Barnahus i Island för sexuellt utnyttjade barn Ólöf Ásta Farestveit, leder för barnahus i Island

Transkript

1 Sida 1 ( 12 ) Föreläsarens kommentarer till pp-bilder samt föreläsarens svar på frågor från publiken. Vid tangenterna Jenny Ström. Det här projektet/modellen startade Jag har arbetat lite över 14 år i barnahuset. Meningen i början var att det var frågeställning på tinget hur gör vi vid sexuella övergrepp på barn? Vad gör vi här på Island? Eftersom man tidigare trott att det händer ingenting i vårt lilla land och sexuellt övergrepp det finns inte på Island. Det var nästan så att vi trodde att på Island finns det inte så allvarliga brott. Men övergrepp mot barn fanns så klart. Det är också så att vi börjar det här året med att intervjua och ta i behandling barn som har varit utsatta för fysiskt våld eller att de har varit våld i nära relationer, våld i hemmet som de blir vittne till. Men endast saker som går hela vägen till domstol och är anmält till polisen. Jag kommer mest tala om sexuellt övergrepp eftersom det är det som vi är vana vid. Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Innan barnahus. Trots ett litet land så fanns över 300 barnavårdsnämnder över hela Island. Det var onödiga påfrestningar för barnet att tala med olika människor som inte hade erfarenhet om att tala med barn osv. Barnet utsatt för. Det fanns inget enhetligt med det som vi höll på att göra. Det vad det som kom när frågan ställdes på tinget, vi måste göra något. Om man frågar barn om och om igen om det som händer så kan man säga att vi traumatiserar barnet. Det är svårt för en 3-4 åring att berätta igen och igen. Barnahus under ett och samma tak I USA finns det 770 "Child advocacy center". Det var en riksåklagare, Bob, som tänkte att det inte är rätt att inkalla barn till domstolarna och därför hade de ett litet hus nära domstolen där intervjuerna med barnen gjordes var då det började i USA. Detta låg till grund för det isländska barnahuset men modellen var tvungen att anpassas till isländska lagar, rättssystemet och isländsk kultur som är helt annorlunda än i USA. Målet med barnahus. Det största problemet i början var att få alla de här myndigheterna att arbeta tillsammans med ett mål som var det bästa för barnet. Vi vill alla ha en förklaring och alla vill veta vad som egentligen hände. Vi vill inte ha fler offer eller så. VI vill veta vad som verkligen hände....målet med barnahus Trygga att alla barn får samma behandling och att det är samma personer som arbetar med barnet. Alla barn även om de bor på ett litet ställe på landet får samma behandling och stöd. Unikt med Island är att det bara finns 1 barnahus och alla information finns på 1 ställe, vilket är en stor fördel. Hur många fysiska barnahus finns det? 1 hus.

2 Sida 2 ( 12 ) Men om man är barn på landet, för den debatten har vi i Sverige. Hur gör man då? får barnet åka till det barnahuset? Vid första intervjun kommer de till barnahuset och får medicinsk undersökning. Men vid behandlingen träffar vi barnet där de bor. Det är kanske också en nackdel för oss personal, men det är för barnet att de får efter, eftersom enl Isländska lagar så ska alla barn få professionell hjälp i sin hemort enl barnavårdslagarna. Bild 7 Bild 8 Barnet fick berätta sin historia 4-6 gånger och sedan i domstolen senare. När man intervjuar ett barn som kanske föräldrarna har frågat för mycket, då brukar de säga att "jag orkar inte mer, fråga mamma". Det är det vi vill undvika. Barnets berättelse ska vara så neutral som möjligt. Meningen med barnahuset är att barnet berättar för någon de litar på och kommer till barnahuset och har en intervju. Alla inblandade får veta vad som händer. Polisen, terapeuten, läkaren och alla får veta vad barnet har berättat om. Barnen brukar bli lättade när de får veta att de inte behöver berätta ytterligare en gång. Barnahus Fick ett nytt barnahus 2014, vilket är en vanlig villa på 400 m 2. Själva intervjun som görs i början ska vara i en hemmiljö. Det är svårt att intervjua barn yngre än 3½. Även 3½-åring är svår att intervjua och det beror på deras mogna och utveckling osv. Är barnet yngre kan de så klart genomgå den medicinska undersökningen. VI kan hjälpa föräldrarna och hjälpa barnet genom föräldrarna och sedan tonåringar upp till 20 år kan också gå om de vill fortsätta efter att de fyllt 18 och gett samtycke till det. Det är många som fortsätter fram till 19 år. Ger ut information till allmänheten och alla som arbetar med barn. Tex om tecken för sexuellt övergrepp. Sedan har vi ett frågeformulär med 115 frågor. Vi får massa studenter som går in och undersöker sexuellt övergrepp här på Island. Vi är 7 som arbetar på barnahuset. Vi har en sekreterare som tar hand om alla hänvisningar osv och lite allt i allo. Sedan har vi en serviceteam som arbetar med behandlingen och 4 av oss är tränade för de här intervjuerna. Sedan har vi en man som hjälper oss med lite data osv och sätter in i SPSS, databasen som vi har och hjälper oss lite med siffror osv. Vi var 4 för 2 år sedan, men så anställde jag 2 personer till förra året eftersom det var så pass mycket saker som vi hade haft sedan 2008, att vi kunde inte fortsätta vidare med bara 4 specialister. Alla har någon sociologisk bakgrund. Jag har 4 psykologer. 1 som är socionom och 1 kriminologi och pedagogik och lite barn- och ungdomspsykologi. Det är vi som är tränade för foreign interviewing. Bild 10 Hänvisning till Barnahus Staten betalar för barnahuset. Kommunerna betalar när vi måste resa till andra delar av landet. Ingen behöver betala för hjälp av barnahuset. På Island är barnavården i centrum. Det måste alltid anmälas eller refereras till barnavården om det är något som händer barnet. 2 möjligheter: Antingen intervju med barnavården och då deltar endast

3 Sida 3 ( 12 ) barnavården. Eller intervju för rättssystemet och då går anmälan till polisen och polisen intervjuar alla inblandade och möjligen gärningsmannen också om barnet har berättat om sexuellt övergrepp och där gärningsmannen är över 15 år. Det är alltså vanligtvis barnavården som tar ställning till om man ska anmäla till polisen eller inte eftersom det är väldigt svårt för anhöriga att ta beslut om anmälan om det är någon inom familjen. Enl lag ska man anmäla om man gärningsmannen är känd, men också om det är någon som är okänd. Vid 15 år blir man straffmöjlig. Om det anmäls till polisen så intervjuar polisen alla inblandade inkl den misstänkte. Omedelbart skickas ärendet till domstolen. Även om det fortfarande är förundersökning så är det enl lag sedan 1 maj 1999 att domare bli inblandade i förundersökningen så att man kan intervjua barnet inför domstolen. Barnet har endast berättat för någon de känner och domstolen får tid till barnahuset och förhör av barnet händer inom 2 veckor. Det är nästan hälften av alla som blir intervjuade inom en vecka. Sedan är det 75% av alla som kommit inom 2 veckor och sedan resten inom 3-4 veckor även om 3-4 veckor är alltför lång tid. Om det gäller små barn måste det göras så snabbt som möjligt. Det finns 8 domstolar på Island. Det har varit en lång debatt med domstolarna om att vi ska använda barnahus. De flesta har gjort det men enl lagarna står det att man ska välja en barnvänlig miljö och någon som har erfarenhet av att tala med barn. Det står inte att det ska vara ett barnahus. En av domstolarna ligger på norra Island Akureyri. Den domstolen vill gärna att vi kommer dit. Vanligtvis när man har barn som är 8-9 år eller äldre så brukar vi åka dit eftersom de har ett rum och de har en videokamera. Meningen är att de tror att det är så svårt för barn och alla och kan gå och kan se flera tillsammans på flyget hela vägen till Reykjavik, men de brukar vanligtvis ta de yngsta barnen till Reykjavik eftersom det är mer barnvänligt i barnahuset än i domstolen. De har ett fint rum men de kallar oss när vi ska intervjua på norra Island. Andra domstolar använder barnahuset men sedan har vi haft problem med Reykjavik eftersom Reykjavik hade ett speciellt utrustat rum med one way mirrow. De gjorde det när de förändrade lagarna 1 maj 1999 och de tyckte att de ville använda det stället istället för att komma till barnahus. Men det har förändrats igen. Det har varit generationsskifte i domstolarna och nu är det så att vi får nästan alla av dessa ärenden från domstolen i Reykjavik. Efter förhöret får barnet behandling i barnahuset vilket utgör ca 80% av det som vi gör eftersom det tar så lång tid. Det är alltså domare som beslutar om vem som ska höra barnet? Ja.

4 Sida 4 ( 12 ) Det hålls inga förhör med barnet innan de kommer till domstol? ingen pratar med barnet? Nej. Vanligtvis brukar barnavården säga till föräldrarna inte frågar barnet eftersom vi försöker att behålla barnets berättelse så neutralt och så "rent" som möjligt eftersom att om man börjar ställa ledande frågeställningar så är det så att barnet kanske inte kommer ihåg om det är någon som har sagt till dem eller om det är deras erfarenhet. Så det är ingen som har talat med barnet tills vi gör det förutom att barnet har berättat för någon de litar på. Det är vanligt att föräldrarna har frågat lite. BIld 12 Lagförändringar år blir förhörda av polisen. Tanken var att polisen skulle kunna omedelbart intervjua barnen och de tänkte på våldtäkter att polisen kunde komma på plats och intervjua barnet, men det har inte blivit så att de barnen inte tar samma tid även om det är endast polisen som intervjuar dem eftersom det inte har varit så mycket problem med att inkalla alla de här som är inblandade i ett förhör till domstolen. Åldern för sexuellt ansvarig höjdes från 14 år till 15 år Jag tror Norge har 16 och Sverige 15 år. Det är en stor skillnad i mognad mellan 14 och 15 år. Även vid 15 år har vi barn med olika utvecklingsstörningar och olika behov osv och 15 år är också väldigt ungt. Bild 13 Förhör för rättssystemet Domstolen i Reykjaness som ligger i Hapnafjordir, ca 20 min från Reykjavik, är näst största på Island. Upptagningsområde ända bort till flygplatsen. De är utrustade för videolink med barnahuset. Intervjun görs på barnahuset och de i domstolen kan se den i Hapnafjordir. Polisen får en inspelning och domaren får en inspelning och en kopia behålls på barnahuset. Denna inspelning används om ärendet går hela vägen till domstolarna. Personalen har ett speciellt protokoll som man går igenom vid förhöret, vilket är evidensbaserat. I USA har protokollet använts 25 år och de förändrar det hela tiden. Efteråt kan vi se om det finns flera frågeställningar och ger ev ytterligare frågor då ger vi över till domaren. Bild 14 Forensic interviewing Personalen går en grundkurs samt påbyggnadskurs. Barnet informeras om vem/vilka som är inblandade i förhöret. Om det är små barn brukar vi säga att det är några människor som arbetar med barn som lyssnar på samtalet och ser dem i en kamera. Gäller att få ögonkontakt med barnet och då glömmer de oftast bort kameran. Inleder att fråga om det som barnet kan, tex var bor du någonstans? var tycker du om din skola? vad tycker du om att göra efter skolan? osv. Det tar några minuter för barn att lugna ner sig. De är oftast stressade eftersom de träffar helt okända människor. Därför är också miljön viktig. För att lugna barnet talar man om det som är lätt, tex regler som vi har i intervjun. Det kan vara "om jag ställer samma fråga mer än en gång så är det jag som har glömt bort vad du sa", för att de inte ska förändra sitt svar. Barnet kan tro att de inte blir

5 Sida 5 ( 12 ) trodda på och vill ändra sitt svar. De får säga till om de inte förstår något ord. Säger de något som inte stämmer får barnet rätta till. Man ger makt till barnet och att barnet får sätta gränser. Utvecklingsfrågor kan vara om de kan klockan, dagarna osv. Dvs det som barnen tycker är lätt och då blir de lugna. Kan de inte klockan utan då får man referera till tex måltider, eller om man haft kalas innan. När man talar om kroppen utgår man från en kroppsmall/bild. Då får man också fram vad barnen använder för ord för könsorganen. I intervjun är alla ord tillåtna. Om barnet är väldigt yngre än 6 år eller om barnet är hyperaktivt måste det göras snabbt. Man har ca 20 min på sig. Erfarenhet och kunskap om barns utveckling är ett måste. Bild 15.Forensic interviewing Öppna frågeställningar är frågor som ger upp till 50% mer information i intervjun istället för när man använder stängda frågor som kräver jaeller nejsvar. Vid upprepade brott talar man om första gången eftersom det fastnar väldigt hårt i barnets minne. Sedan talar man om sista gången och barnet får förklara hela händelsen. Sedan går man in på hur ofta det händer och vad barnet tyckte var det värsta. Det som barnet upplever som värst är kanske inte alltid det som vi vuxna tänker är det värsta. Bild 16 Inblandande i domstolsförhör Barnet får automatiskt en biståndsadvokat när man anmäler till polisen. Det är väldigt sällan som den misstänkte är med vid domstolsförhör. Hur hanterar ni situationen om den misstänkte är med? berättar ni för barnet det måste man ju göra? och inte bara de som jobbar med att lyssna på barnet utan också den som förgripet sig, hur hanterar ni det? Barnet måste veta om den misstänkte är med och det är biståndsadvokaten som informerar barnet, vanligtvis brukar vi säga det innan förhöret. Vad är syftet med det och varför väljer man att ibland ta med den misstänkte och ibland inte? Det är mer att den misstänkte kräver att få vara med. Det är nästan som att man har ett domstolsförhör även om det är en förundersökning. För när du kommer in till domstolen så är den misstänkte alltid där. Men vanligtvis är det försvarsadvokaten som tar hänsyn till och ska försvara den misstänkte så vanligtvis kommer de inte, men de får enl lagen. Försvarsadvokaten är alltså mer direkt första gången som barnet intervjuas? Ja och det är det som både för- och nackdelar eftersom om försvarsadvokaten får massor med information så tidigt i undersökningen och det är det som varit

6 Sida 6 ( 12 ) debatten på Island att försvarsadvokaten får så mycket information i början, men om man tänker på barnet att de inte behöver komma till domstolen så är det bättre för barnet. Det var därför vi gjorde en förändring i lagarna att åringar ska intervjuas av polisen och då är det försvarsadvokaten få informationen lite senare. Hörs de live sedan i rätten då? Ja. Det är många som är väldigt rädda när de kommer till domstolen och även om de är 15 år så har de inte den mognaden att gå upp i rätten. Även om den misstänkte sitter i ett annat rum. De behöver aldrig se honom eller träffa honom eller henne. Men det är väldigt svårt även för vuxna att komma till domstolen. Ni gör aldrig så att ni tar ett kompletterande förhör med barnet? det är alltid ett enda förhör? Ja vanligtvis. Ibland har de svårt att berätta. Men kommer det fram något ytterligare i behandlingen så är det vanligtvis barnahuset som stoppar behandlingen och informerar polisen eller biståndsadvokaten direkt och då blir det oftast en intervju till. Om det bara rör sig om en lite detalj så är det oftare att man skriver i rapporten till åklagarna och sedan så kommer vi som vittne också i domstolen. Då kan vi berätta om barnet har??? men vanligtvis är det så att man intervjuar barnet igen. Den rapporten ni skriver den är processmaterial sedan i domstolen? Ja. Vi som har behandlingen. Där kan det stå om behandlingen också och hur den har gått? Ja och vad man kan säga om framtiden. Eftersom jag intervjuar ett barn så är jag en del av förundersökningen, så jag kommer aldrig ha det här barnet i behandling eftersom man försöker dela. Sedan är det också så att själva intervjun kan vara påfrestande för barnet och det är det första man gör i behandlingen att man talar om alla de frågeställningarna, hur barnet känner sig i intervjun osv. Hur snabbt kommer ni igång med en intervention, alltså behandling efter det att barnet har berättat osv? kan det ske direkt efter? Vanligtvis när de har intervjuats så är det ca 1-2 veckor max innan barnet får behandling. Men kan ni komma igång med behandling innan det går till en rättslig process? Jo, det kan vi men inte innan man intervjuar barnet. Nej inte innan den här videon? Nej, men eftersom hela rättssystemet 1-1½ år innan det går till domstolen så då har barnet varit ca 1 år i behandling.

7 Sida 7 ( 12 ) Det låter förhållandevis mycket med 1-2 veckor med behandling när man vet att för en tonåring är 3 veckor en jättelång tid och för ett litet barn måste det ju vara otroligt lång tid med 2 veckor. Själva förhöret väcker ju väldigt mycket också. Skulle det finnas fördelar med att behandlingen tidigare? är det pga tidsbrist som de inte får behandling tidigare? eller är det en tanke med det? Nej det är mer att vi måste ha resurser och att någon är ledig och ta ett nytt barn i behandling. Det beror också på hur barnet känner sig osv. Vanligtvis när de har berättat, efter själva intervjun, så brukar de känna sig trötta. Det är den här lättnaden som gör att de får lugna ner sig en liten tid. Så det är ganska bra att det är 1-2 veckor? Ja eftersom de måste lugna ner sig lite. Innan själva intervjun så har de stressat upp sig över en tid och sedan när de har gått igenom intervjun så brukar de lättade. De brukar få ett telefonsamtal kanske en vecka efteråt och får en tid till behandling. Utifrån det du berättar nu så är det snarare bättre att det går den här tiden egentligen? Ja men om man känner det att det här barnet behöver omedelbar hjälp så ger vi det. Men oftast brukar de inte behöva det. Jag måste bara säga det att 1-2 veckor är jättesnabbt och komma igång med behandling. Så sker det inte i Sverige. Barn som jag har haft på behandling har fått vänta jättelänge. Men det jag tänker på här med att vänta 1-2 veckor om man jämför med en fysisk skada så väntar man ju inte med att gipsa benet 1-2 veckor. Ett sår i själen är ju liksom Jo absolut man ska komma igång tidigt men jag vill bara poängtera att så sker inte i Sverige utan där måste vi bli bättre så jag tycker 1-2 veckor är relativt snabbt Men 2013 så hade vi faktiskt många ärenden som kom in och då hade vi fullt upp. Vi hade kanske 25 barn i behandling + alla intervjuer och vi var bara 4 pers, så vi kunde inte ta emot alla patienter Antingen var det så att alla personal skulle säga upp sig eller att vi skulle ha väntelista och det blev en väntelista. 7 månader i väntetid för barn att komma in i behandling och det var det som tryckte på regeringen att vi fick ett nytt hus och 2 nya anställda.

8 Sida 8 ( 12 ) Jag håller verkligen med dig det är snabbt ur det svenska perspektivet men om vi ska göra det här riktigt bra så gäller det att veta hur vi ska göra det på bästa sätt. Därför dels sparar det ju både lidande och pengar. Det är också väldigt viktigt att man intervjuar barnet så snabbt som möjligt så att de inte behöver vänta. Ibland händer det att det dröjer 1 månad eller mer och då försöker vi trycka på. Vi ringer polisen och frågar hur det går och försöker skynda på. Vi trycker på barnavården att de måste skynda sig för att barnet är så och så gammalt. Barnet kan inte vänta så länge. Det finns inga poliser i barnahuset? Nej men i början tänkte vi att vi skulle ha en polis som arbetade i barnahuset, men efter lagförändringen så kunde man inte det, utan endast vi som intervjuar och behandlar barnen är de som ska vara på barnahuset. Om det vid förhör framkommer att barnet lever under omständigheter, alltså att brottet är grövre än vad man hade kunnat förvänta sig och barnet behöver skyddas akut, hur går det till? Det är barnavården som tar det. Om barnet har berättat för någon vuxen länge innan intervjun och man misstänker att barnet varit utsatt i hemmet så måste man trycka på deras säkerhet omedelbart. Det är därför som det är viktigt att barnet inte behöver vänta på intervjun då det kan varit utsatt för sexuellt övergrepp när de???27.23, utan det är barnavården som ska ta hand om det. Man vill inte att den misstänkte får information omedelbart om det som man misstänker att han eller hon gjort. Då är det vanligen så att barnavården omedelbart meddelar till polisen och polisen meddelar domstolen snabbt innan man förhör någon. Man tar samtidigt barnet i intervju, informerar mamman och den misstänkte får information om det som den är misstänkt för. Polisen tar in den till förhör samtidigt? Ja. Men det är inte så ofta barn berättar det som händer inom hemmet. Det är ju inte ovanligt att de första uppgifterna som kommer är alltid väldigt vaga så man vet väldigt lite, så att man har lite förutsättningar innan det första förhöret, att det kan komma fram under det förhöret. Ja det har vi. Då har vi möjlighet till det i intervjun för barnavården.

9 Sida 9 ( 12 ) Det är viktigt att barnet hörs en gång, det är ju en poäng med det, så berättar du att ibland så orkar inte barnet. Det händer aldrig att biståndsadvokaten eller åklagaren kommer på att man glömt ställa vissa relevanta frågor om den här händelsen så att man har ett kompletterande förhör av den anledningen? Nej inte på den förutsättningen att de skulle ha tänkt på allt innan och då är det deras fel. De hade möjligheten att ställa frågor. Fast det är inte helt ovanligt när man handlägger just övergrepp mot barn att när man håller på med utredningen så hör man olika människor, man gör husrannsakan, man går in och letar efter saker och ting så hittar man nytt material som gör att man egentligen behöver ställa vidare frågor av den anledningen. Det händer också. Det är så vanligt att barnen inte berättar om det hela om det hänt flera gånger. Det är vanligare att barn som varit med om upprepade övergrepp säger hellre mindre än mera. Men det händer att vi intervjuar ibland om nytt material framkommer. Det är viktigt att man har möjligheten att göra det. Jag har gått kurs i USA, sk extended interview. Jag tror inte att vi kan få domare och alla inblandade 3 gånger i rad som vanligt, utan det blir att man gör en intervju till om barnet inte berättar det hela. Hur ofta händer det att barn som fått höra från förövaren att om du berättar så händer det och det, hot och sånt och att de faktiskt inte berättar speciellt mycket men ni är säkra på att det har hänt och hur underlättar man för barnet att förstå att det är ok att berätta och att man står på barnets sida och allt, utan att ställa ledande frågor? Allt händer. Det kan vara väldigt svårt och ibland när man sitter och intervjuar ett barn och du vet att något har hänt, men de berättar inte. Då försöker vi informera barnet mer om att det aldrig är barnets fel, det är alltid den vuxna som har ansvar osv och sedan försöker man tala om det och sedan går vi in på om det är något som har hänt barnet som jag berättat om, sedan försöker vi med behandling och se om barnen kommer att berätta i behandlingen när de litar på den personen som de har träffat kanske flera gånger. Jag tänker ur barnmorskeperspektivet och då kan man tänka att det kanske inte blir samma styrka i det som barnet berättar. Att man tänker att behandlaren kan ha påverkat eller något sånt. Ja självklart men det är tanken att även om det inte går hela vägen i rättssystemet så är det väldigt viktigt att barnen berättar om det för barnets skull. Barnavården behöver inte samma bevis som rättssystemet. Då kan de ta itu med att se till att barnet är tryggt och det är det som vi tänker mer på istället för att det framkommer i rättssystemet, eftersom det är väldigt viktigt att man trycker på barnets rättigheter.

10 Sida 10 ( 12 ) Bild 20 Intervju för barnavården 2/3 av alla intervjuer vi gör är för barnavården. Vi får ärenden varje år till barnahuset. Bild 22 Läkarundersökning Vi har ett team som kommer från universitetssjukhuset. Det är en barnläkare, barnsjuksköterska och gynekolog, så när man har videocolposcopet så vi kan filma själva undersökningen. Man kollar hela kroppen. Gynundersökningen tar ca 1 min. Man filmar allt som behövs och så kan läkaren titta på inspelningen senare och skriva ut bilder för att se mer. Bilderna kan användas som bevis i rättegången. Bild 25 Behandling Den som har barnet i behandling vet vad som händer. Information från barnavården behövs. Först och främst skapar man en kontakt med barnet. Behandlingsmetod TF-CBT Trauma focus-cognetive behavior therapy. Fått utbildning av handledare från USA. För barn som inte har traumasymptom så används kognitiv behandling. För mindre barn har vi sandtherapy och playtherapy, educational therapy. Riksåklagaren begär in påföljder hur barnet kommer att fungera i framtiden. Hur lång tid vi tror att det kommer att ta i framtiden för det här barnet. Vanligtvis träffar vi barnen så länge de behöver. Det kan bero på gånger upp till 47 gånger. Det beror på hur de känner sig och hur länge man ska behandla. Har ni förövarna frihetsberövade under den här tiden? Ibland. Det är inte så vanligt. Nej polisen måste ha väldigt starka bevis. Det är mer sannolikt att det händer om förövaren är i hemmet. Men jag tänker på att då får den här personen sitta frihetsberövad till??? är färdig. Åtal ska inte väckas innan det är färdigt egentligen? Ja vanligtvis väcks åtal kanske 1 år senare, det beror på. Om åklagaren väcker åtal får vi brev om de vill höra oss. Har ni någon sorts dialog där att nu är behandlingen färdig och nu kan ni skriva en rapport eller hur fungerar det med? Vanligtvis är det så att vi talar med biståndsadvokaten och ser vart ärendet ligger. Efter den ekonomiska krisen 2008 så blev det längre tid som man, men ibland så går det fort. Vem samarbetar ni med i USA? Monika Fitzgerald. Denna utbildning är gratis på nätet. 20 timmar som man kan gå igenom och göra tester. Jag skickar länken. Bild 28 Iceland - one Barnahus 75% av befolkningen bor inom 1 timmas radie från Reykjavik. Till Västmanöarna går det 2 flygplan varje dag. Psykologen flyger på morgonen och kommer tillbaka vid 16-tiden. Till Västfjordarna har vi 2 flygplan

11 Sida 11 ( 12 ) varje dag. Till Akureyri har vi 4-5 flygplan varje dag. Till östkusten har vi också 4-5 flygplan varje dag. Så vi brukar gå på morgonen och komma tillbaka på em. De barn som bor i närheten de brukar köra och träffa oss på Akureyri. Vi har 2 psykologer här eftersom det är pers som bor här. Sedan har vi en psykolog som kommer hit och tar alla de här fjordarna. Sedan har vi???? och det är 2 flygplan dit men det är ett litet ställe. Sedan har jag 2 i Reykjanes och 2 på sydkusten, så det är det vi gör. Vi flyttar på oss och träffar barnen i deras miljö. Det där första förhöret med barnet, då måste de komma till er? Ja då kommer de till barnahuset. Vanligtvis rekommenderar till föräldrarna att de ska göra något roligt i Reykjavik i samband med resan. Barnavården betalar för flyget. När barnet kommer i behandling om det då är vårdnadshavaren som har utsatt barnet för sexuellt övergrepp, alltså hur går det till, behöver man godkännande och får barnet träffa pappan under tiden? Det beror på vad barnet vill. Vanligtvis gör man det inte innan själva rättegången och hela rättssystemet är på gång. Om barnet vill träffas in pappa som har utnyttjat barnet sexuellt så måste man trycka på barnets säkerhet och då är det något som barnavården är involverad i. Alltså barnet sitter aldrig ensam med sin pappa. Då måste man bestämma att nu ska pappan inte träffa barnet för det har hänt någonting när han är vårdnadshavare? det är också det som domstolarna brukar döma till? Ja. Ja. Man måste tänka på barnet kanske älskar den här personen och det är så viktigt att man, även om barnet berättar om sexuellt övergrepp att de inte får påföljder så de sedan tänker att de aldrig skulle sagt något för då får jag inte träffa pappa eller vem det nu är. Så man måste tänka vad är det bästa för barnet. Om vi har unga förövare som är inom familjen så har vi ett team som arbetar med unga förövare och om båda vill så får vi med varsin psykolog träffas och att den som är unga förövaren tar ansvar för vad han eller hon gjort och lovar att de aldrig ska göra det igen. Sedan är det de vuxna i samhället som ska trygga att de aldrig är ensamma. Barn som varit utsatta för fysiskt våld som inte är sexualiserat, handlägger ni det också på barnahuset? Ja.

12 Sida 12 ( 12 ) Barn som har bevittnat våld, upplevt har ni dem också på barnahuset? Ja nu för tiden. Vi började Om det är anmält till polisen eftersom vi har så mycket, alltså vi har så otroligt mycket ärenden med sexuellt övergrepp att om vi också skulle göra de här intervjuerna för barnavården när man misstänker så skulle vi vara overload igen. Vad har ni för behandlingsmodell för barn som bevittnat våld? Samma. Bild 34 Antal intervjuer Ni ser att det är 2/3 utom 2008 så är det väldigt många förhör för domstolarna för och sedan också hade vi 2013 väldigt många ärenden eftersom det talades om i nyheterna i början av januari i ett TV-program om sexuellt övergrepp mot barn. Det var en hel veckas program.