Metodanvisningarna. Metodanvisningarna 1

Transkript

1 Metodanvisningarna 1 Introduktion Allmänt Begränsningar Programuppbyggnad Menyraden Arkiv Redigera Visa Indata Beräkna Resultat Fönster Val Hjälp Verktygsfältet Indata Titel Material Armering Geometri Fria ränder Väggkoordinater Utbredd last Punktlast Beräkna Resultat Numeriskt resultat Grafiskt resultat Utskrifthanteraren Tabeller Tabell med ramar Tabell utan ramar Grå-vit layout Egen layout Bilder Metodanvisningarna 1

2 /1 Sida /1 Sida Liggande /2 Sida /3 Sida /4 Sida Bildöverskrift Ramar runt bilder Övrigt Företagsnamn Avsnittstitel Innehållsförteckning Beräkningsmetoder Beskrivning Referenser Metodanvisningarna

3 Info Metodanvisningarna 5.3 Copyright: Structural Design Software Datum: För senaste information om WIN-Statik och FEM-Design se Metodanvisningarna - Info 3

4 4 Metodanvisningarna - Info

5 1 Introduktion 1.1 Allmänt Programmet Metodanvisningarna genomför analys av upp till 40 rektangulära plattor enligt tabellmetoder åtföljd av dimensionering enligt BBK och Betonghandboken [3]. Beräkning kan utföras enligt BBK 94 (Motsvarande BKR, BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. BFS 1998:39) och enligt BBK 04 (Motsvarande ändringar t.o.m. BFS 2004:9). Fyrsidigt och tresidigt upplagda plattor med fritt upplagda, fast inspända eller delvis inspända sidor. Beräkning enligt metodanvisningar Metod A och Metod B. Dimensionering av fria ränder utförs. Minsta platthöjd med hänsyn till nedböjning kontrolleras, armeringen avkortas samt upplagskrafter för respektive platta beräknas och tvärkraftskapaciteten kontrolleras. Lastfall med bunden och fri last på respektive platta, samt momenttillägg för ogynnsam placering av fri lastandel. 1.2 Begränsningar Maximalt 40 st rektangulära plattor. Om förhållandet mellan plattans sidor är större än 2,0 eller för tresidigt upplagda plattor mindre än 0,5 behandlas plattan som om den hade sidoförhållande 2,0 resp. 0,5. I plattränder som inte gränsar till andra plattor kan inspänning till väggar definieras. Maximalt 40 väggar kan ingå i analysen. Punkt och linjelaster kan endast definieras på plattor med nedanstående upplagsförhållanden. Kontinuerlig kant betraktas med hänsyn till nedanstående figur som fast inspänd. Alla upplag måste vara fritt upplagda eller fast inspända (vägginspänning 100%) utmed hela kanten. Ingen lastfallshantering utförs. Metodanvisningarna - Introduktion 5

6 6 Metodanvisningarna - Introduktion

7 2 Programuppbyggnad Då programmet startas erhålles programfönstret med en huvudmeny innehållande ett antal menyval i fönstrets övre del och omedelbart under dessa ett antal verktygsknappar för snabbval av olika andra fönster. På titelraden redovisas programnamn (Metodanvisningarna), projektnamn (bestäms i Titel), den aktuella filen (* om ej Spara som har använts) samt vilket fönster som är aktivt. Under programmets gång skapas ett antal fönster där indata och resultat redovisas. 2.1 Menyraden Med menyraden väljes fönster genom att klicka på lämplig menytext vilket åstadkommer antingen att motsvarande fönster öppnas eller att eventuell undermeny visas. Undermenyer kan finnas i flera nivåer. Genom att ånyo klicka på ett undermenyval åstadkommer man till slut att motsvarande fönster öppnas. Vissa menyval kan vara gråmarkerade. Detta betyder att det indata som hittills angetts ej gör det lämpligt att öppna det gråmarkerade fönstret varför detta har förhindrats genom gråmarkeringen. För snabbare val av fönster kan i vissa fall verktygsknapparna användas. Arkiv Innehåller kommandon för olika funktioner som t.ex. att hämta lagrad information, spara information och göra utskrifter. Flera av menyvalen under Arkiv är identiska med andra Windowsprogram. Redigera Innehåller klippboksfunktioner. Visa Ger möjlighet att ta bort och återkalla verktygsfält samt att förstora indata och resultatbilden. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 7

8 Indata Beräkna Resultat Fönster Val Hjälp Menyvalet för att definiera problemet. Genomför beräkningen. Visar beräkningsresultatet. Visar de aktuella fönstren. Här sker valet om plattan skall presenteras grafiskt med grå färg eller ofärgad samt om den grafiska presentationen av överkantsarmeringen skall åtföljas av text eller inte. Hela manualen kan nås Arkiv Spara som Utskriftsval Skrivarinställningar Skriv ut Export (ASCII) Avsluta Ny Börjar en ny beräkning. Möjlighet finns att beräkna flera exempel parallellt. Öppna Hämtar indata för en tidigare beräkning. En lista på sparade indatafiler visas (filer med ändelsen CSS). Spara Sparar indata för aktuell beräkning i fil med aktuellt filnamn. Spara används först efter det att man tidigare använt Spara som. Sparar indata för aktuell beräkning i fil med ett annat filnamn än det aktuella. Ger möjligt att selektera vad som skall skrivas ut. Används för att specificera utskriften vad gäller typ av skrivare, pappersbredd m.m. Används för att skriva ut indata och resultat. Skapar en ASCII fil. Avslutar Metodanvisningarna. 8 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

9 2.1.2 Redigera Kopiera Det fönster som för tillfället är aktivt kopieras till klippbordet i form av en bitmap där det kan hämtas av andra Windowsprogram Visa Zooma in Verktygsfält Vy Projekt Ger möjlighet att ta bort och återkalla verktygsfältet (se 2.2). Ger möjlighet att se hela konstruktionen samtidigt som ritytan utnyttjas maximalt. Ger möjlighet att förstora ett utvalt område på skärmen Indata Titel Material Armering Geometri Användes för att skriva in allmän information om pågående beräkning. Betongplattans materialförhållanden definieras. Här definieras stångdiametrar och täckskikt. Här definieras plattans mått och armeringsriktning. Fria ränder Väggkoordinater Utbredd last Punktlast Här definieras för tresidigt upplagda plattor den fria sidan. Här anges de vägginspänningar som förekommer vid resp. platta. Här anges utbredda laster samt förhållande mellan Brottsoch Brukslaster. Här anges de punkt, linjelaster och arealaster som påverkar resp. platta. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 9

10 En utförligare beskrivning av de indata som kan definieras i respektive fönster återfinns i kapitel Beräkna Beräkningsstart erhålles genom att klicka på Beräkna. Innan beräkningen startar anges om stödmomentöverföring skall utföras eller inte samt i så fall hur många iterationer (default 4) som skall utföras. Se även 3.1. Om laster utöver utbredda definierats väljer man också här om dessa skall ingå i den aktuella beräkningen eller ej Resultat Då beräkningen är färdig tänds menyvalet för resultat. Tabeller Fältarmering Aktuell indata och resultat redovisas på samma sätt som på skrivare. Beräknad fältarmering redovisas grafiskt. Stödarmering Punktlast armering Beräknad stödarmering redovisas grafiskt. För de plattor där laster utöver utbredda har angetts redovisas erforderlig armering i ett antal punkter. 10 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

11 2.1.7 Fönster Stapla Horisontellt Stapla Vertikalt Arrangera Fältarmering Nytt fönster Överlappa Används för att erhålla ett nytt fönster för samma exempel där man då kan ha flera bilder tillhörande samma exempel synliga samtidigt. Används för att arrangera de dokumentfönster som för tillfället visas på ett sådant sätt att de överlappar varandra. Används för att arrangera de dokumentfönster som för tillfället visas så att samtliga framträder i sin helhet. Används för att arrangera de dokumentfönster som för tillfället visas så att samtliga framträder i sin helhet. Används för att arrangera de ikoner för olika beräkningsexempel som eventuellt finns på skärmen. Haken visar att fönstret som visar fältarmering för tillfället är aktivt Val Menyvalet Val ger nedanstående valmöjligheter: Här avgörs om plattan skall presenteras grafiskt med grå färg eller ofärgad samt om den grafiska presentationen av överkantsarmeringen skall åtföljas av text eller inte Hjälp Innehåll Hela manualen kan via detta val nås direkt i programmet. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 11

12 Om Metodanvisningarna Redovisar uppgifter om programmet exempelvis versionsnummer. Hårdvarulås Visar information om aktuellt hårdvarulås. 2.2 Verktygsfältet 1. Ny Börjar en ny beräkning. 2. Öppna Hämtar indata för en tidigare beräkning. En lista på sparade indatafiler visas (filer med ändelsen CSS). 3. Spara Sparar indata för aktuell beräkning i fil med aktuellt filnamn. Spara används först efter det att man tidigare använt Spara som. 4. Indata Visar bild av aktuell indata. 5. Resultat fältarmering Visar bild av erforderlig fältarmering. 6. Resultat stödarmering Visar bild av erforderlig stödarmering. 7. Resultat övrig armeringvisar bild av erforderlig armering för belastning utöver utbredd last. 8. Utskriftsbild Ger möjlighet att förhandsgranska aktuell utskrift. 9. Vy projekt Ger möjlighet att se hela konstruktionen samtidigt som ritytan utnyttjas maximalt. 10. Zooma in Används för att förstora ett utvalt område på skärmen. 11. Skriv ut Används för att skriva ut. 12. Hårdvarulås Används för att se aktuella inställningar och nummer på hårdvarulås. 12 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

13 2.3 Indata Menyvalet Indata ger möjlighet att ange all nödvändig indata för att beskriva det aktuella beräkningsproblemet. Under Indata finns valen Titel, Material, Armering, Geometri, Fria ränder, Väggkoordinater, Utbredd last och Punktlast. Dessa beskrivs i de följande avsnitten Titel Valet Titel visar en dialogruta där allmän information om pågående beräkning kan anges Material I dialogrutan för Material definieras betongklass, armeringskvalitet samt övriga förhållanden som styr dimensionerande hållfasthetsvärden. Man kan välja mellan två versioner av betongnormen, BBK 94 och BBK 04. Valet BBK 94 innebär beräkning enligt Boverkets konstruktionsregler BKR, BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. BFS 1998:39 medan valet BBK 04 innebär ändringar t.o.m. BFS 2004:9. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 13

14 BBK 94 BBK 04 Man har möjligheten att ange eget F ck värde för betong och F yk värde för armering. För betong väljer man först Eget val från kombo-boxen innehållande kvaliteter och skriver sedan in värde i F ck rutan bredvid. När det gäller stål, finns det flera val, t.ex. Eget V Ks som innebär att stålmaterialet är av typen kamstänger. Utgående från dessa karakteristiska värden bestäms dimensionerade hållfastheter utan att någon hänsyn tas till armeringsdiametrar. 14 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

15 2.3.3 Armering Armeringens diameter i över- och underkant samt aktuella täckskikt anges. Möjlighet finns att välja bort tvångsstyrning till normen när det gäller täckskikt, armeringsdimensioner och liknande Geometri Den enskilda plattan definieras genom att ange plattans diagonalt motstående hörnkoordinater, plattans tjocklek samt riktningen för underkantsarmeringens understa lager Fria ränder För tresidigt upplagda plattor definieras den fria sidan. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 15

16 2.3.6 Väggkoordinater Väggar i plattans rand, som inte gränsar till andra plattor, kan anges med koordinater för väggens startoch slutpunkt samt väggens inspänning till plattan. Väggar som inte är inspända till plattan anges inte Utbredd last Ett lastfall med jämt fördelad last för varje enskild platta kan anges. Lasten delas upp i en bunden del och en fri del. Lastvärden ges i Brottgränstillståndet. Förhållande mellan laster i Bruks- och Brottgränstillståndet anges med en faktor < 1,0. 16 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

17 2.3.8 Punktlast Punkt-, linje- och arealaster anges för aktuell platta. A x och A y är avstånden till lastens tyngdpunkt, måtten C x och C y representerar lastens utbredning samt P dess intensitet. Dessa laster kan endast definieras på plattor med nedanstående upplagsförhållanden. 2.4 Beräkna Kontinuerlig kant betraktas med hänsyn till ovanstående figur som fast inspänd. Alla upplag måste vara fritt upplagda eller fast inspända (vägginspänning 100%) utmed hela kanten. Menyvalet Beräkna startar beräkningen. Beräkningsmetoderna beskrives närmare i kapitlet Beräkningsmetoder, se kapitel Resultat Menyvalet Resultat ger möjlighet att få beräkningsresultat presenterat numeriskt och grafiskt Numeriskt resultat Följande information redovisas i tabellform: Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 17

18 Metod A Fältmoment och resulterande armering Stödmoment och resulterande armering, Minsta plattjocklek. Metod B Fältmoment och resulterande armering, Stödmoment och resulterande armering, Minsta plattjocklek. Övrigt Randmoment och armering (vid Fria ränder), Avslutning av armering (jfr bild i kapitel 3 Beräkningsmetoder), Vägglaster, Hörnlyft, Hörnkrafter (vid Fria ränder), Max vägglaster (Utbredd last), Tvärkraftskontroll. Punktlast Om laster utöver utbredda har definierats för någon platta erhålls även: Deformationer, moment och resulterande armering i ett antal punkter för aktuell platta, Max vägglaster (Punktlast) för aktuell platta, Totala moment i fält och vid stöd för aktuell platta Grafiskt resultat Grafisk redovisning erhålls förutom av definierat plattsystem även av erforderlig fält- och stödarmering samt om laster utöver utbredda angetts även en bild av resulterande armering i ett antal punkter för aktuell platta. Möjlighet finns också att förstora delar av plattan vilket är speciellt viktigt vid stora plattsystem med mycket information i varje enskild bild. 18 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

19 2.6 Utskrifthanteraren Utskrifthanterarens uppgift är att ge användaren möjlighet att skapa sin egen personliga mall för utskriftens utseende, bildernas storlek, etc., eller alternativt välja den standardmall som redan finns i programmet. Välj Skriv ut under Arkiv eller tryck på Skriv ut knappen i programmets huvudfönster. Välj sedan en utskriftsmall från listan. Med programmet följer en utskriftsmall kallad för Standard utskriftsmall. Tryck på knappen Fler mallar för att redigera aktuell utskriftsmall eller skapa en ny utskriftsmall. En lista över utskriftsmallar som kan användas kommer att visas. Genom att klicka på knappen Redigera kan markerad mall ändras efter eget önskemål. En utskriftsmall bestämmer utskriftens layout dvs. vilka teckensnitt som skall användas, vilka färger m.m. I exemplet nedan har utskriftsmallen döpts till Standard utskriftsmall. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 19

20 Utskriftsmallen består av följande delar: Tabeller En tabell kan ha följande utseende: Tabell med ramar Ramar runt tabellen där varje tabellkolumn avskiljs från närstående tabellkolumn/er med en eller flera lodrätta linjer Tabell utan ramar Tabell indelad i kolumner utan avskiljningslinjer Grå-vit layout Tabell utan ramar där varannan tabellpost har markerats med en svagt grå bakgrundsfärg för tydlighetens skull Egen layout Detsamma som Grå-vit layout men användaren kan själv bestämma bakgrundsfärgen. Genom att klicka på knappen kan en lämplig färg väljas från en färgdialog. 20 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

21 Utseendet på tabellens innehåll kan ställas in av användaren. Genom att klicka på knappen till höger om texten Tabelltitel kan tabeller titelns teckensnittsegenskaper väljas från en teckensnittsdialog. Detsamma gäller kolumntiteln och tabellposterna. Observera att allt för stora teckensnitt kan leda till att tabeller eller andra objekt inte kommer att få plats på sidan. Om så sker kommer tabellkolumnerna eller objektens bredd att automatiskt justeras på bredden utan hänsyn tagen till textbrytning. Om objekt inte får plats på sidan kommer utskriftshanteraren att försöka skapa en ny sida i hopp om att då hitta mer plats. Beroende på egna inställningar kan detta misslyckas varefter utskriftshanteraren avbryter utskriftsgenereringen med ett felmeddelande som följd Bilder Användaren kan själv ställa in bildernas storlek genom att välja ett av följande alternativ: /1 Sida Välj alternativet 1/1 sida om bilderna önskas i storleken helsida /1 Sida Liggande Välj alternativet 1/1 sida liggande om bilderna önskas i storleken liggande helsida. Beroende på vilka skrivarinställningar som gjorts tidigare dvs. om stående eller liggande utskrift har valts kommer utskriftshanteraren att byta mellan liggande sida för bilder och stående sida för tabeller och övrig text /2 Sida Välj alternativet 1/2 sida om bilderna önskas i storleken en halv sida /3 Sida Välj alternativet 1/3 sida om bilderna önskas i storleken en tredjedels sida. Metodanvisningarna - Programuppbyggnad 21

22 /4 Sida Välj alternativet 1/4 sida om bilderna önskas i storleken en fjärdedels sida. Detta alternativ är det mest sparsamma med tanke på antalet genererade sidor. Om användaren önskar erhålla mindre utskrifter är detta alternativ att föredra Bildöverskrift Tryck på knappen till höger om texten bildöverskrift om en annan teckensnittstorlek på bildtiteln önskas Ramar runt bilder Kryssa för Ramar runt bilder om alla bildobjekt som skrivs ut skall ha en ram runt om Övrigt Företagsnamn Tryck på knappen till höger om texten företagsnamn för att välja lämpligt teckensnitt Avsnittstitel Tryck på knappen till höger om texten avsnittstitel för att ändra rubrikernas textegenskaper Innehållsförteckning Genom att bocka för innehållsförteckning kan en sådan erhållas. Alla objekt som har genererats samt vilken sida objekten har skrivits ut på kan läggas till i innehållsförteckningen. Som ett exempel kan nämnas att användaren kan ställa in om han önskar erhålla innehållsförteckning för alla utskrifter vars antal sidor överskrider 20. Innehållsförteckningen läggs till sist i det genererade dokumentet. 22 Metodanvisningarna - Programuppbyggnad

23 3 Beräkningsmetoder Beskrivningen av beräkningsmetoderna gör inte anspråk på att i detalj spegla programförloppet utan avser endast att tjäna till att ge tillräcklig information om hur beräkningsresultatet uppnåtts. 3.1 Beskrivning Beräkningsmetoden bygger på anvisningar i BBK och Betonghandboken [3] 6.5:26 och gäller för såväl Brottgränstillstånd som Brukgränstillstånd. Moment beräknas med användning av tabellerna I och II i tabellbilagan till Betonghandboken-konstruktion. M = α q b 2 (1) m = dimensionerade moment, α = momentkoefficient ur tabellbilaga, q = utbredd last per ytenhet (bunden + fri last), b = plattans korta sida vid fyrsidig uppläggning och den fria sidans längd vid tresidig uppläggning. Vid bestämning av momentkoefficienterna har förutsatts att momenten är fördelade i sidled enligt nedanstående figur, dvs. med jämnt fördelade stödmoment men stegvis varierande fältmoment. Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder 23

24 För tresidigt upplagda plattor skall den fria randen böjarmeras för en randlast, utöver den armering som erhålls ur beräkning enligt (1). Q r = 0,1 q b (2) q r = randlast Om en platta är inspänd i yttervägg eller det endast är kontinuitet längs en del av sidan bestäms momenten på följande sätt: m = α 1 ϕ q b 2 + α 2 (1 ϕ)q b 2 (3) α 1 = momentkoefficient för fast inspänd rand, α 2 = momentkoefficient för fritt upplagd rand, ϕ = inspänningsgraden. Om mer än en sida är delvis inspänd används samma princip. 24 Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder

25 Momenttillägg beräknas för ogynnsam placering av den fria lastandelen. Följande momenttillägg görs till fältmomentet i en riktning i plattan, då en platta närmast bortom stödet i denna lastas av: Δ m f = 0,0048 κ ρ r b 2 (4) ρ r = intensitet hos avlägsnad last (fri lastandel), κ = berörd stödlängd/totalstödlängd, berörd stödlängd = gemensam stödlängd för aktuell och avlastad platta, total stödlängd = aktuell plattas totala stödlängd. Tillägg görs på samma sätt till ett stödmoment. En platta närmast bortom motstående stöd belastas av: Δ m s = - 0,064 κ 1 κ 2 ρ r b 2 (5) κ 1 och κ 2 gäller den platta, genom vilken momentöverföring sker, B 1 = b - värde för avlastad platta, berörd stödlängd i κ 1 = gemensam stödlängd för avlastad platta och momentöverförande platta, berörd stödlängd i κ 2 = gemensam stödlängd där stödmomenttillägget sker. Detta medför att om användaren inte vill beakta momenttillägg för ogynnsam last, skall all last definieras som bunden. Vid dimensionering används förenklad tryckspänningsfördelning enligt BBK fig c samt arbetskurvor för materialen enligt BBK kapitel och Betongtvärsnittet antas vara normalarmerat, men om aktuellt moment är större än det moment som motsvarar balanserad armering skrivs en varning ut. I Metod A dimensioneras plattan för elementarfallens moment. Vid stöd där plattan är kontinuerlig uppstår en momentskillnad. Plattan dimensioneras för det största av dessa moment. I Metod B utjämnas stödmomenten med hänsyn till plattornas styvheter enligt: Δ m si = [S 1 / (S 1 + S 2 )] Δ m s (6) Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder 25

26 m si = stödmomentförändringen för platta 1, m s = skillnad i stödmoment mellan platta 1 och platta 2. S = β / b (7) β = koefficient enligt tabell III och IV i tabellbilaga. Hänsyn till momentändring vid randen (i) för en momentutjämning vid randen (j) beaktas genom att multiplicera momentändringen vid (j) med ett momentöverföringstal som erhålls ur tabellbilagan tabell V och VI. Δ m i = - Δ m j γ (8) Efter momentöverföring måste ny momentutjämning utföras. Användaren anger hur många iterationer som skall göras. Sedan stödmomenten utjämnats justeras fältmomenten så att momentjämvikten upprätthålls. Fältmoment enligt Metod A ökas eller minskas med hänsyn till förändringen av stödmomenten. Koefficienter enligt tabell VII används. Upplagsreaktioner beräknas genom en indelning av plattan enligt nedanstående figur. Vid delvis inspänning av en sida får linjen från hörnet en lutning mellan 1:1 och 3:2 proportionell mot inspänningsgraden. För tresidigt upplagda plattor förs last från del 1 till de koncentrerade reaktionerna F 1 och F 2 för att jämvikt ska råda. Negativa koncentrerade hörnreaktioner uppstår vid både fyr- som tresidigt upplagda plattor. För att undvika skador skall plattans hörn förankras för följande reaktioner i hörn där två fritt upplagda sidor möts. R = qb ab 10 (9) 26 Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder

27 för fyrsidig uppläggning och R = qb ab (10) 75, för tresidig uppläggning. Motsvarande reaktioner där en fritt upplagd och en fast inspänd sida möts antas vara en tredjedel så stor. Plattans tvärkraftkapacitet kontrolleras enligt [3] 3.7:32 utan hänsyn till armeringsmängden i plattan. Plattans deformation kontrolleras enligt regeln att nedböjningarna skall vara så små att ingen allvarlig sprickbildning uppstår i väggar som bärs av plattan. Kontrollen sker i Brukgränstillståndet. m f H min = 21, kf ct (11) k = 0, 6+ 04, h dock 1 k < 1,45 f ct = f ctk i Brukgränstillståndet, betongens draghållfasthet. Vid avkortning av armering beräknas avståndet från stöd till momentnollpunkten. Detta avstånd kallas e. 1+ k i 1 E i1 = b 1+ k i + 1+ k j (12) e i1 2m = i (13) gb ( e j ) k i, k j = förhållande mellan stödmoment och fältmoment i aktuell riktning för aktuell rand (i) och motstående rand (j), g = ständig last på plattan. Armeringen avslutas enligt nedanstående figur och läggs in enligt den momentfördelning som visas i figur ovan. Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder 27

28 28 Metodanvisningarna - Beräkningsmetoder

29 4 Referenser 1. Boverkets konstruktionsregler BKR (BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. BFS 2004:9). 2. Betongkonstruktioner BBK Betonghandboken konstruktion, utgåva Skyddsrumsregler, Räddningsverket. Metodanvisningarna - Referenser 29

30 30 Metodanvisningarna - Referenser