Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods på järnväg samt närhet till bensinstation Kungsängen 35:4, Uppsala

Transkript

1 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på järnväg samt närhet till bensinstation Kungsängen 35:4, Uppsala

2 Uppdragsgivare Lars Åke Strandgren Sh Bygg Fastighetsutveckling AB Sofielundsgatan 7, Uppsala Tel: WSP kontaktperson Joakim Almén Jessica Fälth WSP Sverige AB Stockholm-Globen Tel: Fax: Dokumenthistorik och kvalitetskontroll Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Revision 2 Revision 3 Handläggare Jessica Fälth Jessica Fälth Granskare Katarina Herrström Katarina Herrström Godkänd av Joakim Almén Joakim Almén Uppdragsnummer Datum:

3 Sammanfattning Ny detaljplan är under utveckling för Kungsängen 35:4 i Uppsala, med syfte att uppföra en 7 våningar hög byggnad för kontor, handel och centrumverksamhet inom planområdet. Nordöst om planområdet löper järnväg, som är transportled för farligt gods. Kortaste avstånd mellan planerad bebyggelse och järnvägen är cirka 40 meter. På fastigheten söder om planområdet ligger en bensinstation, cirka 5 meter från den planerade byggnaden. Med anledning av planområdets närhet till järnvägen och bensinstationen upprättas denna riskbedömning. Risknivån för Kungsängen 35:4 med avseende på närheten till järnvägen och bensinstationens lossningsplats har beräknats. Risknivån med avseende på järnvägen bedöms ligga på en acceptabel nivå och inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas med hänsyn till denna. Risknivån med avseende på bensinstationens lossningsplats bedöms ligga på en oacceptabelt hög nivå. För att det ur risksynpunkt ska finnas möjlighet att uppföra planerad byggnad behöver riskreducerande åtgärder vidtas. Förslag på åtgärder som kan användas för att sänka risknivån är: Brandklassade fönster. Fönster som uppfyller brandteknisk klass EW30 eller EW60 monteras på den fasad som vetter mot lossningsplatsen. Det förutsätts att fasaden i övrigt håller brandteknisk klass EI30. Skyddsmur. En skyddsmur kan uppföras längs med den fasad som vetter mot lossningsplatsen. Murens dimensioner och utformning behöver utredas vidare för att säkerställa att denna utgör ett fullgott skydd. Någon av ovan föreslagna åtgärder behöver vidtas under förutsättning att bensinstationens lossningsplats behåller den nuvarande placeringen vid fastighetsgränsen. Vid en eventuell flytt av lossningsplatsen ska ett skyddsavstånd på 17 meter upprättas. Datum:

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument Underlagsmaterial Internkontroll Områdesbeskrivning Omgivning Bensinstationen Planområdet Infrastruktur Omfattning av riskhantering och metod Begrepp och definitioner Metod för riskinventering Metod för riskuppskattning Järnvägen Bensinstationen Individrisk Samhällsrisk Metod för riskvärdering Riskkriterier, individ- och samhällsrisk Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Riskidentifiering Transportleder för farligt gods Transport av farligt gods på järnvägen utmed planområdet Bensinstation Riskuppskattning och riskvärdering Bensinstationen Individrisk med avseende på lossning vid bensinstation Samhällsrisk med avseende på lossning vid bensinstation Järnvägen Individrisknivå med avseende på transport av farligt gods på järnvägen Samhällsrisk med avseende på transport av farligt gods på järnvägen Riskreducerande åtgärder Brandklassade fönster och fasad Skyddsmur Skyddsavstånd Diskussion Datum:

5 8 Slutsatser Bilaga A. Frekvensberäkningar järnvägsolycka Bilaga B. Konsekvensberäkningar järnvägsolycka Bilaga C. Olycka vid lossningsplats Bilaga D. Referenser Datum:

6 1 Inledning WSP har av Sh Bygg Fastighetsutveckling AB fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan Kungsängen 35:4 i Uppsala. Riskbedömningen avser beskriva riskbilden för planområdet, och därmed utgöra en grund för att bedöma lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på riskreducerande åtgärder. 1.1 Bakgrund Ny detaljplan är under utveckling för Kungsängen 35:4 i Uppsala, med syfte att uppföra en 7 våningar hög byggnad för kontor, handel och centrumverksamhet inom planområdet. Nordöst om planområdet löper järnväg, som är transportled för farligt gods (1). Kortaste avstånd mellan planerad bebyggelse och järnvägen är cirka 40 meter. På fastigheten söder om planområdet ligger en bensinstation. Med anledning av planområdets närhet till järnvägen och bensinstationen upprättas denna riskbedömning. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att bemöta plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommuns efterfrågan på riskanalys för fastigheten uttryckt i planbesked upprättat Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till järnvägen och bensinstationen. Målet med riskbedömningen är utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder. 1.3 Avgränsningar I riskbedömningen belyses risker förknippade med urspårning och transport av farligt gods på järnvägen samt olyckor förknippade med hantering av brandfarlig vara på bensinstationen. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser eller buller har inte beaktats. Resultatet av riskbedömningen gäller under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras. 1.4 Styrande dokument Plan- och Bygglagen (2010:900) anger följande: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 1. människors hälsa och säkerhet, (2 kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till: 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (2 kap. 6 ). Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen (2) anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan Datum:

7 riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner. Figur 1. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods (2). Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationer som stöd i arbetet med att ta hänsyn till risker i planprocessen, till exempel: Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag (3). Riskhantering i detaljplaneprocessen (2). Dessa dokument utgör generella rekommendationer beträffande vilka krav som bör ställas på riskanalyser i bl.a. planärenden. De skyddsavstånd och hänsynsregler som finns i dessa rekommendationer har beaktats vid genomförandet av denna riskbedömning. Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms län gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse kan planeras (4) Rekommendationerna innebär kortfattat att området 25 meter från vägar med farligt gods ska lämnas bebyggelsefritt, Figur 2. Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 meter medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 meter. För bensinstationer gäller att ambitionen vid nyplanering alltid bör vara att hålla ett avstånd på minst 100 meter från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Datum:

8 Figur 2. Illustration av rekommendationer till olika typer av bebyggelse (4). 1.5 Underlagsmaterial Arbetet baseras på följande underlag: Planbesked för Kungsängen 35:4 inom kv Vimpeln, Grundkarta upprättad av Uppsala kommun januari 2014 Situationsplan Uppsala Kungsängen 35:7, Kontorsutredning Kungsängen 35:4 Uppsala, Situationsplan upprättad av Södra Gröna (arbetsmaterial) Internkontroll Rapporten är utförd av Jessica Fälth (Civilingenjör Riskhantering) med Joakim Almén (Brandingenjör/ Civilingenjör Riskhantering) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Katarina Herrström (Brandingenjör/ Civilingenjör Riskhantering). Datum:

9 2 Områdesbeskrivning I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. 2.1 Omgivning På intilliggande fastighet 35:7 ligger en OKQ8 bensinstation och fastighet 35:3 är planlagd för småindustri, kontor och handel 1-3 våningar. 35:3 järnväg 35:7 bensinstation Figur 3. Fastighet 35:4 är markerad i rött Bensinstationen På fastighet 36:7 ligger en OKQ8 bensinstation, vilken har tillstånd för hantering av liter bensin, liter etanol E85, liter diesel samt 3000 liter spillolja. I Figur 4 ses placering av stationshus, tvätthall, pumpar och centralpåfyllningsplats. Centralpåfyllningsplatsen, fortsättningsvis kallad lossningsplats, ligger precis utmed fastighetsgränsen. Datum:

10 Figur 4. Lossningsplats markerad med rött. 2.2 Planområdet Planområdet omfattar fastigheten 35:4 som ligger inom kvarteret Vimpeln i södra Uppsala. Fastigheten ligger mellan Kungsgatan och Vimpelgatan. Gällande detaljplan för fastigheten tillåter småindustri och handel, med en högsta byggnadshöjd på 8 meter. I dagsläget ligger en butik som säljer yrkeskläder på fastigheten. Sh Bygg Fastighetsutveckling AB planerar att riva befintlig byggnad på fastigheten och upprätta en 7 våningar hög byggnad. Exakt verksamhet är inte fastslagen men det kommer bli kontor, handel eller centrumverksamhet som exempelvis gym, service etc. Verksamheter vilka innebär sovande inom byggnaden, exempelvis hotell, planeras ej. Byggnaden föreslås ligga med sina fasader 5 meter från fastighetsgränserna. I Figur 5 ses den planerade byggnadens utformning med entréer mot både Vimpelgatan och Kungsgatan. Datum:

11 Figur 5. Situationsplan över den planerade byggnaden. 2.3 Infrastruktur Planområdet omges av Vimpelgatan och Kungsgatan. Öster om området, cirka 40 meter från den planerade byggnaden, går järnvägen vilken är transportled för farligt gods. Datum:

12 3 Omfattning av riskhantering och metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. 3.1 Begrepp och definitioner Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system (5) (6), riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 6. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Avgränsning Identifiera risker Riskuppskatting Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/ -kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervaking Figur 6. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/- kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. 3.2 Metod för riskinventering Riskinventeringen genomfördes i detta projekt genom kartstudier. Datum:

