VÄXA OCH HA DET BRA! Att främja den mentala hälsan hos barn i lekåldern - handbok för föräldrar

Transkript

1 VÄXA OCH HA DET BRA! Att främja den mentala hälsan hos barn i lekåldern - handbok för föräldrar

2 Handbokens text: Merja- Maaria Turunen och Anna Suutarla, Helsingfors hälsovårdscentral Angela Fletcher och Mary Tidyman, Mentality, Storbritannien Översättning till svenska: Carina Loman Bilder: Antonia Ringbom Grafi sk utformning: Helena Sandman Utgivare: Helsingfors hälsovårdscentral Tryckning: F.G.Lönnberg, 2006 ISBN Finländska experter som deltagit i utformningen av handbokens innehåll: Ergoterapeut Hanne Ala-Prinkkilä, barnpsykiatriska bedömningspolikliniken; barnpsykiater Marja Auvinen, barnpsykiatriska bedömningspolikliniken; psykolog Maija von Fieandt, barnpsykiatriska bedömningspolikliniken; barnläkare Elina Hermanson, Befolkningsförbundet; hälsovårdare Maj-Britt Hietala, Nordsjö hälsostation; psykolog Kaarina Hästbacka, västra familjerådgivningen; hälsovårdare Kirsti Isopahkala, Degerö hälsostation; neuropsykolog Päivi Kontiola, barnpsykiatriska bedömningspolikliniken; PM Ylva Krokfors, stiftelsen för rehabilitering; hälsovårdare Leena Melasniemi, Degerö hälsostation; talterapeut Sari Parvamo, specialenheten för barn; barnmorska, hälsovårdsmagister Nina Peränen, Mellersta Finlands centralsjukhus; psykolog Katja Rantala, Månsas hälsostation; planerare Päivi Rouvinen-Wilenius, Centret för hälsofrämjande; hälsovårdare Maarit Singh, Nordsjö hälsostation; psykolog Ulla Suominen, polikliniken för öron-, tal- och röststörningar; läkare Samuli Suutarla, HUCS; psykiater Hannu Säävälä, Uleåborgs mödra- och skyddshem; psykolog Hannele Törrönen, Förbundet för mödra- och skyddshem samt utvärderingsgruppen för material för hälsofostran vid Centret för hälsofrämjande. Dessutom har handboken testats av tjugo helsingforsföräldrar under våren Deras respons har också påverkat utformningen av handboken.

3 VÄXA OCH HA DET BRA! Att främja den mentala hälsan hos barn i lekåldern handbok för föräldrar

4 INNEHÅLL Inledning Vad är mental hälsa? Metoder att främja ditt barns mentala hälsa Föräldrar har rätt till stöd Prova uppgiftssidorna tillsammans med ditt barn Steg på vägen till god mental hälsa Dagvårdsplatsens betydelse Hur mår ditt barn? Ta hand om dig själv så du orkar hur du mår har stor betydelse Positiva tecken i den egna mentala hälsan

5

6 INLEDNING Handboken behandlar sådant som är viktigt för dig som småbarnsförälder, och ger en del praktiska tips för föräldraskapets utmaningar. Syftet är att hjälpa dig att främja ditt barns mentala hälsa och förstå och klargöra din egen roll i ditt barns utveckling. Du får också tips om att sköta om din egen mentala hälsa. Vad är då mental hälsa särskilt mental hälsa hos barn? 4

7 VAD ÄR MENTAL HÄLSA? Den mentala hälsan är en del av varje människa. Den påverkas av våra erfarenheter av oss själva och världen, samt av våra tolkningar av händelserna runt omkring oss. Den mentala häl san är en central del av all hälsa och välmående, eftersom känslolivet har en betydande inverkan också på vår fysiska, alltså kroppsliga, hälsa. Ofta talar vi om vår kroppsliga och mentala hälsa som olika saker. Ändå vet vi, att om vår kropp inte mår bra kan det leda till ångest och depression. Å andra sidan kan depression och ångest leda till fysiska symtom, såsom aptitlöshet eller sömnproblem människan är en helhet. De flesta av oss vet att vi med sunda levnadsvanor (god kost, tandtvätt, motion och utevistelse) kan främja och upprätthålla vår egen och våra barns kroppsliga hälsa. Lika väl kan vi också ta hand om vår egen och våra barns mentala hälsa. Idéer för det hittar du på sidorna i den här handboken. Den mentala hälsan påverkar vår förmåga att lära oss, vara i samspel med andra och skapa bestående människorelationer. Samtidigt påverkar många faktorer vår mentala hälsa och vårt välbefi nnande. Föräldraskapet och den mentala hälsan påverkar varandra på olika sätt, också genom generationskedjan. Till exempel påverkar erfarenheterna i barndomen av de egna föräldrarnas sätt att handla den egna mentala hälsan och sättet att vara förälder. Men genom att medvetandegöra och bearbeta detta kan man påverka hur man själv handlar som förälder, och därigenom sin egen och sina barns mentala hälsa och deras kommande föräldraskap. Ibland behövs för bearbetningen professionell hjälp. Vi har alla behov som rör den mentala hälsan, även om vi inte har särskilda problem. Barnets mentala behov tillgodoses i familjen och i andra omgivningar i barnets vardag, till exempel på dagis och andra ställen där barnet vårdas eller har med människor att göra. 5

8 God mental hälsa hos barn innebär förmåga och möjlighet att växa och utvecklas, både känslomässigt och intellektuellt, på ett sätt som är lämpligt för åldern. Barnet mår bra mentalt då det kan utveckla sig, njuta av sina närmaste relationer, och de möjligheter och utmaningar som det möter. Ett barn som mår bra kan uttrycka sina känslor på ett för åldern lämpligt sätt, kan gå i skola, leka och njuta av livet. En god mental hälsa hos barnet tar sig också uttryck i tillräcklig förmåga att tåla smärta, besvikelser och sorg. Till en god mental hälsa hör dessutom en tillräcklig självkänsla och självaktning samt värdesättande av andra människor och deras rättigheter. 6

9 METODER ATT FRÄMJA DITT BARNS MENTALA HÄLSA Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla barn rätt till god mental hälsa. Varje barn har bland annat följande rättigheter: n Ett barn som kan bilda egna åsikter har rätt att uttrycka dem i frågor som berör barnet. Barnets åsikter måste tas i beaktande i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå. n Föräldrarna, de lagliga vårdnadshavarna eller förmyndarna har det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Deras handlingssätt bör sträva till barnets bästa. Samhället skall stöda föräldrarna i uppfostrandet av barnen. n Barnet skall skyddas mot allt slags fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inbegripet sexuella övergrepp. 7

10 n Barnet har rätt till bästa möjliga hälsa, sjukvård och rehabilitering. n Barnet har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. n Barnet har rätt till utbildning. n Barnet har rätt till vila och fritid, lek och avkoppling, samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. 8

11 n Barnet bör skyddas mot allt utnyttjande som äventyrar dess hälsa. (Konventionen om barnens rättigheter i sin helhet: Också Finland har förbundit sig att följa dessa internationella rättigheter för barn och skrivit under konventionen. Det är viktigt att trygga barnets psykiska välbefi nnande: En god mental hälsa i barndomen skapar en grund för god social och känslomässig hälsa livet igenom. Du som förälder har en central betydelse i att trygga ditt barns mentala hälsa. Om barnet har problem med den mentala hälsan är det lyckligt om både barnet och familjen får hjälp. Problem i barndomen, såsom depression eller ångest samt beteendestörningar, utgör en betydande risk också för senare problem. Mentala problem i barndomen kan senare ta sig uttryck bland annat i inlärningssvårigheter, dålig fysisk hälsa, brist på sociala färdigheter eller till och med självdestruktivt beteende. 9

12 Barnets mentala hälsa kan främjas på många sätt. Barnet behöver kärlek, trygghet och vägledning samt positiva inlärningssituationer tillsammans med människor som bryr sig om barnet, möjlighet att leka och ha roligt med andra barn, ömhet och fysisk närhet som inte kränker barnets självbestämmanderätt, bestående människorelationer samt individuellt, fl exibelt, förutsägbart och långsiktigt omhändertagande där barnets behov uppmärksammas, känna att det har en egen identitet och är en värdefull individ och din tid och närvaro. Som förälder kan du hjälpa ditt barn att få en god start i livet n genom att sköta ditt barn långsiktigt, konsekvent och pålitligt, n genom att svara empatiskt och känsligt på ditt barns behov och n genom att hjälpa ditt barn att uttrycka sina känslor och bearbeta frågor som har att göra med människorelationer. (Mental Health, Europe, 1999) 10

13 FÖRÄLDRAR HAR RÄTT TILL STÖD Att vara förälder och fostrare är en utmaning, som ibland kan kännas tung. Därför är det stöd du får av din partner, din familj och dina vänner väldigt viktigt. Man måste få dela föräldraskapets glädje och sorg med närstående människor. Också hälsovårdare, läkare, dagispersonal och människor i olika organisationer är färdiga att hjälpa och lyssna. Ditt eget sociala stödnät erbjuder oersättligt stöd och uppmuntran i din vardag. Den tid du och ditt barn tillbringar tillsammans med vänner och deras barn blir till glädje för er båda och ur villervallan föds gemensamma minnen! 11

14 I familjen är nära och varma relationer till släktingar en enorm resurs. Barnet njuter också vanligen väldigt mycket av att vara tillsammans med mor- och farföräldrar, mor- och farbröder, kusiner och mostrar och fastrar, av att höra till en släkt som är större än kärnfamiljen. Om ni inte har släktingar i närheten, fundera då på om ni med grannar eller vänner kunde bilda naturliga nätverk som också ger möjlighet till ömsesidig hjälp, till exempel med barnskötsel. 12

