CAMPUS V 2.0 Ny h ö g s k o le b y g g n ad i K varteret Verkmästaren, E skilstuna

Transkript

1 CAMPUS V.0 Ny h ö s k o le b y n ad i K varteret Verkästaren, E skilstuna AMBITION: FRAMTIDSSÄKRAT STADSINTEGRERAT CAMPUS - Det existerande so katalysator Höskolan spelar en avörande roll i Eskilstunas stratei för utvecklin av en odern, kunskapsbaserad stad. Den nya bynaden ska stärka stadens profilerin so kunskaps- studieort funera so profilbynad för höskolan. Eskilstuna har en fantastisk stadsiljö ed tydlia arkitektoniska värden. Den nya Höskolan placeras i den centrala stadsiljön enlit stratein att synliöra kunskapsstaden ed höskolan so landärke. Därför tar vårt försla avstap i helheten förenar stad capus. Från en decentraliserad placerin till strateisk koncentration i det innovativa kunskapsstråket stärks höskolan en ny era inleds för såväl skola so stad. De betydande stads- landskapsässia kvaliteterna en unik kulturhistorisk bynad innebär att alla förutsättninar finns för ett levande attraktivt stadsintererat capus. Vår abition är att utveckla Höskolan till ett fratidssäkrat utvecklinsinriktat capus ed en arkant självständi profil so ansluter si till den befintlia staden skapar nya sätt att aktivera Eskilstuna såväl lokalt so reionalt. STRATEGI: Kunskapsstaden so drivkraft Kunskap so stadens tillväxtpotential Stadsanalys Ny identitet Utvecklin av capus är både koplex dynaisk. Det större behovet av en eensa värderund för stad capus, värdeskapande fysisk strukturerin uppärksaheten riktad ot den sociala änsklia aspekten utör capusets identitet. Denna identitet kan aldri fixeras är precis so stadens: föränderli förnyande alltid på vä. Kunskap har stor tillväxtpotential attraktiva lärandeiljöer har ätbar effekt på sahällsekonoin. Därför baserar allt fler städer sitt varuärke på kunskapsproduktion vid lärosäten eno närinslivets utvecklin innovationer ino kulturlivet. Höskolan är plattforen för Eskilstunas potential so kunskapsstad. I kunskapsstadens tillväxtpotential inrys både utvecklin av ny kunskap utvecklin av ett nytt stadsliv. Målet är att ta fra åtärder so stöder synlihet, saarbete syneri i ett salat repp: Synlihet Kunskapsproduktionen ska vara synli, tillänli aneläen för stadens invånare närins kulturliv för att den ska kunna stödja innovation, kunskapsdelnin saarbetspotentialer. Saarbete Stads- närinslivsutvecklin, utvecklin av kunskap, teknik service ska stärkas eno partnerskap ellan koun, företa lärosäten. Syneri Saarbetsrelationer baserade på saspel ellan närinsliv, koun lärosäten ska skapa ervärde för alla parter inte inst för stadslivet. 01 Plu in/plu out Plu in/plu out fräjar interationen ellan stad capus ed hjälp av offentlia aktiviteter so lockar staden till capuset. Geno att skapa särskilda platser för utbyte korsbefruktas attraktiva arbetsplatser, studieiljö, konferenser caféiljö ed odern kultur urbant tänkande. 0 Base Cap Base Cap säkerställer eensa tillhörihet hevist för en specifik rupp eno en eensa identitet satidit so det utör en plattfor för inforell kunskapsdelnin. Helhetsinriktad interation Utvecklin av fratidens stadsintererade capus handlar o potentialen för en helhetsinriktad interation vad äller stad, russkapande, livsforninar sociala aktiviteter. Helhetsinriktnin attraktivitet är den starkaste trenden ino capusutvecklin då capusoråden blir aneter so användarna inte KAN slita si från besökarna MÅSTE utforska. Capuskoplexet är katalysatorn so kännetecknar såväl lärosätet so staden. 03 4/7 4/7 är ett verkty för att öka capusets attraktion på staden. Funktioner aktiviteter förläs på capus so däred utökar sin dynsryt eno att bjuda in den oivande staden. Inrednin inrättninar ska skapa en atosfär där studerande anställda har öjlihet lust att stanna kvar. KONCEPT: VERKTYG FÖR VÄRDEN Månfasetterade behov i ett salat repp Vårt koncept består av eneriska verkty so stöder fratidssäkrade värden för capusutvecklin i en stadsnära kontext. För att fratidssäkra Höskolan jobbar vi behovsbaserat ed stöd av utvalda verkty: 01 Plu in/plu out 0 Base Cap 03 4/7 04 Hybridproraerin CAMPUS: STADENS SAMLINGSPUNKT Behov kultur I är capusbereppet under utvecklin. Ökande behov av enoskådlihet exponerin av kunskapsiljöer avör den fysiska utforninen strukturerinen av fratidens capus. Det behövs en större blandnin av kunskap, lärande liv ed höre rad av allän tillänlihet. 04 Hybridproraerin Hybridproraerin otiverar hybridfunktioner på capuset i en blandnin av service utbildnin, företa kulturella upplevelser. Överlappnin ellan fysiska oråden, änesoråden, sociala zoner olika rader av offentlihet öjliör både urbana innovationer beteendeönster sat ökar flexibiliteten under dynet på sikt. PROGRAMMERING AV BEHOV Flöde, flexibilitet transparens Våra koncept skapar den nya höskolebynaden. Metodiken säkerställer att de konkreta prorakraven ovandlas till en flexibel, fratidssäkrad transparent studieiljö. Prorakraven delas in i sociala, allänna specifika ru behoven arraneras i en ny struktur so uppfyller önskeålet o intiitet, tillänlihet en hö rad av effektivt lokalutnyttjande. Den ruslia strukturerinen stiulerar nya inlärninsetoder er forskninsiljöerna de bästa förutsättninarna för kunskapsproduktion -föredlin i lokaler skapade för Höskolans unika behov. Metodiken säkrar således tävlinens överripande ålsättnin: En arkitektonisk funktionell helhetslösnin i en stark sybol so är ett kännetecken för såväl Höskolan so Eskilstuna. STADUMSKONCEPT Höskolan ska funera so en naturli del av det stadsässia saanhanet so en levande utanande forsknins- studieiljö där nya lärandeetoder, kreativ arbetsiljö, internationaliserin diitala öjliheter sidit kan inpassas synas. Raarna ska avspela öjliheter ha den änsklia skalan i fokus. Den fratida identiteten odlas i spänninsfältet ellan en odern, attraktiv studieiljö ett rikt kulturhistoriskt saanhan. En ålsättnin so ska vara det bärande kännetecknet för orådet. STADEN Munktellstaden Arena BOSTÄDER Science Park/ Business school Badhus Konstuseu Strösholen Rothoffsparken Å-ruet Stadsparken Rinansparken 1 Radeacher sedjorna v ä s t er CAMPUS P INKUBATOR MDH Alia Företaspartner HANDEL INNOVATION CAFÉ skola Fristadstoret Fristadstoret Centralstation Placerin av MDH Höskolan placerar si läns ett rekreativt stråk läns ed å-ruet ed attraktiva parker förbindelser. Potentiella förbindelser Kopplinen ellan Centralstationen Munktellstaden stärkes utväxlar ed urbana rekreativa delar av staden. Sociala ru - slokaler Enlit prora Utställnin, inforationsdisk arbetsplatser Bokhall, studieplatser, ruppru Datorsal, 10 st arbetsplatser Studenthälsan 5 st arbetsplatser, väntru, vilru ed sittplatser 100kv 140kv 10kv Saverkanslokaler 5 arbetsplatser, konferensru för 15 personer, inelyta Infoplats, förråd för linjeföreninar Kök, sittyta 100kv 101kv Kårlokaler Service / drift - Lednin personal - Akadeiena ru Undervisnin - Generella ru Undervisnin - Undervisnins lokaler Undervisnins lokaler HVV IDT HHV, IDT, UKK, EST Arbetsplatser, personal,höskolelednin lokaler Servicepersonal Godshanterin LOA 00kv Övninsru för vårdutbildn. Övervakn. etodru Diskru Förråd för vårdutbildnin Studio Trä/etallverkstad Labb för ljus/ljud Utställninsyta Forskarlabb Desinstudios Modellverkstad Datorsalar Förråd/printerru 09kv 300kv 310kv 1900kv 4440 kv 174kv Capus / Utbildnin Offentlia funktioner Plu-in/Plu-out Närinsliv Kunskapsstaden uppuntrar till en närare relation till företa stadens invånare eno en naturli anknytnin till lärandeiljöerna. På så vis drar stad, närinsliv lärandeiljö bäst fördel av varandra, så att studieliv sahällsliv förenas det eninsfulla sabandet ellan kunskapen so produceras sahällsutvecklinen anifesteras fratidssäkras. Centralstation Till exepel kan det anordnas änesrelaterade aktiviteter på Akadein för Hälsa, Vård Välfärd på den intilliande vårdcentralen, kulturella föredra kan utå från det nya badhuset ed följande uidad rundvisnin på höskolans intererade kulturinnesärkta badhus stadens bibliotek kan utväxla utställninar ed höskolans bibliotek. Adinistration BASE CAMP UKK SPECIFIKA RUM 30 kv 53kv 183kv 104kv 100kv 3 st á 103/105/106kv 3 st á 100kv 46kv st á 90/77kv 4 st á /3/6/7kv 50 kv 4801 kv Individuella kv Individuella slandskab Sociala ru slandskab Diskru FörrådForråd/skrivare Ru för övervaknin av etodru Övninsru Hälsa, vård välfärd Base Caps akadeier Varje akadei har en Base Cap, so är placerad på plan -4. Individuella Utbildnin, kultur kounikation Förråd/skrivare ruppru GENERELLA RUM SOCIA RUM slokaler ruppru Forråd/skrivare 1 st för 30 per. à 68/81kv 1 st för 30 per. à 51kv 1 st för 5 per. à 51kv 1 st för 0 per. à 3/43kv st för 1-15 per. à 7/34kv 336 kv 100 kv 613 kv AKADEMIEGNA LOKER utställninsyta forskarlabb IDT studio Base Cap HVV Datorsalar trä/etallverkstad odellverkstad labb för ljus ljud Innovation, desin teknik Forråd/skrivare Individuella GENERELLA RUM Individuella lokal Ekonoi, sahälle teknik slandskap Saverkanslokaler Kårlokaler Studenthälsan ruppru yta, infocenter/studenttor 59 kv BASE CAMP IDT BASE CAMP EST 51 kv BASE CAMP HVV lokaler slandskab 409 arbetsplatser 171 arbetsplatser 38 arbetsplatser 5600 kv LOA inkl. intern kounikation Lednin 1 st för 30 per. à 60kv 1 st för 30 per. à 60kv 1 st för 5 per. à 50kv 1 st för 0 per. à 40kv st för 1-15 per. à 30kv 300 kv Oklädninsru för städ vaktästeri, paus 10 kv 400 kv Godsottanin, förråd, städcentral, plan 0+1 GENERELL LEDELSE Service, drift 3 st à 71/75/75kv 38 kv 0 kv cirka 350 arbetsplatser 50% enskilda ru 175 arbetsplatser 50% kontorslandskap 175 arbetsplatser Pausru, skrivar- förrådsutryen Strukturerat prorakrav bearbetat resultat Fristadstoret LOA 1 st för 30 per. à 379kv 1 st för 180 per. à 3kv st för 10 per. à 170kv st för 90 per. à 150,170kv st för 60 per. à 88/91kv st för 90 per. à 0/04kv st för 60 per. à 113/104kv st för 48 per. à 10kv 10 st för 40 per. à 81kv 5 st för 30 per. à 57kv 5 st för 15 per. à 34.5kv 7 st för 10 per. à 4kv 6 st för 8 per. à 19kv 4700 kv 4 st för 6 per. à 1kv 5419 kv 30kv 50kv 00kv 100kv 100kv 3 st à 100kv 3 st à 100kv 50kv st à 100kv 4 st à 15kv 50kv 440 kv Fastihetens drift sophanterinsru plan 0 Arkiv i f.d. badhus, plan 0 Sua skola Utbildnin 140kv 3 st à 75kv 30kv 0kv Sua Vårdcentral NÄRINGSLIV 115kv 00kv 1 st för 300 per. à 360kv 1 st för 180 per. à 0kv st för 10 per. à 170kv st för 90 per. à 150kv st för 60 per. à 100kv st för 90 per. à 00kv st för 60 per. à 10kv st för 48 per. à 100kv 10 st för 40 per. à 80kv 5 st för 30 per. à 65kv 5 st för 15 per. à 30kv 8 st för 10 per. à 4kv 8 st för 8 per. à 0kv centru 68kv 1500kv Öppna ytor i anslutnin till entré kounikationsarea CAMPUS V.0 Närinsliv Stadsdelskoncept Ett platsru (1) skapar över till å-ruet utör höskolans eventspace där även serverinen kan flyttas ut bidra till en levande aktiv stadsiljö. Platsruet sträcker si från bynaden, över atan fra till ån. Proraerin Typ av lokal yta,infocenter, studenttor Offentlia funktioner Bostäder. Uppärksahetsfält Priärt flow Sekundärt flow skola Mötesplats Mötesplats 1. Platsru - Shared Space Folkhöskola Mötesplats MDH unktell Base Cap UKK desinstudios slandskab Base Cap EST lokal Base Cap IDT Bearbetat prora struktureras införs i ett ruslit saanhan kv 151 kv 384 kv 0384 kv BTA 071 kv Base Cap rörelse En central trappa förbinder basecaps hörsalar funerar so ru till oforella ötes- studieplatser. CAMPUS V.0

2 Huvudentré Lärosal 90 pers 04 Lärosal 90 pers 0 30 pers 68 Vind fån 13 Cafe - Kök 68 Info Garderob 17 Oklädnin Utställnin Förru 6 Pausru för service 34 yta öjli sektionerin 65 Toa 6 Info loune öjli sektionerin 99 0 pers 43 Godshanterin 4 Cafe - sittyta 4 Sophanterin pers Lärosal 48 pers Vaktästeri 37 1, nedre 30 pers 0 Förråd Info Väntru 3 41 DET EXSISTERANDES POTENTI Badhuset ritat av Paul Hedqvist har ett höt sahällshistoriskt intresse so en av Eskilstunas viktiaste karaktärs sybolbynader under enerationer. I eenskap av ett av de första exeplen på den funktionalistiska arkitekturen utanför Stockhol spelar bynaden en avörande roll för Eskilstunas däred även den nya höskolans identitet. Funktionalisens arkitektur var rationell funktionell. Därför var badhusets rörelseönster avörande för fasaden uttrycktes eno det horisontella bandet det låna skärtaket i beton på den östra fasaden. Det nordöstra hörnet arkerades av ett höre lasparti so inledde entrésekvensen so fördes vidare på den norra fasaden. Fönsterpartierna underströk badhusets huvudfunktion huvudru den låna sibassänen. Genoående tean är rätvinkliheten de kvadratiska proportionerna i fasad- uppdelninen. Bynaden har stark visuell kontakt ed å-ruet so förs ed till den nya höskolan precis so de avörande arkitektoniska reppen: ytan takten. Bassänruet är badhusets viktiaste inre voly en naturli salins 15 pers MottaninsruArbetsplatser 5 pers 16 4 IDT Verkstad IDT Modellverkstad 46 7 Forskarlab Plan 1 1:00 Noral trafik Parkerin Nya träd Vilru 1 9 öjli sektionerin BADHUSETS NYA ROLL So en stark sybol för Eskilstunas utvecklin er vi det bevarandevärda badhuset en central placerin vid den nya höskolan. Badhuset bildar ett nav ellan höskolans bynadskroppar utör alltså en naturli knutpunkt i den nya capusiljön. Vi ovandlar bynaden till en e-nerös öppen studieiljö so har en een unik ka raktär ed respekt för badhusets bärande bevarandevärden. Satidit är bynaden en intererad del av höskolans lia aktiviteter ed viktia sociala funktioner so bibliotek, studiesal studiezoner. Vi skapar en inre sahörihet ed den ursprunlia bassänen ed en ryli trappa so binder ihop bynaden. Med sin vara träyta bildar trappan en välkonande ra runt studieaktiviteterna skapar ett vackert saspel ed bassänväarnas ursprunlia kakelplattor ytor. Delar av den existerande läktaren bevaras intereras so studiezoner. Läns Drottninatan finns ett alleri under skärtaket ed utblick över stadsiljön direkt åtkost från atan. Saa oråde funerar so de studerandes eet studentforu. Den existerande källaren ed een hiss inryer bibliotekets arkiv. Badhusets enastående läe betydelse understryks eno att den ursprunlia entrén på badhusets nord östra hörn återskapas den leder besökaren förbi studiesalen vidare till höskolans centrala studenttor. Badhusets inrättninar har såväl visuell so fysisk kontakt ed café, utställnin, inforation de centrala rörelserna på höskolan blir däred en attraktiv aktiv del av capusiljön. TRANSFORMATION plats där ruet ed trippel takhöjd, bassänen, läktarna de stora laspartierna ot Drottninatan skapar en nästintill afiteatralisk scen ed bassänen i itten utsikt över staden. aktiviteterna so äer ru där. Vid höskolans huvudentré bildas ett shared space ellan bynad vattenbryn so öjliör allas närvaro på lika villkor då alla tar hänsyn till varandra, så att platsruet huvudentrén kan funera so ett levande, dynaiskt tryt huvudstråk. Capuspladsen har arkerade cykel- körbanor ed parallellparkerin på båda sidor av körbanan sat handikappparkerin i direkt anslutnin till huvudentrén. Kliatskyddad cykelparkerin är etablerad vid alla entréer so en intererad del av ankosten. Den nya höskolan har en avörande central place rin nära stadens koersiella centru. Detta ska utnyttjas eno att tilldela höskolans ankost plats en helt speciell roll so iscensätter höskolan so stadens ötesplats lockar besökaren ed platsens karaktär anknytnin till oivninarna. Vi skapar en stark kopplin till det rekreativa stråket, so å-ruet utör, eno att det bildas ett tvärående platsru. Platsruet utår från bynadens entréoråde, sträcker si över atan ed en specifik belänin ansluter si till å-ruet. Däred skapar vi en ny landskapli förbindelse ellan bynad landskap. Höskolan tar alltså aktivt del av den oivande iljön staden blandas ed de lärande aktiviteterna. Det inre det yttre blir en saanhållen identitetsskapande plats där de existerande landskapskvaliteterna förstärks i kopplinen till en arkant urban yta. Platsruet utör en plattfor ed ett otal användninsoråden: föreläsninar debatter, evenean av både kunskapsbyande folkli karaktär, utohusserverin inforella studieplatser. Överripande handlar det o att utveckla orådet till en värld av ötesplatser där utbildnin, handel, kultur, sociala åtärder, rekreativa oråden det forskninsässia saspelar i en förtätad livli atosfär. Bynadens placerin saspelet ed såväl de intilliande offentlia ruen so staden so helhet knyter inte bara an till sträckninen ellan Järnvässtationen Munktellstaden utan har även en tvärående funktion, så att den nya höskolan funerar so en betydelsefull knutpunkt i Eskilstuna. De intilliande atorna platsruet utforas så att besökare lockas uidas av belänin, kanter landskapsbearbetnin. Vi skapar en rad uppärksahetsfält ed saa belänin so på Drottninatan där besökarna uppuntras att just rikta uppärksaheten ot bynaden, platsruet Kår 16 Vilru 18 Strösholen Parkerin Nya träd Uppärksahetsfält Ny kant Uteserverin 6 Parallell-P Parkerin Eventspace Befintlia träd 4 Parallell-P 30 Cykel-P Ha Cy n ke Varuinta lba na a Bu ss tan an Bu ss ö ö rin Capus Pladsen rin an Shared space Gods ke lba na Hkp-P Vaktästeri Cy kel Flastäner kök 40 Cykel-P Cy Lärosal a Huvudentré Uppärksahetsfält 145 Cykel-P 45 Cykel-P Garderob Studentor Br uk s ata n ban Info loune Auditoriu Ut stä ll nin 10 Cykel-P Verkstad Forskarlab ott nin IDT Dr a ta n 10 Cykel-P Verkstad Varuinta Situationsplan 1:400 CAMPUS V.0

3 90 pers , nedre 10 pers BASE CAMP EST pers pers uli sektionerin , övre 30 pers Bokhall BYGGNAD OCH INNEHÅLL Huvudentrén har en central placerin so en del av den nya platsbildninen arkerar kopplinen ellan badhuset de nya bynaderna. Besökaren träder in i ett eneröst ru so salar tillen till badhusets faciliteter, café, utställnin rörelsen upp eno bynaden till den nya höskolans akadeier. So studenttor ed central info loune direkt åtkost till den största radänsalen är orådet höskolans viktiaste kopplin till staden ed en rad offentlit tillänlia levande faciliteter. Höskolan är således uppbyd krin två klara axlar so tar sin utspunkt i en arkant entré ed badhuset so eleent för utväxlin Den nya höskolan är uppbyd okrin de fyra akadeierna so centrala nav för skolans liv. Varje akadei är oraniserad okrin en base cap placerad i nedre nivån av en radänsal nästa akadei öter i rörelsen upp eno bynaden. arna kan däred koas åt från sitt nedersta såväl so översta plan av var sin akadei. De enskilda akadeierna utväxlar således ed varandra fraträder so öppna enheter snarare än självständia funktioner. Base cap funerar so hea- inforationszoner säkerställer delad tillhörihet hekänsla för en akadei eno en eensa identitet. So plattfor för inforell kunskapsdelnin stärker base caps den sociala sahöriheten satidit so orådet öppnar upp si ot de övria akadeierna bjuder in Akadein för Innovation, Desin Teknik es i eenskap av största akadei ed sina speciella prorakrav undervisninsfor en särskild placerin ed ankost via badhusets trappa. Placerinen er de bästa öjliheterna till kontakt ed hänsyn till höskolans övria faciliteter. IDT skiljer si från de övria akadeierna eno sina fyra enoående våninar, en bevarar saanhanet via sin base cap i saa plan so de övria akadeierna startar. IDT dess verkstäder kan nås från Drottninatan via denna fasad synliörs de studerandes arbeten i den oivande staden. Från en akadein centrala base cap oraniseras de specifika lokalerna studiezonerna. I en odern studieiljö växlar de studerande ellan olika lärandeforer under loppet av en över terinen. Det är därför avörande hur flexibelt de olika faciliteterna är upp byda. Rusproraerinen ino var akadei er öjlihet för både traditionell undervisnin i klasser, rupp arbete inforella studiezoner ed flexibla ru so anpassar si till varierande behov över tid. Däred effektiviserar vi höskolans lokalutnyttjande på ett optialt sätt. Rusliheterna skapar således raar o skiftande savaroforer från den enskilda till den kollektiva upplevelsen. I flexibiliteten finns sidihet, allsidihet en anpassninföråa inför ändrade krav ino peoik, funktioner teknoloi. Rörelsen upp eno bynaden binder saan höskolan på tvärs er en levande varierande rusupplevelse. Det är enkelt att vistas i eller passera läns salar, eno studiezoner base caps ed starka visuella saanhan. Miljön upplevs so öppen ljus tack vare den flexibla rusproraerinen de arkanta ljusspalterna. Det skapas således en rusli oranisation so stiulerar till både ro, utväxlin, rörelse synlihet. Resultatet är en inti, förtätad livli atosfär. Rörelsen eno bynadens akadeier utör precis det upplevelseässia flow av olikheter so brinar liv till capus. Ljusa trapptorn läns fasaderna hissar säkerställer enkel åtkost från nedersta till översta plan. Från bynadens västfasad etableras varuinta förbundet 11 ed källaren från söderfasaden personalin ed tillhörande oklädnin pausru. Bynaden avslutas på översta plan där höskolans enerella adinistration finns salad ed till till takterrassen. Med ru för både inforell vistelse vetenskapli fördjupnin för såväl studerande so personal knyter bynaden åter an till den oivande staden ed utblickar ot Eskilstunas stads- landskapsässia attraktioner: Parken, å-ruet den nya, arkanta platsbildninen. EXTERIÖRT KONCEPT OCH GESTTNING KONCEPT Höskolans nya bynader es åt alla håll en tydlit exponerad, enhetli profil so blir oedelbart identifierbar i staden. Konceptet utörs av saanhållna bynadskroppar underindelade i ett volyspel av indrana utskjutande ru. Bynadernas huvudvolyer är klädda ed skivaterial ed de fraskjutande delarna putsas. På så sätt skapas både en varierande djupverkan en visuell hooenitet so står i släktskap ed badhusets forspråk fasadbehandlin. Proportionerinen av fasaderna byer på en överordnad rytisk struktur ed en oväxlande öppen- slutenhet där de successivt avsalnande öppninarna låter volyerna visuellt diffundera upp i hilen. Det doinerade fasadaterialet, en höblank kopositskiva, spelar upp ot badhusets puts på ett haronierande satidit kontrasterande vis. Kontrastverkan är på en saa subtil tydli i det att skivorna är släkt ed putsen i sin kulör aterialitet en uppfattas i sin behandlin so betydlit odernare IDT Forskarlab 66 uli sektionerin 54 Plan Skala 1:00 Hiss 6 14 IDT Lab för ljus/ljud Möte 6 Fllkväll i det stora auditoriu 49 IDT Forskarlab 105 4/ IDT IDT Studio 53 8 Vernissae utställnin Studentföreninen 0 04 Bassänruet Baldakin Vertikalitet Bassänruet Verkstäder, forskarlabb etc. håller öte Fresbar Rörelse läns Drottninatan Bärande bevarandevärden - Trapphuset so vertikal förbindelselänk stadsrusskapande eleent - Fönsterpartierna ed sin kvadratiska uppdelnin - Bassänruet so central salinsplats Inssekvens Trapphus - Den länsående rörelsen läns Drottninatan - Skärtaket i beton so stadsrusskapande eleent - parti läns hanen Huvudrepp - Bassänsruet so central salinsplats ed rekonstruktion av den ursprunlia entrén - Nybynader kopplas eno förbindelser till det befintlia badhus - En saankopplin av nya arkitektoniska eleent so länk ellan det nya det existerande. ar hörsalar ruppru, café, bibliotek, kårlokaler, inkubator utställnin Höskolelednin personal konferensru 4/7 Hybridproraerin Aktivitet under dynets tiar slutar 16 Offentli föreläsnin börjar 14 öten 1 Lunch Cellstudier i biblioteket 10 Info på biblioteket för PhD-studerande Föreläsnin MDH 08 Föreläsnin MDH Föreläsnin Undervisnin öte Specifika ru lärin - Verkstäder, forskarlabb etc. Generella ru lärin - ar hörsalar Generella ru lärin - ruppru Filkväll Sociala ru -, café, bibliotek, kårlokaler, saverkanslokaler utställnin Specifika ru höskolelednin personal - konferensru Studentföreninen öte Förberedelse utställnin Moronkaffe Lunch Vernissae Fresbar Cellstudier i bibliotek Info loune PhD Aktivitet kl på en Aktivitet kl på en Aktivitet kl på kvällen Interiör av bibliotek, före detta badhuset Interiör nybynad CAMPUS V.0

4 HVV Övinsru 71 HVV Övinsru 75 HVV Övinsru pers 4 HVV Disk/förråd 0 8 pers 19, övre 10 pers pers Fakultet 3 8 pers 8 pers pers 6 pers pers Lärsal 60 pers , nedre 180 pers 19 BASE CAMP HVV 61 8 pers 1 10 pers pers pers Lärosal 48 pers HVV övervaknin pers För att accentuera det historiska forässia släktskapet ed badhuset behandlas de nya bynadernas fraskjutande delar ed en finkorni, kritvit slätputs. Särskilt på norrfasaden uttrycker teat visuellt vandrinen från badhuset, via den låälda, finleade berörinen ed dess volyer upp eno våninarna i den nya bynaden. Saantaet utstrålar arkitekturen både strinens en levande lekfull intiitet när de nya bynadernas fasader över dynets tiar reflekterar det oivande ljusets skiftande nyanser putsade volyer skapar pauser däri. öppnas upp ed stora laspartier. Bynadsvolyernas rörelser den arkanta ljusspalten öjliör för sljus att nå lånt in i bynadskroppen sat definie rar överen till badhuset. Mot söder frastår fasaden so er sluten ed ytor koncentrerade till kontors iljöerna. Okrin hörnet ot öst nyttjas fasadens förskjutninar till att nerskalera avelotivet satidit so utsikten ot den rekreativa iljön prioriteras. Flexibel inrednin här ed studieplatser Tak Base Cap 7 GESTTNING Den nordlia fasaden öppnar si upp ot ankostorådet ut ot det rekreativa å-ruet den nya platsbildninen. Fasadens estaltnin relaterar si till de bakoliande faciliteterna synliör däred Höskolans verksahet utåt. De fraskjutna delarna ryer akadeiernas base caps sat de bakoliande radänsalarna so på så sätt får sina uttryck i bynadens yttre for. De indrana delarna skapar förutsätt ninar för attraktiva terrasser på plan 4 5. Mötet ed badhuset sker i tre våninar ed badhusets nordlia trapptorn so arkör för den nya ankosten från capusplatsen. De nya bynadskropparna foar si ed osor till det existerande satidit so badhusets viktiaste otiv är ed iscensätter den nya Höskolans visuella uttryck. Från Drottninatan dras fasaden tillbaka i atuplan Hiss Base Cap IDT Desinstudio 1 66 IDT Desinstudio 10 IDT Desinstudio Kopplin trappa, radänsal Base Cap Base Cap placeras vid foten av en radänsal skapar en kopplin till nästa nivå akadei. en kan öppnas ut till trappan so innehåller studieplatser. 35 Plan 3 1:00 Krönplåt: aluzink natur dras in i sy Glasparti: oväxlande klarlas/translucent las dras in i sy Glasparti: oväxlande klarlas/translucent las Principdetaljer fasadskiva Fasad väst 1:00 Fasad öster ot Drottninatan 1:00 IDT Studio IDT Base cap Forskarlab IDT Verkstad Tvärsnitt eno f.d. badhus nybynad 1:00 Studenthälsan Perspektiv Drottninatan från söder CAMPUS V.0

5 30 BASE CAMP UKK 1 Akadeieet kontor Tak pers , övre 180 pers HÅLLBARHET OCH KORTFATTAD TEKNISK BESKRIVNING Hållbarhet är en fråa o respekt för våra oivninar det vi efterlänar till koande enerationer. Med utspunkt i förståelsen för stadslivet, landskapet den enskilda individen so viktia paraetrar i detta saanhan applicerar vi ett helhetsorienterat hållbarhetsberepp so sträcker si länre än plus inus i en eneriberäknin. Vi aktiverar en holistisk hållbarhetsstratei so adresserar tre hållbarhetsparaetrar: Social Hälsa, Stad Landskap sat Bynad. Geno att ha en bred syn på hållbarhet säkerställs att den nya höskolan år i dialo ed involverar si i kontexten er ett salat lyft till den fysiska iljön i okrin den transforerade stadsdelen. Förståelsen av bynaden so en del av ett större hållbarhetssyste ör att paraetrar so exepelvis faci liteter för ående cyklister, flexibilitet, bynadens proraerin utväxlin ed oivninarna sat avstånd till röna arealer blir betydelsebärande i förhållande till förståelsen av bynadens potential att skapa en hållbar helhet. Vad beträffar konkreta åtärder för att fräja den nya höskolans hållbarhet, både i det lia användandet i staden över tid, ska dessa utöra ett haroniskt koncept intereras tekniskt såväl so arkitektoniskt i bynaden. fasadareal öjliör ett effektivt eneritänk i runden. Installationsförinar kan öras raka korta sat i sin rundlayout enkla däred också effektiva flexibla för fratida anpassninar till varierande verksaheter. Bynadens enkla, repetitiva stoe utörs av ett pelar/ däck-syste. Stonätet har enerösa ått so öjliör flexibla rusindelninar uppbyda av lättväs- laspartisyste. Bynadens stoe kan utföras tun, tillsaans ed den enhetlia förhållandevis djupa bynadskroppen skapas däred oda förutsätt ninar för en naturlit inbyd tröhet under tepe raturväxlinar. Vidare er de nya bynadernas fasadaterial stor frihet i valet av ytterväskonstruktioner, vilket innebär att antinen lätta utfackninsväar eller tuna väar kan väljas alltefter vad er detaljerade eneriberäkninar under processen visar behov av. De nya bynadernas stora takytor skapar idealiska förutsättninar för tillskapande av åtärder för till exepel fördröjnin återanvändnin av renvatten, bidra till en biotopisk ånfald tillvarataande av vind- soleneri. Närheten till ån kan ed fördel utnyttjas för ytterliare enerisnål teperaturrelerin av bynaden. Exepel på livskraftia lånsiktia hållbarhets eneriåtärder so haronierar både tekniskt arkitektoniskt väl ed den nya höskolans utfornin visas i diaraet på plansch 6. Grupparealer 60 pers pers 7 1 pers 15 pers 9 Lärosal 60 pers 1 pers Scenario plan 4 Stonätet har enerösa ått so öjliör flexibla rusindelninar planlösninar pers Pausru pers 3 8 pers pers pers 70 6 pers pers Lärosal 60 pers pers , nedre 10 pers Plan 4 1:00 Höskolans saanhållna bynadsvolyer ed sin strukturellt enkla uppbynad relativt beränsade Huvudentré Fasad norr ot Hanatan 1:00 Fasad söder 1: pers IDT Base cap 30 pers Godshanterin sop Arkiv Fläkt teknik Ländsnitt eno f.d. badhus nybynad 1:00 Lärosal CAMPUS V.0 Lärosal

6 BBR-kravet för den nya Höskolan har beräknats utifrån följande: Golvarea teperatur relerade utryen Atep Atep 9 17 Lednin 1-15 pers 7 del so renoveras en ny- Capus V.0 består av en befintli 17 producerad del. Vid bedönin ed Miljöbynad bedös befintlia delar enlit anual för Befintlia bynader nyproducerade delar sat obynationer enlit anual för nyproduktion. Vissa indikatorer bedös utifrån båda anualerna då avör lästa betyet. Indikatorbetyet kan höjas en nivå o den andra delen har en större Miljöbynad area nya Höskolan ett bättre indikatorbety. I projektet den nyproducerade Den består av en befintli delhar so renoveras två nydelen en större area. byda delar. Vid bedönin ed Miljöbynad bedös befintlia delar enlit anual för Befintlia bynader nyproducerade delar sat Vissa deloråden kräver ätninar beräkninar, nivån på dessa obynationer enlit anual för nyproduktion. Vissa indikatorer bedös indikatorer har bedöts ed utsläe från erfarenheter av tidiutifrån båda anualerna då avör lästa betyet. Indikatorbetyet arehöjas enoförda kända förutsättninar kan således kan en nivåprojekt o densat andra delen har en större area ett bättre behöva uppdateras när ytterliare detaljer krin projektet är kända. indikatorbety. I projektet har de nybyda delarna en större area. Nedan redovisas redovisas en en areerin a-reerinav avtrolit trolitutfall utfallvid viden enmiljömiljöbynedan nadscertifierin sat otivation till respektive indikator. bynadscertifierin sat otivation till respektive indikator. Indikator Aspekt 1 Enerianvändnin Väreeffektbehov 3 Solvärelasttal 5 Ljudiljö 6 Radonhalt 7 Ventilation 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet 10Teriskt kliat vinter 11 Teriskt kliat soar 1 Dasljus Oråde Enerianvändnin Enerisla Ljudiljö Luftkvalitet Fukt Teriskt kliat Dasljus Vatten 14 Dokuentation av byvaror Dokuentation Bynad Effektbehov 13 Leionella Eneri Inneiljö 15 Utfasnin av farlia änen Förekost 16 Sanerin av farlia änen Utfasnin Material 9 ENERGIBANSBERÄKNING Kravspecifikation BBR-krav Enlit BBR 0, äller följande avseende icke eluppvärda lokaler: Delkrav 1: Lokaler skall vara utforade så att den till bynaden levererade specifika enerin inte överstier 80 kwh/ Atep år i kliatzon III. För lokaler ed ett uteluftsflöde so överstier 0,35 l/s per av hyieniska skäl får ett tillä öras otsvarande: 70 x (qedel - 0,35) kwh/ Atep olvarea år i kliatzon III. Där qedel är det enosnittlia specifika uteluftsflödet under upp värninssäsonen får höst tillodoräknas upp till 0 l/s per. I bynadens specifika enerianvändnin inår eneri för upp värnin, varvattenberednin, kofortkyla, fastihetsel en inte verksahetsel. Fastihetsel är den el so är nödvändi för att fastihetens funktioner ska vidakthållas, dvs. i princip el till cirkulationspupar, fläktar, hissar, trappbelysnin etc. Verksahetsel är el kopplad till brukarna deras verksahet. Delkrav : Den hösta enosnittlia väreenoskoefficienten (U) får för de bynadsdelar so osluter bynaden (Ao) inte överstia 0,60 K. Enerianvändninen ska uppå till höst 65 % av BBR enlit klass Guld, Miljöbynad. 10 Förråd 1 Förråd 06 RESULTAT RESULTAT Det beräknade specifika behovet av köpt eneri är, exklusive säkerhetsarinal, RESULTAT Det beräknade specifika behovet av köpt eneri är, exklusive säkerhetsarin Atep årbehovet för Ny av höskolebynad i kvarteret Verkästaren, se 46 kwh/ Det beräknade specifika köpt eneri är, exklusive säkerhetsarinal, al, 46 kwh/ Atep år för den nya Höskolan, se tabell 1 nedan. tabell 1 nedan. 46 Atep år fören Nysäkerhetsarinal höskolebynad i kvarteret se upp till FörkWh/ bynaden finns på uppverkästaren, till 6 kwh/ tabell 1 nedan. finns För bynaden säkerhetsarinal på upp till 6 kwh/ upp till ska beställarkravet på 5enkWh/. Säkerhetsarinalen är nödvändi För enkwh/ säkerhetsarinal på upp till 6 kwh/ upp till Säkerhetsarinalen är nödvändi ska bl.a. beställarkravet på 5 bl.a.bynaden inrya finns svåriheten att. förutse brukarvanor, verksahetens beskaffen. Säkerhetsarinalen är nödvändi ska bl.a. beställarkravet på 5 kwh/ het, användninen, brukarvanor, verksahetstider. inrya svårihetendrifttider att förutse verksahetens beskaffenhet, inrya svåriheten att förutse brukarvanor, verksahetens U för den aktuella bynaden har beräknats till 0,53 beskaffenhet, K ed användninen, drifttider verksahetstider. användninen, drifttider verksahetstider.,7 K K på. Fastiheten uppfyller tillåtet värde,7 på U för den aktuella bynaden har beräknats till 0,53 K ed U för den aktuella bynaden har beräknats till 0,53 K ed,7 höst 0,60 K. K K på. Fastiheten uppfyller tillåtet värde på höst 0,60 K K på. Fastiheten uppfyller tillåtet värde på höst 0,60 K. K. Den nya Höskolan CAMPUS.0 kwh/ AtepAtep CAMPUS VV.0 kwh/ Väreförsörjnin Väreförsörjnin Ventilation 1 Ventilation 1 Väresyste Väresyste 6 6 Tappvarvatten Tappvarvatten Sua Suaväreförsörjnin väreförsörjnin Fastihetsel Fastihetsel El 4 El till tillpupar pupar fläktar fläktar 4 Övri el 5 Övri el 5 Sua fastihetsel 9 Sua fastihetsel Specifik enerianvändnin Säkerhetsarinal till BBR-krav Ovanstående beräkninar visar att enerianvändnin för den nya Höskolan uppfyller Miljöbynads krav för nivå. för Capus V.0 Ovanstående beräkninar visar att enerianvändnin uppfyller Miljöbynads krav för nivå. till ä 1. Sedutak fördröjer renvatten 9. Å-vatten till kylnin 5. Eneri: Återvinnin av överskottsväre från teknikru, styrd belysnin (led) Val av aterial enlit iljödeklarationer t faciliteter för ående cyklister i orådet isk ono in k e l tota beräkn $ BYGGNAD va fun riatio kti n i on er or å de i r e en Holistisk hållbarhetsstratei t 7.Uppsalin återanvändnin av renvatten he na d rö stån h v c a o n sru på å d a st aler are flex trans ibilitet & fo av be ration by else 8. Optierin av nattkylnin ed hjälp av tuna konstruktioner li SOCI & HÄLSA or Hållbarhets- eneriåtärder n 11. Kväveoxider: Fär so renar luften, röna väar (även bra ur kliat väresynpunkt) 10. Intererad vindskyddad solavskärnin - Intellient skuninssyste 9 46 = 1 % 5 80 Perspektiv från nordöst ts STAD & LANDSKAP r e ötesplats Plan 0 1: Fjärrväre Källa: VIP-Enery p till ans r et rh tivt nä llek ko Städcentral Enerikälla 1. Utnyttjande av passiv soleneri Arkiv Stockhol ns lse e ner by nktio fu skulle nå den lästa klassen bör ett radonsäkert utförande av nyproduktion ändå väa upp det totala betyet till. Förbättrinspotential finns. 7. Ventilationsstandard Godkänd OVK finns för befintlia delar av bynaden. Nya delar av bynaden projekteras enlit BBR-krav för uteluftsflöde behovsstyrd ventilation installeras i ru ed varierande belastnin, t.ex. konferensru. Däred sätts nivå. Förbättrinspotential finns o befintlia delar av bynaden uppfyller krav på uteluftsflöden VAV-syste installeras i satlia ru i nya delar av byanden. 8. Kvävedioxid Bynaden lier inte i direkt anslutnin till nåon större vältrafikerad vä. Mätninar krävs dock för att verifiera kvävedioxidhalten i inohusluften. bedös vara rilit en potential för en höre klass finns. 9. Fuktsäkerhet Befintlia delar av bynaden ska inventeras ed avseende på fukt ina fukt- eller vattenskador får förekoa. Nya delar av bynaden projekteras fuktsäkert en diploerad fuktsakkunni knyts till projektet. O inventerin av befintlia delar visar att konstruktioner har betydande kvarvarande teknisk livsländ våtru är dokuenterat väl utförda kan nivån höjas till. I nuläet sätts nivån till. 10. Teriskt kliat vinter - Beräkninar av teriskt kliat koer att behövas för en fullständi bedönin. I nuläet sätts nivån till, vilket också är tillräcklit för att uppnå betyet på bynaden. Potential till förbättrin finns o projektet har abition att nå en höre nivå ino certifierinen. 11. Teriskt kliat soar - Beräkninar av teriskt kliat koer att behövas för en fullständi bedönin. I nuläet sätts nivån till, vilket också är tillräcklit för att uppnå betyet på bynaden. Potential till förbättrin finns o projektet har abition att nå en höre nivå ino certifierinen. 1. Dasljus Beräkninar av sljusfaktor koer att behövas för en fullständi bedönin. Då kriterierna för sljus är relativt höa ibland kan otverkas av kriterier för solvärelast sätts nivån till. Potential för förbättrin finns. 13. Leionella Nya delar av bynaden projekteras enlit kriterier för att otverka leionella teperaturivare onteras på utående varvatten retur i varje vvc-krets. I befintlia delar äts vattenteperaturen åtärder enoförs o bynaden inte klarar kraven på vattenteperatur. Att inska risken för leionella anses prioriterat eventuella åtärder bedös relativt så, däred sätts nivå. 14. Dokuentation av byvaror. Diital lobok upprättas projektet arbetar ed en aterialdatabas. Unefärli änd placerin anes i loboken (äller nya aterial, befintlia aterial bedös under indikator 16). Däred sätts nivå. 15. Utfasnin av farlia änen. Projektet arbetar ed utfasninsänen 4. Teroaktiva däck Kliatfil Stockhol Källa: VIP-Enery Totalt Ca Källa: A-ritninar Totalt Ca befintli bynad Källa: A-ritninar varav varav cabefintli bynad ca 3Ca 300 Ao Källa: A-ritninar Ca Källa: A-ritninar Ao Inohusteperatur 1 C Inohusteperatur 1 C Kliatskal Se Konstruktionsdelar Fönster Befintlia U=,7 Kliatskal Se Konstruktionsdelar,K Fönster Befintlia U=,7 Nya U=,K,K 115 Nya U= Köldbryor 0 % av transissions,k förlusterna Luftläckae vid ±50 bynad Köldbryor 0 %Befintli av transissions 1-15 pers Pa 0,8 l/s, förlusterna oslutande area Ny bynad 34 Luftläckae vid ±50 Befintli bynad 0,3 l/s, oslutande area Pa 0,8 l/s,extern oslutande 0,7 area Internlaster Ny bynad Fastihetseneri Rusluft Verksahetseneri Rusluft 10,0 Källa: VIP-Enery kontor enlit natt 0,3 l/s, 0, oslutande area natt Sveby Extern Internlaster Extern 0,70,4 Tappvarvatten 10,0 Verksahetseneri Rusluft Fastihetseneri Rusluft Källa: VIP-Enery kontor enlit Plan 5 1:00 Personbelastnin natt SvebyKälla: VIP-Enery kontor enlit 0, natt so endast får förekoa i indre ofattnin då ska vara doextern 0,4 Sveby Tappvarvatten Kl. kuenterade i en avvikelselista (äller nya aterial, befintlia ateverksahetstid 8-17 varar Personbelastnin Källa: VIP-Enery kontor enlit rial bedös under indikator 16). Däred sätts nivå. Areat FTX-syste Sveby 16. Sanerin av farlia änen. Det finns en risk att iljö- hälsoventilationsflöde 10 l/s, person, VAV Källa: Eneber Miniikrav på Verksahetstid Kl varar luftväxlin, utåva 9 farlia änen so inte avses saneras påträffas vid en inventerin i Areat FTX-syste SFP,0 den befintlia delen av bynaden. Däred sätts nivå. PoVentilationsflöde 10 l/s, person, VAV Källa: Eneber Miniikrav på Återvinnin 80 % tential för en höre klass finns. luftväxlin, utåva 9 Tilluftsteperatur SFP,018 C Saanfattnin Drifttider80Kl. Återvinnin % 8-17 varar Enlit aktuell bedönin blir bynadens slutlia bety nivå. Tilluftsteperatur 18Kl. C hel Beroende på projektets abitioner finns öjliheter att höja klassen Väresyste Drifttider Kl.Radiatorer 8-17 varar Kl.Fjärrväre hel på ett antal indikatorer vilket kan öjliöra certifierin enlit nivå Enerikälla Väresyste Radiatorer för bynaden. 3. Solceller på tak Fläkt teknik 994 Källa: AFS 009:0 ENERGIBERÄKNING - Indata Indata ENERGIBERÄKNING - Indata Nedanredovisas redovisas indata so använts till beräkninen. dede indata använts beräkninen. Nedan Nedan redovisas de indata soso använts till till beräkninen.. Elproduktion ed vindturbiner Källa: AFS 009:0 7 l/s Beräkninsetod - Beräkninen ärär utförd.1.. Beräkninsetod - Beräkninen utförded edvip-enery VIP-Enery.1.. ENERGIBERÄKNING 1 7 l/s be 1. Enerianvändnin Nivå ett krav. Se dokuentation från eno1. Enerianvändnin förd eneriberäknin. Nivå ett krav. Se dokuentation från enoförd eneriberäknin.. Väreeffektbehov Bedös uppnå nivå. Väreffektbehovet beror på transissions-, läckae- ventilationsförluster. Utifrån de. Väreeffektbehov Bedös uppnå nivå. Väreffektbeuppskattade antana, areor, köldbryor, diensionerande hovet beror på transissions-, läckae- ventilationsförluster. Utiinneteperatur uteteperatur, inblåsninsteperatur, läckaeflöde, från de uppskattade antana, areor, köldbryor, diventilationsflöde teperaturverkninsrad återvinnin so eneri ensionerande inneteperatur uteteperatur, inblåsninsteberäkninen är baserad på beräknas klassnin Silver uppnås. peratur, läckaeflöde, ventilationsflöde teperaturverkninsrad 3. Solvärelast Då solavskärnin installeras bedös solvärelasten kunna uppnå nivå. 4. Enerisla Mälardalens höskola arbetar aktivt ed fratidens eneri däred bedös en hö abitionsnivå för indikator 4 vara rili. Bynaden kan till stor del drivas av eneri från förnyelsebara enerikällor. Fjärrväre i Eskilstuna räknas till 8% eneriklass 18% till eneriklass 4. O fjärrväre används bör uppnås o verksahetsel fastihetsel koer från sol, vind, vatten eller industriell spillväre. O t.ex. värepup används bör enerin so driver värepupen koa från förnyelsebara enerikällor. Däred sätts nivå. 5. Ljudklass Minst två av ljudparaetrarna, ljud från installationer, luftljudsisolerin, steljudsisolerin ljud utifrån koer att uppfylla ljudklass B, övria ljusklass C. I befintlia bynadsdelar kan ljudätninar krävas, alternativt ett lyssninstest. I nuläet sätts nivå. 6. Radon Nya delar av byanden utförs radonsäkert. I befintlia delar åste ätninar öras ed avseende på radon. O befintlia delar Godshanterin Ca 400 Kliatfil Atep Atep 5 pers 51 - Rektor Miljöbynad 7 4 Enerisla Ledelse Förru 5 65 för ledninen 30 pers 81 Totalt antal personer Genosnittlit Genosnittlituteluftsflöde uteluftsflödeför förlokalen lokalenärär0,35 0,35l/s, l/s, en en noralvecka noralvecka under uppvärninsperiod. uteluftsflöde för lokalen är 0,35 l/s, en noralvecka under Genosnittlit uppvärninsperiod. under uppvärninsperiod. Enerikravet enlit BBR = 80 kwh/, Atep år för lokaler, Aför år för lokaler Enerikravet enlit BBR = 80 kwh/ tep år lokaler 5 kwh/,, Atep år för lokaler Enerikravet enlit BBRA=tep 80 kwh/ tep år för lokaler 5 kwh/, A 5 kwh/, Atep år för lokaler Beräkninsetod - Beräkninen är utförd ed VIP-Enery Ca 400 1h per var 8h hel Hyieniskt luftflöde 15 Totalt antal personer Drifttid per vecka under uppvärnin Hyieniskt luftflöde 51 1 utryen 1hrelerade per var 8h hel n 18 Golvarea teperatur- Drifttid per vecka under uppvärnin de sta ni de sta aktiv livsstil, övre 10 pers 77 dri unde ft & rhåll CAMPUS V.0