13 3.3 Metod för riskuppskattning Järnvägen Med hjälp av Banverkets (nuvarande Trafikverket) rapport (7) beräknas frekvensen för att en järnvägsolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på den aktuella sträckningen. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys. Frekvensberäkningarna redovisas i Bilaga A. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga B. I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Det är nödvändigt att använda sig av båda riskmåtten, individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande (individperspektiv), samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv) Bensinstationen Beräkningarna av frekvensen för en olycka vid bensinstationens lossningsplats bygger på Guideline for quantitative risk assessment (8) och beskrivs i Bilaga C. Konsekvenserna för en olycka vid bensinstationens lossningsplats uppskattas med handberäkningar utförda enligt metodik baserad på FOA handboken (9) och redogörs för i Bilaga C Individrisk Individrisken är sannolikheten att omkomma för en person som kontinuerligt vistas på en specifik plats, t.ex. på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus (10). Individrisken är platsspecifik och är oberoende av hur många personer som vistas i det givna området. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 7. Figur 7. Exempel på individriskprofil. Datum:

14 3.3.4 Samhällsrisk Riskmåttet samhällsrisk beaktar även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Hänsyn kan därmed tas till befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), se Figur 8, som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. Figur 8. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk. I F/N-kurvan illustreras hur ofta olyckor sker med ett givet antal omkomna personer, och det går således att särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. Eftersom axlarna i grafen är logaritmiska är det svårt att avgöra hur stor skillnaden mellan två (eller flera) givna kurvor är. Därför kan samhällsrisken även presenteras som ett förväntat antal omkomna per år. Detta tal kan ses som ett medelvärde av hur många som förväntas omkomma per år, och utgör ett mått på farligheten ur ett samhällsperspektiv. 3.4 Metod för riskvärdering Både individrisk och samhällsrisk används vid uppskattning av risknivån i ett område, så att risknivån för den enskilde individen beaktas samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas Riskkriterier, individ- och samhällsrisk I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier (10) gällande individ- och samhällsrisk. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur 9. Datum:

15 Figur 9. Princip för värdering av risk vid fysisk planering. Följande förslag till tolkning rekommenderas (10): Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som acceptabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslog DNV (10) följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: 10-7 per år För samhällsrisk föreslog DNV (10) följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Den övre gränsen markeras med röd streckad linje, och den undre med grön, se Figur 10. Datum:

16 Figur 10. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV (10). 3.5 Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (11), vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som bedöms ge störst bidrag till risknivån utifrån de lokala förutsättningarna. För att rangordna och värdera åtgärders effekt kan med fördel kostnads-effekt- eller kostnads-nyttoanalys användas. Riskbilden efter de valda åtgärdernas genomförande bör verifieras. Datum:

17 4 Riskidentifiering I detta kapitel redovisas riskidentifieringen. 4.1 Transportleder för farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar (12) som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt de så kallade RID-S -systemet som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 1 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. RID-S Klass Kategori Beskrivning Konsekvenser 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga och smittförande ämnen Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 250 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, brinnande gasmoln eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 250 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Datum:

18 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras ofta som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet (LC 50 ). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet Transport av farligt gods på järnvägen utmed planområdet Information om farligt gods-transporter på järnvägen utmed planområdet har erhållits från Trafikverket (1). Dessa är konfidentiella och har använts som underlag för riskberäkningarna, men får ej redovisas här. 4.2 Bensinstation Den intilliggande bensinstationens lossningsplats ligger vid fastighetsgränsen cirka 5 meter från den planerade fastigheten. Enligt MSB:s riktlinjer (13) ska ett skyddsavstånd på 25 meter hållas mellan lossningsplats och byggnad där människor som inte kan förväntas känna till riskerna förknippade med bensinstationens verksamhet vistas. Med anledning av att detta rekommenderade skyddsavstånd ej upprätthålls behöver riskpåverkan från lossningsplatsen analyseras. Det bedöms att risken för olycka är störst under lossningstillfället då tankbilen är uppställd vid lossningsplatsen. Läckage kan ske exempelvis genom att anslutning mellan bilen och cisternen lossnar eller går sönder. Detta kan leda till att en bränslepöl kan bildas vilken kan antändas, trots att lossningen hela tiden ska övervakas av kunnig personal. De konsekvenser som kommer utredas vidare är de som följer av brand i bränslepöl. Datum:

19 5 Riskuppskattning och riskvärdering I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med transport av farligt gods på järnvägen samt lossning vid bensinstationen. Individ- och samhällsrisknivå värderas sedan med hjälp av de acceptanskriterier som angivits i avsnitt Bensinstationen Individrisk med avseende på lossning vid bensinstation Figur 11. Individrisknivå med avseende på lossningsplats. I Figur 11 kan individrisken med avseende på lossningsplatsen avläsas. Inom 10 meter är individrisken oacceptabel enligt valda kriterier, mellan 10 och 17 meter ligger individrisken inom det så kallade ALARP-området och efter 17 meter ligger den på en acceptabel nivå. Detta innebär att individrisken vid den planerade byggnaden 5 meter från lossningsplatsen bedöms som oacceptabel. Datum:

20 5.1.2 Samhällsrisk med avseende på lossning vid bensinstation Figur 12. Samhällsrisk med avseende på lossning vid bensinstation. I Figur 12 kan utläsas att samhällsrisken ligger i ALARP-området för risker med lågt förväntat antal omkomna. Betydelsen av ALARP redogörs för i avsnitt Järnvägen Individrisknivå med avseende på transport av farligt gods på järnvägen Figur 13. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på järnvägen. Datum:

21 I Figur 13 illustreras individrisknivån för aktuellt område längs järnvägen. De vågräta linjerna markerar övre och undre gräns för ALARP-området, se avsnitt Det kan utläsas att individrisknivån efter 30 meter från järnvägen ligger på en acceptabel nivå. Då det planerade bostadshuset ligger drygt 40 meter från järnvägen bedöms individrisknivån där som acceptabel Samhällsrisk med avseende på transport av farligt gods på järnvägen Figur 14. Samhällsrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på järnvägen. Det kan ur Figur 14 utläsas att samhällsrisken med avseende på järnvägen ligger på en acceptabel nivå. Datum:

22 6 Riskreducerande åtgärder Eftersom risknivån med avseende på bensinstationen ligger på en oacceptabel nivå behöver riskreducerande åtgärder vidtas. Riskreducerande åtgärder kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (11). De åtgärder som bedöms kunna reducera riskerna utgörs av nedanstående förslag. Förslagen kan kombineras eller användas var för sig. Det bedöms att ett av förslagen räcker för att erhålla en acceptabel risknivå förutsatt att det implementeras på ett korrekt sätt. 6.1 Brandklassade fönster och fasad Fasader utförda i brandteknisk klass ska förhindra brandspridning genom väggen under en viss tid, beroende på brandens intensitet. Denna åtgärd betyder dock inte att fasaden inte kan antändas eller att brandspridning inte kan ske via fasaden till vind eller liknande. Därför kan åtgärden behöva kompletteras med krav på svårantändlighet, och därmed krav på fasadmaterial. Brandskyddad fasad fördröjer således brandspridning vidare in i en byggnad. Då den planerade byggnaden är 7 våningar hög ställs redan krav på fasadens material och det förutsätts att denna håller minst brandteknisk klass EI30. Detta medför att fönstren utgör den största svagheten. För att säkerställa att dessa står emot strålning vid en eventuell olycka tillräckligt länge för att säkra en utrymning bör dessa uppfylla brandteknisk klass EW30 eller EW60. W-klassning innebär att fönstret ej släpper igenom en strålning som överstiger 15 kw/m 2, mätt på insidan en meter från ytan (14). Detta innebär att utrymmet inom en meter från fönsterytorna i ytterst möjliga mån ska hållas fria från brännbart material. Eftersom individrisken är acceptabel efter 17 meter från lossningsplatsen ska fönster inom detta avstånd vara brandklassade. 6.2 Skyddsmur Som ett alternativ till brandklassade fönster kan en skyddsmur upprättas. En mur skyddar mot strålning vid eventuell brand. Exakt utformning på mur behöver utredas vidare. 6.3 Skyddsavstånd Åtgärden innebär att skyddsvärt objekt inte får placeras inom ett visst avstånd från en riskkälla. Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Åtgärden är mest effektiv på korta avstånd, och effektiviteten avtar med avståndet. För att riskpåverkan från lossningsplatsen ska bedömas som acceptabel behövs ett skyddsavstånd på 17 meter lämnas mellan lossningsplats och byggnad. Placeringen av bensinstationens lossningsplats är ofördelaktig då denna ligger precis vid fastighetsgränsen, 5 meter från både nuvarande och planerad byggnad. Ett alternativ är därför att flytta denna till en mer fördelaktig placering för att erhålla ett tillfredsställande skyddsavstånd. Beslut om detta fattas av OK Q8 och kommer därför inte utredas vidare i denna analys. Datum:

23 7 Diskussion Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De antaganden som har gjorts har varit konservativt gjorda så att risknivån inom området inte ska underskattas. Vid analyser av detta slag råder ibland brist på relevanta data, behov av att göra antaganden och förenklingar och svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter som dessutom är mer eller mindre osäkra. Dessa svårigheter innebär att olika riskanalyser/riskanalytiker ibland kan komma fram till motstridiga resultat på grund av skillnader i antaganden, metoder och/eller ingångsdata. (15) Risknivån med avseende på bensinstationens lossningsplats bedöms som oacceptabel. Detta gäller även för den yrkesklädesbutik som för närvarande finns på planområdet, då också denna ligger cirka 5 meter från lossningsplatsen. Datum:

24 8 Slutsatser Risknivån för Kungsängen 35:4 med avseende på närheten till järnvägen, vilken är transportled för farligt gods, och bensinstationens lossningsplats har beräknats. Risknivån med avseende på järnvägen bedöms ligga på en acceptabel nivå och inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas med hänsyn till denna. Risknivån med avseende på bensinstationens lossningsplats bedöms ligga på en oacceptabelt hög nivå. För att det ur risksynpunkt ska finnas möjlighet att uppföra planerad byggnad behöver riskreducerande åtgärder vidtas. Förslag på åtgärder som kan användas för att sänka risknivån är: Brandklassade fönster. Fönster som uppfyller brandteknisk klass EW30 eller EW60 uppförs på den fasad som vetter mot lossningsplatsen. Det förutsätts i att fasaden i övrigt är utförd i brandteknisk klass EI30. Skyddsmur. En skyddsmur kan uppföras längs med den fasad som vetter mot lossningsplatsen. Murens dimensioner och utformning behöver utredas vidare för att säkerställa att denna utgör ett fullgott skydd. Någon av ovan föreslagna åtgärder behöver vidtas under förutsättning att bensinstationens lossningsplats behåller den nuvarande placeringen vid fastighetsgränsen. Vid en eventuell flytt av lossningsplatsen ska ett skyddsavstånd på 17 meter upprättas. Datum:

25 Bilaga A. Frekvensberäkningar järnvägsolycka A.1. Sannolikhet för urspårning De indata som krävs för att kunna skatta frekvensen för urspårning är: Totalt antal tåg (persontåg och godståg) som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (tåg/år). I den aktuella analysen har prognos för antalet tåg (persontåg och godståg) år 2030 använts (1). Totalt antal vagnar som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (vagnar/år). Antalet vagnar per godståg är inte känt och uppskattas till 25 st. Antalet vagnar per persontåg uppskattas till 10 stycken. Antal vagnaxlar per vagn, vilket har antagits till 4 st. Antalet spår (2 st.). Antal växlar på sträckan, 0. A.1.1 Urspårning Frekvenser för beräkning av sannolikhet för urspårning av tåg redovisas i Tabell 2: Tabell 2. Ingående parametrar vid beräkning av sannolikhet för urspårning. Identifierade olyckstyper för urspårning Frekvens (per år) Enhet Rälsbrott 5, vagnaxelkm Solkurvor 1, spårkm Spårlägesfel 4, vagnaxelkm Växel sliten, trasig 5, antal tågpassager Växel ur kontroll 7, antal tågpassager Vagnfel Persontåg 5, vagnaxelkm Godståg 3, vagnaxelkm Lastförskjutning 4, vagnaxelkm (godståg, annat) Annan orsak 5, tågkm Okänd orsak 1, tågkm A.1.2 Sammanstötningar/kollisioner I denna grupp innefattas sammanstötningar mellan rälsburna fordon, som t.ex. sammanstötning mellan två tåg, mellan tåg och arbetsfordon etc. Sannolikheten för en sammanstötning med tåg på en linje antas vara så låg att den inte är signifikant och kommer därför inte att beaktas i de fortsatta beräkningarna. Datum:

26 A.1.3 Plankorsningsolyckor Längs studerad sträcka finns inga plankorsningar. A.1.4 Växling/rangering Längs studerad sträcka sker ingen rangering. Inga uppgifter om växlar finns. A.1.5 Resultat Den totala frekvensen för en urspårning (godståg eller persontåg) på sträckan är 3,75*10-2 per år. Frekvensen för en olycka med godståg är 1,32*10-3 per år. A.1.6 Avstånd från spår för urspårade vagnar Hur omfattande de skador som uppstår vid en urspårning blir beror på hur långt ifrån rälsen en vagn hamnar. I Tabell 3 nedan redovisas fördelningen för avstånd från spår som vagnar förväntas hamna efter urspårning. Tabell 3. Avstånd från spår (m) för urspårade vagnar. Avstånd från spår 0-1 m 1-5 m 5-15 m m >25 m Resandetåg 77,53% 17,98% 2,25% 2,25% 0,00% Godståg 70,33% 19,78% 5,49% 2,20% 2,20% Medel 73,93% 18,88% 3,87% 2,22% 1,10% En sammanvägning (viktning) av dessa sannolikheter används tillsammans med den totala urspårningsfrekvensen för godståg för att beräkna riskbidraget från urspårande tåg. Ett händelseträd som beskriver detta presenteras i Figur 13. Avstånd från spår < 5 m 92,8% 1,7E-02 Urspårning mot område 3,9% 7,3E-04 Ja 5-15 m Urspårning 50% m m 2,2% 4,2E-04 1,1% 2,1E-04 Nej 3,8E-02 50% 1,9E-02 Figur 13. Händelseträd med sannolikheter för urspårningar. Datum:

27 A.2. RID-S Klass 1 Explosiva ämnen och föremål RID-S klass 1 omfattar explosiva ämnen, pyrotekniska satser och explosiva föremål (12). Dessa inkluderar exempelvis sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier. Samtliga dessa varor kan genom kemisk reaktion alstra sådan temperatur och sådant tryck att de kan skada eller påverka omgivningen genom värme, ljus, ljud, gas, dimma eller rök. För att en sådan reaktion ska initieras krävs att tillräcklig energi tillförs ämnet. Vid ett olyckstillfälle kan en kraftig stöt eller en brand tillföra sådan energi till explosivämnet att det detonerar. Transporterad mängd är avgörande för explosionsverkan. A.2.1 Händelseträd med sannolikheter Figur 15 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett involverande ett fordon lastat med explosiva ämnen. Figur 15. Händelseträd med sannolikheter för RID-S klass 1. A.3. RID-S Klass 2 Gaser RID-S klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Störst skadeverkan vid vådautsläpp orsakar kondenserade gaser (i flytande form vid förhöjt tryck), brandfarliga gaser eller giftiga gaser. Datum:

28 A.3.1 Brandfarliga gaser För brandfarliga gaser utgör brand den huvudsakliga faran, och gaserna är vanligtvis inte giftiga. Brandfarliga gaser är ofta luktfria (16). För brandfarliga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Tre scenarier kan antas uppstå beroende av typen av antändning. Om den, under tryck, läckande gasen antänds omedelbart uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som sprids med hjälp av vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot är en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Gasol antas utgöra ett representativt ämne att basera beräkningarna på, eftersom gasol på grund av dess låga brännbarhetsgräns och det faktum att den ofta transporteras tryckkondenserad gör den till ett konservativt val. A.3.2 Giftiga gaser Exempel på giftiga gaser är ammoniak, fluorväte, kolmonoxid, klor, klorväte, svaveldioxid, svavelväte, cyanväte och kvävedioxid. Valet av representativ giftig gas som beaktas vidare i analysen baseras på IDLH-värdet (Immediately Dangerous to Life and Health), vilket avser den koncentration som vid exponering innebär omedelbar fara för människors liv eller som ger upphov till irreversibla skador. Svaveldioxid är ett mycket toxiskt ämne och fortsättningsvis beaktas konsekvenser av en olycka med svaveldioxid. Vindhastighet över 4 m/s betecknas i denna analys som hög och vindhastighet lägre än 4 m/s betecknas som låg. A.3.3 Händelseträd med sannolikheter Datum:

29 Figur 16. Händelseträd med sannolikheter för RID-S klass 2. A.4. Brandfarliga vätskor Brandfarliga vätskor omfattar exempelvis bensin, E85, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel etc. De flesta transporter av farligt gods utgörs av brandfarliga vätskor. A.4.1 Händelseträd med sannolikheter Datum:

30 Figur 17. Händelseträd med sannolikheter för RID-S klass 3. A.5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider RID-S klass 5 är indelad i två riskgrupper; oxiderande ämnen och organiska peroxider. A.5.1 Oxiderande ämnen Oxiderande ämnen är brandbefrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen, samt i vissa fall detonera (12). Ett vanligt förekommande ämne är ammoniumnitrat (AN) som ingår i många gödningsmedel. Ammoniumnitrat kan i samband med vissa omständigheter sönderfalla explosivt genom detonation. Detta kan ske genom ett brandförlopp där ämnet är inneslutet och värms upp under tryckuppbyggnad, eller om det blandas med organiskt material (17). Baserat på uppgifter från Yara i Köping (18) och FOI (19) kan en detonation uppstå om ammoniumnitrat blandas med ett flytande organiskt material såsom diesel, bensin, vegetabiliska oljor, eller om ett annat explosivämne detonerar i eller i kontakt med ammoniumnitratmassan. För att en blandning mellan ammoniumnitrat och organiskt material ska detonera krävs en homogen blandning samt tillförsel av tillräckligt stor energi. Natriumklorat är ett annat oxiderande ämne som har liknande egenskaper (20). A.5.2 Organiska peroxider Organiska peroxider karakteriseras av föreningar med instabila peroxidbindningar. Till följd av den kemiska strukturen är organiska peroxider mycket reaktiva, och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Sönderfallet kan initieras av så väl värme och friktion som kontakt med främmande ämne (16). I de fall peroxiden är innesluten i behållare kan explosion med tryckvåg och splitter uppstå, men detta gäller endast för en av de sex typer av ämnen som finns i riskgruppen. De övriga fem typerna av ämnen bedöms inte kunna leda till ett explosionsartat förlopp. A.5.3 Transporterade mängder och representativt ämne Enligt rekommendationer från Holländska myndigheter (21), bedöms ammoniumnitrat vara ett representativt ämne för hela RID-S klass 5. Det är ett av de oxiderande ämnen som har störst oxiderande effekt och som transporteras mest frekvent och i störst mängd. Datum:

31 A.5.4 Händelseträd med sannolikheter Figur 18. Händelseträd med sannolikheter för RID-S klass 5. Datum:

32 Bilaga B. Konsekvensberäkningar järnvägsolycka Tabell 4 visar samtliga identifierade scenarier som kan ge upphov till konsekvenser i form av omkomna. Kriterier och avstånd för respektive scenario presenteras i följande textavsnitt för respektive RID-S klass. Tabell 4. Samtliga scenarier som kan ge upphov till dödliga konsekvenser. RID-S Klass Scenario 1 Liten explosion Mellanstor explosion Stor explosion 2 BLEVE Liten jetflamma Gasmolnsexplosion Mellanstor jetflamma Stor jetflamma Litet läckage låg vindstyrka Litet läckage hög vindstyrka Mellanstort läckage låg vindstyrka Mellanstort läckage hög vindstyrka Stort läckage låg vindstyrka Stort läckage hög vindstyrka 3 Liten pölbrand Mellanstor pölbrand Stor pölbrand 5 Explosion Brand B.1. Persontäthet I samhällsriskberäkningar uppskattas hur många personer som kan antas uppehålla sig i området kring vägen, vilket gjorts genom att ansätta en persontäthet per kvadratkilometer. Persontätheten i Uppsala är 2880 personer/km 2 enligt Statistiska Centralbyrån (22). Eftersom det aktuella området främst innehåller handel och industrier antas en persontäthet på 2000 personer/km 2 dagtid och 500 personer/km 2 nattetid. Det antas att 10 timmar om dygnet räknas som dag och resten som natt. Grundantagandet är att personer uppehåller sig jämnt utspridda över hela ytan. Detta antagande är grovt, och i aktuellt fall utgör cirka 40 meter ett befolkningsfritt avstånd från järnvägen. Därför subtraheras personantalet inom detta område från resultatet för varje olycksscenario i samhällsrisken. Datum:

33 Hur stort detta avstånd är anges i respektive undersökt alternativ. För individrisken är detta avstånd oväsentligt, eftersom riskmåttet anger hur stor frekvensen är att en fiktiv person som uppehåller sig på ett givet avstånd under ett års tid omkommer. B.2. Mekanisk skada vid urspårning I samband med urspårningar antas dödlig påverkan uppstå på alla människor som befinner sig inom det avstånd på vilket tåget hamnar. B.3. Uppskattade konsekvenser för olyckor med farligt gods Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt gods-klasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för de scenarier som beskrivs i bilaga A. Litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar är exempel på olika metoder som har använts. Följande kriterier för bedömning av konsekvensområde där personer antas omkomma har använts: Explosion: Gränsen för direkt dödliga skador går vid 180 kpa tryck. Giftig gas: Gränsvärde för dödliga skador (LC 50 ) för klor är 250 ppm. Värmestrålning: Nivåer över 15 kw/m 2 orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering. Vid bedömning av antalet omkomna har personantalet enligt avsnitt B.1 använts, tillsammans med konsekvensavsnitten i detta avsnitt för de olika ämnena. Tabell 5. Konsekvensavstånd för olika scenarier vid olycka med farligt gods. Scenario Konsekvensavstånd (meter) Explosiva ämnen, 25 ton 250 Explosiva ämnen,100 kg 25 BLEVE 200 Jetflamma, punktering 18 Jetflamma, stort hål 91 Gasmoln, punktering 50 Gasmoln, stort hål 50 Punktering giftig gas, svag vind 2 m /s 38 Punktering giftig gas, stark vind 8 m/s 34 Stort hål giftig gas, svag vind 2m/s 755 Stort hål giftig gas, stark vind 8 m/s 880 Liten pölbrand 17 Stor pölbrand 23 Explosion oxiderande ämnen 25 ton 250 Datum:

34 Brand oxiderande ämnen 23 B.4. RID-S klass 1 Explosiva ämnen Den påverkan som kan uppkomma på människor till följd av tryckvågor kan delas in i direkta och indirekta skador. Vanliga direkta skador är spräckt trumhinna eller lungskador. De indirekta skadorna kan uppstå antingen då människor kastas iväg av explosionen (tertiära), eller då föremål (splitter) kastas mot människor (sekundära) (23). Sannolikheten för en individ att träffas av splitter är låg, och antalet omkomna till följd av splitterverkan bedöms därför bli litet. Sammantaget bedöms riskbidraget från splitterverkan vara försumbart. Vad gäller trycknivåer, och de direkta skador som de ger upphov till, går gränsen för lungskador vid omkring 70 kpa och direkt dödliga skador kan uppkomma vid 180 kpa (9). B.5. RID-S klass 2 Gaser En viktig faktor för spridningen av en gas vid ett läckage är påverkan av vinden, både för scenarier med brandfarliga och giftiga gaser. De huvudsakliga konsekvenserna uppkommer i vindriktningen från utsläppet. Eftersom konsekvenserna drabbar ett mindre område reduceras frekvensen för respektive scenario med hänsyn till vilken ungefärlig spridningsvinkel som konsekvensområdet får. Samtliga vindriktningar antas ha samma sannolikhet, vilket innebär att konsekvensområdets utbredning har samma sannolikhet i alla riktningar från läckaget. B.5.1 Brandfarliga gaser Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brandfarlig gas (gasol) uppskattas det grovt att samtliga transporter utgörs av tankbilar, och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Programvaran Spridning Luft har används för spridningsberäkningarna. Tabell 6. Framräknad läckagestorlek för gasol. Läckagestorlek Massflöde, Q [kg/s] Läckagestorlek, diameter [cm] Litet 17,9 0,32 0,08 Mellanstort 0,9 1,03 0,83 Stort 0,09 4,56 16,37 Läckagestorlek, area [cm 2 ] Vid beräkningarna har följande antaganden gjorts: Gasen antas vara propan (gasol). Hålet antas vara intryckt utifrån. En jetflamma antas vara horisontell. B BLEVE Konsekvenserna av en BLEVE beräknas enligt exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor (9). Antagen mängd gasol är satt till 25 ton i en lastbil. Avståndet inom vilket man antas omkomma är beräknat till 170 m. Datum:

35 B Jetflamma En jetflamma kan uppstå om ett utsläpp av en brännbar gas antänds och förbränns direkt i anslutning till själva läckaget. En mycket kraftig stående flamma uppstår då när gasen trycks ut från kärlet. Konsekvenserna av en jetflamma har beräknats utifrån exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, där flammans längd och bredd beräknas. Beräkningsgång i Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis (24) används sedan för att beräkna ett riskavstånd dit 50 % antas få dödliga skador av strålningen inom tiden t = 10 s. För frekvensreducering med hänsyn till att en jetflammas konsekvensområde inte är cirkulärt används en metod med en representativ del av en cirkel, enligt Figur 17. Figur 17. Förhållandet mellan konsekvensområde och en representativ del av en cirkel för frekvensreducering i samband med jetflamma. B Gasmolnsexplosion En gasmolnsexplosion kan uppstå vid en fördröjd antändning av en utsläppt gasmassa som hunnit sprida sig och inte längre befinner sig under tryck. Konsekvensområdet beror på hur gasen sprids i omgivningen, vilket i sin tur beror på en mängd faktorer som vind, stabilitetsförhållanden, hinder, utströmmande flöde och densitet, med mera. Vid en antändning förbränns hela den gasvolym som befinner sig inom brännbarhetsområdet. I det fysiska område där detta sker blir konsekvenserna mycket allvarliga med dödliga förhållanden. Utanför detta område förväntas dock konsekvenserna bli lindriga, men strålningspåverkan kan uppkomma. Programvaran Spridning Luft används för spridningsberäkningarna där avståndet till halva den undre brännbarhetsgränsen beräknas. Detta avstånd beräknas är för att på ett konservativt sätt ta hänsyn till strålningspåverkan, som kan ske även utanför den gasvolym som förbränns. Gasmolnsexplosionen beräknas utifrån ett stort läckage. Beräknat konsekvensområde approximeras med en cirkelsektor. B.5.2 Giftiga gaser Spridningsberäkningar har gjorts i programmet Spridning Luft. Följande indata har använts: Tankbil med 24 ton svaveldioxid, omgivningstemperatur 15 C, packningsläckage eller hål på tank, tät skog/stad (ytråhet 1m), stabilitetsklass B. För låg vindstyrka används vindhastigheten 2 m/s och för hög vindstyrka 6 m/s. Konsekvensområdet approximeras sedan med en cirkelsektor. B.6. ADR-S klass 3 För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser för omgivningen kan uppkomma när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt till följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m2. Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den Datum:

36 strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad. De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska har för olycka på väg antagits till 50 m2 (litet), 200 m2 (mellanstort) respektive 400 m2 (stort). All brandfarlig vätska (bensin, diesel och E85) antas i beräkningarna utgöras av bensin, vilket bedöms vara konservativt. B.7. ADR-S klass 5 Två typer av olycksscenarier med påverkan på omgivningen har identifierats i samband med olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider: Explosion och brand. B.7.1 Explosion Konsekvenserna av en explosion i en last med ammoniumnitrat beror till stor del på mängden som deltar i explosionen. I de flesta fall kan man anta att det är tillgången på organiskt material (exempelvis fordonsbränsle) som är den begränsande faktorn. En normal lastbil antas medföra 400 liter diesel i tanken, vilket leder till att en ammoniumnitrat/dieselblandning kan bildas, som motsvarar upp till 4,1 ton trotyl. Utifrån detta används sedan 4,1 ton trotyl som dimensionerande explosion för dessa scenarier, med samma beräkningsmetod som används för explosioner i klass 1. Resultaten visar att personer i omgivningen omkommer inom drygt 30 meter, medan byggnader skadas inom drygt 120 meter. B.7.2 Brand En brand som inkluderar ämnen i ADR-S klass 5 är mycket intensiv, eftersom dessa ämnen är brandunderstödjande. Grovt antas en sådan brand motsvara en stor pölbrand så som den beaktas inom ADR-S klass 3 ovan. Konsekvensavståndet blir därmed 30 meter. Datum: