Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,
|
|
- Oskar Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym källa ansökan (inom socialtjänst:) 1 begäran som Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, bank som en myndighet gör för en persons räkning eller som en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet gör till Socialstyrelsen Om en person inte själv kan göra en ansökan kan personen använda sig av ett ombud. 2, ställföreträdare eller biträde. En vårdnadshavare kan göra en ansökan för sitt barns räkning. En ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. I LSS används begäran, inte ansökan. Exempel: ansökan om bistånd enligt SoL, begäran om insats enligt LSS, ansökan om medgivande att ta emot ett barn för varaktig vård och fostran enligt SoL. Exempel på en myndighet som ansöker för en persons räkning: Socialnämnden ansöker hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU eller LVM för en persons räkning. Exempel på ansökan som en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet gör är ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 1 SoL Definition bör enligt remissen medsänt missiv vara giltig för samtliga verksamheter. Anses begreppet specifikt endast gälla för en verksamhet så skall detta avspegla sig i en. Om begreppet endast avser en begäran som person gör till socialtjänsten så skall en vara ansökan om socialtjänst. Avses en ansökan i generalitet så må initionen skrivas därefter. Antar initionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. 1 Definitionen lyder idag: (till socialnämnden:) begäran om hjälp som en person gör för egen räkning så vårt förslag innebär, om det antas, en revidering av initionen i banken 2 Termbankens lyder idag: En ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. Exempel: ansökan om bistånd, så vårt förslag innebär, om det antas, en revidering av en i banken.
2 inition och användningsområde synonym källa anmälan meddelande i vilket någon eller något anmäls anmälan om missförhållanden gällande barn (inom socialtjänst:) anmälan till socialnämnd från myndighet, yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom vård och omsorg, eller person om att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd Anmälan inom vård och omsorg görs enligt bestämmelser i lag eller förordning. Exempel: Anmälan om behov av god man eller förvaltare från socialnämnd eller nämnd som framgår av 22 LSS eller verksamhetschef inom hälso- och sjukvård till överförmyndaren (se 5 kap. 3 SOF, 15 6 LSS, 2 Förordning om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården) En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska enligt 6 kap. 6 vapenlagen (2006:386) omedelbart anmäla detta till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. En person som gör en anmälan om missförhållanden kan antingen vara anställd vid en myndighet eller vid en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom vård och omsorg eller en privatperson. Vissa myndigheter har anmälningsskyldighet, se 14 kap. 1 SoL, anmälan om missförhållanden gällande barn. Alla uppgifter, såväl skriftliga som muntliga, som kommer till socialnämndens kännedom om att ett barn kan befaras fara illa bör ses som en anmälan om missförhållanden, se SOSFS 2003:16. Baserad på Nationalencyklope dins ordbok
3 inition och användningsområde synonym källa anmälningsskyldig skyldighet enligt lag att anmäla anmälningsplikt het någon eller något coachning stödjande samtal 3 i form av en samtalsserie där den enskilde med stöd, uppmuntran och frågor från coachen själv ska komma fram till vad han eller hon vill förändra i sin livssituation och formulera detta i en plan rådgivning vägledning insats i form av information och kunskap från en expert i en specifik fråga och som ges vid enstaka tillfällen insats i form av information, kunskap och motivation som syftar till att ge den enskilde underlag för beslut i en valsituation och som ges vid enstaka tillfällen Anmälningsskyldighet föreligger i vissa fall för myndigheter och yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom vård och omsorg samt anställda där, bland annat enligt 14 kap. 1 och 2 SoL, 24 a LSS och 6 LVM. Inom socialtjänsten är coachning ett exempel på en insats som ges utöver ekonomiskt bistånd för att den enskilde ska bli självförsörjande. Exempel: yrkesrådgivning; juridisk rådgivning, ekonomisk rådgivning, medicinsk rådgivning Inom socialtjänsten är vägledning ett exempel på en insats som ges utöver ekonomiskt bistånd för att den enskilde ska bli självförsörjande. Exempel: studievägledning, yrkesvägledning Baserad på Nationalencyklope din Baserad på