15 Hälsovårdarna på barnrådgivningen är utbildade för att hjälpa dig på många sätt, dra nytta av deras yrkeskunskap! Diskussion med hälsovårdaren kan n hjälpa dig att fördjupa dig på ett nytt sätt i ditt barns utveckling, eftersom ni kan dela information och erfarenheter med varann du känner ditt barn och er historia, medan hälsovårdaren har mycket kunskap och erfarenhet av barn och barns mentala hälsa, n göra din roll som förälder tydligare och hjälpa dig att utvecklas i den, n hjälpa dig att föstå hur viktigt ditt eget psykiska välmående är, hur du kan främja det och hur det påverkar ditt barn och n hjälpa dig att bearbeta problem och hitta gemensamma lösningar i en anda av ömsesidig respekt. 13

16 Som förälder är du expert på ditt eget barn. Men det kan komma situationer då du behöver mer information och stöd av din hälsovårdare, som är expert på barns utveckling och mentala hälsa. Du själv har redan mycket kunskap och färdigheter. Din hälsovårdare kan hjälpa dig att upptäcka och förstärka dem och också att utveckla nya. Tillsammans kan ni fundera på hur n ditt barn växer och utvecklas, n du bäst kan använda ditt kunnande till ditt barns och ditt eget bästa, n du kan erbjuda ditt barn en trygg och stimulerande uppväxtmiljö som förstärker både den psykiska och fysiska hälsan, n du kan svara på ditt barns behov när det växer och utvecklas, n du kan använda sådant språk och sådana ord som hjälper dig och ditt barn att tala om era känslor och erfarenheter på ett sätt som tillfredsställer bådas mentala behov på ett lämpligt sätt, n dina egna tidigare erfarenheter påverkar dig som förälder. 14

17 15

18 PROVA UPPGIFTSSIDORNA TILLSAMMANS MED DITT BARN Din hälsovårdare ger dig praktiska uppgiftssidor att gå igenom tillsammans med ditt barn. De är planerade att främja och stöda ditt barns mentala hälsa. Uppgifterna kan hjälpa dig att förstå dina och barnets gemensamma situationer på ett nytt sätt samt ge dig nyttig information och nya lösningar för en del svåra situationer. 16

19 På uppgiftssidorna behandlas bland annat följande ämnen: n styrning av ditt barns beteende, n att tala med barn och ta reda på deras behov, n relationerna inom familjen, n stresskontroll, n att bli medveten om och värdesätta känslor, att uppmuntra barnet att tala om sina känslor, n hur du kan hjälpa ditt barn att klara av problemsituationer och lösa konflikter, n hur du kan hjälpa ditt barn att möta kommande svårigheter, n hur du kan lära ditt barn att klara av förändringar i livet (till exempel förluster, fl yttning, förändringar i föräldrarnas parrelation, en förälders sjukdom fysisk eller psykisk) och de känslor dessa väcker (till exempel sorg, saknad, iver, hat, avund, nöd, ledsnad och besvikelse), n hur ditt barn lär sig att utveckla och upprätthålla vänskapsrelationer. Uppgiftssidorna kan också hjälpa dig att n stärka de känslomässiga banden mellan dig och ditt barn genom att lära er att diskutera också svåra saker, n förbättra relationen mellan dig och ditt barn, n komma ihåg att alla föräldrar har samma typer av bekymmer och n förhålla dig positivt också till svåra situationer: det fi nns många olika lösningar på problem, morgonen är visare än aftonen. 17

20 18

21 STEG PÅ VÄGEN TILL GOD MENTAL HÄLSA 1. Värdesätt dig själv För att kunna värdesätta ditt barn och främja ditt barns självkänsla behöver du först komma ihåg att värdesätta dig själv. Ge dig själv tid, försök reservera ens en liten stund för dig själv varje dag. Försök hitta en pålitlig vårdare som kan ta hand om ditt barn när du behöver tid för egen rekreation. Det är viktigt att du tar hand om dig själv, för när du mår bra kan du också bäst ta hand om ditt barn. Var tillsammans med människor som är viktiga för dig: din partner, din familj och dina vänner. Om du är ensamförsörjare är det särskilt viktigt att du tar hand om dig själv också både för din egen och ditt barns skull. 19

22 2. Dina känslor är viktiga Ditt sätt att ta hand om och sköta ditt barn är en modell i omvårdnad för barnet. Barn känner när du är glad och orkar vara närvarande på ett äkta sätt. De känner också när du är ledsen, rädd eller nervös och ditt känslotillstånd kan ibland göra att de också blir ledsna, rädda eller nervösa. Det är oftast onödigt att gömma sina känslor. I stället kan du med ditt barn diskutera de olika känslorna och ditt sätt att handskas med dem och vad som gör dig ilsken (till exempel huvudvärk, brådska på jobbet o.s.v.). Den vuxna bör ändå bära ansvaret för sina egna känslor och göra klart för barnet att det inte är ansvarigt för eller skuld till den vuxnas känslor. Be om hjälp i dina svårigheter. 20

23 3. Värdesätt ditt barn Visa ditt barn att du värdesätter det: låt barnet känna att det är betydelsefullt, värdefullt och unikt. På det sättet lär sig barnet att också värdesätta sig själv. Både tonen och orden i det föräldern säger är tydliga budskap för barnet. Kom ihåg att dina barn förstår mycket och gör sina tolkningar av hur och vad du talar om dem. Lyssna till ditt barns åsikter och ta barnets önskemål i beaktande i mån av möjlighet. Tacka ditt barn för deltagandet och berätta för barnet att du är glad och stolt över det. Förödmjuka aldrig ditt barn och ignorera inte barnets känslor. Barnet lär sig genom exempel. Hur du förhåller dig till barnet och andra lär barnet hur det skall förhålla sig till andra människor. 21

24 4. Barnet lär sig bättre i en atmosfär av kärlek än i en atmosfär av rädsla Barn behöver villkorslös kärlek. De behöver känna sig älskade och trygga i alla situationer, vad de än gör. Lägg märke till ditt barns försök och ge rikligt med beröm när barnet försöker göra rätt. Uppmuntra barnet att ta emot positiv respons och vara nöjd med sig själv. Orden du väljer och tonfallet är särskilt viktiga. Inte ens när man är arg borde man säga sådant som man senare får ångra eller ta tillbaka. Barnet tolkar dina ord som ett budskap om dina känslor för honom eller henne och bygger sin jagbild med hjälp av dem. Barnet får inte göras till syndabock. I problemsituationer bör du göra klart för barnet att du godkänner barnet men inte dess beteende. Var redo att stå för dina ord, men lär dig också att erkänna dina misstag och be om förlåtelse när det behövs. När du lovar ditt barn något eller varnar för ett eventuellt straff, så säg inte mer än vad du är färdig att göra och verkligen kan hålla fast vid. Inte ens när du är arg skall du till exempel hota att lämna ditt barn ensamt hemma, för det kan du inte göra. Hota heller aldrig ditt barn med att överge det eller inte längre älska det. Sträva till att ge ditt barn möjlighet att välja och förklara i lämpliga situationer vilka följder det blir av att bryta mot de gemensamma spelreglerna. Du måste också anpassa dina ord efter hur gammalt ditt barn är. Förutom med prat och ord kan du visa dina känslor för barnet på många andra sätt: le, blinka med ögat, kittla, snudda ömt vid kinden, krama, skratta och klappa på ryggen. 22

25 23

26 24

27 25

28 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 31

34 32

35 33

36 5. Gläd dig över och njut av ditt barn Njut av det härliga i att vara förälder: att ditt barn är unikt, barnets påhitt och sinne för humor. Tiden då barnet och föräldern är tillsammans är viktig. Ha roligt tillsammans; gör trevliga saker som ni båda njuter av. Hör efter hur ditt barn känner sig och vad det är intresserat av. Att göra saker tillsammans behöver inte innebära ett särskilt program. Barnet njuter av alldeles vanliga, varma stunder med familjen, att göra vanliga vardagliga saker tillsammans. Barnet uppskattar att du fi nns där utan att ha bråttom, också utan att ni gör något särskilt eller har något speciellt mål. Om det fi nns två föräldrar i familjen är det bra att båda då och då är på tumanhand med varje barn utöver familjens gemensamma tid. 34

37 Om ni är skilda åt under dagen kan ni när ni kommit hem reservera en stund bara för varandra: gosa tillsammans på soffan eller i sängen, slappna av, skoja, kramas. Låt barnen klättra på dig, tala om dagens viktigaste händelser, eller gör något annat, som just då känns naturligast. Om möjligt, låt allt annat vänta ännu en liten stund: matlagningen, TV:n, telefonen, tvätten, posten o.s.v. 35

38 6. Kärlek är också att sätta gränser Sätt upp konsekventa och tydliga gränser för ditt barn de ger trygghetskänsla. Det är naturligt för barn att pröva gränser, eftersom de ännu håller på att lära sig självbehärskning och lämpliga beteenderegler. När ditt barn bryter mot regler försöker det alltså oftast inte reta dig, även om det kan kännas så. Gör upp reglerna och gränserna enligt ditt barns ålder. Berätta för barnet om de gränser du satt upp och deras syfte. Du måste tålmodigt påminna barnet om och om igen upprepning är kunskapens moder! 36

39 Ibland blir du tvungen att sätta gränser för ditt barn, som det inte tycker om, och då blir barnet naturligtvis besviket. Det kan komma situationer då du inte just i den stunden kan vara tillsammans med ditt barn på det sätt barnet vill. När du är tvungen att svara nekande på ditt barns förslag, kan du samtidigt förklara varför du inte just nu kan uppfylla barnets önskemål. Barnet kan uttrycka sin besvikelse mycket kraftigt: skrika, sparka och tjuta. Det behöver du 37

40 inte bli rädd för, utan som vuxen måste du sätta upp gränser som är förnuftiga för barnet och dig själv. Besvikelser, som är en oundviklig del av livet, är bra att få uppleva i en bekant och trygg omgivning, där man också i besvikelsens stund kan känna sig accepterad. Särskilt föräldrar till temperamentsfulla och viljestarka barn kan tidvis ha det verkligt tufft, då de sätter gränser. 38

41 Som förälder är det din uppgift att i varje situation fatta bästa möjliga beslut både för ditt barn och dig själv, och att bära ansvaret för följderna av varje beslut. Du kan diskutera ansvarsområden med ditt barn, det vill säga vilka beslut barnet redan kan fatta självständigt och vilka beslut som föräldrarna måste ta hand om. Barnet får friheten att vara barn då det inte behöver bära ansvar för alltför stora beslut, som hör till dig som förälder. 39

42 7. Våga möta dina egna känslor Du kan ibland bli arg, när ditt barn är riktigt besvärligt eller känns särskilt irriterande, framför allt om du redan är trött, nervös eller frustrerad. Din vrede och ilska i en sådan situation kan väcka skuldkänslor hos dig. Känslor av otillräcklighet, skuld över de egna arga känslorna, och ibland till och med rädsla för att inte behärska sin ilska, är bekanta för många föräldrar. Att leva med små barn kan ibland vara påfrestande en verklig extremsport och de extrema känslor det medför kan vara nya för dig. Ett barn i lekåldern känner starkt och uttrycker sig ofta mycket tillspetsat: barnet är fullt av vrede och lika fullt av kärlek. Barnet är faktiskt som aggressivast i 2-3 års åldern. Ett aggressivt beteende i den här åldern, såsom knuffande eller att ta leksaker ur andras händer, är en del av den normala utvecklingen, och barnet lär sig att reglera sitt eget beteende när de sociala färdigheterna utvecklas. Förälderns utmanande uppgift är att lära barnet att utvecklas socialt, det vill säga att komma överens med andra och styra sitt beteende, till exempel vänta på sin tur. Uppträden och konfl ikter är en väsentlig del av det här utvecklingsskedet. Det är viktigt att du inte försöker begrava dina känslor, även om de är svåra, utan försöker diskutera dem med andra föräldrar. Fler föräldrar än du anar går igenom liknande känslor, och att tala med andra föräldrar hjälper både dig och dem du diskuterar med att hitta nya sätt att klara av också svåra situationer. Kom ihåg att ingen är fullkomlig och att föräldraskapet också erbjuder en möjlighet att lära sig och utvecklas. 40

43 I endel situationer kan du känna skuld över din oförmåga att ändra eller styra ditt barns beteende. När du följer med barnet kan det emellertid hända att du märker att det problematiska uppförandet ofta föregås av vissa beteendemönster. När du förstår momenten som leder till problemen kan du försöka tillämpa andra lösningar än förut och på det sättet förebygga svåra situationer. När du vägleder ditt barn borde du vara konsekvent, vänlig och fast; berätta klart för ditt barn vad du önskar eller förväntar dig. Kom också ihåg att förväntningarna skall vara rimliga, både på dig själv och ditt barn. Du kan ta humorn till hjälp för att lösa problemsituationer, så länge du inte använder den för att håna eller förödmjuka ditt barn. Ge ditt barn lugn, saklig och klar respons. När det känns särskilt svårt att tåla ditt barns beteende kan det vara bra att emellanåt vara åtskils en stund och lugna ner sig för sig själv. I sådana situationer kan barnets besvärliga beteende ibland avbrytas med utvisning : du kan försöka hålla dig lugn, förklara för ditt barn varför du är arg och leda barnet till ett rum som är tryggt och bekant, till exempel barnets eget rum. Det är inte meningen att det här skall öka ångesten hos någon av er och barnet lämnas inte ensamt länge förklara så att barnet förstår när du tänker komma tillbaka (5-10 minuter kan vara en lämplig tid). Sedan kan ni i lugn och ro reda upp situationen. 41

44 42

45 43

46 8. Ditt barn är en individ sök och tillämpa information Att barnet får stöd, ömhet, kärlek, uppskattning och förälderns tid är viktigt för alla barn. Barnen är emellertid individer. Samma handlingssätt i enskilda situationer passar inte alla barn. När du hittat på ett bra sätt att handla med den känsliga storebrodern lämpar det sig inte nödvändigtvis för den viljestarka lillasystern. Av samma orsak passar inte mormors råd alltid när det gäller dina barn. Också barnets ålder har betydelse: med åldern ökar barnets förmåga att förstå förklaringar och göra val. Också föräldrar är olika till sitt temperament. Tips på bra handlingssätt för vardagen, som fungerar till barnets och den vuxnes bästa, kan du få av andra föräldrar, olika professionella barnarbetare och i litteraturen. Skulle det kännas naturligt för dig att söka dig till en föräldragrupp som diskuterar uppfostringsfrågor? Sådana ordnas på olika orter av till exempel rådgivningar, arbetarinstitut, församlingar, olika organisationer, familjerådgivningar och dagvården. På biblioteken fi nns mycket material. Du kan söka böcker enligt ämne med olika sökord: handböcker i uppfostran, hemuppfostran, pedagogisk psykologi, barnpsykologi, föräldra-barn-relationen, moderskap, faderskap eller föräldraskap. Bra tips kan man hitta också på Internet, till exempel på Centralförbundets för barnskydd och Mannerheims barnskyddsförbunds hemsidor. Din egen livsmiljö erbjuder andra möjligheter till utbyte av erfarenheter vänner, ditt barns dagvårdare, familjecaféet, rådgivningens psykolog, släktingar, arbetskamrater, personalen i lekparken eller på familjerådgivningen, en diskussionsgrupp på Internet o.s.v. 44

47 Du kan fundera på olika handlingssätt och prova vilka som fungerar bäst just hos er med vart och ett av barnen. Diskutera med din partner, om ni är två föräldrar i familjen. Alla handlingssätt du ser omkring dig är inte nödvändigtvis bra för barns mentala hälsa. Definitivt viktigt är att de är utan fysiskt och psykiskt våld. När du och din partner hittar nya, fungerande sätt att klara er med ert barn, växer er självsäkerhet. Då man vill utveckla fungerande handlingssätt har man nytta av att utbyta och samla erfarenheter, idéer och information, att känna och respektera sitt barn och sig själv, samt påhittighet, kreativitet, fantasi, humor och tålamod. 45

48 9. Dina förväntningar på barnet Förväntningarna på barnet blir lätt alltför stora: det är svårt att inte önska att just det egna barnet skulle klara sig i allt minst lika bra som grannens eller vännernas barn. Undvik ändå att jämföra ditt eget barns förmågor med andra barns, för jämförandet kan få ditt barn att känna sig sämre och oskickligare än andra. Det är också viktigt att minnas att varje barn utvecklas individuellt, i sin egen takt. Det positivaste sättet att betrakta barnets förmågor är att ge akt på barnets utveckling: Jag är riktigt stolt när jag ser hur utmärkt du skrinnar den här vintern. Du vågar ta fart också riktigt fi nt. 46

49 10. Stanna upp och lyssna på ditt barn Ditt barn har mycket att säga dig. Lyssna tålmodigt och utan att kritisera. Reservera tid för mötet med ditt barn och lyssnandet, särskilt då ni varit skilda åt, till exempel när barnet kommer från dagis. Visa hur glad du är över att träffa barnet. Intressera dig för barnets känslor och hur det haft det: prata till exempel inte i telefon då du hämtar barnet på dagis. För att visa att du lyssnar på ditt barn kan du sitta ner med det, se barnet i ögonen och ställa frågor som barnet förstår. Mindre barn kan du hjälpa framåt i talet genom att klä i ord det du tror att ditt barn försöker säga. För lite större barn kan du visa ditt intresse genom att ställa tilläggsfrågor vid pauser i barnets prat. Vägled ditt barn mot självständig problemlösning. Lär dig att lyssna, lyssna för att lära dig. 47

50 11. Det behövs självbehärskning i livet Barnen behöver hjälp för att lära sig att behärska och reglera sitt beteende. Ge ditt barn enkla instruktioner, till exempel I rutschbanan åker man turvis. Var med barnet som stöd och, om det behövs, hjälp barnet att minnas vad ni kommit överens om. Låt ditt barn öva sig i att fatta självständiga beslut och ta ansvar för sig själv i mån av möjlighet. Till och med barn i samma familj kan vara olika; endel barn behöver mer handledning än andra. Tålamod är bäst! Barnet är inte elakt om det kräver särskilt mycket stöd av dig på något område i sin utveckling. Barnet måste också få lära sig att möta känslor av frustration, ilska och besvikelse, och lära sig att vänta. Annars kan väntandet bli en pina och krävandet en vana. Å andra sidan kan alltför tunga plikter, och att alltför mycket vara tvungen att klara sig ensam, göra barnet beroende eller tillbakadraget. Uppgiftssidorna kan vara till hjälp för dig när du lär ditt barn självbehärskning du kan använda dem med ett barn i vilken ålder som helst. Sidorna hjälper dig att diskutera med ditt barn hur viktigt det är med självbehärskning, till exempel att ge och få turer och att vänta och ha tålamod när barnet skulle vilja något nu genast. 48

51 49

52 50

53 12. Det finns andra vuxna i din närhet dela uppfostringsansvaret Inte heller föräldrar kan hålla ut i det oändliga. Det kan vara smärtsamt att medge att man inte klarar av att hjälpa sitt barn på rätt sätt, men man får och skall be om hjälp. Redan det att man söker hjälp visar att man bryr sig om och klarar sig. Ofta kan vänner, släktingar eller andra småbarnsföräldrar hjälpa. Hälsovårdaren kan lätta din börda till exempel genom att diskutera med ditt barn och tillsammans med dig bedöma barnets behov. Ta reda på vilka andra hjälpande instanser det fi nns på din ort, till exempel familjerådgivning. 51

54 DAGVÅRDSPLATSENS BETYDELSE Om ditt barn vårdas utanför hemmet före skolåldern, har också dagvårdens kvalitet betydelse för ditt barns mentala hälsa. Kan du välja den lämpligaste dagvårdsformen för ditt barn (till exempel familjedagvård, daghem eller en vårdare som kommer hem till er)? De positiva stegen för att främja ditt barns mentala hälsa kan tillämpas också i dagvårdsmiljön. Bekanta dig med ditt barns dagvårdsplats och dem som vårdar ditt barn. Diskutera dagvårdsplatsens principer och handlingssätt och ditt barn och dess individuella behov. Det är viktigt att dagvårdsplatsen kan svara på ditt barns behov också när det gäller den mentala hälsan. Öppet samarbete och diskussion mellan föräldrarna och dagvårdspersonalen är av stor betydelse. En förälder som förvärvsarbetar måste fundera på hur han eller hon skall fördela sin tid mellan arbetet och familjen. Kan du påverka längden på dina arbetsdagar eller -veckor och därigenom också den tid ditt barn spenderar i dagvården? Du kan bli tvungen att göra val som känns svåra och fundera på prioriteringar på ett nytt sätt. Om du, när du fattar beslut, beaktar också ditt barns mentala behov, kommer det att ha positiva följder både för ditt barn och dig själv vilken lösning du än väljer. Försvara ditt barns och din familjs rättigheter också i trycket från arbetslivet! Försök också tänka på hela familjens situation på lång sikt. 52

55 53

56 HUR MÅR DITT BARN? Med hjälp av råden i den här handboken kan du hjälpa ditt barn att ha det bättre. När du provar nya handlingssätt, använder uppgiftssidorna och diskuterar med hälsovårdaren kan du komma att märka endel förändringar hos ditt barn. Barnets beteende kan förändras i positiv riktning och barnet kan lära sig behärska olika situationer och känslor bättre än förr. Trots att förändringarna kan ske långsamt, kom ihåg att varje positiv förändring också är ett steg mot bättre mental hälsa. När du tillämpar informationen och råden i den här handboken kan du märka att ditt barn, med ditt stöd, 54

57 n uppför sig bättre, n är mer avslappnat och rofyllt än förut, n tänker ännu positivare tankar om sig själv, får bättre självkänsla, n är mer mottagligt och samarbetsvilligt, n är lyckligare och gladare, n blir lugnare och naturligare, n känner igen och kan uttrycka sina känslor av ilska, n klarar av spontanare och initiativrikare lek, n tar mer ansvar för sig själv, n uttrycker sig och kommer bättre överens med dig och n berättar för dig att det känns bättre än förr (till exempel Det är roligt när du är mera hemma. ). Uppmuntra ditt barn under den kommande veckan: n lägg märke till ditt barns försök och utveckling och tacka barnet för dem, n ge barnet mer ansvar, n odla själv orden tack, förlåt, var så god, och visa också annars respekt för ditt barn och andra, n var på gott humör och koncentrera dig på de ljusa sidorna i tillvaron, n var intresserad av dina barn och deras värld. 55

58 TA HAND OM DIG SJÄLV SÅ DU ORKAR - HUR DU MÅR HAR STOR BETYDELSE Att du tar hand om ditt eget psykiska välmående hjälper dig att också förhålla dig positivare till ditt barn. Det här avsnittet bjuder på några konstruktiva steg som du kan ta, för att klarare se dina egna behov, så att du kan ta hand om din egen mentala hälsa ännu bättre än förr. Det är bra om du känner till olika instanser som du kan vända dig till om du är orolig för ditt eget känsloliv. Särskilt i småbarnsskedet fyller föräldraskapet lätt större delen av livet och påverkar föräldrarna både fysiskt och psykiskt. Som förälder skjuter du kanske undan dina egna behov för dina barns behov. Att du förbiser dina egna behov kan orsaka dig oro, stress, ångest, eller till och med rädsla för att du eller ditt barn kommer att fara illa. Du kan också råka ut för problem på andra områden i livet, såsom ekonomiska bekymmer, familjeproblem eller att familjen splittras. Alla föräldrar har egna bekymmer ibland. Den tid i ditt barns liv som det behöver dig mest och som kräver mest av din tid är ändå relativt kort. Kom alltså ihåg att glädja dig åt ditt föräldraskap! Att ta följande uppbyggande steg kan hämta ny glädje i både ditt och ditt barns liv. 56

59 57

60 1. Godkänn dig själv Våra arvsanlag, erfarenheter, vår kultur, vårt kön och vår livsåskådning formar oss var och en under vårt liv till den vi är. Ha en positiv inställning till livet och påminn då och då dig själv om dina starka sidor. Ta också emot beröm av andra, för alla är värda respekt också du. Våra olika roller i livet ställer många olika krav på oss. Kräv inte orimligt mycket av dig själv, utan var tillräckligt mild mot dig. Kom ihåg att ingen är fullkomlig. Alla gör fel ibland. Svårigheterna kan sist och slutligen också stärka dig, och att klara sig genom motgångar höjer självkänslan. Du kan använda dina tidigare erfarenheter av att klara dig genom motgångar som ett värdefullt kapital som är till nytta när du möter nya svårigheter. 58

61 2. Livet erbjuder möjligheter Att träffa nya människor och vara med i olika verksamheter kan hjälpa dig att orka bättre än förut och se positivt på livet. Sociala stödnät kan öka din självsäkerhet och du kan upptäcka nya sätt att klara dig i problemsituationer. Ett sådant stödnät kan bestå av dina vänner, men också grupper som samlas kring ett särskilt tema, såsom grupper för dem som gått igenom skilsmässa eller grupper som behandlar barnuppfostran, familjecaféer eller olika föräldragrupper som ordnas av rådgivningen. Du kan fråga din hälsovårdare om grupper som samlas på din ort: där kan du få vänner och en chans att diskutera dina barn och du kan ge och få värdefulla tips för situationer i vardagen. Det kan vara överraskande, och samtidigt en lättnad, att märka att många föräldrar går igenom likadana problem och glädjeämnen som du. Man måste komma ihåg att sköta relationerna till barnet, partnern och vännerna. Det är roligt att planera och genomföra gemensamma träffar med människor som står en nära! 59

62 3. Kom ihåg att röra på dig Regelbunden motion hjälper mot symtom på depression och ångest, ger njutning och självuppskattning. Dessutom ger motion mer energi. Hitta en motionsform som du tycker om, till exempel friidrott, simning, promenad, yoga, dans, gymnastik eller cykling. I en barnfamilj kan man också höja konditionen med gemensamma sysselsättningar, till exempel svampplockning, utelekar eller att promenera tillsammans kortare stäckor i stället för att åka bil. 60

63 4. Reservera tid för dig själv Det är viktigt att du emellanåt har möjlighet att reservera tid för dig själv och dina favoritsysselsättningar. Stunderna du reserverar för dig själv hjälper dig att orka och ger självsäkerhet. I småbarnsskedet blir båda föräldrarna tvungna att ge avkall på sina egna intressen. Att ha någon egen hobby är emellertid sund själviskhet och ger kraft i den dagliga ruljangsen. Kreativa hobbyer, såsom att skriva dikter eller rita kan vara effektiv avkoppling. När du hittat ditt eget sätt att koppla av, kan du försöka reservera till exempel en halv timme varje dag för dig själv och din avkoppling, om det sedan är att lyssna på musik, läsa, promenera eller träffa vänner. Ofta kan det också vara trevligt att koppla av tillsammans med barnet med någon gemensam hobby och du minns väl att barnet njuter av att få göra vardagliga saker hemma tillsammans med dig. 61

64 5. Se till att du får tillräckligt med vila Tillräckligt med sömn är nödvändigt för en god hälsa och för att man skall orka. Småbarns oroliga nätter kan tära på föräldrarnas krafter och en uttröttad förälder kan kanske inte njuta av att vara tillsammans med barnet så som han eller hon skulle önska. En förälder som orkar är också till barnets fördel. Om barnets oro på nätterna gör dig uttröttad, be om hjälp på rådgivningen att rätta till barnets sömnvanor. 62

65 6. Be om hjälp Det är normalt att ibland känna sig ensam eller att problemen känns tyngre än man orkar bära. Det är naturligt och acceptabelt att be om hjälp, fast det kan kännas svårt. Det är bra att diskutera de svåra sakerna med sin partner, sina vänner eller familjen det hjälper! Också personalen i din församling och på barnrådgivningen är färdig att lyssna och hjälpa dig. Om du inte vill tala om problemen med din närmaste krets, kan du ringa till en hjälpande telefon eller lätta ditt hjärta till exempel på diskussionssidor på Internet. Att du ber om hjälp betyder inte att du är svag, utan visar att du vill och kan klara dig. 63

66 POSITIVA TECKEN I DEN EGNA MENTALA HÄLSAN Att du tar hand om din egen mentala hälsa är viktigt både för dig själv och ditt barn. När du medvetet tar hand om din egen psykiska välmåga, kan du med tiden upptäcka till exempel följande positiva förändringar i dig själv: n din självkänsla stiger och du tycker mer om dig själv, n du förstår bättre ditt eget beteende och ditt barns behov, n du kan förhålla dig till ditt barns problembeteende på ett nytt sätt, n du är självsäkrare och mer rofylld, n du njuter mer och mer av ditt föräldraskap och dina barn, n du är lugnare och tålmodigare, n du är mindre stressad, n du är mindre nedstämd, n du kan uttrycka dig själv bättre, n du känner dig mindre isolerad, n du känner mindre skuld, n du ser hoppfullare på framtiden, n du mår bättre fysiskt, n du träffar dina vänner oftare än förr, n du klarar dig bättre i ditt arbete, n du har sundare levnadsvanor, du kan till exempel minska ditt eventuella rökande och/eller alkoholbruk, du motionerar mer o.s.v., n du blir inte arg på ditt barn så ofta. 64

67 Den här handbokens syfte är att hjälpa dig n att förstå ditt barns känslomässiga utveckling, n att förstå din roll som förälder - du inverkar mest på ditt barns mentala välmående och utveckling, n att upptäcka om ditt barn har tecken på eventuella känslomässiga problem och att inse hur viktig ditt barns mentala hälsa är och n att få tag på hjälp vid eventuella problem i er familj.

68