Hemmiljön och andraspråkseleven En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen

Transkript

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Jonna Eriksson Palmertz Catalina Prisacaru Hemmiljön och andraspråkseleven En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A-13/89 SE Handledare: Eva Kätting Institutionen för kultur och kommunikation

2 Institutionen för kultur och kommunikation LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete LIU-LÄR-L-A 13/89 SE avancerad nivå Titel Hemmiljön och andraspråkseleven En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen Title The Home Environment and the Second Language Student A Literature Study about how the Home Affects the Second Language Learning Författare Jonna Eriksson Palmertz, Catalina Prisacaru Sammanfattning I denna konsumtionsuppsats behandlas hemmiljön som påverkansfaktor i barns andraspråksinlärning. Föräldrarnas socio-ekonomiska situation och deras attityder gentemot det nya landet tas upp, samt betydelsen av skrift- och talspråkets användning i hemmet, till exempel läsning med barnen. Materialet har samlats in med hjälp av specifika sökningar i databaser och valts ut beroende på dess relevans för vårt syfte. Resultatet av litteraturstudien visar att många faktorer existerar och påverkar barnet samt att språkanvändningen i hemmet spelar en central roll i andraspråksinlärningen. Vårt resultat har också visat att begreppet hemmet är ett ord som rymmer många olika nivåer i samspel med varandra, bland annat ekonomisk situation, akademisk bakgrund och bostadsområde. Nyckelord Andraspråksinlärning, hemmiljö, föräldrar, socio-ekonomisk status, läsning Keywords Second language learning, home environment, parents, socioeconomic status, reading

3 Innehållsföteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Metod... 5 Sökmetoder... 6 Urval... 7 Litteraturöversikt... 8 Mikronivå Mesonivå Exonivå Makronivå Övrig litteratur Begrepp Litteraturstudie Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna Språkstimulans i hemmiljön Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen Sagoläsning Skriftspråk Skriftspråk i hemmet och samhället Talspråk Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet Föräldrarna Att uppnå tvåspråkighet i familjen Familjens sociala situation och andraspråksinlärningen Social situation/miljö Föräldrarnas inkomst och yrkesliv... 30

4 Familj och social status Föräldrarnas akademiska bakgrund Kulturell bakgrund Resultat Mikronivån Familjen Modersmålet Att läsa hemma med barnet Kulturella skillnader vid läsning Mesonivån Föräldrarnas och skolans förväntningar på utbildning Exonivån Social status och andraspråksframgång Bostadsområdet Kulturell bakgrund Föräldrarna och deras attityd gentemot tvåspråkighet Föräldrarnas utbildning och arbete Makronivån Ett skriftspråksdominerat samhälle Arbetsmarknaden Sammanfattning av resultat Diskussion En ond cirkel Förslag på vidare forskning Referenser Bilaga Egna erfarenheter... 52

5 Inledning I en rapport utgiven av Vetenskapsrådet, skriven av Hyltenstam, Axelsson och Lindberg (red.) (2012) står det beskrivet i inledningen att de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen kan vara både interna och externa. Externa påverkansfaktorer kan bland annat vara social, kulturell och etnisk bakgrund, socio-ekonomisk status och även kvaliteten och mängden av språklig input som inläraren får. Interna faktorer är till exempel inlärarens modersmål, då transfer från förstaspråket till andraspråket kan påverka språkinlärningen. Även individuella faktorer såsom motivation, attityd gentemot det nya språket, inlärningsstrategi och individens språkbegåvning påverkar inlärningsutfallet. Ålder är ytterligare en faktor som påverkar och som tagits upp i stor mån i tidigare forskning angående andraspråksinlärning. Enligt Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) dras alltför lättvindigt slutsatsen att dåliga kunskaper i svenska är den största anledningen till att minoritetselever presterar sämre i skolan. Istället borde bakgrundsfaktorer som avstånd mellan modersmål och andraspråk, kulturella skillnader och bostadsområde tas större hänsyn till när man möter minoritetselever i den svenska skolan. Detta har alltså legat till grund för våra tankar när vi utformat vårt syfte och vår frågeställning. Bakgrund Anledningen till att vi har valt att fokusera på hur hemmiljön påverkar barnets andraspråksinlärning, har att göra med vår övertygelse om att familjens situation tillsammans med närliggande faktorer som berör familjen och hemmet spelar en stor roll i barnets språkutveckling. En av oss har själv vuxit upp i Sverige med ett annat modersmål, vilket har lett till ett intresse att utforska vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Vi som har skrivit denna uppsats anser i egenskap av lärarstudenter att det i lärarutbildningen ges alltför lite information om barns erfarenheter hemifrån. Hur elevens erfarenheter på ett positivt eller negativt sätt kan ha inflytande på dennes beteende och lärande när hen kommer till skolans miljö. Därför har vårt syfte varit att ta reda på mer om dessa faktorer som vi är övertygade om har mer eller mindre inverkan på barns språkutveckling. Våra frågor har däremot inte varit att se om 4

6 hemmiljön påverkar, eftersom vi antar att den gör, utan hur hemmiljön och de delar som ryms inom det begreppet faktiskt påverkar barnet och andraspråksinlärningen. Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är främst att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns andraspråksinlärning. Då vi utgår från att andraspråksinlärningen faktiskt påverkas av hemmiljön har vi uttryckt vår frågeställning med hur den påverkar, inte om den påverkar. Utifrån syftet har vi utformat följande frågeställning: Hur påverkas barns andraspråksinlärning av hemmiljön? Utifrån frågeställningen har vi skapat några underfrågor som vi med hjälp av detta arbete vill få svar på: 1. Vilken relevans har språkstimulansen i hemmiljön för språkutvecklingen och andraspråksinlärningen? 2. Hur påverkas elevens andraspråksinlärning av föräldrarnas attityd gentemot det nya landet och det nya språket? 3. Hur påverkar familjens sociala situation andraspråksinlärningen? Metod Vid tidigare studier i svenska som andraspråk har vi skapat oss en förförståelse inom detta ämne. Vi har även skapat oss en åsikt inom ämnet vi har valt att skriva om, något som vi är medvetna om kan ha påverkat valet av litteratur. Med tanke på våra egna erfarenheter och uppfattningar angående andraspråksinlärning, kan vi omedvetet ha begränsat materialet till det som stödjer vårt perspektiv. Eftersom vi har utgått ifrån att andraspråksinlärningen påverkas av hemmet och omgivningen, har vi formulerat vår frågeställning så att vi vill ta reda på hur den påverkas och inte om den gör det. Utifrån det sociokulturella perspektivet, som Vygotsky (1978) förespråkar och som överensstämmer med våra åsikter, har vi därmed antagit att det främst är i liknande situationer språkinlärning sker. 5

7 Genom att utgå ifrån ett hermeneutiskt synsätt (Bryman, 2002), har vi försökt tolka och förstå det ämnesområde vi har valt. Med ett hermeneutiskt synsätt menas att vi har tolkat och i största möjliga mån försökt att skapa oss en förståelse kring de texter som utgjort vårt forskningsmaterial. Enligt riktlinjerna för den hermeneutiska ansatsen (ibid) har vi gjort vad vi har kunnat för att behålla de perspektiv som de berörda författarna har haft när de skrivit texterna. Det vill säga att vi i vår analys av dessa texter har undvikit att vinkla författarnas synpunkter utan vi har istället strävat efter att sammanställa och jämföra dem för att kunna analysera resultatet av deras spridda teorier. I detta fall har vi genomfört en så kallad kvalitativ studie (Bryman, 2002). Det teoretiska perspektivet, som vi har använt som ram till vår forskningsfråga, har varit Vygotskys (1978) teori om att interaktion spelar en betydelsefull roll för lärande och utveckling. Teorin grundar sig i att barnets språkinlärning parallellt med övrigt lärande sker i interaktion med vuxna eller äldre barn som ligger på en högre språklig nivå än barnet själv gör. Det vill säga att barnet lär sig i interaktionen med någon som i relation till hen själv kan kallas expert. Detta perspektiv har vi utgått från när vi sökt efter information i vår litteraturstudie, det vill säga det socialkonstruktivistiska perspektivet. Vi har i vår studie utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som vi nedan endast kommer referera till som den utvecklingsekologiska modellen. Denna kartlägger hur de olika miljöer som ett barn vistas i påverkar barnet. Vi har försökt att analysera modellen utifrån ett andraspråksperspektiv på språkinlärningen, då vi anser att modellen som avser barnets språkutveckling i allmänhet är applicerbar även på dennes andraspråksutveckling. Vårt syfte är att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns andraspråksinlärning, då många studier görs om andraspråkutvecklingen i skolan. Då hemmet oftast är barnets viktigaste utgångspunkt, är det väsentligt för oss som blivande lärare att förstå hur de olika aktörerna i och runtom hemmet bidrar till att barnet både formellt och informellt utvecklar sitt andraspåk. Sökmetoder För att ta fram vetenskapligt material, såsom internationella studier, har vi använt oss av databaser som ERIC (Education Resources Information Centre), Libris och Academic Search Premier. De sökord vi använt har varit: 6

8 home environment home environ* second language acquisition hemmiljö andraspråksinlär* Anledningen till att vi ibland endast har skrivit in oböjda ord och använt oss av asterisk (*) i sökmotorerna är för att generera så mycket information som möjligt. Denna metod förhindrar att viktig information sovras bort. Urval Då det utvecklingsekologiska perspektivet har varit grundstrukturen i vår studie, har vi försökt hitta litteratur som kan knytas till de olika nivåerna: Mikro, meso, exo och makro från individ till samhällsnivå. Eftersom vi i vår frågeställning fokuserat på hemmiljön som påverkansfaktor i andraspråksutvecklingen, har vi utgått från dessa kriterier när vi har valt ut litteratur som använts i studien. Å ena sidan har vi främst valt litteratur som behandlar tvåspråkighet eller flerspråkighet, då vi har ansett att barns kulturella bakgrunder skiljer sig från individ till individ. I denna globaliserade värld som vi lever i är det allt vanligare med barn vars föräldrar kommer från olika delar av världen och som talar ett eller flera modersmål. Att ha föräldrar som talar två olika modersmål gör inte automatiskt barnet flerspråkigt, men i den sociala miljön man vistas i hemma får barnet ändå bekanta sig med dessa olika språk på daglig basis. Å andra sidan har vi försökt finna litteratur som berör hemmet i någon mån, där avsnitt om föräldrarnas input på barnets språk tas upp och diskuteras. Ett av kriterierna i litteraturvalet har varit att hitta just forskning som tar upp det socialkonstruktivistiska perspektivet. Vi har i största möjliga mån försökt gallra bort litteratur som främst inriktar sig på förstaspråksutveckling, men eftersom vi upptäckt att utbudet av vetenskaplig litteratur som berör hemmiljön och dess samband med andraspråksutvecklingen är minimal, har vi varit tvungna att även utnyttja litteratur som behandlar förstaspråksutvecklingen. Vi anser att många paralleller går att dra mellan första- och andraspråkstillägnandet och därför har vi kunnat använda artiklar och böcker som behandlar språkinlärning generellt. Då det inte finns mycket nyskriven litteratur om 7

9 detta ämne har vi i stor mån använt oss av äldre litteratur eftersom det visat sig att det är just de studier som genomförts längre bak i tiden (för cirka år sedan) som fortfarande anses vara mest relevanta och som refereras till även i den nyare litteraturen. Litteraturöversikt För att besvara vår frågeställning har vi utgått ifrån psykologen Bronfenbrenners (1979) teorier om barnets utveckling. Anledningen är att det utvecklingsekologiska perspektivet som Bronfenbrenner förespråkar består av en uppsättning olika nivåer som motsvarar den omgivning som barnet vistas i och som i samspel med individen påverkar denne på olika sätt. Detta stämmer helt med vår utgångspunkt som är att barn lär sig och utvecklas i samspel med sin omgivning. Vi har i vår litteraturstudie valt att se till flera av de faktorer som finns i Bronfenbrenners modell och inte endast de som berör hemmiljön i dess direkta mening. Anledningen till detta är att flera av de faktorer som vi tar upp i litteraturstudien berör barnet och även hemmiljön, ibland direkt och ibland indirekt. Politisk påverkan (såsom arbetsmarknad och bostadspolitik) berör inte hemmiljön i dess strikta betydelse hemma, men vi anser ändå att det har en inverkan på barnets hemmiljö då det kan påverka exempelvis var barnet faktiskt bor eller föräldrarnas yrkessituation. 8

10 Schematisk figur över Bronfenbrenners modell som står för barnets utveckling, men som också kan relateras till språkinlärning (Svensson, 1998:122). Nivåerna presenteras som följande: Mikronivå: familjen, skolan, kamrater etc. Mesonivå: samspelet mellan de olika delarna inom mikronivån, exempelvis förväntningarna skolan har på barnets föräldrar eller närmsta grannskapets påverkan. Exonivå: yttre faktorer som kan påverka barnet indirekt, till exempel bostadsområdet eller föräldrarnas socio-ekonomiska bakgrund. Makronivå: samhällets och politikens inverkan och deras syn på människan. Mer om modellen behandlas under kommande avsnitt. Vi har valt att strukturera vår litteraturöversikt och vårt resultat i ordning efter den utvecklingsekologiska modellens fyra nivåer, medan litteraturstudien är i ordning efter de underfrågor vi formulerat för att besvara vår frågeställning. 9

11 Eftersom den utvecklingsekologiska teorin genomsyrar hela vårt arbete, har vi strukturerat litteraturöversikten på så vis att de olika nivåerna behandlas med hjälp av olika författare och deras studier, som vi har bedömt vara relevanta för vårt syfte. Detta för att få en bredare syn på hur olika nivåer i barnets omgivning samspelar och bidrar till dennes utveckling. De olika författarna presenteras kort under de olika nivåerna och behandlas senare i litteraturstudien mer djupgående. Mikronivå Miljöns betydelse för barns språkutveckling är något som Ann-Katrin Svensson (1998) skriver om. Hon skriver om förstaspråksutvecklingen hos svenska barn och hur denna påverkas av barnets uppväxtmiljö. Om det finns stora skillnader i olika barns uppväxtmiljö beträffande samtal och skriftspråk påverkar detta även språkutvecklingen. Talspråket och skriftspråket i hemmiljön är viktiga punkter i Svenssons bok. Niklas Abrahamsson (2009) behandlar i sin bok andraspråksutvecklingen och effekter av sociala och individuella skillnader, men även modersmålets och det språkliga inflödets påverkan. Flerspråkiga barns språkutveckling i hemmet och förskolan är något som Gunilla Ladberg (1996) uppmärksammar. Språkutveckling i hemmet diskuteras i boken vilket överensstämmer med vårt syfte med studien. Flerspråkighet är också något som vi har tagit i beaktande då barn kan ha föräldrar från olika kulturer eller med flera modersmål. Inger Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver om samtalet som didaktiskt verktyg och som grund för utveckling. Hon tar upp hur läraren med hjälp av samtalet kan inspirera eleverna till ett socialt samspel. I en longitudinell studie, det vill säga en studie som sker över tid, har Barbro Eneskär (1984) forskat kring hur olika bakgrundsfaktorer påverkar ett barns språkinlärning. Hon kommer under sina studier fram till att den språkstimulering som barnen får hemma är den faktor som har störst inflytande på barnets språkutveckling. 10

12 Ännu ett välkänt namn inom andraspråksforskningen är Monica Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) som också forskat kring bakgrundsfaktorer och andraspråksinlärning. Hon hävdar att det inte går att lägga skulden på minoritetsbarnen och säga att de helt enkelt är för att de är dåliga på svenska och att det är därför de uppnår sämre resultat i den svenska skolan. Hon anser istället att vi borde ta reda på mer om vilka bakomliggande faktorer som kan ha inverkan på språkinlärningen. Jim Cummins (i Nauclér, 2001) poängterar nyttan i en aktivering av elevernas tidigare erfarenheter och att det finns mycket man kan lära sig med hjälp av elever med skilda kulturella och etniska bakgrunder. I sin artikel publicerad i Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver Björn Hammarberg bland annat om modersmålet och att de tidigare språkkunskaper man har kan påverka inlärningen av ett andraspråk både på ett positivt och ett negativt sätt. Kerstin Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) har forskat om hur barn socialiseras in i språket innan de börjar skolan. Hon fokuserar till exempel på läsning och dess betydelse för framtida språkinlärning. Det hon även har sökt svar på är frågan hur språkanvändningen i hemmet och familjens normer för interaktion påverkar den språkutveckling som senare förväntas ske i skolan. Även Inger Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) berör ämnet interaktion och belyser det utifrån ett andraspråksperspektiv. Hon ser på samtalet som ett redskap för språkutveckling och skriver om interaktion och samtal utifrån sociokulturella aspekter, det vill säga att barn lär sig språk i interaktion med andra människor. I sin artikel om flerspråkiga barns språkutveckling ur ett socialisationsperspektiv, främst i förskolan, har Margaret Obondo och Susanne Benckert (i Nauclér, 2001) studerat vilka interaktionsmönster som leder till flerspråkiga barns goda språkfärdigheter från skolans synvinkel. De tar till stor del upp sagoläsning som betydelsefullt för språkutvecklingen. 11

13 Åsa Wedin (2010) har skrivit om skriftspråk och vuxna andraspråksinlärare. Vi valde att använda viss information från denna litteratur då vuxna andraspråksinlärare som har barn som också är andraspråksinlärare på ett indirekt sätt berör vårt arbete. Lev Vygotsky (1978) skriver om sitt perspektiv på lärande. Hans teorier är välkända och framförallt hans syn på elevens eller nybörjarens lärande och utveckling i interaktion med experten eller den som ligger på en högre nivå. Vygotsky fokuserar på allt slags lärande men betonar att språkinlärning ingår i teorin. Mesonivå I Oscar Pripps artikel (i Olofsson, 2004) diskuteras vardagsdiskriminering och han beskriver hur invandrare (minoriteter) upplevs i det svenska samhället. Den tar bland annat upp segregationens inflytande på individen och dessutom språkets makt i det svenska samhället. Exonivå Carina Fast (2008) har studerat hur barn från olika sociala, kulturella och religiösa miljöer möter skiftspråk i hemmet och även hur de får chansen att själva praktisera läsning och skrivande hemma. Hon har bland annat utforskat olika medier och sett till hur de påverkar barnens skriftspråks- eller literacyutveckling. Hon har även studerat syskons betydelse för språkutvecklingen likväl som högläsning och film och video. Guofang Li (2007) har observerat fyra kinesiska invandrarfamiljers hemmiljöer i Kanada, där föräldrarna i två av familjerna har akademisk utbildning och resterande två familjer är entreprenörer. Hon har på det viset kunnat studera hur familjekapital (eng. family capital), det vill säga hur bland annat föräldrarnas abete och utbildning, kan påverka barns andraspråksinlärning. Ladberg (2000) belyser hur sociala och kulturella bakgrunder påverkar både inlärningen och undervisningen, men även modersmålets betydelse och språkinlärningens villkor. Den vänder sig till föräldrar och pedagoger som undervisar barn med annat modersmål än svenska. 12

