Brister blir till styrka

Transkript

1 Läsliv 2013 #4 att Det ska vara enkelt läsa EN TIDSKRIFT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER 5 boktips för unga och vuxna Toppstudenten David Silva: Brister blir till styrka TEMA TEKNIK: ANDERS NÄKNE OM NYA TALTIDNINGEN I EN MOBIL NÄRA DIG!

2 INTRO Sätt igång och läs pojkar! 16 8 vill läsa om action, fantasy, sport och hobby och de vill Pojkar ha böcker med pojkar i huvudrollen. Det hävdar Karin Taube, professor emerita vid Umeå universitet, som forskar om läsning hos barn och unga. Men då så, sätt igång och läs pojkar! Tyvärr är det ju inte så lätt att vända negativa trender. Läsförmågan hos svenska pojkar minskar igen enligt PISA-undersökningen som presenterades den 3 december. Hur vänder man trenden? Enligt Karin Taube måste man bland annat ha fler manliga läsande förebilder för att nå ut till pojkar. Även Johanna Lindbäck, nybliven läsambassadör är inne på samma linje. På oktoberkonferensen Så tråkigt får jag aldrig om att nå dem som inte läser uppmanar hon skolbibliotekarier In i lärarrummet och ge er på männen. Läs mer om henne på sidan 12. Och vi på MTM vill påminna om att det finns olika sätt att läsa på, med fingrar, öron och ögon! Alla är lika bra! Lena Boqvist redaktör Läsförmågan hos svenska pojkar minskar igen. 4 INNEHÅLL DECEMBER 3 Nytt från MTM 4 Tema teknik: Nya taltidningen passar Anders 7 5 frågor till Anna Fahlbeck, årets Amyprisvinnare 8 Porträtt av David Silva: Ta reda på dina brister 11 Barn & ungdom: Lästips 12 Barn & ungdom: Ny läsambassadör 13 Barn & ungdom: Tävling! 14 Nyheter i korthet 16 Utblick världen: Bibliotek med anor satsar på tillgänglighet 19 Tidsfördriv 20 Boktipset: Dåtid, samtid, framtid 12 Läsliv ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier. Citera oss gärna men ange källa. December 2013 nr 4. Utgivning: 4 nr/år. Nästa nummer kommer ut i mars Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Lena Boqvist, lena.boqvist@mtm.se. Grafisk form: Oktavilla. Layout: Marita Forsberg. Redaktion: Eva Bäckwall, Carina Gerdin, Anna Gustafsson Chen, Linda Jerrewing Strömberg, Jenny Nilsson, Anne Stigell. Tryck: Tabergs tryckeri. Adress: MTM, Box 5113, Johanneshov. Kostnadsfri prenumeration: Registrera dig via lasliv@mtm.se. Finns som tryckt version, taltidning samt på mtm.se. Telefon: (vx). Internet: ISSN: Omslagsfoto: Marita Forsberg. 2 LÄSLIV Dessa symboler finner du vid vissa boktitlar, symbolerna anger vilka format böcker kan erbjudas i via legimus.se T TALBOK P PUNKTSKRIFTSBOK, ELLER ÄR UNDER PRODUKTION

3 Den självklara rätten att kunna läsa med ögon, öron och händer ska ligga som grund i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Då kan vi alla delta på lika villkor i samhällsdebatten och i kulturlivet. Roland Esaiasson, generaldirektör MTM Nedladdning i appen försenad Du som längtar efter att kunna ladda ner talböcker direkt i appen Legimus får tyvärr vänta till i början av nästa år. Anledningen till förseningen är bland annat att uppgraderingen till ios7 påverkar vissa tekniska lösningar samt att MTM vill ha en större grupp användare som testar appen ordentligt. Så in i Norden bättre MTM:s myndighetschef Roland Esaiasson träffade sina chefskollegor från övriga norden i slutet av oktober 2013 i S:t Petersburg. Vi i de nordiska länderna samarbetar allt mer kring tillgängliga medier, konstaterar Roland Esaiasson. På så vis kan vi tillsammans göra saker enklare och snabbare för alla användare. Här är exempel på några områden: l Användarundersökningar l Marknadsföring l Utbyte av talbokstitlar l Taktila bilderböcker för barn l Upphandlingar av tekniska tjänster l Utveckling av infrastruktur inom it och teknik Lättläst + MTM Lättläst + MTM = En bättre helhet! Lättlästutredningen är på remiss till den 10 januari. I den föreslås att Centrum för lättläst ska bli en del av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. MTM är positiv till sammanslagningen. Du kan läsa MTM:s hela remissvar på mtm.se. För personer med funktionsnedsättning är det ett stort och välkommet steg när Betänkandet av Lättlästutredningen föreslår en kraftsamling av samhällets resurser för anpassningen av tillgängliga medier. Under ett liv förändras våra behov över tid, därför är det viktigt att inte särskilja olika produkter och tjänster utan utgå från det personliga behovet. Samspelet mellan information i olika former, som lättläst, talbok, punktskrift eller teckenspråk, gör skillnad för möjligheten till delaktighet i samhället.?vilken bok vill du tipsa om som julklapp i år? Erik Soukkan, riskanalytiker, 41 år, Enskede: Jag har själv precis börjat läsa Han är tillbaka av Timus Vermes. En skruvad satir om Hitler som dyker upp i dagens Berlin. Tror det kan vara en tankeväckande julklapp. Sofia Rydholt, receptionist, 26 år Stockholm: Jaghar läst Lucy Dillons böcker och tror hennes nyutkomna Och så levde de lyckliga är en perfekt feelgoodroman att läsa i soffan i jul. Julio Cesar Gallindo, 46 år, städare, Farsta Jag tipsar gärna om tidigare nobelpristagaren Mario Vargas Llosa. Alla hans böcker är bra, ett förslag är Det gröna huset. Christina Ståhl, 48 år, vaktmästare, Haninge: Det måste bli någon av delarna i Margit Sandemos bokserie Isfolket! Jag har läst hela serien på 47 böcker och tycker det är en bra blandning av spänning och fantasi i en levande sagovärld. NYTT FRÅN MTM LÄSLIV

