Personbilsmekaniker - Låg status?

Transkript

1 Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Personbilsmekaniker - Låg status? Car mechanic low status? Ingemar Sigurdsson Yrkeslärarexamen 180 hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Handledare: Haukus Ange Viggoson handledare Handledare: Jan Härdig

2 2

3 Sammanfattning Yrket personbilsmekaniker har genomgått en stor förändring. Idag ställs det helt andra krav på mekanikern än det gjordes för några år sedan. Både miljökrav och ökande bränslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer bränslesnåla och mer snälla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag är mer tekniskt avancerade än förut, och därför alltmer svåra att serva och reparera. Det ställs därför helt andra krav på mekanikern nu. Och det är om det som det här arbetet ska handla om. När eleverna i grundskolan ska välja yrkesinriktning, vet de då vad en bilmekaniker egentligen gör och vilka krav som ställs på dom? För att eleven ska bli trygg i sitt yrkesval och för att fordonsbranschen ska få mekaniker som motsvarar de krav som ställs, är det av största vikt att eleven får en tydlig information om vad som gäller. Jag har i den här undersökningen frågat både elever, skolledare och representanter för motorbranschen vad de tyckte skulle göras. Och svaret från samtliga var att mer och tidigare information till de elever som står i begrepp att göra sitt yrkesval, kanske med hjälp av fordonsbranschen och även av tidigare elever kanske var en idé att arbeta vidare på. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Syfte och frågeställningar 9 3. Bakgrund Metod och urval Informationskrav Resultat Diskussion Slutsats Referenslista Bilaga 33 5

6 6

7 INLEDNING Yrket personbilsmekaniker, liksom många andra praktiska yrken, är ju av många ansett som ett lågstatusyrke samtidigt som de flesta anser att just bilen är en stark statussymbol. Åsikter som att personbilsmekanikeryrket är ett smutsigt, tungt och okvalificerat arbete och att verkstadslokalen ofta är mörk, smutsig och omodern är fördomar som kanske var sanna för många år sedan, medan det idag ofta är precis tvärt om. Idag ser man mycket sälla en mekaniker i en smutsig overall utan istället används rena och snygga profilkläder. Dagens moderna personbilar har ju utvecklats till att vara högteknologiska och mycket komplicerade. Det är inte ovanligt att det idag finns mer än 100 datorer/ styrenheter i en välutrustad personbil, vilket kräver en välutbildad och erfaren mekaniker vid service och reparationer. Det här är ju en utveckling som på intet sätt är avslutad, utan säkert kommer att fortsätta så länge det tillverkas nya bilar. Och kanske det då behövs en personbilsmekaniker med andra kvalifikationer än det som krävdes igår. För att kunna jobba som personbilsmekaniker krävs det att man ständigt vidareutbildar sig och håller sig uppdaterad på den senaste tekniken, och med den utveckling som är idag när det gäller personbilar, är ju behovet större än någonsin när det gäller kompetensutveckling. Och det innebär ju att morgondagens personbilsmekaniker måste ha både vilja och förutsättningar för att ta till sig den kunskapen. Kanske måste man därför försöka få mer studiemotiverade elever att söka till fordonsgymnasiet. En del av eleverna som söker till ett fordonsgymnasium gör ju det för att det leder till att de får arbeta med sitt drömyrke, medan andra söker för att de inte vill söka till en plugglinje och en tredje grupp kommer in på sitt andra eller tredje val. (Hans Olof Roos 2009) och (Martin Eldonsson & Stig Jönsson 2011) För att locka ytterligare en kategori elever att söka till den här utbildningen, de som är mer studiemotiverade, måste man på något sätt få ut informationen till de blivande fordonseleverna att dagens och morgondagens personbilar är högteknologiska underverk. Där har både fordonsbranschen och skolorna, genom studie och yrkesvägledarna, en gemensam uppgift som kanske inte är så lätt. 7

8 Många praktisk/ tekniska yrken har ju av tradition lockat de elever som är mer praktiskt lagda och därför inte har varit intresserade av att söka till en mer teoretisk utbildning. Också elever som är skoltrötta kanske väljer en yrkesutbildning för att snabbare komma ut i arbetslivet. Platon, den grekiska filosofen född på 400-talet f.kr., menade att utbildningen skulle vara differentierad och av olika längd beroende på vilken samhällsklass man tillhörde. Också Aristoteles hade åsikten att utbildningen inte kan vara lika för alla därför att människor är olika och har olika förutsättningar. (Stensmo,1994) Att ändra på ett så väl inrotat tänkande är ju naturligtvis inte lätt, och kommer säkert att ta lång tid. Det viktigaste är att ge tidig och tydlig information till de blivande personbilsmekanikerna att yrket har förändrats otroligt mycket de senaste åren. Och det är detta som det här examensarbetet ska handla om. 8

9 Syfte Syftet med den föreliggande undersökningen är att ta reda på vad man kan göra för att få yrket personbilsmekaniker mer attraktivt, och på det viset få mer studiemotiverade elever att söka till fordonsgymnasiet, och därmed kunna säkerställa tillgången på duktiga och välutbildade yrkesmän. Frågeställning Jag kommer att, genom enkäter, fråga representanter för motorbranschen om vad de anser att morgondagens personbilsmekaniker ska ha för egenskaper/ kunskaper och hur de tycker att man ska göra för att uppfylla dom kraven. De ska också få frågan hur man ska höja statusen på yrket samt om de anser att högre lön är en bra väg för att göra yrket mer attraktivt Jag ska, med enkäter, ställa följande frågor till representanter för skolledningen: Vad ska de göra för att möta kraven från motorbranschen? Kan man förändra utbildningen på något sätt? Kan branschen själva hjälpa till, med att förändra sättet att arbeta på, t.ex. med att låta mekanikern få ta ett större ansvar? Studie och yrkesvägledarna ska få svara på vad de gör för att få rätt elever att vilja bli personbilsmekaniker och jag tänker också fråga hur det går till när eleverna i åk9 gör sina val till gymnasiet. Jag kommer att med enkäter låta elever från årskurs två och tre på ett fordonsgymnasium, svara på frågan om varför de vill utbilda sig till bilmekaniker, och de ska få frågor om de hade kontakt med, och fick hjälp av studie och yrkesvägledaren. De kommer också att få frågan om vad de tycker ska göras för att höja statusen på yrket, om högre lön och ett större ansvar på arbetsplatsen är en bra väg. 9

10 Bakgrund I bakgrundskapitlet kommer jag helt kort att visa hur synen på praktiska respektive teoretiska utbildningar och yrken har uppfattats genom tiden och jag kommer också kortfattat att behandla uttrycket status. Historisk tillbakablick Ända sedan antikens tid har det förekommit en uppdelning mellan praktiska och teoretiska utbildningar. Redan Platon menade att utbildningen skulle delas och vara av olika längd men då på grund av vilken samhällsklass man tillhörde. Han delade in samhällsmedborgarna i tre olika grupper väktare, filosofer och näringsidkare och utbildningens längd anpassades till respektive grupps behov.(stensmo 1994) Richardsson (1994) skriver att bondeståndet under medeltiden inte hade några behov av utbildning som då inte kunde tillgodoses inom familjen men att det inom borgerskapet fanns ett visst behov av utbildning som inte kunde fås på annat sätt än genom vissa skolor. Under 1600-talet bildades något som kom att kallas riddarakademier som skulle tillgodose adelsmännens krav på att deras söner inte skulle behöva beblandas med det vanliga folket. (Richardsson 1994) När bondeklassen intog Sveriges riksdag på 1800-talet skapade de en egen skola, vars syfte var att ge deras söner en nämndemannautbildning. Och det var den tidens nya politiska ordning som ansågs ha användning för personer med den typen av utbildning. (Richardsson 1994) År 1918 startades en särskild yrkesskoleavdelning med syftet att förbättra just yrkesutbildningen i Sverige bytte de namn till överstyrelsen för yrkesutbildningar, och innefattade yrkesutbildningar för handel, industri, hantverk och husliga arbeten. (Richardsson 1994). Yrkesutbildningen utvecklades mycket långsamt och med liten eller ingen statlig styrning, vilket ledde till att det blev stora lokala variationer och en 10

11 hel del privata yrkesutbildningar. I början av talet integrerade man yrkesutbildningen i den allmänna skolan och staten gick in med mer direkt styrning. (Richardsson 1994) Enligt Lpf94 är samtliga gymnasieutbildningar treåriga, och där alla elever läser kärnämnen med gemensamma kursplaner. Undervisningen vid de praktiska utbildningarna har därmed teoretiserats (Johansson och Wängdahl 2006), och det kan man tolka som ett steg i att föra de praktiska och se teoretiska utbildningarna närmare varandra. Status Uttrycket status kan ju naturligtvis tolkas på flera sätt. Enligt Nationalencyklopedin är status, inom sociologin benämning på en persons ställning i en grupp eller gruppens ställning i samhället. Andra tolkningar är anseende, läge och rang. (Ulfsdotter- Ericsson,2006). Enligt en annan tolkning är status ett resultat av två skilda processer, tillskriven och förvärvad status. Tillskriven status har med inlärda uppfattningar att göra och grundas redan under barndomen. Förvärvad status innefattar mer objektiva kriterier där lön och arbetsuppgifter har betydelse. Detta är även faktorer som har visats sig ha särskilt stor betydelse för vilken statusmässig ställning ett yrke har i samhället (Ulfsdotter-Ericsson, 2006) Sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså konstatera att det sedan väldigt lång tid tillbaka har varit en stor skillnad på de teoretiska och de praktiska utbildningarna. Från början var det den sociala bakgrunden som bestämde om det fanns ett behov av en yrkesutbildning och hur lång den skulle vara, medan det idag är fritt för alla att söka till den utbildning som man är intresserad av. Gymnasieskolans intension är att varje elev, oavsett vilket program eleven söker, ska bemötas på ett respektfullt sätt. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete (utbildningsdepertementet 1994 sid.26) och det innebär att oavsett programval ska alla elever ges samma förutsättningar. 11

12 Metod och urval Jag har valt att göra undersökningen i enkätform, där elevgruppen får svara på 7st. frågor där första frågan har 4 olika svarsalternativ och där de följande frågorna ska besvaras med ja eller nej. Studie och yrkesvägledaren samt representanter för motorbranschen och skolledningen kommer att få svara på öppna frågor och kan därför ge ett mer utförligt svar. Anledningen till att jag gör undersökningen med hjälp av enkäter är dels av praktiska skäl. Jag upplevde att det var ganska svårt att få tid till intervjuer, både företagsledare och skolledare är mycket upptagna personer, och en enkät tar kortare tid att besvara samt att det anses vara en bra metod för att få fram attityder och åsikter. Rolf Ejvegård beskriver i sin bok Vetenskaplig metod (2009) att enkäter är betydligt enklare och mindre tidskrävande man kan då nå många personer, svaren är redan från början skriftliga och därmed lättare att bearbeta. Dessutom vet man att alla personer får samma frågor, det är då lättare att jämföra svaren. Jag valde att använda min egen elevgrupp i undersökningen. Det är åtta elever i årskurs två och sju elever i årskurs tre med inriktning personbilsteknik. Och anledningen till att jag valde min egen elevgrupp är rent praktisk, det här är elever som jag träffar regelbundet, och jag kunde därför välja att göra undersökningen vid ett tillfälle när samtliga elever var närvarande och fick därför noll i bortfall. En svaghet i undersökningsmetoden att använda sin egen elevgrupp, kan vara att det finns en risk att eleverna besvarar frågorna som de tror att läraren vill att de ska svara, för ingen vill ju säga att det inte finns något intresse av fordon, om de tror att det missgynnar dom i senare skede. Jag var därför mycket noga med att informera om att alla var anonyma och att svaren bara skulle användas för den här undersökningen. Enligt Kullberg (Etnografi i klassrummet, 2004) får man heller inte bortse från att jag som lärare är i en 12

13 maktposition, och var därför noga med att poängtera att jag inte är ute efter några rätta svar utan bara vill veta deras åsikter, eller som Kullberg skriver: Intervjuaren ska visa sig nyfiken och positiv och noga understryka att det inte är fråga om att kontrollera någon kunskap utan att det är den intervjuade personens genuina intresse för undersökningens fenomen som är i fokus (s.123) Studie och yrkesvägledaren är ju elevens viktigaste informationskälla vid det viktiga gymnasievalet och det var därför betydelsefullt för undersökningen att veta vilken roll som en SYV har när eleverna gör sitt gymnasieval. Jag valde att kontakta en studie och yrkesvägledare som jag tidigare haft kontakt med i ett elevärende, och be henne att svara på mina frågor. Det gjordes också genom en enkät, men med öppna frågor. Hon kunde därför svara mer utförligt. Jag har själv en bakgrund i motorbranschen sedan många år, och hade därför inga svårigheter att välja ut en verkstadschef för en större auktoriserad bilverkstad samt en som driver en mindre verkstad med bara en anställd mekaniker, att vara med i min undersökning. Anledningen till att jag valde just dessa två, var att få åsikter och erfarenheter både från en stor och en liten verkstad, för det dagliga arbetet på de olika verkstäderna skiljer sig väldigt mycket, delvis pga. en annorlunda kundkrets. Representanterna för skolledningen som är med i min undersökning har jag i andra ärenden varit i kontakt med, varför det föll sig naturligt att be just dom vara med. De fick också svara på en enkät med öppna frågor. Dessa personer som ingår i min undersökning känner jag personligen sedan tidigare och anledningen till att jag valde att be dom svara på mina frågor är praktiska/ tidsmässiga, det är ju enklare/snabbare att ta kontakt med personer som man redan känner. Det hade varit mycket intressant och av stor betydelse för min undersökning att ta med en årskurs 9 klass i undersökningen,. Jag hade då också fått veta vad elever som inte är intresserade av att arbeta som bilmekaniker har för uppfattning av yrket, men jag fick av praktiska och tidsmässiga skäl avstå från det. 13

14 Informationskrav För att respondenterna ska svara på enkäten på ett seriöst och allvarligt sätt är det viktigt att ge dom de bästa förutsättningarna. Patell och Davidsson skriver att personerna som ska besvara frågorna har på ett eller annat sätt blivit utvalda, och kan förmodligen inte alltid se nyttan av att besvara frågorna. Det är därför viktigt att vi försöker motivera dessa personer på de olika sätt som står till buds (Patell & Davidsson 2003). Jag informerade mina respondenter om syftet med min undersökning, och att deras deltagande naturligtvis var frivilligt och att de när som helst fick avbryta sin medverkan och att alla uppgifter i enkätundersökningen bara kommer att användas för detta arbete, samt att alla som deltar i undersökningen kommer att vara helt anonyma. 14

15 Resultat Resultat elevenkät Eleverna i årskurs två och tre har fått svara på 7 st. frågor i enkätform. Det är åtta elever i åk.2 och sju elever i åk.3. Vid tillfället för enkätundersökningen var samtliga elever närvarande och alla var intresserade av att delta vilket innebar att bortfallet var noll. Målsättningen med elevenkäten är att undersöka varför de valde som de gjorde, hur det gick till när de valde, om de fick hjälp av SYV och om de överhuvudtaget funderade på yrkets status. 15

16 Första frågan var väldigt konkret, varför du vill bli personbilsmekaniker, och syftet med frågan var ta reda på om de hade ett genuint bilintresse eller inte. På den här frågan var det möjligt att avge mer än ett svarsalternativ och man kan med hjälp av diagrammet t.ex. se att sex av åtta elever i årskurs två svarar att de har ett stort bilintresse medan bara tre av sju i årskurs tre svarar att de har ett stort bilintresse. Det som var litet förvånande var att 4 elever svarade att de vill arbeta inom ett serviceyrke, två elever ska studera vidare efter gymnasiet och en vill arbeta med något annat som är kopplat till fordonsbranschen. 1. Varför vill du utbilda dig till personbilsmekaniker? Åk2 Åk3 o Det är mitt drömyrke 3 0 o Jag är mkt. intresserad av bilar 6 3 o Jag vill arbeta inom ett serviceyrke 2 2 o Jag kommer att studera på högskola efter gymnasiet 1 1 o Jag vill inte arbeta som mekaniker men gärna med 0 1 något annat som är kopplat till fordonsbranschen Mitt drömyrke Stort Vill jobba m. bilintresse serviceyrke Studera vidare Vill ej jobba som mekaniker Annat Åk2 Åk3 16

17 Tanken bakom nästa fråga var få en bekräftelse på hur motiverade eleverna var för att lära sig yrket. Och en förutsättning för att vara motiverad är ju att man är på den utbildning som am verkligen vill vara på. Och vi kan i diagrammet se att utfallet blev att samtliga hade fordonsprogrammet som sitt 1:a val 2. När du skulle välja gymnasieutbildning, var fordonsprogrammet med inriktning personbil ditt 1:a val Åk2 Åk3 o Ja 8 7 o Nej Ja Nej Åk2 Åk3 17

18 När eleven ska välja program är det viktigt att få tillräcklig information om de olika programmen, så att eleven verkligen är trygg i sitt val. Därför handlar följande två frågor om vilken hjälp eleven fick vid valet och vi kan se att 10 av 15 elever har haft en personlig kontakt med SYV på deras skola. 3. Hade du någon personlig kontakt med studie och yrkesvägledaren på din skola när du skulle välja utbildning? Åk2 Åk3 o Ja 5 5 o Nej Åk2 Åk3 1 0 Ja Nej 18

19 Fjärde frågan var om eleverna ansåg att de fått någon hjälp av SYV. Och svaret blev att 8 av 15 elever tyckte att de hade fått en viss hjälp. 4. Fick du någon hjälp av studie och yrkesvägledaren när du skulle välja? Åk2 Åk3 o Ja 5 3 o Nej Åk2 Åk3 1 0 Ja Nej 19

20 Eftersom detta arbete till viss del handlar om hur man ska göra yrket populärare är det intressant att få veta om de elever som nu går utbildningen överhuvudtaget tänkte på status, och tabellen visar att endast 3 av 15 elever hade tankar om yrkets status. 5. Funderade du någon gång på yrkets status innan du gjorde ditt val? Åk2 Åk3 o Ja 2 1 o Nej Åk2 Åk3 1 0 Ja Nej 20

21 Jag ville också veta vad de nuvarande eleverna trodde att man ska göra för att få yrket mer attraktivt. Och utfallet blev kanske inte så förvånande att lönen är ganska betydelsefull. Elva av femton elever svarade ja på frågan. En elev kommenterade frågan, och ansåg att genom att specialutbilda sig, och på det viset öka sin kompetens, då fick man statusen på köpet. 6. För att höja statusen på yrket personbilsmekaniker, skulle högre lön vara ett bra sätt? Åk2 Åk3 o Ja 7 4 o Nej 1 3 o Kommentar 1* Ja Nej KOMMENTAR Åk2 Åk3 *Kommentar: Fler borde specialisera sig på olika bilmärken, och på så vis förtjäna sin status. 21

22 Sista frågan handlar om att få ta ett större ansvar på arbetsplatsen. En del större bilverkstäder har rationaliserat bort kundmottagaren och låter mekanikern ha direktkontakt med kunden, planera verkstadsbesöket, skriver fakturan och tar ett personligt ansvar för att kunden blir nöjd. Detta tyckte alla eleverna vara ett bra förslag 7. Att få ta ett större ansvar på arbetsplatsen, t.ex. genom att få direkt kontakt med kunden, tror du att det är ett bra sätt att höja statusen? Åk2 Åk3 o Ja 8 6 o Nej 0 0 o Kommentar 1* Ja Nej Kommentar Åk2 Åk3 *Kommentar: Kanske det kan vara 22

23 Resultat enkät för motorbranschen Den här enkäten har besvarats av en verkstadschef för en större märkesverkstad och av en som driver en mindre fristående verkstad. De var överens i flesta frågor. Jag har därför gjort en sammanfattning av deras svar. Frågorna var av öppen karaktär, vilket gav möjligheten att ge ett djupare och mer ingående svar. 1. Vilken är den viktigaste egenskapen/kunskapen hos en personbilsmekaniker idag och imorgon? Svar: Större social kompetens, noggranna, lojala mot företaget, mer förståelse för el och elektronik. 2. Hur ska man göra för att infria de här önskemålen/kraven Svar: De personliga egenskaperna hos mekanikern bör ju utformas redan på gymnasiet, kanske ska man redan i grundskolan informera om att dagens och morgondagens bilverkstad skiljer sig väldigt mycket mot hur en bilverkstad såg ut förr. Sättet att arbeta på är också väldigt annorlunda. Får man ut den informationen så kan man kanske få ytterligare en kategori elever att vilja arbeta med bilar. När det gäller de kunskapsmässiga egenskaperna ser jag det som att det är skolans uppgift att ge dom baskunskapen och sedan är det upp till arbetsgivaren att ge dom spetskunskapen och yrkeslivserfarenhet. Då ställer det också krav på mekanikerns vilja och förmåga att utvecklas. 3. Hur ska man göra för att göra yrket mer attraktivt? Svar: Där finns det nog inget enkelt svar. Men mer och bättre information om att yrket är väldigt annorlunda idag är nog en bra början. 4. Är högre lön ett sätt att höja statusen? Svar: Lönen betyder nog en del men är nog inte det viktigaste 5. Att få ta ett större ansvar på sin arbetsplats, t.ex. genom att ha direkt kontakt med kunden, kan det vara ett sätt att höja statusen på yrket? Svar: Ja det är säkert en bra lösning. Många Volvo-verkstäder arbetar enligt den metoden med mycket bra erfarenheter, samtidigt som alla mindre verkstäder per automatik fungerar på det viset. 23

24 Resultat enkät för skolledning Enkäten har besvarats av två representanter för skolledning på en gymnasieskola (gymnasiechef och rektor). De hade i stora drag gemensamma åsikter och idéer och jag har därför gjort en sammanfattning av deras enkätsvar. 1. Dagens och framtidens bilar är ju högteknologiska och mycket komplicerade, hur ska ni göra för att klara av att utbilda mekaniker som står upp mot de krav som motorbranschen ställer Svar: Vi måste för det första se till att vi även i fortsättningen har en bra och framåtsträvade skola. Nu när elevkullarna under några år framåt minskar ganska rejält, är det ändå viktigare att vi behåller en hög standard på vår utbildning, så att vi även i fortsättningen får många och duktiga elever att söka hit. Jag tror också att det blir ännu viktigare att gå ut i grundskolan och informera om vad yrket verkligen innebär. Kanske ska motorbranschen ta ett lite större ansvar för det. Det ligger ju trots allt också i deras eget intresse att vi kan utbilda duktiga mekaniker. Det kommer också att ställas större krav på våra lärare, som måste anstränga sig ännu mer för att hänga med i den utveckling som är. Jag tror att det i framtiden blir mycket viktigt att både vidareutbilda sig och på något sätt hålla kontakten med fordonsbranschen så att man inte kommer bort från yrket. Sen kommer det ju en ny typ av fordon snart, och då tänker jag speciellt på elbilar. Både rena elbilar och laddhybrider av olika varianter kommer från flera biltillverkare och där har vi en stor utmaning att hantera. 2. Är längre utbildning för alla en lösning? Svar: Nej det tror jag inte 3. En vidareutbildning efter gymnasiet med inriktning på el/elektronik, är det en bra väg? Svar: Ja. Det kan det kanske vara. Men det kanske också kan inrymmas inom den ordinarie gymnasieskolan. Där finns ju också möjlighet att anlita externa utbildare med specialområde just el/elektronik. Längre APU- perioder kan ju också vara en lösning. 24

25 4. Många verkstäder går ifrån systemet med kundmottagare, och låter istället kunden ta kontakt direkt med teknikern som ska arbeta med bilen, kan det vara en väg för att göra yrket mer attraktivt? Svar: Det är säkert en bra metod. Både för att göra arbetet mer attraktivt och stimulerande för mekanikern och så är det väldigt uppskattat av kunderna. 25

26 Resultat enkät för studie och yrkesvägledare 1. Har du personlig kontakt med alla åk. 9 elever? Svar: Ja, målsättningen är att jag ska ett enskilt möte med alla årskurs nior. 2. Hur presenterar du yrket personbilsmekaniker? Svar: Enligt min erfarenhet så har nästan alla som ska välja fordonsprogrammet har redan bestämt sig när jag träffar dom, så dom behöver inte så mycket vägledning. Har du någon aktiv roll när eleven väljer? Svar: Nja, min uppgift är ju att informera och upplysa. Jag varken får eller vill ju inte på något sätt påverka elevens val. 3. Har yrket låg status bland åk 9 or? Svar: Vi försöker att inte prata i dom termerna när vi pratar med eleverna, men visst, läser man mellan raderna när man samtalar så kan man kanske uppfatta det så. 4. Hur tycker du att man ska göra för att få mer studiemotiverade elever att söka? Svar: Framför allt är det viktigt med mer information till eleverna att yrket personbilsmekaniker har förändrats mycket de senaste åren och det vore bra om fordonsbranschen tog ett större ansvar för det. Det finns säkert många elever som inte har tänkt i dom banorna. En idé som jag har funderat på är om man ska be elever som har gått den utbildningen och kanske har jobbat några år på en verkstad att hjälpa till, och då komma ut till grundskolorna och berätta hur det är att arbeta som personbilsmekaniker. 26

27 27

28 Diskussion Grundtanken med den undersökningen var att ta reda på hur man ska få mer studiemotiverade elever att söka till fordonsutbildning. Dagens och morgondagens personbilar kräver ett allt större tekniskt kunnande av personbilsmekanikern, och framför allt då inom el och elektronik. En fråga som då blir aktuell och intressant är om eleverna anser att yrkets status är så låg så att det inverkar på deras tankar och resonemang när de ska välja vad de ska arbeta med i framtiden, och vad man i så fall kan göra för att höja statusen på yrket. Nu kanske jag ska understryka att just statushöjningen inte har något självändamål, utan det får man på köpet om man kan göra såväl utbildningen som yrket mer attraktivt. En förutsättning för att kunna utbilda elever till duktiga mekaniker är ju att de verkligen brinner för yrket och därför frågade jag elever från årskurs två och tre på fordonsgymnasiet där jag arbetar varför de hade valt att utbilda sig till personbilsmekaniker. Och svaret jag fick var att flertalet var mycket intresserade av bilar eller att det var deras drömyrke, fyra elever svarade att de ville arbeta inom ett serviceyrke, två svarade att de, efter gymnasiet, skulle studera vidare på högskola och en elev svarade att han/hon inte ville arbeta som mekaniker men gärna med något annat inom fordonsbranschen. De här svaren visar att de här eleverna har valt utbildningen på grund av ett stort intresse för bilar och att det var deras drömyrke vilket man kan tolka som att de är tillräckligt väl motiverade för att lära. Ytterligare en faktor som borde vara avgörande för om man ska lyckas bli en duktig och yrkesskicklig mekaniker är ju att man utbildas till det som man verkligen vill jobba med under kanske en stor del av sitt yrkesliv. Så därför var nästa fråga om fordonsprogrammet med inriktning personbil, var deras förstahandsval. Och svaret var att alla eleverna, både i årskurs två och tre, hade kommit in på sitt förstahands val. Det svaret tillsammans med svaret på första frågan visar att de här eleverna borde ha dom förutsättningar som krävs för att bli en bra yrkesarbetare och även ha förmåga att ta till sig den nyaste tekniken. 28

29 Fråga nummer tre och fyra till eleverna var om de hade haft kontakt med och fått hjälp av sin studie och yrkesvägledare när de gjorde sitt val. Frågan är intressant för att när eleven ska välja i årskurs 9, så är det ju av största vikt att eleven får så mycket information som möjligt, dels för att han står inför sitt livs viktigaste val, och dels för att de elever som inte har bestämt sig måste få veta vad det innebär att arbeta som personbilsmekaniker. Och svaren var att merparten av eleverna hade haft kontakt med studie och yrkesvalsläraren, men att ungefär hälften av eleverna inte ansåg att de hade haft någon hjälp av kontakten. Detta kan ju betyda att det finns rutiner för hur kontakten går till men att de flesta redan hade bestämt sig för vad de skulle välja. De tre sista frågorna handlar om yrkets status, om eleverna har funderat över det, och vad som kan påverka statusen. Utfallet blev att nästan ingen hade funderat över yrkets status när de gjorde sitt val, att nästan alla i årskurs två (7 av 8 ) ansåg att en högre lön skulle påverka statusen positivt, medan det i årskurs tre var 4 av 7 som tyckte att lönen var viktig. En elev svarade att om man som mekaniker specialiserade sig mer på olika bilmärken så förtjänade man sig själv status. Det som alla var helt eniga om var att ett större personligt ansvar på sin arbetsplats var betydelsefullt och mycket viktigt. Studie och yrkesvalsläraren (SYV) är ju elevens kanske viktigaste informationskälla inför deras viktiga och mest livsavgörande val. Därför var det av intresse att få veta hur det gick till när de valde och vilken roll SYV hade. Första frågan var därför om varje elev hade personlig kontakt med, och fick rådgivning av SYV, och svaret blev att målsättnigen var att hon skulle ha ett enskilt samtal med varje elev. På frågan om hon tyckte att hon spelade en aktiv roll i sammanhanget blev svaret att hennes enda uppgift var att upplysa och informera om olika valmöjligheter och att berätta om vad det t.ex. innebär att arbeta personbilsmekaniker. De elever som funderade på personbilsmekanikeryrket var, enligt hennes erfarenhet, egentligen inte i så stort behov av information om yrket, för de hade sedan ganska lång tid tillbaka redan bestämt sig för vad de skulle arbeta med. De två sista frågorna handlade om yrkets status bland eleverna och vad hon tyckte att man ska göra för att få motiverade elever att även i fortsättningen att vilja arbeta med bilar, och svaret var att mer och tydligare information om vad en bilmekaniker verkligen gör och att yrket har genomgått en stor förändring, och inte bara är tungt och smutsigt utan tvärtom, ett till många delar ett högteknologiskt yrke. SYV tyckte också att fordonsbranschen borde ta ett större ansvar för att ge den informationen, dels därför att de har den rätta kunskapen och dels för att det ligger i deras eget intresse och behov att få duktiga mekaniker. En intressant idé var 29

30 att man kunde använda tidigare elever som gått utbildningen, och nu hade jobbat några år inom yrket, till att informera årskurs 9 eleverna. Eftersom SYV ansåg att fordonsbranschen borde ta ett större ansvar för att sprida information om bilmekanikeryrket, var det naturligt att fråga just representanter därifrån, valet blev en verkstadschef för en större auktoriserad verkstad och en ägare av en mindre allbilsverkstad. De hade i stort sett samma åsikter och när jag frågade vad de ansåg vara den viktigaste egenskapen hos morgondagens personbilsmekaniker, svarade de att en större social kompetens, att de skulle vara lojala mot arbetsgivaren, att de skulle vara seriösa och noggranna och de eftersökte också mekaniker med större förståelse för el och elektronik. Jag tolkar det svaret som att de vill ha anställda som är bra i kontakten med kunder och ordet lojalitet betyder i det här sammanhanget att de vill se en långsiktighet i anställningen, för att det ska vara meningsfullt för arbetsgivaren att lära upp och vidareutbilda sin personal. På frågan vad man ska göra för att infria de här önskemålen, svarade de att de personliga egenskaperna och grundkunskaperna måste skolan ta ansvar för medan arbetsgivare kan stå för spetskunskapen. När det gäller att vidareutbilda sig gäller det ju också att mekanikern själv är intresserad av ta till sig ny kunskap och teknik. Båda var också tydliga med att mer och bättre information till eleverna redan innan de ska göra sitt gymnasieval och då noga påtala att yrket personbilsmekaniker har förändrats mycket de senaste åren kanske är nyckeln för att rekrytera motiverade elever. De ansåg också att lönen naturligtvis var viktig, men att den inte var direkt avgörande för yrkets popularitet. Sista frågan var om att ge ett större ansvar till mekanikern så framkom det att de flesta Volvo verkstäderna redan jobbade enligt ett nytt koncept, där varje bilägare får sin personliga servicetekniker som de har direktkontakt med, vilket betyder att de har tagit bort kundmottagaren. På det viset har den stora verkstaden tagit efter den lilla verkstadens sätt att jobba. Naturligtvis var det också av största intresse att få veta vad representanter för skolledningen hade för tankar om de här problemen. Och de framhöll att bland det viktigaste var att även i framtiden, även med ett minskande elevunderlag, hålla en hög standard på skolan, så att det också i fortsättningen var många elever som sökte dit. De framhöll också vikten av att tidigt gå ut med information till grundskoleeleverna om vad det innebar att arbeta som personbilsmekaniker, att verkligen tala om att både bilarna och yrket har utvecklats de senaste åren. Lärarna ställs också inför större utmaningar när det gäller att vidareutbilda sig och hålla kontakt med yrket. Den nya tekniken med elbilar av olika varianter är en stor utmaning som vi måste ta till oss. De tyckte däremot 30

31 inte att en förlängd utbildning var en bra idé utan trodde att det mycket väl kunde inrymmas inom den ordinarie gymnasieskolans ramar. Möjligheten att anlita externa föreläsare sågs också som en lösning. Slutsats När jag inledde detta arbete hade jag den uppfattningen att elever som utbildar sig till personbilsmekaniker, gör det av olika skäl. En del gör det för att de har ett stort bilintresse, några för att de inte vill söka till plugglinje och andra för att de inte kom in på sitt första val. Tidigare undersökningar t.ex. (Roos, H-O. 2009) och (Eldonsson & Jönsson 2011) visar på just det. Min egen undersökning visar på motsatsen. Alla i min undersökningsgrupp kom in på sitt 1:a val och endast en elev svarar att han inte vill arbeta inom yrket. Detta är säkert inte representativt för alla skolor men visar på att just de här eleverna borde ha de bästa förutsättningarna för att bli duktiga yrkesmän. Intervjuerna med skolledare och representanter för fordonsbranschen visar att just mer studiemotiverade elever är en förutsättning för att förse fordonsbranschen med duktiga mekaniker. Alla är också eniga om att mer information redan på grundskolan om att yrket personbilsmekaniker har förändrats från att ha varit smutsigt, tungt och bedrivits i mörka, dåliga lokaler till att vara ett komplicerat och tekniskt krävande arbete samt att en modern märkesverkstad idag är långt ifrån mörk och smutsig. En del större verkstäder låter också mekanikern ta ett större ansvar och ha direktkontakt med kunden, och på det viset ansvara för att kunden blir en nöjd kund. Om man sammanfattar den här undersökningen, är slutsatsen att mer och tydligare information till eleverna på grundskolan är nödvändigt för att locka de mest lämpade eleverna att vilja utbilda sig till personbilsmekaniker. Ansvaret för att ge den informationen har ju tidigare bara varit studie- och yrkesvägledarens, men att fordonsbranschen också borde gå ut i skolorna och visa upp sig och att man också borde ta hjälp av elever som tidigare har gått utbildningen, men som har arbetat några år. 31

32 Referenser Ejvegård, R. (2007) Vetenskaplig metod Lund: studentlitteratur Eldonsson & Jönsson. Motivation på Fordonsprogrammet. Examensarbete Linnéuniversitetet Johansson, A. & Wängdahl, A. (2006) Händerna är mina verktyg, hjärnan är bara ett hjälpmedel C- uppsats Örebro universitet Patell, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund studentlitteratur Richardsson (1994) Svensk UtbildningshistoriaSkola och samhälle förr och nu. Lund:studentlitteratur Roos, H-O.(2009) Varför Fordonsprogrammet? En undersökning om varför elever väljer att gå på fordonsprogrammet. examensarbete Malmö Högskola Stensmo, C. (1994) Pedagogisk filosofi. Lund: studentlitteratur Ulfsdotter-Ericsson, Y.(2006) Yrke, Status & Genus En sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad. Göteborg: Department of Sociology. Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: utbildningsdepartementet 32

33 Bilaga 1 Enkät till motorbranschen Vilken är den viktigaste egenskapen/kunskapen hos en personbilsmekaniker idag och i framtiden? Hur ska man göra för att infria de kraven Hur ska man höja statusen på yrket Högre lön, är det en väg för högre status Vissa Volvoverkstäder använder ju konceptet med servicetekniker och låter mekanikern ha direktkontakt med kunden, är det en bra metod för att göra yrket mer attraktivt? 33

34 Bilaga 2 Enkät för studie och yrkesvägledare Har du personlig kontakt med alla åk. 9 elever? Hur presenterar du yrket personbilsmekaniker? Tycker du att du har du någon aktiv roll när eleven väljer? Har yrket låg status bland eleverna i åk 9? Hur tycker du att man ska göra för att få mer studiemotiverade elever att söka till fordonsprogrammet? 34

35 Bilaga 3 Enkät för skolledningen Dagens och framtidens bilar är ju högteknologiska och mycket komplicerade, hur ska ni göra för att klara av att utbilda mekaniker som står upp mot de krav som motorbranschen ställer? Längre utbildning för alla, kan det vara en lösning? Frivillig vidareutbildning med inriktning el/elektronik (många bilfabrikanter ligger i startgroparna för att lansera någon typ av elbil), är det en utväg? Många verkstäder går ifrån systemet med kundmottagare, och låter istället kunden ta kontakt direkt med teknikern som ska arbeta med bilen, kan det vara en väg för att göra yrket mer attraktivt? 35

36 Bilaga 4 Elevenkät Jag går i - åk.2 - åk.3 På fråga 1, kryssa för det alternativ som du tycker stämmer bäst överens med dina åsikter/känslor. Du får gärna kryssa i flera alternativ 1. Varför vill du utbilda dig till personbilsmekaniker? o Det är mitt drömyrke o Jag är mycket intresserad av bilar o Jag vill arbeta inom ett serviceyrke o Jag kommer att studera på högskola efter gymnasiet o Jag vill inte arbeta som mekaniker, men gärna med ngt. annat som är kopplat till fordonsbranschen o Annat På fråga 2-7 är det ett alternativ som gäller och du får gärna skriva en kommentar. 2. När du skulle välja gymnasieutbildning, var fordonsprogrammet med inriktning personbil ditt 1:a val? o Ja o Nej o Kommentar 36

37 3. Hade du någon personlig kontakt med studie och yrkesvägledaren på din skola när du skulle välja utbildning? o Ja o Nej o Kommentar 4. Fick du ngn. hjälp av studie och yrkesvägledaren när du valde? o Ja o Nej o Kommentar 5. Funderade du någon gång på yrkets status när du gjorde ditt val? o Ja o Nej o Kommentar 6. Är högre lön ett bra sätt att höja statusen på yrket personbilsmekaniker? o Ja o Nej o Kommentar 37

38 7. Att få ta ett större ansvar på arbetsplatsen, t.ex. genom att få mer kontakt med kunden, är det ett bra sätt att höja statusen på yrket? o Ja o Nej o Kommentar 38