dosering En gång i månaden Varannan vecka En gång i veckan Subkutant Intravenöst

Transkript

1 patienter En gång i månaden Varannan vecka En gång i veckan Subkutant Intravenöst dosering Aranesp finns i ett brett sortiment som möjliggör administrering en gång i veckan till en gång i månaden vid underhållsbehandling av predialyspatienter. Aranesps flexibilitet gör att anemibehandlingen lätt kan anpassas till patienternas varierande behov. Aranesp (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor µg samt förfyllda injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg. Datum för översyn av produktresumén februari 2008 För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se och 25

2 » Forskningen visar entydigt att patienter med kronisk njursjukdom kan öka sin kondition, muskelstyrka och funktionella status genom fysisk träning. Det gäller alla patienter oavsett ålder, fysiskt utgångsläge och grad av njursvikt. «Vikten av att

3 njursjuka tränar Under de senaste 20 åren har forskningen visat att fysisk träning är ett mycket kraftfullt medel mot trötthet, nedstämdhet och mot den successiva fysiska försvagningen vid tilltagande njursvikt.»motion som medicin«har blivit en allt mer integrerad del av modern njursjukvård. Forskningen visar entydigt att patienter med kronisk njursjukdom kan öka sin kondition, muskelstyrka och funktionella status genom fysisk träning. Det gäller alla patienter oavsett ålder, fysiskt utgångsläge och grad av njursvikt. Trötthet är en av vår tids vanligaste plågor. Höga krav på sig själv och från omgivningen gör att många klämmer in lite mer än de orkar med i vardagen och snålar lite för mycket med tid för vila och återhämtning. Trötthet är också ett av de vanligaste symptomen vid kronisk sjukdom och i synnerhet vid kronisk njursjukdom. Den är subversiv och kommer sakta smygande, många gånger nästan omärkligt. Skillnaden mellan friska och njursjuka individer är att de senare inte kan bli kvitt tröttheten genom vila och sömn. Vid kronisk njursjukdom finns tröttheten alltid där som en trogen följeslagare och genomsyrar hela kroppen. Många upplever också förändringar i den intellektuella och psykiska uthålligheten. I en studie som följde patienter från predialysstadiet in i dialysstadiet upplevde 70 procent av patienterna stor eller mycket stor trötthet under första året efter dialysstart och 50 procent stor eller mycket stor energibrist. Kronisk njursjukdom i CKD (chronic kidney disease) stadierna 4-5, uremi, är ett toxiskt tillstånd orsakat av njurarnas oförmåga att utsöndra slaggprodukter och reglera salt-. vattenoch mineralbalansen. Dessutom är njurarnas funktion som endokrint organ satt ur spel med långtgående konsekvenser för kroppens jämvikt och välmående. Behandling av uremiska komplikationer Modern njursjukvård har kommit långt i behandlingen av uremi. Blodtryckskontroll är en grundläggande förutsättning för att minska risken för hjärtkärlsjukdom och för att bromsa försämringen av njurfunktionen hos patienter i de tidigare stadierna av CKD. Vi vet att dialysdos och noggrann kontroll av vätskebalans båda är mycket viktiga faktorer och att patienter med hög dialysdos mår bättre och lever längre. Idag är behandling av blodbrist, renal anemi, med erytropoiesstimulerande läkemedel rutin, vilket medför bättre fysisk arbetsförmåga och ökad livskvalitet. Rubbningar i kalkfosfatbalansen påverkar funktionen i skelett-, hjärt- och glatt muskulatur förutom strukturen i benstommen. Den kontrolleras med fosfatbindare, aktivt vitamin D och para-mimetika med positiva effekter på bland annat muskelfunktionen. Den sviktande njurens oförmåga att göra sig av med vätejoner måste korrigeras annars medför den metabola acidos som då uppstår en ökad proteinnedbrytning med påtaglig skelettmuskelatrofi som följd. Motion som medicin En studie med äldre patienter i CKD 4-5 visade att dessa patienter, med en medelålder på 76 år, hade samma förmåga att öka muskelstyrkan och muskeluthålligheten samt funktionellt status som jämnåriga friska individer. Denna förbättrade funktionella status har ofta långtgående konsekvenser i det dagliga livet och för livskvaliteten. Två fallbeskrivningar Elsa, en 81 årig kvinna, hade startat i dialysbehandling med rejäla benödem, så tunga att hon knappt orkade lyfta benen. Efter att ha dragits på drygt 12 liter vätska var benen smala som stickor med påtaglig muskelatrofi. Hon började träna med särskilt fokus på lårmuskelstyrka. Efter ett tag berättade hon glädjestrålande att hon nu kunde pressa 40 kilo i benpressapparaten. Vid nästa rond noterade jag att hon hade ökat på- DIALÄSEN

4 » Först då, när han stod framför mig i hela sin längd, såg jag att han blivit den muskulöse och välbyggde unge mannen han var ämnad att bli, den spenslige pojken var borta. «Nils-Erik Persson, Stefan Ljung, Bogoja Kutlesovski och Mikael Svensson tränar ihop. tagligt i torrvikt. Hon förklarade att numera åt hon mycket bättre eftersom hon orkade stå vid spisen och laga egen mat. Den smakade bättre än kommunens färdiglagade mat, som hon tidigare varit hänvisat till när hon tillbringade största delen av sin tid sittandes i lägenheten. För Micke, en 16 årig kille med IgA nefrit som älskade att spela fotboll, var det viktigt att fortsätta med träningen. Han fick anpassad proteinreducerad kost, med tillräckligt med kalorier och essentiella aminosyror så att han kunde växa till den man han var ämnad att bli. Hans mål var att ta studenten innan han transplanterades med moderns njure. Han fick hjälp med ett medlemskort till ett lokalt gym och fortsatte att träna, hans fysiska arbetsförmåga, mätt på cykelergometer, låg långt över det ålders- och könsmatchade referensvärdet vid sista testet före transplantationen. I mitten av juni, efter studentexamen, var hans sista läkarbesök innan transplantationen inplanerat hos mig. Innan han gick reste han sig upp och kom fram till mig för att ge mig en kram. Först då, när han stod framför mig i hela sin längd, såg jag att han blivit den muskulöse och välbyggde unge mannen han var ämnad att bli, den spenslige pojken var borta. Positiva träningseffekter på sjuklighet Idag vet vi att patienter med kronisk njursjukdom har samma förmåga som jämförbara friska individer att öka sin fysiska arbetsförmåga, kondition, samt muskelstyrka och uthållighet. Under de senaste åren har forskningen visat att fysisk träning har positiva effekter på ett antal riskfaktorer även hos kronisk njursjuka. Studier har visat att patienter med njursvikt innan dialysbehov får lägre blodtryck efter fysisk träning. Patienter i hemodialys har kunnat minska antalet blodtrycksmediciner med bibehållen blodtrycksnivå. Halten av»dåliga blodfetter«minskar, medan halten av»det goda kolesterolet«ökar. Insulinkänsligheten ökar vilket medför ett 28 snabbare sockerupptag i cellerna. Hjärtvariabiliteten ökar, vilket ger ökad stabilitet mot arytmier och man har registrerat en 30-procentig minskning av arytmier hos patienter i hemodialys efter sex månaders träning. Samma patienter uppvisade även minskad vänsterkammarhypertrofi. Graden av inflammatorisk aktivitet, mätt som halter av CRP och interleukin-6, båda inflammatoriska markörer, minskar efter styrketräning. Patienterna upplever färre depressiva symptom och skattar högre livskvalitet främst inom de fysiska dimensionerna fysisk funktion, smärta och allmän hälsa. Tidigare har djurexperimentella studier visat att intensiv konditionsträning fördröjer försämring av njurfunktionen hos fem av sex nefrektomerade råttor. Nyligen publicerades en studie som visade att ökad fysisk aktivitetsnivå hos personer över 65 år medförde långsammare förlust av njurfunktion. Positiva träningseffekter på dödlighet Studier visar att relativ risk att dö, oberoende av orsak, är lägre hos personer med hög grad av fysisk aktivitet. Patienter med kronisk njursvikt i dialysbehandling har en betydligt högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar jämfört med normalbefolkningen. På senare tid har ett flertal studier visat att samma förhållande även gäller för patienter i dialysbehandling som för normalbefolkningen, en hög grad av fysisk aktivitet och god kondition, mätt som aerob förmåga, minskar risken att dö. För patienter i dialysbehandling ger inaktiv livsstil samma relativa risk att dö som undernäring. Fysisk träning ett kraftfullt medel Vi har således tillgång till ett oerhört verksamt och kraftfullt medel för att minska sjukligheten och dödligheten hos våra njursjuka patienter. Effekterna är stora och risken för biverkningar små. Det är viktigt att fysisk träning ordineras av läkare, att träningsprogrammet individualiseras till den en- DIALÄSEN

5 » För läkaren och sjuksköterskan är uppföljning av träningsdos och träningseffekt en självklar del vid varje mottagningsbesök och varje rond. «Pia Melén, Gösta Glans och Ulla Svantesson ökar sin kondition och styrka. Sjukgymnasten Eva Maria Wiberg, på njurmedicin i Lund, leder träningen. skilde patientens förutsättningar och behov och utformas av en njurmedicinskt kunnig sjukgymnast. Dosering och uppföljning av fysisk träning Det är viktigt att definiera målet när man startar träning i kombination med en noggrann anamnes och medicinsk bedömning. För vissa patienter handlar det om att kunna fortsätta att klara sig själva och bo kvar hemma, för andra att kunna fortsätta arbeta eller kunna delta i tävlingar. Särskilt de äldsta och mest funktionsnedsatta patienterna har nytta av styrketräning, gärna i kombination med övningar för balans och koordination. Regelbunden uppföljning och anpassning av träningsprogrammet är viktiga ingredienser i ett framgångsrikt träningskoncept. Inom EURORECKD (European Society for Rehabilitation in Chronic Kidney Disease) rekommenderas att man lägger träningsintensiteten som regel på 13 och högst 15 på Borgs RPE (rate of perceived exertion) skala. Vid en skattning på 10 är ansträngningsgraden lätt, 13 ganska tungt, 15 tungt och 20 outhärdligt. Denna skala kan användas både vid konditionsträning, exempelvis på gångband eller cykelergometer, och vid styrketräning, exempelvis med vikter eller teraband. Håller man sig till denna enkla subjektiva skattningsskala kan man på ett gradvis och kontrollerat sätt öka belastningen utan att riskera att få skador. Teamets betydelse Vårt sjukvårdssystem i Sverige med sjukhusanställda och ofta klinikanslutna sjukgymnaster underlättar behandlingen med fysisk träning. Sjukgymnasten, liksom dietisten och kuratorn, är självklara medlemmar i det multiprofessionella teamet där den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan har den patientnära kontakten och den patientansvarige läkaren med övergripande medicinskt ansvar är teamets ledare. Sjukgymnasten komponerar och administrerar träningsprogrammet och gör anpassningar i samband med regelbundna uppföljningar. För läkaren och sjuksköterskan är uppföljning av träningsdos och träningseffekt en självklar del vid varje mottagningsbesök och varje rond. Patienten blir snabbt tillvand, behandlingen är oerhört empowering (bemyndigande) och mycket beroendeframkallande. Idag finns det ingen anledning att inte tillhandahålla denna lustfyllda och kostnadseffektiva behandling och ha njurmedicinskt kunniga sjukgymnaster knutna till varje njurenhet. Text Naomi Clyne, docent och verksamhetschef, Njurkliniken i Lund, Skånes universitetssjukhus. E-post: naomi.clyne@skane.se Foto Eva Maria Wiberg Referenser Klang B, Björvell H, Clyne N. Quality of life in predialytic patients. Quality of life research, 1996(5): Clyne N, Jogestrand T, Lins LE et al,. Effects of exercise training in predialytic uremic patients. Nephron,1991(59): Deligiannis A, Kouidi E, Tourkantonis A. Effects of physical training on heart rate variability in patients on hemodialysis. Am J Cardiol, 1999(84): Castaneda C, Gordon PL, Parker RC et al. Resistance training to reduce the malnutrition-inflammation complex syndrome of chronic kidney disease. Am J Kidney Dis, 2004(43: Sietsema KE, Amato A, Adler SG et al. Exercise capacity as a predictor of survival among ambulatory patients with end-stage renal disease. Kidn Int, 2004(65): DIALÄSEN

6 PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: Gör som mer än hälften av Sveriges dialysavdelningar och använd Stop-Hemo, blodstillande vadd vid avslut av hemodialys vid de tillfällen då blödningen är svår att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial. Genom att påskynda koagulationen uppnås en tidsvinst för både patient och vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar dessutom till lägre vårdkostnader. American Society of Nephrology november 2010, Denver, Colorado, USA. Medicinska Riksstämman, 1 3 december 2010, Göteborg, Sverige. Nephrology, dialysis and transplantation, 5 8 december 2010, Milano, Italien. Accessmöte, 3-4 februari 2011, Stockholm Stockholms universitet. Njurföreningen i Norr, möte för patienter och profession, februari 2011, Umeå, Sverige. Nordiatrans kongress, mars 2011, Helsingfors Finland. World Congress of Nephrology 8 12 april, 2011 Vancouver, Kanada. American Transplant Congress, 30 april 4 maj 2011, Philadelphia, USA. Vascular Access Society, 5 7 Maj 2011, Istanbul, Turkiet. Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening 8 10 maj 2011, Göteborg, Sverige. Nordic Society of Nephrology, May Köpenhamn, Danmark. World Transplant Games juni 2011, Göteborg, Sverige. ILTS juni 2011, Valencia, Spanien. ERA-EDTA juni 2011, Prag, Tjeckoslovakien. International Pediatric Transplant Association juni, 2011, Montreal, Kanada. ESOT 4 7 september 2011, Glasgow, Skottland. EDTNA/ERCA september 2011, Ljubljana, Slovenien. www. edtnaerca.org International Transplant Nurses Society september 2011, Göteborg, Sverige. Dialäsens Chefsdagar september 2011, Rånäs Slott Rimbo, Sverige. Regionmöte i Uppsala, oktober 2011, Sverige. American Society of Nephrology november 2011, Philadelphia, Pennsylvania. USA. American Society of Nephrology 30 oktober 4 november 2012, San Diego, CA. För information om användning och verkningsmekanism besök Finns på apotek. Furukullen AB Box Stockholm 30 DIALÄSEN

7 nordic photos Färre läkemedel bättre behandling, bättre ekonomi De senaste tio åren har antalet läkemedel ökat. Flera förklaringar finns, bland annat att nya läkemedel finns tillgängliga för bot och lindring, fler preparat ingår i basbehandlingar vid hypertoni och hjärtsvikt, dessutom ökar antalet symtom/sjukdomar som sjukvården tar hand om. På njurmedicinkliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde pågår ett projekt som syftar till att patienten bara ska ha de läkemedel som verkligen behövs. Våra tankar grundades i ett projekt startat 2007 av Sören Hansen, Henrik Hadimeri och Ingrid Lindberg vid Höglandssjukhuset i Eksjö. Där konstaterades att cirka tio procent av patienterna som skrevs ut från medicinkliniken var ordinerade mer än tolv olika läkemedel. Erfarenheten från detta projekt ledde till att vi startade en så kallad utsättningsmottagning med syfte att se över patienternas medicinering och se om det fanns förskrivna läkemedel som inte var nödvändiga för en adekvat behandling. Patienter som är ordinerade många mediciner är ofta multisjuka äldre patienter, som kanske fortsätter att medicinera med vissa preparat trots att ålderdom och svaghet kan ha förändrat deras situation. Riskerna som kan följa med att ha många mediciner är interaktion och biverkningar. Kostnaderna för samhället i form av dålig följsamhet och den relativt sett stora administrationsap- DIALÄSEN

8 Totalt blev 46 patienters medicinlistor genomgångna, 29 män och 17 kvinnor. Den yngsta patienten var 23 år och den äldsta 88 år. I genomsnitt hade patienterna 21,9 olika preparat före och 20,1 efter genomgång. Efter 3 månader var genomsnittet 21,0. Det återinsattes 0,3 och nyinsattes 2,1 läkemedel per patient. Totalt Män Kvinnor Ålder Antal före uts Antal efter uts Antal 3 mån efter Antal åter insatta Antal nyinsatta parat kring läkemedelshanteringen är ytterligare skäl att se över gruppen multimedicinerade patienter. och provtagning. För varje patient ska en handlingsplan finnas vid behov av återinsättning av utsatta läkemedel. Utsättningsmottagning Vår utsättningsmottagningsverksamhet består av tre delar: En poliklinisk del där patienter antingen kommer på remiss eller själva tar kontakt. Ett samarbetsprojekt med primärvård och kommuner i Östra Skaraborg, närsjukvårdsprojektet, där vi är ett av sex projekt. Detta projekt har blivit förlängt ett år. Genomgång av våra egna patienter på den njurmedicinska kliniken. Den polikliniska delen För att patienterna ska vara aktuella för vår mottagning krävs att de har minst tio till tolv olika läkemedel, att de mår dåligt av sina mediciner och viktigast av allt att de är motiverade till att minska sitt medicinintag. Vid genomgång av patientens läkemedel, som hanteras av ett multidisciplinärt team bestående av apotekare, sjuksköterska och läkare, läggs fokus på förekomst av indikation, biverkningar, överlappning av mediciner, risk för interaktion samt inte minst patienternas egna upplevelser av medicineringen. Vår målsättning är att skapa ett säkert arbetssätt som ger trygghet och kontinuitet för patienten och hans/hennes anhöriga i samband med utsättandet av mediciner, samt att skapa kontakter med och rutiner för återremittering till primärvården efter avslutad medicinsanering. Varje patient följs upp avseende de utsatta medicinerna med lämpliga åtgärder såsom telefonkontakt, personlig kontakt» Som en fortsättning på närvårdsprojektet har vi vikt några platser på vår vårdavdelning där vi kan ta emot patienter med polyfarmaciproblematik «Närsjukvårdsprojektet I närsjukvårdsprojektet har vi träffat ansvarig distriktsläkare, sjuksköterska och undersköterskor på ett äldreboende i Skövde. Personalen som varit med känner patienterna väl. Tillsammans har vi gått igenom åtta patienters medicinlistor. Medicinska och omvårdnadsmässiga synpunkter har vägts in vid genomgången. Alla patienterna var dementa och kunde inte själva vara med vid genomgångarna. Distriktsläkaren har satt ut läkemedel och omvårdnadspersonalen har utvärderat resultatet. En del mediciner har av olika skäl fått återinsättas. Personalens uppfattning är att patienterna inte mått sämre av att läkemedel satts ut. Som en fortsättning på närvårdsprojektet har vi vikt några platser på vår vårdavdelning där vi kan ta emot patienter med polyfarmaciproblematik. Denna resurs är planerad att användas för patienter från hela gamla Skaraborgs läns upptagningsområde. Njurmedicinska patienter Det är väl känt att njurmedicinska och lungmedicinska patienter är de som har flest och dyrast läkemedel. För att bli mer trovärdiga gentemot primärvården och självklart även för patienternas bästa beslöt vi att gå igenom våra egna patienters medicinlistor. Vi började på hemodialysen på grund av att patienterna är på sjukhuset tre gånger i veckan och därför är det lätt att träffa dem. Jag började med att skriva ut en aktuell medicin- 32 DIALÄSEN

9 lista från läkemedelsmodulen i vårt journalsystem, Melior. Med listan i handen gick jag in till patienten under pågående dialysbehandling. Alla accepterade att vi satt på salen och pratade. Jag förklarade att vi håller på med en genomgång av medicinerna för att se om det är något vi kan sätta ut. De flesta patienter tycker själva att de äter för mycket mediciner och är tacksamma för att slippa någon tablett. Vi gick tillsammans igenom listan preparat för preparat. Patienten berättade vilka mediciner han/hon inte tar och varför. Samtalet tog minuter per patient. Alla patienter var positiva till genomgången, många var glada att någon tog sig tid med detta. När patienterna var genomgångna fick läkaren listan och satte ut eller fasade ut de läkemedel han efter en klinisk bedömning ansåg att patienten klarade sig utan. Läkaren informerade även patienten om vilka läkemedel som satts ut och varför. I november 2008 gick vi igenom 46 hemodialyspatienter, 29 män och 17 kvinnor. Den äldsta patienten var 88 år och den yngsta 23 år. Mest mediciner, 33 stycken, hade en man, 65 år gammal och minst, 14 stycken, hade en man på 82 år. Sammanlagt sattes 83 läkemedel ut. Flest utsatta läkemedel för en och samma patient var nio stycken. För 15 patienter gjordes inga förändringar. För de första genomgångna 28 patienterna bad vi vår apotekare göra en ekonomisk beräkning. Den visade att vi kunde göra en besparing på ungefär kronor under ett år. Våren 2010 gick vi igenom medicinlistorna på 46 hemodialyspatienter. Spontant kändes det som att listorna stämde Deltagare i Utsättningsprojektet» Min vision efter de här genomgångarna är att skapa en rond där patient, omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) och patientansvarig läkare (PAL) tillsammans går igenom läkemedelslistan minst två gånger per år. «bättre nu än vid förra genomgången. Patienterna upplevde samma sak. När jag pratade med dialyssköterskorna tyckte de att de blivit bättre på att gå igenom listorna på månadsronderna och hålla dem uppdaterade. Patienten får också en aktuell lista. Den äldsta patienten nu var 84 år och den yngsta 18 år. Flest läkemedel hade två patienter som vardera hade 31 stycken. Minst hade en 83 år gammal kvinna med 14 stycken. Totalt sattes 56 mediciner ut, som mest fem stycken för en och samma patient. Nu genomför vi en genomgång av peritonealdialyspatienterna. Där har vi hittills satt ut 31 läkemedel på 19 patienter. Sjuksköterskorna på den Njurmedicinska mottagningen går igenom medicinlistorna på samma sätt med sina patienter. Reflektioner Mina reflektioner var att patienterna hade förvånansvärt bra koll på sina mediciner. Några svarade att «det sköter frugan eller hemsjukvården«. Jag upplevde att jag fick ärliga svar när patienten inte tog mediciner som var ordinerade. Det är kanske lättare att vara ärlig mot någon man inte har en direkt vårdrelation till som man har till sin ansvariga läkare eller sjuksköterska. Efter fyra månader gick jag igenom medicinlistorna igen för att se vad som var återinsatt och om det tillkommit några nya läkemedel. Jag fann 14 återinsatta av totalt 83 utsatta läkemedel. Min vision efter de här genomgångarna är att skapa en rond där patient, omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) och patientansvarig läkare (PAL) tillsammans går igenom läkemedelslistan minst två gånger per år. Deltagare i Utsättningsprojektet vid Kärnsjukhuset i Skövde: Henrik Hadimeri, verksamhetschef, Njurmedicin Björn Peters, leg. läkare, Njurmedicin Ingegerd Lindsten, leg. sjuksköterska, Njurmedicin Maria Noren, leg. apotekare, Skaraborgs sjukhus Text Ingegerd Lindsten, leg. sjuksköterska, Njurmedicin, Kärnsjukhuset i Skövde E-post: ingegerd.lindsten@vgregion.se Reagensstickor Besök Acid Test-Citrosteril mäter ph i dialysat Blodläcksticka RenalCheckPX- Dialox (Peroxidtest) WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. WaterSoft- Vattenhårdhet Herbahealth, Norrholmsv. 250, Saltsjö-Boo, Sverige Tel: Fax: Mobil: E-post: gm@telia.com Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dl och albumin 10 mg/dl. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. DIALÄSEN

10 NYHET Europeiska indikationenför Fosrenol är nu utvidgad till att omfatta CKKDpatienter som inte är i dialys med serumfosfatnivåer 1.78mmol/L (5,5 mg/dl) 1 Bibehållen fosfatkontroll måltid efter måltid, dag efter dag, vecka efter vecka 2,3,4 En 2-årig cohortstudie har visat att bibehållen 5 fosfatkontroll minskar mortaliteten med 38% De senaste KDIGO, Klinisk Praxis Riktlinjer 6 rekommenderar användning av fosfatbindare till hyperfosfatemiska patienter både i och utanför dialys In patients with CKD stages 3-5 and 5D, we suggest using phosphate bindingagents in the treatment of hyperphosphataemia 6 Referenser: 1. Fosrenol Summary of Product Characteristics, Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2008; 110(1); c15-c Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2006; 102: c61-c Finn W et al. Clin Nephrol 2006; 65(3): Danese MD et al. Clin J Am Soc Nephrol 2008; 3(5): Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). Kidney International 2009; 76(Suppl113): s3-s8. Indikation: Fosrenol är indicerat som fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller CAPD. Fosrenol är också indicerat hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom, vilka inte står på dialys, med serumfosfatnivåer 1,78 mmol/l, hos vilka enbart en kost med lågt fosfatinnehåll inte är tillräckligt för att kontrollera fosfatnivåerna. Fosrenol finns som tuggtabletter 500 mg, 750 mg och 1000 mg. Förpackningsstorlek 90 st. VO3AE03. RX. F. Senast översyn av SPC: För övrig information och priser:

11 NORDIATRANS MADELEINE NILSSON ORDFÖRANDE I NORDIATRANS Satsa på en resa i Norden! I behov av nya idéer? Intresserad av att träffa nya idé«. Så anmäl dig till kongressen på kollegor? Sugen på att hämta intryck någon annanstans ifrån? Man behöver faktiskt inte åka så långt. Det händer att styrelsen ibland lite skämtsamt funderar och ta med dig något att visa för dina nordiska kollegor! Tänk nordiskt det gör vi i Nordiatrans. över hur försvarbart det skulle vara att förlägga ett styrelsemöte på Island. Man kan väl säga så här det är inte för- Nordiatrans är en nordisk förening som har som målsättning att bidra till att öka kunskapen om vården av svarbart. Det skulle antagligen innebära att vi spränger de njursjuka och transplanterade. Vi vill stimulera till kunskap och utveckling, samt hjälpa till med utbyte av erfa- också tveksamt för sanningen är den att motivet är att ekonomiska ramarna för våra styrelsemöten. Motivet är renheter och ett ökat samarbete inom njurmedicin, dialys det skulle vara så fantastiskt att få besöka Island som är och transplantation. så vackert! Island lockar och hur det än är med möjligheterna att förlägga styrelsemöten eller kongress där, så är Nordiatrans kongress 2011 äger rum i Helsingfors mars. Temat»Den aktiva patienten«ger utrymme för styrelsen väldigt glad över att vi har en medlem på Island både positiva och negativa aspekter. Gästföreläsare som och vi hoppas förstås på fler. är framstående inom sina områden är bokade. Vårt mål Medlemmar av styrelsen kan inte söka Nordiatrans stipendier men det kan Ni! Är du nyfi- är att ha en balans mellan det som» Vi vill stimulera till kunskap och utveckling, samt Nordiatrans står för HD, PD och ken på att besöka något av de nordiska transplantation. Gå in på vår hemsida länderna och se hur man arbetar där? och läs det preliminära vetenskapliga programmet. renheter och ett ökat samar- bestäm vart du vill åka fundera ut en hjälpa till med utbyte av erfa- Gör så här: bli medlem i Nordiatrans Missa inte möjligheten att närvara vid bete inom njurmedicin, dialys bra motivering skriv en stipendieansökan till Nordiatrans skicka in den denna kongress! och transplantation. «Ett traditionellt inslag på kongressen senast 15 januari 2011 via hemsidan är»idébanken«. I utställningshallen, eller strax intill, finns ett Vem vet, det kanske är du som får bord och en tavla där man kan presentera sina idéer. Vi uppmanar alla deltagare att ta med sig något från sitt eget arbete åka och besöka kollegor i annat nordiskt land. någon idé, något nytt, något bra att ha.»idébanken«är ett forum för att ge och ta ge idéer och hämta idéer som man le- madeleine.nilsson@vgregion.se Madeleine Nilsson, ordförande Nordiatrans, tat efter eller som man inte visste att man hade behov av. Det Deadlines nordiska har på»idébanken«förutsättningar att på ett tydligt 15 januari 2011: tidig anmälan till Nordiatrans kongress sätt framträda utan att det kostar något. Kongressdeltagaren 15 januari 2011: ansökan Nordiatrans stipendier som har med sig ett förslag deltar i tävlingen»pris för bästa Kongressinformation och anmälan Nyfiken på Nordiatrans? Nordiatrans är en nordisk förening som vill stimulera till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och transplantation inom Norden. Föreningen är öppen för alla som är intresserade av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. Vill du bli medlem i Nordiatrans? Det blir du genom att betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. Och har du frågor är Du välkommen att skicka ett mail till; Sverige: Lizett Ljungqvist, lizett.ljungqvist@vgregion.se. Postgiro: Avgift 1 år: 175 kronor (SEK). Avgift 3 år: 400 kronor (SEK) Finland: Brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. Postgiro: Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro Norge: Berit Skog, berit.skog@siv.no. Postgiro: Avgift 1 år: 175 kronor (NOK). Avgift 3 år: 400 kronor (NOK) Danmark: Charlotte Larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk Nordea reg.nr 0381 kontonr Avgift 1 år: 175 kronor (DKK). Avgift 3 år: 400 kronor (DKK) DIALÄSEN

12 Videokonferanse gir økt trygghet ved hjemmehemodialyse Ved nyreseksjonen på Sykehuset Telemark har vi hatt et prosjekt med hjemmehemodialyse og bruk av videokonferanse. Fra prosjektstart til pasienten kunne benytte videokonferanseutstyret tok det ett og et halvt år. Bakgrunnen for prosjektet var ønsket om å hjelpe Leiv, en av våre pasienter, til bedret livskvalitet. Leiv er 48 år gammel og har vært dialysepasient i 30 år. Han har utført behandlingen (hemodiafiltrasjon) hjemme hos sin mor med henne som assistent. I løpet av disse årene har Leiv skaffet seg utdannelse, videreutdannelse, hjem og familie. Han er i jobb, er glad i friluftsliv og reiser. Leiv har ofte gjestedialyser i Norge og andre land. Inntil hans mor ble pensjonist for tre år siden levde Leiv et tilnærmet normalt liv. Mulighet for å dialysere hjemme hos henne var ikke lenger tilstede. Leiv sin kone torde ikke at han kjørte dialyse hjemme alene. Alternativet ble dialyse på sykehus. Dialyse på sykehus førte til at Leiv sitt liv ble komplisert. Han klarte ikke å kombinere jobb, familie og aktiviteter m e d dialyse på sykehus, fordi han trengte dialysebehandling fem dager per uke. Dette førte til at han mistet mye av motivasjonen og livsgnisten, samt kontrollen over eget liv og behandling. Endringene førte også til at han fikk et stort vekttap. Dette ønsket vi å gjøre noe med. Leiv kom med en god ide å kunne kommunisere via Webkamera. Vi grep ideen og startet prosjektet sammen med ITavdelingen, pasienten og AMK (akutt medisinsk mottak av nødtelefoner). Mange løsninger ble diskutert, og resultatet ble videokonferanse. Videokonferanse til bruk ved hjemmehemodialyse er ingen overvåking av pasienten. Pasienten har kun kontakt med AMK hvis han selv ønsker det, eller hvis alarmen ringer de opp. Går det ingen alarm får pasienten ingen hjelp. AMK har ingen kapasitet til å sitte og overvåke pasienten. Videokonferanse er et hjelpemiddel for å kunne oppdage en akuttsituasjon hjemme hos pasienten. Det gir økt trygghet for pasienten og hans familie. Pasienten sier:»det fine med videodialyse er at familien min slipper å passe på meg.» Det fine med videodialyse er at familien min slipper å passe på meg. Det gir dem større frihet samtidig som jeg har mye større kontroll over livet mitt. «Det gir dem større frihet samtidig som jeg har mye større kontroll over livet mitt. Uten dette ville det vært vanskelig for meg å være i jobb«. Videokonferanse er en toveis-kommunikasjon basert på video. Det er overføring av lyd og levende bilder via en bredbåndlinje. På den måten kan man se og snakke med hverandre. Hjemme trenger pasienten et videokamera, en kommunikasjonsboks og sin egen TV-skjerm (flatskjerm). På akuttmedisinsk mottak (AMK) trengs en liten flatskjerm og headsett. AMK ble valgt som mottaker fordi de har tilgjengelighet hele døgnet, og direkte kontakt med ambulansepersonell, selv om de tilhører et annet sykehus 10 mil borte. For å kunne kommunisere med hverandre via videokonferanse, må studioene ringes opp for å opprette kontakt. Ved bruk av videokonferanse ved hjemmehemodialyse er det en alarm fra dialysemaskinen som ringer opp studioet på AMK. Hvis pasienten er ute av stand til å bekrefte alarmen fra dialysemaskinen vil alarmen ringe opp AMK, som sjekker status til pasienten. Oppnås ikke kontakt med pasienten blir ambulanse rekvirert umiddelbart. AMK personell er opplært i å veilede ambulansepersonell i rask avkobling av pasienten. Leiv har nå brukt videokonferanse i seks måneder. Han ringer opp AMK når han starter behandlingen og avslutter. 36 DIALÄSEN

13 Jeg har som fagsykepleier utarbeidet nødvendige prosedyrer, samt gjennomført nødvendig opplæring. Prosjektet har vært mulig fordi det har vært et godt samarbeid mellom nyreseksjonen, IT-avdelingen og AMK. Pasienten har hele tiden vært en aktiv deltager. Informasjonssikkerheten for pasienten og sykehuset har vært viktig å ivareta. Pasienten skulle ikke overvåkes. Samtidig måtte det sikres at pasienten ikke hadde mulighet til å tilegne seg medisinsk informasjon. Dette har vi oppnådd ved bruk av videokonferanseutstyr, og leie av bredbåndslinje via Norsk helsenett. Hvorfor satser vi på bruk av slikt utstyr? Vi utnytter tekniske muligheter til beste for pasient og helsevesenet. Pasienten får behandling der han bor. Det er samfunnsøkonomisk å ha pasienter i HHD. Bruk av videokonferanse under behandlingen er så nært opp til erstatning av en person til stedet, som det er mulig. Bruk av videokonferanse ga Leiv sin kone den tryggheten hun trengte for at Leiv skulle kunne kjøre dialyse alene hjemme. Hva har vi oppnådd? En fornøyd pasient med kontroll over eget liv. En familie med trygghet og frihet. Pasienten er i jobb. Økonomisk besparelse for dialyseavdelingen. Målet vårt er ikke at alle pasienter som skal ha hjemmehemodialysebehandling må bruke videokonferanse. Bruk av videokonferanse er et godt tilbud til de pasientene som ellers ville valgt bort hjemmehemodialysebehandling. Hvordan har det gått? Leiv har nå brukt videokonferanse i seks måneder. Han ringer opp AMK når han starter opp behandlingen og avslutter. Han har utenom dette ikke hatt behov for hjelp av AMK. Det har ikke oppstått noen akuttsituasjoner hjemme hos pasienten. Dette er et opplegg som gir trygghet og frihet for familien, samtidig som vi opplever at dette ikke er stor arbeidsbelastning for AMK. Text Mette Ellingsen, Fagutviklingssykepleier, Dialyseenheten, Sykehuset Telemark, Norge. Mette.ellingsen@sthf.no Foto: Sue Hebbert En bolusdos vid dialys 1 LEO DIX LEO MAR 2010 Org.nr ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP innohep, injektionsvätska, lösning anti-xa IE/ml samt anti-xa IE/ml. ATC-kod: B01AB10. Antitrombosmedel. Aktiv substans: Tinzaparin. Indikationer: anti-xa IE/ml: Trombosprofylax vid allmän och ortopedisk kirurgi. Trombosprofylax - antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation av blod under hemodialys och hemofiltration och anti-xa IE/ml: Behandling av djup ventrombos och lungemboli när trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. Kontraindikationer: Heparinöverkänslighet, sulfitöverkänslighet ( IE). Akut bakteriell endokadit. Svår koagulationsrubbning. Akut gastroduodenalt ulcus. Hjärnblödning. Skador och operationer i centrala nervsystemet, ögat och örat. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet rekommenderas vid trombocytopeni, grav lever- och njurinsufficiens, okontrollerad hypertoni och hos patienter med anamnes på gastrointestinala ulcerationer. Försiktighet vid behandling av äldre patienter. Skall inte ges som intramuskulär injektion beroende på risk för hematom. Intramuskulära injektioner skall generellt undvikas under behandlingen. Patienter som behandlas med innohep och som erhåller spinal eller epidural anestesi skall noggrant kontrolleras för tecken eller symptom på spinal påverkan. Detta läkemedel innehåller bensylalkohol (injektionsflaskor), natriumacetat och natriumhydroxid. Bensylalkohol: Får ej ges till spädbarn. Kan ge förgiftningar eller allergiska reaktioner hos barn under 3 år. Natrium: Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är näst intill natriumfritt. Graviditet: kategori A. Inga kända risker vid användning under graviditet. För fullständig produktinformation och priser se Datum för översyn av produktresumén Referens: 1.

14 MTFD GUNNAR MALMSTRÖM Blodförlust den största enskilda risken vid dialysbehandling IUSA har National Center for Patient Safety (NCPS) analyserat 47 rapporter med»root Cause Analysis«rörande blodförlust under hemodialys från och med mars 2002 till och med april Fyrtio av dessa händelser var allvariga olyckstillbud, några med dödsfall. Man fann två stora riskfaktorer: 1) 75 procent av de svåraste blödningarna förekom hos patienter som var oroliga, förvirrade, utåtagerande eller ovilliga att samarbeta med dialyspersonalen. 2) 50 procent av de alvarliga blödningarna inträffade utanför dialysavdelningarna, på intensivvårdsavdelningen eller i rum där patienten var isolerad. Vid 50 procent av de svåra blödningarna var accessen inte synlig när olyckan inträffade, i de resterande 50 procent av fallen var det inte dokumenterat i journalen om accessen var synlig. De dialyscenter som omfattades av undersökningen utförde mer än 2,5 miljoner kroniska och akuta dialyser under de sex åren som undersökningen omfattade. Sextiofem verksamhetschefer telefonintervjuades. Alla alvarliga incidenter inträffade då vennålen lossnade från accessen eller från anslutningen till venslangen. Vid majoriteten av incidenterna larmade inte ventryckslarmet och det fanns ingen statistisk skillnad mellan olika typer av dialysmaskiner.» Vid majoriteten av incidenterna larmade inte ventryckslarmet och det fanns ingen statistisk skillnad mellan olika typer av dialysmaskiner. «Modell för inplanterbar konstgjord njure Forskare vid University of California har utvecklat en prototypmodell av en inplanterbar konstgjord njure. Målet är att konstruera en konstgjord njure som är stor som en kaffekopp som kan inplanteras i människokroppen utan att man behöver behandla patienten med immunosuppressiva mediciner. Forskar teamet räknar med att kunna starta kliniska studier om 5-7 år. I USA finns det dialyspatienter. Dialys för en patient kostar $/år. Det finns patienter på transplantationslistan, men bara tillgängliga njurar för transplantation varje år. MTFD kurser våren 2011 Boka in SLS2011 seminariet om dialyskapitlet i Svensk Läkemedelsstandard den 10 februari på Danderyds sjukhus. Program finns på Välkomna! Gunnar Malmström, ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys Källor: news.ucsf.edu/releases/ucsf-unveils-model-forimplantable-artificial-kidney-to-replace-dialysis/ Rekommendationer 1. All personal måste uppmanas att övervaka patienterna så att de kan se accesserna under hela behandlingen. Accessen får inte döljas under lakan eller täcken. Ventryckslarmet är inte ett pålitligt larm för att upptäcka en vennål som lossnat från accessen. Enkelrum skall designas så att patienterna kan övervakas på ett säkert sätt. Lämna inte patienter utan övervakning. 2. Dialysmaskiner bör ha ett larmsystem som loggar alla händelser under dialysbehandlingen för att man skall kunna utreda vilka händelser som orsakat en blödning. 3. Det är viktigt att lära ut en bra teknik för fastsättning av nålarna. 4. Rapporten tar också upp användning av nålalarm. Vill du bli medlem i MTFD? Betala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät med»dialysingenjörer«i Sverige. Dessutom får du tidningen Dialäsen. Se mer information om att bli medlem: 38 DIALÄSEN

15 Digital Center AB En vision som har blivit verklighet Din totalleverantör Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S Sollentuna. Tel +46 (0) Fax +46 (0) DIALÄSEN Epost Hemsida 39

16 Verktyg för en trygg dialysstart I samband med dialysstart befinner sig patienten i ett utsatt läge. Det är viktigt att vården utformas efter individens enskilda behov. Här spelar sjuksköterskans kunskap om copingstrategier och förmåga att stödja patientens egen förmåga, empowerment, en stor roll för att kunna ge patienten en trygg dialysstart. Sjukvården fattar ofta beslut om patientens vård utan att egentligen veta hur patienten vill ha det eller hur han/hon upplever sin situation. För att lättare kunna individanpassa situationen bör ett litet team jobba tillsammans. I teamet är patienten en självklar huvudrollsinnehavare Andra aktörer är dialyssjuksköterska, läkare, sjuksköterska från avdel- FAKTA Empowerment 40 Empowerment (E) är ett svårt ord att definiera, det kan enklast förstås genom frånvaro av hjälplöshet, maktlöshet, underordning och förtryck. E fokuserar på lösningar istället för problem. Det ser till människors styrka och kunskap istället för vad de saknar och behöver. E är ett dynamiskt koncept som innebär att människor tar och ge. Det finns ingen enkel skala som mäter E eftersom det är en process, som är svår att fånga i mätinstrument, då den är så mångfacetterad. FAKTA Coping Coping är det beteende eller de strategier man utvecklar vid yttre påfrestningar, för att bemästra och kontrollera den känslomässiga smärtan. Vid problemfokuserad coping påverkar man stressen genom att själv förändra situationen, coping avser då handlingar man utfört för att eliminera själva källan till de påfrestningar man utsätts för. Vid känslofokuserad coping försöker man hantera de känslor situationen väcker genom att kontrollera eller eliminera upplevelsen av påfrestningen. ningen, koordinator, dietist och eventuellt kurator. Som sjuksköterska måste man tänka på att olika individer använder sig av olika copingstrategier i samband med dialysstart. När patienten ska få sin första dialysbehandling är situationen ibland psykiskt påfrestande och han/hon kan hamna i ett kristillstånd. Patientens dagliga aktiviteter får stå åt sidan ett tag och patienten får ett liv styrt av andra. För att patienten ska kunna uppleva en trygg dialysstart krävs att personalen har kunskap om olika copingstrategier. Patienter vill ha information om sin situation i högre utsträckning än vad vi sjuksköterskor tror. Det visar en studie av Sullivan et al. (2001) där sjuksköterskorna trodde att 40 procent av patienterna ville ha information men det visade sig vara hela 72 procent som ville det. Det fanns dock några patienter som inte ville ha information eftersom de tyckte att informationen hade negativ inverkan på deras oro och rädsla. De försökte leva som vanligt utan att tänka på sin sjukdom. Därför är det viktigt att utgå från varje enskild individ. Utbildad och professionell personal krävs. Sjuksköterskans förhållningssätt innefattar attityd, beteende, den kliniska och tekniska kompetensen samt sättet arbetet utförs på. Sjuksköterskan skall alltid arbeta utifrån omvårdnadsprocessen och utgå ifrån att stärka varje patient, ge dem kraft och kunskap att själva fatta beslut samt vara delaktiga i sin vård - ge patienten empowerment. Det i sin tur skapar trygghet och medför upplevelse av hälsa. Vi vill belysa verktyg som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppleva en trygg dialysstart och bli en patient med empowerment. Identifiera copingstrategi Patienten kan använda sig av både problemfokuserad och känslofokuserad coping. Patienter som använder en problemfokuserad strategi uppvisar optimism och framtidstro medan patienter som använder sig av känslofokuserad coping är undvikande för att klara av de känslomässiga reaktio- DIALÄSEN

17 Trygg, engagerad Patient med god egenvårdsförmåga Empowerment Identifiera var patienten befinner sig och vilka copingstrategier som används God kompetens hos sjuksköterskan Stötta på individnivå Sätt upp mål! Långsiktigt: god vård, trygg patient med empowerment Kortsiktigt: Skapa förtroende Fåtal sjuksköterskor runt patienten. Informera. Undanhåll inget Skapa en relation» Dom kommer att glömma vad du sa, men dom kommer aldrig att glömma hur du fick dom att känna sig.«(carl.w.buechner) nerna. Känslofokuserad coping används ofta vid dialysstart, när patienten har fått kraft att hantera situationen och används oftast mer än problemfokuserad strategi. Antingen väljer patienten att undvika tankarna kring sin situation, eller så försöker han bli aktiv och mer delaktig i sin behandling och i sin omvårdnad. Enskilda samtal För att förhindra att sjuksköterskan och inte patienten själv fattar beslut om vården påpekas vikten av enskilda samtal. De minskar också patientens sårbarhet. Dessa samtal skall fokusera på förståelse för och bekräftelse av patientens upplevelse av sin situation. Kontinuitet Trygghet stärks genom kontinuitet. Med detta menas att patienten ska bli vänligt bemött, träffa samma personal och ha sin»egen«plats på dialysenheten. En relation byggs upp mellan sjuksköterskan och patienten när vården genomförs med kontinuitet. Relationen som byggs präglas av samhörighet där patienten upplever att sjuksköterskan känner till hans/ hennes historia och önskningar. Det bidrar till en känsla av trygghet som ökar förmågan att tillgodo-göra sig information. Empowerment För att bemästra situationen och bevara livskvalitet är det viktigt att sträva efter autonomi. Det nås genom att få kunskap, kunna styra sin behandling och känna kontroll. Genom ett bra samspel mellan patient och sjuksköterska kan patienten få ett bemyndigande. Detta bemyndigande innebär att patienten känner förmåga, kraft och en självklar rätt att själv fatta beslut om sin egen vård. Målet är att patientens stress ska minska och självförtroendet öka. Det ska stärka patientens hälsa och ge välbefinnande samt ge möjligheter för optimal egenvård. För att patienten ska kunna vara med och bestämma om sin egen vård och kunna hantera sin situation, krävs att sjuksköterskan värderar patientens kunskaper och upplevelser av sin sjukdom. Text Johanna Ohlin, Carola Skogwik, Annelie Wärulf, sjuksköterskor på njurmedicin, Vrinnevisjukhuset i Norrköping. E-post: Johanna.ohlin@lio.se, annelie.warulf@lio.se, carola.skogwik@lio.se Referens: Sullivan, R.J.,Menapace, L.W., &White, R.M. (2003)Truth-telling and patient diagnoses. Journal of Medical Ethics, 27 (3), Önskas hela rapporten och fullständig referenslista kontakta artikelförfattarna. DIALÄSEN

18 Ny bok! om att alla vinner på att värna hälsan och tidigt stoppa eller bromsa sjukdom. Individen får minskat lidande och bättre livskvalitet. Samhället får minskade kostnader och individen bättre ekonomi. En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén öka hälsan + minska lidandet = livskvalitet och sparade miljoner! Beställning: Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.

19 Så ökar tryggheten under donationsoperationer Sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal ska känna sig trygga och motiverade när de arbetar med donationer. Øystein Jynge, transplantationskoordinator vid Karolinska Universitetssjukhuset, arbetar för att öka sjukvårdens kunskap om organdonationer. Operationspersonal känner ibland ett visst obehag inför arbetet med organdonationer. Vad kan man göra för att stötta personalen? Det är en av de frågor som OFO Stockholm har arbetat med under senare år. OFO, Organisationen för Organdonation, är ett samarbete mellan transplantationsenheterna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge som bland annat arbetar för att främja arbetet med organdonation i Mellansverige. Øystein Jynge och hans kolleger arbetar förutom akuta donationsärenden även med utbildning och kvalitetssäkring av donationsprocessen. Han är utbildad sjuksköterska i Norge men har arbetat i Sverige de senaste tio åren. Øystein Jynge tar emot på transplantationskirurgiska kliniken på Huddinge sjukhus, dagen efter att Donationsrådet har presenterat dyster statistik för antalet donationer i Sverige. Under det första halvåret 2010 var antalet donationer det lägsta på åtta år, räknat över hela landet. Men i Stockholmsområdet såg det första halvåret annorlunda ut än siffrorna för riksstatistiken. Antalet donationer under det första halvåret var högre än förra årets siffror. Vi hade en liten nedgång förra året, men i år ser det ut som att det har det vänt, konstaterar Øystein Jynge. Han är noga med att påpeka att det alltid kommer att finnas variationer över åren, det är naturligt. Men inom OFO-Mellansverige arbetar vi naturligtvis för att variationerna ska ligga på en högre nivå än det gör nu. Sverige ligger lägre än flera andra länder när det gäller antalet genomförda donationer, konstaterar han. Samtidigt finns många svåra frågor kvar att lösa. Det skulle behövas förtydliganden i lagtexten till exempel när det gäller möjlighet till respiratorvård, men det är ett DIALÄSEN

20 Ann-Christin Croon räknade mobilsamtalen under ett jourpass, resultat: 105 samtal. OFO:s donationsfrämjande arbete riktar sig mot sjukvården. ämne som är svårt att förklara för beslutande politiker. Och ytterst är det naturligtvis en fråga om hur svenska folket vill att lagstiftningen ska se ut, säger Øystein Jynge. Det handlar dessutom till viss del om resurser, till exempel hur mycket pengar som kan satsas på donationsarbetet inom sjukvården och information ut mot allmänheten. Spanien, som har kommit långt på det här området, har många stora informationskampanjer riktade mot allmänheten, men det kräver mycket resurser, säger Øystein Jynge. OFO:s donationsfrämjande arbete riktar sig inte mot allmänheten, målgruppen är istället sjukvården. Insatserna sker inom flera områden. Det handlar till exempel om kvalitetssäkring, både genom löpande utvärderingar och genom utbildning. Utbildningarna är viktiga, inte bara för att höja kunskapsnivån utan också för att öka känslan av trygghet och motivation hos sjukvårdspersonalen. Det är en del av kvalitetssäkringen, konstaterar Øystein Jynge. Generellt är visserligen motivationen hög inför arbetet med donationer, men OFO-Stockholms egna undersökningar visar att operationspersonalen kan känna mer obehag inför arbetet än exempelvis intensivvårdspersonalen. OFO har utbildat hundratals sjuksköterskor och undersköterskor under 2000-talet. Kursdeltagarna får anonymt svara på frågor om vad de känner inför arbetet med donationer. Deltagarna får bland annat ta ställning till påståendet:»jag tycker att organdonation är obehagligt«. Svaret ska anges på en skala från Svaret från intensivvårdspersonalen blev 1,6 medan operationspersonalen låg på 3,3. Det är egentligen inte så förvånande. Alla inom sjukvården är vana att arbeta för att rädda patientens liv. Donationsoperationer är för många en ovanlig händelse. Skillnaden mellan intensivvårdspersonalen och operationspersonalen är också att intensivvårdspersonalen har följt hela sjukdomsförloppet. Det är naturligt att en organdonation väcker många känslor, konstaterar Øystein Jynge. Men det finns mycket man kan göra för att stötta operationspersonalen. Resultatet, alltså hur sjuksköterskor och undersköterskor graderar sina känslor, ändras till exempel efter en utbildning. I OFO:s undersökning har siffran sjunkit till 2.5 efter en kurs. 44 DIALÄSEN