Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (17) Projektnamn Hållbart arbete Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. BAKGRUND/PROJEKTIDÉ IF Metall Stockholms län har genomfört ett kompetensutvecklingsprojekt (Hållbart Arbete) inom programområde 1, där Europeiska Socialfonden har varit finansiärer. Projektet har pågått under tiden Projektidén startade med att IF Metall menade att svenska företag måste i framtiden konkurrera med högkvalitativa och innovativa produkter. Svenska företag kan överleva på hög kompetens, god kvalitét och betydande effektivitet. Det är knappast möjligt för svensk industri att konkurrera med billig arbetskraft och bristfällig arbetsmiljö, däremot med teknikutveckling och kunnig personal. Undersökningar om industriarbetarnas arbetsvillkor från senaste decenniet bekräftade detta. Det gällde inte minst små och medelstora företag (SME) som har begränsade resurser, såväl personellt som ekonomiskt. Det var företag som många gånger vuxit utan att man tagit tag i sin arbetsorganisation och sitt ledarskap. Övergripande mål har varit att företagen ska ta ansvar för en fungerande arbetsorganisation där delaktighet och kontinuerlig kompetensutveckling för anställda ingår. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 GENOMFÖRANDET I projektet har drygt 30 företag deltagit under hela projekttiden. Projektet har framförallt vänt sig till SME. Genom 3559 utbildningsinsatser har projektet utvecklat företagens konkurrenskraft, arbetsorganisation samt arbetsmiljö. 60% av anställda kvinnor och 56% av anställda män i de deltagande företagen har deltagit i utbildningar. Utbildningarna har varit mycket varierande: HR, IT, jämställdhetsutbildning, affärssystem, CAD-program, excel, data, hjärt- och lungräddning, sälj- och inköp, ekonomi, projektledare, förhandlarutbildningar, språk, juridik samt kvalité och arbetsmiljö. De utbildningar som har utvecklat företagen mest är arbets-organisation, ledar- och handledarutbildningar. Betydande för företagen har även varit specifika maskinutbildningar och yrkesutbildningar. Under hela projektets gång har deltagarna i utbildningarna fått lämna in en utvärderingsenkät efter avslutad utbildning. Hela 72% anser att de fått ökad kompetens som stärker sitt företag när det gäller produktion och effektivitet. JÄMSTÄLLDHET Kvinnor har deltagit i större utsträckning än män i utbildningsinsatser. Av anställda i deltagande företag har 60% av kvinnorna och 56% av männen deltagit i utbildningar.

2 Sid 2 (17) Av deltagarna i ledarskapsutbildningarna svarar 72% att de har ökat sin medvetenhet när det gäller jämställdhet. Ett fåtal av företagen har startat upp ett organiserat jämställdhetsarbete. Några företag anser att de är jämställda och inte behöver arbeta med frågorna. TILLGÄNGLIGHET Flera av företagen i projektet har haft uppfattningen att tillgänglighet bara handlar om rullstolsanpassade lokaler och parkeringsplatser. Nu fick de insikt om att tillgänglighet även inbegriper t ex psykisk ohälsa, allergier och dyslexi. SLUTSATS Projektets slutsats är att på de företag som genomgått arbetsorganisationsutbildningar har arbetsklimatet förbättrats genom bättre samverkan, kommunikation, större förståelse för egna och andras arbetsuppgifter och därmed ökad trivsel och bättre arbetsmiljö. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? PROBLEM PROJEKTET AVSER ATT FOKUSERA PÅ I Stockholms län är merparten av företagen inom industrin SME. Utmaningen för de deltagande företagen är att utveckla en strategi för att kontinuerligt utveckla arbetsorganisationen och utbilda sin personal. Det ska vara en naturlig del i företagets verksamhet, vare sig det är bra eller dåliga tider. Lite förenklat så har företagen inte tid med kompetensutveckling i bra tider och inte råd när det är dåliga tider. Den anställda individens problematik är risk för att bli arbetslös, på grund av arbetsbrist eller fel kompetens för nya arbetsuppgifter inom och utom företaget. PROJEKTETS AMBITIONER OCH RESULTAT Att göra skillnad för SME och anställda individer anser projektet kan ske genom kompetensutveckling där företagens strategiska behov avgör vilka utbildningar/ kompetensutvecklingar som projektet kan upphandla. Bredden av utbildningar i projektet har gjort att varje deltagande företag har utbildat sin personal utifrån företagens och individernas unika behov. Projektet bygger till stor del på samverkan mellan företag och lokala fackliga organisationer. Vi har kunnat notera att i många företag har det i projektet vuxit fram en större förståelse för varandras ståndpunkter, man har velat genomföra sin del av projektet i samverkan. Det har haft betydelse för utfallet. Projektets ambition var att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och utveckla lärsystem. Projektet har utvecklat en metod tillsammans med en utbildningsleverantör för att företagen ska komma igång med förändringarbete. Metoden är arbetsorganisationsintroduktion (AOintro), möjligheter och begränsningar (MoB) där samverkan var av betydelse för ett lyckat förändringsarbete.

3 Sid 3 (17) PÅVERKAN FÖR INDIVID OCH ORGANISATION Grundläggande ämnen som svenska har skapat en bättre kommunikation och förståelse mellan kollektivarbetare och mellanchefer, vilket har gjort att klimatet och kvalitén förbättras. Affärssystem som företagen har investerat i och sedan genom projektet vidareutbildat sig inom, har gjort att de kan utnyttja systemen på ett bredare sätt, vilket resulterat i effektivare företag. Arbetsorganisationsutbildningarna (AO-Utbildningar), ledar- och handledarutbildningarna har medverkat till att företagen påbörjat att utveckla en strategi för att kontinuerligt utveckla arbetsorganisationen (AO) och utbilda/kompetensutveckla sin personal. Utbildningarna gör att företagens parter diskuterar sig fram till gemensamma lösningar som leder till en lärande organisation för framtiden. Ett exempel är förändringar i verkstaden i företagets layout, som gav bättre trivsel och en effektivare produktion. Ett annat exempel är ledningsgruppsutveckling där företaget upplevde att de gick från en grupp ledare till en ledningsgrupp. Det här stärker organisationen och de anställda i företaget samt ger möjligheter till kreativitet och utveckling för både organisation och enskilda individer. De grundläggande utbildningarna i svenska, språk och data till mer avancerade yrkesutbildningar stärker de anställda individerna inom företaget och innebär en större anställningsbarhet internt och externt. En metod som var lyckad var instruktörsutbildningar i lödning, truckkörning och robotprogrammering. Fördelar med instruktörsutbildningarna var att man utbildar instruktörer inom dessa områden. Företaget har då möjlighet att internutbilda övrig personal i framtiden. Företaget behöver inte längre skicka iväg ett stort antal deltagare på utbildning. Det blir kostnadseffektivt för företaget och dessutom skapas en modell för att utbilda personalen som kan leva kvar efter projektet. Instruktörerna deltog i handledarutbildning. En utbildning som ytterligare stärker individerna i sina roller som instruktörer. MERVÄRDEN Förutom de mervärden som finns presenterad under rubriken syfte och mål ser vi att utbildningarna inom projektet har medfört förändringar såsom att de på ett företag har skapat en marknadsavdelning efter genomgången utbildning på Företagsuniversitetet, ett annat företag har stärkt sin konkurrenskraft genom att utbilda all personal i kvalitet och miljö, ett tredje företag har blivit mer konkurrenskraftiga genom att bredda sin kompetens i en speciell programvara. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. ÖVERGRIPANDE MÅL/SYFTE

4 Sid 4 (17) Företagen ska ta ansvar för en fungerande arbetsorganisation där delaktighet och kontinuerlig kompetensutveckling för alla anställda ingår. ARBETSORGANISATIONSUTVECKLING (AO-Utveckling) Projektet upphandlade ITA Utveckling AB (ITA) som tillsammans med projektet tog fram ett tre timmars program i AO-introduktion där ITA diskuterar tillsammans med företagsledning och fackliga företrädare möjligheter och begränsningar i företagen. Alla företag har erbjudits AO-introduktion, 12 företag har genomgått utbildningen. Tio företag har sedan gått vidare i en fördjupad AO- Utveckling. Företagsledning och anställda har intervjuats för att ta fram en nulägesanalys för företagen, efter det har man jämfört ledningens och de anställdas uppfattning om nuläget. Många gånger har analysen inte sett likadan ut för ledning som för övriga anställda. Problemen har oftast varit kommunikation och samverkan. Företagen har sedan skapat handlingsplaner, som bl a innehöll kommunikationsträning. På ett företag skapades en fyra dagars utbildning för ledningsgrupp och de fackliga organisationerna. Unionen och IF Metall gick en endagarsutbildning, företagsledningen gick två dagars utbildning och allt avslutades med en gemensam utbildningsdag. Projektets uppfattning är att AO-Utvecklingen är något som blir bestående efter projektets slut. Med hjälp av ITA har modeller tagits fram för hur utvecklingen kan fortgå. Tre av företagen som har genomgått AO-Utveckling, ska fortsätta efter projektets slut med ITA. Vid djupintervjuerna i mobiliseringsfasen framkom att strukturer och ledarskap inte följt med i företagets utveckling, och att ledarutbildningar är efterfrågade. LEDARUTBILDNING Ledarutbildningarna har fått ett gott betyg och har uppskattats av deltagare och underställd personal samt att arbetsklimatet och samverkan på företagen blivit bättre. Vår uppfattning är att de företag som skickat deltagare till ledarutbildningar också har kommit längre avseende AO-Utveckling. Förtroendet för ramavtalsleverantören i ledarhandledarutbildningarna har gjort att fler företag vill utveckla sin arbetsorganisation. 20 företag har utbildat 104 deltagare i ledarutveckling. HANDLEDARE Några företag utbildade handledare med hjälp av ITA. I stället för att skicka många på utbildning inom ett visst område skickar man några stycken som sedan utbildar företagsinternt. Pedagogiken får man genom handledarutbildningarna. Två olika utbildningar har upphandlats i projektet, den första tar upp ämnen som konflikthantering, olika ledarstilar, kommunikation och motivation. Den andra fördjupar sig inom konflikter och självkännedom, motivation och kommunikation. Arbetssättet med internlärande med hjälp av handledare, spar både pengar och tid för företagen och är något som kommer leva kvar efter projektets slut. 186 personer från 18 företag har genomgått utbildningen. PROJEKTETS SLUTSATS Projektets slutsats är att på de företag som genomgått AO-Utbildningar har arbetsklimatet förbättrats genom bättre kommunikation, större förståelse för egna och andras

5 Sid 5 (17) arbetsuppgifter och därmed ökad trivsel och bättre arbetsmiljö. För företag som är SME och inte tidigare arbetat med utvecklingsfrågor tar processen mycket lång tid, minst ett par år. Ca en tredjedel av deltagande företag har arbetat aktivt med AO- Utveckling. Förutom AO, ledar- och handledarutbildningar har andra strategiska utbildningar genomförts. DELMÅLEN Tänka strategiskt vid planering med kompetensutveckling och AO-Introduktion, arbetsgivaren utser någon ansvarig på företaget för kompetensutveckling och AO, planera kompetensutveckling som investering, planera/budgetera för utbildningarna, genomföra tids/ aktivitetsplan för kompetensutveckling, en modell för karläggning av kompetensutveckling har tagits fram, att företagen tillsammans med projektledare skapar utbildningsplan (Ganttschema) för kompetensutveckling. KOMPETENSUTVECKLINGSENKÄT Under projektets mobiliseringsfas har enkäter om kompetensutveckling genomförts för alla anställda i företagen. Företagen har tänkt strategiskt när de planerat utbildningsinsatser, dock har deras planering ibland inneburit problem, då företagen är känsliga för upp och nedgångar i produktionen. Projektets utbildningsleverantörer har på ett bra sätt tillmötesgått behovet av ändrade tider för utbildningsinsatser. KOMPETENSUTVECKLINGSVERKTYG Kompetensutvecklingsverktyg har tagits fram i pappersform och har skickas ut till alla företag, för fortsatt arbete med kompetensutveckling och vid utvecklingssamtal. KONTAKTPERSONER På företagen har utsetts två kontaktpersoner. På många företag har det fungerat bra, men på företag där kontaktpersonen inte haft mandat att ta beslut om utbildningsinsatser har problem ibland uppstått. Det har även hänt att företagen bytt kontaktperson på grund av det. På företag med bra samverkan mellan ledning och kollektivsidan har det fungerat bäst med planeringen av utbildningsinsatser. På ett antal företag har det bildats grupper bestående av arbetsgivarrepresentanter och fackliga organisationer som samverkar om kompetensutveckling. ANTAL UTBILDNINGSINSATSER Antalet utbildningsinsatser överskred målet på 2500 och blev 3559 stycken, varav 1349 unika personer. Av dessa var 329 kvinnor och 1020 män, 60% av anställda kvinnor och 56% av anställda män har genomgått utbildningsinsatser. De fem ramavtalsleverantörer som upphandlats inom projektet har fått bra kritik genom de utvärderingsenkäter som genomförts för varje person och utbildning. Företagens behov av utbildningsinsatser har varit brett såsom data, miljö/arbetsmiljö/kvalité, yrkes- och branschutbildningar, försäljning/inköp, arbetsorganisation/ lean, affärssystem, språk m m. Vi har sett att företagens utbildningsbehov har ändrats under projektets gång. Detta på grund av att det kan ha varit arbetsbrist, uppgångar i produktion, organisationsförändringar och sammanslagningar. Det har också funnits möjlighet till mycket specialiserade utbildningar som oftast genomförts på företagen.

6 Sid 6 (17) Under hela projektets gång har deltagarna i de olika insatserna för kompetensutveckling lämnat in en utvärdering efter avslutad utbildning. Underlaget består av ca 2458 enkäter. 45% har svarat att utbildningen har skapat förutsättningar för nya arbetsuppgifter hos sin nuvarande arbetsgivare och 38% har svarat att utbildningen stärkt anställningsbarheten, vilket gör det lättare att få jobb på andra arbetsplatser. Hela 72% anser att de fått ökad kompetens som stärker sitt företag när det gäller produktion och effektivitet. Projektets uppfattning är att företagen ser på kompetensutveckling som en investering för framtiden. Exempelvis har ett företag tagit fram en utbildningskatalog tillsammans med en ramavtalsleverantör för fortsatt kontinuerlig kompetenutveckling efter projektets slut. Utbildningsdelen har kommit upp på företagens agenda på ett helt annat sätt än tidigare. MERVÄRDEN Att företagen bildar nätverk för att kunna genomföra strategiskt viktiga utbildningar antingen tillsammans med utbildningsleverantörer eller tillsammans med något/några företag, att företagen utvecklar ett strategiskt tänkande i företagens utveckling, för att möta den globala konkurrensen. Målet var 2500 utbildningsinatser. Delar av utbildningarna, bl a data och språk (svenska och engelska) blev betydligt billigare än budgeterat, vilket resulterade i att fler insatser kunde genomföras. Utbildningar har anordnats med flera deltagande företag. Några exempel är ledar- och handledarutbildningar, svenska, engelska, data, arbetsmiljö samt truckutbildningar. Företagen får då möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Nätverk har skapats mellan ramavtalsleverantörer och en del av företagen. Studiebesök har genomförts vid fyra olika tillfällen där flera företag har deltagit och skapat kontakter. Kompetensutvecklingsenkäten har använts vid utvecklingssamtal. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. PROJEKTORGANISATION Projektets organisation består av tre projektledare heltid, en koordinator 20% samt en ekonom 30%. Projektledarnas arbete består av samordning av utbildningsbehovet på deltagande företag genom återkopplingsmöten minst en gång per halvår och regelbundna telefonkontakter, samt projektadministration. Projektledarna har delat upp företagen, två av projektledarna har haft merparten av företagen en projektledare har arbetat med projektadministration, men alla har gjort allting och kunnat varandras arbetsuppgifter. AKTIVITETER Workshops genomfördes i jämställdhet/tillgänglighet i mobiliseringsfasen.

7 Sid 7 (17) Flera av de gemensamma aktiviteter som planerades inom Hållbart Arbete fick lågt deltagande. Ett exempel är plattformsmötena som slogs ihop på grund av för lågt deltagande. Många aktiviteter blev å andra sidan mycket lyckade och med ett stort antal deltagare såsom studiebesök, internkommunikation i företag och normkritik. INSTRUKTÖRER Ett företag ville skicka ett 40-tal personer på löd-certifikatutbildning, projektet föreslog istället att utbilda 3 personer till löd-instruktörer dessa personer deltog även i handledarutbildning. Vinsten med att företaget utbildar företagsinternt är att det spar både tid och pengar och en ny yrkesroll skapas på företaget. SPRÅK Riktade språkutbildningar speciellt anpassade för verksamheten genomfördes genom att använda till exempel företagets manualer, för att stärka dem i sin yrkesroll. PROJEKTLEDARNA Projektledarna har varit pådrivande, initiativrika, lyhörda och exekutiva i sina roller. De har genom att varit flera kunnat fördela både administrativa uppgifter och kontakterna med företag och andra intressenter samt diskuterat problemlösningar. Projektetledarna har vid några tillfällen gjort punktinsatser för samverkan som varit framgångsrikt. Projektledarna har genom regelbunden kontakt via fysiska möten och telefonkontakter skapat utbildningsplaner halvårsvis och ibland oftare. RAMAVTALSLEVERANTÖRER Projektets fem ramavtalsleverantörer har av deltagarna uppfattats positivt gentemot kursledarna och de utbildningar som bedrivits. Hela 92% av deltagarna på 2458 utbildningar skulle rekommendera utbildningen till andra. NYA RUTINER Projektet har kopierat modeller från KZY s projekt (IF Metall mellersta Norrland och Höga Kusten) och gjort mindre anpassningar samt skapat rutiner under projektets gång. PROJEKTETS MATERIAL Projektet har under projektperioden tagit fram material som delats ut till deltagande företag. Materialen har delats ut på återkopplings-besök på företagen. Material om tillgänglighet - Broschyr om psykisk ohälsa, dyslexi och allergi, framtagna av projektgruppen. - Hjärnkolls böcker om psykisk ohälsa: Så gör du som chef och Så gör du som kollega samt studiematerial till båda böckerna. Material om jämställdhet - Broschyr om jämställdhet, framtagen av projektgruppen. - Boken Kvinnor, män och maskiner, framtagen av Winnet Västra Götaland med stöd av Tillväxtverket. Övrigt material - Arbetsplatslärande, framtagen av processtöd A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet). - Två broschyrer har tagits fram genom projektet, den första våren 2013 och den andra våren Båda broschyrerna heter Så satsar vi för hållbart arbete. Broschyrerna har delats ut

8 Sid 8 (17) på kongress, seminarier, till deltagande företag och konferenser i spridningssyfte. Broschyrerna innehåller presentationer från några företag om vad projektet betytt för dem. - Rådhusgruppen City AB (projektets utvärderare) har skrivit utvärderingsrapport. Den har delats ut på kongress, seminarier, till deltagande företag samt på konferenser i spridningssyfte. Utvärderingrapporten är även skickad till de instanser i Bryssel som projektet besökte. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? DELTAGANDE FÖRETAG: AB Klaes Jansson, AB Kontaktpressning, AB Smederna, Frohe Allplastic AB (f.d. Allplastic AB), Aritco Lift AB, Arta Plast AB, Beckers Industrial Coatings AB, Berendsen Textil Service AB, Calibra AB, Contiga AB, Dentatus AB, Din Bil Sverige AB, Dustcontrol AB, Frohe AB, Gridline AB, Hallberg-Sekrom Fabriks AB, Höglunds Bil AB, IF Metall Stockholms län, Lättmetallverket i Roslagen AB, Macserien Produktion AB, Märsta Tvätten AB, Plåt & Mekano Romator AB, Promotor Åkersberga AB, Schneider Electric Buildings AB, Sundbybergs Mekaniska Verkstads AB, Svensk Emballageteknik AB, System 3R International AB, Villeroy & Boch Gustavsberg AB, Wernedal & Co AB. DELTAGANDE FÖRETAG SOM AVSLUTAT MEDVERKAN UNDER GENOMFÖRANDEFASEN: Jensen Devices AB, DeltaConlego AB. DELTAGANDE FÖRETAG SOM FÖRÄNDRATS/GÅTT SAMMAN/BYTT ORGNR m.m.: Allplastic AB, Plåt & Mekano i Täby AB, Promotor AB, IF Metall Södertälje. KOMMUNIKATION För att underlätta kommunikation med deltagande företag och projektetledarna utsåg företagen kontaktpersoner. Deras uppgifter vara att planera och samordna företagens utbildningsinsatser. Företagen lämnade förslag på intressanta ämnen att ta upp på workshops, seminarier m m, samt bidrog med förslag på studiebesök. Medfinansieringen från företagen bestod i lön under utbildningsinsatser samt kostnader för produktionsbortfall under utbildningarna. EXTERNA ORGANISATIONER: IF Metall Uppland, Transportgruppen, Industriarbetsgivarna, KZY (IF Metall mellersta Norrland och Höga kusten). IF Metall Uppland, Transportgruppen och Industriarbetsgivarnas funktion var att följa och stödja projektet, problemlösare, diskutera och värdera förslag som projektledarna utarbetar samt delta i styrgruppsmöten och andra aktiviteter i projektet. KZY har under några år med medel från Europeiska Socialfonden genomfört ett antal kompetensutvecklingsprojekt inom programområde 1. Projektets erfarenhetsutbyte med KZY har haft mycket stor betydelse genom att projektet tagit del av KZY s verktyg och erfarenheter.

9 Sid 9 (17) REFERENSGRUPP Planen var att alla företag skulle få chansen att vara med på något eller flera av de möten som skulle hållas varje halvår, för att ge alla möjlighet att komma med synpunkter och åsikter om projektet. Det var svårt att få företagen till referensgruppsmöten, endast ett referensgruppsmöte hölls. Därefter beslöts att genomföra referensenkäter i stället. STYRGRUPP Sammansättning: Contiga AB, Sundbybergs Mekaniska Verkstads AB, Din Bil Sverige AB, Transportgruppen, Industriarbetsgivarna, IF Metall Uppland, projektgruppen, Rådhusgruppen City. Styrgruppens funktion har varit att följa och stödja projektet, att vara problemlösare, diskutera och värdera förslag som projektledarna utvärderar samt delta i styrgruppsmöten och andra aktiviter. PROJEKTGRUPP Projektgruppens funktion var att planera den dagliga projektverksamheten och utföra de arbetsuppgifter som beslutats. Varje halvår har projektet haft en kickoff där projektet planerar långsiktigt för att få struktur och översikt på projektarbetet. Projektledarna har haft olika ansvarsområden och utsett backup. PROJEKTÄGARE Projektägare IF Metall Stockholms län och koordinator har genom regelbundna möten följt projektet genom att följa och stödja projektet, vara problemlösare samt diskutera och värdera insatser. EUROPEISKA SOCIALFONDEN (ESF) Projektet har haft ett bra samarbete med samordnare och ekonom på ESF-rådet. Projektet har känt ett stort stöd av samordnaren. Det negativa har varit att det ibland dröjt lång tid från ansökan om utbetalning till utbetalning av medel och projektägaren har under vissa perioder legat ute med stora summor. Möjligheten att forma text för tydlighet i projektrummet är ytterst begränsad. Verktyg för att använda t.ex. punktlistor och text med fet stil skulle öka möjligheterna att skapa tydliga rapporter. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Alla fem ramavtalsleverantörerna i projektet har genomgått en halvdagsutbildning i jämställdhet augusti Under mobiliseringsfasen genomfördes fyra workshops i jämställdhet där ESF ställde krav på företagens deltagande för att få fortsätta i projektets genomförandefas. I mobiliseringsfasen genomfördes även en enkätundersökning i jämställdhet för deltagande företag. Vid återkopplingsmötet hos företagen fick de en sammanställning av resultatet. Företagen skulle analysera svaren i enkäten för att komma igång med sitt jämställdhetsarbete. Vid

10 Sid 10 (17) återkoppling hösten 2013 frågade projektet företagen om hur det gått med jämställdhetsarbetet. Endast ett fåtal har startat upp ett arbete i jämställdhet. Att notera är att en del av företagen tycker att de inte behöver arbeta med jämställdhet eftersom de anser sig redan vara jämställda. Projektet har vid ett flertal tillfällen träffat processtöd jämställdhet för att stämma av arbetet med jämställdhet. AKTIVITETER 2012 bjöd projektet in deltagande företag till plattformsmöten i jämställdhet. Mötet hölls av processtöd jämställdhet. Tanken var att företagen skulle få hjälp och stöd att komma igång med jämställdhetsarbetet. På mötet gavs även tillfälle att diskutera och ställa frågor om bl a diskrimineringslagen. Under våren 2013 bjöd projektet in företagen till ett seminarium med Pär Lärkeryd. Pär har skrivit boken Det lönar sig som handlar om företaget Indexators arbete med värdegrunder som ger ökad lönsamhet. Enligt Pär Lärkeryd lönar sig jämställdhetsintegrering för att det resulterar i minskade sjukskrivningar och ökad trivsel. På hösten 2013 bjöd projektet in företagen till en workshop om normkritik med Kristina Gow från företaget Visdom. Kristina gick igenom de olika diskrimineringsgrunderna samt förklarade ord som jämlikhet, jämställdhet, normkritik, mångfald, intersektionalitet, genus, könsordning och jämställdhetsintegrering. På återkopplingsmötet hösten 2013 delade projektet ut en broschyr om jämställdhet till alla företag. Broschyren är framtagen av projektet. Broschyren förklarar varför det är lönsamt att arbeta med jämställdhet, man får en bättre arbetsmiljö och en attraktivare arbetsplats, fler perspektiv och mer kreativa lösningar, bättre kundanpassning och ett starkare varumärke samt ökad konkurrenskraft och lönsamhet. JÄMSTÄLLDHET I UTBILDNING Tillsammans med ITA Utveckling AB, processtöd jämställdhet skapades ett block med jämställdhet i ledarutbildningen. Din Bil Sverige AB har genomgått en utbildning i jämställdhet och likabehandling inom projektet. Utbildning baserades på kartläggningsverktyget Växthusmetoden som skapats av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Målet med utbildningen var att sprida kompetensen inom företaget genom att göra kartläggningar som utgår från värdegrunderna och diskrimineringslagstiftningen. STATISTIK Projektet kontstaterar att kvinnor har deltagit i större utsträckning än män i kompetensutvecklingsinsatser. 60% av kvinnorna och 56% av männen Av deltagarna i ledarskapsutbildningarna svarar 72% att de har ökat sin medvetenhet när det gäller jämställdhet. Endast ett fåtal av företagen har startat upp ett organiserat jämställhetsarbete. Några företag svarade att de är jämställda och inte behöver arbeta med frågorna. Projektet har erbjudit att hjälpa till med start av jämställdhetsarbete om önskemål om det fanns. Dock fick vi inga sådana önskemål. SLUTSATS

11 Sid 11 (17) Syftet med projektets jämställdhetsarbete var att integrera jämställdhet som en naturlig del av företagens arbete. Det skulle ske genom att företagen skapade en fungerande struktur för arbetet med jämställdhet. I alla företagen har det upplevts som positivt att frågorna kommit upp till diskussion. Tyvärr har inte alla företagen prioriterat jämställdhetsarbetet. Några av företagen har bildat grupper där de arbetar med jämställdhet. Viktigt är att företagen utgår från sitt eget nuläge när de startar sitt jämställdhetsarbete. Utbildning i jämställdhet är viktigt vilket ett av företagen i projektet insett och genomfört en större utbildningsinsats. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Alla fem ramavtalsleverantörerna i projektet har genomgått en halvdagsutbildning i tillgänglighet augusti MOBILISERINGSFASEN Under mobiliseringsfasen bjöds deltagande företag in till workshops för att informeras om tillgänglighet. Workshopen leddes av processtöd tillgänglighet. Informationen de fick blev en ögonöppnare. Hittills hade de flesta företag i projektet trott att tillgänglighet bara handlar om rullstolsanpassade lokaler. Nu fick de insikt om att tillgänglighet även inbegriper t ex psykisk ohälsa, allergier och dyslexi. GENOMFÖRANDEFASEN Under genomförandefasens första del genomfördes ett plattformsmöte om tillgänglighet för deltagande företag. Seminariet hölls av processtöd tillgänglighet. På mötet togs ett antal diskussionsexempel fram om hur man planerar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Fokus var psykisk ohälsa, dyslexi och allergi. Projektet har även träffat processtöd tillgänglighet vid ett flertal tillfällen för att bl a få feedback på de broschyrer om allergi, psykisk ohälsa och dyslexi som projektet tagit fram, samt diskutera information till företagen om tillgänglighet. En utbildning inom data har anordnats med teckenspråkstolk, då behov av det funnits. Projektet har träffat dyslexiförbundet Stockholm för allmän information om dyslexi, samt information om vilka hjälpmedel och stöd som finns. Syftet med mötet var att vi som projektledare ska kunna informera företagen om dyslexi på återkopplingsmöten. ÅTERKOPPLINGSBESÖK Vid återkopplingsbesöken på företagen (som genomfördes minst en gång/halvår) har även delats ut tre informationsbroschyrer som projektet har tagit fram. De handlar om allergi, dyslexi och psykisk ohälsa. De innehåller information om ämnet, samt frågor som företagen kan använda vid arbetsmiljöronder samt böcker som beställts från Hjärnkoll, Så gör du som chef och Så gör du som kollega. Böckerna innehåller information om psykisk ohälsa, stress och utmattningssyndrom, hur man ser tidiga tecken på att en kollega mår dåligt, handlingsplaner för återgång till arbetet, vad arbetsmiljölagen säger samt en handledning till böckerna. UPPHANDLINGAR

12 Sid 12 (17) Vid alla upphandlingar av lokaler inom projektet har krav ställts på tillgänglighet, vad gäller rullstolsanpassning och hörslingor och vid inbjudningar och kallelser har projektet alltid med en fråga om allergier och särskilda behov. Projektet har köpt in två hörslingor för att använda på utbildningar och seminarier om behov fanns. På projektets slutkonferens beställdes teckenspråkstolk. SLUTSATS Projektets uppfattning är att föreläsningar och information har varit uppskattad av företagen och att de har fått ny kunskap. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Ej aktuell. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Planeringen för spridningsaktiviteterna gjordes vid de kickoffmöten som projektet haft varje halvår. I projektets organisation har en person utsetts som ansvarig samt en reserv för att utföra arbetet vid eventuell frånvaro. Vi har under projekttiden valt att lägga största delen av spridningsaktiviteterna under sista månaderna av projekttiden. Detta för att vi ska ha så mycket som möjligt att förmedla av det som genomförts. PROJEKTKONFERENS 2011 deltog projektet i Runös projektkonferens. Projektet presenterade sitt projekt samt deltog i diskussioner om att äga, styra och utvärdera stora projekt. Efter denna konferens genomförde projektet en omorganisation och bildade projektledningsgrupp för att ägaren skulle vara mer aktiv. GILLA JOBBET Hösten 2012 deltog projektet på mässan Gilla Jobbet, där vi delade ut information om projektet och svarade på frågor om projektet. ALMEDALEN Första veckan i juli 2013 höll projektet ett eget seminarium i Almedalen där vi bjöd in fyra personer från deltagande företag att medverka, representanter från IF Metall förbundet och Industriarbetsgivarna, samt en politiker. Seminariet riktade sig till representanter från arbetsmarknadens parter, företag, och andra intressenter i syfte att visa goda exempel på kompetensutveckling och vilka effekter projektet får för små och medelstora företag. Projektet

13 Sid 13 (17) var med i en artikel i tidningen Älska Almedalen. ÖVRIGA SEMINARIER Vi har inbjudits till olika seminarier för att informera om projektet, t ex Unionens projektdag, IF Metalls ESF projekts-dag, SPeLs seminarium i Almedalen om tillgänglighet, SPeLs frukostseminarium vid flera tillfällen och IF Metalls lokalombudsmän. SPeL är ett processtöd som ger råd och stöd för att arbeta mer systematiskt med lärande och påverkan och bidrar till att öka projektens kvalitet, styrka och genomslag. ANNONSER OCH TIDSSKRIFTER Under hösten 2013 deltog projektet med en annons i en bilaga till tidningen Dagens Samhälle. Bilagan var en annons från Europeiska Socialfondens processtöd SPeL. Bilagan medföljde tidningen vid tre olika tillfällen. Under våren har även olika tidsskrifter kontaktats för spridning, Arbetet (LO), Dagens Arbete IF Metall, GS (facket för skogs- trä och grafisk bransch), Pappers. TCO-tidningen (Tjänstemännens centralorganisation) samt tidningen Sirius (Industriarbetsgivarna). Tidningen Arbetet har skrivit en kortare annons samt planerar ett längre reportage om ett deltagande företag. Projektet har under projekttiden varit med i IF Metalls informationsblad vid några tillfällen. Tidningen Dagens Arbete har även tagit kontakt med ett företag i projektet, AB Kontaktpressning, för att skriva ett reportage om deras medverkan i projektet. Mötet bokades in på slutkonferensen. BRYSSEL Under våren 2014 har projektet genomfört mertalet aktiviteter för spridning och påverkansarbete. I mars reste projektet tillsammans med representanter från deltagande företag till Bryssel för att sprida information och påverka. Vi besökte sex olika instanser, Brysselkontoret (SACO/LO/TCO), Svenskt Näringslivs Brysselkontor, EESK (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén), Stockholmregionens Brysselkontor, EU-parlamentet (Olle Ludvigsson) och ETUI (Europafackens forsknings och utbildningsinstitut). Syftet var att sprida information om projektet dels genom muntlig presentation dels genom att dela ut projektets broschyr och USB-minne (med information om projektet). Inför resan ordnade vi även med översättning av projektets hemsida samt informationsmaterial till engelska då mötet på ETUI hölls på engelska. FILMER I början av april 2014 filmades två av företagen som är med i projektet. Beställare var IF Metall, förbundet och syftet var att visa goda exempel på hållbara arbetsplatser där samverkan fungerar och arbetsmiljöarbetet är i focus. Filmerna publicerades på IF Metall, förbundets hemsida. Filmerna publicerades på IF Metalls hemsida innan kongressen. LO I april 2012 träffade projektet Elisabeth Brandt Ygeman från LO-distriktet för att informera om projektet. I slutet av maj 2012 medverkade projektet på en konferens med representanter från Scottish Union Learning (SUL) och University of Strathclyde från Glasgow. Konferensen anordnades av A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet). Syftet var att sprida information om

14 Sid 14 (17) projektet samt utbyta erfarenheter. Tillsammans med projekt KZY medverkade projektet på LO-kongressen under våren Syftet var att visa upp och informera LO-förbunden om projektet samt informera om socialfonden. Under våren 2014 träffade projektet Stefan Hansson, LO-distriktet och Lise-Lotte Lenberg som bl.a. sitter som biträdande ordförande i Europa fackens styrkommitté (EFS). Syftet var att sprida information om projektet. IF METALLS KONGRESS Projektet deltog som utställare på IF Metalls kongress. Under kongressen informerade vi intressenter om projektet genom att dela ut de två broschyrer som tagits fram om projektet, projektets slutrapport samt USB-minne med information om projektet. På vår plats anordnade vi även ett lyckohjul (ett lotterihjul) som ger vinst varje gång. Lyckohjulet har olika fält, tillgänglighet, jämställdhet, kompetensutveckling, ESF och Hållbart Arbete. Drar man på hjulet vinner man information om det ämne som hjulet stannar på. Vi fick då möjlighet att informera om andra delar av projektet. Ett bra sätt att locka till sig intressenter. SLUTKONFERENS Den 22 maj 2014 anordnade projektet slutkonferens. På slutkonferensen bjöd vi in deltagande företag, intressenter från andra IF Metallavdelningar, IF Metall förbundet, LO, politiker, ramavtalsleverantörerna i projektet, samt övriga intressenter. Under dagen presenterades hur projektet startade, utvärderingsrapporten, presentationer från några deltagande företag och vad projektet har betytt för dem. Avslutningsvis en utfrågning av representant från IF Metall förbundet och Industriarbetsgivarna om kompetensutveckling i små och medelstora företag i framtiden. Syftet med slutkonferensen var att visa goda exempel, dela med oss av erfarenheter och påverka andra organisationer att söka projekt. ÖVRIGT En gång per halvår har projektet skickat ut ett nyhetsbrev om projektet till politiker, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Projektets utvärderare, Rådhusgruppen City AB har informerat om projektet till deras kunder samt på sin hemsida. Erfarenheter vi får med oss om spridningsaktiviteter är att vara ute i mycket god tid med planering, vara redo till omplanering med kort varsel samt arbeta strukturerat. Projektets uppfattning är att det borde finnas mer tid för spridningsaktiviteter efter att projektet avslutats. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Rådhusgruppen City AB har varit projektets externa utvärderare. De har haft ansvaret för utvärderingar löpande under projektets genomförande. Det innebär att de regelbundet har haft kontakt med de deltagande företagen. Utvärderare har även med jämna mellanrum deltagit i projektgruppens möten, styrgruppsmöten och seminarier med mera som projektet genomfört. Huvudansvarig för utvärderingen har under hela projektet varit Lars-Olof Pettersson, VD för Rådhusgruppen City AB.

15 Sid 15 (17) Utvärderaren har sammanställt och presenterat halvårsrapporter från utvärderingen under 2012 och 2013 som har publicerats på projektets hemsida I samband med dessa rapporter har de genomfört seminarier där projektets utveckling diskuterats mellan utvärderare, projektgruppen och kontaktperson på ESF-rådet i Stockholm. Inför dessa rapporter har de också intervjuat ca 5 utbildningsdeltagare per halvår. Dessa intervjuer har sedan publicerats på projektets hemsida. Utvärderaren presenterade sin slutrapport av utvärderingsarbetet på projektets slutkonferens. Slutrapporten publicerades på projektets hemsida och delades ut under projektets medverkan på IF Metalls kongress samt på projektets slutkonferens. VILKET STÖD HAR DET VARIT FÖR OSS? Utvärderaren har använt sig av On-going metoden och följt projekt hela tiden och kommit med råd och synpunkter till vissa förändringar. Det har skett genom medverkan på några av projektets projektgruppsmöten. Utvärderaren har haft kontakter med olika aktörer i projektet samt intervjuat kontinuerligt företagen via besök och telefonkontakter. Utvärderingen har varit av stor vikt för projektets fortsättning. Utvärderaren har rapporterat till projektgruppen via sina halvårs utvärderings-seminarium och delgett hur projektet löper hos samtliga deltagande företag och synpunkter om vad som fungerat bra respektive dåligt har varit av betydelse. Utifrån utvärdering har projektledare och projektägare kunnat förändra och förbättra innehållet under projektets gång. Halvårsutvärderingarna där projektgruppen och projektets samordnare på ESF medverkat, har varit bra för att kunna korrigera eventuella felriktningar. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektet har löpande analyserat arbetet och aktiviteter genom följande: KICKOFF I början på varje halvår med start i genomförandefasen genomförde projektet kickoffer för planering av budget, aktiviteter med mera. PROJEKTGRUPPSMÖTEN Projektgruppsmötena som genomfördes 2-4 gånger i måndaden. På mötena gick vi igenom planerat arbete och aktiviteter för att se vad som fungerat bra eller mindre bra. Därefter planerades framtida arbete och aktiviteter. MÖTEN MED UTVÄRDERARE Utvärderaren har rapporterat till projektgruppen via sina halvårs utvärderings-seminarium och delgett hur projektet löper hos samtliga deltagande företag och synpunkter om vad som fungerat bra respektive dåligt har varit av betydelse. Utifrån utvärdering har projektgruppen kunnat förändra och förbättra innehållet under projektets gång.

16 Sid 16 (17) MÖTEN MED SAMORDNARE PÅ ESF Projektgruppen har haft 3-4 möten per år med samordnaren på ESF, där diskussioner förts gällande budget samt hur projektet fortlöper. Samordnaren har vid behov gett tips och råd. MÖTEN MED STYRGRUPP En gång per halvår har anordnats styrgruppsmöten där projektet informerat om det fortlöpande arbetet. På mötena har eventuella förändringar diskuterats och beslutats. MÖTEN MED PROJEKTÄGARE Projektägare IF Metall Stockholms län och koordinator har genom regelbundna möten följt projektet samt diskuterat och värderat insatser. Koordinator har sedan informerat projektledarna som vid behov vidtagit korrigeringar. KONTAKT MED DELTAGANDE FÖRETAG Projektledarena har haft regelbundna kontakter med deltagande företag via telefon, mail och återkopplingsmöten. Kontakten möjliggjorde att projektledarna kunde anpassa utbildingar och aktiviteter efter företagens olika situationer och behov. ENKÄT EFTER UTBILDNING För att säkerställa god kvalitet på utbildningarna har projektet samlat in enkäter efter utförd utbildning, en enkät per person. Enkäterna har registrerats och sammanställts per ramavtalsleverantör. Sammanställning har även vid behov gjorts till företag. SLUTSATS Genom ovanstående aktiviteter har samtliga berörda fått information och möjligheter att komma med synpunkter på projektet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? SENA UPPHANDLINGAR AV RAMAVTALSLEVERANTÖRER Projektet påbörjade processen sent, då vi antog att vi var tvungna att vänta på besked från ESF om genomförandefasen. Ett tips är att tidigt upphandla ramavtalsleverantörer för utbildningar, med reservationer att avvakta ett godkännande från ESF. ARBETSORGANISATION, LEDAR- OCH HANDLEDARUTBILDNINGAR I dessa tre utbildningsdelar har samma utbildningsleverantör använts vilket har varit en fördel då man lärt känna och fått förtroende för utbildningsleverantören. I många fall har deltagarna i handledar- och ledarutbildningar fungerat som en dörröppnare för att gå vidare med utveckling av arbetsorganisation. Kombinationen av att först ha genomgått någon typ av ledarutbildning, och sedan deltagit i ledningsgruppsutveckling (ibland i samband med gruppintervjuer), har skapat nya positiva förutsättningar för en effektivare verksamhet. I projektet finns fler exempel på det. STUDIEBESÖK Studiebesöken var en uppskattad aktivitet för erfarenhetsutbyte mellan deltagande företag och det besökta företaget.

17 Sid 17 (17) KICKOFF Halvårsvis genomfördes kickoff för planering av budget, aktiviteter med mera. Kickofferna ger bättre struktur på arbetet och leder till en bra planering och framförhållning. PLANERADE AKTIVITETER Många aktiviterer blev lyckade med ett stort antal deltagare, men en del aktiviteter fick allt för liten uppslutning. För att få en bättre uppslutning är det viktigt att planera aktiviteterna efter företagens verkliga behov och att företagen kan ha nytta av dem i sitt fortsatta arbete. SAMVERKAN En viktig framgångsfaktor är att fackliga organisationer och företagsledning är överrens om hur man kan använda kompetensutveckling för att stärka både individer och företag. Med bra samverkan går det att komma så mycket längre i arbetet med kompetensutveckling som bör omfatta alla. I företag där man dels låtit merparten av medarbetarna få del av utbildningarna, dels haft en delaktighet i vilka kurser/utbildningar som är strategiskt viktiga för företag och individ har framgångarna blivit större. I GOD TID Ett annat tips är att vara ute i mycket god tid vid planering av seminarier och workshops. Projektet har vid de flesta tillfällen haft bra framförhållning. De gånger vi varit sena blev det mycket svårare att dels upphandla föreläsare och dels bjuda in deltagare. INSTRUKTÖRER Några företag i projektet hade behov av att utbilda många inom ett speciellt område, vilket blev kostsamt för företaget och svårt att genomföra med många frånvarande i produktionen. Projektet föreslog då att utbilda instruktörer som i sin tur internutbildar på företaget. Företaget spar både pengar och tid. Arbetssättet kommer leva kvar efter projektets slut. Några exempel är att utbilda lödinstruktörer som kan certifiera företagsinternt, truckinstruktörer som certifierar företagsinternt, samt utbildning av robotinstruktörer. Instruktörerna har även genomgått handledarutbildning för att bättre kunna lära ut. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Vid behov av ytterligare information ta kontakt med Cintra Löthén Tel: mail:

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Så SATSAR vi för hållbart arbete

Så SATSAR vi för hållbart arbete Så SATSAR vi för hållbart arbete Människor som håller ett helt arbetsliv och som får fortsätta att växa. Företag som är fortsatt produktiva i en värld med förändrade villkor. Om detta handlar projektet

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Fem medarbetare på Backer

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP5

Extern utvärdering av projektet HP5 Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport II 2010-08-01 2011-02-28 1. Bakgrund... 1-2 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Så SATSAR vi för hållbart arbete

Så SATSAR vi för hållbart arbete Så SATSAR vi för hållbart arbete I tre år har 30 företag runt Stockholm varit engagerade i projektet Hållbart arbete. Över tusen yrkesarbetare och tjänstemän har fort bildat sig. Ledning och anställda

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 4 2012 10 01 2012 12 31 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har kommit halvvägs och fortgår till och med den sista juni 2013. 14

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): September 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet.

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. Stockholm den 29 december 2011 Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. 1. Bakgrund Previa bedriver projektet ALERT (Arbete för Lärande och Engagemang som Resulterar

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (10) Projektnamn Gemensamma Ragunda Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén bygger på ett tidigare esf-projekt,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (10) Beslutsdatum 2011-02-28 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Ansökningsomgång för Stockholm ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD - FLER I ARBETE

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa

Läs mer