C-UPPSATS. Transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:096 Transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke Katarina Norman Johanna Selberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2010:096 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/096--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke en litteraturstudie Transition among relatives caring for a family member suffered from stroke a literature review Katarina Norman Johanna Selberg Kurs: Examensarbete 15 hp Vårterminen 2010 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Eva Almevall

3 Transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke en litteraturstudie Katarina Norman Johanna Selberg Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Abstrakt Människor som drabbas av stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt; svårigheter att anta nya roller; leva i en förändrad relation; erövra en ny normalitet i livet; hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet belyser att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld. Studien konkluderar att kunskap är det som sätter grund för ett accepterande och ett engagemang vilka främjar en hälsosam transition. Med hjälp av kunskap och insikt om begreppet transition kan sjuksköterskan identifiera och stödja den närstående genom transitionen för att på ett hälsosamt sätt anpassa sig till en ny fas i livet. Nyckelord: litteraturstudie, innehållsanalys, transition, närstående, stroke, omvårdnad

4 Att vara närstående till en människa som drabbas av en allvarlig, kronisk sjukdom, innebär en stor förändring i dennes liv. Den närstående oroar sig för personen som är sjuk men även för de konsekvenser som framtiden väntar deras eget liv (Kuyper & Wester, 1998). Vid utskrivning från sjukhuset läggs ett känslomässigt och praktiskt ansvar på de närstående som får handskas med en plötslig förändring hos personen drabbad av sjukdom (Han & Heley, 1999). De närstående spelar en central roll för den sjuke och dennes rehabilitering. Det naturliga behovet av att möta, kommunicera och känna samhörighet med andra motiveras genom en känsla av att överkomma känslor av ensamhet (Rokarch, 2004). Vid sjukdom upplever människan en känsla av trygghet i närvaron av närstående. Det medför en känsla av tröst, att inte vara ensam och en känsla av att tid och rum är tillgängligt (Norberg, Bergsten & Lundman, 2001). Familjer som inkluderar en sjuk människa splittras i sina familjeroller till följd av det vårdtagande uppgifterna den närstående tar på sig (Hartke & King, 2003). De närstående kan uppleva dessa vårdande uppgifterna som påfrestande. Känslan ökar beroende på vilka konsekvenser stroken medfört. I samma grad ökar även risken för ångest, depression, skuld, ilska och bitterhet som kan förekomma hos den närstående (Chumbler, Rittman, Van Puymbroeck, Vogel & Qnin, 2004; Hartke & King, 2003). Då vårdandet tar kontroll över livet uppstår negativa känslor över att vara behövd. Om den närstående däremot upplever kontroll över vårdsituationen kan de uppleva positiva känslor av att vårda en familjemedlem (Brouwer, Van Exel, Van den Berg, Van den Bos & Koopmanschap, 2005). Årligen insjuknar cirka personer i Sverige i stroke, varav av dessa är förstagångsinsjuknande. Stroke är ett samlingsbegrepp för flera tillstånd som kan drabba hjärnan. Vanligast är hjärninfarkt, andra anledningar är blödningar som kan uppstå inne i hjärnan eller mellan hjärnan och hjärnhinnan. Stroke är en allvarlig sjukdom eftersom den är potentiellt livshotande och riskerar allvarliga komplikationer på hjärnan. Stroke utgör den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning med svåra konsekvenser för den drabbade (Socialstyrelsen, 2004). Fysiska, funktionella, psykologiska och sociala förluster är ofta förekommande och insjuknandet innebär en stor förändring av livsvärlden och vardagen. Det är början på ett liv som innebär bestående förändringar för den sjuke personen men likväl för den närstående som delar vardagen (Murray & Harrison, 2004; Thomas & Greenop, 2008). Omkring 20 procent av dem som insjuknar och tidigare varit oberoende av hjälp har efteråt behov av stora 2

5 hjälpinsatser och daglig tillsyn (Socialstyrelsen, 2004). Personer drabbade av stroke upplever ofta rädsla, frustration, ilska och sorg över de fysiska och psykiska funktionsnedsättningarna till följd av sjukdomen. De fysiska nedsättningarna påverkar de dagliga aktiviteterna vilket leder till förlust av kontroll, identitet och självförtroende (Murray & Harrison, 2004). De första veckorna efter personen drabbats av stroke möts den närstående av en akut stress. En av orsakerna till den akuta stressen är att lära sig tillhandahålla den hjälp/assistans som den sjuke behöver (Visser-Meiley et al., 2009). Om den närstående har en stark känsla av sammanhang har denne lättare att möta denna stress. En känsla av sammanhang innebär en förmåga att se livets utmaningar ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv och möta dessa därefter (Antonovsky, 1991, s ). Möjligheten till att skapa en mening kopplad till sjukdom kan underlättas genom förklaring och god information (Forsberg- Warleby, Moller & Blomstrand, 2002). När hälsan påverkas till följd av sjukdom sker det en process av förändring, begreppet kallas transition. Detta sker dels hos den sjuke men kan även förekomma hos den närstående som då kan uppleva transition till att anta den vårdande rollen. Transition innebär alltid en förändring, men alla förändringar är inte transitioner. Transition handlar om en inre omorientering då en ny självdefiniering uppstår. Detta sker genom att införliva förändringarna i individens livssammanhang (Kralik, Vinsentin & Van Loon, 2006). Det innebär förändringar av individens eller familjens identitet, roller, relationer, förmågor och mönster av beteende (Cataranzo, 1990). Transition innefattar en utveckling från en fas till en annan som förutsätter en förståelse för förändringen som en lång och flerdimensionerad process (Schumacher & Meleis, 1994). En förändring av en människas verklighet kan vara tvingad eller vald, oavsett så uppstår ett behov av att konstruera en ny verklighet att förhålla sig till (Selder, 1989). Det är rörelsen och anpassningen till förändringar, mot en ny verklighet, inte en återgång till den verklighet som var innan sjukdomen. En människa som genomgår transition har en ökad sårbarhet och riskerar negativ påverkan på dess hälsa. Avbrottet från det familjära livet kan leda till lidande då det uppstår svårigheter att förlika sig med det förändrade jaget men detta kan förbättras under processen (Kralik, 2002). Transition kan ses som en process där lidande kan lindras eller reduceras (Hilton, 1998). Vi har i denna litteraturstudie valt att utgå från Meleis definition av transitionsbegreppet. Meleis menar att transition utmärks av förändring i upplevelse av hälsa, roller, relationer, förväntningar eller förmågor. Transition kräver att 3

6 personen införlivar nya kunskaper, anpassar beteenden och därigenom sker en förändring av jaget i social kontext och av inre och yttre behov som påverkar upplevelsen av hälsa (Schumacher & Meleis, 1994). För människor drabbade av sjukdom har de närstående en stor betydelse och en väsentlig roll för en fungerande vardag. Möten mellan sjuksköterskan och närstående sker ofta under perioder av transition som präglas av förändringar för både den sjuke och den närstående. Att ha förståelse för transitionsprocessen hos närstående möjliggör för sjuksköterskan att utföra omvårdnad med en holistisk ansats. Syftet i denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Metod Studien riktades mot kvalitativa studier då syftet var att beskriva närståendes upplevelser ur ett inifrånperspektiv. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 3) möjliggör kvalitativ forskning ett fokus på hur människan skapar mening av deras upplevelser. Det är ett sätt att ta reda på hur den enskilda individen, i detta fall de närstående, tolkar, formar och upplever sin verklighet. Litteratursökning Efter att forskningsproblemet var bestämt och preciserat, formulerades en plan över litteratursökningen. Där ingick att identifiera tillgängliga resurser och relevanta källor, avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen samt att utveckla en sökväg för varje söksystem (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s ). Litteratursökningen genomfördes i de internationella databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Dessa är användbara vid omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2004, s ). Utifrån syftet identifierades relevanta sökord som översattes till engelska för att sedan jämföras mot de indextermer som respektive databas hade. Sökord som användes var transition, family, stroke, adjustment, stroke survivors, family caregiver, self-identity, life-changes, family experience, qualitative study, caregiver, quality of life. I sökningen (tabell 1) utfördes till att börja med sökningar på respektive sökord för att sedan med hjälp av Booleska sökoperatörer, OR och AND, kombinera olika sökord med olika indextermer (jfr. Willman et al., 2006, s ). Av de artiklar som återfanns i träffarna granskades de abstrakt som det var tillgängliga i databaserna. Det gav en sammanfattning på artikelns innehåll och insikt om artikeln skulle inklude- 4

7 ras för vidare granskning. Ytterligare möjlighet till att hitta relevant litteratur gavs i referenslistor i funna artiklar samt relaterade artiklar i databaserna. Inklusions- och exklusionskriterier De studier som inkluderades i litteratursökningen var rika narrativa berättelser ur de närståendes perspektiv där de beskrev upplevelser efter att en familjemedlem drabbats av stroke. Övriga inklusionskriterier som beaktades vid litteratursökningen var att studierna var skrivna på engelska eller svenska, att de var vetenskapligt granskade, publicerade mellan åren och att deltagarna var äldre än 18 år. Studier med deltagare som hade tidigare erfarenhet av att vårda en familjemedlem drabbad av stroke exkluderades. I efterhand exkluderades även studier som inte uppnådde medel eller hög grad vid kvalitetsgranskningen. Enligt Polit och Beck (2004, s. 290) har de kriterier som används för att precisera forskningsprojektet inverkan på både tolkningen och generaliserbarheten av resultaten. Tabell 1. Översikt av litteratursökning PubMed Söknr. Sökterm *) Antal träffar Lästa abstract Återkommande artiklar **) Nya valda artiklar 1 Family experience FT Stroke MS Transition FT Family MS Adjustment FT Survivors MS AND 6 MH Caregiver MS AND 8 MH Self- identity FT Life- changes FT OR 9 AND 7 AND 5 MH AND 2 AND 3 MH AND 2 AND3 MH OR 9 AND 7 AND 9 MH CINAHL Qulitative study TSH Relatives FT Caregiver TSH *)MH - Meshtermer i databasen PubMed och PsycINFO, TSH - Thesaurustermer i databasen CI- NAHL, FT - Fritextsökning, MH - Kombinerade sökningar. **) Utvalda artiklar återkommande i sökningar i andra databaser eller med andra sökord. 5

8 forts. översikt litteratursökning Söknr. Sökterm *) Antal träffar 4 Quality of life TSH Stroke TSH Lästa abstract Återkommande artiklar **) Nya valda artiklar 6 1 AND 5 AND 2 MH AND 5 AND 4 MH AND 7 MH PsycINFO Relatives FT Illness FT Meaning FT AND 2 AND 3 MH Summa artiklar: 12 Artiklar funna genom referenslistor: 3 Total summa valda artiklar: 15 *)MH - Meshtermer i databasen PubMed och PsycINFO, TSH - Thesaurustermer i databasen CINAHL, FT - Fritextsökning, MH - Kombinerade sökningar. **) Utvalda artiklar återkommande i sökningar i andra databaser eller med andra sökord. Kvalitetsgranskning Efter avslutad litteratursökning inkluderades 18 artiklar vidare till kvalitetsgranskning. Enligt Willman et al. (2006, s ) är det viktigt att gå systematiskt tillväga vid kvalitetsgranskningen av studierna för att underlätta tolkning av bevis. Granskningen erhåller även större tyngd då två oberoende granskare sammanför sina granskningar. Utifrån det har varje artikel granskats av oss båda vad gäller urvalsförfarande, storlek på undersökningsgruppen, datainsamlingsmetod samt studiens resultat för att sedan jämföras och sammanställas. Kvalitetsbedömningen utfördes med ett modifierat granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al., s ). Artiklarnas kvalitet graderades därefter med hjälp av en poängskala där varje delfråga som gav ett positivt svar, utifrån det studien avser, fick ett poäng. De svar som var otydliga eller negativa tilldelades inget poäng. Poängsumman omgraderades till en procentsats som ingår i en tregradig skala där hög grad innefattar artiklar som summeras till procent, medel grad procent och låg grad procent. Studier som platsade med medel och hög grad inkluderades i studien (jfr. Willman et. al., 2006, s ). 6

9 Tabell 2. Översikt över artiklar ingående i analys (n=15) Författare Typ av studie Deltagare Metod /År Datainsamling /Land Analys Huvudfynd Kvalitet Brereton & Nolan 2000 England Kvalitativ n = 7 Intervjuer, 6 st under 18 månader Innehållsanalys Stöd var av vikt initialt för vårdarens känsla av känna sig förberedd inför att vårda den drabbade. De närstående sökte själva information och kunskap i syfte att känna sig trygga i den nya rollen. Medel Brereton & Nolan 2002 England Kvalitativ n = 14 Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys Att söka information var gemensamt för funna kategorier. Det innebar insatser för att lättare förstå sin nya roll och att börja etablera balans i den nya och ofta förvirrade situationen Hög Buschenfeld, Morris & Lockwood 2009 England Bäckström & Sundin 2009a Sverige Kvalitativ n = 7 Semistrukturade intervjuer Fenomenologisk analys Kvalitativ n = 9 Intervjuer, 2st under 6 månader Manifest innehållsanalys Närståendes liv förändrades i den nya situationen som vårdare och en anpassning till det nya livet krävdes. Ett nytt sätt hantera/att se på relationer, uppgifter, rutiner och det social livet. Negativa känslor som saknad och förlust av individualitet och ett eget liv synliggjordes men även känslan av att finna harmoni i sin nya roll. Att med tiden förvärva rutiner i vardagen underlättade i den nya situationen och reducerade känslan av kraven. Att dela ansvaret med någon annan gav styrka, känsla av frihet och lättnad i den vårdande rollen. De kunde med tiden se att se på livet på ett annat sätt och uppskatta nya saker. Hög Hög 7

10 forts. Översikt över artiklar ingående i analys (n=15) Författare /År /Land Bäckström & Sundin 2009b Sverige Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Kvalitativ n = 9 Narrativa intervjuer Tematisk innehållsanalys Huvudfynd Närstående tvingades acceptera ett nytt sätt att leva trots att de fortfarande upplevde sorg över förluster. Processen att nå medvetenhet av egna behov och lära sig lämna känslor av skuld var en del av ett komplext inre spel. De upplevde en rörelse från självförnekande till ett själverkännande i sökandet efter välbefinnande. Även då de upplevde en större känsla av frihet upplevdes livet begränsat. En stor utmaning att hantera var de personlighetsförändringar hos den drabbade. Kvalitet Hög Coombs 2007 Kanada Kvalitativ n = 8 Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys De närstående upplevde en saknad av egen tid, frihet samt saknad av sin make/maka. Det krävdes en stor anpassning i den närståendes liv för att anta den vårdande rollen. De upplevde ett krav med den nya rollen och att det var den drabbades säkerhet som låg i deras händer. Trots svårigheter var det av vikt att behålla en optimistisk syn på framtiden. Hög Fraser 1999 USA Kvalitativ n = 1 Intervjuer Fenomenologisk innehållsanalys Upplevelsen av transition var en process som involverade störningar/avbrott i nära relationer och i det dagliga livet. En okänd framtid upplevdes hotande. Att fokusera på nuet underlättade att uthärda känslor av kaos. Hoppet förändrades med tiden. Ett mönster av kaos exemplifierade transitionsprocessen. Med tiden kom insikten att det familjära innan transitionen var förändrat. Ett nytt sätt att vara i världen upplevdes. Medel 8

11 forts. Översikt över artiklar ingående i analys (n=15) Författare /År /Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalitet Green & King 2009 Kanada Kvalitativ n = 26 Semistrukturerad telefonintervjuer Innehållsanalys Att vara sårbar och att inse handlade om kvinnornas överbeskyddande roll och förändring av sig själv och relationen. De tillförde dagliga rutiner där männen deltog för att normalisera situationen. Fokus låg till en början på det kortsiktiga och konkreta för att över tid fokusera mer på meningen med relationer, bli mer självreflekterande och omprioritera saker i livet. Hög Greenwood, Mackenzie, Wilson & Cloud 2009 England Kvalitativ n = 31 Intervjuer Innehållsanalys Osäkerhet varierade över tid men var centralt i vårdarens liv och var relaterat både till kortoch långsiktiga funderingar. Det rörde sig om den drabbades prognos, grad av funktionshinder och föreställningen om framtiden. Att införa rutiner, leva dag för dag och söka kunskap minskade känslan av osäkerhet. Etablerade vårdare kunde känna tacksamhet över att det inte var värre än det var. Hög Hunt & Smith 2004 England Kvalitativ n = 4 Intervjuer Fenomenologisk analys Närstående upplever känslomässig påfrestning då den drabbade är inskriven på sjukhus. De behöver tid för anpassning och dela med sig av sina svårigheter. Studien visar att samma osäkerhet kan uppstå hos likväl den närstående som hos den drabbade. Hög O Conell & Baker 2004 Australien Kvalitativ n = 37 Intervjuer Innehållsanalys Att uppleva osäkerhet kring framtiden och den vårdande rollen. Strategier som underlättade var att anpassa sig till förändringarna, vara positiv, jämföra situationen med andra som hade det värre, ändra sin yrkes status och att tillåta sig att ta emot hjälp för att ibland avlastas från den vårdande rollen. Medel 9

12 forts. Översikt över artiklar ingående i analys (n=15) Författare /År /Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalitet Silvia-Smith 2007 Kanada Kvalitativ n = 12 Intervjuer Innehållsanalys För att tillgodose den drabbades vårdbehov krävdes att organisera eller omkonstruera mönster i livet. Det innebar en social psykologiska process som bestod i att ändra på inställningen till livet, framtiden och relationen till den drabbade. Att mentalt för att sedan fysiskt göra konkreta förändringar i hemmiljön, dagliga rutiner och ändra sitt schema på arbetet. Hög Pierce, Steiner, Govoni, Cervantez Thompson & Friedmann 2007 USA Kvalitativ n = 9 Telefonintervjuer Innehållsanalys Upplevd frustration i vardagen, känsla av otillräcklighet och söka hjälp och strävan efter en normalitet i vårdandet. Tre teman som knöts till framgång var: Att klara sig igenom det och sträva efter oberoende, göra saker tillsammans och hitta en ny känsla av normalitet. Medel Robinson, Francis, James, Tindle, Greenwell & Rodgers 2005 England Kvalitativ n=14 Semistrukturerad intervju Grounded theory Deltagarna upplevde förlust av kontroll som medförde känsla av fångenskap, isolering, känslomässig sårbarhet, bristande egenvård, saknad av sin älskade och minskad kvalitet på relationen och livet i sig. Hög White, Korner- Bilensky, Rodrigue, Rosmus, Sourial, Lambert & Wood- Dauphinee 2007 Kanada Kvalitativ n=14 Intervju med fokusgrupper Innehållsanalys Deltagarna uttryckte oro och osäkerhet kring sin vårdande roll när de inte fått tillräckligt med information och träning inför det. De tillkommande uppgifterna var tunga och de egna aktiviteterna minskade. Att själv söka kunskap, sträva efter en normalitet i vardagen, lära sig nya saker och att ta emot hjälp från andra underlättade i den vårdande rollen. Hög 10

13 Analys Genom en kvalitativ manifest innehållsanalys erhålls en rak beskrivning av en upplevelse eller ett fenomen (Polit & Beck, 2004, s. 263). Analysprocessens utfördes i enlighet med Granheim och Lundman (2004) där första steget innebär att upprepade gånger läsa igenom artiklarna för att få överblick över ämnet som helhet, men även för varje enskild artikel. Därefter valdes textenheter ut som innehöll aspekter som svarade mot syftet. Dessa kodades med en bokstav och siffra avgörande från vilken artikel och turordning i texten som enheten plockades ut. Med inspiration av Granheim och Lundman (2004) översattes enheterna till svenska för att sedan kondenseras, det vill säga enheterna förkortades utan att kärnan i innehållet gick förlorat. Därefter kategoriserades enheterna genom att liknande textenheter sammanfördes. Kategoriseringsprocessen fortlöpte i ytterliga tre steg, tills kategorierna var rena och inte längre gick att sammanföra (Burnard, 1991; Granheim & Lundman, 2004). Analysprocessen resulterade i sex kategorier (tabell 3). Resultat Litteraturstudiens analys resulterade i sex kategorier som redovisas i tabell 3. Kategoriernas innehåll presenteras i brödtexter med citat från artiklarna som ingått i analysen. Tabell 3. Översikt över kategorier (n=6) Kategorier Söka kunskap och insikt Svårigheter att anta nya roller Leva i en förändrad relation Erövra en ny normalitet i livet Hitta tillbaka till sig själv Omvärdera prioriteringar i livet Söka kunskap och insikt Att söka efter kunskap och förståelse var vanligt förekommande hos närstående när det gällde att närma sig och acceptera den nya situationen. Information om den drabbades tillstånd och framsteg var betydelsefullt när det gällde att utveckla en förståelse. Deltagare uttryckte att de ville vara mer delaktiga i vården på sjukhuset, sökandes efter färdigheter att utföra vården på egen hand. De sökte delaktighet och ett erkännande av att de hade något värdefullt att erbjuda. Inför utskrivningen sökte de närstående självförtroende och kompetens. Det fanns en önskan att vara redo inför utskrivningen till hemmet (Brereton & Nolan, 2002). Osäkerheten kring framtiden ökade när deltagare upplevde att de inte gavs tid att förbereda sig och när de inte 11

14 fick tillräckligt med information om den drabbades prognos och framsteg (O Conell & Baker, 2004). Den första tiden efter utskrivningen beskrevs som en kamp sökandes efter kunskap och insikt (Bäckström & Sundin, 2009a). När de närståendes behov av kunskap och förståelse inte bemöttes av sjukvårdens personal tog de närstående egna initiativ och sökte kunskap (Brereton & Nolan, 2000). The nurse said, You do know that he had a stroke, don t you? I said Yes, and then she left it at that, but I didn t know what a stroke was. So I had to send for some books (Brereton & Nolan, 2000, p.502). Närstående använde sig av böcker och skriftlig information trots att det ibland var svårt att förstå dessa källor. Böcker gav information om sjukdomen men var mindre instruktiva av de praktiska momenten. Detta tvingade de närstående att förlita sig på tyst observation av personalen på ett ändamålsenligt sätt. De närstående upplevde ett behov av att känna sig kompetenta att ge vård av god kvalitet för att hjälpa den drabbade på bästa sätt (Brereton & Nolan, 2000). Att få kunskap och träning från professionell personal gav ett ökat självförtroende. Självförtroende steg med goda kunskaper om stroke, den drabbades problematik och på vilket sätt de kunde få hjälp (Brereton & Nolan, 2000; Brereton & Nolan, 2002). You need confidence, you need back-up. It s about them [the professionals] sharing their knowledge with you so that you feel confident to keep going (Brereton & Nolan, 2002, p.29). Svårigheter att anta nya roller Sjukdomen hade inverkan på byte av roller inom familjen och en ny rolldynamik skapades (Hunt & Smith, 2004). De närstående beskrev hur de på grund av sin familjemedlems sjukdom tvingats till att anta nya roller inom familjen (O Connel & Baker, 2004) och hantera/lära sig nya saker (Coombs, 2007). Svårigheter med att anta den nya rollen bestod i att skaffa sig de färdigheter som krävdes och upplevelsen av att allt ansvar vilade på dem (Brereton & Nolan, 2002; Bäckström & Sundin, 2009a; Silvia-Smith, 2007; White et al., 2007). Närstående beskrev svårigheter med att växla mellan rollen som vårdare och rollen som partner vilket resulterade i att de kände sig misslyckade i sin roll som partner (Bäckström & Sundin, 2009b). It puts a lot of demands on me to function well both as a carer and a wife the children need a lift somewhere and the lawn needs to be cut, all the re- 12

15 sponsibilities is still resting on me. You have to take care of everything and function and endure (Bäckström & Sundin, 2009a, p. 4). För att underlätta att anta rollen som vårdare rapporterades om antagande av strategier som att vara positiv, anpassning till förändring och ta emot hjälp från andra (O Connel & Baker, 2004). Att lära sig lösa problem och hantera de nya rollerna i relationen skapade styrka och underlättade situationen (White et al., 2007). Att klara av nya saker och läras sig nya färdigheterna upplevdes positivt och gav ett ökat självförtroende (Bäckström & Sundin, 2009b; White et al., 2007). Med tiden kunde en känsla av harmoni uppstå i de nya ansvarsområden som följde, vilket hade en positiv effekt på välbefinnandet hos de närstående (Buschenfeldt, Morris & Lockwood, 2009). You grow into a role, you get routines, it sort of starts to calm down (Bäckström & Sundin, 2009b, p. 1479). Leva i en förändrad relation Relationen till den drabbade personen förändrades efter insjuknandet vilket väckte tvetydiga känslor hos de närstående (Bäckström & Sundin, 2009b). Den drabbades personlighet hade förändrats, att den person som de kände och älskade nu var borta och att det kändes som att leva med en främling (Bäckström & Sundin, 2009b; Coombs, 2007; Fraser, 1999). De kognitiva förändringarna i personligheten var svårare att klara av än den fysiska invaliditeten. De närstående uttryckte att ömsesidigheten i förhållandet var förlorad och att de kände sig främmande inför den andre. Det kändes som att leva bredvid varandra men med saknad av närhet, ömhet och något att prata om (Bäckström & Sundin, 2009a; Coombs, 2007; Robinson et al., 2005; White et al., 2007). Närstående uttryckte hur den intima relationen försvunnit och att de oroade sig för hur de skulle orka leva med personen, som nu var som en främling, resten av livet (Buschenfeld et al., 2009; Bäckström & Sundin, 2009a). I ve lost my man. There was no intimacy, there was nothing you there, me there, that was it. So we were complete and utter strangers (Buschenfeld et al., 2009, p. 1645). Relationen till den drabbade beskrevs inte enbart som en försämrad relation. De närstående uttryckte även känslor av djupare samhörighet och glädje (Bäckström & Sundin, 2009a). Deltagare uttryckte att familjebandet hade stärkts och att de hade kommit varandra närmare i relationen efter att de hade gått igenom svåra situationer tillsammans (Green & King, 2009; 13

16 Greenwood, Mackenzie, Wilson & Cloud, 2009; White et al., 2007). För vissa var det en svår transition att föreställningen av den gemensamma framtiden hade förändrats medans det för andra upplevdes positivt. Den positiva synen grundade sig i att de kunde fokusera på att vara tillsammans som ett par, kunna prata mer öppet och dela mer med varandra samt att de uppskattade varandra mer i relationerna (Green & King, 2009). I suppose we have come together more because we have had had to cope with difficult situations (Greenwood et al., 2009, p. 1130). Erövra en ny normalitet i livet Att införliva livsstilsförändringar mot ett mer normalt liv underlättade och gav motivation och en känsla av hopp för framtiden hos de närstående (White et al., 2007). Att konstruera och erövra en ny normalitet i livet var något som de närstående kämpade för (Bäckström & Sundin, 2009b; Coombs, 2007). Detta krävde en planering av vardagen där stroken integrerades (Bäckström & Sundin, 2009b). Genom att ta en dag i taget kunde de närstående njuta mer av livet, inte bli överväldigade av situationen och hantera en osäker framtid (Greenwood et al., 2009; Fraser, 1999; Silva-Smith, 2007). Närstående uppgav att de efter ett år kunde se en ny normalitet i livet eller kunde omvärdera vad normalt var för de då (Pierce et al., 2007). Att behålla känslan av att vara en ordinär familj var viktigt för de närstående (Bäckström & Sundin, 2009b). It seems that we are moving forward and we have friends who come in to visit and things seem more normal (White et al., 2007, p. 9). Deltagarna kunde känna ilska över de framtvingade förändringarna som situation hade krävt (O Connel & Baker, 2004). Att återskapa en vardag innefattade förändringar i arbetssysslor, rutiner och fritidsaktiviteter. Det ledde till stress hos de närstående och kunde utlösa känslor av förlust av det tidigare livet. Deltagare beskrev det som en separation från deras bekanta verklighet (Robinson et al., 2005). Med tiden kunde de närstående nå en insikt om att livet inte kunde återvända till hur det var innan sjukdomen och att bli bättre inte innebar att den drabbade skulle återgå till hur denne en gång var. Insikten betydde en ny fas i livet med ändrade livsplaner (Buschenfeld et al., 2009; Bäckström & Sundin, 2009b). 14

17 the more the time passes, the more you realize that things won t, you re being forced to realize that things will not be the way they were... (Bäckström & Sundin, 2009b, p. 1478). För att anpassa och omkonstruera vardagen krävdes en acceptans av den förändrade situationen (Bäckström & Sundin, 2009b). Att skapa rutiner gav kontroll över livet, igenkännande och underlättade att handskas med kraven av att vårda (Bäckström & Sundin, 2009a; Greenwood et al., 2009; Pierce, Steiner, Govoni, Cervantez Thompson & Friedman, 2007). De minskade frustrationen (Brereton & Nolan, 2000) och ledde till känslor av trygghet och emotionell balans (Bäckström & Sundin, 2009b). Att utveckla framgångsrika rutiner skedde gradvis över tid (Bäckström & Sundin, 2009a). There is a routine there and it is working and so from that point of view, we can relax a little bit (Greenwood et al., 2009, p. 1127). Hitta tillbaka till sig själv Närstående uttryckte en förlust av egen tid då de dagliga rutinerna rekonstruerades på ett sätt som möjliggjorde den drabbades närvaro (Green & King, 2009) och för att själva kunna vara mer fysiskt närvarande (White et al., 2007). Den drabbades behov blev viktigare än den närståendes (Robinson et al., 2005). Detta resulterade i förlust av känslor av självständighet och autonomi (Green & King, 2009). My maine and only role basically now, is a carer I feel I haven t got a life as such anymore. Not an individual life. My life revolves around my wife. I can t do anything on the spur of the moment. I have no real individuality anymore (Buschenfeld et al., 2009, p. 1647). Upplevelsen av ett bristande socialt stöd i kombination av rädsla att lämna den vårdbehövande ensam resulterade i en känsla av isolering och fångenskap (Buschenfeld et al., 2009; Robinson et al., 2005; White et al., 2007). Det sociala livet begränsades (Bäckström & Sundin, 2009a; Robinson et al., 2005; White et al., 2007) och medförde en saknad hos de närstående av att kunna vara spontan (Bäckström & Sundin, 2009a; Bäckström & Sundin, 2009b). Det ledde till isolering (Coombs, 2007; Robinson et al., 2005) och en oförmögenhet till att engagera sig i aktiviteter som inte fokuserade på den drabbade personen (Robinson et al., 2005). Trots svårigheter såg de närstående att de var moraliskt förpliktade att vara den drabbades vårdare i frånvaron av andra alternativ (Brereton & Nolan, 2000; Coombs, 2007). De egna 15

18 uppoffringarna verkade illustreras av att de borde vara där för den andre (Hunt & Smith, 2004). He s there and he was used to going out too, so now that that s been taken away, it s kind of been taken away from me a bit too (Coombs, 2007, p. 14). Till en början undveks reflektion av sin egen situation för att undvika känslor av otillräcklighet och nedstämdhet (Bäckström & Sundin, 2009a; Robinson et al., 2005). De närstående beskrev att det var en process från att ge all uppmärksamhet till den drabbade till att börja hitta tillbaka till sig själv (Bäckström & Sundin, 2009b). Att se till sina egna behov utan att känna skuld ledde till att de kunde slappna av och återfå styrka (Brereton & Nolan, 2002; Bäckström & Sundin, 2009b). Efter en tid började de närstående gradvis våga lämna den drabbade i större utsträckning. De kände sig lugnare och upplevde en ökad känsla av frihet (Bäckström & Sundin, 2009a). De närstående upplevde stöd från sina egna närstående, vänner och den professionella vården som viktiga delar för deras känsla av lättnad och välmående (Brereton & Nolan, 2002; Bäckström & Sundin, 2009b). Tanken på att inte behöva vara tillgänglig konstant var viktigt för att inte känna sig fångna. De stunder som de närstående fick för sig själva var ovärderliga och tillät de att samla ny energi för att möta de dagliga kraven. Egen tid gav de även substans och mening till livet (Bäckström & Sundin, 2009b). I ve got to keep on finding possibilities to do something on my own. Because that s what I need (Bäckström & Sundin, 2009b, p. 1480). Omvärdera prioriteringar i livet De närståendes fokus låg till en början på det kortsiktiga och konkreta i den nya situationen för att över tid bli mer självreflekterande och började omvärderade prioriteringar i livet (Green & King, 2009). De såg hur fort livet kunde förändras vilket ledde till en större uppskattning av livet. De såg livet som en gåva och fick ett mer ödmjukt sätt att tänka kring livet och hur detta levdes (Bäckström & Sundin, 2009a). Life is never going to be normal again, but it is good. I never thought he would be doing the things that he is doing now. You truly learn to value every day (Pierce et al., 2007, p. 13). De närstående uttryckte att de efter att nästan förlorat den stroke drabbade började uppskatta andra saker i livet (Greenwood et al., 2009). De beskrev hur de värderade sin partner och andra relationer mer och hur relationen till dessa blev mer meningsfulla i ljuset av deras för- 16

19 luster. De tog sig tid att spendera tid tillsammans eftersom de inte visste när det skulle ta slut (Green & King, 2009; Bäckström & Sundin, 2009a). De hade slutat att oroa sig för småsaker (Green & King, 2009) och materiella saker var inte längre lika viktiga (Buschenfeld et al., 2009; Greenwood et al., 2009). Några av de närstående uttryckte tacksamhet över att situationen hade kunnat vara värre och det faktum att den drabbade fortfarande levde. Genom att jämföra sin egen situation med andras såg att det hade kunnat vara mycket värre (Bäckström & Sundin, 2009a; Bäckström & Sundin, 2009b; Greenwood et al., 2009). It makes you look at life differently as well Material things are not relevant anymore (Greenwood et al., 2009, p. 1129). Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Studien resulterade i sex kategorier: söka efter kunskap och insikt; svårigheter att anta nya roller; leva i en förändrad relation; erövra en ny normalitet i livet; hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultat i litteraturstudien beskriver närståendes behov av kunskap och förståelse av situationen för att kunna närma sig och acceptera den nya situationen. I Strokers studie (1983) framkommer att god kunskap om den drabbades funktionsnedsättning förbättrade de närståendes anpassning och hantering av den nya situationen. Studier (Brereton, 1997; van Veenendaal, Ginspun & Adriaanse, 1996) visar att de närståendes behov av information inte bemöttes på ett tillfredställande sätt av sjukvårdspersonalen. I Wallengren, Friberg och Segerstens studie (2008) framkommer att de inte passivt inväntade svar utan själva sökte efter kunskap. Att försöka nå en förståelse av sjukdom är en viktig del för att kunna nå acceptans av de förändringar som sjukdom skapar. En förutsättning för att transition ska äga rum är människans medvetenhet om att förändringen sker (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). Till följd av medvetenheten kan engagemang följa. Engagemanget gör att människan går in i transitionsprocessen. Detta kan ge uttryck i att människan söker stöd och information. Det finns därmed ett tydligt samband mellan graden av medvetenhet och engagemang (Meleis, Sawyer, Im, Hilfinger Messias & Schumacher, 2000). Vårt resultat beskriver hur närstående aktivt söker information på egen hand då de upplever informationen bristfällig från den professionella vården. De upplevde att det var en kamp att söka kunskap i syfte att de ville vara redo för att anta den vårdande rollen. Studier (Dill, 1995) visar att de närstående inte 17

20 involverades tillräckligt vid vårdplaneringar inför utskrivning. Detta bidrog till en känsla av utanförskap och att deras roll inte togs i beaktning vilket ledde till att det blev svårare att anta den vårdande rollen. Resultatet visar på att de närstående upplevde ett krav och ett tungt ansvar med antagandet av den nya rollen som vårdare. Att ta emot hjälp från andra var en strategi för att underlätta situationen (Greveson & James, 1991). Studier (Brouwer, van Axel, van den Berg, van den Bos & Koopmanschap, 2005) visar på att vid kontroll över processen av att vårda upplever de närstående positiv nytta av det. Då vårdandet istället tar kontroll över deras liv upplevs det som en fysik och psykisk börda. Detta riskerar en försämrad hälsa hos de närstående och förlust av möjlighet att vårda. I en studie av Rosenthal, Pitutch, Greninger och Metress (1993) framkom att de närstående upplevde brist på stöd för att hantera känslomässiga svårigheter som framförallt rörde nya roller och livsstilsförändringar orsakade av sjukdomen. Studier visar (Kralik, Koch & Eastwood, 2003) att hälsofrämjande transitioner ofta är knutna till utveckling av relationer där socialt stöd i form av vänner och familj har en positiv effekt på processen. I Johnson, Morton och Knoxs (1992) studie upplevde de som undergick transition i större utrsträckning känslor av maktlöshet, förvirring och frustration då sjuksköterskor brast i stöd och kommunikation. I vår studie upplever närstående att de lever i en förändrad relation som kunde karaktäriserades av en förlorad ömsesidighet och ensamhet. Cullberg (1980, s. 108) skriver att en traumatisk situation skapar objektförlust, som är en förlust av en viktig del av ens liv. Han menar att en människa kan leva i ett socialt sammanhang men ändå uppleva ett inre tillstånd av övergivenhet. Resultat visar även att relationen kunde stärkas genom transition. Reimer, Davis och Martens (1991) menar att ett upplevt välmående i relationen indikerar att en hälsosam transition pågår. Under transition kan konflikter i relationen uppstå men då processen utvecklas i en positiv riktning återgår relationen till hur den var tidigare eller fördjupas ytterligare. En välmående relation under transition kan fångas i termer som anpassning, meningsfulla interaktioner, ökad uppskattning och närhet. Pakenham (2008) belyser att de faktorer som stärker förhållandet reflekterar den grundläggande mellanmänskliga naturen av att vårda. Dessa är intimitet, ansvar, ömsesidighet, uppskattning och engagemang vilka möjliggör en positiv transition till den vårdande rollen. Enligt Lögstrup (1994, s. 48) är det mest elementära i vår existens att människan är varandras värld och 18

21 varandras öde. En människa har aldrig med en annan människa att göra utan att hålla något av den andra människan i sin hand. Det kan handla om små vardagliga saker, ett glatt humör som man får att försvinna eller som man väcker till liv, en smärta som man fördjupar eller lindrar. Men det kan också röra ett ansvar hos den enskilde som påverkar den andres hela existens. Enligt Heidegger (1993, s ) är omsorg ontologiskt grundläggande för människan. Det är förmågan att ge omsorg som gör henne till människa. Denna förmåga är förutsättningen för en vilja och en önskan, att vilja och önska kan vi endast göra om vi bryr oss om något. Vårt resultat belyser vikten av att skapa nya rutiner för att underlätta vardagen och skapa känsla av balans och kontroll. De närstående strävar efter att skapa en ny normalitet genom att integrera sjukdomen i vardagen. Toombs (1993, s.31-38) menar att upplevelse av sjukdom är en disharmoni innehållande en förlust av det familjära livet där personen inte längre kan fungera och delta i vardagslivet på samma sätt som tidigare. I en studie av Chumbler et al., (2004) rapporterar närstående upplevelser av kaos under transition då funktionella rutiner i vardagen inte utvecklades för att hantera den nya situationen. De närstående upplever ett ansvar att etablera dessa nya rutiner. Att omkonstruera livet är en del av rehabiliteringen och bidrar till att återinföra en känsla av normalitet i livet. Många närstående kämpar med att se dem själva och situationen som normala. I vår analys framkommer att en viktig förutsättning för anpassning är acceptans. Pakenham (2008) menar att acceptans av situationen hos de närstående minskade deras ångest i den vårdande rollen. Acceptansen ledde till en upplevelse av ökad kontroll trots den osäkra situationen. Detta genom en medvetenhet om att det inte är situationen i sig som är viktigast utan hur den hanteras för att gå vidare. Enligt Meleis et al. (2000) kan bristande acceptans av den nya situationen vara ett tecken på att individen inte är mogen för transition. I en studie av Selder (1989) framkommer att en förutsättning för att transition ska kunna är att människan erkänner för sig själv att det tidigare livet inte längre existerar och att det liv som är känt är hotat. I resultatet framgår att antagandet av den nya rollen som vårdare innebär en process av att ge all uppmärksamhet till den stroke drabbade för att med tiden hitta tillbaka till sig själv. Närstående beskriver i Öhman och Söderbergs studie (2004) en känsla av att deras egen frihet krymper när ansvaret för den sjuke ökar. De menar att ett liv tillsammans med den sjuke skapar ett totalt deltagande i den andres dagliga liv. Den närstående lever med den sjukes smärta, rädsla, oro och lidande dygnet runt. Detta skapar en oro som lindras genom att vara 19

22 deltagande, närvarande och övervakande. Närstående i Conlin, Caranasos och Davidsons (1992) studie upplever att egen tid gick förlorad med den vårdande rollen. Närstående beskriver vidare i Öhman och Söderbergs studie (2004) att deras egna känslor och behov kom i andra hand, det ledde till förlust av frihet och tidigare sätt att leva. Strang och Haugheys (1998) studie tar upp närståendes beskrivning av att leva i två olika sfärer som var ojämlikt stora. I den större av dessa ingick den vårdande rollen. I den andra som var väsentligt mindre var då de närstående inte var vårdare utan sig själva. Att få vara sin egen person, ägna sig åt egna intressen och aktiviteter var den tid då de upplevde tid för återhämtning och en känsla av att vara fri. Möjligheten att ta sig ur den vårdande identiteten för att gå in i sin egen var en viktig coping strategi för de närstående. Processen att uppnå andrum var inte en enskild handling utan en mental process som skedde hos dem själva. Den innebar ett erkännande av behovet att lämna sin vårdande roll för att omsättas i verklighet genom att se till möjligheterna av socialt stöd. I resultatet där omvärdering av prioriteringar i livet ingår beskriver närstående att de blev mer självreflekterande och omvärderade vad som var viktigt i livet. Meleis et al. (2000) beskriver transition som en process över tid där en ny mening skapas efter att individen nått en full förståelse för den nya situationen. Cullberg (1980, s ) menar att oväntade händelser, som plötslig sjukdom, kan utösa en traumatisk kris där förlust av trygghet och mening förekommer. Att genomgå en kris är smärtsamt och kan ses som en existentiell utmaning som kan leda till en utveckling av jaget och meningsskapande. Diemert Moch (1998) anser i sin studie att en meningsfullhet kan skapas genom att känna samhörighet till sin omgivning och en medvetenhet om jaget. Att uppleva hälsa i sjukdom kan ge förutsättningar till positiva förändringar i form av självutveckling. Hallsdorsdottir & Hamrins (1996) studie beskriver hur personer identifierar eller omdefinierar viktiga delar i livet i samband med sjukdom. I Diemert Mochs studie (1998) beskrivs vidare av närstående att saker eller personer som tidigare tagits för givet fick en större mening och betydelse genom reflektion. De menade att sjukdomens potentiella kraft skapar nya värderingar i livet. Det ökade meningsfullheten och gav en djupare betydelse av relationer till andra och en tacksamhet inför livet. Närstående menar i Langners studie (1995) att den vårdande rollen orsakar stress av existentiell natur med en påminnelse om sin egen dödlighet och ett hot av grundläggande mål i livet. En upplevelse av meningslöshet som leder till ett sökande efter en ny mening i livet. Pakenham (2008) menar att meningsskapandet underlättar anpassning till den nya situationen. 20

23 Upplevelsen av hälsa stärks genom en känsla av sammanhang som består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om människans förmåga att förstå det som sker i och utanför individen. Sjuksköterskan kan stärka den närståendes begriplighet genom att vara lyhörd, ge individanpassad information och möta den närståendes känslor och tankar (Antonovsky, 1991, s ). Schumacher & Meleis (1994) menar att en förutsättning i förberedelsen av transition är god kunskap. Studier (Rosenthal et al., 1993) belyser att sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att förbereda närstående inför utskrivning. Det framkommer även att närstående sällan upplevde delaktighet i vården på sjukhuset trots att de hade en önskan om att vara det. Wallengren et al. (2008) visar att närstående uppskattade när vårdpersonalen uppmärksammade de och pratade med dem. Det gav en känsla av säkerhet, trygghet samt en känsla av kraft och ökad självkänsla. Vårdpersonalens förståelse ledde till en känsla av bemästrande, att orka fortsätta vårda och till ett förnyat hopp. Antonovsky (1991, s ) menar att hanterbarhet är förmågan att se inre och yttre resurser som kan hjälpa hantera svårigheter. Genom att informera om tillgängliga resurser och undervisa den närstående i praktiska moment som tillkommer den vårdande rollen kan sjuksköterskan stärka hanterbarheten. Enligt Antonovsky (1991, s.39-41) innebär meningsfullhet att se svårigheter som värda att engagera sig i. Sjuksköterskan kan genom att förmedla hopp och ge motivation stärka meningsfullheten. Studier (Kralik, 2002; Kralik, Koch & Wotton, 1997) visar att genom en förståelse för begreppet transition och transitionsprocessen kan sjuksköterskan arbeta efter en mer holistisk ansats i sitt omvårdnadsarbete och på så vis hjälpa människor att identifiera förändringarna och se möjligheter i den nya situationen. Metoddiskussion Holloway och Wheeler (2010, s. 3-11) anger att kvalitativa studier tillför insikt av den subjektiva verkligheten hos deltagarna och erbjuder forskaren att ta del av upplevelser ur informantens perspektiv. Kvalitativ data lämpar sig när syftet strävar efter att beskriva människors känslor och behov. Artiklar som har inkluderats i analysen för att svara mot studiens syfte är kvalitativa studier med rika narrativa intervjuer som beskriver deltagarnas upplevelser. Med erhållet resultat anser vi att studiens syfte har besvarats där vi fångat de närståendes upplevelser av transition. 21

24 Transition som begrepp definieras på olika sätt. Vi valde att utgå från Meleis definition vilket har haft inflytande på resultatet. Transition är ett begrepp som används inom omvårdnadsteorier och är sällan ett begrepp som uttrycks av deltagare som genomgår den. Vi har i den manifesta analysprocessen enligt Meleis definition noggrant valt ut de textenheter som vi anser fångar upplevelsen av transition. Eftersom egna tolkningar i viss mån då är gjorda skulle samma studie av andra författare kunna resultera i ett annat resultat. Resultatets trovärdighet stärks genom att vi varit textnära i våra översättningar och kondenseringar av textenheterna. Med inspiration av Willman et al. (2006, s ) har författarna i syfte att stärka trovärdigheten läst igenom artiklarna på skilda håll och valt ut textenheter. Sedan jämfördes och inkluderades de som beskrev transition gemensamt. Studiens trovärdighet stärks ytterligare av en väl beskriven metod där tillvägagångssätt av datainsamling och analys går att värdera och upprepa (Holloway & Wheeler, 2010). Begränsningar i vår studie har varit att artiklarna inte är skrivna på vårt modersmål. Det finns alltid en risk vid översättningar att nyanser i berättelsen förloras. Ytterligare begränsning har varit den givna tidsramen för arbetet i kombination med vår begränsade erfarenhet av att utföra en litteraturstudie. Slutsats För den närstående som antar en vårdande roll när en familjemedlem drabbas av stroke uppstår det stora omställningar i livet. I den förändrade livssituationen genomgår den närstående transition för att anpassa sig till allt det nya. Resultat beskriver hur transitionen kan upplevas och ge uttryck på ett inre och yttre plan där acceptans och engagemang kan ses som två centrala begrepp. Acceptans ledde till omkonstruering av en ny vardag, strävan efter normalitet, nya prioriteringar och meningar i livet. Engagemang bestod i att söka efter kunskap och att anta strategier för att hantera den vårdande rollen. Resultatet kan användas i den kliniska verksamheten för att hjälpa sjuksköterskan att uppmärksamma och stödja en hälsosam transition hos den närstående som vårdar en familjemedlem drabbade av stroke. Det är sjuksköterskans ansvar att stödja den närstående i anpassningen som krävs för att uppleva hälsa. Vi anser att detta resultat kan överföras till närstående som vårdar en kroniskt sjuk person med annan sjukdom än stroke. Det är inte diagnosen som har betydelse för transitionen utan de förändringar som sker till följd av en 22