Stegar och ställningar Rapport från tillsynskampanj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stegar och ställningar Rapport från tillsynskampanj"

Transkript

1 Stegar och ställningar Rapport från tillsynskampanj oktober 1998

2 RAPPORT från tillsynskampanjen Stegar och ställningar oktober 1998 Carina Rislund/Inga Rundström Tillsynskampanjen har bedrivits i samverkan mellan Arbetarskyddsverket och Konsumentverket. Avdelningen för Teknik Maj 1999

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING/SUMMARY INLEDNING SYFTE MED TILLSYNSKAMPANJEN MÅL MED TILLSYNSKAMPANJEN BAKGRUND PROJEKTORGANISATION RESURSER GENOMFÖRANDE AV TILLSYNSKAMPANJEN Metod allmänt Information Inspektion Samverkan med Konsumentverket 6 8. RESULTAT AV TILLSYNSKAMAPANJEN Inspektionerna Stegar Ställningar Kartläggning Information Intern information Extern information Resursåtgång Tid Ekonomi UPPFÖLJNING AV TILLSYNSKAMPANJEN Enkäter till yrkesinspektionsdistrikten Måluppfyllelse 11 Bilagor 1. Projektorganisation 2. Kampanj om stegar och stegsäkerhet (Gd-brev) 3. YI kontrollerar säkerheten runt stegar och ställningar (Ag-brev) 4. Korta arbetsskadefakta Bärbara stegar 5. Korta arbetsskadefakta Byggnadsställningar 6. Inspektionsprotokoll (Finns ej på Internet)

4 7. Inspektionsmeddelande 8. Test stegar ur "Råd & Rön" 10/98 9. Sammanställning resultat kampanj 98 SAMMANFATTNING Under två dagar i oktober 1998 genomförde Arbetarskyddsverket en tillsynskampanj på tema allvarliga olyckor. Området som fokuserades var användning av stegar och ställningar. Området valdes mot bakgrund av att arbete från stegar och ställningar årligen leder till ca olyckor med i medeltal 50 dagars sjukskrivning. Sammantaget genomförde 311 yrkesinspektörer ca inspektioner under kampanjdagarna. Vid dessa inspektioner rapporterades drygt brister varav 85% berörde stegar och 15% ställningar. I drygt 500 fall ställdes krav på att stege skulle bytas ut eller lagas. Den enskilt vanligaste bristen som rapporterades gällde avsaknad av eller defekt glidskydd på stege. Den vanligaste bristen som rapporterades på ställning gällde avsaknad av skyddsräcke, detta rapporterades i 1/3 av fallen. Tillsynskampanjen fick stor uppmärksamhet i olika media, totalt 287 inslag i etermedia och press. SUMMARY The Labour Inspectorate in collaboration with the National Board of Occupational Safety and Health carried out in October 1998 a campaign aiming to improve safety in the use of ladders and scaffolds. The subject was chosen because of the large number of accidents involved in the use of ladders and scaffolds.- About 1100 accidents with an average of 50 days sickleare for each one. Altogether, 311 Labour Inspectors carried out 2100 inspections and 2000 defects were found and recorded, 85 % concerning ladders and 15 % scaffolds. In more than 500 cases demands were sent out for employers to repair the defective ladders or replace them with new ones. The most common single defect concerned missing or defective antiskid devices at the foot of ladders. A third of the faults found in scaffolding involved defective and missing guard rails. The campaign received much attention in the media and was featured in nearly 300 programmes and articles. 1

5 2

6 1. INLEDNING Under två dagar i oktober 1998 genomförde Arbetarskyddsverket en tillsynskampanj, den femte i ordningen. Inriktningen på tillsynskampanjen var allvarliga olyckor och fokus var riktat mot stegar och ställningar. Inom ramen för årets tillsynskampanj har vissa aktiviteter genomförts i samverkan med Konsumentverket. Följande rapport beskriver arbetet med kampanjen samt resultatet av de genomförda inspektionerna. Kampanj som tillsynsmetod är en relativt ny metod för tillsyn, som importerats från Direktoratet för Arbeidstilsynet i Danmark. Tidigare kampanjer har haft följande inriktningar: Våld och hot inom handeln (1994), Stoppa arbets-skadorna (1995), CE-märkning (1996) och Frätande ämnen (1997). Årets område, allvarliga olyckor, är ett av fem prioriterade områden i Verksamhets-programmet för perioden Beslut om att tillsynskampanjen 1998 skulle fokusera allvarliga olycksfall i samband med användning av stegar och ställningar fattades under hösten SYFTE MED TILLSYNSKAMPANJEN Syftet med kampanjen har varit att uppmärksamma arbetsgivare och arbets-tagare på ett från tillsynssynpunkt allvarligt problem som ansågs lämpat för kampanjmetoden. Temat stegar och ställningar ansågs fylla kriterierna att beröra både central och regional tillsyn, att fungera för ett avdelningsöver-gripande samarbete centralt, att bidra till medial uppmärksamhet för Arbetar-skyddsverket samt att vara möjligt för alla inspektörer att inspektera oavsett branschkunskap. 3. MÅL MED TILLSYNSKAMPANJEN De effektmål som formulerades för kampanjen var: 1. Bidra till att antalet allvarliga olycksfall minskar. 2. Minska användningen av stegar till förmån för annan, säkrare metod. De projektmål som formulerades för kampanjen var: 3. Skapa uppmärksamhet kring och sprida kunskap om risker med användning av stegar och ställningar. 4. Öka medvetenheten om hur stegar och ställningar används på ett säkert sätt. 5. Öka verkets gemensamma kunskap om hur stegar och ställningar används i dag. 6. Öka antalet inspektioner inriktade på användning av stegar och ställningar. 7. Bidra till utveckling av bättre och effektivare tillsynsmetoder. 4. BAKGRUND 3

7 Allvarliga olyckor sker inom många yrkesområden och av varierande orsaker. Att valet föll på steg- och ställningsolyckor berodde främst på att händelsen fall till lägre nivå ofta involverar stegar och ställningar och att dessa olyckor medför långa sjukskrivningar (i medeltal 50 sjukdagar). Arbete från ställningar och bärbara stegar leder till ca 1100 olyckor varje år (800 stegar, 300 ställningar) fördelat på alla branscher, dock med en dominans inom byggverksamhet där 1/3 av de rapporterade stegolyckorna och 2/3 av de rapporterade ställningsolyckorna inträffar. Ofta sker stegolyckorna till följd av att stegen glider mot underlaget, något som kan inträffa om stegen används på felaktigt sätt eller om någon komponent, t.ex. ett glidskydd, saknas eller är defekt. Grund för krav som ställts i samband med tillsynskampanjen har varit Arbetsmiljölagen, föreskrifterna om Stegar och arbetsbockar (AFS 1985:15) och föreskrifterna om Ställningar (AFS 1990:12). Sveriges rätt att ha typkontroll av stegar ifrågasätts av EU-kommissionen som prövar om detta är ett brott mot den fria rörligheten av varor. Arbetarskyddsstyrelsens argumentation för typkontroll bygger på att vi har relativt sett få stegolyckor i Sverige jämfört med andra EU-länder och att detta bland annat beror av typkontrollen. Vi stödjer oss också på att vi i enlighet med minimi-direktivet 118 a inte ska behöva sänka vår säkerhetsnivå inom ett område som är mycket olycksdrabbat. Genom kampanjens inriktning gavs möjlighet att öka kunskapen om förekomsten av typkontrollerade produkter inför de fortsatta förhandlingarna med Kommissionen. Kartläggningen som genomfördes i samband med inspektionerna syftade till att ge besked om hur förhållandena kring användning av stegar och ställningar ser ut på svenska arbetsplatser. Konsumentverkets marknadskontroll syftade till att ge en uppfattning om förhållandena kring märkning vid nyförsäljning av stegar i detaljhandeln. Provningen av stegar som Konsumentverket lät utföra hos SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås, syftade till att ge objektiva testdata om några utvalda produkters hållfasthet. 5. PROJEKTORGANISATION Sakansvar för området stegar och ställningar åligger avdelning Teknik, enheten för bygg- och anläggningsteknik (TB). Ansvarig handläggare för stegar Inga Rundström utsågs till projektledare för tillsynskampanjen. Kontaktpersoner på Konsumentverket har varit Stig Håkansson och Bo Axelsson. Projektorganisationen i övrigt bestod av en projektgrupp, en referensgrupp och en lokal projektorganisation vid varje yrkesinspektionsdistrikt. De lokala projektorganisationerna bestod av en projektledare, i vissa fall även en biträdande projektledare, och en projektsekreterare med ansvar för bl.a. resultatredovisning. För information om vilka personer som arbetat med tillsynskampanjen hänvisas till bilaga 1. 4

8 6. RESURSER Behovet av personella resurser beräknades utifrån erfarenheter av tidigare tillsynskampanjer. Beräknad tidsåtgång var för projektledare 50 dagar, biträdande projektledare 40 dagar, projektsekreterare 20 dagar, övriga medlemmar i projektgruppen 20 dagar vardera. För enhet TB beräknades ytterligare 10 dagar för samverkan med Konsumentverket. Projektledare på distrikten beräknades avsätta 12 dagar, resultatansvariga 12 dagar och medverkande inspektörer 5 dagar. De ekonomiska förutsättningarna utgjordes av en budget på kronor, avsedd att täcka kostnader för projektgruppens resor, möten, utskick, tryckkostnader mm. 7. GENOMFÖRANDE AV TILLSYNSKAMPANJEN 7.1 Metod allmänt Tillsynskampanj som metod innebär att samtliga yrkesinspektörer under en period av två dagar gör mellan 6-8 inspektioner riktade mot ett speciellt område. Samtliga medarbetare uppmanas att lämna förslag på ämnesområde som kan vara lämpligt för tillsynskampanj, vilket området som slutligen väljs beslutas av generaldirektören i samråd med tillsynsdirektörer och avdelningschefer inom Arbetarskyddsverket. Ansvarig avdelningschef delegerar därefter arbetet med planering, genomförande och rapportering av tillsynskampanjen till en projektgrupp. Projektgruppen har i uppgift att förbereda för att inspektionerna under tillsynskampanjen kan utföras och föjas upp likartat inom samtliga yrkesinspektionsdistrikt samt på ett effektivt och smidigt sätt. Detta innebär att producera för tillsynskampanjen specialformulerade och standard-iserade inspektionsmeddelanden liksom inspektionsprotokoll och instruktion för dessa. Uppdraget innefattar även att informera press och lämpliga målgrupper om tillsynskampanjen före och efter genomförandet, dessutom att för ändamålet annat lämpligt informationsmaterial produceras och sprids. Projektgruppen ansvarar även för att resultatet av tillsynskampanjen sammanställs och redovisas internt och externt. 7.2 Information Eftersom stege är en utrustning som både används vid yrkesutövning och på fritiden fattades tidigt beslut om att söka lämpliga former för samverkan med Konsumentverket som är den myndighet som har tillsyn över konsument-produkter. För att informera om detta samarbete mellan de båda myndig-heterna sändes ett brev (bilaga 2) som undertecknades av de båda generaldirektörerna och sändes till bl.a. departement, kommuner, företagshälsovård och branschföreträdare. Totalt sändes sk GD-brev. 5

9 Till informationsdelen av tillsynskampanjen hör att informera en utvald grupp arbetsgivare om att yrkesinspektionen avser att göra inspektioner inom ett riskområde som berör dem. Detta görs genom att skicka ett sk arbetsgivarbrev, i årets kampanj skickades detta brev till arbetsgivare (bilaga 3). Urvalet baserades på inrapporterade arbetsolyckor med stege eller ställning under perioden i form av statistik från ISA (Informationssystemet om arbetsskador) om vilka branscher som ofta drabbas av den här typen av olyckor. Till de mest utsatta branscherna hör: Byggande av hus (SNI 45211), Elinstallation (SNI 45310), Värme och sanitet (SNI 45331), Ventilation (SNI 45332), Måleri (SNI 45441), Jordbruk (SNI 013) och Fastighetsverksamhet (SNI 70). Dessa utgjorde också målgruppen utskicket av det sk arbetsgivar-brevet. I samband med kampanjen Stegar och ställningar omarbetades två informationsbroschyrer, en om stegar (ADI 511) och en om byggnadsställningar (ADI 512), och gavs ut på nytt. Broschyren om stegar gavs ut med Arbetarskyddsverket och Konsumentverket som gemensam avsändare. Korta arbetsskadefakta med statistik om olycksfall med stege respektive byggnads-ställning producerades av enheten för arbetsskadestatistik på Arbetarskydds-styrelsen och publicerades (bilaga 4,5). Aktiviteter för att nå ut med information om tillsynskampanjen genomfördes före, under och efter inspektionerna den oktober Information till riksmedia koordinerades med Konsumentverket, lokalt och regionalt togs initiativ av respektive yrkesinspektionsdistrikt. 7.3 Inspektion Unikt för de inspektioner som genomförs i samband med en tillsynskampanj är att de utförs och följs upp lika över hela landet. Detta möjliggörs genom att inspektionsförfarandet under de två kampanjdagarna standardiseras både till form och innehåll. I vanliga fall är formen det som förenar inspektioner mellan de olika distrikten, men med ett innehåll eller inriktning som delvis väljs och formuleras efter distriktens egna bedömningar. I tillsynskampanjen Stegar och ställningar gjordes följande för att ge enhetlighet åt inspektionerna: -Urvalet av arbetsgivare som informerades skedde centralt och baserades på inrapporterade arbetsolyckor med stege eller ställning under perioden Distrikten uppmanades att i första hand välja företag att inspektera under kampanjen ur detta urval. Fördelning av arbetsställen mellan inspektörer och bokning av tider för inspektion genomfördes av respektive distrikt. - Inspektionsprotokollet (IP) standardiserades. (Bilaga 6, finns ej i nätversionen.) Det IP som lämnades till arbetsgivaren efter genomförd inspektion anpassades efter de kravpunkter som på förhand specificerats och skrevs ut i förväg för de 6

10 arbetsställen som besöktes. I samband med inspektionerna markerade inspektörerna de kravpunkter som var relevanta i varje fall. Detta för att underlätta registrering av ställda krav. - Inspektionsmeddelandet (IM) standardiserades (bilaga 7). För att begränsa omfattningen av inspektionerna bestämdes i förväg vilka brister som inspektörerna skulle koncentrera sig på samt vilka krav som ansågs relevanta. Dessa brister och krav, samt hänvisning till föreskrift, formulerades i ett inspektionsmeddelande som förtrycktes och som användes av samtliga inspektörer. Inspektionsmeddelandet provades vid ett antal provinspektioner innan den slutliga utformningen fastställdes. - Utbildning. För att sprida information om kampanjens form och innehåll till samtliga berörda genomfördes en utbildningsdag på Arbetarskyddsstyrelsen där distriktens projektledare och redovisningsansvariga deltog. Utbildnings-dagen tjänade också som tillfälle för projektgruppen att få återkoppling på den framtagna instruktionen för inspektionerna och på den planerade rutinen för resultatsammanställningen. Distrikten ansvarade därefter själva för form och omfattning av vidare utbildning av sina inspektörer inför kampanjveckan. Videofilmen Säker på stegen (Arbetsmiljöfonden) användes vid utbildnings-dagen och distribuerades även till samtliga distrikt. Allt material samlades i en utbildningspärm som projektledarna fick vid utbildningsdagen och som distribuerades i ytterligare exemplar direkt till distrikten. - Kartläggning. Som en del av årets tillsynskampanj genomfördes en kartläggning med hjälp av ett frågeformulär, i syfte att samla in data om typkontrollmärkning av stegar och ställningar. Informationen ansågs nödvändig för Arbetarskyddsverkets forsatta agerande för ökad säkerhet inom området. 7.4 Samverkan med Konsumentverket Framförallt stegar men även ställningar används både vid yrkesutövning och av privatpersoner på fritiden. Eftersom riskerna vid arbete där stege används kan anses allmängiltiga både för yrkes- och fritidsarbeten togs initiativ till samverkan med Konsumentverket för att nå så många användare som möjligt. Detta ledde till att vissa aktiviteter kunde koordineras tidsmässigt och därmed ge ökad kraft bakom budskapet om vikten av säkrare användning av stegar och ställningar för att minska antalet fallolyckor. Viktiga aktiviteter som Konsumentverket genomförde var bl.a. provning av ett antal stegar vid SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås och marknadskontroll av stegar som fanns till försäljning i detaljhandeln. Stegar i 71 butiker i 18 av landets kommuner kontrollerades. Resultatet av provningen publicerades i en artikel i Konsumentverkets tidning Råd & Rön (nr 10/1998), bilaga 8, resultatet av marknadkontrollen rapporterades internt inom Konsumentverket. Arbetarskyddsverket 7

11 och Konsumentverket skickade gemensamt ut ett informationsbrev till övriga myndigheter och branschföreträdare samt en broschyr om säker användning av stegar riktad mot alla brukare av stegar. 8. RESULTAT AV TILLSYNSKAMPANJEN 8.1 Inspektionerna Resultatet av inspektionerna under kampanjdagarna oktober 1998 finns redovisade i bilaga 9. Följande avsnitt är ett sammandrag av resultatet. I kampanjen deltog 311 yrkesinspektörer som tillsammans genomförde inspektioner på arbetsplatser där olyckor rapporterats. Inspektörerna fann totalt brister, av dessa gällde stegar. Resten, dvs 310 brister (15,5 %) gällde ställningar Stegar De inspektionerna resulterade i att krav ställdes på att 537 stegar måste bytas ut eller lagas. Avsaknad av eller defekta glidskydd var den vanligaste enskilda rapporterade bristen. I fall rapporterades skador på stegar varav drygt hälften avsåg glidskydden Ställningar Under kampanjen rapporterades 310 brister på ställningar, 99 brister gällde skyddsräcken och 25 brister gällde arbetsplan på fasadställningar Kartläggning I kartläggningen kontrollerades om stegarna och ställningarna var märkta som typkontrollerade. Kartläggningen omfattade stegar varav var märkta och inte märkta, 25 % saknade alltså märkning. Av de påträffade 634 st hantverkarställningarna (små prefabricerade ställningar, lägre än 2 meter), se bild 1, var 435 st märkta och 199 st inte märkta, dvs 31 %. I fallet rullställningar (större hjulförsedda prefabricerade ställningar), se bild 2, på- träffades 646 st. Av dessa var 411 st märkta och 235 st inte märkta, dvs 36 %. 8

12 Bild 1 Hantverkarställning Bild 2 Rullställning 8.2 Information Intern information Information om tillsynskampanjen har kontinuerligt gått ut internt i organisationen via personaltidningen Ventilen och Arbetarskyddsverkets Nyhetsbrev. Projektgruppen har vid två tillfällen avgett skriftliga lägesrapporter till beställaren. Projektledaren medverkade även vid 5 tillsynsdirektörsmöten och rapporterade om tillsynskampanjen. De sk. ADI-broschyrer om stegar respek-tive ställningar som omarbetades inom ramen för kampanjen spreds såväl internt som externt Extern information Den information som spreds externt riktades mot speciella målgrupper. Det sk arbetsgivarbrevet, som sändes ut till arbetsgivare en månad innan kampanjdagarna, åtföljdes av de båda ADI-broschyrerna om stegar respektive ställningar samt en talong för beställning av fler broschyrer och tillämpliga föreskrifter. Korta arbetsskadefakta om olyckor med stegar respektive byggnadsställningar producerades av enheten för arbetsskadestatistik (ISA) och distribuerades bl.a. vid den 9

13 nationella skadekonferensen i Borås oktober. I samband med Arbetarskyddsstyrelsens medverkan vid denna konferens informerades även om tillsynskampanjen genom en skärmutställning, genom föredrag och genom visning av videofilmen Säker på stegen (Arbetsmiljöfonden) om säker användning av stege. Resultatet av inspektionerna under kampanjdagarna meddelades till riksmedia via Dagens Eko och ett pressmeddelande tillsammans med Konsumentverket under fredagen i kampanjveckan. I riksmedia kan särskilt uppmärksammas inslag i Rapport och Aktuellt. På lokal och regional nivå tog yrkesinspektionsdistrikten initiativ till mediakontakter före och efter kampanjdagarna, bl.a. genom pressmeddelanden. Tillsynskampanjen fick stor uppmärksamhet i olika media, totalt 287 inslag i etermedia och press. 8.3 Resursåtgång Tid I arbetet med årets tillsynskampanj infördes en rutin för att följa upp den faktiska tidsåtgången för planering och genomförande av tillsynskampanjen. Utfallet visar att planering, genomförande och uppföljning krävt mer resurser än vad som inledningsvis uppskattades. Planerad tidsåtgång på regional nivå varierar; vissa distrikt har klarat sig inom den tänkta ramen, andra inte. Genomgående för de inspektörer som svarat på enkäten är att de använt mindre tid än planerat till årets kampanj. Medlemmarna i projektgruppen hade till och med uppföljningsmötet i slutet av november använt ca 250 arbetsdagar, att jämföra med uppskattade 200 arbetsdagar. På central nivå tillkommer tid som lagts på projektet av avdelnings-chefen Teknik, enhetschefen TB, handläggare av ställningsfrågor TB, jurist, ergonom, handläggare på ISA för framtagning av statistik, personal ADB och Informationsavdelningen. På regional nivå hade insatsen beräknats till tolv arbetsdagar för projektledare liksom resultatansvariga och 5 arbetsdagar för medverkande inspektörer. Vid den interna uppföljningen har 4 distrikt angivit att projektledaren behövt mer än dessa tolv dagar, på 6 distrikt har denna tid räckt till och ett distrikt har angivit att projektledaren lagt 7 arbetsdagar. Resultatansvariga har i större utsträckning angivit att den uppskattade tiden om tolv dagar inte räckte till, detta rapporteras från 6 distrikt. På 2 distrikt räckte tiden till och i 3 fall klarade man sig med mindre än tolv dagar. Bland de inspektörer som svarat på enkäten (202 av 306, 66%) och angivit hur mycket tid de ägnat årets kampanj ligger genomsnittet på 3,9 dagar jämfört med de planerade 5. 10

14 8.3.2 Ekonomi De budgeterade medlen på kr var avsedda att täcka omkostnaderna för resor, utbildningsdag, möten, informationsmaterial mm. Dessa har i stort sett förbrukats. Utanför kampanjens budget ligger t.ex. produktionskostnaderna för ADI-broschyrer och tryckning och distribution av inspektionsmeddelanden (IM) och tryckning av det sk GD-brevet. 9. UPPFÖLJNING AV TILLSYNSKAMPANJEN 9.1 Enkäter till yrkesinspektionsdistrikten I anslutning till kampanjen har två enkäter skickats ut till yrkesinspektionsdistrikten för att på ett systematiskt sätt inhämta uppgifter om hur årets kampanj har värderats. Detta för att ha som underlag för reflektion och förbättringar. Den ena enkäten avsåg distriktets värdering av kampanjen och den andra inspektörernas värdering av kampanjen. En sammanställning av enkät-erna och återkoppling på resultatet kommer att ske internt inom Arbetarskyddsverket under våren Kommentarer som kommit in i samband med uppföljningen av kampanjen tyder på att det har förekommit oklarheter i ett par aspekter. Här ges ett par förtydliganden som kan vara av generellt intresse. Fråga: -Varför var både stegar och ställningar med i kampanjen? Svar: Det ursprungliga förslaget var att göra en kampanj om säker användning av stegar, detta förslag breddades sedemera efter diskussioner på Td-möten till att omfatta både stegar och ställningar. Enligt enkätsvaren anser flera inspek-törer att det hade varit tillräckligt att koncentrera inspektionerna på stegar, en uppfattning som projektgruppen delar eftersom stegar och ställningar väsent-ligen är två helt skilda områden. Från projektgruppens sida ansågs valet av två områden istället för ett innebära en risk för merarbete, något som bekräftats i efterhand när resursåtgången summerats. Uppfattningen att stegar hade varit tillräckligt som fokusområde har stärkts av kampanjresultatet som visar att relativt få inspektörer har inspekterat ställningar och att få krav har ställts inom detta område. En fördel är dock att en ny ADI-broschyr för ställningar tagits fram som även omfattar rullställningar, vilket inte var fallet i den tidigare ADI-broschyren. Tolkningsfrågor runt ställningar har också gåtts igenom och spridits i organisationen genom instruktionen till inspektionsmeddelandet, vilket också är en stor fördel. Fråga: - Vilket syfte tjänade kartläggningen? 11

15 Svar: Syftet med kartläggningen var att få in viktig information som inte kunde formuleras i termer av brister och krav i inspektionsmeddelandet. Att ställa frågorna ansågs naturligt med tanke på att de anslöt till ämnet för kampanjen och att kunskapen behövs för myndighetens fortsatta agerande för ökad säkerhet inom området. En fråga i kartläggningen handlade om märkning som typkontrollerad produkt. Typkontrollen ifrågasätts från flera håll och för att kunna argumentera behöver vi underlag, tex. en beskrivning av hur det ser ut på svenska arbetsplatser. Genom denna fråga i kartläggningen vet vi nu bättre hur stor andel av de stegar som används yrkesmässigt som är märkta som typkontrollerade, vilka tillverkare och importörer som finns och vilken andel olika stegmärken har på marknaden. En annan fråga i kartläggningen handlade om vilka åtgärder som vidtagits sedan den rapporterade olyckan (tidigare rapporterad olycka var ett urvalskriterium för besök). Svaren på denna fråga är av intresse vid en planerad revidering av föreskrifterna om stegar och ställningar. Svaren pekar mot att arbetsgivarna t.ex. har skaffat sig rutiner för användning och underhåll och informerat sin personal om vad som gäller för arbete med stegar eller ställningar. Vissa arbetsgivare har också skaffat säkrare utrustning för arbets-uppgifter där stege tidigare har använts. 9.2 Måluppfyllelse Effektmål minskade olyckor och minskad användning av stege till förmån för annan, säkrare metod. De formulerade effektmålen av tillsynskampanjen kommer inte att låta sig avläsas förrän efter en längre tid. Vad som finns idag till följd av kampanjen är en grundlig nulägesbeskrivning som omfattar såväl skadefrekvenser inom olika branscher som rapporterade brister. Genom de krav som ställts till arbetsgivarna samt genom svaren på inspektörernas enkäter framkommer att åtgärder som främjar säker användning av stege och ställning kommer att vidtas och i flera fall redan har vidtagits på flera av de besökta arbetsplatserna. Därmed finns förutsättningar att anta att olycksfallen kommer att minska i framtiden. Projektmål skapa uppmärksamhet och sprida kunskap om risker och säker användning. Informationsutskicket till de arbetsgivarna följdes upp med hjälp av en modell för effektmätning som använts vid tidigare tillfälle och genomfördes av en konsult. Jämförelser med tidigare informationsinsatser inom AV visar att utskicket hade bra genomslag. Uppmärksamheten i målgruppen var 70%, antalet tillfrågade som sade sig ha läst eller bläddrat i innehållet var 59% och andelen som uppgav att de läst och mindes något av innehållet var 30%. 12

16 De båda ADI-broschyrerna trycktes från början i en upplaga om exemplar (stegar) respektive exemplar (byggnadsställningar). På grund av den stora efterfrågan på stegbroschyren har den i dagsläget tryckts i totalt exemplar. Antalet mediainslag, 287, visar på god uppmärksamhet för aktiviteten och ämnet. Under kampanjveckan fick projektgruppen återkommande påringningar från press för att få resultaten av inspektionerna. Detta sammantaget ger grund att påstå att projektet uppnått det formulerade målet om uppmärksamhet och kunskapsspridning externt. Projektmål intern kunskapsspridning och ökat antal inspektioner mot området Genom de utbildningsinsatser som genomförts vet vi att information nått yrkesinspektörerna. Svaren i de utsända enkäterna pekar mot att många av inspektörerna anser att kampanjen har inneburit en ökad kunskap inom området och ett flertal har angivit att de nu kommer att "se" stegar och ställningar i en större utsträckning än tidigare. Den interna kunskapsspridningen centralt inom organisationen är mer svårbedömd, inga särskilda aktiviteter har genomförts förutom informationsspridning i personaltidning och nyhetsblad. En ökad kunskap om problemområdet kan förutsättas inom den grupp som varit engagerad i planering och genomförande. Projektmål effektiv tillsyn, metodutveckling Erfarenheter om planering och genomförande av tillsynskampanj har spridits bland de medverkande liksom kunskap om praktiskt projektarbete. Förelig-gande rapport är ett medel för kunskapsöverföring inom organisationen m.a.p. tillsynskampanj. Fortfarande finns fler praktiska dimensioner av arbetet kvar att diskutera och utveckla internt i organisationen t.ex. datormognad och acceptans av standardiserade arbetssätt. Detta avses att redovisas i en separat rapport. En idé på tema metodutveckling är att ta fasta på den information och kunskap som nu finns samlad och uppdaterad inom ett specifikt ämnesområde. Denna information skulle kunna formas i ett slags "state of the art"-dokument innehållande bakgrundsfakta, lämpliga punkter att inrikta sig mot vid inspektion (inspektionsmeddelandet) samt instruktion för inspektion. 13

17 Fortsatt arbete Flera aktiviteter som bygger vidare på information och erfarenheter från 1998 års tillsynskampanj är planerade. Ett exempel är det möte med stegtillverkare och andra intressenter som kommer att hållas tillsammans med Konsument-verket för att följa resultatet av kartläggningen. Uppgifterna från kartlägg-ningen kommer att användas vid handläggningen av EU-kommissionens prövning gällande om Sverige har rätt att behålla typkontroll för stegar. 14

18 Bilaga 1 Projektorganisation Sakansvaret för området stegar och ställningar åligger avdelning Teknik, enheten för bygg- och anläggningsteknik (TB). Ansvarig handläggare Inga Rundström utsågs till projektledare för tillsynskampanjen. Kontaktpersoner och ansvarig för samverkan på Konsumentverket har varit Bo Axelsson och Stig Håkansson. Projektorganisationen i övrigt bestod av Ann-Britt Feldt (Enhet för bygg- och anläggningsteknik), Maj-Britt Grundfelt (Utrednings- och planeringsenheten), Eva Blomqvist (Generaldirektörens sekretariat), Kenneth Bäckström (YI Göteborg), Kristina Adler (YI Malmö) samt Carina Rislund (Avdelning Teknik). Till projektgruppen knöts en referensgrupp med uppgift att bistå med expertkunnande i vissa frågor, dessa var: Björn Andersson (Enheten för lokaler och fysikaliska faktorer), Kristina Kemmlert (Enheten för psykologiska, sociala och ergonomiska frågor), Kjell Blom (Enheten för arbetsskadestatistik), Ulla Norrby (Informationsenheten) och Lars von Ehrenheim (Rättssekretariatet). Varje yrkesinspektionsdistrikt har haft ansvaret att upprätta en egen projektorganisation för utbildning, genomförande och sammanställning av resultat på distriktet. På varje distrikt utsågs en projektledare, i flera fall även en biträdande projektledare, samt en resultatredovisningsansvarig. Följande personer deltog från distrikten: Borås projektledare: Leif Svantesson resultatansvarig: Ingegerd Hilldén (Barbro Melin) Falun projektledare: Lars Lindqvist bitr. proj.ledare: Per-Arne Mattsson resultatansvarig: Ann-Marie Andersson Göteborg projektledare: Claes Hällqvist bitr. proj.ledare: Jörgen Conradsson resultatansvarig: Eva Sandell Härnösand projektledare: Jan-Erik Lindgren bitr. proj.ledare: Ingemar Norlén resultatansvarig: Gull-Brith Frank Linköping projektledare: Sverker Borell bitr. proj.ledare: Hans Gustavsson resultatansvarig: May Algegård/Marianne Åstrand

19 Luleå projektledare: Maud Granström resultatansvarig: Doris Pettersson Malmö projektledare: Marie Strauss bitr. proj.ledare: Sven-Åke Svensson resultatansvarig: Monica Nordahl Stockholm projektledare: Åke Ekstrand bitr. proj.ledare: Maria Pettersson resultatansvarig: Yvonne Engberg Umeå projektledare: Roland Grundström bitr. proj.ledare: Mårten Lindgren resultatansvarig: Ann-Christine Bodén Växjö projektledare: Erik Johnsson bitr. proj.ledare: Lennart Jansson resultatansvarig: Ing-Marie Nilsson Örebro projektledare: Bengt-Göran Ellerstedt resultatansvarig: Lilian Andersson

20 Bilaga 2 3 september 1998 Kampanj om stegar och stegsäkerhet Arbetarskyddsverket, som består av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen, och Konsumentverket genomför en kampanj runt stegar och stegsäkerhet under hösten Bakgrunden är att många svåra olyckor händer vid användning av stegar. Beräkningar visar på att cirka personer varje år uppsöker sjukhus på grund av en stegolycka. Olyckorna, som ofta är allvarliga, medför ett stort personligt lidande och kan innebära långa sjukskrivningstider. Vid stegolyckor i arbetslivet är sjukskrivningstiden i medeltal 50 dagar. För Arbetarskyddsverkets del omfattar kampanjen såväl stegar som ställningar och omkring företag/organisationer får under september ett brev där riskerna vid användning av dessa tas upp. Den oktober kommer Yrkesinspektionen att genomföra inspektioner på cirka arbetsplatser för att kontrollera säkerheten runt stegar och ställningar. Konsumentverket testar stegar och resultaten redovisas i Råd och Rön under hösten. Under två veckor i september genomförs en marknadskontroll av stegar i butiker i ett 20-tal kommuner i syfte att bland annat fastställa huruvida de uppfyller gällande säkerhetskrav och vilken säkerhetsinformation de åtföljs av. Tillsammans har Arbetarskyddsverket och Konsumentverket tagit fram bifogad broschyr Stegar - råd för steganvändning. Fler exemplar kan gratis beställas från Arbetarskyddsstyrelsens Publikationsservice, tel , eller från Konsumentverket Kundtjänst, tel Hur stegar ska vara utformade och hur de får användas yrkesmässigt regleras av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1985:15) om stegar och arbetsbockar. Konsumentverket har riktlinjer för stegar (KOVFS 1985:4) för privat bruk. Typkontrollerade stegar uppfyller dessa regler. Inga Rundström, tel , är projektledare för Arbetarskyddsverkets kampanj. Ansvarig på Konsumentverket är Bo Axelsson, tel De svarar gärna på frågor rörande stegar och höstens kampanj. Med vänlig hälsning Helena Nilsson Lannegren Axel Edling

Märkning m.m. Användning

Märkning m.m. Användning beträffande stege enligt svensk standard SS 2091, Stegar bärbara stegar, utgåva 4 del E, beträffande arbetsbock enligt bilagan till dessa föreskrifter, och vid provningen visat sig uppfylla där ställda

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 Sanktionsavgifter vid fallrisk över 2 meter Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

Vilka skador ska anmälas?

Vilka skador ska anmälas? Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Typkontroll och märkning

Typkontroll och märkning AFS 1990:12 4 Om ställning används i byggnads- och anläggningsarbete skall skyddsräcket ha åtminstone fotlist, överledare och en mellanledare, eller ge motsvarande skydd. Där det finns särskild risk för

Läs mer

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3)

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

(Ändringar införda t.o.m. den 28 juni 2011) AFS 2004:3

(Ändringar införda t.o.m. den 28 juni 2011) AFS 2004:3 (Ändringar införda t.o.m. den 28 juni 2011) AFS 2004:3 STEGAR OCH ARBETSBOCKAR Arbetsmiljöverkets föreskrifter om stegar och arbetsbockar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Skydda dig mot fallrisker

Skydda dig mot fallrisker Skydda dig mot fallrisker Arbete på höjd Den här broschyren är ett stöd för dig som ska utföra arbeten med byggnads- och anläggningsarbeten där fallrisker kan förekomma. Du som är arbetsgivare kan även

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Marknadskontroll av solglasögon

Marknadskontroll av solglasögon RAPPORT 1999:4 Marknadskontroll av solglasögon Innehåll Sida Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Säkerhetskrav för solglasögon 7 Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) 7 Produktsäkerhetslagen

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Brister i ställningar

Brister i ställningar Byggnadsställningar Många fallolyckor som leder till sjukskrivning, invaliditet eller dödsfall, beror på ställningar som är dåligt byggda eller används på fel sätt. Olyckorna är särskilt många i byggbranschen.

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Om det finns risk att föremål eller person glider under räcket skall det ha fotlist.

Om det finns risk att föremål eller person glider under räcket skall det ha fotlist. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om ändring i styrelsens kungörelse (AFS 1990:12) med föreskrifter om ställningar 1) samt i styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 13

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Checklista fallolyckor

Checklista fallolyckor Maj 2014 Checklista fallolyckor Fallolyckor på samma nivå som följd av att man halkar och snubblar Europeisk kampanj SLIC 2014 Checklistan kan vara till hjälp när ni ska undersöka om det finns risk för

Läs mer

STEGAR OCH ARBETSBOCKAR. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om stegar och arbetsbockar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

STEGAR OCH ARBETSBOCKAR. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om stegar och arbetsbockar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna STEGAR OCH ARBETSBOCKAR Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om stegar och arbetsbockar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-354-4 ISSN 0348-2138 ARBETARSKYDDSSTYRELSEN 171

Läs mer

ARBETE PÅ HÖJD BRA ARBETSMILJÖVAL

ARBETE PÅ HÖJD BRA ARBETSMILJÖVAL ARBETE PÅ HÖJD BRA ARBETSMILJÖVAL säkerhet i varje www.wibeladders.se MÅLET ÄR NOLL FALLOLYCKOR Skanska har sedan länge en säkerhetsstandard för arbete på höjd. Fallolyckor är tyvärr mycket vanliga och

Läs mer

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter Här placerar du in din bild Januari 2011 Bild framsida Foto Länsstyrelsen Värmland Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen

Läs mer

ARBETE PÅ HÖJD SÄKERHET I VARJE STEG. www.wibeladders.se. SÄKERHET I VARJE STEG wibeladders.se

ARBETE PÅ HÖJD SÄKERHET I VARJE STEG. www.wibeladders.se. SÄKERHET I VARJE STEG wibeladders.se ARBETE PÅ HÖJD PRODUKTER FRÅN WIBE LADDERS MÄRKTA MED BRA ARBETSMILJÖVAL SÄKERHET I VARJE STEG www.wibeladders.se SÄKERHET I VARJE STEG wibeladders.se Arbete på höjd wibe.indd 1 5/6/01 10:37:08 AM MÅLET

Läs mer

Marknadskontroll solglasögon 2010

Marknadskontroll solglasögon 2010 Rapport 2010:17 Marknadskontroll solglasögon 2010 Marknadskontroll solglasögon 2010 Konsumentverket 2010 2 (9) 3 (9) Sammanfattning Under våren 2010 har Konsumentverket genomfört en marknadskontroll av

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Miljö- och hälsoskyddskontoret Bekämpningsmedel 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Inventeringen är utförd av Miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24 Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 Statistikenheten 10-03-24 1 Informationssystemet om arbetsskador (ISA) Arbetsskadestatistik Branschspecifik arbetsskadestatistik

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2 Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada Rapport 2015:2 2015-01-08 2012/100268 1 (13) Enheten för region öst Kersti Lorén, 010-730 97

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012 Senaste nytt från Arbetsmiljöverket FTF den 11 september 2012 distriktet i Malmö 2012-09-13 1 Vår vision Kan inte Kan Vill Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vill inte Alla vill och kan skapa en

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Brister i ställningar

Brister i ställningar Byggnadsställningar Många fallolyckor som leder till sjukskrivning, invaliditet eller dödsfall, beror på ställningar som är dåligt byggda eller används på fel sätt. Olyckorna är särskilt många i byggbranschen.

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010 Korta arbetsskadefakta Nr 1/21 Truckar Truck är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsolyckor. Mellan 24 och 28 har olyckor med truck ökat 1 procent. Orsaken till olyckorna var främst att föraren

Läs mer

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Öppna jämförelser LSS Dnr

Läs mer

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) 2013-02-22 RET 2012/100884 1 (5) Enheten för teknik Anders Åsen, 010-730 9897 Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) Sammanfattning Arbetsmiljöverket

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Värt att veta... Ställningar

Värt att veta... Ställningar Värt att veta... Ställningar Regler Arbetsmiljöverkets föreskrifter Ställningar AFS 1990:12 med ändringar Föreskrifterna ger anvisningar om utformning, dimensionering, montering och användning av ställningar.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens stab Avdelningen för analys

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning 1 (5) Diskutera Gruppdiskussionsuppgifter för hela klassen eller mindre grupper. Viss faktaundersökning kan vara nödvändig för att ta reda på mer. Resultatet Fokus på arbetsmiljö & säkerhet presenteras

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE Din säkerhet och framgång är viktigt för oss. Vänligen skriv ut denna skyddsanvisning, läs noggrant och om du har några frågor angående anvisningarna kan du be om hjälp. Vi är här för att tjäna dig. SKYDDSANVISNING

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer