Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:"

Transkript

1 1

2 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e-post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1 jan Henning Elvtegen, e-post: henning.elvtegen@lio.se (fr. 1 jan Denna östgötarapport baseras på följande publikationer: Dessa publikationer finns tillgängliga på SKL:s hemsida: 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning SYFTE... 4 RAPPORTENS UPPLÄGG... 4 FELKÄLLOR... 5 HUR KAN JAG FÅ VETA MER OM RESULTATEN? INTRODUKTION ÅRS ÖJ INNEHÅLLER FLER INDIKATORER ÄN NÅGONSIN TIDIGARE LIÖ:S RESULTAT ÄR BLAND DE BÄSTA I LANDET ENLIGT SKL:S INDEXRAPPORT LIÖ STÅR SIG FORTSATT VÄL I EN RELATIV JÄMFÖRELSE MED ANDRA LANDSTING LIÖ HAR FÖRBÄTTRAT SIG PÅ FLER OMRÅDEN ÄN TIDIGARE SAMMANFATTNING AV ÖJ HOS OCH ÖJ CANCER ÖJ CANCER SAMMANFATTNING: ÖJ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2014 DEL 1 ÖVERGRIPANDE INDIKATORER ÖVERGRIPANDE INDIKATORER HÄLSOINRIKTAD SJUKVÅRD KOSTNADER FÖRTROENDE OCH PATIENTERFARENHETER TILLGÄNGLIGHET ÖJ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2014 DEL 2 - SJUKDOMSGRUPPSVISA INDIKATORER DIABETES HJÄRTSJUKVÅRD GRAVIDITET, FÖRLOSSNING OCH NYFÖDDHETSSJUKVÅRD INTENSIVVÅRD KIRURGI KVINNOSJUKVÅRD ORTOPEDI STROKE PALLIATIV VÅRD PSYKIATRI REUMATOID ARTRIT (RA) ÖGONSJUKVÅRD, HIV, CEREBRAL PARES OCH MS BILAGA RESULTAT JÄMFÖRT MED RIKET SAMT FÖRÄNDRINGAR, OMRÅDE FÖR OMRÅDE BILAGA SIGNIFIKANTA RESULTAT JÄMFÖRT MED RIKET, SAMT SIGNIFIKANTA FÖRÄNDRINGAR, OMRÅDE FÖR OMRÅDE BILAGA TABELLER FRÅN SKL:S RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER I ÖVERBLICK BILAGA INDIKATORVIS REDOVISNING AV PLACERING, MÄTVÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET SAMT PROCENTUELL FÖRÄNDRING

4 Inledning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar för nionde året i rad rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (ÖJ HoS 2014). Dessutom publiceras i år en separat rapport om cancerområdet ÖJ Cancersjukvård 2014 för andra gången i ordningen. Den senaste ÖJ Cancer utkom De båda rapporterna redovisar mestadels resultat från år Ofta redovisas dock resultat för flera sammanslagna år för att uppnå tillräcklig datamängd för att resultaten ska bli statistiskt säkra. Detta gör att resultaten kan påverkas av insatser i vården som ligger flera år tillbaka i tiden. Rapporterna innehåller ett stort antal indikatorer, vars resultat ger en bild av hälso- och sjukvården. Resultaten berör fyra olika aspekter av vården: Medicinsk kvalitet Tillgänglighet Förtroende och patienterfarenheter Kostnader Syfte Syftet med denna rapport, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2014 ett östgötaperspektiv, är att ge politiker och medarbetare i landstinget en strategisk överblick av resultaten i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer De båda rapporterna kan tillsammans med denna östgötarapport, utgöra ett underlag för uppföljning, ledning och styrning, och ge vägledning i följande frågor: Vilka är landstingets starka områden och var finns brister som behöver åtgärdas? Rapportens upplägg Årets östgötarapport ser något annorlunda ut än tidigare års. Resultaten i Öppna jämförelser analyseras inte sällan på en övergripande nivå med hjälp index. Indexen bygger på sammanslagningar av ett stort antal indikatorer som beskriver en särskild aspekt eller område inom vården, exempelvis tillgänglighet eller ortopedi. Indexen räknas vanligen fram av SKL. Indexen ger en något förenklad bild av vårdens resultat, och visar exempelvis inte om vården har förbättrat sina egna resultat över tid, eller vilka indikatorer som har bra eller dåliga resultat. Indexen har tidigare fått relativt stort utrymme i de östgötarapporter som publicerats. SKL har även i år räknat ut index, vilka publicerats i rapporten Öppna jämförelser i överblick 2014.(Rapporten kan laddas ned här.) Indexen, som visar att Östergötlands resultat i jämförelse med andra landsting är mycket goda, kommenteras i inledningen av denna rapport, men ges något mindre utrymme än föregående år. Anledningen är att indexen, även om de ger en god överblick över resultaten inom olika områden, är trubbigare än enskilda indikatorer som utgångspunkt för förbättringsarbete. När vårdområde för vårdområde avhandlas i denna rapport bildar därför enskilda indikatorer, snarare än index, utgångpunkt. Enskilda indikatorer som bedöms vara särskilt viktiga att uppmärksamma kommenteras. Fokus ligger inte minst på 4

5 vad som förbättrats, samt inom vilka områden ytterligare förbättring behöver komma till stånd. I rapportens inledande kapitel diskuteras några övergripande resultat, och en sammanfattning av de viktigaste punkterna i årets öppna jämförelser ges. I detta kapitel kommenteras också de index som SKL beräknat i ovan nämnda rapport (kap 1). Sedan vidtar en mer detaljerad redogörelse för cancerområdet genom en analys av resultaten i ÖJ Cancer (kap 2). ÖJ HoS är i år uppdelad i två delar. Den första delen, vars resultat analyseras i kapitel 3, handlar om övergripande indikatorer utan direkt hemvist i ett givet sjukdomsområde, såsom exempelvis dödlighet och säker vård (kap 3). ÖJ HoS:s andra del innehåller ett stort antal sjukdomsspecifika indikatorer, och beskrivs i rapportens fjärde kapitel (kap 4). Rapporten har ett antal bilagor. Sist i denna rapport återfinns bilaga 4. Där redovisas landstingets resultat i förhållande till rikssnittet, landstingets förändring sedan senaste mätning och landstingets placering i förhållande till andra landsting för samtliga indikatorer där resultaten delats upp på landstingsnivå (253 st.). Felkällor Det bör noteras att författarna till denna rapport endast haft tillgång till icke färdigkorrigerat material från Socialstyrelsen och SKL vid arbetet med denna rapport. Mindre felaktigheter i jämförelse med de per den 3 december publicerade ÖJ HoS och ÖJ Cancer kan därför förekomma. Hur kan jag få veta mer om resultaten? En förutsättning för en djupare analys av Öppna jämförelser, samt för mer systematisk uppföljning och kvalitetsutveckling, är att gå bortom sammanslagna resultat och analysera enskilda indikatorer. Detta görs i viss mån i denna rapport, men är också en fråga för berörda verksamheter. För den som vill bilda sig en uppfattning av de östgötska resultaten på indikatornivå i relation till riksnivån respektive bästa och sämsta landsting rekommenderas bilaga 4 för att identifiera kraftigt avvikande indikatorer. Relevant för en noggrann analys är också indikatorernas utveckling över tid. Dessa redovisas på ett lättförståeligt sätt i en excelfil som senast den 8 december kommer att publiceras på landstingets intranät och finns även tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats. 5

6 1. Introduktion års ÖJ innehåller fler indikatorer än någonsin tidigare Antalet indikatorer som getts öppna-jämförelse-status har under det senaste året ökat kraftigt. I ÖJ HoS 2013 redovisades 153 indikatorer på högsta aggregeringsnivå 1 nedbrutna på landstingsnivå. ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 innehåller betydligt fler. Sammanlagt redovisas 253 indikatorer på högsta aggregeringsnivå nedbrutna på landstingsnivå. Det totala antalet indikatorer är något högre då vissa indikatorer endast redovisas på sjukhusnivå eller på regionnivå. Denna rapports fokus ligger på de indikatorer där jämförelser görs på landstingsnivå. Sedan ÖJ 2013 har ett flertal nya områden med indikatorer tillkommit, bland annat områdena säker vård, cerebral pares och hälsoinriktad sjukvård. Dessutom har befintliga områden utökats med fler indikatorer. Detta gäller exempelvis stroke och diabetes. Det största tillskottet står dock cancerområdet för, vilket samlar 73 av de 253 ovan nämnda indikatorerna. Som jämförelse ingick endast 16 cancerindikatorer i ÖJ HoS Överlappningen mellan ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 är ganska liten, men några indikatorer återfinns i båda publikationerna. 1.2 LiÖ:s resultat är bland de bästa i landet enligt SKL:s indexrapport SKL har i rapporten Öppna jämförelser i överblick 2014 beräknat ett stort antal index för att beskriva resultaten i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer Indexen har beräknats på ett liknande sätt som tidigare år. Index har dels beräknats för olika vårdområden, dels på totalnivå där flera olika vårdområden slagits samman. LiÖ faller mycket väl ut i de totalindex som beräknats, liksom följaktligen även i ett flertal av de index som beräknats för olika vårdområden. I tabell 1, som är hämtad ur ovan nämnda SKL-rapport, återfinns en rad totalindex. Av tabellen framgår att Östergötland har bäst indexvärde i landet (tillsammans med Kalmar, Halland och Jönköping, som har samma värde) för det vägda (viktade) 2 totalindex där indikatorerna från ÖJ HoS ingår. I ett ovägt index där även cancer ingår har Östergötland återigen bästa resultat tillsammans med Kalmar. SKL har också delat upp indikatorerna i ÖJ HoS (ej ÖJ Cancer) i rena resultatindikatorer 3 ( resultat ), processindikatorer ( process d.v.s. indikatorer som indikerar om vården utförs på ett visst sätt) och tillgänglighetsindikatorer ( tillgänglighet 4 ). Av tabell 1 framgår att 1 Med högsta aggregeringsnivå avses största möjliga totalgrupp i länet. För de allra flesta indikatorerna avses då män och kvinnors sammanslagna resultat. För några indikatorer t ex rörande prostatacancer, bröstcancer, kvinnosjukvård och graviditets- och förlossningsvård - är dock det ena könet högsta aggregeringsnivå. 2 Det vägda totalindexet har tagits fram på följande sätt: Utifrån denna indelning har även ett viktat totalindex tagits fram, där process- och tillgänglighetsindikatorerna har givits vikten 15 procent vardera (totalt alltså trettio procent) och resultatindikatorerna givits vikten sjuttio procent. Det innebär att processindikatorerna viktas ned (från 33 procent), och att framförallt resultatindikatorerna viktas upp (från 55 procent). Även tillgänglighetsindikatorerna viktas upp något (från 10 procent). Detta sätt att beräkna totalindex ger en något mindre spridning än beräkningar med annan viktning gjorda tidigare år. I övrigt är resultaten utifrån de olika sätten att räkna påfallande likartade. Källa: Öppna jämförelser i överblick Vilka indikatorer som är resultat-, process-, respektive tillgänglighetsindikator framgår av Bilaga 1 till ÖJ HoS, som finns på SKL:s hemsida, 4 I detta index ingår inte endast de indikatorer som samlas under rubriken tillgänglighet i ÖJ HoS, utan även indikatorer som rör tillgänglighet men som placerats under respektive vårdområde i rapporten ÖJ HoS. I vårdområdena Kirurgisk behandling, Ortopedi, Ögonsjukvård, Psykiatri, Kvinnosjukvård m fl finns 6

7 Östergötland har näst bästa resultat på processindikatorerna och resultatindikatorerna, samt bäst resultat i landet i tillgänglighetsindexet. Med utgångspunkt i SKL:s rapport, och de metoder som där använts, kan således sägas att LiÖ har mycket goda resultat i jämförelse med övriga landet. Som framgår av tabell 1 har LiÖ också lägst strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i landet. Ett diagram som visar sambandet mellan strukturjusterad kostnad och resultatet i det vägda totalindexet finns i bilaga 3. Tabell 1 (Källa: SKL-rapporten Öppna jämförelser i överblick 2014) Tidigare indexberäkningar från SKL Av tabell 2 nedan framgår resultaten från de totalindexberäkningar SKL gjort under tidigare år. Färgerna, som satts av SKL, är satta utifrån följande: Placering 1-7 grön, placering 8-14 gul, placering röd. Indexen är inte riktigt jämförbara från år till år då en del indikatorer tillkommit, justerats eller bytts ut. Det är dock noterbart att det, trots detta, under de år SKL nämligen tillgänglighetsindikatorer som SKL tagit med när de beräknat tillgänglighetsindexet i tabell 1. Resultatet i tillgänglighetsindexet i tabell 1 ger således en mer fullödig bild av tillgängligheten än de 7 indikatorer som ingår under området Tillgänglighet som kommenteras i avsnitt 3.5 nedan. Det faktum att fler indikatorer finns med i SKL:s index än i nämnda stycke förklarar varför LiÖ:s resultat i indexet är bättre än resultatet för de 7 indikatorerna som kommenteras i avsnitt 3.5 7

8 tagit fram index är ungefär samma landsting som varit i topp i landet, nämligen huvudsakligen landstingen i sydöstra sjukvårdsregionen samt Halland och Kronoberg. Tabell 2 (Källa: SKL-rapporten Öppna jämförelser i överblick 2014) Indexberäkningar för respektive sjukdomsområde SKL har också beräknat index för olika sjukdomsområden. Utgångspunkten har varit den uppdelning av indikatorer som finns i rapporterna ÖJ HoS och ÖJ Cancer. Några av indexen, framförallt de om HIV, cerebral pares, MS och ögonsjukvård bygger dock på ett mycket litet antal indikatorer. Resultaten av indexberäkningarna, med den färgläggning som redogjorts för ovan, återfinns i tabell 3 på nästa sida. Områden där LiÖ enligt indexberäkningarna ligger bland de bästa i landet är bland annat diabetes, ortopedi, stroke, psykiatri, palliativ vård, hjärtsjukvård och cancer. Jämförelserna är dock relativa och framförallt inom cancer finns fortsatt förbättringspotential inom flera olika diagnoser även om resultaten förbättrats (se diskussion i kap 2). Även tillgänglighetsområdet uppvisar en vid jämförelse gott resultat, trots att detta index, till skillnad från det i tabell 1 som bygger på 17 indikatorer, endast bygger på de 7 allmänna indikatorer som ligger under rubriken Tillgänglighet i ÖJ HoS. Framförallt förefaller tillgängligheten ha förbättrats i jämförelse med läget för ett par år sedan, såväl i relation till andra landsting som i absoluta termer. Områden där LiÖ enligt indexberäkningarna ligger sämre till är främst förtroende och patienterfarenheter, samt kategorin dödlighet, hälsotillstånd m.m. Detta kommenteras i avsnitt 3.1 och 3.4 nedan. 8

9 Tabell 3 (Källa: SKL-rapporten Öppna jämförelser i överblick 2014) 9

10 Varför är det nödvändigt att analysera bortom indexen? Skulle då denna östgötarapport kunna sluta här? Svaret är nej. Index ger en förenklad bild, och en djupare analys behövs. Fördelen med index är att de kan skapa överblick i ett omfattande datamaterial. I många sammanhang finns behov av att få en sammanfattande bild av landstingets resultat. Index ger en enkel signal om var det förbättringsarbete som Öppna jämförelser syftar till i första hand skall sättas in. Men, det finns flera problem med index. De viktigaste, vilka listas i SKL:s rapport 5, är dessa: Som index beräknas är det enbart ett relativ mått. Det säger inget om vårdens resultat i absoluta termer. Ett högt indexvärde visar att landstinget har goda resultat i förhållande till övriga landsting. Även landsting med lågt indextal kan ha goda värden om alla landsting ligger bra till. Indexvärdena beräknas utifrån högsta och lägsta värde på respektive indikator. Det medför att spridningen i värden mellan landstingen inte påverkar indexvärdet. Det högsta värdet får alltid indextalet 1 och det lägsta indexvärdet 0, oavsett avståndet i underliggande indikatorvärden. Skillnader mellan landstingen tenderar därmed att överdrivas. För några av indikatorerna är spridningen låg medan andra uppvisar en stor spridning. Vid beräkning av indexvärden för de olika sjukdomsgrupperna ges varje indikator samma vikt. Indikatorerna skiljer sig emellertid i flera viktiga avseenden. Några avser medicinska resultat, t.ex. komplikationer efter inkontinensoperation, medan andra är s.k. processindikatorer, t.ex. dagkirurgiska operationer av livmoderframfall. Indexet för kvinnosjukvård väger samman dessa indikatorer med samma vikt. Indexberäkningen tar inte hänsyn till hur säkra de underliggande värdena är. Därmed får icke-signifikanta skillnader lika stor vikt som signifikanta skillnader. Ovanstående innebär att försiktighet bör iakttas vid tolkningen av indexen, och i synnerhet för de vårdområden där indexet baseras på få indikatorer. Det innebär dock inte att index helt saknar poänger. Det faktum att det under ett flertal år är ungefär samma landsting som placerat sig högt upp trots att viktningen varierat, trots att vissa indikatorer bytts ut, och trots att ett stort antal indikatorer lagts till 2014, talar för att indexresultaten i stort knappast kan avfärdas som slumpkänsliga eller dylikt. För förbättringsarbete är det dock nödvändigt att titta närmare på resultaten område för område för att identifiera enskilda indikatorer där en analys av resultaten och åtgärder för förbättringsåtgärder förefaller mest angelägna. Det är detta som resten av denna rapport ägnas åt. 1.3 LiÖ står sig fortsatt väl i en relativ jämförelse med andra landsting Innan en analys område för område presenteras, görs ytterligare några övergripande iakttagelser om LiÖs resultat i förhållande till andra landsting i stort. Iakttagelserna görs här med utgångspunkt i enskilda indikatorer, inte index. Vid en jämförelse av samtliga landstings placeringar för de 253 indikatorer där resultat på landstingsnivå finns, står sig LiÖ fortsatt väl. LiÖ är, med god marginal, landet fjärde största landsting. Storleken gör att sannolikheten för 5 Öppna jämförelser i överblick 2014, s. 3 10

11 extrema resultat (första- eller sistaplaceringar) är mindre för LiÖ än för mindre landsting. LiÖ har trots detta bäst resultat i landet för drygt 20 indikatorer. Områdena palliativ vård, stroke, diabetes och kostnader innehåller flera sådana förstaplaceringar. LiÖ placerar sig högt inom enskilda indikatorer inom flertalet områden, och för ungefär 30 % av de 253 indikatorerna ligger LiÖ bland de 4 bästa landstingen. Bland dessa indikatorer märks även ett flertal tillgänglighetsindikatorer som mäter dels väntetider för kirurgiska och ortopediska ingrepp, dels väntetider och telefontillgänglighet i primärvården. Vid traditionell indelning av de 21 landstingen i tre grupper, återfinns LiÖ i den bästa tredjedelen landsting för 42 % av indikatorerna (tabell 4). Tabell 4 LiÖ:s placeringsrörelser i förhållande till andra landsting är sammantaget trots att ett stort antal indikatorer inom cancerområdet tillkommit - inte så stora. LiÖ:s resultat inom cancerområdet i relation till andra landsting (d.v.s. placeringarna på dessa indikatorer), är något sämre än för övriga områden sammantaget. Andelen placeringar 1-7 har sedan ÖJ 2013 sjunkit något, medan andelen placeringar 8-14 är relativt konstant. Skillnaderna mellan landstingen är många gånger små, och utvecklingen över tid är många gånger mer väsentlig än den enskilda placeringen jämfört med ett annat landsting. Tabell LiÖ har förbättrat sig på fler områden än tidigare En god placering i förhållande till andra landsting är knappast något värd om den är frukten av en försämring kombinerad med en ännu större försämring hos de andra landstingen. En viktig del av analysen är därför att undersöka hur de egna indikatorresultaten de facto utvecklas över tid. Tabell 6 visar indikatorernas utveckling sedan förgående mätperiod, vilket oftast är året innan. Av tabellen framgår att en klart större andel indikatorer förbättrades än försämrades (66 % respektive 34 %). Om indikatorerna i ÖJ Cancer analyseras separat, framgår att andelarna som förbättrats respektive försämrats där är princip desamma, 65 % respektive 35 %. (Se tabell 7 nedan). Vidare framgår av tabell 6 att andelen indikatorer som förbättrats sedan tidigare var större i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer 2014 än i ÖJ HoS Resultaten går således i högre utsträckning åt rätt håll i årets rapporter än i 2013 år rapport. 11

12 Tabell 6 Men borde inte den tekniska utvecklingen göra att vården förbättrades på 100 % av indikatorerna? För det första beror inte alla indikatorer av teknisk utveckling, och för det andra är det fullt rimligt att vissa resultat försämras under enskilda år för att ur ett längre perspektiv förbättras. För stora aktörer blir dock sådana dippar i kurvan mindre vanliga. Men, inte heller riket har förbättrats på 100 % av indikatorerna. En snabb räkning visar att riket förbättrat sig på omkring 80 % av de 253 indikatorerna. Det område där försämringar jämfört med föregående år är vanligast på riksnivå är området Förtroende och patienterfarenheter. Försämringar på detta område finns dessvärre också i Östergötland, vilket kommenteras i avsnitt 3.4. Efter denna övergripande inledning följer nu en sammanfattning av utvecklingen inom de viktigaste områdena i ÖJ HoS 2014 och ÖJ Cancer Sammanfattning av ÖJ HoS och ÖJ Cancer 2014 Antalet områden och indikatorer inom ÖJ blir allt fler. En positiv sida av detta är att en allt större del av vården täcks av ÖJ, men samtidigt blir det allt svårare att få en bra överblick. Tillkommande indikatorer gör det också svårare att jämföra område för område med föregående år då indikatorerna för områdena till del förändras. Inom vissa områden är också antalet indikatorer få vilket gör det svårt att få en rättvis bild av resultaten. Det underlättar att få en överblick över bra och mindre bra områden om de olika områdena sammanfattas på något sätt. Samtidigt är det en risk att viktiga indikatorer döljs. Varje område innehåller, vanligen, både bra och mindre bra resultat. De bra resultaten skall man bygga vidare på och de svaga resultaten behöver utvecklas i det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet. För varje område framgår starka och mindre bra resultat i bilaga 4 där resultat återges för varje enskild indikator jämfört med rikssnittet och jämfört med föregående år samt även landstingets placering bland de 21 regionerna/landstingen. Att enbart titta på en enskild placering kan dock ofta bli missvisande då det ofta är mycket små reella skillnader mellan landsting som ligger nära varandra placeringsmässigt. Det är nödvändigt att titta på varje enskilt resultat. Ett jämförelsevis mindre bra resultat kan vara bra jämfört med gemensamt satta målnivåer eller i realiteten inte skilja sig signifikant. Samtidigt kan ett jämförelsevis bra resultat vara långt från ett önskvärt målvärde. Ett exempel på detta är 12

13 resultaten för behandling med läkemedel mot benskörhet, där LiÖ placerar sig bäst men fortfarande ligger mycket långt från en önskvärd målnivå. Förenklat kan man dela upp årets ÖJ i 18 medicinska områden (inklusive cancerområdet). Cancerområdet är dessutom uppdelat i 11 delar/områden. Utöver detta så redovisas indikatorer för de tre områdena Tillgänglighet, Förtroende och patienterfarenheter och Kostnader. Av de medicinska områdena så ligger landstingets resultat, utifrån SKL:s rapport Öppna jämförelser i överblick 2014 bland de sju främsta landstingen för 9 områden (kirurgi, ortopedi, hjärtsjukvård, stroke, psykiatri, intensivvård, palliativ vård, kvinnosjukvård och cancer), bland de mellersta landstingen (8-14 placering) för 7 områden (hälsoinriktade indikatorer, säker vård mm, ögonsjukvård, vård vid HIV, MS, reumatoid artrit samt graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård) och i lägsta tredjedelen (placering 15-21) för 2 områden (övergripande indikatorer-dödlighet mm och vård vid cerebral pares,). Området kostnader och tillgänglighet ligger i den bästa tredjedelen medan området förtroende och patienterfarenheter ligger i den nedre tredjedelen. Inom cancerområdet är resultaten goda inom palliativ cancervård, med undantag av att flera patienter har registrerade trycksår vid bortgång - ett exempel på ett viktigt område som behöver förbättras kraftigt. Bröstcancerområdet ligger fortfarande under ett beräknat rikssnitt men även inom detta område har förbättringar skett. Resultaten inom cancerområdet utvecklas ytterligare i kap 2. Det är viktigt att komma ihåg att det, öven inom sjukdomsspecifika områden där LiÖ:s resultat ligger över rikssnittet, och även ibland inom områden där LuÖ är bland de bästa i landet, finns enskilda indikatorer med sämre resultat som behöver analyseras närmare och förbättras. Det finns ett område där landstingets resultat successivt har försämrats i relation till andra landsting under de senaste åren. Det gäller exempelvis avseende dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer, hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet och förväntad medellivslängd. Men resultaten följer samma förändring som riket i övrigt och försämras inte i reella tal utan även dessa övergripande indikatorer följer samma trend som för landet i övrigt d.v.s. sjunkande dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer och ökad förväntad medellivslängd. Detta är indikatorer som inte enbart kan påverkas av sjukvårdsinsatser utan bestäms även av sociala och andra faktorer. Sammanfattningsvis så är resultaten i ÖJ goda men det är nödvändigt att inte bara bedöma de övergripande resultaten utan varje enskild indikator behöver analyseras. Resultaten visar också att det även fortsättningsvis finns många områden som behöver förbättras men också att stora delar av landstingets sjukvård har goda resultat och inte enbart inom det medicinska området. För närmare beskrivning hänvisas till respektive sjukdomsspecifikt område nedan och till bilaga 4. 13

14 2. ÖJ Cancer 2014 Under 2014 släpps en särskild rapport med öppna jämförelser på cancerområdet (ÖJ Cancer). ÖJ Cancer visar landstingens resultat för 73 indikatorer. Resultaten avser 10 olika cancerformer. Ett särskilt avsnitt om den palliativa vården vid cancer finns också med. För att se resultat och förändring för enskilda indikatorer, var god se bilaga Sammanfattning: Resultaten tyder på en generell förbättring, men exempelvis väntetiderna från remiss till behandling sticker fortfarande ut för vissa diagnoser. Landstinget har satsat mycket på att förbättra bröstcancerprocessen och flera delar har förbättrats men det finns fortfarande tydliga behov av fortsatt utvecklingsarbete. Det är dock viktigt att komma ihåg att data i ÖJ mestadels är från När det gäller redovisad relativ överlevnad för de olika cancertyperna så föreligger dock inga signifikanta skillnader jämfört med rikssnittet. Cancerområdet är definitivt ett av de områden som behöver fortsatt stort fokus och förbättringsarbete och kommer även framöver att behöva prioriteras inom landstinget men också inom hela sydöstra sjukvårdsregionen. Tabell ÖJ Cancer område för område Bröstcancer (tabell 7): Det finns fjorton indikatorer inom området. Fyra är bättre men tio är sämre än rikssnittet. Ungefär hälften har förbättrats och lika många försämrats jämfört med förra året. Det är fortfarande en del vårdprocessindikatorer som är sämre och har i vissa fall försämrats. Glädjande är dock att väntetiden mellan besök och behandling nu är något bättre än rikssnittet.. Det finns en tydlig definition från socialstyrelsen vilka deltagare som skall ingå vid en multidisciplinär konferens. Två indikatorer som försämrats är antalet patienter som tagits upp på multidisciplinär konferens före och efter operation. Bröstkirurg, onkolog, patolog, radiolog (mammografiläkare), kontaktsköterskor från Onkologiska och Kirurgiska klinikerna diskuterar bäst lämpliga åtgärder. Inregistrering i INCA (nationellt kvalitetsregister) bygger på att alla disciplinerna ska ha deltagit aktivt vid konferensen. Under sommaren 2013 hade vi avsaknad av patolog (fysiskt närvarande) på de flesta sommarmånader. Det fanns även veckor då inte radiolog var närvarande. Oavsett detta så har varje kvinna med misstanke på cancer och verifierad cancer tagits upp på konferensen och muntligt diskuterats och ett konferensförslag har arbetats fram. Omoperation pga tumördata gäller för de kvinnor som primärt opereras med bröstbevarande kirurgi. Vi har ökat antalet bröstbevarande kirurgi samtidigt som vi har 14

15 ökat lite i antal omoperationer pga tumördata vilket kanske kan vara en förklaring men data behöver analyseras närmare. Under 2012 hade vi något färre omoperationer än 2013 pga komplikationer. Kvalitetsmålet avseende omoperation pga komplikationer är satt till < 2 % och resultatet har granskat dessa utifrån olika variabler, men inget tydligt mönster har ännu framkommit. När det gäller planerad behandling med Trastuzumab efter operation vid HER2-positiv bröstcancer och cytostatikabehandling så analyseras HER-2 på samtliga patienter. Men även om det planeras för denna behandling kan det vid besök på onkologen framkomma kontraindikationer för denna behandling och då ges inte heller Trastuzumab då detta inte ges i singeldrog. Bröstcancer fortsätter att vara ett viktigt fokusområde och det pågår inom samtliga delar ett fortsatt utvecklingsarbete Gynekologisk cellprovtagning (tabell 8): Området har endast en indikator, och den beskriver hur vanligt det är att östgötska kvinnor tar gynekologiska cellprov inom rekommenderade tidsintervall. Liksom föregående år är resultatet något sämre än rikssnittet. LiÖ har en något lägre täckningsgrad av cellprover tagna inom det gynekologiska screeningsprogrammet för livmoderhalscancer jämfört med landet i övrigt. Täckningsgrad mäts som ett sammanvägt mått hos kvinnor år och bygger på 3 1/2 år intervall års ålder och 5 1/2 års intervall års ålder. Beräkningen av indikatorn görs som prevalensmått utifrån faktisk befolkning inom området vid ett givet årsskifte. LiÖ har tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköping under 2014 beslutat om ett gemensamt vårdprogram gällande cervixcancerprevention och i det säkrat nyckelvariabler för kvalitetsmätning. Den 1 april 2014 blev cellprover tagna inom screeningverksamheten gratis i Östergötland och det är ännu inte känt om det kommer påverka täckningsgraden. Under 2014 har LiÖ infört telefontider för av- och ombokning för att öka tillgängligheten. Det pågår även ett arbete med att införa möjligheter till av- och ombokning via Mina Vårdkontakter (MVK). Under 2015 kommer LiÖ att införa den nya Nationella kallelsen och även få tillgång till ett webbaserat processregister (Cytburken) för att kunna erbjuda alla patienter som kommer till Kvinnokliniken ett cellprov vid rätt tidpunkt. Huvud-hals cancer (tabell 8): Området innehåller endast 2 indikatorer. Framförallt inom väntetider är LiÖ sämre än riket men det har skett förbättringar de senaste åren och arbetet med att korta väntetiderna ytterligare fortsätter. Tabell 8 Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer, tabell 8): Hela 23 indikatorer. Femton indikatorer är bättre än rikssnittet medan åtta är sämre. Sexton indikatorer har förbättrats med 1 % eller mer medan fyra visar motsvarande försämring jämfört med föregående mätning. När det gäller indikatorer för olika komplikationer så varierar dessa från år till år då antalet patienter som drabbas av allvarliga komplikationer är litet. Detta gäller exempelvis anastomosinsufficiens men även de som, av olika orsaker, avlider efter operation. Men alla komplikationer analyseras för att identifiera förbättra resultaten. När det gäller indikatorn vårdtid > 11 dagar kan en bidragande orsak till att vi har en längre vårdtid vara att vi i Linköping, som enda center i Sverige, rutinmässigt opererar levermetastaser och den primära koloncancern vid samma vårdtillfälle 15

16 (synkron operation) vilket vi vet förlänger vårdtiden men sparar in ett andra vårdtillfälle och operation. Även omoperation för koloncancer är i denna jämförelse hög men vid en kontroll för perioden så har en kraftig förbättring skett genom åtgärdsprogram genom olika åtgärdsprogram. Även andra delar av vårdprocessen behöver förbättras (starexempelvis t av cellgiftsbehandling inom fastställd tid). Det är glädjande att vi, trots detta, ser en rad förbättringar i de öppna jämförelserna. Det som sticker ut är att vi har blivit klart mer strukturerade i vårt sätt att omhänderta patientgruppen. Det ser man genom hög andel patienter som diskuterats i multidisciplinär konferens, deltagande i FOU och som en surrogatvariabel även undersökta lymfkörtlar. Lungcancer (tabell 8): Området beskrivs av sju indikatorer varav fyra är lika eller bättre än rikssnittet medan 2 är sämre. Fyra av indikatorerna har förbättrats sen föregående år medan en försämrats. Generellt således en viss förbättring. Relativa 1-årsöverlevnaden är möjligen något bättre, dock inte signifikant, än rikssnittet. Multidisciplinär konferens sticker ut positivt, signifikant fler patienter tas upp för sådan konferens i Östergötland än för rikssnittet, men förbättringspotential finns ändå. Även övriga enskilda indikatorer ligger ungefär på samma nivå som för riket med undantag för väntetiden från remissankomst till behandlingsstart. En osäkerhet är palliativ kemoterapi där registeret mäter första palliativa behandling som även kan vara exempelvis strålbehandling. Det på går förbättringsarbete men en stor utmaning är brist på erfarna specialister. Validering av lungcancerregistret är planerad. Professionsföreträdare inom lungmedicin har idag inte helt säker kunskap hur tillförlitliga de data är som matas in i registret vilket gör att data bör tolkas med försiktighet Tabell 9 Malignt melanom (tabell 9): Området innehåller fyra indikatorer, och tre av fyra har förbättrats. Väntetiden sticker ut som sämsta indikator, och är sämre än rikssnittet. Njurcancer (tabell 9): Alla indikatorer något sämre än rikssnittet men två av tre har ändå förbättrats jämfört med tidigare. Väntetiden sticker ut som mest negativ. Ovarialcancer (tabell 9): Endast1 indikator (relativ 5-årsöverlevnad). Den relativa 5-årsöverlevnaden vid ovarialcancer (äggstockscancer) har de senaste 10 åren legat något högre i Östergötland än i riket överlag. Bland universitetssjukhusen ligger US i topp. Skillnaderna i ÖJ är inte statistisk signifikanta. Orsakerna till förbättringarna och till resultatet är sannolikt multifaktoriella. Tidigt i perioden centraliserades den gynekologiska tumörkirurgin i Östergötland till US vilket kan ha bidragit till den högre relativa 5-års överlevnaden. I Östergötland ges dessutom all onkologisk behandling (bl.a. cytostatika) på den Onkologiska kliniken vid US. Prostatacancer (tabell 9): Sex indikatorer, tre bättre och tre sämre än rikssnittet. LiÖ är sämre än rikssnittet när det gäller väntetiden mellan remiss till behandling, strålbehandlingar och kurativt syftande behandling. Väntetiderna måste fortsatt vara ett fokusområde. 16

17 Urinblåsecancer (tabell 9): Fem indikatorer varav tre bättre och två sämre än rikssnittet. Resultaten har varierat en del mellan åren, sannolikt beroende på att antalet patienter inte är så stort. Palliativ vård cancer (tabell 9): Fem indikatorer och samtliga resultat bättre än rikssnittet. LiÖ är bland de allra bästa landstingen för samtliga indikatorer. 17

18 3. ÖJ Hälso- och sjukvård 2014 del 1 övergripande indikatorer Tabell Övergripande indikatorer Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 släpps i två delar. Den första delen innehåller indikatorer av övergripande karaktär, vilka inte hänförs till ett specifikt sjukdomsområde. Dödlighet, hälsotillstånd mm (tabell 10): Tio indikatorer varav två bättre men åtta sämre än rikssnittet. De som sticker ut mest negativt i förhållande till riket är att dödlighet efter stroke, hjärtinfarkt, höftfraktur inte helt har följt den nationella utvecklingen. Det ska dock nämnas att LiÖ är bland de bästa landstingen när det gäller dödligheten vid sjukhusvårdad stroke och hjärtinfarkt vilket är den aspekt av dödligheten där sjukvården och LiÖ har störst möjlighet att på kort sikt kunna påverka. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och cancer påverkas av många faktorer såsom levnadsvanor m.m. Flera av indikatorerna har förbättrats sen tidigare mätning. Som nämns i sammanfattningen så följer utvecklingen i Östergötland samma utveckling som för landet i stort, med minskad dödlighet i hjärtinfarkt, stroke, cancer mm och ökad förväntad medellivslängd. Säker vård, undvikbar vård, vårdplatsutnyttjande mm (tabell 10): Åtta indikatorer varav fem bättre och tre sämre än rikssnittet. Det som sticker ut mest negativt är antal överbeläggningar, vårdrelaterade infektioner (VRI) och utskrivningsklara patienter som är kvar inom slutenvården även efter att de blivit utskrivningsklara. Glädjande är att andelen patienter med trycksår har minskat. LiÖ har bättre resultat än rikssnittet inom undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar, återkommande slutenvård i livets slutskede och responstid för ambulans. Indikatorerna är relativt oförändrade jämfört med tidigare år, förutom trycksåren, vilka sålunda har minskat. 3.2 Hälsoinriktad sjukvård Elva indikatorer, sex bättre och fem sämre än rikssnittet. Det som mest sticker ut negativt i förhållande till rikssnittet är rökstopp efter hjärtinfarkt och att antalet registreringar av att levnadsvanor (tobaksstopp) tagits upp vid besök i primärvåden fortfarande är, i jämförelse med andra landsting, relativt lågt. Den indikator som positivt avviker mest är andelen patienter som får genomgå artrosskola före höftprotesoperation, där LiÖ tillhör de bästa landstingen i landet. Flertalet indikatorer som är jämförbara med förra året har förbättrats, vilket är glädjande. 3.3 Kostnader Fem indikatorer varav fyra bättre och en sämre än rikssnittet. Resultaten inom området är i princip samma som föregående år tillbaka i tiden. LiÖ har den lägsta sammantagna strukturjusterade kostnaden i landet, och ligger för två andra indikatorer bland landets tre bästa landsting. 18

19 3.4 Förtroende och patienterfarenheter Området beskrivs av åtta indikatorer. Fyra är bättre och fyra sämre än rikssnittet. Generellt ses att patienterna skattar förtroendet för sjukhusvården högre än för primärvården. Däremot så har LiÖ bättre resultat än rikssnittet avseende huruvida man upplever att vården ges på lika villkor, om man upplever att man har tillgång till den vård man behöver samt om man har förtroende för hälso- och sjukvården i stort. LiÖ har sämre resultat än rikssnittet rörande hur patienterna upplever informationen och delaktigheten i primärvården, samt även till del för bemötandet. Sammantaget har det dock skett en viss försämring i samtliga indikatorer inom området, vilket är viktigt att notera. Det är dock så att försämringar för i stort sett samtliga av dessa indikatorer också skett på riksnivå. LiÖ är således långtifrån ensamma i detta. Utvecklingen kräver fortsatt analys och åtgärd. 3.5 Tillgänglighet Området har sju indikatorer. Av dessa är sex bättre och en sämre än rikssnittet. Jämfört med ett par år tillbaka visar området en klar förbättring. LiÖ är nu bättre än rikssnittet på 6 av 7 tillgänglighetsindikatorer, och förändringarna sedan senaste mätning är för de flesta indikatorer positiva. Patienternas upplevelse av tillgängligheten och väntetiderna är dock generellt sett något sämre än de faktiska jämfört med övriga landsting, vilket är viktigt att notera och analysera vidare 19

20 4. ÖJ Hälso- och sjukvård 2014 del 2 - sjukdomsgruppsvisa indikatorer Tabell Diabetes Området beskrivs av 13 indikatorer varav sju bättre och sex sämre än rikssnittet. LiÖ har bland de bästa resultaten i landet när det gäller blodtrycks- och blodfettsbehandling. Resultaten är mindre bra när det gäller uppföljningskontroller av ögonbotten och i viss mån för blodsockerkontroll. Generellt har LiÖ sedan lång tid haft mycket goda resultat inom diabetesområdet och det står sig fortfarande, även om det finns områden som behöver analyseras noggrannare. En av de indikatorer som förbättrats mest är blodsockerkontroll hos barn och unga (typ 1), där LiÖ nu är bland de fem bästa landstingen. 4.2 Hjärtsjukvård Området omfattar hela sjutton indikatorer varav tio är bättre än rikssnittet medan sju är sämre. Åtta indikatorer har förbättrats jämfört med föregående år och tre har försämrats. Allmänt sett goda resultat. Förbättringsområden i jämförelse med riket är överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, återförträngning av hjärtats kärl efter PCI och eventuellt också dödligheten. Starka områden är blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer, komplikationer vid pacemakerinsättning, blodtrycksbehandling och blodfettsbehandling. Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt visar en glädjande förbättring totalt (framförallt för kvinnorna). När det gäller ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom ses en förbättring jämfört med tidigare och jämfört med riket (gäller båda könen vilket är mycket positivt). Verksamheten har haft fokus på omhändertagandet efter akutfasen de senaste åren. Avseende tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt ses ytterligare förbättringar jämfört med tidigare och jämfört med riket. Det har varit stort fokus på det prehospitala omhändertagandet (Kardiologiska kliniken vid US har exempelvis deltagit i global studie där kliniken var det största centret i världen, publicerat resultat i New England Journal of Medicine, september 2014). Indikatorerna RAAS-hämmande behandling efter hjärtinfarkt och blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt kommer att bli föremål för ökat fokus kommande år. Dödlighet efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom har förbättrats för kvinnor, men svårförklarlig försämring för männen. Kommer att bli föremål för närmare analyser. 4.3 Graviditet, förlossning och nyföddhetssjukvård Tabell 12 20

21 Området innehåller sju indikatorer, varav fyra är bättre än rikssnittet och tre sämre. LiÖ har lägst andel kejsarsnitt bland förstföderskor i landet. Detta är resultatet av ett långsiktigt förbättringsarbete, att erbjuda fler patienter en säker vaginal förlossning där patienten är nöjd efteråt. Patientnöjdheten mätt med VAS skala visade att 94,3 % av kvinnorna var nöjda med sin förlossningsupplevelse Om förstföderskan omhändertas på ett bra sätt medicinskt och omvårdnadsmässigt är komplikationsrisken vid framtida förlossningar i stort sett noll. Kvinnoklinikerna följer kontinuerligt andelen barn som föds påverkade men har i Östergötland och även nationellt valt att mäta variabeln Apgar < 4 vid 5 min hos fullgångna barn (I ÖJ redovisas < 7 vid 5 min). Här ligger Östergötland helt i nivå med Stockholm enligt 2013 års rapport från Graviditetsregistret. I öppna jämförelser har man valt att inkludera väldigt många helt friska barn som snabbt hämtar sig efter förlossningen och då ligger LiÖ högre än riksgenomsnittet. Andelen intrauterina dödsfall ligger som förväntat på riksgenomsnittet. Det är inte osannolikt att ökningen över tid kan bero på att allt fler kvinnor blir äldre o sjukare under sin graviditet, vilket är en utmaning för den preventiva kvinnohälsovården. Andelen förstföderskor som drabbas av en bristning vid sin förlossning ligger i LiÖ under riksgenomsnittet. Den här indikatorn ska betraktas med försiktighet då det viktigaste vad gäller förlossningsbristningar är att de upptäcks och lagas korrekt, självklart hand i hand med ett kontinuerligt förebyggande arbete. 4.4 Intensivvård Totalt tre indikatorer. För två bättre resultat än rikssnitt och för en sämre resultat. Det föreligger relativt stora fluktuationer mellan åren för de indikatorer som finns med. LiÖ har sedan tidigare goda resultat inom området. LiÖ är bland rikets tre bästa landsting för två av indikatorerna och det har skett en förbättring för samtliga indikatorer. Intensivvården i Östergötland hävdar sig väl ur ett nationellt perspektiv. 4.5 Kirurgi Området beskrivs av fjorton indikatorer (tabell 13), varav sju är bättre och sju är sämre än rikssnittet. Området uppvisar till del blandade resultat. Värt att uppmärksamma är de tre indikatorer som rör operationer av gallblåsa. Dessa behöver analyseras vidare då resultaten är sämre än för riket. Detsamma gäller komplikationer efter operation av kärlförträngningar i benen där också resultaten är sämre. Väntetiderna till operation är överlag bättre än riket, med undantag för väntetiderna till ljumskbråck. LiÖ har goda resultat för vård av patienter med magsår och goda resultat vid operation av pulsåderbråck vid buken. Området kirurgisk behandling har generellt sett förbättrats jämfört några år tillbaka. Tabell Kvinnosjukvård Området innefattar i år femton indikatorer, elva med bättre resultat än rikssnittet och fyra med sämre. Flera indikatorer berör patientrapporterade mått efter operationer (borttagande av livmoder, framfallsoperation, operation vid inkontinens). Några av dessa är sämre än riket, medan övriga ligger lika eller bättre. Starka sidor är väntetider till besök och operation, där LiÖ är bättre än rikssnittet. En annan stark sida är andelen som opereras inom dagkirurgi, vilken i LiÖ är högst i landet. Kvinnoklinikerna har välfungerande rutiner för hantering av uppföljningsenkäter efter kirurgi. 21

22 Andelen poliklinisk kirurgi för inkontinens och framfall är fortsatt avsevärt högre än rikets. Det borgar för god tillgänglighet, minskad risk för VRI och effektivt utnyttjande av slutenvårdresurser till sjuka patienter med större vårdbehov. LiÖ s vårdprocess är uppmärksammad i landet och kliniken håller nationella kurser i hur arbetssättet implementeras. En ändring av antibiotikaval för profylaktisk behandling vid inkontinensoperation kan ha bidragit till färre VRI i denna grupp (oönskade händelser efter vissa operationer). Skillnaderna jämfört med föregående år är för flertalet indikatorer ganska små. 4.7 Ortopedi Området innehåller nitton indikatorer varav tretton är bättre och sex sämre än rikssnittet. Generellt sett uppvisar området goda resultat, inklusive de indikatorer som finns för väntetider. När det gäller läkemedel mot benskörhet är resultaten bäst i landet, men fortfarande klart lägre än önskvärt. Av de indikatorer som går att jämföra med föregående mätning, har samtliga förbättrats, vilket är anmärkningsvärt. Två indikatorer med sämre resultat än riket är oönskade händelser vid knä- och höftoperation och patientrapporterade resultat 2 år efter korsbandsoperation. Orsakerna till dessa resultat behöver studeras närmare. Tabell Stroke Området innehåller tolv indikatorer varav sju bättre och fem sämre än rikssnittet. Sammantaget goda resultat. LiÖ är bland de 7 bästa landstingen för 8 av indikatorerna. För tre indikatorer är LiÖ bäst i landet. Detta gäller blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer, direktinläggning på strokeenhet och patienternas uppfattning av tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke. En tydlig förbättring är att andelen som får trombolysbehandling (blodproppslösande behandling) eller trombektomi (kirurgiskt avlägsnande av blodpropp) har ökat med över 50 % sedan föregående mätning. Ett kvarstående tydligt förbättringsområde är mediantiden till trombolysbehandling, vilken fortfarande är bland de längsta i landet. När det gäller test av sväljförmåga vid stroke har resultaten försämrats, delvis som följd av ändrade rutiner för testning. Även om skillnaderna i landet är små mellan landstingen, behöver detta förbättras. 4.9 Palliativ vård Området innehåller sex indikatorer, där fem är bättre och en är sämre än rikssnittet. Generellt sett mycket goda resultat, där LiÖ har bäst resultat i landet på tre av sex indikatorer. Det enda undantaget är andelen personer som har trycksår vid dödsfall, vilket behöver minskas Psykiatri Psykiatriområdet innehåller elva indikatorer, varav nio är bättre än rikssnittet och två sämre. Området uppvisar generellt sett goda resultat i jämförelse med andra landsting, även om resultaten för vissa indikatorer har försämrats. Detta gäller exempelvis depressionsskattning med viss specifik metod vid ECT. De goda resultaten inkluderar ett par indikatorer som rör den rättspsykiatriska verksamheten. Goda resultat rör även bland annat undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos och återinskrivningar. 22

23 4.11 Reumatoid artrit (RA) Fyra indikatorer varav två bättre och två sämre än rikssnittet. Andelen patienter som behandlas med biologiska läkemedel har ökat, men är fortfarande under rikssnittet. Däremot ses god effekt vid första behandling, där LiÖ är bättre än rikssnittet. Generellt ses en förbättring inom området RA Ögonsjukvård, HIV, cerebral pares och MS Tabell 15 Ögonsjukvård: Fem indikatorer varav tre bättre och två sämre än rikssnittet. Området uppvisar en god tillgänglighet och även för indikatorn självskattad nytta av gråstarrsoperationer har LiÖ goda resultat. Däremot har LiÖ:s patienter fortfarande sämre syn vid operation än vad som är fallet vid flertalet övriga landsting. LiÖ har fortfarande stränga kriterier för operation och, även om LiÖ har närmat sig riket något får våra patienter fortfarande vänta lite längre innan operation görs med anledning av gråstarr. Inriktningen är att LiÖ fortsatt ska närma sig nationella medelnivån. När det gäller förbättring efter behandling för makuladegeneration är det mycket svårtolkade värden och utfallet stämmer inte med ögonklinikens egna siffror i lokalt kvalitetsregister. Siffrorna behöver kvalitetsgranskas och säkra slutsatser kan inte dras i nuläget. HIV: Nytt eget område. Området har endast en indikator - god viruskontroll vid HIV. Det har skett en förbättring sedan föregående mätning och LiÖ är nu ungefär i nivå med riket i övrigt. Cerebral pares: Nytt område, två indikatorer. Skillnaderna mot riket är små, men eftersom det är ett nytt område behöver det analyseras vidare. MS: Nytt eget område. Båda indikatorerna berör användningen av bromsmediciner vid multipel skleros (MS). Båda indikatorerna uppvisar en förbättring jämfört med föregående år. För den ena av indikatorerna är LiÖ bland de bästa landstingen i Sverige. 23

24 Bilaga 1 Resultat jämfört med riket samt förändringar, område för område 24

25 Bilaga 2 Signifikanta resultat jämfört med riket, samt signifikanta förändringar, område för område 25

26 Bilaga 3 Tabeller från SKL:s rapport Öppna jämförelser i överblick 2014 Tabellen nedan visar antal indikatorer som använts i rapportens indexberäkningar samt från vilket område i rapporten de är hämtade. Notera att indikatorerna från ÖJ Cancer (cirka 70 st.) också ingår i två av de index som beräknas, även om de inte tas upp i tabellen nedan. 26

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 1 Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2013

Öppna jämförelser i överblick 2013 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2013 Öppna jämförelser i överblick 2013 1 Inledning Öppna jämförelser har sin främsta betydelse som underlag för förbättringsarbete på

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist Bästa sjukhuset - Dagens Medicin Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Johan Rosenqvist Rankingen av länets sjukhus Landstinget i Kalmar län 2018-02-05 Ltkalmar.se Bästa sjukhus 2017 2012 Oskarshamn 1:a, Västervik

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 december 2013 Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 - ett östgötaperspektiv www.lio.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 STRATEGISK ÖVERBLICK... 3 RAPPORTENS

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar ÅRSRAPPORT RMPG Neurosjukdomar 2014 Innehåll ÅRSRAPPORT... 1 RMPG Neurosjukdomar... 1 2014... 1 Utvecklingstendenser... 3 Stroke... 3 Mb Parkinson... 3 Epilepsi... 3 Multipel skleros (MS)... 3 Sällsynta

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal 1 (5) Diarienummer RS 2016-04013 HS 2016-00482 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Data och analys Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal Indikatorer

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Revisionsrapport 2009-01-02 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Kvalitetsindikatorer med måltal

Kvalitetsindikatorer med måltal Kvalitetsindikatorer med måltal Indikatorer med måltal 1. Diabetes/sjukhus 2. Diabetes/sjukhus 3. Diabetes/sjukhus 4. Diabetes/sjukhus 5. Diabetes/sjukhus 6. Diabetes/sjukhus indikator Andel typ 1 diabetespatienter

Läs mer

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar ÅRSRAPPORT RMPG Neurosjukdomar 2015 Innehåll Utvecklingstendenser... 3 Stroke... 3 Mb Parkinson... 3 Epilepsi... 3 Multipel skleros (MS)... 3 Sällsynta diagnoser... 3 Medicinska resultat/öppna jämförelser...

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa

Läs mer

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt

Läs mer

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Öppna jämförelser En sammanställning av Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Hälso- och sjukvårdsrapporten 219 Öppna jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

En god vård? En sammanfattning för VGR

En god vård? En sammanfattning för VGR En god vård? En sammanfattning för VGR Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari

Läs mer

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN G 4 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård JÄMFÖRELSER MELLAN LANDSTING Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du

Läs mer

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten

1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten 1 1. Inledning Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Landstinget i Jönköpings län 2013-12-02 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattande bedömning... 3 3 Resultat... 4 3.1 Övergripande indikatorer... 4 3.1.1 Dödlighet,

Läs mer

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp för cancer

Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledningsstaben/BjH 1 (18) Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledtidstidsresultat Q4 2016 Q4 2017 RAPPORT april 2017 2 (18) Från välgrundad misstanke om cancer till första behandling enligt standardiserade

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara

Läs mer

Medicinska resultat del 1

Medicinska resultat del 1 ÖJ - 2008 Medicinska resultat 63 indikatorer Uppdelade på man kvinnor Vissa socioekonomiska data 19 indikatorer nedbrutna på sjukhusnivå Patienterfarenheter 9 indikatorer Vårdbarometern Tillgänglighet

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Hudmelanom INNEHÅLL Inledning... 3 Sammanfattande analys... 3 Regionala processledarens kommentar...

Läs mer

Analys av kostnader för cancervård

Analys av kostnader för cancervård Redovisande dokument [rapport] Sida 1 (33) Analys av kostnader för cancervård 213-215 [Region Norrbotten] [1.] Sida 2 (33) Innehåll Analys av kostnader för cancervård 213-215... 1 Inledning... 4 Metod

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Hudmelanom November 2017 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-03-21 Fokusområden Ltkalmar.se Tillgänglighet Framtidens hälso- och sjukvård Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se 1177 Vårdguiden - 1177 på

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning HUDMELANOM INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 5 Alla cancerpatienter

Läs mer

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Göran Ingvarsson Centrum för verksamhetsplanering och analys Kunskapsstyrning? Målet med kunskapsstyrning är att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2015 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd augusti 2015 Den andra kvalitetsrapporten från RCC Syd fokuserar på deltagande i multidisciplinära terapikonferenser (MDK) med jämförelse mellan olika diagnoser och

Läs mer