Fridegårdsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/16

Transkript

1 Fridegårdsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/16 Antagen i Fridsam Antagen på Skolkonferensen Sida 1 av 15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen; Fridegårdsgymnasiet och Håbo vuxenutbildning. Ytterst ansvarig för planen är rektor. Vår vision är att barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. På skolan ska råda nolltolerans mot diskriminering och kränkningar. Alla ska uppleva sig trygga och lika behandlade. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Alla skolans gymnasieelever på verksamhetsspåren Fride och Kämpe genomför årligen en enkät, som ligger till grund för den årliga Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Särskilda insatser planeras och genomförs i samråd med skolkonferensen och elevkåren. Varje läsårsstart gås planen igenom i samtliga kontaktlärargrupper, diskussioner hålls om värdegrund och om hur vi förhåller oss till varandra och hur våra ordnings- och trivselregler är utformade för att stödja detta. För varje elev på Gymnasiesärskolans verksamhets Lyktan fylls en enkät i av all personal gemensamt, detta för att säkerhetsställa att få enkäten så objektivt besvarad som möjligt. Viktigt att inte någon personal får ett tolkningsföreträde kring en elev. Gymnasiesärskolans verksamhet Sjövägens elever kommer själva att fylla i en enkät, möjligtvis kommer någon att behöva stöd av vuxen för att förstå ord och begrepp samt kunna relatera till en konkret situation. För båda verksamheterna kommer att fyllas i en enkät vid utvecklingssamtalen av företrädare till eleven. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns publicerad på skolans hemsida för kännedom och diskuteras vid utvecklingssamtalen. Personalens delaktighet Planen tas i samverkan med de fackliga ombuden och diskuteras under framtagandet i alla programlag. Planen utvärderas också i Elevhälsoteamet och är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förankring av planen Planen tas i samverkan med de fackliga ombuden och diskuteras under framtagandet i alla programlag. Planen är känd och erkänd av personalen innan den börjar gälla, liksom för elevrepresentanterna. Planen gås igenom och diskuteras av alla kontaktlärargrupper i början av varje läsår. Rektor tillser att planen efterlevs. Sida 2 av 15

3 Utvärdering De främjande insatserna för läsåret 14/15 är utarbetade av kontaktlärargrupper, skolkonferens, elevhälsoteam och ledningsgrupp. Till grund för årets insatser, ligger tre elevenkäter, en i årskurs 2 och en i årskurs 1-3, samt en sammanställning av hälsosamtalen genomförda av skolsköterskan i årskurs 1. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan har varit skolledningen, elevhälsoteamet, kontaktlärargrupper, skolkonferensen, samt flertalet enskilda elever på skolan genom enkäter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 205 av skolans 312 elever Fride har besvarat enkäten, som kartlade den nuvarande situationen angående diskriminering och kränkande behandling. Samtliga program har deltagit, verksamhetsspåret Kämpe genomförde dock inte enkäten. 85 % av deltagande elever i uppger att de känner sig trygga på skolan. 89 % svarar att de känner sig sedda och uppskattade på skolan. 91 % av eleverna uppger att de aldrig blivit diskriminerade, 93 % att de aldrig blivit trakasserade och 89% att de aldrig blivit kränkta. Elever som upplever sig ha blivit trakasserade uppger till lika delar att det skett av personal som av annan elev. För elever som upplevt sig ha blivit kränkta är siffrorna 32% av personal och 72% av andra elever. Det vanligaste är att man blir kränkt av uttalanden (56%) eller psykosocialt (52%). Överlag uppger de svarande eleverna flera svarsalternativ på just denna fråga procenten för alternativen överstiger med marginal 100%. 12% uppger att de blivit fysiskt kränkta, 24% med texter eller bilder. Störst andel kränkningar sker i skolans lokaler, sammanlagt 122,%. Sociala medier och sms uppges till 63,5%. Årets plan ska utvärderas senast Utvärderingen sker genom analys av skolledning och elevhälsoteam, arbetslag, skolkonferens och elevernas enkät. Ytterst ansvarig är rektor. Främjande insatser läsåret 15/ 16 Öppenhet Mål Skolans elever ska uppleva gemenskap som överskrider programtillhörigheten på skolan Skolans elever ska uppleva att de kan uttrycka sina olika åsikter och bli lyssnade på med respekt Insats I skolstarten för årskurs 1 ska de äldre årskurserna delta för gemenskap Idrotts- och friluftsevenemang ska ingå i kalendariet och ha gemenskap som högsta syfte Rastaktiviteter ska möjliggöras Den skolgemensamma tiden för kontaktlärarskapet vidareutvecklas Sida 3 av 15

4 Programdagar/ kontaktlärartid ska möjliggöra utbyte mellan programmen Elevkåren ska bli en skolövergripande gemenskap, genom att ta fram en plan för sina insatser under året Alla kontaktlärargrupper ska arbeta med värdegrundsfrågor under introduktionsdagarna Skolan ska arbeta efter den kommunövergripande planen Plan för full delaktighet Ytterst ansvariga är rektor Datum när det ska vara klart är Datum när det ska vara utvärderat genom elevenkäter Vuxennärvaro Mål Skolans elever ska uppleva att de vuxna vet hur de har det i klassen och skolan. Alla elever ska ha meningsfulla utvecklingssamtal Skolans elever ska uppleva att lärarna är ledare i klassrummet och att det råder studiero Insatser Sammanfattande intryck från hälsosamtalen och elevenkäterna ska delges lärarna på programnivå för att utgöra underlag för programmens verksamhetsplan 1415 Innehållet för utvecklingssamtalen skall specificeras och följas av alla Ytterst ansvariga är rektorerna Datum när det ska vara klart är Datum när det ska vara utvärderat genom elevenkäter Tydlighet Mål Skolans elever ska uppleva att de vuxna är tydliga i nolltolerans mot diskriminering, kränkningar och trakasserier Skolans elever ska uppleva att det finns tydliga regler och rutiner för uppföljning av diskriminering, kränkningar och trakasserier Insats Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska tas upp och bearbetas av alla kontaktlärare under introduktionsdagarna och i vardagen då situationer med kränkande behandling förekommer Alla skolans vuxna ska reagera vid diskriminering och kränkningar och följa upp dem Ytterst ansvariga är rektorerna Datum när det ska vara klart är Datum när det ska vara utvärderat genom elevenkäter Sida 4 av 15

5 Främjande insatser läsåret 15/ 16 Gymnasiesärskolans Öppenhet Insatser: Vi kommer att kontinuerligt att arbeta med eleverna kring området under hela läsåret. Vi kommer att göra detta under dagliga samlingar samt vid veckans klassråd. Förutom de schemalagda aktiviteterna kommer vi att avsätta 2dgar/termin för att konkret arbeta med olika former av värdeövningar som är anpassade till målgruppen. Förslagsvis sker detta vid följande tillfällen: skiftet sep/okt, nov/dec, feb,mars samt apr/maj. Efter varje tillfälle sammanställs en utvärdering, den kommer att kunna se lite olika ut beroende på elevgruppen. Vuxennärvaro Insatser: Denna punkt är kanske inte lika aktuell då våra elever alltid har vuxen knuten till sig. Tydlighet Insatser: Med elevgruppen inom gymnasiesärskolan är detta ganska svårt. Vi arbetar med detta dagligen på grund av att det inte finns någon självklarhet i vad som är rätt och fel samt förståelsen av konsekvensen av sitt handlande och hur det påverkar andra i närmiljön. Vi använder oss av samtal, sociala berättelser samt bilder för att konkretisera en aktuell händelse. Hur vi väljer att arbeta beror helt på vilken elev det gäller. Kartläggning Kartläggningsområden för gymnasiesärskolan verksamhet är: Klassråd Samlingar Loggbok/ dagbok Värdegrunds dagar Utvecklingssamtal Utvärdering Efter första värdegrundsdagen görs en utvärdering av denna samt klassråd, samlingar, dagloggböckerna. Detta kommer att ske vid samtliga värdegrunds dagar. Övrigt, personalen kommer att kontinuerligt få arbeta med att utforma material för att minska de repetitiva svaren som eleverna lätt fastnar i. Det kommer i samband med dessa dagar fyllas i en enkät för varje elev. Där kommer det att se olika ut för lyktan och sjövägen. För varje elev på lyktan fylls en enkät i av all personal gemensamt, detta för att säkerhetsställa att få enkäten så objektivt besvarad som möjligt. Viktigt att inte någon personal får ett tolkningsföreträde kring en elev. Sjövägens elever kommer själva att fylla i en enkät, möjligtvis kommer någon att behöva stöd av vuxen för att förstå ord och begrepp samt kunna relatera till en konkret situation. För båda verksamheterna kommer att fyllas i en enkät vid utvecklingssamtalen av företrädare till eleven. Sida 5 av 15

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Introduktionssamtal med kontaktlärare i åk 1 Utvecklingssamtal i åk 1, 2 och 3 där bl.a. trivsel, klassklimat, utsatthet diskuteras kontinuerligt Hälsosamtal åk 1 där trygghet, trivsel och upplevelser av kränkningar eller trakasserier dokumenteras Elevhälsomöten, löpande under läsåret för tidig upptäckt. Elevenkät Kartläggning av elevers upplevda kränkningar eller diskriminering sker inom följande områden: genus, genussidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter om trivsel och trygghet, samt lika behandling genomförs årligen. De vuxna genomför samtal med eleverna. Utvärdering av insatsplanen sker på skolkonferensen, där skolans samtliga program är representerade med elever. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat av elevenkäter och Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras och följs upp i programlagen genom uppdrag från ledningsgruppen. De vuxna genomför samtal med eleverna, efter innehåll som tagits fram av utvecklingsgrupp och processats i programlagen. Planen tas i samverkan med de fackliga företrädarna. Resultat och analys Eleverna efterfrågar öppenhet, vuxennärvaro och tydlighet. De vill att skolan aktivt ska arbeta med aktiviteter för ökad gemenskap. Förebyggande åtgärder Kännedom om Mål All personal har kännedom om och arbetar efter Planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt planen för full delaktighet. Uppföljningen sker vid medarbetarsamtalen och elevenkät. Åtgärder Personalen är delaktig i kartläggning, utvärdering och uppdatering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Genom delaktigheten implementeras planen och blir en del av det vardagliga arbetet på skolan. Ansvarig är rektor Datum när det ska vara klart Sida 6 av 15

7 Nolltolerans Mål All personal skall vara uppmärksam på förekomsten av kränkning och diskriminering. Uppföljning sker vid medarbetarsamtal. Ansvariga är all personal Datum när det ska vara klart Samtal om värdegrundsfrågor Mål Kontaktlärare ansvarar för att alla elever skall få en genomgång av Planen mot diskriminering och kränkande behandling vid introduktionsdagarna och även få möjlighet att diskutera frågorna i grupp, samt vid utvecklingssamtal Ansvariga är kontaktlärarna Datum när det ska vara klart Trivsel- och ordningsregler Områden som berörs av åtgärden Mål Skolan ska ha trivsel- och ordningsregler som överensstämmer med Planen mot diskriminering och kränkande behandling Ansvarig är rektor Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Alla vuxna på skolan har ansvar för att verka för en skola med nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och för lika behandling. Alla vuxna på skolan har också ansvar för att agera enligt handlingsplanen om det kommer till deras kännedom att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier förekommit eller förkommer. Skolan polisanmäler brott mot svensk lag. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Öppenhet, vuxennärvaro och tydlighet. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Rektor Biträdande rektor Kontaktlärare Programansvarig Skolsköterska Elevassistent Kurator Sida 7 av 15

8 Specialpedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När en personal på skolan får kännedom eller uppmärksammar att en elev eller elevgrupp har upplevt sig behandlad på ett kränkande eller diskriminerande sätt skall följande steg tas: 1. Rektor ska omedelbart underrättas. Rektor rapporterar tilbud till huvudmannen. 2. Tillbudsrapport ska skrivas och delges rektor, samtidigt som handlingsplanen följs. 3. Vårdnadshavare till minderårig elev ska kontaktas och hållas informerad under processens gång. 4. Om en elev uppmärksammar kränkning eller diskriminering skall eleven alltid kunna vända sig till en vuxen på skolan. Detta kan vara lärare, rektor, biträdande rektor eller elevhälsoteamet, men det kan även vara andra vuxna på skolan såsom vaktmästare eller administrativ personal. Den som fått informationen har alltid ett ansvar att agera utifrån den information som han eller hon fått. 5. Berörda parter skall omedelbart kontaktas för samtal runt det som hänt. Samtalet kan utföras av personalen som får informationen. Rektor avgör om elevhälsoteamet skall kopplas in redan i ett tidigt stadium eller om händelsen kan redas ut och lösas av den personalen själv. Kontaklärarna skall informeras. 6. Om en elev grovt kränkt en annan person på skolan skall alltid elevhälsoteamet och hemmet, för de elever som är under 18, år kopplas in. Eleven skall även få en skriftlig varning. Det kan röra sig om händelser som: Våld mellan elever Annan brottslig gärning mot elever eller personal Kvinnofridskränkning En elev begär själv att få kontakt med elevhälsoteamet Diskriminering kopplat till främlingsfientlighet 7. Om beteende trots samtal med eleven/ eleverna inte upphör skall rektor/ biträdande rektor kalla till elevhälsokonferens (EHK). Med på EHK skall följande personer delta: Rektor och/eller biträdande rektor Kurator Vårdnadshavare om elev är under 18 år Kontaktlärare Annan som elevvårdsteamet kallar 8. Rektor alternativt biträdande rektor beslutar om åtgärd. 9. Om elev trots åtgärder inte ändrar sitt beteende kan eleven bli avstängd i enlighet med Skollagen 2010, 5 kap. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av personal 1. Vid kränkning av elev från personal skall rektor alltid omedelbart informeras. 2. Tillbudsrapport ska skrivas och delges rektor, samtidigt som handlingsplanen följs. 3. Vårdnadshavare till minderårig elev ska kontaktas och hållas informerad under processens gång. 4. Rektor eller biträdande rektor samtalar med de berörda parterna och utreder vad som hänt. Sida 8 av 15

9 5. Rektor eller biträdande rektor ger tydlig feedback till de vuxna om vad som framkommit Rektor eller biträdande rektor stödjer elev/eleverna i samtal med de vuxna, där man kommer överens om en handlingsplan för att lösa situationen. 7. Rektor eller biträdande rektor följer upp med samtal med parterna om hur lösningen fungerat. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att ärendet är öppet och följs upp och dokumenteras tills en lösning som är bra för alla parter etablerats. Alla ärenden skall dokumenteras och förvaras hos kontaktlärare/rektor. Dokumentationen skall innehålla Namn på inblandade personer Datum Händelsebeskrivning Beslut Ansvarsförhållande Alla vuxna på skolan har ansvar för att verka för en skola med nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och för lika behandling. Alla vuxna på skolan har också ansvar för att agera enligt handlingsplanen om det kommer till deras kännedom att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier förekommit eller förkommer. Rektor är ytterst ansvariga för att ärenden följs upp och dokumenteras. Våra tankar angående gymnasiesärskolans arbete vad det gäller planen för diskriminering och kränkande behandling. Målen för insatserna är de samma för eleverna på gymnasiesärskolan som för övriga elever. Insatserna skiljer sig Öppenhet Insatser: Vi kommer att kontinuerligt att arbeta med eleverna kring området under hela läsåret. Vi kommer att göra detta under dagliga samlingar samt vid veckans klassråd. Förutom de schemalagda aktiviteterna kommer vi att avsätta 2dgar/termin för att konkret arbeta med olika former av värdeövningar som är anpassade till målgruppen. Förslagsvis sker detta vid följande tillfällen: skiftet sep/okt, nov/dec, feb,mars samt apr/maj. Efter varje tillfälle sammanställs en utvärdering, den kommer att kunna se lite olika ut beroende på elevgruppen. Vuxennärvaro Insatser: Sida 9 av 15

10 Denna punkt är kanske inte lika aktuell då våra elever alltid har vuxen knuten till sig Tydlighet Insatser: Med elevgruppen inom gymnasiesärskolan är detta ganska svårt. Vi arbetar med detta dagligen på grund av att det inte finns någon självklarhet i vad som är rätt och fel samt förståelsen av konsekvensen av sitt handlande och hur det påverkar andra i närmiljön. Vi använder oss av samtal, sociala berättelser samt bilder för att konkretisera en aktuell händelse. Hur vi väljer att arbeta beror helt på vilken elev det gäller. Kartläggning Kartläggningsområden för gymnasiesärskolan verksamhet är: Klassråd Samlingar Loggbok/ dagbok Värdegrunds dagar Utvecklingssamtal Utvärdering Efter första värdegrundsdagen görs en utvärdering av denna samt klassråd, samlingar, dagloggböckerna. Detta kommer att ske vid samtliga värdegrunds dagar. Övrigt, personalen kommer att kontinuerligt få arbeta med att utforma material för att minska de repetitiva svaren som eleverna lätt fastnar i. Det kommer i samband med dessa dagar fyllas i en enkät för varje elev. Där kommer det att se olika ut för lyktan och sjövägen. För varje elev på Lyktan fylls en enkät i av all personal gemensamt, detta för att säkerhetsställa att få enkäten så objektivt besvarad som möjligt. Viktigt att inte någon personal får ett tolkningsföreträde kring en elev. Sjövägens elever kommer själva att fylla i en enkät, möjligtvis kommer någon att behöva stöd av vuxen för att förstå ord och begrepp samt kunna relatera till en konkret situation. För båda verksamheterna kommer att fyllas i en enkät vid utvecklingssamtalen av företrädare till eleven. Förslag på enkät Vad tycker du om att gå till skolan lektionerna Sida 10 av 15

11 rasterna luncherna kompisarna lärarna Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna genus, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller Sida 11 av 15

12 liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Eleven A blir ofta kontaktad via en chat av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av eleven A på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Eleven B är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger eleven B en örfil. Eleven C har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att eleven C är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Eleven C orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Sida 12 av 15

13 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Eleven D vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Eleven E blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om eleven F, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Eleven G blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Eleven H, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter eleven H könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste eleven H förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Eleven I, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att eleven I är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Sida 13 av 15

14 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Eleven J, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Eleven K är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge eleven K ett A i betyg, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Eleven L, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar eleven M att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att eleven M utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Eleven N är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Eleven O:s pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Eleven P, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan Sida 14 av 15

15 skickar hem eleven P med orden ADHD-barn borde inte få gå i en vanlig skola! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot eleven Q på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för eleven R tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Eleven R vill inte vända sig till sin lärare, eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. De kvinnliga eleverna S och T, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Eleven U är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Eleven V:s pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Sida 15 av 15