FoU- Södertörn Skriftserie nr 51/06 Baserad på TNC:s inition av arbetsvägledning 3 Stödjande samtal finns som en i banken: Stödjande samtal ingår i åtgärdsgruppen psykologisk och psykosocial behandling i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ och innebär samtal inriktat på att lösa eller lindra problem och svårigheter som uppstår mellan det dagliga livets krav och en persons aktuella funktionstillstånd. Innefattar: samtal som är en fristående behandling t.ex. krissamtal och stödsamtal. Exempel på stödsamtal är motivationssamtal och pedagogiska samtal. Utesluter: utredningssamtal eller samtal som ingår i utredning, samtal som ingår i annan behandling, samtal som är en kompensatorisk åtgärd eller ingår i sådan samtal som ingår i information eller utbildning samtal som ingår i samordning
4 inition och användningsområde synonym källa planering 4 utformande av plan samordnad planering plan planering som samordnas av berörda inom olika verksamheter beskrivning av hur en framtida situation ska nås Inom vård och omsorg kan planeringen samordnas inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, men även med andra aktörer utanför vård- och omsorgsområdet såsom skola, försäkringskassa och arbetsförmedling. Den enskilde ska om möjligt delta i den samordnade planeringen. Baserad på Terminologicentrum TNC: Tekniska basord 4 I banken finns sedan tidigare begreppet vård- och omsorgsplanering med initionen utformande av vård- och omsorgsplan.
5 vård- och omsorgsplan 56 dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg Vård- och omsorgsplanen utarbetas i enlighet med bland andra hälso- och sjukvårdslagen (HSL) betalningsansvarslagen (BAL), socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), lagen om skydd mot olyckor (LSO), lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt förordningar och föreskrifter. plan inom vårdoch omsorg 7 Inledande ordet dokumenterad strykes i initionen. Planen är en plan redan efter planeringen då den upprättas och inte först då den dokumenterats. Det finns såväl standardiserade som individuella planer inom vård och omsorg. Individuella planer dokumenteras i patientjournalen (i enlighet med patientdatalagen) eller i personakten. Se typer av vård- och omsorgsplan: individuell plan enligt HSL och SoL samordnad vårdplan enligt LPT och LRV samordnad vårdplan vid utskrivning rehabiliteringsplan habiliteringsplan individuell plan enligt LSS utredningsplan vårdplan (inom socialtjänst) genomförandeplan vårdplan (inom hälso- och sjukvård)
6 inition och användningsområde synonym källa individuell plan enligt HSL och SoL vård- och omsorgsplan som efter samordnad planering ska tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst Den individuella planen enligt HSL och SoL utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennas samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Även aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. Se 2 kap. 7 socialtjänstlagen (SoL) och 3 f hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ska tas fram strykes. En plan blir inte en plan förrän den upprättats. Ändras lämpligen till efter samordnad planering beskriver den enskildes behov av insats Jämför med inition för samordnad vårdplan enligt LPT och LRV 5 I Socialstyrelsens bank finns sedan tidigare begreppet vård- och omsorgsplan med initionen plan som beskriver planerad och beslutad vård och omsorg för berörd individ. Här ger vi förslag på reviderad inition. 6 Begreppet vård och omsorg inieras i Socialstyrelsens bank: åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar med en: Vård och omsorg ges t.ex. enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård och omsorg kan även användas om själva verksamheten. 7 Accepteras vård- och omsorgsplan som rekommenderad för detta begrepp eller är en plan inom vård och omsorg att föredra?
7 inition och användningsområde synonym källa samordnad vårdplan enligt LPT och LRV vård- och omsorgsplan som beskriver planerade insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad planering upprättas inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård En chefsöverläkare är ansvarig för att den samordnade vårdplanen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) tas fram, justeras och följs upp. Den samordnade vårdplanen är upprättad efter att ha justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen och/eller landstinget som svarar för planerade insatser/åtgärder. Det ska framgå av den samordnade vårdplanen när insatser från socialtjänsten inte behövs. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Se bl.a. 7 och 7 a LPT, 12 a LRV och SOSFS 2008:18.
8 inition och användningsområde synonym källa samordnad vårdplan vid utskrivning rehabiliteringsplan 8 vård- och omsorgsplan som vid utskrivning från sluten vård upprättas för att beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst och som är ett resultat av samordnad planering vård- och omsorgsplan som beskriver planerad rehabilitering för den enskilde Den behandlande läkaren är ansvarig för att den samordnade vårdplanen vid utskrivning tas fram och justeras. Den är upprättad efter att ha justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Den samordnad vårdplan vid utskrivning ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Se bl.a. SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, betalningsansvarslagen (BAL). Avrådda er för detta begrepp: samordnad vårdplan upprättad vårdplan vård- och omsorgsplan vårdplan habiliteringsplan 9 vård- och omsorgsplan som beskriver planerad habilitering för den enskilde 8 Begreppet rehabilitering inieras i Socialstyrelsens bank: insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kommentar: Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.
9 inition och användningsområde synonym källa vårdrelaterad VRI infektion infektionstillstånd som drabbar person inom vård och omsorg**, eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig i samband med yrkesutövning Till infektionstillstånd räknas bärarskap av sjukdomsframkallande mikroorganismer, symtomgivande infektioner och komplikationer till infektioner. En sådan infektion räknas som vårdrelaterad oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Ett praktiskt kriterium är dock att en vårdrelaterad infektion ger symtom efter tidigast 48 timmar efter vårdkontakten. De som ger symtom innan bedöms ha orsakats i samhället utanför vården. I vård och omsorg inkluderas alla enheter som bedriver verksamhet där basala hygienregler ska tillämpas enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19*) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m., exempelvis hälso- och sjukvårdsinrättningar för sluten eller öppen vård, tandvårdsinrättningar, hemsjukvård, särskilda boenden och hemtjänst. Engelsk : healthcare associated infection (HAI, HCAI) Baserad på Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderla g (Underlag från exporter på Socialstyrelsen) styrelsen.se/lists/ Artikelkatalog/At tachments/9629/ _ pd f * SOSFS 2007:19 revideras nu och i vård och omsorg inkluderas de verksamheter som den reviderade hygienföreskriften omfattar. ** Begreppet vård och omsorg inieras i Socialstyrelsens bank: åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar med en: Vård och omsorg ges t.ex. enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård och omsorg kan även användas om själva verksamheten. 9 Begreppet habilitering inieras i Socialstyrelsens bank: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kommentar: Habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merDenna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.
1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merMeddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merLagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.
Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Läs merÖverenskommelse avseende habilitering
RJL 2015/1843 Överenskommelse avseende habilitering 2(7) Parter Parter i överenskommelsen är Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen är ett komplement till Avtal mellan
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Typ SFS/SOSFS nummer Namn Lag SFS 1964:167 Lag med
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård start 2018-01-01 respektive 2018-01-02 1 Agenda Uppdraget och arbetsgruppen Lagens innehåll Processteg Olika processer Skillnader
Läs merNamnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merVägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning.
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453)
Läs merVägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län
Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för
Läs merDefinition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.
Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merÄldre personer med missbruk
Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merFastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075
Samordnad individuell plan - samverkansdokument Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende samarbete och gemensam individuell planering mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merSAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan
RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar
Läs merLagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö
Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning
Läs merSocialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Terminologiremiss Terminologiremiss Terminologiremiss, övergripande vård- och omsorgsterminologi Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merVersion: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:
Samordnad individuell plan - samverkansdokument landstinget och kommunerna i Västmanlands län avseende samarbete och gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas
Läs merAvdelningen för juridik. Handikappomsorg Juridik Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 12:2 Diarienr: 12/0254 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2012-01-11 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Handikappomsorg
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN SAMVERKANSDOKUMENT LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA I VÄSTMANLANDS LÄN AVSEENDE SAMARBETE OCH GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS
Läs merRiktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter
Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSamarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.
Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merResultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg
2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande
Läs merLagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merKartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning
Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merSekretess, lagar och datormiljö
Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård; SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
Remissvar 2015-06-23 Dnr 10.1-9035/2015 1(12) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD
ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs mer