Allmänna råd om tillämpning av SäkI 2013

Transkript

1 Sida 1 (8) Allmänna råd om tillämpning av SäkI 2013 Bakgrund Försvarsmaktens ökade fokus mot insatser har ställt krav på att SäkI utvecklas för att möta dessa nya krav. Behov av regeländringar har vägts mot den ökande risk som förändringen från tidigare SäkI innebär och nyttan av att, i samband med insats, kunna agera på ett sådant sätt som erfarenheterna visar kan säkerställa verkan och överlevnad. Erfarenheter från genomförda insatser har påvisat att förmågan att nyttja tilldelade vapen så effektivt som möjligt vid skarpa insatser är livsavgörande. För att nå denna utbildningsnivå krävs att förbandschefer har en möjlighet att öka realismen i vissa övningar. För att kunna bibehålla samma risknivå vid genomförandet av dessa övningar krävs dock att både övningsledare och deltagare besitter en hög kompetens inom såväl nyttjandet av den egna utrustningen som på det stridstekniska uppträdandet. Genomförde ändringar i SäkI 2013 ger därför förbandschefer ytterligare något utökade möjligheter till att uppnå Train as you fight fight as you trained. För att denna verksamhet ska kunna genomföras med en tolerabel risknivå ska: Endast den personal/förband som har motiverade behov av att öva under kvalificerat insatslika förhållanden eller med undantag från SäkI medges detta. Både övningsledare och övningsdeltagare besitta en hög erfarenhet och kompetens på såväl nyttjande av egen utrustning som det stridstekniska uppträdandet. Följande utvecklingstrappa följas. GMU & KMU (fd T1) Frivillighet SäkI 2013 med utökad säkerhet mht utbståndpunkt m.m. Befattutb/förbandsutb (fd T2): Plutövn, kompövn och batövn Anställd SäkI 2013 inkl tillämpningsövn, skjutning under förflyttning* och strid från lätta fordon då befattningen kräver denna förmåga och deltagarna besitter erforderlig kompetens. Vidmakthållande utb (fd T3): Batövn, slutövn, bertj, utb inför insats samt insats Anställd/kontrakterad SäkI 2013 inkl beslutade undantag för förbch tillämpning då förbandet kräver denna förmåga för att lösa sin kommande uppgift och då för nyttjande vid särskilda i tid angivna tillfällen. Analys avseende kompetensen hos nytillkommen personal måste ske över tiden. Likaså hur detta påverkar förbandets erfarenhet och kompetens som helhet! *) Grundövningar i skjutning under förflyttning ingår i övningsförteckningarna för ak som tillämpas under GMU samt i SkjutR Pistol ÖFT block A som tillämpas t.ex. under GU/F. (NER)

2 Sida 2 (8) 1. SäkI G 2013 SäkI G kapitel 1 moment 21 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning Förbandschef är ett samlingsbegrepp gällande chefer för organisationsenheter enligt FM ArbO samt av C INSATS vid internationella insatser utsedda kontingentschefer. Då förbandschef inte är i tjänst övertar tjänsteförrättande förbandschef bemyndigandet. Vid större övning med flera förband är ansvarig övningsledare, OCE, att jämställa med förbandschef. Om förbandschefen inte personligen kan genomföra anbefallda kontroller får detta delegeras till särskilt utsedd/-a och angiven/-na person/-er. Dessa ska redovisa underlaget för förbandschef innan denne beslutar om genomförande. MARKI avsikt med dessa beslutade undantag är att de endast ska utnyttjas av förband med hög utbildningsståndpunkt, som bedöms ha ett behov av utbildningen för att lösa sin kommande uppgift och att de endast nyttjas vid särskilda, i tid angivna tillfällen. Avsikten är inte att undantagen ska ingå i förbandets stående order för nyttjande från xx-xx-xx till yy-yy-yy. Rutiner, inklusive delegeringar, för nyttjande av beslutade undantag för förbandschefs tilllämpning ska framgå av respektive förbands Förbandsmanual. Då nyttjande av undantag från SäkI alltid medför en ökad risk ska kontroll av övningens syfte ske för att fastställa om förbandet har ett verkligt behov att öva undantagen samt om det går att göra med simulatorer (motsvarande) i stället för med skarp ammunition. Med dokumenterat beslut avses skriftlig sammanfattning av genomförd kontroll, förbandschefens beslut och handlingsregler för nyttjandet. Handlingsreglerna ska minst omfatta när, var och under vilka förutsättningar undantaget får nyttjas. Vid samövning mellan förband ska ömsesidig delgivning av beslutade undantag ske innan övning. Speciell riskanalys ska ske med anledning av beslutade undantags påverkan på den gemensamma säkerheten. SäkI G kapitel 1 moment 6 Säkerhetsbestämmelser vid verksamhet med utländska förband Med uttrycket inbjudes avses tillfällen då förband oavsett nationalitet erbjudes att delta i gemensam verksamhet med andra länders försvarsmakter. Med uttrycket på egen begäran avses tillfällen då förband oavsett nationalitet begär att enskilt få genomföra egen verksamhet på skjutfält, utbildningsanordning (motsvarande). I SäkI används uttrycket bör SäkI tillämpas då svenskt förband inbjudes att delta i verksamhet i utlandet, t.ex. en internationell övning. Det innebär att i grunden ska SäkI följas såvida inte tungt vägande skäl under aktuella omständigheter talar emot detta. Sådana omständigheter

3 Sida 3 (8) kan t.ex. vara nationella lagar och regler som är strängare än SäkI, fordon som inte medger transport enligt SäkI m.m. Beslut att inte följa SäkI tas av högste chef på plats, dokumenteras samt delges berörda. SäkI G kapitel 2 moment 14 Val av övningsledare Inom FM har det länge tryckts på betydelsen av att förare har ett tillräckligt gott viloläge och detta är tydligt reglerat i SäkI Trafik kapitel 2 moment I SäkI G kapitel 2 moment 14 regleras att chef även ska kontrollera övningsledare och övrig personal med säkerhetsansvar avseende viloläge och allmän hälsostatus (stridsvärde) så att säkerheten inte äventyras på grund av till exempel brist på sömn. SäkI G kapitel 2 moment 38 Förutsättningar för att uppnå hög verksamhetssäkerhet I SäkI 2013 påtalas behovet av att värdera såväl soldatens/truppens som övningsledarens/truppförande chefens stridsvärde bl.a. vid riskanalysarbetet. MARKI vill med detta trycka på ansvaret för både den enskilde och övningsledaren att inte låta någon med lågt stridsvärde utföra ett riskfyllt arbete. Det måste bli naturligt att på alla nivåer anmäla när man för tillfället inte är lämplig att utföra riskfyllt arbete. SäkI G kapitel 11 moment 2 Åtgärder vid akut hörselskada Hörselskador är en av de vanligast förekommande typerna av arbetsskada inom FM och inte bara förknippad med genomförande av insatser eller övningar med skarp ammunition. Även lös ammunition och andra eldmarkeringseffekter kan orsaka hörselskador. SäkI G moment 11:2 Åtgärder vid akut bullerskada reglerar hur en person som utsatts för en oväntad kraftig bullerexponering akut ska omhändertas och vilka tidskrav som gäller för medicinsk behandling. Medicinskt omhändertagande inom FM av en person med befarad akut bullerskada förväntas ske enligt av HKV PROD LOG Försvarsmedicin utfärdad Vårdrutin 42010/2.1 Akut bullerskada. Denna vårdrutin inkluderar behandling med det receptbelagda läkemedlet Acetylcystein. Tidskravet för att Acetylcystein ska hinna ge avsedd läkande effekt är högt (max 4 tim från skada till första behandling). Detta ställer krav på att berörda övningsledare och chefer genomför riskanalyser och vid behov tillser att antingen Acetylcystein finns på plats tillräckligt nära övningsplatsen/operationsområdet eller att den skadade snabbt kan transporteras till en militär eller civil vårdinrättning. Hur förbanden (OrgE) bäst ska göra för att lösa sjukvårdsberedskapsbehovet för omhändertagande av akut bullerskadade styrs av lokala förhållanden och är därför inte meningsfullt att reglera centralt. För örlogsfartyg som befinner sig långt ut till havs kan problemet med fördel lösas så att medicinen finns med ombord men ordination för vård av den skadade inhämtas per sambandsmedel från en läkare i land. På många platser i Sverige där FM kan tänkas genomföra övningar eller insatser samt under kvällar och helger kommer det vara kortare transporttid till en civil vårdinrättning än till någon av Försvarshälsans anläggningar. Om omhändertagande av en akut bullerskadad person sker vid en civil vårdinrättning avgör läkaren på platsen vilken vård som ska ges.

4 Sida 4 (8) 2. SäkI Ehv/Pv (och SäkI Fordon) 2013 SäkI Ehv/Pv kapitel 1 moment 5 och SäkI Fordon kapitel 1 moment 3 Skyddsglasögon SäkI formulering Skyddsglasögon bör bäras vid stridsutbildning/strid och skjutning syftar till att tidigt lära soldaten att agera med skyddsglasögon påtagna vid all strid/stridsutbildning då detta är ett krav i en skarp insatsmiljö. Skyddsglasögon skyddar också ögonen mot mynningssprut av krutrester och vapenolja m.m. från vapen med kort pipa samt kringflygande tomhylsor från det egna och kamraternas vapen. Detta innebär att i grunden ska skyddsglasögon bäras vid all stridsutbildning och skjutning såvida inte tungt vägande skäl under aktuella omständigheter talar emot detta. Exempel på sådana skäl kan vara tillfällig imma på skyddsglasögonen, att skjutning sker inifrån stridsfordon eller med vapen som har ett optiskt sikte som kan slå sönder skyddsglasögonen vid rekylen. FM tillhandahåller flera olika typer av ballistiska skyddsglasögon med utbytbara skyddsglas anpassade efter olika ljusförhållanden. Vanliga korrektions- eller solglasögon ger bara ett begränsat skydd för ögonen och ska därför inte regelmässigt ersätta bruk av FM skyddsglasögon. Den som använder korrektionsglasögon för att se tillräckligt bra bör vid strids- eller skjututbildning i stället använda M SKYDDSGLASÖGON 07L tillsammans med en insatsbåge för korrektionsglas (M FÄSTE SLIPADE GLAS) alternativt M SKYDDSGLASÖGON 06B över de egna glasögonen. SäkI Ehv/Pv kapitel 3 moment 3 Laddat vapen Inom FM internationella insatser och vid nationell vakttjänst används ibland ett vapentillstånd för eldhandvapen som benämns Magasin i vilket inte utgör en fullständig laddning av vapnet. I SäkI bibehålls dock de grundläggande definitionerna för när ett vapen är laddat respektive oladdat (patron ur/plundring genomförd). SäkI Ehv/Pv kapitel 7 moment 15 Förbandschefs ansvar Kravet på tvåsamhet syftar till att undvika en situation där övningsledare/kastledare och av förbandschef utsedd kontrollant är samma person. SäkI Ehv/Pv kapitel 8 moment 1 Skjutgränser Momentet förbiskjutning samt bild 8:1 och 8:2 gäller för såväl understöd inom en omgång, d v s enskilda skyttar, som mellan grupper. Avsikten med formuleringen riskavstånd i sida anpassas till truppens utbildningsståndpunkt är att övningsledare inledningsvis nyttjar ett större riskavstånd i sida för att allt eftersom utbildningsståndpunkten ökas minska detta mot i momentet ställt minimikrav. Motsvarande gäller även vid skjutning med förband med osäker utbildningsståndpunkt.

5 Sida 5 (8) SäkI Ehv/Pv kapitel 8, Risk för återstuds och riskavstånd för splitter (k), moment 8:15-18 Vid skjutning på korta avstånd mot terräng som består av stenar, klippor eller betong ska beaktas att detta kan medföra risk för återstudsande projektiler eller splitter. Samma risk kan uppstå vid skjutning mot mål av metall eller betong. När en finkaliberprojektil på kort skjutavstånd träffar ett hårt föremål som sten eller stål leder det normalt till att projektilen splittras. Om en finkaliberprojektil däremot träffar ett mjukare föremål som en trädstam i lagom sned vinkel är sannolikheten stor att projektilen förblir relativt intakt och fortsätter sin bana med reducerad fart och i en förändrad riktning. Vid skjutning mot tätare skog finns risk att projektiler upprepade gånger studsar mot trädstammar och får svårförutsägbara slutriktningar. Det är inte praktiskt möjligt att hantera risken för återstudsande projektiler och splitter genom att ange precisa kortaste skjutavstånd för alla tänkbara skjutsituationer. Det är i stället centralt att övningsledaren i riskanalys, val av övningsterräng, upplägg av övning, placering av mål och angivande av skjutgränser beaktar risken för återstudsande projektiler (rikoschetter). Truppförande chefer måste vid sina order om eldgivning också beakta risken för återstudsande projektiler, särskilt på gruppchefsnivå. Även den enskilde soldaten måste förstå egenskaper och begräsningar hos sina vapen och ammunition samt ta hänsyn till detta vid eldöppnanden. En regelmässig användning av hjälm, skyddsglasögon, kroppsskydd samt heltäckande uniformsklädsel vid all stridsutbildning minskar risken för skador av återstudsande projektiler och splitter. SäkI Ehv/Pv kapitel 9 Skjutbanor och SkjutR 2009 förtydligande Grunden för verksamhet på FM skjutbanor regleras i SäkI och den lokala instruktionen för respektive skjutbana. Endast övningar som inryms inom skjutbanans instruktion får genomföras. Det finns således ingen automatik att alla skjutningar som redovisas i SkjutR kan och får genomföras på alla skjutbanor. Lokala instruktioner för FM skjutbanor beslutas om av respektive lokal organisationsenhetschef med ansvar för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken (CMA), se SäkI Ehv/Pv kapitel 9 moment 1. SäkI Ehv/Pv kapitel 11 moment 3 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning Då undantaget är skrivet enligt följande; Trots bestämmelser i kap 1 mom 25 får ladda och patron ur ske utan att övningsledare/truppförande chef detaljreglerar ofarlig riktning, innebär det att undantaget kan nyttjas av både chefer för organisationsenheter i Sverige och kontingentschefer utomlands. Då undantaget är skrivet enligt följande; Trots bestämmelser i kap 7 mom 17 får tillämpat kast med handgranat ske utan att övningsmomentet förövas med övningshandgranater. Får inte tillämpas vid övning och utbildning i Sverige, innebär det att undantaget endast får nyttjas av kontingentschef i internationell tjänst.

6 Sida 6 (8) Då undantaget är skrivit enligt följande; Trots bestämmelser i kap 1 mom 19 får vapen vara osäkrat under förflyttning om hotbild och stridsuppgift (höjd stridsberedskap) kräver det. Får vid utbildning och övning i Sverige endast tillämpas enligt 1:36-40, innebär det att kontingentschef får genomföra undantaget medan det för chef organisationsenhet i Sverige är villkorat. 3. SäkI Trafik 2013 SäkI Trafik kapitel 2 Ansvar, Kör och vilotider (mom 32-35) Regler för kör och vilotider grundar sig på den forskning som bl.a. redovisas i Utbildningspaketet Sömn och vakenhet. Denna forskning ger vid handen att % av olyckorna i samhället är relaterade till dåligt viloläge, sömnbrist och därtill hörande trötthet samt ouppmärksamhet. Beteendemässigt innebär sömnighet en sänkt förmåga att hålla sig vaken i en monoton situation. Den sömnige gör i detta tillstånd ett antal misstag i enkla situationer och har dessutom en försämrad förmåga till kreativ problemlösning. Risker för olyckor och tillbud ökar under dessa förutsättningar drastiskt. I processen för att motverka att dessa olyckor inträffar krävs det en medverkan av den enskilde individen, d v s såväl övningsledare, truppförande chefer som soldater, där dessa måste ha sådana kunskaper att han/hon kan ta ansvar för det egna beteendet. Han/hon måste, dels på sig själv och andra kunna känna igen tecken på trötthet, dels ha modet att vidta motåtgärder så att risker inte uppstår. MARKI anser att det är av vikt att forskningsresultaten i Utbildningspaketet Sömn och vakenhet beaktas vid all verksamhet och inte endast vid körning av fordon. SäkI Trafik kapitel 8 moment 3 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning I SäkI 2013 erhåller förbandschefen möjlighet att göra avsteg från kör- och vilobestämmelser vid övning i Sverige under förutsättning att tvåsamhet råder, d v s chef och förare ska vara överens vilket ska dokumenteras på tidkort eller motsvarande. Som ett tecken på överenskommelsen ska båda signera dokumentationen. MARKI vill med detta undantag möjliggöra körning trots att vilotidsbestämmelserna ej innehållits under förutsättning att både chefen och föraren är överens om att förarens stridsvärde medger detta. Undantaget får endast nyttjas av förband med hög utbildningsståndpunkt och som bedöms ha ett behov av utbildningen för att lösa sin kommande uppgift. Det får endast nyttjas vid särskilda, i tid angivna tillfällen. Avsikten är inte att undantagen ska ingå i förbandets stående order för nyttjande från xx-xx-xx till yy-yy-yy. Beslutet ska ange inom vilket geografiskt område beslutet gäller. Inför beslut om nyttjande ska den normala trafiksituationen analyseras för att undvika att onödig risk för tredje part uppstår. Detta kan t.ex. vid en slutövning innebära att undantag finns

7 Sida 7 (8) inom respektive momentövningsområden medan ordinarie vilobestämmelser gäller vid transport mellan dessa. Rutiner, inklusive delegeringar, för nyttjande av beslutade undantag för förbandschefs tilllämpning ska framgå av respektive förbands Förbandsmanual. SäkI Trafik kapitel 1 moment 2 Brukande av Försvarsmaktens fordon Förare av FM fordon ska vara fullt uppmärksamma på sitt sätt att framföra fordonet och inte låta sig distraheras av t.ex. en mobiltelefon. Användning av Handsfree till mobiltelefonen minskar den distraherande effekten något men det säkraste är att förare helt avstår från användning av mobiltelefon under färd. SäkI Trafik kapitel 4 moment 3 Personlig fältutrustning FM fordon är (med få undantag) försedda med säkerhetsbälten/bilbälten på de platser där personal får transporteras. Användning av bilbälten är av fundamental betydelse för att undvika personskador när fordon kolliderar eller kör av vägen. Grundregeln är därför att bilbälten ska användas under färd. Mom 8:3 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning i SäkI Trafik ger dock förbandschefer möjlighet att i vissa situationer besluta om att användning av bilbälte och bärande av stridsutrustning i fordon ska anpassas till situationen. Dessa undantag är dock bara tänkta att användas under insatser eller inom militära övningsområden i Sverige. För att bilbältet ska vara effektivt måste det ligga an så nära kroppen som möjligt. Bärande av kroppsskydd och hjälm ökar normalt inte det personliga skyddet vid en kollision. Den ökade vikt och volym som personlig strids- och skyddsutrustningen ger soldaten kan däremot leda till att bilbältet inte går att spänna fast på avsett sätt eller att det brister vid kraftig belastning. Inom FM genomförda krockprov visar också tydligt på hur hjälmens ökade vikt på huvudet innebär en stor risk för svåra nackskador vid kollision. Ur ett rent trafiksäkerhetsperspektiv ska alla i ett fordon vara fastbältade, ej bära stridsväst eller kroppsskydd och inte ha någonting på huvudet som är tyngre än en mössa. I situationer där strid kan förväntas med kort varsel kan det dock ända vara nödvändigt att bära både, kroppsskydd, stridsväst och hjälm under färd. Om ett fordon utsätts för en min- eller IEDsprängning underifrån är det också av fundamental betydelse att vara väl fastspänd och att övrig last i passagerarutrymmet också är lastsäkrad. Sammanfattningsvis finns det ingen utrustningslösning som alltid är rätt vid färd i fordon. Bärande av personlig strids- och skyddsutrustning måste anpassas till hotsituationen och det är en chefssak att fatta beslut om detta.

8 Sida 8 (8) 4. SäkI Övergång av vattendrag 2013 SäkI Ögång kapitel 8 mom 1-2 (5) Förares utbildning I moment 8:2 framgår att förbandschef ska värdera om fordonschefer (motsvarande) har behov av särskild utbildning med hänsyn till i vilket geografiskt område som förbandet ska verka. Den praktiska tillämpningen av bestämmelsen innebär att samtliga fordonsförare som ska passera vattendrag eller uttorkade flodbäddar behöver ges en grundläggande utbildning. Detta framgår också via kraven på rekognosering och att vadställen ska indelas i tre risknivåer. SäkI Ögång kapitel 8 mom 5 Rekognosering och krav på bärgningsfordon I moment 8:5 har det införts ett krav på bärgningsberedskap vid övergång av vadställen som inte har varit möjliga att rekognosera eller vid passering av vadställen som efter rekognosering har bedömts så riskabla att fordon kan fastna eller välta. Vid bedömning av bärgningskapacitet förutsätts att den som beordrar färdväg över ett vadställe också har värderat om det finns risk att fordonet kan välta på sådant sätt att nödutrymning försvåras eller att det av andra skäl kan finnas behov att snabbt kunna vända ett vält fordon så att utrymning är möjlig.