Biogasproduktion i sydnärke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogasproduktion i sydnärke"

Transkript

1 Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund

2 Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd inventering av substrat från lantbruket Informationsmöte med lantbrukare Identifierat substrat från lantbruket Sammanställning tillgängligt substrat Lokalisering och utformning Massbalansberäkningar Biogödsel Systemlösning Teknisk utformning Transporter Ekonomiska kalkyler Investeringsuppskattning Årskostnader och kassaflöden Affärsupplägg och ägande Tänkbara ägandeformer Slutsatser Scenario A - Lantbrukarna som ägare av Biogas AB Scenario B Lantbrukarna som medlemmar i ekonomisk förening Scenario C Lantbruket i samverkan med kommunen 2

3 Bakgrund Projektet Biogas i Sydnärke har drivits av fem kommuner i södra Närke, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Energikontoret Regionförbundet i Örebro. Projektägare har varit Lantbrukarnas ekonomi AB. De deltagande kommunerna är Askersund, Laxå, Hallsberg, Kumla och Lekeberg. Finansiärer av projektet har förutom nämnda intressenter varit Landsbygdsprogrammet och Länstrafiken. Projektidén är att lokalt få till stånd produktion av biogas från lokala råvaror och på så sätt utnyttja energin i regionen, minska utsläppen av växthusgaser och sluta kretsloppet av näringsämnen. Dessutom ger projektidén även möjligheter till att öka sysselsättningen och förbättra konkurrenskraften för företag på landsbygden. Samarbetsgruppen mellan kommunerna och lantbruket har beslutat att närmare undersöka förutsättningarna för att få till stånd biogasproduktion och till fordonsgas i ett par större anläggningar i regionen. WSP Samhällsbyggnad, Stockholm har genomfört utredningsuppdragen. I det följande sammanfattas vad som kommit fram i utredningarna och i projektet i övrigt. Figur 1. Bild över regionen och kringliggande kommuner Syfte och mål Projektets övergripande syfte har varit att utveckla ett förbättrat beslutsunderlag som efter projektet kan leda till nya företagsbildningar eller investeringar lokalt av redan etablerade företag/organisationer för att ta tillvara lokala resurser och ge en bättre miljö. Målet med projektet är att genomföra en fördjupad utredning för anläggning/ar i regionen för samrötning av olika organiska restprodukter från jordbruket i huvudsak men också från samhället i övrigt. Anläggningarna ska producera biogas för till fordonsgas. Tidigare genomförda utredningar Tre tidigare genomförda studier ligger till grund för denna utredning. 3

4 Biogasens expansion i östra mellansverige Identifiering av potentiella biogashotspots, Jonas Forsberg, Biogas Öst, 2009 Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län, Swedish Biogas International på uppdrag av Energikontoret Regionförbundet Örebro, 2009 Biogas ur avfall, Sweco Environment AB på uppdrag av Örebro kommun, 2010 Omfattning och metodik för utredningen Utredningen har omfattat att inventera rötbart substrat i de deltagande kommunerna. Utgångspunkten har varit att två geografiska kluster studeras med två separata anläggningar. Direkta kontakter med substratleverantörer, kommuner m fl har tagits för att potentialstudier skall konkretiseras. Utifrån inventeringen har sedan två lokaliseringar tagits fram med olika alternativ för avsättning av gas. Dessa alternativ har investeringsbedömts och översiktliga ekonomiska kalkyler har tagits fram. Utredningen är att se som ett fördjupat steg utifrån tidigare genomförda utredningar och kan användas som underlag för de identifierade intressenterna i fortsatt arbete. En tilläggsutredning genomfördes för att undersöka vilka möjligheter som finns för att öka lönsamheten i de två studerade alternativen. En viktig del i projektet har varit de informations och dialogmöten som har genomförts med kommuner, LRF,s kommunombud och berörda lantbrukare både i inledningen, under och i samband med rapporteringen av konsultutredningarna. Ett slutseminarium genomfördes den 11 maj med ett 60-tal deltagare då projektets resultat samt aktuella biogasfrågor i regionen redovisades. Projektorganisation Projektägare har varit Lantbrukarnas Ekonomi AB. Projektledare har varit Peter Åslund, Energikontoret Regionförbundet Örebro. En styrgrupp har lett projektet med Per Eriksson, ksordf Askersunds kommun, Bengt Waldebring, regionchef LRF, Kristian Peterson, affärsutvecklare LRF och Peter Åslund projektledare. Deltagande kommuner; Askersund, Laxå, Hallsberg, Kumla och Lekeberg. Från Lantbrukets sida deltar LRF samt de lokala kommunombuden. I gruppen har även Regionförbundets Energikontor deltagit samt vid några tillfällen Biogas Öst. Substratinventering För att undersöka vilka substrat lämpliga för rötning som finns tillgängliga i regionen har en substratinventering genomförts. Tidigare genomförda utredningar har studerats, möten och kontakter med lantbrukare har genomförts, kommunerna och industrier med organiskt avfall har kontaktats. Nedan sammanställs resultatet från denna substratinventering. 4

5 Genomförd inventering av substrat från lantbruket Inom ramen för detta projekt har en mer ingående inventering av substrat från latbruket genomförts. Lantbruket innefattar flera olika substrat möjliga för rötning och biogasproduktion. Främst är det den egna gödseln på gårdarna som kan rötas. Tillbaka får man då en utrötad biogödsel som innehåller lika mycket näringsämnen som gödseln in i rötkammaren. En del av det organiskt bundna kvävet har övergått i växttillgänglig form har dock under rötningsprocessen och växtnäringsvärdet är därför större i biogödseln än i den orötade gödseln. Annat lantbruksmaterial som kan lämpa sig för rötning är olika typer av grödor. Dock blir det här en konkurrens med spannmålsodling och marknaden är därför känslig för variationer av spannmålspriser. En lämplig gröda är vall som kan odlas på mark i träda. Det har framkommit att en viss del av den ensilage som produceras på lantbruken blir dålig och inte kan användas som djurfoder, denna andel måste då kasseras och det vore lämplig att istället låta den gå till biogasproduktion. Inom lantbruket i regionen finns ett intresse att producera biogas. Några storgårdar hade redan innan detta projekt påbörjades visat intresse för egna biogasanläggningar. För att utreda hur stort intresset var i regionen i övrigt hölls ett informationsmöte för länets lantbrukare. Informationsmöte med lantbrukare Den 28 juni 2011 hölls ett informationsmöte för lantbrukare i regionen. Mötet hölls i Åsbro (mellan Hallsberg och Askersund). Mötets slutsats var att det finns två grupper av lantbrukare som är intresserade men dessa grupperingar är belägna för långt ifrån varandra för att en gemensam anläggning ska vara aktuell. Mötet ansåg att två grupper skulle bildas och separata möten hållas där även deltagare från de berörda kommunerna deltar. Identifierat substrat från lantbruket Två intressanta områden har lokaliserats med knytpunkt kring de två jordbruksfastigheterna som under informationsmötet visat stort intresse för biogas och som själva har en stor mängd egen stallgödsel på de egna gårdarna. I Kumla är det Sörbnäs som är knytpunkt medan Stjernsund är knytpunkt i Askersund. De båda gårdarna har också möjlighet att uppgradera gasen till fordonsgaskvalite i samarbete med extern part. I Askersund kan det i framtiden finnas möjlighet att ha tillsammans med nya reningsverket och i Kumla kan ske på Swedish Biogas anläggning söder om Örebro. Denna anläggning har av SBI bedömts idag ha en överkapacitet på ca 350 Nm 3 rågas/h. Ett upptagningsområde på 2 mil har av Biototal och WSP bedömts rimligt för att transportera in gödsel till anläggningen. Detta är en avvägning som dels beror på vilket metangasutbyte som kan väntas av substratet och vilket pris som kan förväntas för gasen. I denna studie har endast gårdar inom de deltagande kommunerna tagits med. Följande gårdar ligger inom två mils radie från respektive knytpunkt och inkluderas i sammanställningen av tillgängligt substrat. De flesta har kontaktats av Biototal och visat intresse att leverera gödsel samt lämnat vidare uppgifter om antal djur på gården och kvalitet på gödseln. 5

6 Tabell 1 Översikt gårdar inom 2 mil från Sörbnäs, Kumla. Namn Postadress Postnr Postort Kommun Avstånd till Sörbnäs/Nynäs (km) Börje Olsson Oxelvärsta Sköllersta Kumla 4,4 Carl-Axel Larsson Föckelkärr Pålsboda Hallsberg 19,9 Sven Fischer Näsby gård Kumla Kumla 0 Bengt Gustafsson Bresätters Gård Hallsberg Hallsberg 16,6 Per Hammer Segås Pålsboda Hallsberg 11,1 Lennart Tjäderbäck Segås Pålsboda Hallsberg 10,2 Totalt är det 5 gårdar som skulle kunna leverera substrat in till en rötkammare på gården Näsby gård (Sörbnäs) i Kumla. Sörbnäs ligger i nordöstra hörnet av Kumla kommun. Det finns dock djurgårdar på andra sidan kommungränsen i Örebro kommun som också ligger inom två mil. Dessa har dock inte tagits med i denna studie men bör också kontaktas i framtida arbete. En förstudie är inledd i Odensbacken för att titta på möjligheter att producera biogas från bl.a. avrens från potatisodling. Tabell 2 Översikt gårdar inom 2 mil från Stjernsunds Gård, Askersund. Namn Postadress Postnr Postort Kommun Avstånd till Sörbnäs/Nynäs (km) Bengt Carlsson Läggesta Gärdet Askersund Askersund 9,5 Håkan Dieker Öhna Gård Askersund Askersund 4,4 Carl Dufwa Linds Gård Askersund Askersund 5,9 Sven Dybeck Ältetorp Askersund Askersund 6,6 Lennart Einarsson Askersundsby Askersund Askersund 6,6 Mikael Gilbertsson Stjärnsunds Gård Askersund Askersund 0 Ebbe Karlsson Läggesta Ängafallet Askersund Askersund 9,8 Hans-Olof Pettersson Norra Hunna Askersund Askersund 13,3 Harald Örneberg Edö Säteri Askersund Askersund 13,4 Per Johansson Aspa Gård Aspabruk Askersund 13,7 Urban Andersson Lunna Litzelgården Hammar Askersund 7,9 Per-Olof Karlsson Gärdshyttan Hammar Askersund 11,2 Leif Gustavsson Karstorp Rönneshytta Askersund 17,6 Einar Haglund Skalltorp-Kårberg Skyllberg Askersund 18,9 Svinnersta Villa Sandby Vretstorp Askersund 13 Ulf Persson Torpa Rya Vretstorp Askersund 18,9 Jan Wennberg Åmme Gård Åmmeberg Askersund 13,2 Anders och Torbjörn Björkbacken Åsbro Askersund 15,6 Lundbom Lars-Erik Tylebring Lerbäcks Gård Åsbro Askersund 19,5 Totalt är det i Askersund 19 gårdar som skulle kunna leverera substrat in till en rötkammare på Stjernsunds Gård. 6

7 Sammanställning tillgängligt substrat Utifrån substratinventering som även innefattat substart från kommuner(matavfall) och industrier har de substrat som bedömts rimliga för rötning i två anläggningar, Kumla respektive Askersund, sammanställts i tabellen nedan. Detta har sedan legat till underlag för fortsatt utredning. Tabell 3 Sammanställning av substrat för rötning i de två alternativ som analyseras vidare nedan Kumla (ton/år) Korvsmet 900 Askersund (ton/år) Flytgödsel nöt Flytgödsel svin Hönsgödsel Vall SUMMA Lokalisering och utformning Under informationsmöte med lantbrukarna utkristalliserade sig två geografiska grupper tydligt (som redovisats ovan). Ett stort intresse runt Kumla samt runt Askersund. I båda dessa kommuner finns dessutom två större gårdar med tidigare intresse för biogas. Efter ytterligare diskussioner med de mest intresserade lantbrukarna valdes lokaliseringarna Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsundsgård i Askersund. Utifrån dessa gårdar togs två scenarier fram där andra gårdar inom en radie på två mil har inkluderats i respektive scenarie. Figur 2 Lokalisering av de två aktuella gårdarna. A, Sörbnäs gård i Kumla och B, Stjernsunds gård i Askersund 7

8 Vad gäller matavfall från hushåll så fanns intresse för insamling till biogasproduktion i samtliga deltagande kommuner. Dock ligger dessa planer och beslut fortfarande på politisk nivå och därför gjordes bedömningen att inte ta med matavfall i beräkningarna för nya biogasanläggningar fortsättningsvis i denna studie. Motiveringen till detta var att tidplanerna för genomförande för matavfall från kommunerna och för anläggning för biogas från lantbrukssubstrat på de två ovan nämnda anläggningarna skiljer sig så pass mycket åt i nuläget. Det bedömdes därför mer substantiellt att i detta skede ta fram förslag på utformning av två stycken anläggningar baserade på enbart lantbrukssubstrat. Beslutar kommunerna sedan att gå vidare med planerna för biogasproduktion från organiskt hushållsavfall kan samordning ändå göras genom t.ex. gemensam eller distribution av gas. Möjlighet finns även att bygga ut de rötkammare som föreslås på lantgårdarna och i framtiden ta emot en slurry av förbehandlat matavfall från kommunerna. I det fallet byggs endast förbehandlingsanläggning centralt i deltagande kommuner och slurryn transporteras till rötning. Massbalansberäkningar Utifrån de uppskattade tillgängliga substratmängderna har massbalanser ställts upp för Kumla respektive Askersund. Nedan redovisas resultat för den genomsnittliga biogasproduktionen när vall finns tillgängligt för rötning. Antaget energiinnehåll för gasen är 9,79 kwh/nm 3 metangas. Tabell 4 Kumla - totalt inflöde till rötkammaren och biogasproduktion, med vall, årsbasis. Kumla Inflöde till RK (ton/år) Metangasutbyte (Nm^3 CH4/kgVSin) Gasproduktion (Nm^3 CH4/år) Korvsmet 900 0, Flytgödsel nöt , Vall , SUMMA ,39* SUMMA (utan vall) *Ett genomsnitt. Detta motsvarar en produktion på 7,2 GWh biogas per år och en rötrestmängd ut om ca m 3 /år som har en TS-halt på 5 %. Metanhalten i rågasen (totala mängden obehandlad gas) ligger på 59 % vilket ger en bild av hur mycket gas som måste hanteras totalt ut från anläggningen. Om ingen vall tillförs för att kompensera minskad tillgång på gödsel motsvarar biogasproduktionen 6,3 GWh/år och rötrestmängden ut blir ca m 3 /år med en TS-halt på 5,5 %. 8

9 Tabell 5 Askersund - totalt inflöde till rötkammaren och biogasproduktion, med vall, årsbasis. Askersund Inflöde till RK (ton/år) Metangasutbyte (Nm^3 CH4/kgVSin) Gasproduktion (Nm^3 CH4/år) Flytgödsel nöt , Flytgödsel svin , Hönsgödsel , Vall , SUMMA ,369* SUMMA (utan vall) *Ett genomsnitt. Detta motsvarar en produktion på 9,3 GWh biogas per år och en rötrestmängd ut om ca m 3 /år som har en TS-halt på 5,3 %. Om ingen vall tillförs för att kompensera minskad tillgång på gödsel motsvarar biogasproduktionen 8,2 GWh/år och rötrestmängden ut blir ca m 3 /år med en TS-halt på 5,9 %. Metanhalten i rågasen (totala mängden obehandlad gas) ligger på 58 % vilket ger en bild av hur mycket gas som måste hanteras totalt ut från anläggningen. Biogödsel Ut från rötningsprocessen kommer en näringsrik rötrest. Denna innehåller samma mängd näringsämnen som de substrat som förts in i rötkammaren. Det som händer under rötningsporcessen är att materialet bryts ner och stor del av näringsämnena övergår från organiskt bunden form till löslig form. Detta gör dem mer lättillgängliga för upptag av växter än i den ursprungliga gödseln. Att låna ut stallgödsel till rötning och sedan få tillbaka en biogödsel i form av rötrest är därför fördelaktigt för spridning på åkermark. Biogödselns sammansättning beror på ingående substrat och varierar från anläggning till anläggning. Beräkningar visar teoretiskt näringsinnehåll i den biogödsel som produceras i respektive fall. Biototal har utifrån dessa värden sedan beräknat biogödselns värde för spridning på åkermark som utbyte för konstgödsel Kumla Sörbnäs gård Inom Kumla kommun finns ca hektar åkermark samt i angränsande områden i Örebro kommun finns också mycket odlingsmark. Beräknad giva för biogödseln är ca 30 ton/ha med TS-halt ca 5 % vilket innebär att ca ha åkermark behövs för spridning av den rötrest som produceras vid den tänkta anläggningen vid Sörbnäs gård, för alternativet med rötning av vall. Värdet av den nyttiga växtnäringen är beräknat till ca 66 kr/ton jämfört med handelsgödsel. Efter avdrag för spridning och markpackning, ersättning för befintligt lager samt ett beräknat överskott på 500 kr/ha skulle lantbrukarna kunna betala ca 11 kr/ton för denna biogödsel. Askersund - Stjernsundsgård I Askersunds kommun finns ca hektar åkermark inom en radie på 2 mil från Stjernsundsgård. Från den tänkta anläggningen i Askersund beräknas också en giva på ca 30 ton/ha med TShalt ca 5 %. Detta innebär att ca ha åkermark behövs för den totala mängden biogödsel från anläggningen. Värdet av den nyttiga växtnäringen är beräknat till 77 kr/ton. Efter avdrag för spridning och markpackning, ersättning för befintligt lager samt ett beräknat överskott på 500 kr/ha skulle lantbrukarna kunna betala ca 22 kr/ton för denna biogödsel. 9

10 Ekologisk odling Vid ekologisk odling är det normalt kvävetillgången som är den begränsande faktorn när det gäller att försörja grödan med växtnäring. Det finns idag ekologiska gödselmedel att köpa in men tillgången är begränsad och kvävet är ungefär dubbelt så dyrt som i mineralgödsel. En KRAV-tillåten biogödsel har därför stort värde på ekologiska gårdar. Om man räknar med 10 kr extra per kg kväve ökar nettovärdet på biogödseln från Sörbnäs till 38 kr/ton och från Stjernsund till 48 kr/ton. Systemlösning Utifrån ovanstående utredning har två föreslagna lantbruksanläggningar tagits fram, belägna på Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsunds gård i Askersund. För varje anläggning har två alternativ för studerats: a) Egen på gården. Den uppgraderade gasen säljs sedan till extern distributör. b) Ingen på gården. Rågasen säljs till extern part för och distribution. Det har inte ansetts rimligt att de lantbrukare som själva driver och äger en biogasanläggning med ska distribuera och sälja fordonsgas. Därför har förutsatts att detta sker genom extern distributör, t.ex. kommunen eller företag som gasbolag. Eftersom marknaden för fordonsgas inte har utretts närmare i detta skede har inte heller olika avsättningsmöjligheter studerats. Sörbnäs gård i Kumla ligger endast ca 7 km från SBI:s anläggning vid Atleverken i Örebro. Ett starkt alternativ för Sörbnäs gård är därför att sälja rågasen till SBI för. I Askersund planerar kommunen att flytta reningsverket och i samband med det bygga rötkammare och producera biogas. På sikt finns då en möjlighet för Stjernsunds gård att uppgradera gasen i samarbete med kommunen. Om kommunen äger sanläggningen säljer Stjernsunds gård rågas via ledning till kommunen. Teknisk utformning Förslag till en anläggningsutformning har tagits fram och redovisas i WSP,s rapport Biogasutredning Sydnärke. Eftersom substratmängderna är i stort sett lika för alternativen Sörbnäs gård i Kumla och Stjernsunds gård i Askersund antas anläggningarna i stort kunna utformas med liknande dimensioner. Förslaget är framtaget med enklast möjliga men ändå funktionsdugliga utformning för att hålla investeringarna så låga som möjligt. Transporter En uppskattning av mängder och transportsträckor har gjorts för respektive anläggning: Sörbnäs Totalt är det ca ton gödsel som ska transporteras in till biogasanläggningen från gårdar utifrån med en genomsnittlig körsträcka på 11km per transport. Räknat på att varje transport kan ta ca 32 ton blir detta ca 600 transporter per år, totalt ca km körsträcka. Lika stor mängd biogödsel ska sedan transporteras tillbaka till gårdarna. Stjernsund Totalt är det ca ton gödsel som ska transporteras in till biogasanläggningen från gårdar utifrån med en genomsnittlig körsträcka på 12 km per transport. Räknat på att varje transport kan ta ca 32 ton blir detta ca transporter per år, totalt ca km körsträcka. Lika stor mängd biogödsel ska sedan transporteras tillbaka till gårdarna. 10

11 Ekonomiska kalkyler Investeringsuppskattning Investeringen för ovan beskrivna anläggning utan hantering av vall har uppskattats till 18 Mkr. Investeringen för hantering av vall har uppskattats till ca 4 Mkr. I tabellen nedan sammanfattas investeringarna för de olika alternativ som studerats. Samma investeringar gäller för Askersund och Kumla då anläggningarna utformas lika och för ungefär samma mängder substrat. Tabell 6 Investeringsuppskattningar för de olika alternativen. Gäller både anläggning i Kumla och Askersund Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Bedömd investering Investeringsstöd 30 % Investering minus investeringsstöd 37,2 Mkr 32,4 Mkr 26,4 Mkr 21,6 Mkr 11,2 Mkr 9,7 Mkr 7,9 Mkr 6,5 Mkr 26,0 Mkr 22,7 Mkr 18,5 Mkr 15,1 Mkr Förutsättningar investeringar i ekonomiska kalkyler: Investeringsstöd erhålls med 30 % Ränta 4 % Avskrivningstid 15 år Årskostnader och kassaflöden Årskostnader och kassaflöden har beräknats för de olika alternativen. I tabellerna nedan sammanfattas årskostnader och intäkter för de olika alternativen för anläggningarna i Kumla respektive Askersund. I Askersund kan mer gas produceras till ungefär samma kostnad som i Kumla så intäkten från gasen blir något högre. Även biogödseln från anläggningen I Askersund är värderad något högre än den i Kumla. Tabell 7 Sammanställning årskostnader och intäkter för en tänkt anläggning i Kumla Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Driftskostnad Kapitaltjänstkostnad Summa årskostnader Intäkt gas/ värde biogödsel Summa intäkter minus årskostnader

12 Tabell 8 Sammanställning årskostnader och intäkter för tänkt anläggning i Askersund Med vall och med Utan vall och med Med vall och utan Utan vall och utan Driftskostnad Kapitaltjänstkostnad Summa årskostnader Intäkt gas/ värde biogödsel Summa intäkter minus årskostnader Årskostnaderna visar svagt positivt resultat för anläggningarna med då gasen säljs direkt till distributör för 7 kr/nm 3 CH 4. Exkluderas en och rågasen istället säljs direkt för 4 kr/nm 3 rågas blir resultatet mer positivt. Utifrån årskostnader och intäkter har sedan kassaflödeskalkyler satts upp. Följande förutsättningar gäller för kassaflöden: Priser i 2011-års prisnivå Inflation 2 % Byggstart 2012 Driftstart 2013 Figur 3 Ackumulerat kassaflöde för olika alternativ i Kumla 12

13 Figur 4 Ackumulerat kassaflöde för olika alternativ i Askersund För båda anläggningarna visar kalkylerna att det är mycket svårt att få lönsamhet i anläggningarna med ovan givna förutsättningar. Exkluderas sanläggning återbetalas anläggningarna på ca år. Med sanläggning blir kurvorna svagt positiva men det tar lång tid innan anläggningen är återbetald. Fördjupad utredning om ekonomisk lönsamhet Mot bakgrund av resultaten i de ekonomiska kalkylerna beslutades om en fördjupad utredning för att öka lönsamheten i de två studerade produktionsanläggningarna. (WSP- PM - tilläggsuppdrag sydnärke.) Flera scenarios studerades med olika substrat till anläggningarna. Slutsats Slutsatsen i båda fallen är att lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller större mängd substrat från andra gårdar - stora mängder krävs för att finansiera hygienisering - korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig försutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor 13

14 Resultat på gårdsnivå Sörbnäs AB: Slutsatsen för Sörbnäs är att förutsättningarna för att få lönsamhet från biogasproduktion på den egna gården finns. Det är en fördel att närhet och möjlighet till i befintlig anläggning finns. För att våga investera är det dock troligt att ytterligare morot behövs såsom metanreduktionsstöd eller extra finansieringsstöd. Stjernsund Gård: Stjernsundsgård har inte samma fördel med närhet till befintlig sanläggning så som Sörbnäs har. Det visade sig inte direkt lönsamt att producera egen el och värme utan andra värden måste i så fall finnas. Kan samarbete med annan part kring av gasen finnas kan detta vara lönsamt vid Stjernsund. Hönsgödseln är effektivt att röta. För att ta in ytterligare substrat krävs högt metansgasutbyte och effektiva transporter samt stor mängd substrat för förbehandlig för att finansiera nya anläggningsdelar och hygienisering. Affärsupplägg och ägande Utredningen har omfattat olika ägandeformer, avtal samt vilka finansierings- och bidragsmöjligheter som kan finnas när man står inför ett stort biogasprojekt. Nedan sammanfattas det som kommit fram i utredningen. Tänkbara ägandeformer Det är ingen självklarhet hur ägandeformerna ska se ut i ett biogassystem där flera lantbruksföretag ingår. Vilken associationsform som i slutändan väljs måste vara upp till ingående aktörer och efter noggranna överväganden av för och nackdelar. Utifrån erfarenheter från andra liknande biogasprojekt diskuteras två möjliga alternativ till organisation. Scenario A - Lantbrukarna som ägare av Biogas AB Figur 5 Organisation när lantbrukarna själva tar störst ägandeansvar. En möjlighet är att biogasanläggningen drivs som ett aktiebolag som ägs gemensamt av de lantbrukare som levererar substrat till anläggningen. Insamling av substrat, driften av biogasanläggningen och uttransport av biogödsel sköts helt eller köps delvis in av ett aktiebolag som ägs helt utav lantbrukarna själva. Det finns inga organisatoriska hinder för att fritt välja om biogasen skall uppgraderas inom biogasbolaget eller om rågasen skall säljas till 14

15 extern. Valet är snarare en ekonomisk fråga då priset på rågas är avsevärt lägre än priset på uppgraderad gas. Scenario B Lantbrukarna som medlemmar i ekonomisk förening Figur 6 Organisation när lantbrukarna tar en del av ägaransvaret och en annan privat aktör tar resterande ansvar. Biogasbolaget kan samägas av lokala lantbrukare och en annan privat aktör som exempelvis ett lokalt energibolag eller ett biogasbolag. Av erfarenhet från andra projekt kan det då vara positivt att lantbrukarna organiserar sig i ett lantbrukskooperativ. Då drivs detta som en ekonomisk förening vilket är en bekant associationsform inom lantbrukssektorn. Scenario C Lantbruket i samverkan med kommunen Figur 7 Organisation när lantbruket tar stort ägandeansvar och samtidigt samverkar med kommunen. Det är alltid fördelaktigt och viktigt för en lyckad satsning på biogasproduktion att samverkan finns med kommunen. Om ett intresse finns från kommunens sida att öka biogasproduktionen i regionen så kan det vara en avgörande framgångsfaktor för etableringen av en ny biogasanläggning. Utöver den ekonomiska lönsamheten sätter kommuner också värde på andra samhällsnyttiga faktorer som exempelvis miljöaspekter. Det kan därför finnas anledning för kommuner att främja en biogassatsning på fler sätt än enbart genom att delta som ägare av själva biogasanläggningen. Slutsatser I Sydnärkeregionen har framförallt potential för biogasproduktion hittats i lantbruket. Dock finns annat substrat som kan vara intressant för rötning i framtiden, främst då matavfall från kommunerna. Hur insamling av detta ska ske och hur förbehandling av matavfallet ska göras behöver studeras vidare. Utredningen föreslår: 15

16 Deltagande kommuner samt Örebro kommun utreder gemensamt förutsättningar för samarbete kring matavfall med övriga kommuner i länet De två lantbruksanläggningar som tagits fram under denna utredning visar potential för produktion av biogas. Inom ramarna för denna utredning har de två studerade samrötningsanläggningarna beräknats översiktligt i det första steget, därefter har olika alternativa lösningar kostnadsberäknats för att finna det mest lönsamma alternativen. Innan planerna på en biogasanläggning kan realiseras behöver flera frågor besvaras och beräkningar genomföras i olika vändor. Detta är att se som första steget i en iterativ process. En viktig fråga är mängden substrat. Grödor och vall för rötning behöver också studeras vidare. De ekonomiska kalkylerna visar svagt positivt resultat för samrötningsanläggningar men innefattar många osäkerheter som behöver studeras vidare. Slutsatsen i båda studerade fallen är att lantbruksbaserad biogas går att producera med positivt resultat men förutsätter: egen gårdsanläggning utan hygienisering med endast ett substrat eller alternativt större mängd substrat från andra gårdar - stora mängder krävs för att finansiera hygienisering - korta effektiva transporter ekonomiskt uthållig aktör behövs - delade nyttor motiverar ekonomiskt samarbete externt stöd behövs, investeringsstöd eller metanreduktionsstöd - kommunalt stöd och samarbete viktig förutsättning andra nyttor behöver värderas (miljönytta, självförsörjningsnytta) externa styrmedel mycket viktigt för att våga satsa! kommunens intresse och stöd kan vara avgörande faktor Inför framtiden bör de båda regionala grupperna studera vidare: Hur ska man organisera sig? Vem ska äga och driva? Vilka lantbrukare är intresserade av att vara delaktiga och på vilken nivå vill man i så fall delta? Ska anläggningen ägas av extern part och lantbrukarna driva bolag för hantering av gödsel och biogödsel? Avsättningsalternativ för gasen: o Egen fordonsgas, troligen mer lönsamt att samarbeta med annan biogasproducent för o Annan avsättning för biogasen, studera om marknad finns för el/värmeproduktion Vilket gaspris är rimligt? Gaspriset påverkar kalkylerna avsevärt och närmare studie bör göras för att få en bättre uppfattning om marknadens betalningsvilja för gasen Anläggningens storlek. Ska vallgröda tas emot? I så fall hur mycket finns att tillgå? Utifrån detta bör de ekonomiska kalkylerna förfinas. En väsentlig fråga om gasen ska uppgraderas till fordonsgas är marknaden och avsättningen för gasen. Detta har inte studerats närmare inom denna utredning. Detta är dock en viktig faktor för placering av sanläggning och tankstation. En utredning av marknaden och efterfrågan på gas i regionen bör därför genomföras. 16

17 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro.

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd

Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd PROJEKTBESKRIVNING Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd Projektägare UPIR Konsult Projektledare (styrgrupp består även av Ulf Persson, Anders Viktorsson och Ulf Ohlsson) Projekttid Projektet påbörjas

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning KS 8 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Sigurdson Björn Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2012-0845 Kommunstyrelsen Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

InfraBiogas Öst

InfraBiogas Öst InfraBiogas Öst 2010-2012 Bakgrund varför projektet InfraBiogas Öst? Projektet InfraBiogas Öst har drivits av Energikontoret i Mälardalen från sommaren 2010 till och med 2012 och har omfattat Stockholm,

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Lösningar för lönsamhet

Lösningar för lönsamhet Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas 2011-02-18 Upprättad av: Cajsa Hellstedt och Daniel Waluszewski Granskad av: Katarina Starberg RAPPORT Förstudie

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Produktionsanläggning för produktion av biogas för fordonsdrift - uppdragsbeskrivning

Produktionsanläggning för produktion av biogas för fordonsdrift - uppdragsbeskrivning Kommunfullmäktige 2009-12-21 216 504 Kommunstyrelsen 2009-12-07 227 587 2009-11-16 240 514 Dnr 09.715-37 deckf17 Produktionsanläggning för produktion av biogas för fordonsdrift - uppdragsbeskrivning Ärendebeskrivning

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad. Peter Undén, SBI

Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad. Peter Undén, SBI Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad Peter Undén, SBI Swedish Biogas International AB projekterar, äger och driver biogasanläggningar som produktionspartner åt ledande distributörer

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Gasnät Mälardalen ger mer biogas?

Gasnät Mälardalen ger mer biogas? Gasnät Mälardalen ger mer biogas? Mathias Edstedt Energigas Sverige - Gasdagarna 2013 Stockholm Gas - en modern gasverksamhet med tradition Stadsgas Samhällsaktör i 150 år den första gaslyktan tändes på

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD Förstudie för biogas Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 Aktiviteten är finansierad med medel via Leader

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat

Läs mer

Deltagare Göran Jönsson Region Halland Länsstyrelsen i Hallands län Tommy Karlsson Södra Hallands Kraft

Deltagare Göran Jönsson Region Halland Länsstyrelsen i Hallands län Tommy Karlsson Södra Hallands Kraft HUR NÅR KOMMUNERNA SINA UPPSATTA MILJÖMÅL INOM BIOENERGI? En workshop för att diskutera möjligheter till regional samordning inom t.ex. matavfallshantering. MINNESANTECKNINGAR, 2013-06-13 Deltagare Göran

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Möjligheter för biogas i Kalmar län - en idéstudie

Möjligheter för biogas i Kalmar län - en idéstudie 2008-12-09 Idéstudie 1(88) Möjligheter för biogas i Kalmar län - en idéstudie Rapport 2008-12-02 Reviderad 2008-12-09 2008-12-09 Idéstudie 2(88) Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1. Situationen

Läs mer

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö

Läs mer

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Läs mer