14 En artikel som vi använt oss av är skriven av Gunnel Knubb-Manninen (1988) och handlar om hennes studier av svenska elever som lär sig finska i Finland, men som går på svensktalande skolor. Författaren har undersökt vilken inverkan kön och social situation har på de svenska elevernas andraspråksinlärning. Shirley Brice Heath (1983) har ofta refererats till i den litteratur vi har läst. Författaren har studerat språkutvecklingen hos barn uppvuxna i olika klassamhällen. Hon har jämfört barn som kommer från svart arbetarklass, vit arbetarklass och även barn som kommer från ett tredje samhälle som kan liknas vid vit medelklass. Hon har bland annat jämfört på vilket sätt barnen socialiserades in i skriftspråket i relation till föräldrarnas sociala status och det samhälle som de var uppväxta i. När det gäller tal- och skriftspråk valde vi Louise Bjar och Caroline Libergs bok (2010) som innehåller olika perspektiv över hur dessa utvecklas. Det kapitel vi valde är Ulf Fredriksson och Karin Taubes artikel där författarna beskriver det svenska samhällets många kulturer och barns möten med dessa. Författarna för en diskussion kring faktorer som påverkar barnens och ungdomarnas läsutveckling och skolframgång, samt ger rekommendationer om hur skola och hem kan stödja barns språkliga utveckling. Schumann (1978) presenterar ackulturationsmodellen (eng. The Acculturation Model), vilket är en modell som beskriver den sociala kontextens in- och påverkan på andraspråksinlärningen. Denna modell delas upp i social och psykologisk distans. Båda distanser, den sociala och psykologiska, till målspråket, dess talare och kultur återspeglar inlärarens ackulturationsgrad, vilket påverkar inlärningen av andraspråket. Makronivå Ännu en text vi har använt är Mats Myrberg (i Nauclér, 2001) som sammanfattar sin artikel om invandrares läs- och skrivförmåga med slutsatsen att var tredje invandrare går miste om samhällets skriftliga information som är tänkt att gå ut till medborgarna. Detta är en konsekvens av bristande läsförmåga. Går man ytterligare ett steg resulterar detta i att dessa människor i 13

15 mindre utsträckning blir delaktiga i samhällets aktiviteter. Några exempel är utbildning och arbete. Övrig litteratur Eftersom viss litteratur som vi använt oss av faller utanför den utvecklingsekologiska modellen, men ändå är av vikt för studien, har vi valt att lägga övrig litteratur under denna punkt. Ytterligare en bok av Ladberg (2003) kompletterar med ett fokus på vuxnas roll som förebilder och kunskaper om språkinlärning som både pedagoger och föräldrar bör ha för att motarbeta fördomar som hindrar barnet. En nyanserad bild av tvåspråkig utveckling ger Lenore Arnberg (1988). Hon fokuserar sin studie på tvåspråkighet hos barn i förskoleåldern. Boken är riktad främst till föräldrar, men den vänder sig även till de som har ett intresse för barnuppfostran och språklig utveckling psykologer, pedagoger och lingvistiker. Basil Bernstein (1990), engelsk sociolog, utvecklade teorier om olika slags koder. Med koder avses principer som reglerar vad som är och inte är meningsfullt och i vilka sammanhang det är meningsfullt. Dessa koder lärs in omedvetet i interaktion med människor inom ens egen kultur. Denna kulturella kunskap har sin utgångspunkt bland annat i den miljö man är uppväxt i och därför tyckte vi att det är väsentligt för vårt arbete. Urie Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell har som sagt utgjort en grund i vårt arbete. I hans bok beskrivs den grundläggande tanken bakom utvecklingsekologin och de olika nivåerna som modellen är uppbyggd av beskrivs mer ingående. Begrepp Hemmiljö är ett centralt begrepp i denna uppsats och har använts som ett samlingsbegrepp för allt i hemmet som kan påverka barnet och barnets andraspråksutveckling. Några exempel som innefattas av hemmiljön är bland annat hur bostadspolitiken (som ingår i den utvecklingsekologiska modellens makronivå) påverkar var barnet och familjen bor och därför 14

16 indirekt påverkar barnet i sitt hem. Föräldrarnas arbetsplats, deras ekonomi och även deras ideologier är centrala delar som inte ingår i den direkta hemmiljön i dess strikta betydelse men som ändå påverkar barnets hemmiljö och de förhållanden som råder hemma då de indirekt påverkar barnet. Literacy eller litteracitet som begreppet heter på svenska avser främst läs- och skrivkunnighet. Motsatsen till begreppet, att vara illitterat innebär att man inte behärskar de läs- och skrivregler som anses vara normen inom samhället. När exempelvis Fast (2008) skriver om barns literacyutveckling så avses vägen mot att tillägna sig en kunnighet i att använda skriftspråket. Scaffolding är ett begrepp myntat av Jerome Bruner men som används av många som forskar kring språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv, Vygotsky (1978) är en av dessa. Scaffolding betyder stöttning och avser att en som är nybörjare inom ett område ska kunna utvecklas ett steg längre tillsammans med någon som är lite bättre än hen själv än vad man hade kunnat göra på egen hand utan den hjälpen. Med andra ord kan detta sammanfattas som att stöttningen ska kunna hjälpa till exempel eleven att utvecklas lite snabbare med hjälp av sin omgivning. Litteraturstudie Vi har valt att strukturera vår litteraturstudie på så sätt att vi inleder med en kort genomgång av hur omgivningen påverkar barnet och barnets språkinlärning mer generellt för att sedan ge en mer detaljerad beskrivning av Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell. Efter att vi har förklarat modellen kommer vi att under tre större delar ta upp den litteratur som vi anser berör de tre underfrågor vi valt för att kunna besvara vår frågeställning. Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning Miljöns betydelse för barns utveckling är idag ett omdiskuterat ämne. Den fysiska, psykiska och sociala miljön tillsammans med omgivningens kvalitet påverkar individen. Anledningen varför man talar om miljöns betydelse är för att det är möjligt att förändra den. Trots diskussioner om miljöns påverkan är det fortfarande otydligt vilka faktorer som har betydelse (Svensson, 1998). De miljöfaktorer som är mest avgörande beror på det enskilda barnets intresse och förmåga att 15

