att du har en palitlig van som plotsligt gor nagot som du spontant inte forst ar eller som verkar mark- ligt. Skulle du snabbt dra slutsatsen att han har gjort nagot fel? Formodligen 16, 17. Vad maste vi komma ihag nar vi stalls infor problem? 18, 19. Varfor ska vi aldrig tvivla pajehova,och hur kan man illustrera den tanken? 15 AUGUSTI

14 Josua och Kaleb blev valsignade for att de litade pajehova. (Se paragraf 22.) inte. Sarskiltomnihark ant varandra i manga ar skulle du sakert hellre fria an falla. Om vi behandlar vara ofullkomliga vanner sak arleksfullt, borde vi definitivt vara beredda att lita pav ar himmelske Far. Hans vagar och tankar ar trots allt mycket hogre an vara! 20 Lagg skulden par att person. En del problem rar vi sjalva for. Och dam aste vi ta det ansvaret. (Gal. 6:7) For- sok inte ge Jehova skulden for dina pro- blem. Varfor skulle det vara orimligt att gora det? Vi kan ta ett exempel: Tank dig en bilforare som overskrider hastighetsbegransningen, och nar han kommer till en skarp kurva kor han av vagen och hamnar i diket. Ar det tillverkaren som konstruerat den snabba bilen som ar ansvarig for olyckan? Sjalvklart inte. Palik- nande satt har Jehova skapat oss med en fri vilja. Men han har ocksagettossv ag- 20, 21. Varfor ar det viktigt att ge ratt person skulden? ledning saattvikanfattabrabeslut.s a varfor skulle vi skylla vara problem pa honom? 21 Men givetvis beror inte alla problem paattvisj alva begatt misstag eller handlat fel. En del saker beror pa tid och oforutsedd handelse. (Pred. 9:11) Och vi far aldrig glomma att det ar Satan Djavulensomif orsta hand ar ansvarig for ondskan i varlden.(1joh.5:19;upp. 12:9) Det ar han som ar fienden inte Jehova! (1 Petr. 5:8) VAR RADD OM DITT FORH ALLANDE TILL JEHOVA 22 Nar du gar igenom problem och svarigheter ar det bra att tanka pajo- sua och Kaleb. Till skillnad fran de tio andraspejarnaladedeframenpositiv rapport. (4 Mos. 14:6 9) De visade att de hade tro pajehovaochlitadep a honom. Men trots det fick de tillbringa 40 ar i vildmarken tillsammans med resten av israeliterna. Tyckte Josua och Kaleb att det var saor attvist att de blev bittra och borjade klaga? Nej. De litade pa Jehova. Blev de valsignade for det? Absolut! Hela den generationen dog i vildmarken, men bade Josua och Kaleb fick till slut komma in i det utlovade landet. (4 Mos. 14:30) Pa liknande satt kommer vi att bli valsignade av Jehova om vi inte trottnar paattg ora hans vilja. (Gal. 6:9; Hebr. 6:10) 23 Vad kan du gora om du kanner dig nedslagen av problem eller av dina egna eller andras misstag? Koncentrera dig pa Jehovas fantastiska egenskaper. Gor dig en tydlig bild av allt det underbara som Jehova har lovat dig. Fraga dig sjalv: Hur skulle mitt liv se ut utan Jehova? Hall dig alltid nara honom, och vand aldrig din vrede mot honom! 22, 23. Vad maste vi komma ihag om vara problem gor oss nedslagna? 14 VAKTTORNET

15 SE! Soner ar en arvedel fran Jehova, moderlivets frukt ar en beloning, star det i Bibeln. (Ps. 127:3) Det ar darf or inte konstigt att for aldrar kanner stor gladje over sitt nyfodda barn. Men tillsammans med gladjen kommer ocksaettstort ansvar. Om ett barn ska vaxa upp till en frisk vuxen beho- ver det regelbundet ata naringsrik mat. Och for att barnet ska besluta sig for att tjana Jehova behover det andlig na- ring och vagledning fran sina for aldrar. Det innebar att de gor allt de kan for att undervisa sitt barn om Bibelns principer. (Ords. 1:8) Nar ska man borja med sadan andlig fostran, och vad ska ingaiden? For aldrar Undervisa era barn fran deras tidiga barndom

16 F OR ALDRAR BEH OVER INSTRUKTIONER Ta exemplet med daniten Manoa som bodde i Sora i Israel. Jehovas angel talade om for Manoas ofruktsamma hustru att hon skulle faenson. (Dom. 13:2, 3) Manoa och hans hustru blev sa- kert overlyckliga over den har nyheten. Men de fick ocksamycketattfunderap a. SaManoabad: Forl at mig, Jehova. Jag ber dig: Den sanne Gudens man som du just sande, lat honom komma till oss igen och lara oss hur vi skall gora med pojken som skall fodas. (Dom. 13:8) Manoa och hans hustru var angelagna om att fostra sitt barn paettbras att. Utan tvekan undervisade de sin son, Simson, i Guds lag, och deras anstrang- ningar gav resultat. Med tiden borjade Jehovas ande driva pa Simson, sager Bibeln. Det ledde till att han kunde utfora manga kraftgarningar som en av Israels domare. (Dom. 13:25; 14:5, 6; 15: 14, 15) Nar ska man borja fostra sina barn? Timoteus undervisades i de heliga skrifterna fran sin tidiga barndom av sin mor Eunike och sin mormor Lois. (2 Tim. 1:5; 3:15) Ja, den undervisning Timoteus fick fran Skrifterna borjade redan i tidig alder. Det ar forst andigt av for aldrar att be om vagled- ning och planera saattdekanb orja fostra sina barn fran deras tidiga barndom. I Ordspraks- boken 21:5 star det: Den flitiges planer leder till vinning. For aldrar vill naturligtvis forbereda sig noggrant innan deras barn fods. De kanske till och med har en lista pasakerdebeh over skaffa till sin nyfodda lilla bebis. Men det ar ocksa viktigt att de forbereder ett andligt schema. De bor ha som mal att borja undervisa barnet tidigt i livet. En bok om barnuppfostran sager: Det som hander under manaderna direkt efter fodseln ar avgorande for hjarnans utveckling. Under den har tiden okar antalet synapser, de kontaktstallen som gor inlarning mojlig, tjugofalt. (Early Childhood Counts A Programming Guide on Early Childhood Care for Development)Detar verkligen forst andigt av for aldrar att ta vara padenh ar korta perioden i barnets mentala utveckling och undervisa barnet om andliga tankar och varderingar! En mamma som ar pionjar sa om sin dotter: Hon har varit med mig ute i tjansten anda sedan hon var en manad gammal. Aven om hon inte for- stod vad som hande ar jag overtygad om att det paverkade henne positivt. Fran det att hon var tva ar ville hon garna vara med och lamna vikblad till dem vi traffade i tjansten. Att undervisa barnen fran tidig alder ger goda resultat. Men for aldrar kan kanna att det inte alltid ar sal att att ge barnen andlig undervisning. KOP UPP DEN LAGLIGA TIDEN En stor utmaning kan vara att barn ar rastlosa och har svart att koncentrera sig under lang- re stunder. Ett barns uppmarksamhet skiftar ofta snabbt fran en sak till en annan, och det beror ju paattbarn ar nyfikna och vill utforska varlden omkring sig. Vad kan for aldrar gora for att hjalpa sina barn att kunna koncentrera sig padetsomf orald- rarna vill lara dem? Tank pa vad Mose sa i 5 Moseboken 6:6, 7: Dessaordsomjaggerdigbefallningomidag skall vara i ditt hjarta. Du skall inskarpa dem hos dina soner och tala om dem nar du sitter i ditt hus och nar du gar pav agen och nar du lagger dig och nar du stiger upp. Ordet inskarpa formed- lar tanken paattrepeteral ardomar. Ett litet barn ar som en planta som regelbundet behover vatten. Eftersom repetition gor att vuxna lattare kommer ihag saker, ar det forst as till stor hjalp for sma barn ocksa. For att lara sina barn Guds sanningar maste for- aldrar agna tid tillsammans med dem. I dagens stressade samhalle kan det verkligen vara svart att ta sig den tiden. Men Paulus gav oss radet att kopa upp tid for andlig verksamhet. (Ef. 5:15, 16) Hur kan vi gora det? En aldstebroder, vars fru har ett fulltecknat schema som pionjar, tycker att det ar en utmaning att fa en bra balans mellan den tid som behovs for att undervisa sitt barn, att ta hand om teokratiska uppgifter och att forv arvsarbeta. Hur far de tid till att undervisa sin dotter? Han sager: Varje morgon innan jag gar till jobbet 16 VAKTTORNET

17 Manoa bad om hjalp att kunna uppfostra det barn de skulle fa. laser jag och min fru dagens text for henne eller ur Min bok med bibliska berattelser.vil aser alltid for henne innan hon gar och lagger sig, och hon foljer alltid med oss i tjansten. Vi vill verkligen ta vara padeh ar forsta aren i hennes liv. SONER AR SOM PILAR Naturligtvis vill vi att vara barn ska vaxa upp till ansvarsfulla vuxna. Men vart framsta mal med att fostra och undervisa dem ar att de ska faenstark karlek till Jehova i sina hjartan. (Mark. 12:28 30) IPsalm127:4st ar det: Som pilar i en valdig mans hand, sa ar soner man far vid unga ar. Barn liknas har vid pilar som maste riktas in ratt for att traffa malet. En bagskytt kan aldrig kalla tillbaka en pil nar den val har lamnat pilbagen. For aldrar har bara pilarna sina barn en relativt kort period. Det ar verkligen viktigt att den tiden anvands for att inskarpa bibliska principer i barnens sinne och hjarta. Aposteln Johannes skrev om sina andliga barn: Jag har ingen storre orsak till tacksamhet an detta, att jag far hora att mina barn forts atter att vandra i sanningen. (3 Joh. 4) Kristna for aldrar kan kan- na samma gladje och tacksamhet nar de ser att deras barn forts atter att vandra i sanningen. 15 AUGUSTI

18 Lat oss tanka pavar- andra for att sporra till karlek och fortr affliga garningar. (HEBR. 10:24) VAD SKULLE DU SVARA? Vad innebar det att tanka pa varandra? Hur kan vi motivera varandra till karlek och fortr affliga garningar? Hur kan vi uppmuntra varandra? Tank pa varandra och uppmuntra varandra DET var i slutet av andra varldskriget. Nar det stod klart for nazisterna att de skulle forlora fors okte de bli av med tusentals fangar som fortfarande fanns kvar i koncentrationslagren. Fangarna i lagret Sachsenhausen skulle foras bort till hamnstader, dar de skulle lastas pafartygochsedans ankas i havet. Det har ingick i den aktion som blev kand som dods- marscherna. 2 Trettiotre tusen av fangarna fran koncentrationslagret i Sachsenhausen skulle gatillfotsi25miltill den tyska hamnstaden Lubeck. I gruppen fanns det 230 Jehovas vittnen fran sex lander, som beordrades att ga tillsammans. Alla var forsvagade av svalt och sjukdomar. Hur skulle de overleva nagot sadant? Vi uppmuntrade hela tiden varandra att fortsatta ga, berattade en av dem. Deras karlek till varandra tillsammans med den kraft fran Gud som ar over det normala hjalpte dem att overleva.(2kor.4:7) 3 Vi befinner oss inte pan agon dodsmarsch, men vi stalls and ainf or manga utmaningar. Nar Guds rike hade upprattats 1914 kastades Satan ut fran himlen och ner till jordens narhet. Han ar rasande, eftersom han vet att han har en kort tidsfrist. (Upp. 12:7 9, 12) Nar Harmageddon nu narmar sig anvan- der Satan provningar och patryckningar for att gora oss andligt svaga. Till det kommer stressen i vardagen. (Job 14:1; Pred. 2:23) Ibland kan den sammanlagda effekten av allt detta tynga ner oss sa mycket att vi inte hittar styrkan, varken kanslom assigt eller andligt, att hantera situationen. Som exem- pel kan vi namna en broder som under arens lopp 1, 2. Hur kunde 230 Jehovas vittnen overleva en dodsmarsch islutetavandrav arldskriget? 3. Varfor behover vi uppmuntra varandra? 18 VAKTTORNET

19 hade hjalpt manga andligen. Men nar han sjalv blev aldre drabbades bade han och hans fru av dalig halsa, och han blev mycket nedstamd. Precis som den brodern behover vi alla kraft som ar over det normala fran Jehova, men aven uppmuntran fran varandra. 4 Om vi ska kunna uppmuntra andra maste vi folja det rad som aposteln Paulus gav till de kristna hebr eerna. Han sa: Lat oss tanka pa varandra for att sporra till karlek och fortr affliga garning- ar, och lat oss inte forsumma att kom- ma tillsammans, som nagra har for vana, utan uppmuntra varandra, och detta sa mycket mer som ni ser dagen narma sig. (Hebr. 10:24, 25) Hur kan vi folja det har viktiga radet? TANK PA VARANDRA 5 Att tanka pa varandra innebar att man tar hansyn till andras behov. Kan vi gora det om kontakten med vara broder och systrar ar begransad till ett snabbt hej pa Rikets sal eller till ytliga samtal? Nej, egentligen inte. Vi maste forst as vara noga med att inte lagga oss i andras angelagenheter. (1 Thess. 4:11; 1 Tim. 5:13) Men om vi vill vara till uppmuntran for vannerna maste vi lara kanna dem ordentligt. Vi behover kanna till deras situation i livet, deras egenskaper, deras starkaochsvagasidorochhurdek anner for sanningen. De maste kanna att vi vill vara deras vanner och att vi alskar dem. Det betyder att vi maste tillbringa tid tillsammans med dem inte bara nar de har problem och ar nedstamda utan aven vid andra tillfallen. (Rom. 12:13) 6 De aldste i forsamlingen uppmanas 4. Vilket rad maste vi folja om vi ska kunna uppmuntra varandra? 5. Vad betyder det att tanka pa varandra, och vad kraver det av oss? 6. Vad kan hjalpa en aldstebroder att vara en god herde? att vara herdar for Guds hjord som ar i deras vard och att utfora den uppgiften villigt och med iver. (1 Petr. 5:1 3) Hur ska de kunna gora det paettbras att om de inte kanner broderna och systrarna? (Las Ordspraksboken 27:23.) De aldste behover vara tillgangliga och visa att de tycker om att vara tillsammans med van- nerna. Dablirdetl attare for vannerna att be om hjalp nar de behover det. Och det kommer ocksaattk annas mer naturligt for dem att beratta vad de egentligen tanker och kanner, saattde aldste kan ge den hjalp de behover. 7 Nar Paulus riktade sig till forsam- lingen i Thessalonike sa han: Stod de svaga. (Las 1 Thessalonikerna 5:14.) Till de svaga hor de som ar deprimerade och de som ar nedstamda. Ordspraks- boken 24:10 sager: Forlorar du modet pan odens dag ar din kraft begransad. Den som ar mycket nedstamd kan saga saker som later som vettlost tal. (Job 6: 2, 3) Nar vi hjalper sadana vanner beho- ver vi komma ihag att det de sager kanske inte ger ratt bild av dem. Rachelle fick uppleva det nar hennes mamma blev djupt deprimerad. Hon berattar: Manga ganger sa mamma valdigt hemska saker. For det mesta fors okte jag tan- ka pahurhonegentligen ar karleksfull, vanlig och generos. Deprimerade personer sager ofta saker de inte menar. Det samsta man kan gora ar att ge igen. I Ordspr aksboken 19:11 star det: En manniskas insikt bromsar hennes vrede, och det ar till prydnad for henne att hon overser med overtr adelse. 8 Hur kan vi hjalpa dem som ar missmodiga pa grund av synder som de begattidetf orflutna? De kanske redan har 7. Vad maste vi komma ihag nar nagon som ar deprimerad sager nagot vettlost? 8. Vilka har sarskilt behov av att vi bekraftar var karlek till dem? 15 AUGUSTI

20 Samarbetaitj ansten p af altet. Motivera andra att visa k arlek och att g ora det som ar gott. gjort vad de kan for att ratta till situationen men kanner sig and askamsnaoch fortvivlade. Sah ar skrev Paulus till for- samlingen i Korinth om en angerfull syn- dare: Ni[skall]...v alvilligt forl ata och trosta honom, for att han inte pa ett eller annat satt skall bli uppslukad av sin alltfor stora bedrovelse. Darf or uppmanar jag er att bekrafta er karlek till honom. (2 Kor. 2:7, 8) Det grekiska ord som atergetts med bekrafta betyder i det har sammanhanget att visa eller bevisa. Vi kan inte bara utgafr an att vara broder och systrar forst ar att vi alskar dem och bryr oss om dem. Vi maste visa det i ord och handling. SPORRA TILL KARLEK OCH FORTR AFFLIGA GARNINGAR 9 Lat oss tanka pa varandra for att sporra till karlek och fortr affliga gar- ningar, skrev Paulus. Vi behover moti- vera vara medtroende att visa karlek och att gora det som ar gott. Om en eld hal- 9. Vad betyder det att sporra till karlek och fortr affliga garningar? ler pa att slockna fors oker vi kanske rora om i gloden och blasa nytt liv i elden. (2 Tim. 1:6) Pa samma satt kan vi fors oka motivera vara broder och systrar att visa sin karlek till Gud och sina medmanni- skor. Ett av de basta satten att gora det ar att beromma dem for det goda de gor. 10 Vi behover alla berom, oavsett om vi ar nedstamda eller inte. Inte en enda gang fick jag hora fran min pappa att jag gjort nagot bra, skrev en aldstebroder. Sa n ar jag vaxte upp hade jag dalig sjalvk ansla.... Jag ar 50 ar nu, men jag blir fortfarande glad nar nagon av mina vanner sager att jag gor ett bra jobb som aldste.... Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt det ar att vara uppmuntrande mot andra, och jag fors oker verkligen vara det. Vi blir alla uppmuntrade nar nagon sager att vi har gjort nagon- ting bra. Och det galler ocksapionj arer, aldre vanner och dem som ar nedstam- da. (Rom. 12:10) 10, 11. a) Vilka behover berom? b) Beratta ett exempel som visar hur berom kan hjalpa nagon som har begatt ett felsteg. 20 VAKTTORNET

21 12 Vi maste tanka pahurvimotiverar andra att gora mer i tjansten. Om vi skulle jamf ora dem med andra, kritisera dem forattdeintef oljer regler vi sjalva hittat pa eller ge dem skuldkanslor for att de inte gor mer, kanske de okar sin insats ett tag, men det ar inget som haller il angden. Det basta vi kan gora ar att beromma dem och paminna dem om att det ar karleken till Jehova som driver oss att gora vart basta i tjansten for honom. (Las Filipperna 2:1 4.) Ha trevligt tillsammans p afritiden. 11 Nar de aldste fors oker hjalpa dem som har begatt en synd ar det bra att beromma dem for det goda de gjort tidigare. Det kan motivera dem att andra sig och gora det som ar gott igen. (Gal. 6:1) Savardetf or en syster som heter Miriam. Hon skriver: Jag gick igenom en svar tid nar nagra av mina narmaste vanner lamnade forsamling- en samtidigt som pappa fick en hjarn- blodning. Jag blev valdigt deprimerad. Hon borjade sallskapa med en man som inte var ett vittne och trodde att det skulle fa henne att mab attre. Men det gjorde i stallet att hon kande sig ovardig Jehovas karlek, och hon funderade paatt lamna sanningen. Hennes hjarta rordes nar en aldstebroder paminde henne om allt hon tidigare hade gjort i tjansten for Jehova och att Jehova fortfarande alskade henne. Hon tog emot de aldstes hjalp, och hennes karlek till Jehova vacktes till liv igen. Hon gjorde slut med den icketroende mannen och fortsatte tjana Jehova. UPPMUNTRA VARANDRA 13 Det blir viktigare och viktigare att vi uppmuntrar varandra ju narmare Jehovas dag vi kommer. Det innebar att vi motiverar varandra att fortsatta framat i tjansten for Gud. Att motivera till karlek och fortr affliga garningar kan som vi redan namnt jamf oras med att blasa nytt liv i en eld som haller pa att slockna, och att uppmuntra kan pa liknande satt jamf oras med att lagga mer ved paelden sa att den fortsatter brinna eller blir mer intensiv. Det innebar att vi starker och trostar varandra. Nar vi fors oker hjalpa dem som ar missmodiga maste vi ha ett varmt och mjukt satt. (Ords. 12:18) Vi maste ocksa vara snara till att hora och sena till att tala. (Jak. 1:19) Om vi verkligen lyssnar pa vad de s ager och for- soker satta oss in i hur de kanner det, kanske vi kan forst avarf or de ar missmodiga och kan saga nagot som hjalper dem. 14 Vi ska se hur en medkannande aldste kunde hjalpa en broder som hade 12. Vad kan handa om vi jamfor vanner med varandra, kritiserar dem eller ger dem skuldkanslor? 13. Vad ingar i att uppmuntra varandra? (Se bilden i inledningen.) 14. Hur kunde en aldstebroder hjalpa en overksam broder? 15 AUGUSTI