POJKAR SOM OFFER OCH POTENTIELLA GÄRNINGSMÄN

Transkript

1 POJKAR SOM OFFER OCH POTENTIELLA GÄRNINGSMÄN Okt 2014

2 BEGREPPET HEDER Bestäms utifrån det samhällskulturella sammanhanget En individualistisk En kollektivistisk Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

3 OLIKA BENÄMNINGAR Kollektivistisk samhällskultur (Kağıtçıbaşı 2007) Det klassiska patriarkatet (Kandioty 1988) republic of cousins (Tillion 1966/1983/2007) Hederskultur (FN 2002) Clannism (FN 2005; Weiner 2013) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

4 KLANMENTALITET Individualism och individuella friheter förutsätter ett samhällssammanhang där staten ger individen skydd bl.a. genom rättssystemet, det politiska systemet, yttrandefrihet, genom sjukvården och utbildningssystemet. Det är inte fråga om en stark stat som kontrollerar individen, utan en stat som individen kan lita på. Klansamhället är motsatsen till detta. The anti-individualism of the rule of the clan burdens each and every member of a clan, but most of al it burdens women (Weiner, 2013: s. 39). Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

5 EN KEDJA AV OFRIHET UNITED NATIONS DEVELOPMENT PROGRAM 2005 TOWARDS FREEDOM IN THE ARAB WORLD Denna kedja tar sin början i barnuppfostran i familjen, går igenom utbildningsinstitutioner, arbetslivet, samhällsformationer och slutar i den externa och interna politiska världen Denna komplexa process har lett medborgarna i arabländerna, till ett tillstånd av underkastelse som får näring av rädsla och som präglas av deras förnekelse av sin underkuvade position Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

6 BEROENDEKEDJA En beroendekedja där det mest grundläggande beroendet är mäns beroende av kvinnor. Detta beroende är en följd av att alla människor är födda av en kvinna och att kvinnan med självklarhet vet att det barn hon föder är hennes. Mannen kan på samma sätt inte veta att det barn hon föder är hans. Utan kvinnor får män ingen avkomma, alltså ingen som kan föra släkten vidare. Det är mot denna bakgrund som han behöver ta ifrån henne allt; som hon inte kan säga nej till hans krav. Hon ska vara till för honom och detta är i hederssystemet en gemensam angelägenhet för män. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

7 POJKARS ROLL Pojkar ingår såväl i den kvinnliga sfären som i den manliga. Pojkarnas roll som följd av detta är att kontrollera de närstående kvinnorna. Genom relationen till sin mor, men framförallt till sin/a syster/rar har de en självklar närvaro i närstående kvinnors liv (Tillion, 2007). Pojkar för namnet systemet vidare Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

8 HEDERSFÖRTRYCK MED UTGÅNGSPUNKT I FLICKORS/KVINNORS SITUATION Män får heder genom att kontrollera närstående kvinnors sexualitet. Förlorad kontroll kan leda till att såväl de själva som hela familjen, släkten, stammen och klanen hamnar i vanheder Heder i denna mening är ett absolut begrepp, det vill säga något mannen/män har eller inte har. Detta är en följd av att oskuld är något kvinnan antingen har eller inte har, inget hon delvis kan ha. En man utan heder tappar sin ställning i andra mäns ögon, alltså i det hierarkiska sammanhang han ingår i. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

9 RÄTT ATT DÖDA Vikten av att kontrollera kvinnans sexualitet har att göra med arvsrätten; att det är män som innehar och överför rättigheter. (Simone de Beauvoir 1949/2002) "Det värsta av alla tänkbara brott vore att riskera att ge arvsrätten till en främmande unge: det är därför en pater familias har rätt att döda en skyldig hustru (ibid., s. 118). Detta är en handling som ger män rätt till respekt. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

10 DET PATRILJÄRA SYSTEMET Det patriljnära systemet innebär att barnen, också döttrarna, tillhör mannen, och att hedersmord som oftast utförs av män på faderssidan (King 2008; Rød 2012). Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

11 FÅ (SVENSKA) STUDIER OM POJKAR/UNGA MÄN Omfångsundersökning, Stockholms stad (2009 a, 2009b) Några utvärderingar (Allmänna Arvsfonden 2006, 2011) Fyra artiklar som Devin Rexvid och jag har skrivit ) Anja Bredal 2011 (norsk studie) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

12 MÄN MED OCH UTAN HEDER (SCHLYTTER & REXVID, KOMMANDE) Sökte ny forskning, nya begrepp Forskning om klanmentalitet - FN rapport om klanmentalitet Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

13 VÅR FÖRFÖRSTÅELSE: VAD VISSTE VI OM POJKAR/UNGA MÄN? (SCHLYTTER & REXVID, KOMMANDE) Att det är en betydande andel, sannolikt minst 10 %, av dagens svenska ungdomar som lever med hedersrelaterade familjenormer och att flickor och pojkar drabbas på olika sätt, bland annat har flickor fler begränsningar i sitt vardagsliv än vad pojkar har. Astrid Schlytter Att de begränsningar, kränkningar och våld som pojkar utsätts för i familj- och släktsammanhang i ringa grad uppmärksammas av socialtjänsten. Att bröder och manliga kusiner ofta kontrollerar sina systrar eller kusiner och att detta inte uppmärksammas av socialtjänsten.

14 ---VÅR FÖRFÖRSTÅELSE (SCHLYTTER & REXIVD, KOMMANDE) Att pojkar och unga män har dubbla roller, de är ur ett svenskt lagstiftningsperspektiv både offer och potentiella gärningsmän. Devin Rexvid Att pojkar och unga män har svårt att se konsekvenser av systemet för egen del.

15 FORTSÄTTNING:. FÖRFÖRSTÅELSE (SCHLYTTER & REXIVD, KOMMANDE) Att pojkar och unga män inte ser maktförhållandena inom familjen lika tydligt som flickor och unga kvinnor gör och att de har en tendens att förminska konsekvenserna av det hedersrelaterade förtrycket för flickors och kvinnors del Att pojkar och unga män trots att de verkar ha större möjligheter än sina systrar att bryta med familjens traditioner inte gör det. Astrid Schlytter Att pojkar/unga män som har en homo-, bi-, transsexuell eller queer (HBTQ) läggning kan ha en lika utsatt situation som den som flickor och unga kvinnor vilka bryter mot förväntningar och krav, kan ha. Att det går att påverka pojkar/unga män att bryta med traditioner som att gifta sig med den familjen utser, alltså mot den egna viljan.

16 VAD VET VI NU? 1. En överordnad slutsats: att den grundläggande socialiseringen av flickor och pojkar är olika. De socialiseras till att ha olika roller/uppgifter i systemet. 2. Socialisering genom beroenderelationer Syster bror Far - son Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

17 BROR SYSTER = HAT-KÄRLEK RELATION Amir i Stjärnlösa nätter Allt stryk jag och syrran fick gjorde oss bara starkare Yahya Hassan Jag sa nästa gång du rör mina syskon Bränner jag upp din bil

18 Devin Rexvid

19 HUR POJKAR BLIR MÄN Bror syster som beroenderelation (Connectivity) Hans liv är beroende av hennes En dubbelkrok som förenar bröders och systrars liv (Joseph, 1994) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

20 ATT BLI MAN GENOM KONTROLL AV SYSTER VAD HAN LÄR SIG: Han bestämmer, ett område där han lär sig att ta beslut Han kontrollerar Att hon är farlig : hon är ett hot mot fadern, mot honom själv, mot systemet, alltså gör han något gott Att hon är manipulativ: Om han inte kontrollerar henne ger det henne ett förhandlingsutrymme eller en möjlighet till kontroll av honom.

21 HON ÄR HANS TJÄNSTEFLICKA Yahya Hassan: Till mina systrar jag säger inte ett piss Jo jag jag säger Hämta vatten hämta askfat

22 FAMILJENS FÖRLÄNGDA ARM Familjens kontroll fortsätter utanför hemmet han står för det Att kontrollera systrar är som att vara familjens förlängda arm I och med att han gör detta påverkan han själv

23 BEROENDERELATIONERNA - EXEMPEL Jag har stort ansvar för mina systrar. Jag blir så arg när de inte gör det som de måste och jag måste hela tiden ha koll på dem. Ibland struntar jag i att se dem när de beter sig omoget. Pappa och mamma förväntar sig att jag ska vara en bra bror och man och ha koll på vem de pratar med och hur de beter sig i skolan. Jag hatar det. Mina yngsta systrar brukar ta av sig sina slöjor och de vet att det blir problem om det kommer fram hemma. Men jag bryr mig oftast inte. Jag har försökt att säga till dem men de gör ändå som de vill. Så länge inte mina föräldrar vet så är det lugnt men jag skäms över dem. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

24 SYSTRAR KRÄNKER FADERNS HEDER De trivs inte hemma, det vet jag men vad har de att välja på? En gång rymde de och gömde sig i ett omklädningsrum på i skolan. Jag fick tag på dem och jag var så arg att jag sa till dem att om de håller på så här så kommer det att sluta med mord. De följde med hem och de var rädda. Min pappa skrek åt dem hela kvällen när vi kom hem. Han skrek åt mig också att jag var en dålig man som inte kunde ta hand om mina systrar. Det är det värsta, när han kallar mig dålig. Då känner jag mig så kränkt men förstår ändå vad han menar. Men vad kan jag göra? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

25 BRODERN TAR STÄLLNING MOT SIN SYSTER Hon har kränkt faderns heder Hennes beteende gör att han blir utskälld av fadern Brodern kan få i uppgift att bestraffa ta livet av systern Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

26 FAR - SON Vilken bror/son vill ha det liv systern har, eller det liv modern har? Han kan förstå systern, moderns utsatthet, men han vill ju inte vara i deras situation

27 FADERN HAR EN AVGÖRANDE ROLL FÖR SONENS IDENTITETSUTVECKLING Fadern kan liknas vid en portvakt som avgör om sonen ska höra till eller inte. Det är fadern och inte modern som kan neka barnen/sonen och frånsäga sig sitt föräldraskap. Söker bekräftelse på vilka de är, vill vara eller inte vill vara. Schlytter, Stockholms universitet

28 YAHYA: EN SON SOM MENTALT BRYTER Jag sa nästa gång du rör mina syskon Bränner jag upp din bil Jag kunde krossa honom om jag ville Han var försvarslös mot den Han hade satt till världen Jag kan göra vad jag vill

29 POJKAR OCH TVÅNGSÄKTENSKAP Att pojkar/unga män blir gifta mot sin vilja att detta har att göra med faderns maktposition i familjen/släkten att fadern fortsatt kan kontrollera sin son. Att pojkar/unga män genom ett äktenskap socialiseras till att kontrolla närstående kvinnor Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

30 EXEMPEL TVÅNGSÄKTENSKAP De unga männen riktar sin vrede mot den svagare dessa fall mot kusinen och Inte mot de närstående männen De brutaliseras genom tvånget de själva varit med om och genom det vård de använder mot kusinen Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

31 FALL AV KUSIN- OCH TVÅNGSÄKTENSKAP Fall Norge Flickan = 13 år och Pojken = 19 år Växt upp tillsammans, som syskon Pojken på väg in i det norska samhället, arbete, bostad utanför familjen och kärleksäktenskap på gång Ingås i Norge Fall Sverige Flickan uppväxt i Irak, han i Sverige, båda myndiga Han självständigt liv i Sverige Ingås i Irak Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

32 A OM SAMLAGEN Förste gangen, värste hon varit med om Sex väldig ont varje gång, alltid illamående, behöver ofta kräkas efteråt. Göra sig ren efteråt. Detta är som en annan informant har beskrivit det, värre än döden.

33 HON SÄGER UPPREPADE GÅNGER NEJ - HON GÖR MOTSTÅND Hon gör det redan under bröllopskvällen vill följa med sin mamma hem Gör det bröllopsnatten vägrar ha samlag Fortsätter vägra samlag Vill inte bo permanent hos sina svärföräldrar, tvingas med omfattande våld Hon hotar med att söka samhällets hjälp utsätts för dödshot Genom det fabricerade läkarintyget, om att hon har en smittsam blodsjukdom, gör hon något aktivt.

34 VARFÖR BEHÖVDE A GIFTA SIG MED M? För att A skulle kontrolleras? För att M skulle kontrolleras?

35 EN UNG MAN (AMIR). (ARKAN: STJÄRNLÖSA NÄTTER ) Jag offrade min egen framtid för att min far skulle acceptera mig. Far beordrade mig och jag lydde. Jag hade mot min vilja sagt ja. Jag kände mig våldtagen. Mitt liv var en handelsvara och de sålde mig billigt Schlytter, Stockholms universitet

36 HANS FRIHET FÖRUTSATTE HENNES OFRIHET Fall Norge: Han anser sig äga kusinens kropp. Genom hennes motstånd klarar han inte att bryta ned henne. Han brutaliserades av våld våldtäkterna. (Frihet att få gifta sig med den han var kär i) Fall Sverige: Han vill inte äga kusinens kropp, men kom ändå att göra det. Genom att ljuga, ta ifrån henne hoppet, så bidrar han till att bryta ned henne mentalt. Den egna kampen för överlevnad. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

37 VAD GÖR HEDERS SYSTEMET MED DE UNGA MÄNNEN? Gifter sig för att undvika smärta, förskjuten, bryts ned mm Norge = våldsam, våldtäktsman 6 års fängelse Sverige = Få henne till Sverige = det är som att dö mentalt Låta henne dö (mentalt) = själv leva Båda brutaliseras och traumatiseras Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

38 HEDERSMORD (SCHLYTTER & REXVID, 2014/KOMMANDE) Mordet på Sara i Umeå, år 1996 Mordet på Abbas Rezai i Högsby, år 2005 Mordet på tre systrar och deras styvmor i Kanada år 2009 Mordet på Mustafa i Göteborg, februari år 2012 Mordet på Maria i Landskrona, mars år 2012 Mordet på Manidja i Stockholm, augusti år 2012 Devin Rexvid

39 VÅLDETS KARAKTÄR (SCHLYTTER & REXVID, 2014/KOMMANDE) Astrid Schlytter

40 NÅGRA KARAKTÄRISTISKA DRAG (SCHLYTTER & REXVID, 2014/KOMMANDE; VAN ECK, 2003) Offret ska dö, Offret ska veta vad som är på gång Offret ska lida Mod, disciplin och vilja Våldet ska förmedla ett budskap Ett sätt att föra ut detta budskap är genom att göra mordet offentligt Genomförandet av morden är planerat Dölja uppsåtet Devin Rexvid

41 HENNES BETEENDE KNUTET TILL SEXUALITET Flickans beteende (oacceptabelt) Sara 1996 Flickan har pojkvän tvångsäktenskap eller hot om det Abbas 2005 Tre systrar + styvmor Kanada 2009 Mustafa 2012 Maria 2012 Maria 2012 Bror Manidja 2012 Gärningsman Bror och kusin Bror och föräldrar Bror och föräldrar Flickvännens far Make Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

42 GÄRNINGSMAN = EN MAN PÅ FLICKANS SIDA Unga män väljs ofta och prioriteras som gärningsmän. I två fall är gärningsmannen eller den som får åta sig gärningen inte en ung man/en bror. I dessa fall har flickan/kvinnan ingen bror. Gäller Mustafa och Manidja Brodern har under längre tid kontrollerat systern Flickan/kvinnan ber om hjälp Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

43 LVU 2 OCH 3 Med stöd av LVU kan samhället omhänderta barn och ungdomar på grund av brister i hemmiljön (2 ) och på grund av brister i den unges eget beteende (3 ). Bestämmelserna i de två paragraferna har samma struktur. Som följd av vårdnadshavares handlingar mot barnet, som kan vara fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande så föreligger en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas. Eller enligt 3 så ska det på grund av den unges eget beteende, som kan vara missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteenden, föreligga en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas. LVU (3 ) rör ungdomar i åldrarna upp till 21 år.

44 LVU: ATT OMHÄNDERTA POJKEN Han kontrollerar sin syster utanför hemmet För att kunna omhänderta en flickas bror med stöd av 2 därför att han kontrollerar och misshandlar henne, måste detta vara en följd av vårdnadshavarens beteenden/handlingar eller av personer som befinner sig i hemmet.

45 2 BEGRÄNSNINGAR KLANMENTALITET Där andra personer än vårdnadshavarna deltar, faller utanför lagen om dessa personer befinner sig utanför hemmet.

46 3 : DEN UNGE HAR DEN RÄTTSLIGA NYCKELPOSITIONEN Unga män som omhändertas med stöd av 3 LVU brukar ha mycket tydliga tecken på asocialitet i form av stort eller tydligt missbruk eller brottslig verksamhet. 3 LVU avser situationer där den unge är farlig för sig själv eller är farliga för andra, i första hand utanför familjen. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

47 POJKEN SKÖTSAM I ÖVRIGT Utgångspunkten är som beskrivits ovan att det ingår i broderns grundläggande socialisering att han ska kontrollera sin syster. Brodern är garanten för att hon håller sig inom gränserna. Han kan som det framgår i en rad studier göra detta inte bara i hemmet utan också i skolan och på fritiden. Hon får inte gå till skolan själv eller gå hem utan att ledsagas av en bror. Att en bror kontrollerar sin syster utanför familjen t.ex. i skolan och/eller på fritiden har han då ett socialt nedbrytande beteende i lagens mening? Att kontrollera sin syster, att i privata sammanhang bestraffa henne, att planera för att ta livet av henne är att bryta mot samhällets grundläggande normer. Denna kontroll kan i skolan och på fritiden ske i det tysta, de båda vet om det och de inordnar sig. Samtidigt kan brodern när de kommer hem bestraffa sin syster. Han kan också ensam eller tillsammans med en närstående t.ex. en far planera för att ta livet av henne.

48 3 - BEGRÄNSNINGAR Kontrollen är en fortsättning på det som sker i familjen, men på den offentliga arenan. Detta kan det vara svårt för samhället att känna igen, särskilt om han sköter skolan och har inga missbruks- eller kriminalitetsproblem. Dessutom bygger lagstiftningen på förförståelsen att det socialt nedbrytande beteende är möjligt att bryta genom ett tvångsomhändertagande och vård. Om detta ska kunna ske behöver i dessa fall den unges värderingar och normer förändras, vilket kan vara oerhört svårt eftersom det handlar om den grundläggande socialiseringen. Snarare är det en bedömning av den unges förändringskapacitet som behövs.

49 MÅSTE KUNNA HEDER FÖR ATT SE Att kontrollera sin syster, att i privata sammanhang bestraffa henne, att planera för att ta livet av henne är att bryta mot samhällets grundläggande normer. Men att se och förstå det förutsätter kunskaper Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

50 RÄTTSTILLÄMPNING Sakfrågan Att förstå vad som pågår sakfrågan förutsätter kunskaper om verkligheten, alltså kunskaper om heder Rättsfrågan tolka bestämmelser/rekvisit mot bakgrund av förarbetena Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

51 SLUTET FÖR BARNÄKTENSKAP? Förbud mot barnäktenskap Inga dispenser Kriminalisering gränsen är utsatt belägenhet

52 VAD SOM GÄLLER SÄRSKILT FÖR BARN Eftersom barn (vanligen) är i en beroendeställning i förhållande till föräldrar (och andra närstående) kan barnet se det som lönlöst att försöka motsätta sig ett äktenskap. Detta är att vara i en utsatt belägenhet.

53 LAGBESTÄMMELSER Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap. (Äktenskapsbalken 2 kap 1 ) Undantaget om dispens är borttaget (Äktenskapsbalken 15 kap 1 ) Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år. (Brottsbalken 4 kap 4 c ) Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag ( minst en part anknytning till Sverige) erkänns inte i Sverige om parterna inte var närvarande samtidigt vid äktenskapets ingående. Kräver synnerliga skäl. (Äktenskapsbalken 1 kap. 8 a 2)

54 Den första förälskelsen Den är den farliga förälskelsen är Det är manen som betalar för bröllop Det finns bara råd till en enda bröllop

55 TRAUMA YTTRE HÄNDELSE SOM HAR VARAKTIGA FÖLJDER fysiskt våld/fysisk kränkning/extremt våld en utsatt situation på gränsen till utmattning överrumpling/att fångas i en fälla Varken kamp eller flykt är möjlig -> MAKTLÖSHET, HJÄLPLÖSHET, SKRÄCK (H Vea, P Svedberg, A Wilkens m fl)

56 DEF AV TRAUMA = ETT ÅTERUPPLEVANDE Kommer tillbaka. i sina tankar, drömmar (mardrömmar) och i handlingar Kroppen minns det Går inte att radera ut ( Herman s 63)

57 SKADAN INTE INDIVIDUELLA EGENSKAPER Den mest avgörande faktorn för psykisk skada är själva den traumatiska händelsens karaktär. Individuella personlighetsegenskaper spelar ingen större roll när det gäller överväldigande händelser. Det finns ett enkelt, direkt samband mellan hur allvarligt ett trauma är och vad det får för psykiska verkningar, (Herman s 88)

58 PERSONLIGHETEN BESTÅR AV TRE DELAR FRANZ RUPPERT 2011 Delarna avskilda utvecklas var för sig 1) Den personlighet individen hade före traumat (sunda). Erfarenheter inte påverkat av traumat tidigare 2) Traumadelen där kroppen lagrar de obehagliga reaktionerna (ångest, maktlöshet, enorm smärta, raseri, skuld mm. Kan inte göres om) 3) Överlevardelen, att hålla reaktionerna från traumat borta allt det obehagliga, smärtan, känslor, kroppsförnimmelser. Detta görs på en lång rad olika sätt allt för att trigga i gång traumat: tabletter, arbetsnarkoman, självskadebeteende, utåtriktad mm)

59 TRE MEDVETANDEN (RUPPERT 2011 I VEA 2012) Före traumat (Sunda delen) Traumadelen Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Överlevardelen (undvika smärta)

60 TRAUMA GER SKADOR I ÖVERENSSTÄMMELSE MED DEN ÅLDER OCH UTVECKLINGSFAS SOM BARNET ÄR I Om den unge utsätts för flera trauman vid olik ålder, kan den unge få en rad olika reaktioner på traumana. (Vea 2012) Upprepat trauma i barndomen formar och deformerar personligheten (Herman 1992). Upprepat trauma i vuxenlivet urholkar strukturen i den redan formade personligheten (Herman 1992) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

61 TRAUMADELEN MINNET ÄR SOM DET VAR DÅ HÄNDELSEN SKEDDE Erfarenheter som er knyttet til traumedelen vill inte utveckla sig : While the survival parts grows older, the traumatisered part of the soul stays the same age it was the time of the traumatic experience, becauce it is unable to have any new experiences after the split happens (R 2011 s 29)

62 ÖVERLEVARDELEN Tre sätt som kroppen skyddar oss mot obehagliga reaktioner förlora kontakt med egna behov, den egna identiteten: 1) Ändrar uppfattning av verkligheten genom berusningsmedel genom att skapa en fantasivärlden 2) Stora muskelsmärtor - känner smärtorna men inte minnena 3) Hålla andan, ytligt sätt att andas, ej ned i magen ( sätt att hålla ifrån sig kontrakt med den inre delen av kroppen, kroppsreaktionerna). Motsatsen är att avslappnat andning, medvetet, vara närvarande i nuet (Kepner i Vea)

63 UTGÅNGSPUNKT VEA 2012 FRA MAKT TIL MAKT I EGET LIV. ANMELDELSE AV SEXUELLE OVERGREP OG HELSE Traumatiserande händelser Avledande tekniker Följder Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

64 POJKAR OCH HEDER: LÅNG RAD FAKTORER Anknytningstrauma (ATV, Norge om män som slår) Skam att något fel på mig - har att göra med anknytningen (Eriksson, m fl) Uppfostran, ett beroende-jag bl a att föra hedern vidare, att undvika skam, att vara skam. Alltid fråga om lov först. Traumatiserande händelser (se våld, utsättas för våld, kränkningar, hot, att själv utföra ) Schlytter, Stockholms universitet

65 Trauma och uppfostran genom lydnad Trauma och anknytning Trauma och tvångsäktenskap, barnäktenskap, att bli kontrollerad/att kontrollera Rädsla och dissociation

66 DET SUNDA MEDVETANDET Det sunda medvetandet hänger ihop med barnets utveckling under den första anknytningen. Ett nyfött barn behöver någon som tar hand om det, annars går det under. Detta är en biologisk nödvändighet (de Beauvoir, 1949/2002). Barn har en medfödd förmåga att söka närhet, dvs. att ha en emotionell anknytning Förutom mat och kroppslig kontakt behöver barnet för sin utveckling ögonkontakt och bekräftelse (Perris &Perris, 1998). Detta är en förutsättning för barnets mentala utveckling, för att få förtroende för sina egna känslor, för att utveckla egna tankar och att lita på sig själv (Bowlby 1988; Ruppert, 2013). När anknytningspersonen möter barnet med ett smil och barnet smilar tillbaka, så skapas en gemensam bas, en delad erfarenhet. Detta ömsesidiga erkännande är ett inkluderande förhållningssätt (Heller, 1988). Att få ha och kunna utveckla detta sunda medvetande rustar individen för att möta stressfyllda och traumatiserande händelser senare i livet. Det ger förutsättningar för barnet som ungdom, som vuxen att kunna skaffa sig en realistisk uppfattning om händelser, förstå sina känslor och ha en god kontakt med sig själv (Ruppert, 2013).

67 OBEARBETADE TRAUMAN Obearbetade trauman är farliga. De kan vara farliga för en själv och för andra. Att göra mot andra som andra gjort mot en själv, är inte ovanligt (Herman,1992; Miller, 1995). Och att hantera sina trauman kan vara oerhört ansträngande. Det kan vara stora mängder av hat och ilska som ska tämjas. Det är energi som krävs för att hålla tillbaka all den energi som hat och ilska står för. På samma sätt som obearbetade trauman är farliga, explosiva, så kan återhämtande också bli det. Psykiska trauman läker genom att man möter den ursprungliga känslomässiga smärtan på nytt (Mannheimer, under utgivning; Miller, 1995). Denna process bör ske stegvis, och ofta gärna ske långsamt (Ref, ted talk). I denna process kan det sunda medvetandet spela en viktig roll. Det kan vara viktigt att stärka och utveckla detta. Särskilt gäller detta om den unge redan under anknytningsfasen har traumatiserats.

68 ÅTERHÄMTANDE KAN OCKSÅ BLI EXPLOSIVT På samma sätt som obearbetade trauman är farliga, explosiva, så kan återhämtande också bli det. Psykiska trauman läker genom att man möter den ursprungliga känslomässiga smärtan på nytt (Mannheimer, under utgivning; Miller, 1995). Denna process bör ske stegvis, och ofta gärna ske långsamt (Ref, ted talk). I denna process kan det sunda medvetandet spela en viktig roll. Det kan vara viktigt att stärka och utveckla detta. Särskilt gäller detta om den unge redan under anknytningsfasen har traumatiserats.

69 TRE MEDVETANDEN Det sunda medvetandet Varierar i styrka beroende på anknytning och barnuppfostran Detta kan utvecklas - och individen kan hjälpa sig själv att stärka och utveckla detta Traumamedvetandet Samma ålder som när traumatisering skedde Kan påverka personligheten DETTA STÅR STILL - förändras inte Överlevarmedvetandet Avledande, kan vara destruktivt men kan också ha lärande inslag Föränderligt, om ett sätt inte fungerar, dvs inte ger skydd mot smärtan, kan ett nytt ta över

70 SJÄLVTERAPI Samtidigt som kroppen reagerar på vad som är fel, så vet den också vad den behöver. För att ta fram vad kroppen vet, så behöver den unge vad Alice Miller kallar, en enlightened witness, ett stöd utifrån, som exempelvis Yahya tidigt hade i sin mor och långt senare fick genom en kvinnlig pedagog. Samtidigt behövde han förstå sig själv, vara sitt eget stöd.

71 POJKAR Inåt ansiktet handling Rädsla för svaghet Se stark ut Bubblar över av ilska Svaghet = skam Lärt sig att heder är bra Kontroll av syster, mor överlevarminnet Fantasivärld Droger, kriminalitet Schlytter, Stockholms universitet

72 MOTSTÅND Roll Handling MOTSTÅND FAR PORTVAKT Oppositionell Söker bekräftelse BRYTA SYSTER FARLIG KONTROLL Ta ställning för Fysiskt skydd MOR FARLIG KONTROLL VARA I KÖKET, hjälpa att bryta Schlytter, Stockholms universitet

73 TEORETISK RAM Clannism samhällssystem Connecitivity beroenderelationer Subjektivitet självcensur

74 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

75 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet