Grönboken "Mot en ny kultur för rörlighet i städer" frågor och Regionplane- och trafikkontorets svar

Transkript

1 Regionplane- och trafikkontoret Caroline Olsson Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 4414, Stockholm Västgötagatan 2 Växel E-post Kommunikationer rtk@rtk.sll.se T-bana Medborgarplatsen, buss 59 & 66 pendeltåg Stockholm södra Internet: Grönboken "Mot en ny kultur för rörlighet i städer" frågor och Regionplane- och trafikkontorets svar Fråga 1-3 Towards free-flowing towns and cities Introduktion från Grönboken: Dessa frågor berör trafikträngsel i städer och att de städer som är pionjärer i att hantera trängsel ska visas upp. Det nämns olika alternativ till privatanvändande av bil som t ex gång, cykling, kollektivresande eller användande av motorcykel/skoter och att detta måste bli mer attraktivt och säkert. Myndigheter bör uppmuntra till sammodalitet. 1. Should a "labelling'" scheme be envisaged to recognise the efforts of pioneering cities to combat congestion and improve living conditions? EU har en viktig roll då det gäller att lyfta fram goda och hållbara exempel kring frågor om att hantera trängsel i städer och att utbyta erfarenheter kring best practice på området. I ett eventuellt märkningssystem är det viktigt att ha i åtanke de olikheter som finns på lokal och regional nivå runtom i Europa varför i så fall även förbättrade förhållanden i respektive enskild stad/region över tiden bör tas i beaktande. 2. What measures could be taken to promote walking and cycling as real alternatives to car? Ökad andel täta bebyggelsemiljöer medför att mängden korta resor ökar, vilket i sin tur ger ökade förutsättningar för att bilresor kan ersättas av gångeller cykeltrafik. Långsiktigt arbete med att skapa goda förutsättningar för cykel- och gångtrafik är av vikt och marknadsföring av cykeln som ett konkurrenskraftigt transportalternativ kan få fler att börja cykla. Kvaliteten och säkerheten på gång- och cykelvägar samt parkeringsmöjligheter är aspekter att beakta. Möjligheten till hyrcyklar i städer kan uppmuntras. I Stockholms län är 20% av alla bilresor och hälften av alla cykelresor kortare än 3 km och inom 5 km avstånd sker 1/3 av alla bilresor och 2/3 av

2 2(10) alla cykelresor. Det kan finnas ytterligare potential för att öka antalet cykelresor på dessa kortare sträckor. Se vidare svar under fråga What could be done to promote a modal shift towards sustainable transport modes in cities? Mobility management handlar om att stimulera och underlätta användandet av miljöanpassade färdsätt, öka effektiviteten i transporter och markanvändning och förbättra hållbar tillgänglighet för alla människor och organisationer. Detta kan ske genom t ex användande av kollektivtrafik och cykel, samåkning och bilpooler. Planeringsverktyg, marknadskommunikation och informationsinsatser är viktiga inslag i detta. Att sätta upp mål för detta är ett sätt att hantera frågan. I samband med arbetet för en överenskommelse för samlad trafiklösning för Stockholmsregionen har potentialen för att minska trafikarbetet genom utnyttjande av åtgärder av detta slag beräknats till 5% på 10 års sikt. En del i att skapa ett skifte till hållbara transportslag är också att kollektivtrafiken måste bli mer attraktiv och flexibel för att kunna svara mot ett minskat användande av biltrafik i städer. Se vidare under fråga 11. Mobility management kan kombineras med incitament och styrmedel där kollektivtrafiken konkurrerar med biltrafik genom att erbjuda snabbare resor och ett större utbud. Det går också att ange lägre hastigheter för bilar i mycket täta miljöer men att ge undantag för kollektivtrafiken i dessa avseenden. Det finns ytterligare potential att utveckla arbetet med mobility management på en strategisk nivå. Fråga 4-7 Towards greener towns and cities Introduktion från Grönboken: Transporter genererar CO 2 -utsläpp, luftföroreningar och buller och transporter är en av de svåraste sektorerna att hantera när det gäller CO 2 -utsläpp. Genom att trafiken ökar i städer så är städer en stor och växande källa till CO2-utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Trots att förbättringar sker är de miljömässiga förhållandena inte tillfredsställande. Lokala myndigheter har stora problem att möta kravet på god luftkvalitet som också påverkar folkhälsan. 4.How could the use of clean and energy efficient technologies in urban transport be further increased? Det finns olika exempel på incitament och åtgärder för att öka användningen av miljövänliga transportmedel i städer. Samarbetsprojekt inom detta område kan med fördel drivas bland de stora aktörerna tillsammans med städerna själva i syfte att utveckla och förbättra incitament och styrmedel och att främja framtagandet av mer miljövänliga (tekniska) lösningar, t ex i samband med kravställande i gröna upphandlingar. Lagstiftning såsom

3 3(10) regelverk för t ex miljözoner som inkluderar restriktioner för utsläpp vid transporter inom vissa zoner eller olika slag av bonus eller avgiftsbefrielse för miljöfordon är andra styrmedel. 5. How could joint green procurement be promoted? Offentliga myndigheter spelar en viktig roll för att främja grönare konsumtion och de bör vara en förebild i fråga om att minimera miljöeffekterna genom att införa rutiner för grön upphandling. Genom att främja miljöanpassad upphandling kan en marknad och incitament skapas för miljövänligare alternativ och miljöanpassad upphandling kan stimulera ekonomisk utveckling och tekniska innovationer. Även sociala och etiska krav i upphandling har börjat bli ett inslag i upphandlingsförfarandet. I Sverige finns det statliga Miljöstyrningsrådet som arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete. Med tre huvudsakliga verktyg och tjänster erbjuder Miljöstyrningsrådet vägledning för hållbar upphandling, miljöledning och miljörelaterad produktinformation. 6. Should criteria or guidance be set out for the definition of Green Zones and their restriction measures? What is the best way to ensure their compatibility with free circulation? Is there an issue of cross border enforcement of local rules governing Green Zones? Problem med dålig luftkvalitet på grund av för stora utsläpp från bland annat trafiken är ett stort problem bland städer i Europa. De av EU beslutade och i svensk miljölagstiftning implementerade miljökvalitetsnormerna för ren luft ska garantera invånarna en minsta godtagbar luftkvalitetsnivå. En viktig åtgärd är då miljözoner som ställer miljökrav på de tunga fordon som trafikerar staden. Miljözon är ett komplement till utsläppskrav på nya fordon då den reglerar även äldre fordon. Man utgår från EU:s miljöklassning av fordonen. Situationen och förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika städer i EU varför gemensamma regler och restriktioner kan vara svårt att ta fram. En övergripande guide med kriterier kan vara av värde efter att det har gjorts någon form av genomgång av miljözonstäder och dragna slutsatser därav. Denna guide skulle tydligt kunna visa på vilka miljözoner som finns runtom i Europa idag och hur dessa skiljer sig åt. 7. How could eco-driving be further promoted? Detta är ingen direkt regional fråga men exempel på några åtgärder för att uppmuntra till eco-driving skulle kunna vara mer marknadsföring och obligatorisk vidareutbildning för yrkesförare samt påvisa den ekonomiska vinsten och nyttan med bränslesnål körning. Eco-driving används idag i körskolor i Sverige och inom SL ställer man krav på att deras trafik-

4 4(10) entreprenörer ska ha rutiner för att säkerställa att förarna kan köra sparsamt. Hos vissa bussentreprenörer ingår bränslesnål körning som en del i utbildningen. Fråga 8-10 Towards smarter urban transport Introduktion från Grönboken: Europeiska städer konfronteras med en konstant ökning av frakt- och passagerarflöden. Det finns betydande begränsningar för utvecklingen av den infrastruktur som behövs för att möta denna ökning på grund av brist på yta och miljörestriktioner. Här har ITS-applikationer lyfts fram som ett område som är underutvecklat när det gäller effektivt ledarskap för rörlighet i städer och att applikationerna inte är utvecklade för att vara genomförbara med andra applikationer. 8. Should better information services for travellers be developed and promoted? Bättre informationsservice till resande både inför och under resandet bör utvecklas och uppmuntras främst för att underlätta resandet med kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. Det kan vara t ex genom uppdaterad och dynamisk trafikantinformation vid störningar i trafiken och tydliga resealternativ från dörr till dörr. När det gäller bilresande kan ökad ITS-användning användas för parkerings- respektive störningsinformation och varierande hastighetsgränser. ITS Intelligenta transportsystem och tjänster erbjuder en rad verktyg, som kan bidra till att öka tillgängligheten och att effektivisera transporter och resor. Det handlar i stor utsträckning om olika slags informationssystem, med vars hjälp transporter/resor kan planeras på ett smart sätt. Annan rutt, annat transportslag eller annan transporttidpunkt kan resultera i såväl bättre framkomlighet (reducerad tid i trängsel) som bättre miljö i form av mindre utsläpp (genom jämnare trafikflöde, kortare resrutter, val av mera miljövänligt transportslag). Ytterligare ett system är moderna trafiksignaler som skulle kunna styra trafiken efter antal fordon och miljökriterier. Åtgärder av detta slag är förhållandevis billiga och kan genomföras på kort tid. Det är samtidigt så att ett modernt transportsystem kräver ITS. Såväl de som befinner sig på spåren som på vägarna behöver information för att kunna göra smarta val och det handlar naturligtvis också om att kunna styra och leda trafiken med hjälp av ny teknik. I Stockholmsregionen driver Vägverket och Stockholms stad gemensamt Trafik Stockholm, som är en trafikledningscentral med uppgift att styra och leda trafiken i länet och staden genom att övervaka och samla in data om trafiken samt ge information om störningar av olika slag. Vidare finns webtjänsten som är ett samarbete mellan Vägverket, Stockholms stad och SL. Denna sida ger trafikanterna en samlad och aktuell bild av trafikläget i Storstockholm. Tanken är att möjliggöra utnyttjande av

5 5(10) hela transportsystemet utifrån olika trafikförhållanden och att förenkla reseplaneringen med kollektiva medel, med bil, cykel eller till fots. 9. Are further actions needed to ensure standardisation of interfaces and interoperability of ITS applications in towns and cities? Which applications should take priority when action is taken? 10. Regarding ITS, how could the exchange of information and best practices between all involved parties be improved? Standardisering av ITS kan vara intressant i vissa avseenden t ex när det gäller användning av samma teknik i hela Europa. För att involvera alla berörda parter när det gäller utbyte av information och best practice kan detta med fördel ske i befintliga nätverk. Fråga Towards accessible urban transport Introduktion från Grönboken: Medborgare förväntar sig att kollektivtrafik ska möta deras behov när det gäller kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. För att bli attraktivt måste kollektivtrafiken inte bara vara tillgänglig utan även vara frekvent, snabb, pålitlig och komfortabel. Det är en oftast låg kvalitet på service, att det går sakta och opålitligheten hos kollektivtrafik som är hinder för ett skifte från privat till kollektivtrafik. Stadstransporter inklusive vägar, cykelvägar etc men också tåg, bussar och allmänna områden, parkeringsplatser, busstopp, terminaler etc borde vara av hög kvalitet. Effektiva kommunikationer inom städer, som förbinder städer med omgivande områden i regionen, mellan stadsnätverk är viktiga. Goda förbindelser till flygplatser, järnvägsstationer, hamnar och till intermodala fraktterminaler är av särskild vikt för att förbinda de olika transportslagen. Det är otillräcklig uppmärksamhet på sammodalitet och brist på integrerade kollektivtrafiklösningar såsom järnvägssystem i förorterna, tunnelbanesystem och vällokaliserade parkeringsmöjligheter vid kollektivtrafiklägen i utkanten av städer. Fraktlogistikdistribution kräver ofta terminaler i förorterna. 11. How can the quality of collective transport in European towns and cities be increased? Kollektivtrafiken måste bli mer attraktiv och flexibel både för att kunna svara mot framtida resbehov men också måste tillgängligheten i vid mening säkerställas för alla grupper i samhället. Pålitlighet är en av de viktigaste hörnstenarna men även ett ökat utbud, kortare restider och ett enkelt avgiftssystem är faktorer som har betydelse för att attrahera flera resenärer och för att bibehålla de nuvarande. Det handlar också om kundvänliga informationssystem och synkroniserade

6 6(10) tidtabeller. Det är viktigt att hela reskedjan från dörr till dörr fungerar, vilket bl a innebär att det ska vara lätt att byta från buss till tåg, att det finns infartsparkeringar på strategiska platser, cykelparkeringar, säkra gång- och cykelvägar etc. Till bilden hör också att det bör finnas ett enkelt och enhetligt betalsystem, som underlättar för resor över region- och transportslagsgränser. 12. Should the development of dedicated lanes for collective transport be encouraged? Separata körfält för kollektivtrafik bör man sträva efter där kollektivtrafiken prioriteras före biltrafik och där signalsystem kan reglera trafiken. Detta medför dock ökad trängsel för biltrafik med sjunkande hastigheter som följd. Det som behöver beaktas i det här sammanhanget är främst trafiken som hanterar varor och gods. 13. Is there a need to introduce a European Charter on rights and obligations for passengers using collective transport? Det finns en fara med ett EU-gemensamt regelverk för dessa frågor då det finns nationella och lokala skillnader runtom i Europa. Med hänvisning till subsidiaritetsprincipen bör det hanteras på nationell nivå. EU:s roll bör snarare vara att ta fram och sprida best practice. 14. What measures could be undertaken to better integrate passenger and freight transport in research and in urban mobility planning? Det finns en brist på kunskap när det gäller godstransporter och dessa behöver integreras på ett bättre sätt i övrig transportplanering. EU bör uppmuntra till ökad forskning om godstransporter i samhällsplaneringen genom avsättning av forskningsmedel för riktade forskningsprojekt. EU kan också bidra med finansiering till ett Centre of Excellence. 15. How can better coordination between urban and interurban transport and land use planning be achieved? What type of organisational structure could be appropriate? För att bättre koordinera stadsplaneringen med övergripande transportplanering och markanvändning krävs en tydlig och förankrad regional plan i kombination med en organisation (regional aktör) som har mandat att implementera dessa frågor. Regionplane- och trafiknämnden arbetar för närvarande med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för länet i nära samarbete med berörda aktörer. Hur en organisatorisk struktur skulle kunna se ut beror på hur det ser ut i varje enskilt land. I Sverige har regionerna/landstingen, liksom kommunerna, ett långtgående självstyre som innebär att de kan anpassa sin verksamhet till de lokala och regionala förutsättningarna. Det kommunala självstyret, som även gäller landstingen och regionerna, är en grundläggande

7 7(10) princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna och bygger på principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Landstingen och regionerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret landstinget och regionen rätt att fatta självständiga beslut och att ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter. Varje landsting har frihet att bestämma hur deras uppgifter ska utföras och hur resurserna ska fördelas. Fråga Towards safe and secure urban transport Introduktion från Grönboken: Varje EU-medborgare borde kunna leva och röra sig i stadsområden tryggt och säkert. När man går, cyklar och kör bil bör man kunna göra det med minimal personlig risk. Detta kräver bra utformning av infrastruktur. Den ibland låga personliga säkerheten för passagerare hämmar vissa sociala grupper från att resa eller från att använda sig av den allmänna transportservicen. Det här inbegriper inte bara fordon, terminaler och busstopp/t-banestationer utan även promenaden till och från stationerna. Resultatet blir ett onödigt bilanvändande och kan förhindra människor från att leva ett aktivt liv. Några åtgärder som nämns är säkrare bilar, säkrare och tryggare infrastruktur och säkrare beteende. Det sistnämna kan inbegripa att göra medborgare mer medvetna om trafikbeteende och ge utbildning och informationskampanjer prioritet. Initiativ till speciella vägsäkerhetskampanjer för unga kan organiseras och en av de nästkommande europeiska vägsäkerhetsdagarna kan fokusera på stadsområden. 16. What further actions should be undertaken to help cities and towns meet their road safety and personal security challenges in urban transport? 17. How can operators and citizens be better informed on the potential of advanced infrastructure management and vehicle technologies for safety? 18. Should automatic radar devices adapted to the urban environment be developed and should their use be promoted? 19. Is video surveillance a good tool for safety and security in urban transport? Fråga har RTK inga synpunkter på. Fråga 20 Creating a new urban mobility culture Introduktion från Grönboken: Det finns ett behov av att sätta upp partnerskap för att skapa en ny kultur för rörlighet i städer i Europa. Nya planeringsmetoder och verktyg kan också spela en avgörande roll här.

8 8(10) Utbildning, praktik och medvetandegörande har en viktig roll att spela. Kompetensen av experter som arbetar inom området städer och rörlighet måste stärkas. EU kan spela en större roll här genom att möjliggöra organiserandet av personalutbildning och erfarenhetsåtgärder på ett systematiskt sätt. Det har föreslagits att kommissionen kan spela en roll genom att etablera ett observatorium, baserad på dess generella erfarenheter när det gäller insamling, harmonisering och utveckling av statistik på europeisk nivå. Detta observatorium skulle kunna stötta beslutsfattare och allmänheten med nödvändig data och öka kunskapen om rörlighet i städer. Det skulle också kunna serva med information och en plattform av utbyte av best practice. 20. Should all stakeholders work together in developing a new mobility culture in Europe? Based on the model of the European Road Safety Observatory, could a European Observatory on Urban Mobility be a useful initiative to support this cooperation? Alla berörda aktörer måste bli involverade i arbetet med en ny kultur för rörlighet i städer i Europa för att detta ska bli verklighet. EU är en viktig mötesplats för olika nätverk och partner och EU har också en viktig roll när det gäller att ta fram best practice och erfarenheter från tidigare och pågående projekt samt när det gäller finansiering av samarbetsprojekt. Fråga 21 The financial resources Introduktion från Grönboken: Finansiering av olika slag behövs för att investera i infrastruktur och passagerarutbyte, underhåll och arbetet med nätverk, förnyelse och underhåll av transportflotta och kampanjer för att medvetandegöra och kommunicera. Ansvaret för investeringar i det mesta av det här ligger inom de lokala myndigheternas intresse. Alla berörda aktörer på lokal, regional, nationell och EU-nivå måste bidra. Användare måste också bidra och betala färdbiljetter för kollektivtrafikservice och de är villiga att betala för hög kvalitet. Privat finansiering i form av PPP kan spela en roll men kräver stabila lagliga ramverk. Parkeringsavgifter och vägavgifter kan också bidra till att finansiera stadstransporter, särskilt genom att öronmärka överskottet till åtgärder inom stadstransporter. Trängselavgifter i London har t ex förbättrat busservicen. 21. How could existing financial instruments such as structural and cohesion funds be better used in a coherent way to support integrated and sustainable urban transport?

9 9(10) Ett antal befintliga EU-program kan ge medfinansiering till projekt inom infrastrukturområdet. Det rör sig om medfinansiering till studier och analyser som bidrar till att öka kunskapen kring regionala transport- och infrastrukturfrågor men även till rena infrastrukturinvesteringar. Program såsom till exempel TEN-T-programmet, Marco Polo II, Strukturfondsprogrammen Mål 2 och Mål 3 samt 7:e ramprogrammet FoU samt möjligheter till finansiering från EIB i samband med TEN-T utpekade transport- och infrastrukturprojekt. För bästa möjliga nytta bör dessa befintliga och nya finansieringsmöjligheter även anpassas till innehållet i grönboken i syfte att öka rörligheten i städer. Informationsspridningen och förenklingen av dessa program och fonder kan förbättras ytterligare. 22. How could economic instruments, in particular market-based instruments, support clean and energy efficient urban transport? 23. How could targeted research activities help more in integrating urban constraints and urban traffic development? 24. Should towns and cities be encouraged to use urban charging? Is there a need for a general framework and/or guidance for urban charging? Should the revenues be earmarked to improve collective urban transport? Should external costs be internalised? 25. What added value could, in the longer term, targeted European support for financing clean and energy efficient urban transport, bring? Fråga 22-25: De åtgärder som nämns i grönboken bör kombineras med olika incitament och styrmedel både för att öka rörligheten i städer och för att mer energieffektiva och miljövänliga transportmedel ska användas i större utsträckning. Finansiering av olika slag är en avgörande faktor för förbättrad infrastruktur och för utbyggnad och förbättring av kollektivtrafiken vilket därmed ökar rörligheten i städer. Alla berörda aktörer på alla nivåer måste bidra på olika sätt. Det behövs både offentliga medel och marknadsbaserade instrument för att stödja hållbara stadstransporter. Ett EU-gemensamt ramverk anses inte behövas utan det bör istället utformas utifrån de lokala och regionala förutsättningarna och medborgarnas preferenser i de olika regionerna. Det finns ett antal ekonomiska styrmedel kopplade till t ex biltrafiken. Trängselskatter är ett exempel på åtgärder för att begränsa användningen av bil inom ett specifikt område. Parkering och parkeringsförmåner, liksom olika slag av bonus eller avgiftsbefrielse för miljöfordon är andra former av styrmedel och incitament. Styrmedel förutsätts användas i kombination med varandra varför samspelet dem emellan är viktigt att klargöra, liksom vilken effekt man vill att åtgärderna ska leda till. Intäkterna från ekonomiska medel och avgifter såsom t ex trängselavgifter bör användas där de ger största utväxlingen i respektive region.

10 10(10) Uppmuntran till forskning skulle bland annat kunna ge snabbare teknikutveckling och nya produkter på marknaden. EU skulle även kunna ta fram en gemensam europeisk definition på miljöbilar, en miniminivå men där varje nation sedan får ta fram sin egen definition relaterad till nationella/lokala förhållanden. Ett riktat EU-stöd innebär ett mervärde och är avgörande för att man ska kunna hantera framtidens transporter inom ramen för ställda klimatmål. What could be the potential role of the EU? EU kan ta fram gemensamma och övergripande mål men i alla frågor är viktigt att ha i åtanke de skillnader som finns mellan städer och regioner inom Europa samt subsidiaritetsprincipen. EU:s viktigaste roll är att ta fram best practice -exempel men även mindre lyckade exempel kan vara värt att lyfta fram och dra erfarenheter från. EU bör uppmuntra till forskning inom olika områden men bör även ta på sig rollen att sprida tidigare gjord forskning. Oftast har inte enskilda aktörer som trafikoperatörerna ekonomiska medel till forskningsverksamhet varför finansieringsmöjligheter bör finnas. Universitet och forskningsorgan bedriver forskning men ytterligare forskning behövs. När det gäller ITS-frågor så skulle rollen för EU kunna vara att skapa incitament för ökat ITS-användande, spridning av goda och mindre lyckade exempel och uppmuntran till teknikutveckling. När det gäller konkreta styrmedel bör varje land själva arbeta fram dessa för att anpassa dem till den lokala situationen.