Dam, knäckt av kung!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dam, knäckt av kung!"

Transkript

1 Dam, knäckt av kung! En kvalitativ studie om varför misshandlade kvinnor stannar kvar hos männen som slår. Ht -11/-12

2 Innehåll Inledning...2 Syfte och frågeställning...3 Definition av misshandel...3 Tidigare forskning...6 Teori...8 Berger & Luckmann...8 Totala institutioner (Goffman, 1983)...9 Normaliseringsprocessen som teoretisk modell Medberoende Metod: Litteratursökning Intervjuerna: Etiska aspekter Resultatanalys Timglasets övre del: Isolering Hans förväntningar Normalisering Undergivenhet Rädsla och Våld Timglasets nedre del: Likgiltighet Komma till insikt Socialt nätverk Självförsvar Diskussion Bilaga 1 - timglasmodellen Bilaga 2 Intervjuguide Litteraturförteckning

3 Inledning Han tog tag i mina axlar och drog upp mig ur sängen. Jag fick inte fram ett ord, benen vek sig under mig. Han tryckte upp mig mot sovrumsväggen och vrålade. Hans ansikte var två centimeter från mitt. Det slog lock för mina öron. Din lata hynda! skrek han. Vad har jag gjort för att förtjäna ett beläte som du? Jag blundade, drog ihop axlarna, försökte göra mig så liten som möjligt. Ut i köket! sa han och knuffade mig mot dörren. Jag snubblade, slog huvudet i dörrposten. Det snurrade till ordentligt. Jag ramlade, knät slog i kanten på tröskeln. Upp med dig! skrek han och vred upp mina armar på ryggen. Jag hörde mig själv kvida. På något sätt tog jag mig upp på fötter, stötte höften i hallbyrån. Jag fick ytterligare en knuff i ryggen, tog emot mig med händerna mot badrumsdörren. Jag ska lära dig att lyda! sa han. Jag vände mig om, min blick mötte hans. Jag mer anade än såg knytnäven som klöv luften, kände bara den fruktansvärda kraften som landade på vänstersidan av min haka. Mitt huvud flög bakåt och slog i badrumsdörren med en väldig kraft. Någonting krasade. Jag kände att jag gled nedåt. Då kom nästa knytnäve. Jag såg den komma och försökte sätta händerna för. Neej, skrek jag, men jag kunde inte hålla emot. Slaget träffade mig rätt i magen. Jag tappade luften totalt, vek mig dubbel. Babyn! tänkte jag. Allt blev svart. (Gömda, Lisa Marklund och Maria Eriksson, 1995: ) Det här scenariot, som är taget ur boken Gömda, är inte ovanligt för en kvinna som blir misshandlad av sin partner. Det är hennes vardag och det händer när hon minst anar det. Det kan uppstå ur vilka omständigheter som helst och på grund av detta är det också svårt att undvika det. Har man inte varit med om det själv är det lätt att säga att HÄR måste hon gå, men det är inte självklart. Så varför stannar hon kvar? I en perfekt värld skulle ju någon av dem gå men verkligheten är inte perfekt! Det finns många anledningar till att hon stannar och jag vill med den här uppsatsen ta upp några av dem för att försöka ge en klarare bild av varför en kvinna stannar kvar i en destruktiv relation. I den här uppsatsen tänker jag använda mig av ett perspektiv som säger att när slaget kommer så har misshandeln pågått väldigt länge. Och med det menar jag att det inte bara är slag som räknas som misshandel utan även andra saker som mannen utsätter kvinnan för. Jag avser att definiera vad våld och misshandel är senare i uppsatsen. Kvinnomisshandel är ett omdiskuterat ämne idag. Personer som inte har erfarenhet inom ämnet har ofta svårt att förstå hur en kvinna kan acceptera och stå ut med misshandel. Varför hon stannar är som sagt en svår fråga att besvara för många. 2

4 Hur vanligt är det då med kvinnomisshandel i Sverige? Det är en fråga som är svår att svara på eftersom det är så stort mörkertal då långt ifrån alla kvinnor anmäler männen som misshandlar dem. Men statistiken visar ändå på mycket höga siffror. Under 2007 gjordes över anmälningar om kvinnomisshandel i Sverige, vilket är en ökning med 150 % sedan 1982 och siffran har bara ökat sedan dess ( En uppskattning som har gjorts är att bara en femtedel av fallen anmäls till polisen. Varje år är det ca 16 kvinnor som misshandlas till döds ( En annan skrämmande siffra är detta: Under 2010 beräknas Roks kvinno- och tjejjourer ha genomfört cirka stödåtgärder för kvinnor, tjejer och barn. ( När statistiken får tala för sig själv ses att det är ett större problem med kvinnomisshandel än många tror. Så ska det ju inte vara i Sverige idag. Syfte och frågeställning Mitt syfte med den här uppsatsen är att försöka ge en bättre bild av vad som sker under ett misshandelsförhållande mellan en man och kvinna i nära relation och varför kvinnan inte går vid första slaget, vilket för många kan verka konstigt. Vad är det som sker i kvinnan som gör att hon stannar kvar hos mannen som slår henne? Hur uppfattar hon sig själv, mannen, misshandeln och världen hon lever i? Definition av misshandel För att försöka ge en bild av situationen känns det som att det först måste ges en definition av ordet misshandel. Misshandel är inte bara slag och sparkar, det finns många olika sorters misshandel (Eliasson, Ellgrim, 2006:30). Definitionen av misshandel är att den både innefattar fysisk, psykisk, verbal, latent misshandel och sexuellt våld. Det första man tänker på när man hör ordet misshandel är den fysiska misshandeln. Andra beteenden som räknas som misshandel är psykisk och verbal misshandel, då kvinnan blir psykiskt kränkt och verbalt nervärderad ( Med latent misshandel menas att våldet ligger i luften. Mannen kanske inte har slagit kvinnan på flera år, men hot om slag och känslan av att det kan komma ett slag när som helst finns där hela tiden (Hellberg, Mottaghi, Tahmaz, 2010). Misshandeln kan innefatta dels rädsla för mannen, att utstå förnedring och att få verkliga slag. Så när det första slaget kommer har kvinnan oftast redan fått utstå psykisk misshandel som till 3