17 utnyttja miljön, den situation barnet befinner sig i, dennes utveckling i olika avseenden, samt barnets förmåga till att ta emot inlärning (ibid). I Nauclérs artikel (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattas tidigare forskning om barns språkliga socialisation ur ett sociokulturellt perspektiv. Hon skriver att barnets språk- och kunskapsutveckling är summan av de språkliga erfarenheter som barnet får med sig från hem, förskola och skola. Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473) hävdar att man inte bör stämpla mentala aktiviteter som autonoma och individuella, utan mer som ett resultat av möten mellan individer i socialt samspel i sociokulturella sammanhang. Människan skapar inte sin mening och förståelse enbart i huvudet, utan i dialogisk interaktion mellan människor som kollektivt söker mening och förståelse (Lindberg i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473). De gensvar man möter får då en central roll i individens drivkraft att vilja tillägna sig språket (ibid). I sådana språkliga samspel förhandlas och tolkas olika slags uppfattningar. Språkhandlingar måste därför även ses som identitetshandlingar (ibid). Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Svensson (1998) tar upp Bronfenbrenners forskning kring hur barn utvecklas i relation till de miljöer de vistas i. Att miljön kan samspela med människan betyder att människan också kan påverkas av just miljön. Det är den centrala tanken i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Alltså kan olika människor påverkas på olika sätt i liknande miljöer beroende på tidigare erfarenheter. Kulturella, språkliga och religiösa faktorer inom oss kan spela in i hur vi påverkas av miljön. Även yttre faktorer i olika miljöer påverkar oss som människor (ibid). Mikronivån står för barnets direkta närmiljö. Man kan se den som de närmaste sociala grupper som barnet ingår i, exempelvis familjen, kompisgänget eller idrottslaget. Vad barnet kan påverkas av i närmiljön är hur och vad man gör där, men barnet kan också själv vara med och påverka hur saker görs och vad man gör. De aktiviteter ett barn gör tillsammans med sina föräldrar, sina kompisar eller tillsammans med sin klass i skolan och hur de gör dessa, påverkar barnet och bidrar till hur eleven skapar sin verklighetsuppfattning. Det är även viktigt att eleven uppmuntras 16

18 till att bidra i de aktiviteter som sker och erbjuds en chans till att själv påverka sin omgivning. Föräldrar och lärare kan till exempel låta barnen vara med och bestämma vad de ska göra gemensamt hemma eller i skolan (Svensson, 1998) Mesonivån berör samspelet mellan de olika närmiljöerna, bland annat grannskapet, kompisarna och hemmet. I samspelet ingår förväntningar och kontakter mellan dessa miljöer och hur dessa kontakter fungerar. De förväntningar och krav som dessa har och ställer på varandra kan påverka ett barns uppfattning om omvärlden och om sig själv. Föräldrarnas negativa attityder mot skolan eller grannskapet kan få barnet att känna sig antingen utanför eller att det inte hör hemma där. Det kan i sig ge barnet en negativ syn på samhället som det vistas i, något som i sig påverkar hur barnet utvecklas i det nya samhället. Sådana negativa erfarenheter kan barnet ta med sig till skolan så att de därmed indirekt påverkar elevens lärande (Svensson, 1998). Ett positivt samarbete mellan skola och familj är något som Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) framhåller som viktigt. Det kan stärka elevens lärande om föräldrarna är engagerade i elevens skolgång. På exonivån finner vi de miljöer som påverkar barnet på ett indirekt sätt. Bostadsområdet påverkar den enskilda familjen och därmed barnets uppväxtmiljö. Andra yttre faktorer som indirekt påverkar barnet på exonivån är föräldrarnas ekonomi, deras arbetsplatser och kommunens barnomsorgspolitik (Svensson, 1998). Makronivån belyser samhällets struktur och processer delvis ur ett politiskt perspektiv. Politiska ställningstaganden, lagar, arbetsmarknaden och den syn som samhället har på exempelvis människor och uppfostran. Alla dessa faktorer påverkar givetvis ett barn som vistas i samhället (Svensson, 1998). Detta påstående stärks av Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) som beskriver hur formuleringar av lagar och styrdokument kan påverka flerspråkiga barn. Hur assimilation och integration framhålls i dessa dokument sänder signaler till invandrarfamiljer om vad som accepteras och vad som förväntas av dem. Bronfenbrenner (1979) ser på barnets utveckling och uppväxtmiljö ur ett helhetsperspektiv. Enligt honom kan man genom att analysera och jämföra nivåerna i hans modell upptäcka 17

19 kännetecknen för skilda samhällsklasser, etniska och religiösa grupper eller hela samhällen. Avsikten med hans forskning har varit att upptäcka och förstå mer kring de krafter som påverkar människan i den miljö som han eller hon vistas i (ibid). Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön Under denna del inleder vi besvarandet av vår frågeställning. Först kommer en presentation av hur tal- och skriftspråk kan yttra sig på de fyra nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen. Sedan med de underrubriker som följer gör vi vårt bästa för att besvara den första underfrågan till vår frågeställning. Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna Svensson (1998) tar upp hur barn påverkas av olika tillgång till skrift- och talspråk i närmiljöerna. Detta faller enligt den utvecklingsekologiska modellen under mikronivån. Hon menar att tillgång till dator, böcker, papper och penna påverkar, men också hur och i vilken utsträckning skriftspråket används. Attityden gentemot skriftspråk hos människorna i omgivningen påverkar barnet. Det kan vara syskon eller föräldrar. Tycker de om att läsa för nöjes skull? Visar föräldrarna intresse inför att läsa sagor och berättelser för barnen ifall de ens läser för sitt barn? På mesonivån kan det handla om att skolan och föräldrarna inte delar samma uppfattning om vems ansvar det är att ge eleven tillgång till läsning. På exonivån däremot kan sådant som berör skrivning och läsning och som indirekt påverkar eleven vara hur föräldrarna ser på läsning och skrift utanför hemmet, om de läser mycket i sina arbeten eller om det till exempel finns bibliotek nära hemmet och om besök dit är något som utnyttjas och uppmuntras av närstående. Slutligen på makronivån kan man se i vilken mån läsning och skriftspråk tas upp i samhället. Överallt i dagens svenska samhälle behöver vi läsa och detta är självfallet något som även barn, både svenska som invandrade påverkas av (Svensson, 1998). Språkstimulans i hemmiljön I en longitudinell studie har Eneskär (1984) studerat sambandet mellan språkutvecklingen hos barn och bakgrundsfaktorer som kön, intelligens, socio-ekonomiska faktorer samt språkstimulering. Eneskär fann att hur barnet stimulerades språkligt i hemmiljön spelade en stor 18

20 roll i hens språkutveckling. Språkförmågan hos barnet förbättrades hos de barn vars föräldrar språkstimulerade dem mer. Studierna pekade även på att de barn som inte fått tillräckligt med språklig stimulans hemma lättare kunde få läs- och skrivsvårigheter senare i skolan. Slutsatsen som drogs var därmed att det är av stor vikt att barn får språklig stimulans tidigt hemma av föräldrarna och även att föräldrarna bör informeras om betydelsen av detta (Eneskär, 1984; Svensson, 1998). Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen Modersmålet är en av de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Hammarberg (i Hyltenstam, 2004) bekräftar teorin om att influenser från förstaspråket påverkar andraspråksinlärningen. De kunskaper man har i sitt förstaspråk kan störa när eleven ska dra paralleller från första till andraspråket där likheter mellan språken inte finns, något som kallas för interferens. Det finns såklart även fall där det fungerar att dra paralleller mellan första- och andraspråket då många språk har likheter med varandra och när detta fungerar kallas det för facilitering. Själva strategin att applicera grammatiska mönster eller ord från första till andraspråket kallas för transfer (ibid). Även språkets status har en betydande roll. Inlärningsprocessen för andraspråket underlättas om modersmålet har en hög status och kunskaper i förstaspråket värdesätts högre än kunskaper i andra språk (Bjar & Liberg, 2010). Sagoläsning Som vi kommer ta upp även under nästa rubrik skriver Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) en hel del om skriftspråkliga aktiviteter för att bidra till andraspråkselevers språkinlärning. En av de aktiviteter som de fokuserar på är sagoläsning. Målet med deras studie var att iaktta tillfällen då vuxna och barn interagerade kring skrivna texter och studera dessa tillfällen då de flerspråkiga barnen utvecklade sina språkfärdigheter i andraspråket. De berättigar valet av sagoläsning och berättande som huvudsakliga aktiviteter då ett flertal forskare poängterat betydelsen av just sagoberättande för underlättande av andraspråksutvecklingen. Obondo och Benckert hänvisar till Wells forskning för att styrka sina argument. Wells bekräftade efter genomförda studier kring skriftspråkande aktiviteter att sagoläsning var den som visade sig vara mest effektiv och den som starkast påverkade skolframgången positivt. 19

21 Det är betydelsefullt för barnet att föräldrarna introducerar lästillfällen vid en tidig ålder (Svensson, 1998). Då antas barnet skapa en förståelse för vad skrift innebär, hur det fungerar och används. Det hjälper även barnet att begripa skillnaden mellan tal- och skriftspråk och hur dessa kan samverka och utvecklas. Undersökningar har visat att barn som har lyssnat på upplästa sagor har bättre talspråk och läsutveckling vid sju års ålder (ibid). Vid lästillfällena lär sig barnet att koppla det lästa till det egna livet och dra slutsatser. Innehållet i en text är utgångspunkten för att känna igen ord. Barnen får dessutom en uppfattning om hur berättelser byggs upp och genom att den vuxne ställer frågor allteftersom man läser för barnet vänjer sig hen till skolans pedagogiska kod (Svensson, 1998:139). Svensson menar dock att det ändå inte är alla vuxna som ställer frågor till texter, vilket gör att barnet inte får upptäcka språkets makt att skapa och utforska olika världar (Svensson, 1998:142). Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattar att skillnader i sagoläsning i turkiska och svenska familjer har upptäckts då studier undersökt interaktionen mellan vuxna och barn i olika situationer i dessa familjer. När det kom till sagoläsningen var skillnaderna som störst, då turkiska barn ej interagerar med föräldrarna vid läsning, medan det fanns fler likheter i interaktionen mellan de turkiska och de svenska familjerna när det kom till lekar och måltider. Skriftspråk Skriftspråkande är en term som Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) använder sig av i sin text där de behandlar flerspråkiga barns socialisation in i den skriftspråkliga kulturen. Begreppet avser aktiviteter med text i muntlig form som vuxna eller andra barn kan genomföra med barnet. Det kan alltså vara föräldrar eller äldre syskon som läser tillsammans med barnet, men det kan också vara en förskolelärare. Obondo och Benckert har gjort en studie vars syfte har varit att undersöka hur språklig och skriftspråkande socialisation bidrar till tillägnandet av både elevens första- och andraspråk, men även hur det kan bidra till att eleven tillägnar sig skriftspråkande och skolrelaterade språkliga färdigheter, såsom språk-, läs- och skrivförmågor, något som eftersträvas i den svenska skolan. Fast (2008) har i sina studier också kommit fram till att barns bostadsområde kan ha både en direkt eller indirekt påverkan på deras möten med skriftspråk. 20

22 I Obondo och Benckerts (i Nauclér, 2001) analyser av interaktionen har de som utgångsperspektiv haft Vygotskys (1978) idé om interaktion och expertens stöttning av nybörjaren. Stödstrukturen scaffolding som Vygotsky skriver om anses av honom underlätta barnets lärande. Fast (2008) påpekar att exempelvis ett syskon kan spela rollen som den som stöttar. Man kanske visar sitt mindre syskon hur man hanterar en dator. I studien har Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) undersökt vilka interaktionsmönster som faktiskt påverkar minoritetsbarnens inlärning av andraspråket och hur minoritetselever lär sig om läsning, skrivning och muntliga färdigheter. Sagoläsning kan vara en typisk aktivitet för att hjälpa barn socialiseras in i det skriftspråkliga samhället (ibid). Fast (2008) skriver att även mor- och farföräldrar kan vara med och spela en roll i barnets läs- och skrivutveckling. Det är vanligt att de sjunger för barnen, läser sagor eller köper böcker till sina barnbarn. De spelar på så sätt en viktig roll i presentationen av skriftspråket för barnet. En viktig punkt är att det inom tvärkulturell forskning om läs- och skriftspråksutveckling har bevisats att hur familjer från skilda kulturer engagerar sig i och förhåller sig till skriftspråkliga aktiviteter påverkar barnen och hur de kommer att anpassa sig till det skrivna språket (Obondo & Benckert i Nauclér, 2001). Fast (2008) skriver även hon att barn socialiseras in i skriftspråket, och detta med hjälp av familjemedlemmar i första hand eller andra närstående till barnet. Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) tar även upp att annan forskning bekräftar att barns informellt inlärda kunskaper påverkar den framtida läs- och skrivutvecklingen (ibid). Författarna tar upp exemplet expositary literacy som det bästa sättet att som vuxen samtala med barnet kring texter för att främja barnets skriftspråkande och språkutveckling på lång sikt. Expositary literacy i motsats till drillwork and narrative reporting literacy innebär att man inte endast talar om det som står i texten/boken utan att man går utanför bokens värld och knyter an bokens innehåll till den verklighet som barnet känner till (ibid). Hur man i familjen förhåller sig till tal- och skriftspråket, läsning och böcker faller som Svensson (1998) skriver in under mikronivån i Bronfenbrenners (1979) modell. 21

23 Skriftspråk i hemmet och samhället I det svenska samhället är text och skriftspråk något som förekommer nästintill hela tiden och överallt. Sveriges samhälle är skriftspråksdominerat och skriftspråket återfinns i många användningsområden, till exempel inom akademiska områden, som i skolan, men också i hemmet och i den närmaste omgivningen. Man skriver eller tar emot brev och räkningar, dagens viktigaste nyheter står skrivna i tidningen och översättande textremsor i TV-rutan (Obondo & Benckert i Nauclér, 2001). Svensson (1998) och Fast (2008) håller med om att barn möts av skrift på många olika sätt dagligen i samhället, det kan vara namnskyltar, text på matförpackningar eller löpsedlar och graffitti. Detta är något som känns igen av de flesta från svenska medelklasshem, men det är långt ifrån på det här sättet för alla invandrarfamiljer som kommer från andra kulturer och samhällen. Många invandrargrupper har helt skilda uppfattningar och erfarenheter av skriftspråk i samhället än vad svenskar är vana vid och tar för en självklarhet (Obondo & Benckert i Nauclér, 2001). I vilken mån skrift och läsning förekommer i samhället är frågor som tillhör den utvecklingsekologiska modellens makronivå (Svensson, 1998). Fast (2008) skriver att barnet lär sig läsa och skriva utifrån sina kulturella referensramar och att beroende på hur mycket plats läsning och skrivande får i familjen ger skilda resultat senare. Detta eftersom barn på så sätt får olika kvantitativa och kvalitativa erfarenheter av skriftspråket. Myrberg (i Nauclér, 2001) förstärker teorin och skriver att nästan var tredje invandrad invånare i Sverige inte har kunskapen som behövs för att ta till sig all den skriftliga information som samhället avser för medborgarna att ta till sig. Alltså går var tredje invandrare miste om den informationen. Konsekvensen blir att dessa människor inte aktiveras i eller görs delaktiga i det svenska samhället och på lång sikt påverkar detta utvecklingen av läs- och skrivförmågan då dessa människor har en lägre grad av delaktighet i både utbildning och samhället i stort. Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) skriver även att i den svenska skolan gäller de mönster för skriftspråkande som oftast de svenska medelklassbarnen har växt upp med och känner igen. I många minoritetbarns fall är dessa mönster väldigt olika från vad de har lärt sig tidigare. Detta är enligt författarna en av de faktorer som har inverkan på dessa barns misslyckande i skolan (ibid). Obondo och Benckerts tankegångar överensstämmer med de resultat som Heath (1983) fick fram efter sina studier i tre amerikanska samhällen. Både Heaths och Obondo och Benckerts studier 22

24 har lett fram till resultatet att det existerar en stor variation bland mönster för skriftspråk i olika kulturer och samhällsklasser. Dessa erfarenheter och värderingar som barnen därmed bär med sig från hemmets miljö påverkar deras skriftspråkande och inlärning (Obondo & Benckert i Nauclér, 2001). Talspråk Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver att nyckeln till framgång gällande klassrumsaktiviteterna inte alltid är just språkkunskaperna. Kunskaper om de outtalade regler och normer som gäller vid interaktion är viktiga att känna till både utanför och inom skolans verksamhet. Hon hävdar att alla barn inte har samma förutsättningar för att lära sig dessa utifrån sina tidigare erfarenheter och hänvisar till Heaths studier i tre olika klassamhällen i Amerika. Heath (1983) har, som vi sett i tidigare avsnitt, med sin forskning kommit fram till att barn från olika samhällsklasser och därmed olika sociala och kulturella miljöer är olika rustade för de språksituationer som de kommer att möta senare i skolan. De normer för språkanvändningen, som gäller i skolan, anses gemensamma och är något som är viktigt att känna till men det är kunskaper som inte alla elever får med sig hemifrån beroende på vilken social miljö de kommer ifrån eller vilka tidigare erfarenheter eleven har av möten med andraspråket (ibid). Bernstein (1990) har utvecklat teorier om så kallad utvecklad och begränsad kod. Det språk som barn utsätts för i hemmiljön blir utgångspunkten för hur barn kommer att uppfatta talspråk. Stora problem kan uppstå då språket som används hemma inte överensstämmer med det som används i skolan. Utvecklad kod sammanfattas som tal som består av fullständiga satser, bisatser och inskjutna satser samt korrekta grammatiska uttryck (Svensson, 1998:125). Däremot är den begränsade koden korta, enkla och ofullständiga satser (Svensson, 1998:126). Samtal vid matbordet är något som vänjer barn vid att diskutera praktiska situationer (Svensson, 1998). När föräldrarna reflekterar över händelser och konsekvenser vid middagsbordet, diskuterar ämnen som ekonomi, politik, semester etc., påverkas barnens talspråksupplevelse och även deras inställning till inlärning i allmänhet (ibid). Svensson hävdar att det är vanligt för föräldrar att i samtal bortse ifrån eller upprepa det barnet sagt på ett mer korrekt sätt, om barnet uttrycker sig med grammatiska fel. 23

25 De grammatiska strukturerna växer, enligt barnspråksforskare, ur samtal med vuxna där barnet utifrån vertikala strukturer arbetar sig fram till vuxnas horisontella strukturer för att sedan själv kunna yttra sådana (Abrahamsson, 2009). Med vertikala strukturer menas korta svar, som i transkriberad dialog ser ut som en vertikal linje och horisontella strukturer är utvecklade svar eller frågor från den vuxnes sida. Abrahamsson tar upp Michael Longs interaktionshypotes vilket innebär modifikationer i interaktionsstrukturen, en så kallad förhandling eller negotiation of meaning. Detta är ett resultat som signalerar bristande förståelse från en av parterna i konversationen, men genom förhandling undviker man och reparerar uppkomna problem i kommunikationen. Dessa metoder gäller när infödda vuxna talar till barn som lär sig ett andraspråk. Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet Under denna del besvaras den andra underfrågan som hör till vår frågeställning. Vi ser närmare på föräldrarna och deras påverkan utifrån vilka attityder de har gentemot det nya landet och målspråket. Föräldrarna Familjen är för ett barn den viktigaste omgivningen och viktiga människors språk blir även betydelsefulla för dem älskade människors språk blir älskade (Ladberg, 1996:30). Det är väsentligt att man med barnet talar ett språk som man själv behärskar väl, eftersom det blir krävande att uppfostra barn i ett helt nytt samhälle där man själv inte vuxit upp (ibid). I flerspråkiga miljöer där alla talar två eller flera språk blir det naturligt för barnet att också börja kommunicera på detta vis. Ju fler modersmål man behärskar, desto lättare blir det att tillägna sig språk och andra kunskaper genom språket (ibid). Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) menar att föräldrar bör se på tvåspråkighet som en tillgång. Utvecklingen av andraspråket ska inte enbart ske i skolan, utan hemmet och föräldrarna spelar en lika viktig roll för denna utveckling (ibid). 24

26 Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöd i hemmet. Det är viktigt att föräldrarna läser för barnet, pratar mycket med barnet och ger barnet möjligheter att berätta. Ju tidigare barnet ges dessa möjligheter desto bättre, men det är heller aldrig för sent att försöka igen. (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:165). Föräldrarna ska, enligt Fredriksson och Taube, välja språkstrategi, vilket bland annat betyder aktiva val om till exempel organisering av barnets skolgång, vilka språk som används i hemmet, vilka språk barnet ska få möjlighet att använda i aktiviteter utanför skolan etcetera. Bjar och Liberg (2010) tar upp Snows idéer om hur man inom sin kultur alltid socialiseras i olika sätt att vara. De pekar på att föräldrar har en viktig roll i vad man talar om och hur man talar om det [...] hur man arbetar och vad man arbetar med (Bjar & Liberg, 2010:21). Lärandet utvecklas när barnet använder språket i olika sammanhang och olika möten med varierande ämnen. Det är också genom interaktion som barn skapar sig så kallade språkförebilder. Även Ladberg (2003) hävdar att barn behöver föräldrar som agerar som förebilder och som inger dem trygghet när de växer upp. Under de första livsåren blir den vuxne i barnets värld den som påbörjar samtal, som bjuder in barnet i dialog och som stöttar dess framföranden genom att ställa frågor (ibid). Det är på så sätt som barnen börjar se på sig själva som tänkbara och accepterade språkande personer (Bjar & Liberg, 2010:21). Svensson (1998) menar att föräldrarna har ett stort inflytande på barnets förutsättningar att bli tvåspråkigt och att deras attityder till bland annat majoritetsspråket liksom inställningen till tvåspråkighet påverkar barnets språkutveckling. Negativitet från föräldrarnas sida, hävdar Svensson, gör att barnet kan ha svårt att se fördelar med tvåspråkigheten och att tillhöra två olika kulturer. Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) skriver om hur de signaler samhället förmedlar påverkar föräldrar och syskon till minoritetselever. Om de upplever dessa signaler negativt och känner negativa attityder gentemot samhället så kommer det att indirekt påverka barnets andraspråksutveckling. Ladberg (1996) belyser föräldrarnas roll som förebilder och framhåller att om föräldrarna lär sig svenska så bra som möjligt kan de hjälpa barnen bättre med skolarbetet (Ladberg, 1996:46f). Genom att lära sig svenska kommer de förstå det svenska samhället bättre och således på bästa sätt vägleda barnet (ibid). Om det är svårt för föräldrarna att acceptera livet i Sverige och får barnen att tänka att de alltid är på väg tillbaka till hemlandet, som Ladberg (1996) uttrycker det, 25

27 blir avståndet från det svenska samhället något som hindrar hela familjen från att tillägna sig språket. Även Svensson (1998) understryker att osäkerheten över om familjen ska stanna i Sverige eller återvända till hemlandet är en faktor som hindrar andraspråksinlärningen hos barn. Mer om samhället och den sociala miljön behandlas i nästkommande avsnitt. Att uppnå tvåspråkighet i familjen Ladberg (1996) förklarar att barn behöver kunna både familjens språk och kultur och det svenska språket och kulturen för att de ska kunna klara sig bra i Sverige. Även Svensson (1998) anser att det är betydelsefullt för barnet att lära sig båda språkens kultursystem. Detta för att barnet lättare ska kunna uttrycka sina tankar och känslor. Det är viktigt att föräldrar för vidare sitt kulturarv och sin mentalitet till barnet (ibid). Språkkänslan utvecklas för själva modersmålet, inte för de språk som lärs in i efterhand, menar Svensson. Vidare påstår hon att om föräldrar inte behärskar fullt ut det språk som används mellan dem och barnet finns risk att kontakten dem emellan hindras. Enligt Svensson är det väsentligt att alla i familjen blir tvåspråkiga och hon tar upp olika sätt på hur man kan få barnet att uppnå tvåspråkighet, som vi valt att sammanfatta som följande: att föräldrarna talar var sitt modersmål med barnet att en förälder talar minoritetsspråket och den andra talar majoritetsspråket att båda föräldrar talar majoritetsspråket, men har ett annat modersmål att föräldrarna talar ett av språket då barnet är litet och senare för in det andra språket att en och samma förälder växlar mellan språken Man kan även uppnå tvåspråkighet i familjen genom att föräldrarna väljer mellan tre mål i sin språkfostran. Dessa mål är enligt Arnberg (1988) passiv tvåspråkighet, aktiv tvåspråkighet och/eller absolut tvåspråkighet, vilka sammanfattas nedan: Passiv tvåspråkighet innebär att barnet inte talar det andra språket, men förstår det. Att det inte talar språket betyder att den antingen inte vill eller inte kan. Barnet har ytliga kunskaper i modersmålet, men kan föra en allmän dialog. Denna tvåspråkighet brukar också betecknas som receptiv tvåspråkighet. Detta sätt är normalt med avseende på att lära sig det andra språket. Dock kan de ytliga kunskaperna i modersmålet försvåra kontakten med andra barn som talar det bättre. 26