4 TEMA TEKNIK Navigerar. Anders Näkne är flitig taltidningsläsare. Valfriheten att välja vad man vill lyssna på och enkelheten när man navigerar är stora fördelar, berättar Anders. 4 LÄSLIV

5 Landets 100 inlästa dagstidningar går igenom ett teknikskifte som beräknas vara klart i oktober Anders Näkne i Linköping är en av de taltidningsläsare som numera lyssnar på sin dagstidning i mobilen. TEXT LENA BOQVIST FOTO STAFFAN GUSTAVSSON TEMA TEKNIK Nya taltidningen passar Anders Anders Näkne i Linköping får sedan några veckor tillbaka hela sin lokala dagstidning Östgöta Correspondenten uppläst av talsyntes i sin vanliga smartphone. Tidigare var det en redaktör som gjorde ett urval ur den tryckta tidningen och läste in sent på kvällen. Sedan sändes tidningen via en radiofrekvens till en Adelaspelare som Anders hade lånat av prenumerationsavdelningen. Hur fungerar den nya taltidningen? Den fungerar mycket bra, säger Anders Näkne. Visst var det lite rörigt att komma igång men det gick relativt snabbt att lära sig, några dagar, säger han och fingrar på sin mobil som ligger på matbordet. Bakom förändringen står regeringen som gav uppdraget till Myndigheten för tillgängliga medier, Taltidningsnämnden och Post- och telestyrelsen att utreda och utveckla taltidningarna på bästa sätt för prenumeranterna. I Sverige finns runt hundra dagstidningar Jag kan själv välja vad jag vill lyssna på. tillgängliga för personer med läsnedsättning och till och med oktober 2014 pågår teknikskiftet på dessa tidningar. I samband med detta blir prenumeranterna erbjudna en annan spelare med internetuppkoppling, men de kan också läsa i mobilen med hjälp av en app som heter Legimus. Anders Näkne har valt att läsa sin tidning enbart i mobilen. Jag ser bara fördelar, jag kan själv välja vad jag vill lyssna på, det är lättare att navigera än på förra spelaren. Och så har jag tillgång till tidningen i en telefon som jag alltid har med mig. Anders Näkne, 57 år, är projektledare på TDC som levererar tele- och datorlösningar. Han har en synnedsättning som heter RP och är en näthinnesjukdom. Den kom smygande för år sedan och eskalerade snabbt som han uttrycker det. I dag ser han ljusskillnader och kan uppfatta text vid goda ljusförhållanden. Hur viktigt är det med taltidning för dig? Jätteviktigt! Framförallt de lokala nyheterna är viktiga. Riksnyheter får man ju ändå på något sätt. Och det är trevligt att få tag på nyheterna på morgonen - som förr. Det var en tid jag inte hade tidning efter synförändringen... sen fick jag nys om att den kanske fanns inläst och ringde upp dem. Taltidningen 2.0 I dag finns ett hundratal dagstidningar tillgängliga för personer med läsnedsättning. Mellan augusti 2013 och oktober 2014 pågår ett teknikskifte på dessa tidningar där de gamla taltidningsspelarna byts ut mot nya. Tidningarna lånar ut spelare direkt till prenumeranterna och hjälper också till med installation. Det är också möjligt att övergå helt till att läsa i sin smartphone via appen Legimus. LÄSLIV

6 TEMA TEKNIK Mobil taltidning. Anders Näkne läser den nya taltidningen i mobilen. På så vis har han alltid med sig tidningen. Läsvänligt. Anders Näkne är positiv till de nya funktioner som nya taltidningen för med sig. Bland annat går taltidningen att ladda ner till telefonen och läsa utan uppkoppling mot internet. Jag är så van att lyssna på talsyntes så för mig är det inget konstigt. Vad tycker du om förändringen från mänsklig inläsning till talsyntes? Det var bättre med en människa men jag tycker att det är tillräckligt bra med talsyntesen eftersom det är ett stort plus att få hela tidningen. Jag är så van att lyssna på talsyntes så för mig är det inget konstigt. Måste jag hitta någon nackdel med förändringen är det att knapparna man trycker på är lite små. Och man kanske inte kan läsa om man hamnar i en miljö där man inte har internet? Läsliv tar Ida Löfman och Amanda Idberg som arbetar med taltidningsutvecklingen på MTM till hjälp för att svara på frågan. Jo, man kan ladda ner en tidning till telefonen och lyssna på den utan att vara uppkopplad mot internet, berättar Ida. Är Anders unik som har valt bort spelaren? Ja, Anders är en av få prenumeranter som valt bort spelaren helt och hållet. Däremot får vi nu in fler och fler prenumeranter som gärna vill kombinera utrustningslösningar, alltså både ha spelare och app. Enligt Ida och Amanda har många taltidningsläsare länge efterfrågat möjligheten att få hela tidningen som taltidning och är glada att den nu finns. Samtidigt är det en stor förändring som sker och som vid alla stora teknikförändringar kommer några användare att känna oro att det ska vara för svårt att lära sig den nya tekniken. Har ni något tips till taltidningsläsare? Kom ihåg att du alltid kan höra av dig till Taltidningshjälpen, telefonnummer , om du behöver hjälp! Du kan till exempel boka återbesök om spelaren krånglar, eller meddela om talsyntesen uttalar något ord fel, säger Amanda. Det går också bra att mejla till taltidningshjalpen@ polarprint.se. l 6 LÄSLIV

7 5frågor till 5 FRÅGOR Anna Fahlbeck, årets Amyprisvinnare som gillar ungdomsböcker och är en hejare på att sprida kunskap om tillgänglig litteratur. Hon sadlade om från nationalekonom till tillgänglighetsbibliotekarie tack vare sonens dyslexi. TEXT OCH FOTO LENA BOQVIST Vad gjorde du 2013 för att förtjäna Amypriset? Jag hittade på event kring tillgängliga medier. Vi har infört Språkpillerdagen som ska firas i samband med europeiska logopeddagen, en bokmässa kring lättläst och sagostund med tecken som stöd. Äppeldagen då äppelhyllans medier är i fokus och alla får äppelkaka. Jag bjuder in lärare till kurser om talböcker och tjänsten Egen nedladdning. Och jag bjuder in syncentralen, barnhabiliteringen och andra förmedlare. Jag besöker även dem för att se hur de jobbar. Har du tips till andra bibliotek som vill bli tillgängligare? Framförallt att bygga nätverk utanför biblioteket med förmedlare som jobbar med personer med funktionsnedsättning. Titta på hur kommunen är organiserad och leta efter personer som jobbar med just dessa frågor och kontakta dem! Varför arbetar du med tillgänglig litteratur? Min son har dyslexi, och när jag fick det beskedet visste jag knappt vad det var. Boktips: Stanna, bli kvar är sista delen i Per Nilssons serie om Pim-Pim och ängeln Extra. Om vänskap och om att växa. Jag gick då till Linköpings stadsbibliotek och nämnde det och fick ett väldigt fint bemötande. Det fick mig att sadla om från nationalekonom och jag började plugga till bibliotekarie. Jag bytte siffror till bokstäver. Vad är det bästa med jobbet? Det bästa är alla besökare och biblioteksanvändare jag stöter på: barn med läsnedsättning som jag handleder i Egen nedladdning, förmedlare, lärare, pedagoger, behandlingspersonal, logopeder. Alla är så måna om personer med funktionsnedsättning. Man känner sig otroligt uppskattad av användarna! Vad tror du händer nu? Jag hoppas att jag blir inbjuden på fler konferenser och studiedagar för att prata om vad jag gör. En sak jag också önskar är att ledningen på mitt bibliotek beslutar att tillgängliga medier ska flytta fram sina positioner på biblioteket och bli mer synliga. Och att jag får mer tid att jobba med den tillgängliga verksamheten. l Bytte siffror mot bokstäver Namn: Anna Fahlbeck Ålder: 52 år Bor: Linköping Aktuell: Amyprisvinnare 2013 Yrke: Tillgänglighetsbibliotekarie Läser helst: Ungdomsböcker Senast lästa bok: Stanna, bli kvar av Per Nilsson och Eldbärare av Anders Björkelid AMYPRISET Anna Fahlbeck fick Amypriset på Bok- och biblioteksmässan 2013 av MTM. Priset på kr delas ut årligen till en person eller organisation som arbetat föredömligt med tillgängliga medier. LÄSLIV

8 PORTRÄTT David Silva Ålder: 31 år Bor: Hornstull i Stockholm Utbildning: Master i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet Gör helst: Umgås med kompisar, pratar om politik och forskning. Älskar baseboll och dansar salsa. Aktuell: Ska presentera en forskningsartikel i Finland och hålla i en föreläsning på KTH om studieteknik 8 LÄSLIV

9 Jag läser långsamt, jag har svårt med koncentrationen och jag måste vara jätteförberedd. Med hjälp av de här bristerna utvecklade jag en studieteknik som passar mig, säger David Silva, 31 år, i Stockholm. PORTRÄTT TEXT LENA BOQVIST FOTO MARITA FORSBERG Davids tips till pluggsugna dyslektiker: Ta reda på dina brister Ivåras gick David Silva ut data- och systemvetenskapsprogrammet vid Stockholms universitet med högsta betyg. Nu försöker David förverkliga sin dröm att bli forskare och han är på god väg. I somras skrev han en forskningsartikel som han ska presentera i Finland inom kort. Dessutom ska han föreläsa om sin studieteknik på Kungliga tekniska högskolan, KTH, på uppdrag av en lärare som liksom David har dyslexi. Jag läser kapitlen före lektionerna. Vad har du för studieteknik? Jag kom fram till att jag måste fråga läraren om att få anteckningar, slides, i god tid innan lektionen så jag hinner förbereda mig, kanske 2 3 veckor innan. Sen läser jag dem noga och skriver ner frågor på sådant jag inte förstår. Jag skriver ut slidsen med rader på sidorna så att jag kan göra anteckningar. På lektionen stryker jag under det som läraren pratar om och applicerar lärarens budskap på något jag känner till. Jag läser kapitlen före lektionerna och lärde mig skumläsa och leta efter det viktiga i texten eftersom jag inte hann läsa allt. Efter lektionen har jag som tradition att alltid gå igenom anteckningarna igen. Det är så jag gör under kursens gång. David har med sig en dator till vårt möte och visar hur hans anteckningar och Davids boktips: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. T P Alkemisten av Paulo Coelho. T P LÄSLIV

10 PORTRÄTT Det rullar på. David har siktet inställt på en framtid med undervisning och forskning. Tankekarta. David använder sig av så kallade mindmaps när han pluggar. Det viktigaste i texten lägger han in i ett nätverk där färger fungerar som koder. Här är en detaljbild ur en av Davids mindmaps. förberedelser kan se ut. Det är som vackra konstverk. Han har gjort färgglada mindmaps i olika färger där han plockat ut det väsentligaste i texten. Trots några kämpiga år på gymnasiet tvekade inte David att söka in till universitetet. Vi har en stark tradition inom min familj att studera. Jag älskar universitetslivet och skulle vilja jobba med undervisning eller forskning på ett universitet eller en högskola, säger David. Han började på universitet 2004, men det var kämpigt för honom att hänga med i studierna. Året därpå gjorde han ett test som visade att han har dyslexi. Jag fick ett intyg som jag kunde visa vid tentor för att få extra tid eftersom det går så långsamt för mig att läsa igenom en text. Och så var det en kvinna på biblioteket som berättade att man kunde få böcker inlästa så då började jag använda dem. Vad har du för erfarenhet av talböcker? Jag läste mycket talböcker i datorn. De spelade en stor roll när jag började plugga och hade långa litteraturlistor och mycket text att läsa. Det gjorde att jag kunde hålla samma fart som de andra. Men jag la väldigt många timmar på läsning. Jag saktade ner farten för att förstå. Men talböckerna gjorde i varje fall att jag inte gav upp så det har betytt jättemycket för mig. Det är synd att jag inte har använt talböcker mer på slutet. Jag har inte gett det en chans nu. Om jag pluggar igen får jag testa att kombinera det med min nya studieteknik.l Mind maps Så tråkigt får jag aldrig rapport från konferens MTM och Centrum för lättläst höll i Stockholm den 24 oktober en konferensen Så tråkigt får jag aldrig om att nå dem som inte läser. Just denna dag var det även FN-dagen, och riksdagen klubbade samma dag den nya bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, uppmärksammade detta i sitt framförande. Han betonade att lagen har fått en utökat användarperspektiv och att biblioteken ska vara tillgängliga för alla, även dem med funktionsnedsättning. Ett annat uppskattat inslag var Karin Taube, professor emerita vid Umeå Universitet. Hon talade om att både avkodning och förståelse behövs för att skapa goda läsare. Vidare konstaterade hon att läsförmågan i Sverige enligt senaste PISA-undersökningen minskar, framförallt hos pojkarna. Enligt henne möter pojkar för få läsande manliga förebilder. Johanna Lindbäck, läsambassadör skrev under på att det behövs fler manliga förebilder när det gäller läsning, inte minst i skolorna. Andra föreläsare under dagen var MTM:s barnbibliotekarie Jenny Nilsson som berättade om en undersökning om barns syn på talböcker, som vi tidigare nämnt i Läsliv. Rapporten Talande böcker och läsande barn finns att beställa på MTM:s webbplats. Årets bästa lättlästa bibliotek presenterade sig också: Värnamo stadsbibliotek och Polhemsskolan i Gävle. 10 LÄSLIV

11 Nu är det jul igen Sagor och historier är kul. Passa på i jul! TEXT JENNY NILSSON Kaninerna i Ulf Starks Jul i Stora Skogen har ingen aning om att det snart är jul. Men på en övergiven gård i utkanten av Stora Skogen bor det en vresig ensam tomte. En blåsig dag far hans röda luva iväg och kaninerna Nina och Kain hittar den. Det visar sig att även en vresig tomte kan föra med sig julstämning till kaninernas håla. T P Tora och hennes lillebror Sam har mycket att göra inför julen i Önskelistan av Åsa Karsin. Tora skriver en lång önskelista. Även gosehunden Muffi önskar sig något av tomten: en studsboll och en tomteluva. Sam vill helst ha en pulka. Tora vill gärna bli lucia också. Men fröken har bestämt att bara en kan vara lucia. T I Kerstin Gavanders Vinterkarusellen tränar Sanna och klassen inför sexornas julspel. Sanna tycker att det är spännande, men hon oroar sig för jullovet då bästisen Liv reser iväg till Egypten. Vad ska Sanna göra då? Men jullovet blir mycket bättre än hon trott när hon får jobb i en blomsterhandel. T P Tonåringen Greg Heffley är som vanligt ett nervvrak tiden före jul. Om han gör ett misstag så kommer han inte att få något värdefullt från tomten, med tanke på vad han redan hunnit göra under året. Greg träffar du i Mannys manöver, som är en del i Jeff Kinneys serie Dagbok för alla mina fans. T P I Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan är det jul i New York. Lily brukar älska julen, men nu ser den ut att bli ensam och tråkig. För att muntra upp henne placerar hennes bror en röd anteckningsbok mellan några böcker i en bokaffär. Anteckningsboken innehåller en utmaning till den som hittar boken. T OMSLAGSFOTO: STEFAN TELL; FOTO OCH ILLUSTRATION: MOOMIN CHARACTERSTM Födelsedagskalas i Mumindalen 2014 skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år. Hennes älskade böcker om mumintrollen, och alla de andra fantastiska figurerna i Mumindalen, finns förstås även som talböcker och punktskriftsböcker. Den första boken om mumintrollen, Kometen kommer finns i en nyare inläsning som talbok med text. Under året kommer fler av böckerna i fulltext med nya inläsningar. Många av titlarna finns även som talböcker på finska. Vem ska trösta Knyttet? finns som taktil bilderbok och Den farliga resan som punktskriftsbok med några fina collagebilder som bland annat föreställer Hemulen. T P Nu finns tre nygamla broschyrer för föräldrar och lärare Hitta till talböckerna ger en orientering kring vad talböcker är, hur de är utformade och hur barnen får tag på dem. Hitta till punktskriften ger liknande information om punktskriftsböcker men informerar också om den särskilda service MTM har för barn med synnedsättning. Taktila bilderböcker beskriver hur böckerna är utformade och hur de kan användas. Alla tre broschyrerna kan beställas via ett beställningsformulär på MTM:s webbplats, mtm.se. BARN & UNGDOM LÄSLIV

12 BARN & UNGDOM Sveriges nya läsambassadör sedan september heter Johanna Lindbäck. Hon är också gymnasielärare och författare till många ungdomsböcker som älskas av både tonåringar och vuxna. TEXT LENA BOQVIST FOTO JONAS HALLQVIST GRATTIS Johanna Lindbäck ny läsambassadör! Vad betyder uppdraget för dig? Det betyder mycket! Och det känns bra att under två år få jobba hårt med den här frågan som jag verkligen tycker är superviktig. Kan man inte läsa tillräckligt bra när man går ut grundskolan så kommer det att bli svårt för en. Det är mycket större än att bara inte gilla böcker alltså. Vad vill du bidra med? Förhoppningsvis att skapa lite debatt och fokus på dessa frågor, och att dela med mig av min lärarerfarenhet samt erfarenhet som författare som besökt en massa högstadieskolor. Har du fått något råd från Johan Unenge, förre läsambassadören? Att säga nej! Man inte hinner allt, man bör välja vad man ska lägga krutet på. Hur peppar man barn som inte gillar att läsa? För det första genom att se till att de KAN läsa. Det är ju inget kul om det går knackigt. Har man väl knäckt koden så tycker jag skolan och läraren ska satsa på böcker som är roliga att jobba med. Man ska välja sina böcker med omsorg alltså om man är lärare, se till att det inte bara är läsning för sakens skull utan ha lite mer tanke bakom klassens val. Har du erfarenhet/kunskap av läsnedsättning och tillgängliga medier? Nej, inte så mycket. Jag har ju haft flera elever som haft lite läs- och skrivsvårigheter, men min erfarenhet är inte stor. Har du boktips till barn som behöver komma i gång med läsning eller tips till deras föräldrar? Då tipsar jag om min sajt bokhora.se. Den vimlar av tips. l Läsambassadören Statens kulturråd utser läsambassadören via en expertjury med representanter för litteratur- och biblioteksbranschen. Jobbet går till en verksam författare eller illustratör som ska arbeta för att främja barns läslust. Uppdraget är tvåårigt. Namn: Johanna Lindbäck Ålder: 41 år Bor: Stockholm. Yrke: Författare och bloggare, samt gymnasielärare i perioder. Böcker i urval: Som om jag frågat T P, Välkommen hem T P, En liten chock T. 12 LÄSLIV

13 ILLUSTRATION: ENRIQUE FERNÁNDEZ, ORDBILD.SE Den glädjelösa ön För första gången har MTM låtit producera en tecknad serie som talbok med text. Det är den spanska serieskaparen Enrique Fernández album Den glädjelösa ön som är först ut. Den handlar om en man som kommer till en ö. En liten, envis flicka söker kontakt med honom. På ön har några varelser stulit glädjen från öborna. Det är en serie främst för lite äldre barn och för ungdomar. Serien har fått pris i tävlingen International Manga Award. Inläsningen är gjord som skönlitteratur för seende och återger endast den text som finns i varje ruta och innehåller inga ljudeffekter eller bildbeskrivningar. Tecknade serier läses bäst med läsprogrammet Amis i datorn, men kan även läsas med appen Legimus i mobiltelefon och på läsplatta. T MTM hoppas kunna göra fler tecknade serier tillgängliga som talbok med text framöver. MTM tar därför gärna emot synpunkter på hur läsarna tycker att Den glädjelösa ön fungerar som talbok, skicka synpunkter till jenny.nilsson@mtm.se. Tävling!... se då krypa tomtar fram ur vrårna... Räkna tomtar som gömmer sig i tidningen! Du som läser Läsliv som taltidning får vara uppmärksam på en liten julbjällra. Första till tredje pris är 2 biobiljetter. Vi lottar vinnarna bland de rätta svaren och meddelar per post. E-posta, senast den 13 januari 2014, ditt namn och kontaktuppgifter samt hur många tomtar/ bjällerklang som du har räknat ihop till lasliv@mtm.se. Nya taktila bilderböcker Prinsen och önskestenen Nu finns Helena Davidsson Neppelbergs fina saga som taktil bilderbok. Prinsen i berättelsen känner sig ensam och med hjälp av en önskesten drömmer han sig tillbaka till sommaren. Prinsen och önskestenen är den första av MTM:s taktila bilderböcker som innehåller tecken som stöd. Längst ned på varje uppslag illustreras betydelsebärande ord i texten som ritade tecken. Glestryckt punktskrift med parallell text i storstil. Bilder och formgivning är av Annica Norberg. P Första formerna Första formerna är en ny taktil bilderbok som på ett lekfullt sätt presenterar de fem formerna fyrkant, cirkel, triangel, rektangel och stjärna. Glestryckt punktskrift med parallell text i storstil. Bilder och formgivning av Eva Eriksson. Originalbokens författare heter Felicity Brooks. P TIPSA OSS! Har du förslag på vad vi borde skriva om? Vi tar gärna emot tips. E-posta: lasliv@mtm.se. BARN & UNGDOM LÄSLIV

14 NYHETER I KORTHET Bästa lättlästa biblioteken 2013 Stadsbiblioteket i Värnamo och skolbiblioteket på Polhemsskolan i Gävle delar i år priset Bästa lättlästa bibliotek. För femte året i rad delar Centrum för lättläst ut priset till bibliotek som på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram den lättlästa litteraturen, lättlästa tidningar och lättläst samhällsinformation. Vinnarna får dela på kronor att använda till läsfrämjande aktiviteter. Vi är det första skolbiblioteket som får priset så det är jätteroligt, säger Sara Gagge, bibliotekarie på Polhemsskolan. När jag bokpratar i klasserna har jag alltid med lättläst och talböcker på de böcker jag tipsar om. Vi bränner jättemycket talböcker, avslutar Sara Gagge. NYA TRYCKSAKER Under hösten har MTM tagit fram nya trycksaker. Låna och läs en talbok innehåller information för den som inte vet så mycket om talböcker. Lyssna på kurslitteraturen riktar sig till studerande på högskolor och universitet. Beställ materialet från MTM:s webbplats, mtm.se, eller ladda ner som pdf. 10 år! Daisykonferens och 10-årsjubileum! Svenska Daisykonsortiet och MTM anordnade en praktfull jubileumskonferens den november. Temat var Tillgängligt! Tillgång till information som en fundamental rättighet. Omkring 130 personer samlades i Stockholm för att fira det svenska konsortiets tioåriga existens. Dagen till ära fanns föreläsare från hela världen, bland annat Stephen King från Storbritannien, president i det internationella Daisy-konsortiet. Han hyllade MTM och svenskarna som förändrat världen genom att uppfinna och utveckla Daisy. Kjell Hansson, en av grundarna och fd ställföreträdande myndighetschef på MTM, gav en historisk exposé över Daisys utveckling. Och Michael Wright, generaldirektör på danska Nota delade med sig av sina fantastiska användarundersökningar. Konferensen avslutades med årsmöte för Svenska Daisykonsortiets medlemmar. Konferensen videofilmades och går att ta del av på SDK:s webbplats daisy.mtm.se. Förlängning och uppgradering av låntagarkonton Alla låntagarkonton för Egen nedladdning är giltiga i två år och måste sedan uppdateras av biblioteket för att låntagarna ska kunna fortsätta att ladda ner. Berörda låntagarna kommer under hösten att få en påminnelse per e-post i god tid innan giltighetstiden går ut och uppmanas att vända sig till sitt bibliotek. Detta gäller även låntagare som fyller 18 år. Deras konton måste uppgraderas till ett låntagarkonto för vuxna. Information om hur man gör för att uppgradera konton finns på webbplatsen legimus.se januari äger konferensen Framtidens bibliotek Trender och utveckling rum i Stockholm. Huvudrubrikerna är Folkbibliotek, Skolbibliotek och Bibliotekschef. Och det kommer att hållas parallella föreläsningar för att du ska kunna välja föreläsningar efter just dina behov. Bakom arrangemanget står Conductive. 14 LÄSLIV

15 FOTO: SHAPTON Nobelt författartips: Alice Munro Årets Nobelpristagare i litteratur är kanadensiska Alice Munro, den samtida novellkonstens mästare enligt Svenska Akademien. Munro var ju redan en mycket populär författare och MTM har hela fjorton av hennes böcker inlästa, på både svenska och engelska. Flera punktskriftsversioner är också under produktion. Inte oväntat ligger Alice Munros verk i tät följd på nedladdningstoppen. Novellen har varit lite styvmoderligt behandlad av svenska förlag som ansett att novellsamlingar är svåra att sälja, men nu verkar den vara på uppgång. Kanske just för att det korta formatet gör den perfekt att läsa på väg till jobbet eller när man får en stund över till exempel under julstöket. Bibliotekslag i takt med tiden Sverige har fått en ny bibliotekslag. Den gamla bibliotekslagen var från 1996 och den snabba utvecklingen på biblioteksområdet har gjort att det nu är dags för förnyelse. Exakt hur den nya lagen kommer att påverka bibliotekens arbete med tillgängliga medier återstår att se. Lagtexten är litet annorlunda formulerad än i den gamla versionen och lyfter bland annat fram bibliotekens skyldighet att inte bara erbjuda litteratur utan också de tekniska hjälpmedel som låntagare med funktionsnedsättning behöver för att kunna ta del av information. Populär. Med händelser i vardagliga miljöer har Alice Munro erövrat många läsare. I Brinnande livet återfinns allt som utmärker Alice Munro: smärtan, värmen, kärleken och förmågan att skildra de ögonblick som får hela livet att ta en ny vändning. Ur MTM:s arkiv Nedladdningstoppen De mest nedladdade talböckerna i oktober Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson T P Brinnande livet av Alice Munro T P P P Den sanna historien om Pinocchios näsa av Leif G.W. Persson T P Mellan rött och svart av Jan Guillou T P Handen (ett fall för Wallander) av Henning Mankell T P Lyckliga gatan av Liza Marklund T För mycket lycka av Alice Munro T P P Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman T P Tiggarflickan av Alice Munro T En man som heter Ove av Fredrik Backman T P Talbok till kaffet Bernhard och Albertina Söderkvist i sitt vardagsrum i slutet på 1950-talet. På bordet tronar den nya norska Tandbergspelaren och talboken på öppna spolar. Kaffebrickan fullbordar bilden av en trevlig och avkopplande lässtund! NYHETER I KORTHET LÄSLIV

16 UTBLICK VÄRLDEN Korrekturläsning pågår. Volontärer kontrollerar digitaliserad text som ska läsas med punktskriftsdisplay. 16 LÄSLIV

17 National Taiwan Library ligger i Taiwans huvudstad Taipei. Här samsas anor och rik historik med kurser i dator- och internetanvändning. Punktskriftsböcker i digital form, en ökande skara låntagare av talböcker och information till allmänheten är ytterligare steg på vägen mot ett tillgängligare samhälle. TEXT OCH FOTO ANNA GUSTAFSSON CHEN UTBLICK VÄRLDEN Taiwan: Bibliotek med anor satsar på tillgänglighet Taiwan är en ö med komplicerad historia. Från 1500-talet och framåt har den varit både portugisisk, holländsk och japansk koloni, men också periodvis styrts av den kinesiska Qingdynastin och haft korta perioder av självstyre. Efter andra världskriget överlämnades ön till Republiken Kina och blev så småningom tillflyktsort för den republikanska regeringen under Chiang Kai-shek, när det kinesiska kommunistpartiet tog över styret på fastlandet och grundade Folkrepubliken Kina. Taiwans historia gör sig även påmind när man besöker avdelningen för service till personer med synnedsättning på National Taiwan Library, i södra delen av huvudstaden Taipei. Taiwanbiblioteket har gamla anor och grundades för nästan hundra år sedan, då med namnet Kejserliga Taiwan- biblioteket. Biblioteket fungerar i dag som provinsen Taiwans huvudbibliotek. Avdelningen för service till personer med synnedsättning är inte lika gammal. Den öppnade 1975 och då var biblioteket det första offentliga bibliotek i Taiwan som vände sig till personer med läsnedsättning och erbjöd böcker på punktskrift. Numera finns det flera bibliotek som särskilt riktar sig till blinda och ett antal ideella organisationer samt universitet arbetar med inläsning, utbildning och stöd till personer med läsnedsättning. Men National Taiwan Library är fortfarande ett av de största. Biblioteket har även storstilsböcker och talböcker i samlingarna, men till skillnad från MTM:s samlingar är de bara till för personer med synnedsättning eller blindhet och för att bli låntagare måste man kunna visa upp någon form av intyg LÄSLIV

18 UTBLICK VÄRLDEN Gammalt och nytt. Till vänster en av bibliotekets många kassettböcker; till höger utsikt från högbanestation i mångmiljonstaden Taipei. på sin funktionsnedsättning. Fru Liao, den bibliotekarie som visar mig runt i lokalerna, berättar att man för närvarande har ungefär 2000 inskrivna låntagare, från åtta år och uppåt. Med tanke på att Taiwan har drygt 23 miljoner invånare är det inte särskilt mycket. När jag besöker biblioteket är det ganska tomt i de välutrustade rummen. De flesta besökarna brukar dyka upp på helgerna och loven, eftersom det är då de har tid att resa in till Taipei. Den här dagen pågår istället korrekturläsning av böcker som är tänkta att läsas med punktskriftsdisplay. En i personalen läser den digitala texten högt medan hennes blinda kollega kontrollerar punkskriften via sitt tangentbord. Produktion av punktskriftsböcker och talböcker är en av bibliotekets huvuduppgifter. Samlingen innehåller drygt punktskriftstitlar i fysisk form och mer än kassettböcker, men bara knappt 3000 talböcker i För att bli låntagare måste man kunna visa upp någon form av intyg. Daisyformat. Sedan ett antal år tillbaka kan man som låntagare få sina punktskriftsböcker och talböcker hemskickade, ungefär på samma sätt som i Sverige. Dock är utlåningen begränsad till två punktskriftsböcker och två talböcker i taget, och talböckerna har en lånetid på bara två veckor. Biblioteket har sedan länge satsat på att göra både bibliotekskatalogen och böckerna tillgängliga via internet. Talböckerna går än så länge inte att ladda ner utan måste lånas på cd eller kassett, men databasen innehåller drygt 7000 punktskriftsböcker i digital form som låntagarna själva kan ladda ner och läsa via punktskriftsdisplay. Man ordnar också välbesökta kurser i dator- och internetanvändning för låntagarna och avdelningen är uppdelad så att det finns datorplatser för både informationssökning, för läsning och för studier. Biblioteket producerar dessutom information om punktskrift och har till exempel lagt upp en informationssida om punktskrift på sin webbplats där man bland annat förklarar hur kinesiska fonetiska tecken skrivs och där det finns övningar för den som vill lära sig att läsa punktskrift med ögonen.l Kinesiska Det blir mer och mer populärt att studera kinesiska på högskolan eller till och med gymnasiet. Om du är intresserad av språket har MTM fyra läroböcker och ett lexikon som du kan ladda ner och lyssna på som talböcker. Vill du läsa inläst kinesisk skönlitteratur kan du också låna ljudböcker via till exempel Internationella biblioteket i Stockholm. 18 LÄSLIV

19 BIT FÖR BIT FILMAD BOK 5 POÄNG 4 POÄNG 3 POÄNG 2 POÄNG 1 POÄNG Denna skräckbok utspelar sig bland annat i Israel, Sydkorea och USA. Boken kom ut Hur mycket kan du om litteratur? Testa dig själv eller tävla mot andra! Läs en ledtråd i taget och svara när du tror att du kan. Rätt svar finns under frågorna. Författaren är son till Mel Brooks. Filmen hade premiär i Sverige 2013 och visades i 3D-format. Huvudrollen görs av Brad Pitt. Och den innehåller en hel del zombies TIDSFÖRDRIV LITTERÄRT HUS Har en bärande huvudroll i romanen. Förekommer i en skräckroman från Den tidigare vaktmästaren dödade sin familj innan han själv tog livet av sig. Jack, Danny och Wendy flyttar in över vintern för att ta hand om hotellet. Romanen där hotellet är med har filmatiserats av Stanley Kubrick LITTERÄR PERSON EN FÖRFATTARE ETT LITTERÄRT PRIS Välkänd person i en av Charles Dickens romaner. Född i Luleå delades priset ut för första gången. Karaktären är baserad på en verklig person, Ikey Solomon. Har skrivit en bok tillsammans med Lisa Bjärbo. Priset kan vinnas av organisationer vann Banco del libro. Han umgås med den kriminelle Bill Sikes och hans flickvän, den prostituerade Nancy. Debuterade 2007 med En liten chock. Har främst skrivit ungdomsböcker. Men främst författare har fått priset, till exempel Maurice Sendak och Sonya Hartnett. Han är ledare för en tjuvliga bestående av barn och blir hängd för sina brott. Skriver på bloggen Bokhora. Juryn utses av Statens kulturråd. Han är antagonisten i romanen Oliver Twist. Efterträder Johan Unenge på posten som Läsambassadör. Delas ut till minne av Astrid Lindgren vann Isol. FRÅGOR: SOFIA GYDEMO OCH HELENA LINGMERT Rätt svar: Filmad bok: Världskrig Z (World War Z) av Max Brooks. Litterärt hus: Overlook Hotel (ur Varsel av Stephen King samt filmen The Shining). Litterär person: Fagin (ur Oliver Twist av Charles Dickens). En författare: Johanna Lindbäck. Ett litterärt pris: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Emelie Wedhäll ritar serier om livets berg- och dalbanor. LÄSLIV

20 Box Johanneshov B ENSKEDE 1 Portot betalt Port payé P3 BOKTIPS Crossover, YA-litteratur, unga vuxna-böcker. Kärt barn har många namn. Vi tipsar om fem favoriter. TEXT SOFIA GYDEMO Dåtid, samtid, framtid Divergent av Veronica Roth Chicago i en dystopisk framtid. Människorna är uppdelade i fem olika falanger där deras bästa egenskaper tas tillvara. Vid 16-års ålder genomgår alla ett test för att se vilken falang man passar i. Beatrice upptäcker till sin fasa att hon är divergent, det vill säga att hon inte hör till någon falang. Hennes liv tar nu en oväntad vändning och äventyret kan börja i denna första del i en planerad trilogi. T Gul utanpå av Patrik Lundberg Adopterade Patrik söker sina rötter i Korea. Det blir flera kulturkrockar och för honom omvälvande upplevelser. En rak självbiografi där författaren inte väjer för att skriva om det svåra, eller om det som är pinsamt. T P Innan jag dör av Jenny Downham Sextonåriga Tessa är sjuk i leukemi och har ett halvår kvar att leva. Hon bestämmer sig för att göra en lista på allt hon ska hinna göra innan hon dör. Det blir några omtumlande månader tillsammans med en splittrad familj och vänner med massor av egna problem. En på samma gång sorglig, omskakande och rolig bok. T P Boktjuven av Marcus Zusak Här är Döden berättare. Berättelsen börjar under andra världskriget Liesel är 10 år och stora delar av boken kretsar kring henne och hennes upplevelser under några turbulenta år. Böcker och ordets makt har en stor betydelse för människorna i boken. T Jag, En av David Levithan En har ingen egen kropp utan uppstår varje dag i en ny människa. Det innebär att En måste tackla just den personens liv och känslor med de egna känslorna gömda. Livet flyter på bra till den dag En blir kär. Intressant och fängslande om frågor kring vad som egentligen gör en människa. T P FLER TIPS PÅ BÖCKER FÖR UNGA OCH VUXNA: Kiffe, kiffe imorgon av Faïza Guène T Komma över av Ingrid Olsson T P Pojkarna av Jessica Schiefauer T Fans av Fredrik Strage T Amatka av Karin Tidbeck T Ännu fler tips finns på mediawebben Legimus, legimus.se