5 exempel kan vara mannens kontroll över henne, att hon inte får göra sina egna vardagliga val ( nov 2011). Det kan till exempel vara vem hon ska fika med, var och när. Också verbal misshandel är vanligt och då uttrycker mannen hur värdelös kvinnan är och att hon inte klarar av något själv, hon behöver honom och om det inte var för honom skulle hon vara helt ensam. Sen har vi den latenta misshandeln. Det är när misshandeln (vilken det nu är) ligger i luften och man känner att något kan hända. Den latenta misshandeln kanske inte är medveten men den ligger tjock i luften och både kvinnan och mannen känner att något kan explodera när som helst ( 2011). När man talar om misshandel tänker man direkt på slag, men misshandel kan vara så mycket mer. Som jag nämnde ovan så beskrivs i uppsatsen Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - en kvalitativ uppsats om den misshandlade kvinnan (Hellberg, Mottaghi, Tahmaz, 2010) misshandel som olika. Det finns även olika teorier och perspektiv om varför en kvinna blir misshandlad. Nea Mellbergs teorier beskrivs av Eva Lundgren i Våldets normaliseringsprocess (E. Lundgren, Våldets normaliseringsprocess, 2004:86 92). Dessa är: - Vanmaktsperspektivet menar att mannen känner vanmakt och frustration som går ut över kvinnan och manifesteras som våld mot henne. Det är en psykoanalytisk teori som bygger på att männens våld ger uttryck för sexuell ångest, hat, fruktan och fientlighet mot kvinnor. Men orsaken till våldet läggs på samhället där Mellberg menar att mannen blir ett offer för manssamhällets förtryck. Med det menas att samhället har en bild av att mannen är mer manlig om han håller sin kvinna på plats och har makt över henne. - Konfliktsperspektivet: Detta perspektiv går ut på att det är två jämlika parter som i en konflikt går så långt så att slag förekommer. Det grundar sig i mannens överlägsenhet och kvinnans underlägsenhet. - Socialt arv-perspektivet menar att till exempel en pojke som har sett sin pappa slå mamma, ärver det beteendet. Sedan för pojken beteendet vidare i vuxen ålder och slår själv kvinnan han lever med. Det är alltså något man lär sig göra. 4

6 - Kulturperspektivet: Här hamnar bland annat hedersrelaterat våld. Exempel på det är Fadime Shahindal s 1 öde eller så kallade balkongflickor 2 som skadas eller mördas på grund av att de har skadat familjens heder. - Allt-och-inget-perspektivet är ett perspektiv som är kombinerat av flera olika perspektiv. Till exempel kombinationen av ett samhällsperspektiv, där mannen är överlägsen kvinnan och ett individuellt perspektiv, där orsaker till våldet ligger på psykologisk nivå. - Makt-och-kontroll-perspektivet handlar om mannens makt över kvinnan. Mannen är dominant och kontrollerar kvinnan genom våld. Vissa anser också att det är en viss typ av män som slår medans vissa menar att det är en viss typ av kvinna som drar sig till män som slår. Men det finns ingen forskning som stöder det och det är inte troligt att det bara gäller vissa män och kvinnor eftersom det existerar misshandel inom parrelationer i alla samhällsskikt ( t, 2012). När det gäller våld mot kvinnor i nära relationer, är våldet oftast upprepat och systematiskt och rubriceras då som grov kvinnofridskränkning. Det betyder att mindre brott som upprepas läggs ihop och kan därför bli ett grovt brott som kan leda till fängelsestraff. Det sker även oftare inomhus än utomhus. Vid misshandel från en partner sker det oftast inom hemmets väggar och det döljs väl av både man och kvinna ( 2011). Eftersom våld mot kvinnor förekommer i alla sociala kategorier kan man inte förutse vem som kommer att bli misshandlad och vem som inte kommer att bli det. Men däremot finns det kvinnor som är mer sårbara än andra. Det kan till exempel handla om invandrarkvinnor som har svårigheter med språket, eller missbrukande kvinnor som inte blir trodda eller att samhället skyller det på kvinnorna själva då de är missbrukare. Det kan också handla om kvinnor som har någon form av handikapp eller äldre kvinnor (Heimer, Posse, 2003: ). 1 Fadime Shahindal blev mördad av sin far i Uppsala 21 januari Balkongflickor är en term som används när man talar om hedersvåld mot flickor. Detta pga att det är många flickor som har dött genom fall från balkonger men där man tror att de har blivit nerknuffade. 5

7 Många vittnar om att omgivningen brytt sig mer om deras funktionshinder, missbruk, utländska bakgrund eller ålder än om att de behövde uppmärksamhet för att de utsatts för våld. (Heimer, Sandberg, Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar, 2008:75) Jag tolkar det som att det kan leda till att dessa kvinnor inte söker hjälp eftersom samhället inte ser att behovet för hjälp finns eller att de får skylla sig själva. Självklart finns det fler sårbara kvinnogrupper, så som till exempel prostituerade kvinnor. Men för att hålla mig till mitt syfte som är att titta på kvinnor som lever i ett förhållande med mannen som slår och varför de stannar, tänker jag inte gå in djupare på de mer sårbara kvinnogrupperna. Tidigare forskning När det gäller tidigare forskning finns det väldigt mycket att läsa om kvinnomisshandelsprocessen. Jag har här valt att använda mig av ett antal av dessa. Det finns inte möjlighet för mig att använda allt jag hittat så jag har valt de jag tycker är mest relevanta. Det är både böcker med forskningsresultat, intervjuer och avhandlingar. Den tidigare forskning jag valt att titta på är det som jag anser är mest relevanta för min frågeställning, som ju är varför stannar misshandlade kvinnor kvar hos männen som slår?. Slagen dam (Lundgren mfl, 2001), Mäns våld mot kvinnor i nära relationer (Sveriges kommuner och landsting, 2006), Verbal Aggression as Prehistory of Woman Battering (Hydén, 1995) och Våldsutsatta kvinnor (Socialstyrelsen, 2009) är några av de texter jag har tittat på. Jag har själv även varit med och gjort en kvalitativ undersökning, 2010, där vi har tittat på misshandlade kvinnors situation och hur brytprocessen ser ut (Hellberg, Mottaghi, Tahmaz, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, 2010). Våldsutsatta kvinnor tar upp Duluth-hjulet som beskriver mannens makt över kvinnan och hur han tar kontrollen över kvinnan. Detta hjul kan liknas vid timglasmodellen 3 i Mäns våld mot kvinnor i nära relationer (Hellberg, Mottaghi, Tahmaz, 2010).. Makten och kontrollen skapas genom att mannen bland annat hotar, slår, skrämmer, förnedrar och isolerar kvinnan. Maktperspektivet är ett återkommande och centralt tema i alla dessa texter. 3 Bilaga 1 6

8 Enligt Slagen dam (Lundgren, Heimer, Westerstrand, Kalliokoski, 2001:73) har varannan kvinna någon gång varit utsatt för våld av en man efter hon fyller 15 år, och var tredje innan hon fyllt 15, vilket är skrämmande uppgifter. De kom också fram till att kvinnorna som misshandlas inte ser sig själva som våldsutsatta medans de fortfarande är kvar i förhållandet, utan att de måste lämna mannen innan de kan får ett klarare perspektiv av vad de varit med om (Lundgren, Heimer, Westerstrand, Kalliokoski, 2001:79). Margareta Hydén (1995) gjorde intervjuer med 20 par i Stockholm där det förekommit anmälan om våld. Hon fokuserar på verbala bråk som sedan leder till fysiskt våld. Våldet är kontrollerat och medvetet. Det är enligt Hydén (1995) för att få tyst på kvinnan, skrämma henne eller hämnas på henne. Hon menar att våld är ett sätt att få en person att underkasta sig och på det sättet får mannen kontroll över kvinnan (Hydén, 1995:64). Hennes resultat visar att i 18 av de 20 fallen, finns det en koppling mellan verbalt bråk och fysiskt våld (Hydén, 1995:69). Hon menar också att mäns våld inom äktenskapet bara funkar kortsiktigt för att kontrollera kvinnan och att långsiktigt våld istället sätter äktenskapet på spel (Hydén, 1995:69 70). Jag har gjort mitt urval med tanke på det jag vill undersöka, vilket är varför kvinnor stannar kvar hos män som slår dem. Jag har valt bort samkönade par och tänker inte titta på kvinnor som misshandlar sina män utan jag kommer bara att titta på kvinnor som misshandlats av sina män. Dessa urval är inte på grund av att det ser annorlunda ut för samkönade par och par där kvinnan slår utan mitt intresse är kvinnorna som blir slagna av sin man. Jag tänker inte heller ta upp männens situation eftersom det inte har något att göra med mitt syfte som ju är att ta reda på varför kvinnorna inte går. Varför går hon inte? Det kan finnas många olika orsaker till det, beroende på situationen hon lever i. Det kan vara att hon inte förstår att hon bör gå, att hon är rädd för att gå på grund av att mannen hotat att göra värre saker mot både henne och hennes närmaste eller så kan det vara så att kvinnan inte har tillräckligt stort socialt nätverk runt omkring sig för att lämna mannen. Varför behövs ett socialt nätverk då? Det är på grund av att en misshandlad kvinna som lämnar en man behöver hjälp med bland annat skydd, stöd, hjälp med praktiska saker och kanske till och med pengar. Utan socialt nätverk kommer hon inte långt och det resulterar ofta i att hon då går tillbaka till mannen. 7

9 Teori Berger & Luckmann För att kunna förstå varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår, bör man förstå hur identitet skapas. För att ge en bild av detta använder jag mig av Berger & Luckmann s (1971) teori om identitetsskapandet. Det är en dialektisk process som består av internalisering, objektifiering och externalisering Man bör också förstå att man måste se dem som ett, alltså att delarna sker samtidigt och inte i någon speciell tidsföljd (Berger & Luckmann, 1971:153). När det gäller det ämne jag avser att undersöka, är det enligt mig, internaliseringen 4 som är mest relevant. Här tar individen, i det här fallet, kvinnan, över mannens syn på världen de lever i. Vid den komplexa formen av internalisering förstår jag hur som helst inte bara den andres övergående subjektiva processer, jag förstår den värld i vilken han lever, och denna värld blir min egen. (Berger & Luckmann, 1971:154) Alltså blir mannens verklighet också kvinnans verklighet och hon förlorar successivt sin egen verklighet om man tittar på det ur ett kvinnomisshandelsperspektiv. Detta bildar en form av socialisering som är sekundär 5. Detta på grund av att individen redan har en subjektiv verklighet som byts ut mot en ny (Berger, Luckmann, 1971: ). Enligt Berger & Luckmann (1971:155) är jaget en återspegling av individens signifikanta andras syn på honom. Det är både en del av identiteten man tilldelas och den identitet man själv subjektivt skapar. Om man då tilldelas en identitet som är negativ kan det skapa förvirring hos individen som i värsta fall kan leda till att individen tar över den synen. Detta på grund av att man inte bara tar över andras roller och attityder, utan även deras värld och syn (Berger, Luckmann, 1971:155). Det är precis det som sker med kvinnan i misshandelsförhållandet. Hennes primära socialisation suddas nästan ut och hennes signifikanta andra blir nästan eller helt och hållet mannen. Mannens kontroll över henne gör att hon får svårt att hålla kontakten med andra, vilket leder till att hon tappar sin identitet och börjar identifiera sig med mannen. Den egna personen försvinner successivt. Berger & Luckmann (1971:180) talar bland annat om plausibilitetsstrukturer. De beskrivs som den 4 Internalisering: förståelse av medmänniskorna och för upplevelsen av världen som meningsfull och social verklighet. (Berger & Luckmann, 1971:154) 5 Sekundär socialisation: varje följande process som leder en redan socialiserad individ in i nya sektorer av hans samhälles objektiva värld (Berger & Luckmann, 1971:154) 8

10 sociala bas och sociala strukturer som krävs för att vidmakthålla den subjektiva verkligheten (Berger & Luckmann, 1971:180).Och dessa skapas hos kvinnan då hon under så lång tid utsätts för mannens psykiska misshandel och kontroll. Man kan säga att för att behålla en identitet måste den också bekräftas av andra och individen måste befinna sig i en miljö där detta sker, annars finns det risk att den förloras. Den gamla sociala bas och sociala strukturer som kvinnan kände till suddas ut och de ersätts av mannens strukturer. Successivt förloras den subjektiva verkligheten hos individen (Berger & Luckmann, 1971: ). Totala institutioner (Goffman, 1983) Jag har även valt att titta på Goffmans Totala institutioner (1983) som är en teori som visar vad som händer med en individs subjektiva identitet vid isolering från den objektiva värld denne känner till. Här kopplar jag det till den misshandlade kvinnan som av mannen blir isolerad, främst psykiskt men också fysiskt från den värld hon känner till sedan tidigare. Goffmans (1983) definition av totala institutioner är när individen lever avskuret från samhället. Det kan vara till exempel fängelser och mentalsjukhus, men behöver inte vara det. En total institution kan även finnas på andra ställen än statliga/kommunala institutioner. Det som sker är att individen som befinner sig i en total institution inte är där frivilligt och Goffman(1983) menar att de symboliseras av ett hinder för socialt umgänge med världen utanför och ett fysisk hinder för medlemmarna att avlägsna sig (Goffman, 1983:13). Några kännetecken är att alla faser i vardagen noggrant är planerade och att det finns en auktoritet(goffman, 1983:15). Denna auktoritet bevakar och kontrollerar individen. Men en viktig sak man bör komma ihåg är att för att det ska finnas kontroll måste det finnas en kontrollerad också. De behöver varandra samtidigt som de förutsätter varandra(goffman, 1983:15). Den som kontrollerar har ofta ett socialt liv utanför, medans den kontrollerade inte har det. På grund av detta ses den kontrollerade ofta som bitter, förtegen och opålitlig av den kontrollerande. Och tvärt om så ses den kontrollerande som nedlåtande, överlägsen och elak av den kontrollerade(goffman, 1983:16). Goffman (1983) talar om patient och vårdare, vilket jag också kommer att göra. Men i senare kapitel kommer jag istället att använda mig av kvinnan och mannen för att bilden ska bli klarare och jag ska försöka koppla Goffmans (1983) teorier till processen den misshandlade kvinnan går igenom. Kontroll skapas dels genom att den dominanta tar beslut utan den andres vetskap. Och även om kommunikation är ett måste mellan dessa två så sker den på den dominantes villkor. Också när det ska tas beslut om den kontrollerade individen sker det genom den dominante (Goffman, 1983:16 17). Den 9

11 här kontrollen som den dominante skapar kan även ses i Berger & Luckmann s (1971) teorier om hur mannen tar över kvinnans verklighet och han blir hennes signifikanta andra. Ser vi tillbaka till kvinnan i inledningscitatet blir det lite tydligare. Min tolkning av den texten är att om kvinnan går emot hans vilja blir han galen och då kan vad som helst hända. Händer det tillräckligt många gånger att mannen dominerar börjar kvinnan lyda och till slut reagerar hon på det utan att hon behöver tänka efter. Hon lär sig att så ska det vara. Eva Lundgren (2004) citerar Helene då hon försöker rättfärdiga mannen, Mikaels kontroll och dominans: Vår första hetsiga diskussion handlade om min utbildning, det var innan vi gifte oss. Jag slutade min sjuksköterskeutbildning när vi fick barn, jag ville inte, men Mikael ville. För mig blev det här en stor omställning, som att ge upp allt som var mitt. Men nu känns det inte så. Nu kan jag se att jag var väldigt självisk. Mikael slår mig när jag tänker för mycket på mig själv, och jag förstår, för jag är sådan. Egotrippad och bortskämd. Är inte riktigt vuxen än, ingen vuxen kvinna helt enkelt. (Eva Lundgren 2004:52 53) Det här citatet beskriver mycket bra hur kvinnan byter bild på sig själv, och internaliserar mannens bild av henne. Hon ser hans dominans och kontroll som något positivt även fast hon uttalar att det kändes som att han tog ifrån henne allt som var hennes. Kontroll över patienten visar sig på olika sätt. Dels genom att deras vardag är strikt inplanerad i förväg. Ett sätt för vårdaren att se till att patienten stannar kvar kan vara belöningar. Det kan vara småsaker som att till exempel få ringa ett telefonsamtal, alltså annars helt vardagliga och självklara saker för individen. Det kan också vara på grund av hot och patienten är då rädd för fysisk bestraffning. Det kan till och med vara så att patienten är ekonomiskt avskuren, dvs. att alla dennes behov är tillfredställda, mat och kläder mm, men ingen tillgång till pengar. Detta gör det omöjligt för patienten att ta sig därifrån (Goffman, 1983:17 18). En man som kontrollerar och dominerar en kvinna kan utsätta kvinnan för alla dessa saker för att hon inte ska gå. Han kan vara snäll och ångerfylld efter han har slagit henne, vilket kan ses som hennes belöning. Det kan vara att han är kärleksfull eller att han kommer hem med en bukett blommor. Eller så kan han hota henne med mer stryk, eller värre, om hon försöker lämna honom. Är det också han som har hand om ekonomin så har hon inte möjlighet att lämna honom på grund av att hon inte har tillgång till pengar. Patienten utsätts ofta från början av förödmjukelse, förnedring och kränkning. Detta leder till att denne får en förändrad syn på sig själv och sina signifikanta andra, som vänner och föräldrar. På grund av isoleringen från den yttre verkligheten sker en rollförlust och samtidigt 10

12 en förlust av att man har personlig säkerhet. Patienten förlorar till slut sitt jag och blir ett objekt för förnedring och kränkning (Goffman, 1983:22). Detta kan te sig genom att vårdaren går igenom patientens privata saker och inte tillåter ett privatliv eller privat sfär. Men Goffman (1983) menar att det finns olika metoder patienten kan använda sig av för att anpassa sig till denna kränkning och förnedring (även om det sker omedvetet). Han nämner fem stycken (Goffman, 1983:50 52); första är dra-sig-undan-situationen, vilket är precis som det låter som. Kvinnan drar sig här undan och försöker synas så lite som möjligt. Det andra är den hårda, omedgörliga linjen, som är (öppen) vägran och trots. Detta är ett tillfälligt tillstånd som snart övergår i den första metoden på grund av att den leder till att individen/patienten åter igen måste brytas ner. Många kvinnor försöker stå upp mot mannen för att visa att han inte kan kontrollera henne men som sagt bryts hon till slut ner och drar sig tillbaka. Nummer tre är det som Goffman (1983) kallar för kolonisering. Det är när patienten nöjer sig med det den får, som skapar en inre bild av att det är bättre där individen befinner sig just nu. Här försöker kvinnan övertyga sig själv om att mannen faktiskt älskar henne och att om hon lämnar honom får hon det sämre. Det fjärde sättet är omvändelse. Det betyder att patienten tar över vårdarens syn på sig själv och försöker leva upp till den. Patienten internaliserar vårdarens bild och det skapas ett spegeljag. Kvinnans självbild blir här förvrängd och hon tar över mannens syn och tankar om att hon är värdelös. Den sista punkten är att ligga lågt, vilket innebär en kombination av de föregående punkterna, för att överleva och för att en dag kunna ta sig därifrån fysiskt och psykiskt oskadd. Här lär sig kvinnan att hantera mannens beteende och kan ofta förutse vad det är hon gör (eller inte gör) som triggar mannen. Och på detta sätt skyddar hon sig själv och eventuella barn. Men det finns också ett undantag från dessa regler, och det är för individer som har levt under liknande situationer under större delen av sitt liv. Det kan gälla barn som blivit misshandlade till exempel. Dessa personer blir immuna mot kränkning, känslolösa. För dessa människor betyder det inte någon förändring i deras moraliska utveckling, att ligga lågt, utan det är ett förhållningssätt som blivit deras natur. (Goffman, 1983:53) Goffmans (1983) teori säger att det finns olika faser i patientidentiteten. Bland annat förpatientfasen (Goffman, 1983;98-107) och patientfasen (Goffman, 1983; ). Min tolkning av en total institution är att befinna sig i en total institution leder till att individen förlorar sin identitet och på grund av kränkning och kontroll blir individen undergiven den som kontrollerar, vilket stämmer med den misshandlade kvinnan. Kvinnan lär sig att hantera 11

13 det hon utsätts för på olika sätt och kan därför överleva. Mycket av Goffmans (1983) teori om totala institutioner går att likna vid Eva Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Patientfaserna han talar om stämmer med Lundgrens normaliseringsprocess då mannen försöker skapa kontroll över kvinna (Lundgren, 2004:32), men det stämmer även överrens med Hellberg mfl (2010) då de beskriver de olika stadierna för mannens makt över kvinnan i timglasform 6. Normaliseringsprocessen som teoretisk modell I inledningen av den här uppsatsen tar jag upp Eva Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen som sker i samband med misshandel mot en kvinna av sin man. Här vill jag ge en lite bredare bild av det som sker vid denna process. Efter att ha läst Eva Lundgrens (1990) intervjuer med männen som slår och tittat på deras syn på misshandeln såg jag att det finns en sak som de alla har gemensamt; varken männen eller kvinnorna vill kalla det för misshandel och de ser sig inte som våldsmän. De gör det ju bara för syftet att lära kvinnan. Då E. Lundgren (1990) gjorde sin studie på norska män som var djupt religiösa, beskriver många av dem hur de slår i Guds namn (Lundgren, 1990:263). Samtidigt som slagen får dem att känna att det är de som har makten. Deras svar på hur en kvinna bör vara är mycket förvirrande och ger bara ursäkter som passar deras tankesätt. Är kvinnan sexuell så passar det sig inte, är hon sexuellt passiv bör de vara mer aktiva och så vidare (Lundgren, 1990:75 76). Religionen blir här en ursäkt för mannen men det finns även andra ursäkter som till exempel att kvinnan inte sköter sig på det sätt mannen anser lämpligt, vilket i stort sätt kan vara vad som helst. Det finns oftast ingen logik i mannens regler. Men om vi går tillbaka till syftet så beskriver även männen de tillvägagångssätt de använder för att kvinnan inte ska bli för fri och gå. De använder sig av olika metoder för att isolera kvinnorna, precis som i Goffmans (1983) teori om totala institutioner. Här kan vi se att det finns stora likheter då vårdaren vill se till att patienten stannar kvar av egen vilja (Goffman, 1983:17 18). Det kan vara allt ifrån att kvinnorna inte ska jobba eller utbilda sig till att fysiskt låsa in dem, gömma telefonen och inte låta dem ha något umgänge utanför hans tillsyn. Kvinnorna blir fångar i sina egna hem. Mannen kan också, som jag har nämnt tidigare, hota med mer och grövre våld. Detta är en stor del av orsakerna som gör att kvinnan stannar (Lundgren, 1990:233). 6 bilaga1 12

14 Det är ju så här att jag är svår att leva tillsammans med, stridslysten och ja odisciplinerad och egensinnig. Han ser det, och sen slår han. Och det är tufft, det är jobbigt, jag vet liksom aldrig vad som kommer att hända. Men jag fattar att det kräver mer av honom att göra det än för mig att ta emot det han gör, om man säger så. För han håller av mig, så det här är inte lätt för honom. Det är inte misshandel, jag vill inte använda ett sådant ord [ ]. Han försöker ju bara få mig att fatta, han vill att jag ska bli en bättre maka, en tryggare mamma och så, jag klarar inte av att vara mamma. (Eva Lundgren, Våldets normaliseringsprocess, 2004:50) Två av mina informanter, både Mona och Lisa, beskriver också hur de ursäktar sin mans slag. De säger att det oftast fanns en orsak till slagen och att de i efterhand kunde ha undvikit att få dem om de bara hade agerat, sagt eller gjord saker annorlunda. Normaliseringsprocessen är en teori som kommer från Eva Lundgren (2004) och som säger att kvinnan under tid blir så van vid mannens våld att det tillslut blir normalt för henne och att det för männen handlar om att bli man genom att kontrollera och uppfostra kvinnan. Här drar jag paralleller till Berger & Luckmanns (1971: ) plausabilitetsstrukturer. Kvinnans tidigare sociala bas och sociala strukturer suddas ut och mannens verklighet blir kvinnans verklighet. E. Lundgren (2004) menar att kvinnomisshandel inte är socialt avvikande utan att det är socialt normalitet. Med detta menas att männen som slår inte är avvikande, psykiskt störda män, utan att de är helt vanliga, välfungerande och socialt anpassade män (Lundgren, 2004:17). Det handlar om männens patriarkat över kvinnan, vilket kan liknas vid Goffmans (1983:20 39) vårdare som kontrollerar patienten. Och misshandeln är allt utom okontrollerat: det är noga genomtänkt och planerat, mannen styr var, när och hur han ska misshandla kvinnan (Lundgren, 2004:25 26). Det är lätt hänt att man tror att mannen blir blind av ilska och inte vet vad han gör, men detta är enligt Lundgren (2004:25) fel och hennes forskning visar att männen är helt klara med det de gör och att det finns ett syfte med det. Det syftet är som jag beskrivit tidigare att uppfostra och kontrollera kvinnan. Normaliseringsprocessen leder till att kvinnan ser sig som värdelös, klumpig och hopplös och att det som mannen utsätter henne för inte är misshandel utan han försöker ju bara hjälpa henne så att hon blir normal (Lundgren, 2004:26 28). I uppsatsen Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kvalitativ uppsats om den misshandlade kvinnan (Hellberg, Tahmaz, Mottaghi, 2010) använde vi oss av en egen teorimodell för att beskriva och förklara våld mot kvinnor: 13

15 Isolering Hans förväntningar Normalisering Undergivenhet Rädsla Våld TOTAL KONTROLL Likgiltighet Komma till insikt Socialt nätverk Självförsvar FRIHET Bilaga 1 (Hellberg, Tahmaz, Mottaghi, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kvalitativ uppsats om den misshandlade kvinnan, 2010) Denna modell beskriver väldigt bra även det jag har kommit fram till här. Detta timglas 7 visar de olika faserna kvinnan går igenom. En tolkning av modellen kan ses så här: för att mannen ska få total kontroll över kvinnan försöker han isolera henne och mannens förväntningar blir en prioritet för kvinnan. Kvinnan går med på detta för att hon vill visa honom att hon älskar honom och ser inte att han försöker ta kontroll över henne. Hon märker inte normaliseringsprocessen som sker här. Kvinnan blir då undergiven. Efter det skapar mannen en rädsla hos kvinnan genom att använda sig av våld eller hot om våld. Hela den här processen leder till total makt för mannen över kvinnan. När den här makten är vunnen av mannen börjar en annan process sakta men säkert hos kvinnan. Det finns ingen tidsgräns för hur mycket en kvinna kan ta utan det här sker olika i olika situationer. Till slut börjar kvinnan mer och mer bli likgiltig och bryr sig inte om vad som händer. Om hon blir slagen eller inte (Hellberg, Tahmaz, Mottaghi, 2010). Det kan vi se när det gäller Karin som jag intervjuat. Så här beskriver hon det när jag frågar om hon någonsin var rädd för att bli dödad: 7 Bilaga 1 14

16 Det fanns tider då jag önskade att han skulle göra det eftersom det var så jobbigt och ligga blixtstilla och inte kunna göra någonting. Och då tänkte jag bara - kan han inte bara göra slut på mitt liv. Så jag var aldrig rädd för att jag skulle dö eller rädd för mitt liv och så (Karin, 2010) Kvinnan blir så likgiltig att hon inte bryr sig om ifall hon dör av slagen, hon kan till och med önska att hon skulle dö för då skulle slagen sluta. Efter det kommer insikten. Kvinnan vaknar upp och ser vad det är hon lever i. Här kan hennes sociala nätverk vara hennes räddning. Har hon inget nätverk kanske hon inte har någonstans att ta vägen då hon bestämmer sig för att gå. Hon börjar försvara sig själv och tillslut blir hon fri. Denna process kan som jag tidigare nämnt vara väldigt långdragen (Hellberg, Tahmaz, Mottaghi, 2010). Medberoende Nu kommer ett avsnitt som jag har valt att kalla medberoende. Detta på grund av att jag liknar kvinnans hängivenhet till mannen vid ett medberoende. Kvinnan sympatiserar och tycker ofta synd om mannen. Och det är något jag vill rikta mer ljus på. Det finns även andra benämningar för liknande processer. Mona Eliasson(1997) benämner det som det ömsesidiga beroendet och Holmberg, Enander(2004) kallar det för traumatisk bindning. Många talar om Stockholmssyndromet när man tittar på varför kvinnor stannar kvar hos män som slår och att man kan koppla ihop det med många misshandlade kvinnor. Stockholmssyndromet är när offret börjar sympatisera med förövaren. Den misshandlade kvinnan försvarar mannen som slår henne och vill inte sätta dit honom. Det är ett sätt för kvinnan att över leva samtidigt som hon av mannen har blivit hjärntvättad. Detta kan vi även koppla tillbaka till Berger & Luckmann s (1971) socialisering, men även till Goffman s (1983) och Lundgren s (2004) teorier. Jag väljer här däremot att kalla det för ett medberoende från kvinnans sida. Många som forskar om kvinnomisshandel menar att kvinnan aldrig blir misshandlad på grund av alkohol eller droger. Det är absolut inte alla misshandlande män som använder sig av alkohol och/eller narkotika, men de visar ändå ett missbruksbeteende och har ett beroende. Och med missbrukare menar jag inte bara alkohol eller droger. I Mona Eliasson s (1997) bok, Mäns våld mot kvinnor, skriver hon i ett avsnitt att det inte beror på missbruk utan att det är mannen som medvetet slår och inte på grund av att han just då kanske är berusad: Alkohol används i första hand som en bortförklaring av och ursäkt för mäns våld mot kvinnor, oberoende av vem som druckit. ( Mäns våld mot kvinnor, Mona Eliasson, ) 15

17 I Gud och alla andra karlar (Eva Lundgrens, 1990), där hon intervjuar kristna män som misshandlar, visar Lundgren, enligt min mening, att de män hon har intervjuat kanske inte missbrukar droger och alkohol, men de missbrukar definitivt sin religion. De har alla en extrem syn på mannen och kvinnans plats och ser sig själva som en avbild av Gud. Jag anser därför att deras beteende är precis lika destruktivt som ett missbruk. För en missbrukare handlar allt om droger, för en alkoholist handlar allt om alkohol och för dessa män handlar allt om hur Gud anser att mannen ska fostra kvinnan. Alltså blir det ett missbruk. På internetsidan står bl.a. så här om medberoende: - Ett medberoende kan ses som en överlevnadsstrategi i en svår livssituation. - Ett medberoende är att förneka, dölja, manipulera, vilseleda att någon är beroende alltså samma symptom som kännetecknar den beroende dvs den person som man annars skyddar. Det finns en orsak till varför jag tar upp det här när jag egentligen ska titta på varför kvinnan stannar och inte vad som sker i förhållandet. Eftersom mina resultat är att alla dessa män på något sätt har ett missbrukarbeteende, ser jag också kvinnorna som medberoende. En medberoende kvinna lägger all sin energi på att hjälpa mannen. Hon ser till honom före sig själv, och ibland till och med sina barn, för deras säkerhets skull: Medberoende är en sjukdom eller ett sjukdomsliknande tillstånd som uppkommer då en människa lever nära en mycket stark företeelse och inte förmår bearbeta den så att hon kan integrera den i sin personlighet, utan anpassar sig till den. (Tommy Hellsten, 1993) Medberoendet är något man kan se genom hela misshandelsprocessen och det är en stor orsak till varför kvinnan inte kan eller inser att hon måste bryta sig loss. Genom att säga att det är något som finns i hela processen menar jag att det är orsaker till undergivenhet från kvinnans sida, att hon skyller problemen på sig själv, att hon inte ser sig värd mer och att det är 100 % mannen som gäller. En kvinna som tillslut lyckas lämna en misshandlande man går också ofta tillbaka, ibland flera gånger innan det riktiga uppbrytandet. Varför hon går tillbaka beror ofta på att misshandeln, hoten och terrorn blir värre när hon går. Mannen hotar att skada henne och/eller hennes närmaste. Det är tyvärr också mycket ofta som mannen hotar med att ta livet av både 16

18 henne och sig själv, och om det finns barn med i bilden, även dem (Socialstyrelsen, 2009:14 15). En av kvinnorna som jag har intervjuat (Lisa, 2010) beskrev också lämnandet som ett svek mot mannen. Hon hade ju lovat att älska honom och alltid finnas där för honom. Det är enligt mig också en del av medberoendet. Hon trodde även att han inte klarade sig utan henne, han behövde henne för att inte gå under. Detta visar också hur starka dessa kvinnor är, genom att de sätter mannen före sin egen välfärd. Metod: Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning där jag inspirerats av hermeneutik. Jag tänker alltså inte fördjupa mig i hermeneutiken som metod utan bara se intervjuerna som dessa kvinnors sanning. Jag använder mig av både empiriskt material i form av intervjuer och andra forskares arbete, i form av texter. Hermeneutik är en forskningsmetod som tittar på människors tolkningar av upplevelser. Vi kan aldrig ställa oss utanför oss själva för att se, utan måste gå på våra egna erfarenheter för att förstå det vi tittar på (Ödman, 2007:14 15). Här letas inte efter någon sanning. Alla människor tolkar sina och andras upplevelser olika och därför anses det inte finnas en sanning, utan att alla tolkningar är sanningar. Hermeneutiken är en metod som handlar om att kunna tolka människors agerande och att förstå situationer genom aktörens ögon (Boolsen, 2007:31). Boolsen(2007:32) skriver att: Datainsamlingen koncentreras till gruppdynamiska eller (social)psykologiska variabler, där interaktionsmönster, känslor och handlingar undersöks med syftet att förklara och förstå dem. Min datainsamling består av de tre intervjuer jag har gjort, med tre kvinnor som tidigare har utsatts för våld av mannen de levt/ varit tillsammans med. Detta material kompletteras av andras forskning i form av texter för att försöka komma fram till varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår henne. Litteratursökning När jag började min litteratursökning använde jag mig främst av universitetbibliotekets databaser. Sökorden jag använde mig av var våld mot kvinnor, misshandlade kvinnor och abused women. Dessa sökord ledde till otroligt mycket resultat, men det var långt ifrån allt som var intressant för mig och min frågeställning eftersom jag vill titta på varför kvinnorna stannar i våldet. 17

19 Intervjuerna: Jag har intervjuat tre kvinnor som tidigare i livet har varit utsatta för misshandel i en relation. Jag har valt att använda figurerade namn och kallar dem för Lisa, Mona och Karin. I fortsättningen kommer jag att använda dessa namn när jag refererar till dem. Det kan anses som få kvinnor för en undersökning, med bara tre kvinnor, men eftersom det här är en kvalitativ undersökning anser jag det inte vara behov av fler. Detta på grund av att jag inte vill titta på hur många kvinnor som varit utsatta, utan jag är ute efter kvinnornas erfarenheter angående varför de stannar kvar hos mannen som misshandlar dem. Gemensamt för kvinnorna är att de alla träffade männen som slog dem när de var väldigt unga. De var mellan 15 och 25 år gamla. Lisa, Mona och Karin, har alla olika etnisk och kulturell bakgrund. Intervjuerna skedde på olika platser och tog olika lång tid att utföra beroende på hur mycket kvinnorna var villiga att öppna sig för mig. Lisas intervju skedde hemma hos henne, över en kopp kaffe. Vi började med att småprata lite och jag ledde henne vidare in i djupare frågor allt eftersom jag kände att hon var bekväm med att prata. Jag använde bandspelare för att dokumentera intervjun och den tog ca 45 minuter att genomföra. Lisa var öppen för mina frågor även om hon ibland hade svårt att uttrycka sig i ord. Får känslan av att hon inte vet hur hon ska ge en tydlig bild och vill inte att jag ska missuppfatta henne. Vid Karins intervju satt vi på en uteservering på ett café. I efterhand så var det ett dåligt val av plats eftersom det hela tiden var folk i rörelse runt oss och att det inte var långt mellan borden. Jag använde även här bandspelare för dokumentation och hon hade inga problem att svara på mina frågor. Jag fick mycket detaljer och bra svar. Intervjun tog ca 20 minuter men en stund efter att jag stängt av bandspelaren började hon berätta på nytt och jag bad att få sätta på den igen, vilket gick bra och jag fick ihop 20 minuter till. När det däremot gäller Monas intervju, gick det inte lika smidigt. Vi satt hemma hos henne över en kopp kaffe och hennes lilla dotter, 3 år, sprang mellan oss under hela tiden. Jag hade dessutom ingen bandspelare med mig eftersom intervjun skedde oplanerat. Jag tog anteckningar medans vi pratade och gjorde mitt bästa för att få ner så mycket som möjligt. Mona gav dessutom inte så väldigt detaljerade svar. Det kan bero på att hon inte var bekväm eller att hon helt enkelt inte hade bearbetat det hon varit med om även om det var länge sedan. Hon poängterade att flertal gånger att det inte bara var hans fel, utan att hon provocerade honom till att blir aggressiv. Med tanke på att det är ett ämne som inte är så lätt att prata om anser jag att jag fick tillräckligt med information för att utföra min studie. 18

20 Till intervjuerna använde jag mig av den intervjuguide 8 med frågor som jag var med och skapade i en annan studie, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer- en kvalitativ uppsats om den misshandlade kvinnan (Hellberg m.fl, 2010). Frågorna är utformade så att kvinnorna till en början ska ge breda svar så att jag får deras bild av det hela och att de kan berätta så fritt som möjligt. Jag har inte valt att i förväg utforma följd frågor, utan utifrån det kvinnorna berättar, skapar följdfrågor allteftersom beroende på deras historier. Om intervjuaren har ostrukturerade frågor kan han/ hon fritt välja följdfrågor beroende på de svar som är intressanta för studien (Ejvegård, 1993:48). Det är också viktigt att inte gå fram för fort med djupa frågor, eftersom det kan hämma kvinnorna från att svara så detaljerat som möjligt. En annan sak som är viktig är att skapa ett förtroende mellan mig och kvinnorna. Det för att de inte ska tycka att det är alltför jobbigt att öppna sig för mig under intervjuerna. Från början var det meningen att jag endast skulle titta på kvinnornas syn på situationen, men efter att ha läst Eva Lundbergs intervjuer med männen bestämde jag mig för att även använda mig av dessa för att bättre förstå normaliseringsprocessen och isoleringen av kvinnorna. Jag kommer nu dela in det i fyra olika processer som jag tittar på. Dessa fyra är socialisationen, totala institutioner, normaliseringsprocessen och medberoende som jag även tagit upp i teoridelen för att läsaren ska förstå dem bättre. Etiska aspekter För att få en bild av de etiska aspekter jag behöver ta hänsyn till då jag gör denna studie har jag läst Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (ISBN: , ). Där beskrivs fyra huvudkrav som forskaren måste hålla. Dessa fyra är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I följande del avser jag att beskriva hur jag har uppfyllt dessa krav och tagit hänsyn till att det är ett känsligt ämne jag studerar. Informationskravet säger att forskaren måste informera informanten om studiens syfte och att det är helt frivilligt att vara med ( Detta uppfyllde jag genom att innan intervjun meddela informanten om att hon när som helst får hoppa av studien, låta bli att svara på en fråga eller avbryta när som helst under studien. Jag informerade även om hur studien skulle användas. Samtyckeskravet handlar om att informanten själv ska bestämma om hon vill vara med i studien eller inte. Det är därför viktigt att informera denne om detta. Eftersom jag gjorde 8 Se bilaga 2, Intervjuguide 19

21 intervjuer förklarade jag detta för informanterna innan jag startade intervjuerna och jag fick muntliga samtycken av samtliga deltagare. Den enda information jag fick om informanterna fick jag från dem själva. När det gäller konfidentialitetskravet beskrivs det så här: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga Konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. ( Detta uppfyllde jag genom att informera kvinnorna jag intervjuade om att jag inte på något sätt publicerar personuppgifter eller uppgifter som kan identifiera dem, och även att det endast är jag som kommer veta vilka dessa kvinnor är. Deras identitet kommer absolut inte att kunna identifieras utifrån min färdiga studie. Det är också därför jag har valt att använda figurerade namn då jag refererar till dem. Detta går ihop med nyttjandekravet som säger att den information och de uppgifter som forskaren kommit över, när det gäller enskilda personer, endast får användas i forskningssyfte, vilket också meddelades informanterna. Förutom dessa huvudkrav finns det andra etiska aspekter att ta upp. Det är först och främst om det är lämpligt för mig som student att forska och intervjua kvinnor med ett så känsligt ämne som jag valt, misshandlade kvinnor. En annan rapport från vetenskapsrådet är God forskningssed ( Vetenskapsrådet, 2011) som beskriver kraven som finns för forskning och en av punkterna är: Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö (Vetenskapsrådet, 2011:12). Att intervjua misshandlade kvinnor kan trigga och återuppväcka kvinnornas minnen och leda till att de åter igen mår psykiskt dåligt. Jag anser att jag har gjort det som behövs för att vara förberedd/ minska risken på eventuella känslomässiga reaktioner från kvinnorna. Detta främst genom att jag har valt att intervjua för mig bekanta kvinnor. Dels så vet jag också att de kvinnor jag har valt redan har kommit så långt i sin process efter lämnandet av mannen att de inte har några problem med att prata om det som hänt dem och att de gärna vill dela med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra. Alla tre kvinnor lämnade männen som slog dem för många år sedan. Jag har funderat mycket på om jag skulle ta kontakt med en kvinnojour eller inte, för att hitta informanter, och kom fram till att om jag gjorde det skulle risken vara stor att 20

22 de kvinnor jag skulle intervjua inte helt har gått vidare, vilket skulle vara etiskt fel av mig att göra eftersom jag inte har den erfarenheten av att jobba med utsatta personer. Jag har också privat erfarenhet av kvinnojourer och kvinnoboenden, vilket gör att jag också är förberedd på att mina frågor kan väcka jobbiga minnen hos kvinnorna. Det är också därför jag inte förberett djupa frågor, utan har låtit kvinnorna själva ta det till den nivå de känner sig bekväma med, när det gäller deras svar. Resultatanalys Som jag beskrev i inledningen finns det olika teorier om varför män slår kvinnor och även om varför kvinnan stannar kvar hos mannen som slår. I det här avsnittet kommer jag att titta på mina intervjuer och den teori jag har redovisat för läsaren i tidigare kapitel. Jag ska försöka koppla ihop teorierna och intervjuerna för att ge läsaren en tydligare bild av det som sker i kvinnan när hon är i ett misshandelsförhållande. Varför går hon inte innan det är för sent? Vissa menar att kvinnor som har en viss bakgrund har lättare för att hamna i ett förhållande där mannen misshandlar henne. Mina informanter har olika bakgrund alla tre. Mona är en svensk tjej, uppvuxen utanför Uppsala med mamma, pappa och syskon. Hon har levt ett helt vanligt svenssonliv. Lisa är född och uppvuxen i Uppsala men hennes pappa kommer ursprungligen från Iran och hennes mamma är svensk. Hon har bott hos sin pappa och fått en blandad kulturell uppväxt som hon är väldigt stolt över. Till skillnad till från Mona och Lisa så kom Karin till Sverige när hon var två år och är uppväxt med muslimsk bakgrund. Hon säger att hon har haft en lycklig barndom. När det gäller ålder så är Mona och Lisa lika gamla, och Karin är yngre än dem. Den enda av dem som hade barn med mannen som slog är Lisa. Lisa säger också att hon var stark nog att lämna mannen på grund av barnen. När det gäller kvinnornas utbildning ser det olika ut. Mona skolkade mycket och tog inte skolan på allvar. Lisa varvade mellan jobb och skola, hon var tvungen att försörja mannen så det var viktigt att pengarna kom in varje månad. Karin däremot skötte skolan och försökte få en bra utbildning. Jag ska här genom att använda mig av timglasmodellen 9, beskriva hur mannen skapar total kontroll över kvinnan, och hur hennes väg bort från mannen kan se ut. Genom att titta på isoleringen, mannens förväntningar, normaliseringen, kvinnans undergivenhet, mannens våld och kvinnans rädsla ska jag förmedla en bild av hur mannen lyckas få total kontroll över kvinnan och varför hon stannar kvar. 9 Bilaga 1 21

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk Om sex, kärlek och relationer (sas) Gloslista av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Asteriskerna (*) hänvisar till ord och uttryck i programmanuset Avsnitt 1 Ihop = de två blir ett par; de är tillsammans;

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Våld. Annica Odelind, länsstyrelsen

Våld. Annica Odelind, länsstyrelsen Våld Annica Odelind, länsstyrelsen Innehåll Varför länsstyrelsen? Vad är våld? Våldets konsekvenser Våld i nära relation Det traumatiska bandet Missbrukande kvinnor en särskilt utsatt grupp Varför Länsstyrelsen?

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer