Syföreningen har ett eget litet rum med kaffebryggare och ett stort bord som man kan bre ut tyger på eller sitta och fika vid. Några damer brukar

Transkript

1

2

3 Det är Sirkka Harju som har startat en gårdsförening för dem som är intresserade och som kan sy på symaskin. Symaskinerna är från ett riktigt skrädderi. De har stått undanställda tre år i en källare. En hyresgäst har ägt dem, men hon lade ner sitt företag. Så Sirkka frågade om de fick köpa dem till sygruppen. Jag är själv gammal sömmerska, och jag älskar verkligen de här fina symaskinerna. De både syr och klipper samtidigt, syr knapphål och specialsömmar. Att få använda dem är härligt. Jag syr kassar och väskor av gamla vackra tyger och bonader. Jag brukar köpa handarbeten och sy om dem, säger Sirkka. Adnan Demirkiran har jobbat med skrädderi förut och vill gärna fortsätta att sy när det går. Därför har han blivit medlem i sygruppen. Adnan gillar de fina maskinerna. Han hjälper gärna till att sköta om dem. Gruppen är bara för dem som redan kan sy, och gärna lite mer avancerat. Hittills har ungefär 15 personer varit med och provat. Jag syr gardiner och reparerar kläder här. Det är ett bra och kul sätt att spara lite pengar, säger Sanna Schiappacassi som har varit med från början. Hon brukar ta med sig sin lille son Filip till sygruppen. Det är många som vill sy om saker, laga och ta till vara. En skräddare från trakten har lovat att komma och vara med som handledare och visa fler personer hur man gör. Många i Tensta vill gärna använda bra symaskiner. Syföreningen har ett eget litet rum med kaffebryggare och ett stort bord som man kan bre ut tyger på eller sitta och fika vid. Några damer brukar också komma hit mest för att prata och fika och se vad de andra sysslar med. Gårdsföreningen har blivit en ny slags gemenskap, och ett ställe att träffa nya vänner. Symaskinerna står på sina egna bord runt väggarna. De olika modellerna syr med tre, fyra och fem trådar samtidigt. Att de klipper tyget och fållar samtidigt är perfekt när man till exempel vill sy barnkläder i trikå. Sima Adayson är kassör i gårdsföreningen och gillar förstås att sy. Hon har gått en mode- och designlinje på gymnasiet. Hon vill gärna jobba med allt från idéer till färdiga plagg. Hittills har hon mest sytt om och ändrat en del kläder i sygruppen, men det kan bli mer. Det vore verkligen kul att sy upp några egna kläder. Jag tycker att det är fantastiskt att ha tillgång till sådana här proffsiga maskiner där man bor, säger Sima.

4 I hjärtat av Husbygårdsskolan ligger rektorsexpeditionen. Dörren står öppen och vid ett stort konferensbord sitter rektor Anna Söderberg djupt koncentrerad och läser några papper. Skolan som hon leder har elever från många av jordens länder. Många av eleverna är flerspråkiga och de har ofta god kännedom om länderna som de härstammar ifrån. Lärarna och eleverna blir ständigt uppdaterade när det gäller världsekonomi och världspolitik. Våra elever har goda förutsättningar att klara sig väl i en globaliserad värld, säger Anna Söderberg. Ett av skälen till att hon tackade ja till tjänsten som rektor är att hon anser att skolan har en viktig roll att fylla för att integrera eleverna i det svenska samhället. Ungdomarna i Husby ska förstå att de har goda chanser att bli något att de kan nå sina mål. När Goda Grannar besöker skolan har klasserna 6 till 9 temadag. Niornas tema är skaffa dig ett liv och de åker runt i Stockholm och besöker flera gymnasieskolor. Eleverna får se hur det ser ut på olika gymnasier och träffa lärare och elever som går där. De ska kunna ställa sig frågan: är det här någon utbildning som jag vill gå?, berättar Anna Söderberg. Husbygårdsskolan har inte framställts som en idealskola i medierna, snarare som en problemfylld förortsskola. Men Anna Söderberg anser att tidningarna fokuserar på problemen istället för att se alla förbättringar och positiva saker som sker. Tidigare har hon varit rektor för en annan skola i Husby med elever från förskoleklass till sexan. Där lyckades hon vända en skola med ett skamfilat rykte till en skola vars elever visade höga resultat på de nationella proven. För att driva igenom en sådan förändring krävs en god ledare och det är bevisligen Anna Söderberg. För drygt ett år sedan blev hon nominerad till Årets Chef. I hård konkurrens med chefer inom det svenska näringslivet kom hon ända till finalen på Grand Hôtel tillsammans med chefer från Telia och Posten. Anna Söderberg har nu hunnit vara rektor för Husbygårdsskolan i drygt ett år. Hon och den övriga ledningen har drivit igenom en rad förändringar. Att ställa om en skola tar lite tid, men vi är på god väg. Jag hoppas att det ska bli en skola där eleverna trivs och känner sig trygga.

5 Intresset från företagen är stort. Flera av dem har upptäckt fördelarna med att anställa människor som har språkkunskaper och bor i området, säger Sanna Berg, samordnare för egenförsörjning inom SB:s Järvalyft. Under året ska 17 ungdomar i Järva få en väktarutbildning. Efter utbildningen kommer de att erbjudas jobb i bevakningsföretaget Panaxia som kommer att sköta om bevakningen i Järva. Nytt är också en utbildning för byggsupport där 20 arbetslösa järvabor deltar. Utbildningen innehåller mycket praktik och deltagarna har stora chanser att få jobb hos olika byggentreprenörer efter utbildningen. Svenska Bostäder stöder båda utbildningarna med pengar. Genom att samarbeta med företagen kan vi få fram kunnig arbetskraft vid rätt tid, säger Sanna Berg. Sanna säger att Svenska Bostäder kan påverka företagen att anställa människor från området. Företagen lyssnar till Svenska Bostäder eftersom vi är en stor kund som beställer mycket. När Goda Grannar träffar Sanna har hon hela veckan inbokad med möten. Hon ska besöka nio olika företag, bland annat Byggtech, Montera, J Myhrberg, Våtrumsteknik och Hagmans Tak. Skanska är ett företag som har upptäckt fördelarna med att anställa människor som bor i Järva. Människor med goda språkkunskaper och förståelse för hyresgästerna är väldigt värdefulla för oss, säger Jan Olsson på Skanska. Filiz Bilici fick jobb efter en städutbildning på företaget Spånga Blåband. Innan utbildningen hade hon varit arbetslös i två tre år. Idag är Filiz arbetsledare för en grupp på sex personer som städar Svenska Bostäders fastigheter på Sibeliusgången i Akalla. Utbildningen var jättebra, nu förstår man de regler som gäller för städning. Jag har jobbat två år i Akalla och trivs bra. när Erik just sjungit Higher, så blev det ett lower moment för mig. Min gamla tjocka trotjänare till tv tackade för sig. En vecka senare ringde jag Radiotjänst för att säga upp tv-licensen: Var står tv:n nu? frågade kvinnan i luren. I lägenheten, svarade jag. Man får inte slänga elavfall i soprummet och jag har ju inte någon bil så ja, det kan ta lite tid innan den lämnas till återvinning. Där får den inte stå, sa hon. Så länge jag hade en tv i lägenheten så skulle jag betala. Om den sedan var död och inte ens visade myrornas krig spelade ingen roll. Jag skulle återkomma när den var utflyttad. Jag kunde inte låta bli att säga att det var lite absurt men det tyckte inte hon för sådan var lagen varpå jag kände en lätt bris av det gamla DDR. Några dagar senare står en kasserad tjock-tv i soprummet och nej, den är inte min. Det är någon annan som bryter mot reglerna. Själv tänker jag att Stockholm är miljöhuvudstad 2010 och det förpliktigar. Jag fick ju till och med en miljökalender i brevlådan. När kommer då den mobila miljöstationen till mig? 3 mars, 17 maj, 13 sep... hmm, många månader av extra tv-licens blir det. Tv:n är liten men är den i en mikrovågsugns storlek? Den mobila återvinningen tar endast emot småelektronik upp till just en micros storlek. Plötsligt känns de där sopreglerna kanske inte så viktiga ändå... Men så minns jag tanten som slängde stekpannan i fel behållare och blev tagen av sopspionerna och åtalades. Fånigt, ansåg de flesta, även jag. Och det gör jag i viss mån fortfarande, men jag har också en viss förståelse för om de ansvariga blir rätt trötta. Där jag bor står tydligt att påsar inte får slängas i tidningsinsamlingen. Ändå, varenda gång jag dumpar mina, ligger det alltid flera plastpåsar där. Och inte bara det, glödlampor står under batterilådan, glasburkarna i glasbehållaren är visserligen diskade men de har locket på, och som sagt mitt på golvet står en tv. Inte för att jag är den perfekta sorteraren. Var slänger man till exempel frigolit? Jag sorterar inte heller aluminiumformarna efter värmeljusen. Jag är inte som Babben Larsson. Hon sägs ta bort klamrarna på tidningarna för att sedan lägga dessa i metallåtervinningen. Men att slänga en tv där man inte får bör ju onekligen bli en hel del extrajobb för någon annan? Den lär ju liksom inte försvinna av sig själv. Till slut hämtar min bilburna väninna apparaten. Lätt som en plätt. Hon bor granne med tippen i Högdalen. Jag ringer Radiotjänst igen. Jo, jag skulle vilja avregistrera min tv som gått sönder. Och var står den nu? På tippen i Högdalen. Ja, för här står det att du tidigare hade den kvar i lägenheten. Men nu är den inte kvar alltså? Eh, näe. Sa jag gamla DDR?

6 Nu har det blivit enklare att sortera sopor för dig som bor i Järva. Tidigare skulle bara förpackningar, som till exempel konservburkar, pappkartonger, glasflaskor och plastburkar sorteras. Resten som stekpannan, pulkan och dricksglaset skulle slängas i grovsoporna. Men det är inte alltid så lätt att tänka på vad som är en förpackning. Och vi ville göra sorteringen lättare för våra hyresgäster, berättar Helena Larsson, miljösamordnare på Svenska Bostäder. Därför ska man nu slänga allt som är gjort i samma material i ett kärl. Både ketchupflaskan och plastblomkrukan ska slängas i kärlet för plast. Och både stekpannan och konservburken ska slängas i kärlet för metall. Från och med början av året sitter nya skyltar i miljöstugorna som visar var du ska slänga de olika soporna. Föreningen Fastighetsägare i Järva, där Svenska Bostäder ingår, har tecknat ett avtal med företaget Apelns. Apelns kommer nu att ta hand om soporna från Järvas miljöstugor. Om försöket blir lyckat kan fler områden börja sortera som man nu gör i Järva. Surfa, ring och se på TV till bra pris! Just nu, många bra erbjudanden i husets snabbaste bredbandsnät SB Bredband. Så här enkelt är det: 1. Gå in på 2. Hitta och jämför pris på bredband-, telefoni- och TV-tjänster från flera olika leverantörer. 3. Har du några frågor ringer du SB Bredband Kundservice på telefon: eller e-post: bredband@svenskabostader.se Gå in på bredbandsvaljaren.se redan idag.

7

8

9 Jag ser en förbättring av tryggheten i hela Järva, framförallt i Husby och Akalla, säger Svenska Bostäders säkerhetschef Ulf Malm. Han kan jämföra resultaten från två olika undersökningar. År 2006 gjordes kartläggningar av brottslighet och trygghet tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i Järva. Många av de boende fick svara på frågor i ett formulär. Resultaten har varit grund för de senaste årens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Under 2009 gjordes en uppföljning av kartläggningen från Den visar på ökad trygghet och minskad brottslighet redan efter tre år. Vi kan se två tydliga saker: Känslan av otrygghet har minskat och de som blivit utsatta för brott är färre under det senaste året, säger Ulf Malm. Bland Svenska Bostäders egna hyresgäster har utsattheten för brott halverats svarade 20 procent att de blivit utsatta för brott under det senaste året. I den senaste undersökningen hade siffran minskat till 10 procent. Den upplevda känslan av trygghet har också ökat. Järvaborna känner sig tryggare och mindre oroliga i sitt område. Svenska Bostäder arbetar med flera olika projekt för att öka tryggheten. Det viktigaste vi har gjort är att satsa på en bra förvaltning. Det är grunden i allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Folk vill ha ordning och reda och få ha sina saker ifred. Därför är det viktigt att hålla rent och snyggt, fixa bra belysning och ta bort klotter direkt. Vi har också jobbat med att få bättre överblick över gårdarna och få ordning i parkeringsgarage, miljöstugor och källare. Allt det här sammantaget ger en bra grund för grannrelationer och gårdsföreningar, säger Ulf Malm. Den senaste undersökningen visar att tryggheten ökar både på centrala platser som i T-banan och i centrum, och på undanskymda platser, som i källare, garage och trapphus. För att öka tryggheten har också Svenska Bostäders förvaltare, bovärdar och miljövärdar de senaste åren arbetat sig igenom punkt efter punkt enligt en checklista. De nya kartläggningarna från 2009 används nu för att fortsätta arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Järva även i framtiden.

10 I ett passivhus är det människor, hushållsmaskiner och elapparater som värmer upp huset. För att det ska vara möjligt måste huset vara mycket välisolerat.

11

12 Vad kan du göra för att bromsa växthuseffekten? På Tekniska museet pågår utställningen Spelet om energin. Där kan du på ett lekfullt sätt lära dig att hushålla med jordens resurser. Passa också på att själv framställa energi med hjälp av sol, vind och vatten. I ett av rummen på Tekniska museet finns solceller, vindsnurror och en vågmaskin. Här är det fritt fram att trampa och veva för att se hur miljövänlig energi alstras. Besökaren Vanessa Rosén-Ndigme, 12 år, trampar på för fullt på en cykel och en generator börjar snurra. Generatorn ger ström till en lampa som i sin tur lyser på en solcell, och till slut börjar det lysa inne i en liten husmodell. Om man har solceller så slipper man att använda olja, säger Vanessa med andan i halsen. Och det är just oljan som är en av orsakerna till att jorden inte mår bra. I dagsläget kommer hela 80 procent av världens energi från fossila bränslen. Vid förbränningen strömmar koldioxid ut i atmosfären och bidrar till att jordens klimat blir varmare. För att vi ska kunna vända utvecklingen måste vi använda oss av förnyelsebar energi och konsumera mindre och smartare. Vad vi äter, hur vi reser och hur mycket vi konsumerar spelar en viktig roll. Sådana här hårda fakta får besökaren på Tekniska museets interaktiva utställning lära sig genom att se på film, läsa och experimentera. Visste du att det går åt tio gånger mer energi att producera kött, jämfört med vegetarisk mat? I matväg är kött i särklass den värsta energiboven. Dessutom skulle det gå att odla mycket mat på alla åkrar som idag används för att odla djurfoder. Ibland transporteras maten långa sträckor. En lax, till exempel, kan flygas till ett annat land för att filéas och sedan skickas tillbaka igen. I mataffärerna finns det äpplen från många europeiska länder, trots att det odlas mycket äpplen på betydligt närmare håll. Man ska köpa mat som har odlats i Sverige, för då behöver den inte åka så långt, säger Vanessa Rosén-Ndigme, samtidigt som hon skannar in olika matvarors streckkoder för att på en datorskärm kunna läsa hur maten produceras och hur mycket energi som går åt. Om vi återvinner papper, plast, metaller och glas kan vi minska koldioxidutsläppen. Det går bara åt hälften så mycket energi att återvinna returpapper, jämfört med att göra nytt. Tidningspapper och glas återvinns det mycket av i Sverige, men vi kan bli bättre med alla material. Om vi sorterar våra sopor blir det lättare att till exempel göra nya glasflaskor, säger Vanessa. I Sverige slänger vi 500 kilo sopor per person och år. I USA är man ännu värre, där är siffran uppe i 700 kilo. Många saker som vi slänger går att sälja eller kanske byta med någon kompis. När det gäller kläder så köper vi i Sverige 25 kilo per år och person. Oj, det var mycket. Ibland brukar jag ärva kläder från min storasyster, berättar Vanessa. I hemmet finns det många elektriska apparater och drygt hälften av dem är lampor. I Sverige har vi haft låga elpriser och vi har därför inte varit så noga med att stänga av apparater och lampor när vi inte vistas i rummet. I hushållen gör vi av med mycket varmvatten, eftersom vi duschar i stort sett varje dag och ofta tvättar våra kläder. Jag tänker på att släcka lampan på toaletten och att inte spola så mycket varmvatten, säger Vanessa, som bor i ett av Svenska Bostäders hus på Södermalm. I vårt kalla klimat går det åt mycket energi till att värma upp våra bostäder. Idag går det att bygga så pass välisolerade hus att man inte behöver tillföra någon värme. Istället tar man tillvara värmen som kommer från människor, belysning och apparater som finns inne i husen. Sådana fastigheter brukar gå under begreppet passivhus (läs mer om passivhus på sidan 10 och 11). Det forskas intensivt på att ta fram bilar och flygplan som nästan inte släpper ut några skadliga avgaser alls och vars biodrivmedel inte kräver enorma åkerarealer att odla på. Än är vi inte där och vi måste därför tänka på hur vi reser. Till exempel går det många gånger att åka tåg istället för flyg, eller ta bussen istället för bilen. Jag tycker att man ska åka kommunalt istället för att åka ensam i en bil. Bilar släpper ut avgaser som förstör miljön och gör att det blir varmare. Då smälter isarna och isbjörnarna dör, säger Vanessa.

13

14 Arkitekter börjar ofta sitt arbete med att ta fram skisser på ny- och ombyggnad. I Järva gjorde man tvärtom. Man frågade de boende vad som var bra och vad som saknades i stadsdelen. Hittills har Järvabor deltagit i Järvadialogen och synpunkter har kommit in. Owe Swanson är arkitekt på Sveriges största arkitektkontor, White. Han möter oss vid receptionen med ett fast handslag och är just så ledigt klädd som man förväntar sig av en arkitekt. Vi går igenom ett öppet och sparsmakat kontorslandskap. Betongväggar och träpaneler i bok förenas med panoramafönster ut mot Hammarbyhamnen. På andra sidan möts besökaren av ett helt annat landskap: en knutpunkt med myllrande trafik där Skanstullsbron och Hammarby kanal korsar varandra. Owe är nyligen hemkommen från en världskonferens och arkitekturtävling i Barcelona med inbjudna arkitekter. White var nominerade i klassen New and old för förnyelsen av Vällingby City, som Owe arbetade med under sex år. Ett projekt i 3-miljardersklassen. Men när Owe säger att han under det senaste året har utvecklats som människa och i sin yrkesroll så handlar det inte om Vällingby City. Inte heller om Norra stationsområdet, Hammarby sjöstad eller något annat prestigefyllt projekt han deltagit i. Det handlar istället om förnyelsen av Järva, det så kallade Järvalyftet. När White började arbeta med Järvalyftet för drygt ett år sedan var projektet inne i ett kritiskt skede. De planer som fanns var inte förankrade hos hos de boende. Vi gjorde som de flesta arkitekter brukar göra när vi fick uppdraget tog fram nya skisser. Men redan färdiga förslag väcker ofta motstånd. Folk tenderar att tycka illa om det som har gjorts. Under våren kom därför Svenska Bostäder till insikt att vi skulle börja i andra änden: att fråga vad de boende tycker och hur de vill ha sin stadsdel, säger Owe. Sedan dess har flera dialogdagar hållits med boende i Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta. Under dagarna har järvaborna haft möjlighet att prata med politiker, arkitekter, hyresgästföreningen och de kommunala bostadsbolagen om sitt område. Sammanlagt har järvabor deltagit och lämnat synpunkter. På stora kartor har de prickat in platser som de tycker om och platser som de upplever som otrygga. Under gå-turer har de observerat brister i miljön. Och barnen har deltagit i uppsats- och teckningstävlingar som hyresgästföreningen arrangerat. Owe och hans arkitektkollegor har diskuterat vidare på kontoret vid Hammarbyslussen. Det är ingen tvekan om att de tagit intryck. Mötet med de boende har stämt till eftertanke och lett till nya insikter. De boendes berättelser har också tagit udden av många fördomar. En pojke berättade för arkitekterna att hans familj flyttade till Lidingö för att hans föräldrar ville att han skulle få en trygg uppväxt. Men han blev istället mobbad och kallad svartskalle. Då bestämde sig familjen för att flytta till Husby. Det var som att komma hem. Här i Husby är även svenskarna snälla, sa pojken. Hans berättelse är representativ för den hemkänsla som många järvabor ger uttryck för. Men i Järva, liksom på många andra platser, finns också en otrygghetskänsla. Den hänger delvis ihop med områdets utformning. Husen och gårdarna har bra kvalitéer som de boende uppskattar. Istället är det livet mellan husen gångstråken, torgen, garagen och parkerna som vi ska arbeta med. Det är som om husen och människorna vänder ryggen mot dessa platser, och det skapar otrygghet. För övrigt kan Owe tänka sig att bygga några nya hus på och intill parkeringsplatser för att få mer variation i bebyggelsen, som i Husby består av 101 nästan identiska loftgångshus. Sedan är det viktigt att bygga ihop stadsdelarna Akalla, Husby och Kista, som en gång byggdes för att vara självförsörjande satelliter. Det är inte hållbart idag. I Kista med sin galleria hittar vi den verkliga integrationen och dynamiken. Men det finns varken naturliga gångstråk eller en välkomnande entré till centrumet från Husby och Akalla. Dialogdagarna ska inte bli ett bländande men kortvarigt fyrverkeri. Istället ska dialogen pågå i tiotals år och i alla skeden av Järvalyftet. Vi har ett stort ansvar att ta hand om alla synpunkter. Vi har fått ett förtroende som vi lätt kan mista om vi inte är kloka, säger Owe. Kan erfarenheterna från Järvadiologen överföras till andra byggprojekt? Owe har funderat mycket på frågan och han tror på ett paradigmskifte inom stadsplaneringen. Tidigare, när staden växte på jungfrulig mark, behövdes kunskaper om geoteknik och förhållanden om natur och biologi. När Stockholm idag växer handlar det till stor del om förtätning. Stenstaden är ganska liten jämfört med andra storstäder. Vatten och parker utgör naturliga hinder för tillväxt. Nu bygger vi ofta i anslutning till befintlig bebyggelse. Då är det viktigare än någonsin att bredda kontaktytorna och skapa möjligheter till verklig dialog med kringboende. Som bekräftelse på tankegångarna berättar Owe att White nu har anställt en socialantropolog.

15

16 Till dig som bor hos Svenska Bostäder! Vi erbjuder säkra och lättillgängliga förråd från 1-30 m² för privatpersoner och företagare. Du kan hyra våra förråd från 1 vecka och så länge du önskar. Vi har ingen uppläggningsavgift! Som hyresgäst hos Svenska Bostäder erbjuder vi dig: * Hos oss kan du även låna släpvagn gratis upp till ett dygn!** Välkommen in på visning i någon av våra butiker! Bromma SelStor Åkersberga SelStor Ulvsundavägen 162 Rallarvägen Bromma Åkersberga Tel Tel Fax Fax bromma@selstor.se akersberga@selstor.se * Erbjudandet gäller t o m 31 mars ** Depositionsavgift 785:-

17

18 Nu har 15 avdelningar i modevaruhuset Kfem i Vällingby City bloggomater. Det är en helt ny idé som bara finns i Kfem. En bloggomat är en liten station där du kan ta bilder på dig själv. Sedan kan du göra ett inlägg och publicera bild och text på hemsidan kfem.se direkt från provrummet. Eller skicka ett mejl eller mms till kompisar, säger Jorun Nikander, marknadsförare på Kfem. Moali Lekander och Jenny Kruse är två unga tjejer som är i Vällingby City för att titta på kläder och fika. De går in på Topshop i Kfems bottenvåning för att testa bloggomaten. Den är inte svår att hitta de följer bara en lila markering på det vita golvet. Pilen leder till provrummet. Utanför själva provbåsen sitter bloggomaten på väggen. Först kollar tjejerna på bilderna som är inlagda tidigare. Vi känner ju igen flera av dem som har använt den här, säger de och går igenom bilderna. Många använder bloggomaten för att skicka hälsningar och roliga bilder. Men en del har också visat kläder som de provat, och skrivit kommentarer om olika kläder som de gillar. Sedan går tjejerna ut i butiken och tar med sig mössor, halsdukar och tröjor för att prova och visa upp på Kfems blogg. Kolla den här mössan. Nej, det matchar inte direkt. Lite mycket färg kanske? Okej är du klar? Ska vi ta bilden? undrar Moali. De ställer upp sig framför bloggomaten och kollar hur man ska göra. Här står det Blogga på kfem.se. Eller ska vi skicka bilden till någon? undrar Jenny. Nej, men nu blir jag halv på bilden. Flytta dig lite. Här kryssa i att det är mössa och tröja som vi provar. Moali pekar och Jenny klickar i rätt rutor. Så tas bilden och det är klart. Okej, var är vi nu då? Syns vi? Där. Jag stod lite för långt åt sidan, men det spelar ingen roll. Man ser tröjan, säger Jenny. Direkt kan de se sig själva bland bilderna på bloggomaten, och nu får Moali och Jenny flera idéer om hur en bloggomat kan användas. Jag vet inte om jag är intresserad av mode, men jag tycker att det är kul med kläder. Det vore kul att lägga ut bilder på olika kläder och sedan låta läsarna på bloggen rösta på vilka man skulle köpa, säger Jenny. Och man kan ta bilder på kläder man önskar sig. Så kan föräldrarna gå in här och kolla vad de ska köpa i present, säger Moali. Båda tycker att det var lätt att förstå hur man ska göra. Det var inga konstigheter. På webbplatsen kfem.se kan de som vill rösta på inlägg och bilder som de gillar. Under 2009 utsågs en veckans stil varje vecka. Veckans stil blev sedan Kfems ansikte utåt och syntes i annonser i DN och Metro. Vi har också haft vår egen gästbloggare under hösten. Camilla Muller har skrivit flera inlägg varje dag. Hon kommer härifrån västerort och är intresserad och kunnig inom modevärlden, säger Jorun Nikander. Jorun berättar att det är en salig blandning av bilder på kfem.se. Men att det roliga är att det verkligen är här och nu. Materialet läggs ut direkt. Hela modevaruhuset är unikt och ska också vara det på många olika sätt. Vi tänker nytt och vill involvera och engagera besökarna på olika sätt.

19 Lediga lokaler Ateljé i Bagarmossen Lokal i tre plan på Bergsrådsvägen 106. Lämplig som ateljé eller för lättare hantverk. Entréplan samt övre halvplan har stora skyltfönster som gör lokalen ljus och luftig. Entré direkt utifrån både på entréplanet och det övre halvplanet. En trappa ner finns 3 4 rum, målarrum samt litet kök med matplats och WC. Butik i Västberga Butikslokal 56 kvm på Karusellplan 8 i litet centrum i Västberga. Entré direkt från gatan. Pentry och WC. Lokalen är inte lämplig för försäljning av livsmedel eller som café eller restaurang. Ring Christina Engström för mer information, telefon eller skicka e-post till christina.engstrom@svenskabostader.se Ring Sara Wallin för mer information, telefon eller skicka e-post till sara.wallin@svenskabostader.se Kontor på Skeppargatan Kontor på 112 kvm i fastighet på Skeppargatan 38. Två kontorsrum, hall, pentry och WC. Lokalen ligger 2 trappor upp i fastigheten som är belägen ett stenkast från Östermalmstorg med dess utbud av butiker, restauranger, caféer och övrig service. Närmaste T-bana är Östermalmstorg. Fastigheten, från 1800-talet, ägs och förvaltas av Stadsholmen som är Stockholms stads kulturhusbolag. Ring Peter Brask för mer information, telefon eller skicka e-post till peter.brask@stadsholmen.se Kontor vid Sabbatsberg Kontoret har en öppen planlösning med stora fönster ut mot gatan, ett litet pentry samt WC. Egen ingång direkt från gatan. Fastigheten är belägen i nya Medevi Brunn, mellan Sabbatsbergs Sjukhus och Vasaparken. I området finns flera butiker och övrig service. Några minuters promenadväg från Odenplan med dess utbud av butiker, caféer, restauranger samt T-bana. Flera busslinjer trafikerar området. Hyra kr/kvm + värme och fastighetsskatt. Moms 25% tillkommer. Ring Mats Odenlid för mer information, telefon eller skicka e-post till mats.odenlid@svenskabostader.se Kontor på Blekingegatan Litet kontor på Blekingegatan 15A med ett rum, pentry och WC i öppen planlösning. Lokalens yta är 69 kvm. Entré från gården via fastigheten, som ligger ett stenkast från Ringvägen. Flera busslinjer trafikerar området. Vårdlokal i Bromsten Vårdlokal på Rissnavägen 9, som idag används som vårdlokal för barn och ungdomar med funktionshinder. Lokalen som är 389 kvm har en egen gård som är inhägnad. På gården finns även ett förråd på 25 kvm. Ring Marie-Louise Wagner för mer information, telefon eller skicka e-post till marie-louise.wagner@svenskabostader.se Ring Lasse Lindblad för mer information, telefon eller skicka e-post till lasse.lindblad@svenskabostader.se

20 Handlingskraft förändra med ett klick 17 åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso. I fjol fi ck de ett fårpaket bestående av en bagge och tre tackor. Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm. I Sveriges största presentshop med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge till någon som inte vill ha fl er prylar. Besök Sveriges största biståndsbutik WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen