Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde

Transkript

1 Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 19 mars kl (förbundsstyrelsens möte inleds med lunch den 18 mars, se bifogat program för hela mötet) Plats: Odalgården Den politiska styrgruppen för regionkommunbildningen träffas den 18 mars kl Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft 4. Regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Handlingsplan för bättre hälsa bland barn och unga Välfärd och FoU stöd 5. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälsooch sjukvård. Överenskommelse SUF Kunskapscentrum. Finansiering 2016 Yttranden 7. Trafikverket. Funktionellt prioriterat vägnät

2 Internt 8. Reglabs årskonferens Beslut om medfinansiering 9. Årsredovisning och bokslut Delegationsordning för Regionförbundet Uppsala län 11. Regionkommunbildning i Uppsala län 12. Utseende av stämmoombud samt nominering/utseende av representanter för regionförbundet 13. Almi Företagspartner Uppsala AB. Utseende av revisor 14. Arbetsordning till förbundsfullmäktige, samt reglemente till förbundsstyrelsen 15. Arvodesreglementet. Revidering Information/Rapporter Almi Företagspartner Uppsala AB. VD Carl Henrik Koit (muntlig) Presseminarium den 30 mars 2015 om regionkommunbildningen (muntlig) Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Hearing den 10 mars (Catharina Blom muntlig) Program förbundsstyrelsen mars 2015 (skriftligt) Anmälningsärenden Regionförbundet Sörmland. Verksamhetsplan och budget Regionförbundet. Remiss inom vattenförvaltningen för norra Östersjöns vattendisrikt. Yttrande Regionförbundet. Uppdrag som enhetschef för staben.

3 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2015/64 Carin Östling Regionalt strategiskt folhälsoarbete. Handlingsplan för bättre hälsa bland barn och unga Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra åt regiondirektören att återkomma till förbundsstyrelsen den 19 november 2015 med förslag till konkreta samverkansinsatser för bättre hälsa bland barn och unga. Ärende Vartannat år genomförs enkätundersökningen Liv och Hälsa ung (LHU) bland elever i åk 7, 9 och åk 2 i gymnasiet års undersökning sker som tidigare i samarbete mellan landstinget och regionförbundet. Resultatet från undersökningen är omfattande och ger en detaljerad bild av hur barn och unga upplever sin hälsa och levnadssituation. Resultaten kan brytas ner på kommun- och skolnivå och tack vare tidserier sedan 2005 går det att dra slutsatser om hälsans förändring över tid. Forskning och annan tillgänglig statistik kompletterar underlaget. På basis av denna kunskap bör ett begränsat antal prioriterade samverkansinsatser mellan kommuner, landsting, länsstyrelse och andra aktörer initieras. Förslag till insatser utformas i samverkan inom den regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff) och förankras i en regional överenskommelse/avsiktsförklaring mellan parterna. Avsikten är att fokusera det regionala strategiska folkhälsoarbetet och ge avläsningsbara effekter på hälsan bland barn och unga. De prioriterade insatserna bör förankras vid kommande möten med Folkhälsoforum och andra relevanta nätverk, som involverar länets samlade aktörer inom folkhälsoområdet, samt inarbetas i kommande regional utvecklingsstrategi. 1 (1)

4 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2010/53 Gudrun Tevell Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Överenskommelse 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att anta erbjudandet om statliga stimulansmedel för Ärende För ökad kvalitet i socialtjänsten krävs en fortsätt utvecklingen mot en evidensbaserad praktik, dvs en verksamhet som är baserad på bästa möjliga kunskap eller forskning, professioners kunskap samt brukarnas erfarenheter och kunskap. Sedan år 2010 har överenskommelser tecknats mellan Socialdepartementet och SKL för att stödja denna utveckling och stimulansmedel har tillskjutits. Regionförbundet är mottagare av erbjudandet i Uppsala län och har av medlemmarna identifierats som ett nav i den regionala stödstruktur som ska stödja utvecklingsarbetet i socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen 2015 fördelas huvuddelen av medlen till de regionala stödstrukturerna. För Uppsala läns del är summan kr. Insatserna ska baseras på de utvecklingsbehov som identifieras regionalt och lokalt. Ledningsgruppen för FoU-stöd gör den aktuella prioriteringen för områdena - fortsatt stöd till förstärkt stöd till brukarmedverkan inom funktionshunderområdet - fortsatt stöd till lokalt och regionalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen - fortsatt stöd till utvecklingsarbete inom verksamhetsområdena den sociala barn och ungdomsvården samt stöd till ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården. Bilaga: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Överenskommelse för år 2015 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 1 (1)

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2008/119 Gudrun Tevell SUF-Kunskapscentrum. Finansiering 2016 Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att anhålla hos regionförbundets medlemmar om fortsatt finansiering av SUF-Kunskapscentrum år 2016 i enlighet med upprättad plan, samt att uppdra åt regiondirektören att tillsammans med landstinget, inom ramen för processen för regionkommunbildningen, undersöka fortsatt långsiktig finansiering av SUF-Kunskapscentrum Ärende SUF-Kunskapscentrum har under ca 10 år arbetat med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Kartläggning som gjordes 2008 visade att det fanns minst 1092 barn som tillhörde målgruppen i Uppsala län, och att familjerna ofta var föremål för barnavårdsutredningar. Målgruppen för SUF-Kunskapscentrum är i första hand professionella inom kommuner och landstinget, främst i Uppsala län, som möter de aktuella familjerna i sitt arbete. Därutöver fungerar centret som kunskapsförmedlare även för brukare (barn, föräldrar och andra anhöriga), beslutsfattare och forskare. Kunskapscentet arbetar dels med kunskapsutveckling, kunskapsspridning, metodutveckling och handledning/konsultation till de professioner som möter familjerna, dels med visst stöd direkt till familjerna/brukarna. Finansieringen har hittills dels bestått av projektmedel från Arvsfonden, dels medel från länets kommuner och landsting. Därutöver säljer kunskapscentret utbildningar, metodstöd m.m. till övriga Sverige. En långsiktig finansiering söks nu genom att landstingets Hälsa och habilitering tillsammans med regionförbundet erbjuder närliggande län att få tillgång till SUF-Kunskapscentrums tjänster genom att bidra till basfinansiering av verksamheten. Diskussioner och förhandlingar beräknas pågå under 2015 och 2016, vilket innebär att kunskapscentrets finansiering måste säkerställas av Uppsala län t.o.m Bilaga: SUF-Kunskapscentrum, beskrivning och förslag till budget 1 (1)

23 1 Sven-Erik Pistol SUF Kunskapscentrum, beskrivning och förslag till budget Bakgrund SUF 1 -Kunskapscentrum (KC) arbetar med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Både barn och föräldrar lever ofta under dåliga ekonomiska förhållanden, är socialt isolerade, har liten eller ingen tillgång till ett stödjande nätverk och har ofta dålig psykisk och fysisk hälsa. Resultatet av den kartläggning av målgruppen som gjordes i Uppsala län 2008 visade att det fanns minst 1092 barn som tillhörde målgruppen. I dag, när vi har mer kunskap om målgruppen, vet vi att det är lågt räknat. I en kommun i länet visade en kartläggning att 48 % av alla barnavårdsutredningar som gjordes 2008 tillhörde målgruppen. Uppsala län är ledande i landet vad gäller specialistkompetens inom området och många ledande forskare i världen har besökt centret och medverkat vid konferenser som SUF-KC arrangerar årligen. Projektet SUF-KC startade år För projektet finns en styrgrupp med representanter från landstinget, kommunerna och FUB 2. Det finns även en referensgrupp bestående av fyra föräldrar med olika kognitiva svårigheter. De första åren finansierades projektet av Arvsfonden med delfinansiering av Uppsala läns landsting och kommuner samt egenfinansiering via fortbildningsinsatser i andra län. År 2015 finansieras SUF-KC i huvudsak av landstinget och kommunerna i länet samt via medverkan i PYC-projektet (Parenting Young Children) 3, föreläsningar, utbildningar samt forskningsmedel. Inför och under 2016 behöver landstinget och kommunerna ta ställning till kunskapscentrets fortsättning och framtida finansiering. Syfte Syftet med SUF-KC är att erbjuda yrkesverksamma, främst i Uppsala län, ett bättre kunskapsunderlag i arbetet med barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter och därigenom förebygga en negativ utveckling. Den kunskap som förmedlas utgår från helhetssyn och samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser. 1 SUF STÅR FÖR SAMVERKAN UTVECKLING FÖRÄLDRASKAP 2 FUB = FÖRBUNDET FÖR BARN, UNGA OCH VUXNA MED UTVECKLINGSSTÖRNING 3 PYC ÄR ETT FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM FÖR FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. PYC-PROJEKTET DRIVS TILLSAMMANS MED TRE ANDRA FOU-ENHETER, GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH FORSKARE I AUSTRALIEN

24 2 I förlängningen syftar verksamheten till att stärka både barnens och de funktionshindrade föräldrarnas ställning i samhället, genom att utveckla samhällets insatser och därigenom förhindra att barnen far illa samt att bidra till att dessa grupper integreras i samhället. Målgrupp Kunskapscentrets målgrupp är i första hand professionella inom socialtjänst, habilitering, förskola/skola/särskola, mödra-/barnhälsovård och psykiatri. Därutöver fungerar centret som kunskapsförmedlare även för brukare (barn, föräldrar och andra anhöriga), beslutsfattare, forskare, studenter, jurister och i viss mån allmänheten. Verksamhet Övergripande uppdrag är: Inhämta och utveckla kunskap Sprida kunskap Metodutveckling Handledning/Konsultation Främja samverkan Erbjuda en mötesplats (Se bilaga 1 för ytterligare beskrivning av verksamheten) SUF-KCs verksamhet är i första hand inriktat på Uppsala län, men tjänster säljs även till kommuner och landsting i andra delar av landet. För att kunna fortsätta med det krävs en stabil grundbemanning med hög specialistkunskap. Förslag till framtida finansiering SUF-KCs kunskap och kompetens efterfrågas i mycket stor omfattning i landet. Idén har väckts och drivs av landstinget att skapa ett utvidgat centrum där fler län i mellersta Sverige ingår. Kommuner och landsting erbjuds möjlighet att få tillgång till SUF-KCs tjänster genom att bidra med basfinansiering av verksamheten. En sådan lösning skulle möjliggöra en långsiktig finansiering av kunskapscentret och samtidigt innebära att fler familjer som tillhör målgruppen får ett adekvat stöd. Stora ansträngningar har gjorts för att SUF-KC skulle bli ett nationellt centrum, men trots stort intresse från den nationella nivån har det inte gått att genomföra. Oberoende av om eventuell samfinansiering går att uppnå behöver frågan om fortsatt finansiering av kunskapscentret lösas för Uppsala län. Länets kommuner och landstinget föreslås fatta beslut om finansiering för Nedan redovisas budgetförslag för 2016, utan extra tillskott från ytterligare län. En kraftig nedskärning har gjorts jämfört med 2015 års budget då det inte längre finns några externa projektmedel 2016.

25 3 Förslag till budget för SUF-KC 2016, endast Uppsala län samt befintlig budget för 2015 Intäkter Ingående balans Uppsala läns landsting Länets kommuner Intäkter från föreläsningar, konsultationer, metodstöd etc. Totala intäkter Kostnader Löner, inkl LKP (2,8 tjänster) (3,4 tjänster) Resor Omvärldsbevakning Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Hyra, inkl städ IT Nätverksträffar, pedagogiskt material, kompetensutveckling Totalt övrigt Totala utgifter UTGÅENDE SALDO Finaniseringen från länets kommuner och landsting blir högre jämfört med tidigare år, vilket motvieras av att det är angeläget att behålla den forskartjänst som är knuten till centret och som har en avgörande roll för att upprätthålla den vetenskapliga kvaliteten och förankringen. Förslag till fördelning av kostnad kommunerna emellan för 2016 framgår av bilaga 2. 4 DEN HÖGA INGÅENDE BALANSEN BEROR PÅ ATT VERKSAMHETEN HAR PLANERATS UTIFRÅN ETT FLERÅRIGT PERSPEKTIV SAMT ATT SUF-KC UNDER 2014 HAFT EXTRA PROJEKTMEDEL FÖR PYC. 5 SVÅRT ATT BERÄKNA INTÄKTER FÖR 2016

26 4 BILAGA 1 Idag erbjuder SUF-Kunskapscentrum följande: Föreläsningar Syftet är att förmedla kunskaper och erfarenheter som finns om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn med fokus på: - Barnen - Målgruppen - Föräldraförmåga - Stöd och bemötande - Attityder - Anpassad pedagogik - Samverkan mellan olika verksamheter - Stöd i hemmet - Gruppverksamheter - Kartläggning av målgruppen - Kognitivt stöd/pedagogiskt material - Aktuell forskning Utbildningsdag i kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen. Hur kan detta påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter. Hur används babysimulatorn Reality Care Baby? Handledning och information om Reality Care Baby Hur fungerar den och hur kan man använda den i arbetet med stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter. I kursen får man lära sig hur man introducerar simulatorn, programmerar den, läser av resultat och har uppföljande samtal. Utlåning av babysimulatorer. Temadag SUF Föräldrar från SUF:s referensgrupp berättar om hur det är att vara förälder och ha kognitiva svårigheter tillsammans med medarbetare på Centret. Att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i hemmet. PYC, Parenting Young Children, är ett utbildningsprogram som är framtaget i Australien och anpassat för målgruppen och som SUF tillsammans med fyra FoU-enheter i Sverige utbildar i. Gruppledarutbildning Mamma Trots Allt För mammor som fått sina barn placerade i familjehem eller HVB hem. Exempel på Uppdragsutbildning SYFTE: Fördjupa personalens kunskaper om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Huvuddelar: - Kognitiva svårigheter - Utredning av föräldraförmåga i samband med kognitiva svårigheter

27 5 - Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter - Kompetens inhämtning nätverksbygge Utbildningsdelar: - Identifiering av kognitiva svårigheter - Differentiering mellan olika kognitiva funktioner - Psykologutredningar vilka delar ingår, vad kan man efterfråga, vilka slutsatser kan man dra? - Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter - Tidiga tecken på funktionsnedsättning hos barnen (biologiska vs miljömässiga) - Prata med barnen om förälderns kognitiva svårigheter - Bilder och minnestöd - Bedömningsmaterial befintliga som skall anpassas - Intervention föräldrautbildning som en del av en utredning, stöd och insatser - Kartläggning av möjliga samarbetspartner och uppbyggnaden av kontaktnätverk - Kognitivt stöd Uppföljning handledning: Som en del av utbildningen och ett led i att få kunskapen befäst hos personalen, bokas handledningstillfällen à 2 timmar per gång. Utbildarna träffar den personal som har möjlighet att vara med och vi utgår ifrån ett fall som personalen har förebrett sig på. Dessa handledningstillfällen kan bokas efter utbildningens slut Konsultation Yrkesverksamma som i sitt arbete möter föräldrar med kognitiva svårigheter som utvecklingsstörning eller NPF svårigheter eller deras barn får möjlighet till konsultation i ett specifikt ärende. Konferens Varje år arrangerar SUF KC en nationell heldagkonferens med halvdagsseminarier dagen innan. Forskar-/praktikernätverk Forskning och utvecklingsarbete presenteras inom området barn och föräldrar med kognitiva svårigheter Utbildningsfilm Föräldrastöd en mänsklig rättighet Stöd till lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, där mödra-/barnhälsovård, förskola/skola/särskola, socialtjänst, habilitering och psykiatri ingår Hemsida SUF Kunskapscentrum har en hemsida som dateras upp kontinuerligt. Under fliken SUF i Sverige kan medlemmar lägga ut lokala aktiviteter liksom kallelser till samverkansmöten och minnesanteckningar mm. Metodstöd Informationsmaterial och nyhetsbrev

28 6 BILAGA 2 Förslag Fördelning av kostnaderna mellan kommunerna 2016 (utifrån antal invånare 2014) kr invånare % Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt

29 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/221 Robert Nordevi Trafikverket. Funktionellt prioriterat vägnät Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna förslag till yttrande Ärende Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell- och regional tillgänglighet, i syfte att skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt möjliggöra tydligare och mer sammanhållna prioriteringar. Utpekandet av funktionellt prioriterat vägnät ska ske i samråd med ansvarig länsplaneupprättare. Nås ingen överenskommelse kommer inget beslut att fattas. I förslaget delas berörda vägar delas in i tre olika prioriteringsgrupper. För Uppsala län pekas samtliga skikt ut och innebär att Europavägarna 4 och 18 samt riksvägarna 56 och 70 pekas ut i prioriteringsgrupp 1. Riksvägarna 55, 72, 76, 77 och länsvägarna 272, 288 och stora delar av 292 pekas ut i prioriteringsgrupp 2. Länsvägarna 254, delar av väg 255, 263, delar av väg 273, delar av väg 282, 290, 291, 580, 600, 740 och 869 pekas ut i prioriteringsgrupp 3. Regionförbundet framför kritik mot att förslagets underlag innehåller betydande brister och att det krävs flera kompletteringar innan en överenskommelse om funktionellt prioriterat vägnät kan slutas. Trafikverket bör därför: redogöra för vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till, se över de fyra funktionernas betydelse, komplettera det nuvarande underlaget utifrån påpekade brister så att ett fullständigt underlag finns tillhanda, åtgärda föreslagna tillägg eller rättelser för vägarna i Uppsala län Remissen har skickats till regionförbundet, samtliga kommuner, Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län. För regionförbundet ska remissvaret vara tillhanda Trafikverket senast 31 mars För övriga gäller 15 februari Ärendet har beretts av klimat- och infrastrukturberedningen den 23 februari Bilagor: Förslag till yttrande Bilaga 1. Trafikverket. Karta för Uppsala län Sammanfattning 1 (1)

30 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2014/221 Robert Nordevi Trafikverket Funktionellt prioriterat vägnät Remiss (TRV2014/72378) Regionförbundet Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Enligt förslaget delas berörda vägarna in i tre olika skikt: Nationellt och internationellt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 1) Regionalt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 2) Kompletterande regionalt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 3) För Uppsala län pekas samtliga skikt ut och innebär att Europavägarna 4 och 18 samt riksvägarna 56 och 70 pekas ut i prioriteringsgrupp 1. Riksvägarna 55, 72, 76, 77 och länsvägarna 272, 288 och stora delar av 292 pekas ut i prioriteringsgrupp 2. Länsvägarna 254, delar av väg 255, 263, delar av väg 273, delar av väg 282, 290, 291, 580, 600, 740 och 869 pekas ut i prioriteringsgrupp 3. Synpunkter Processen med funktionellt prioriterat vägnät Regionförbundet anser att Trafikverkets ansats om att se över vägarnas funktion och prioriteringar för nationell- och regional tillgänglighet är bra. Att verka för funktionell tillgänglighet istället för att utgå ifrån administrativa gränser ligger i linje med regionförbundets syn och arbetssätt. Regionförbundet anser emellertid att översynen av alternativa vägar till huvudvägnäten, turistvägnätet och bärighetsvägnätet är underlag som borde ha vägts in i den nuvarande remissen. Detsamma gäller relationerna och funktionerna till järnvägsnätet, viktiga kommunala vägar och gång- och cykelvägar. Regionförbundet anser att det råder stora oklarheter kring de fyra funktionernas innebörd och indelning, vilket bekräftas i remissvar från flertalet kommuner i länet och kollektivtrafikförvaltningen samt av handelskammaren och angränsande län. Skillnaderna, eller likheterna mellan de olika funktionerna är otydliga. Ett exempel är skillnaden i vägarnas funktion för långa eller dagliga personresor respektive kollektivtrafik, eftersom kollektivtrafik också är personresor. Således behöver de olika Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

31 funktionerna tydliggöras, kompletteras, alternativt ses över helt och hållet. Detsamma gäller oklarheten om ett funktionellt prioriterat vägnät kommer att innebära mer medel till de utpekade vägarna och i så fall varifrån dessa medel ska tas. På senare år har regionförbundet noterat en minskning av de för näringslivet viktiga bärighetsanslagen och efterlyser utifrån det en öppen och tydlig dialog. Trafikverkets avsikt är att funktionellt prioriterat vägnät kan användas som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag till exempel vid utpekande av riksintressen, regionala hastighetsanalyser och prioritering av åtgärder. För att undvika spekulationer efterfrågar regionförbundet förtydliganden kring vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till och vilka direkta konsekvenser det får för vägar som inte ingår i någon av prioriteringsgrupperna. I Stockholms län har inga vägar i skikt tre pekats ut i remissförslaget. För Uppsala län innebär det att tre vägar i skikt tre slutar vid länsgränsen till Stockholm och försvårar möjligheten till helhetsperspektiv av föreslagna funktioner för respektive väg. Beslut om vilka vägar som avses vara viktiga för nationell- och regional tillgänglighet ska enligt remissförslaget ske i samråd mellan Trafikverket och det regionala samverkansorganet. I annat fall kommer inget beslut om prioritering att tas. Här efterfrågar regionförbundet ett förtydligande på vilken nivå samråd och beslut ska tas och konsekvenserna kring vad som sker om ett gemensamt utpekande inte sker. För att överhuvudtaget ge funktionellt prioriterat vägnät legitimitet anser regionförbundet att processen om samråd och beslut ska tas på högsta politiska nivå med berörda organisationer. Om en dialog om vägnätet ska föras krävs en förhandling, men hur en sådan förhandling ska gå till framgår inte av underlaget. Det utpekade vägnätet i Uppsala län Vägnätet i Uppsala län karaktäriseras av ett antal stråk som bildar funktionella lokala, regionala och nationella samband. Samtliga kommuner i länet, undantaget Östhammars kommun, har spårburen kollektivtrafik. I Östhammars kommun finns den för näringslivet viktiga Hargshamnsbanan (järnväg) som förbinder Hargshamn och Dannemora gruva med Ostkustbanan. I utgångspunkten av de fyra funktionerna, godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik, vill regionförbundet för funktionen som berör kollektivtrafik, särskilt hänvisa till landstingets remissvar som betonar vikten av att se till funktionella samband. En stor del av Uppsala län förses med spårburen kollektivtrafik med ett resande som i regel påbörjas och avslutas vid kommunala gångoch cykelvägar. 2 (4)

32 En stor del av godstransporterna i och genom Uppsala län sker på väg. Transfertrafiken går framför allt längs de större vägstråken men påbörjas och avslutas, likt regionala och lokala transporter, vid kommunala vägar, sekundära länsvägar eller enskilda vägar. Under senare åren har det skett en utveckling på järnväg i och genom länet. Den utvecklingen förväntas öka, inte minst med tanke på etableringen av kombiterminalen i Rosersberg i Stockholms län och som från 2016 kommer att hantera stora mängder till och från bland annat Gävle Hamn. En trolig effekt är att det ökar antalet tyngre lokalaoch regionala transporter på väg. Därmed finns det ett stort behov av att väga in kommunala vägar, sekundära länsvägar eller relationen till enskilda vägar i underlaget till funktionellt prioriterat vägnät. Regionförbundet vill påpeka att tillgängligheten till Arlanda flygplats är av nationell betydelse. Det gäller både nord-sydliga som öst-västliga förbindelser. Där spårburen kollektivtrafik inte finns är väg det enda alternativet och därmed helt avgörande ur ett tillgänglighetsperspektiv. I remissen redovisas inte tillgängligheten till och från Arlanda flygplats vilket måste anses som en brist i underlaget. I Uppsala län fyller flertalet vägar viktiga funktioner till flygplatsen. För tre av vägarna, samtliga länsvägar, redovisas inte motsvarade skikt i Stockholms län. Om funktionellt prioriterat vägnät ska ha legitimitet förväntar sig regionförbundet att underlag från pågående och kommande studier av vägar vägs in i framtida revideringar av vägnätet. Under 2015 pågår studier i Uppsala län av exempelvis riksväg 76 och Arosstråket som beaktar väg, järnväg och sjöfart i relationen Arlanda, Uppsala, Håbo, Enköping, Västerås vidare till Örebro. I studierna ingår exempelvis Europaväg 18, riksvägarna 55 och 76 och länsväg 263 med kopplingar till ett antal Europa- riks- och länsvägar. Regionförbundet vill, om utpekanden i remissförslaget inte stämmer överens med Uppsala läns bild av funktioner över förslagna vägar, föreslå vägarnas olika funktioner med tillägg eller rättelser: Europaväg 4. Se hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Riksväg 55. Är en viktig nationell förbindelse mellan Uppsala-Norrköping. Har en stor daglig pendling, är ett nationellt transportstråk med en viktig koppling till Mälarsjöfarten och att säkerställa framkomligheten i och genom Mälardalen. Ingår i studien för Arosstråket. Bör klassas om till skikt ett (1) Riksväg 56. Kompletteras med funktionen för dagliga persontransporter Riksväg 70. Se hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Länsväg 255. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats och Sigtuna kommun 3 (4)

33 Länsväg 263. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats. Är ett utpekat godsstråk som bör ses över. Ingår i studien för Arosstråket Länsväg 273. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats Länsväg 282. Kompletteras med att hela sträckan pekas ut till riksväg 76. Större pågående exploateringar vid vägen medför större behov av öst-västliga relationer Länsväg 292. Kompletteras med att hela sträckan prioriteras in för godstransporter. I Söderfors finns ett näringsliv av storregional betydelse Länsväg 600. Bör pekas ut i sin helhet Länsväg Saknas i underlaget. Läggs till i skikt två eller tre. Viktig regional funktion för pendling till och från Öregrund med särskild koppling till riksväg 76 och länsväg 288. I övrigt sker hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Sammanfattande ställningstagande Mot bakgrund av ovanstående synpunkter är det regionförbundets mening att en överenskommelse av funktionellt prioriterat vägnät inte kan göras baserat på nuvarande underlag, och föreslår därför att Trafikverket: Redogör vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till, ser över de fyra funktionernas betydelse, kompletterar det nuvarande underlaget utifrån påpekade brister så att ett fullständigt underlag finns tillhanda, åtgärdar föreslagna tillägg eller rättelser för vägarna i Uppsala län REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Johan Edstav Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 4 (4)

34 Funktionellt prioriterat vägnät Uppsala län E4 Ockelbo 303 Järbo Gävle 302 Skutskär E16 Sandviken 291 E4 Årsunda Tierp 56 Bergsjö Österbybruk E4 290 Östervåla Tärnsjö Östhammar Hargshamn Gimo Alunda Hallstavik Björklinge 283 Storvreta Bälinge Heby 273 Sala 280 Sävja Alsike E4 Enköping 263 E18 Sigtuna Västerås Bålsta Märsta E Vallentuna Strängnäs Funktionellt prioriterat vägnät 1, Nationellt och internationellt viktiga vägar 2, Regionalt viktiga vägar 3, Kompletterande regionalt viktiga vägar Ej statlig väg Vaxholm Lidingö Funktionellt prioriterat vägnät Järfälla 55 Skikt Åkersberga Täby 262 E E18 Arlanda fpl. Upplands Kungsängen Väsby Eskilstuna Norrtälje Rimbo Knivsta Knutby Almunge Uppsala E20 Godstransporter Skikt 1 Långväga personresor Skikt 1 Dagliga personresor Skikt 1 Gustavsberg Kollektivtrafik Skikt 1 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Flygplatser Hamnar Kombiterminaler Färjeled Länsgräns Datum: km Skala (A3): 1: Lantmäteriet, Geodatasamverkan

35 Förbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2015/25 Sara Jernberg Reglabs årskonferens Beslut om medfinansiering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder avsätta högst kr för finansiering av värdskapet av Reglabs årskonferens. att godkänna representationen i samband med att regionförbundet är värd för Reglabs årskonferens Ärende Förbundsstyrelsen beslutade den 5 februari om regionförbundets medlemskap i Reglab 1. En av Reglabs aktiviteter är en årskonferens. År 2015 går denna av stapeln i Uppsala den mars. Antalet deltagare beräknas bli ca 350. Den totala projektkostnaden uppgår till ca 1,3 miljon kronor och finansieras av deltagarintäkter. Regionförbundet Uppsala län är regional värd för konferensen och som sådan ingår det att stå för middagen med underhållning på kvällen. Deltagarna kommer att erbjudas en guidad tur samt studiebesök vid Navet och på Gustavianum. Middagen äger rum i rikssalen på slottet som är en av Uppsalas unika miljöer. Kuvertavgift är 655 kronor exkl. moms för en enklare meny med fördrink, tre rätter, en ramlösa och kaffe. Deltagarna betalar själv eventuellt vin till maten. Kostnaden beräknas uppgå till max kronor beroende på antalet deltagare. Uppsala läns kostnader för värdskapet av Reglabs årskonferens tas från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. 1 Reglab har 24 medlemmar: 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. För andra organisationer som är involverade i regional utveckling finns möjligheten att bli Reglab-partner. Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Gemensamt för Reglabs aktiviteter är att de utgår från medlemmarnas behov och det medlemmarna har nytta av. Några av aktiviteterna är årskonferens, lärprojekt, analyser, seminarier och forskarforum. 1 (1)