Länge har serologi med hemagglutination
|
|
- Johanna Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordiskt referenslaboratorium för genomisk blodgruppstypning finns i Lund AV ÅSA HELLBERG, ANNIKA HULT, MARTIN L OLSSON, OCH ELISABETH SJÖBERG WESTER, BLODCENTRALEN SKÅNE, UNIVERSITETSSJUKHUSET, LUND Länge har serologi med hemagglutination varit den gällande blodgrupperingsmetodiken. Nu är även genteknik tillgänglig och i Lund finns det Nordiska referenslaboratoriet för genomisk blodgruppstypning. I analyssortimentet finns metoder för att detektera de arvsanlag som ger upphov till kliniskt viktiga blodgrupper. Laboratoriet är det första i sitt slag som ackrediterats av SWEDAC. Drygt 90 blodcentraler Vid Sveriges drygt 90 blodcentraler används hemagglutination för att detektera blodgruppsantigen och -antikroppar. Detta sker i dag på nästan samma sätt som på tidigt 1900-tal då Karl Landsteiner, upptäckaren av ABO-systemet, blandade blod från sig själv och sina kolleger i provrör för att se vad som skedde. Nästan 30 blodgruppssystem Blodgrupper bärs av molekyler (proteiner, glykoproteiner, glykolipider) på erytrocytens yta. Ett flertal av dessa molekyler förekommer även på andra cellslag, t.ex. ABO-systemets kolhydratstrukturer som finns på många olika typer av kroppens celler. För att en molekyl ska klassificeras som blodgrupp krävs att den ärvs och förkommer i olika varianter, samt att minst en människa har bildat antikroppar mot ett antigen på molekylen i fråga. Utvecklingen från Karl Landsteiners tid har lett till att idag är 29 olika blodgruppssystem kända. Inom varje system finns olika varianter. Se Figur 1. ABO-systemet är det viktigaste ur klinisk synvinkel då s.k. naturliga antikroppar (anti-a och anti-b) förekommer. Andra viktiga system är t.ex. Rh, Kell, Duffy och Kidd. Blodgruppssystemen har ofta fått sina namn efter upptäckaren eller den patient där upptäckten gjordes. Varje individ har sin unika uppsättning av blodgruppsmolekyler och har ärvt gener för dessa av båda föräldrarna. Varierande frekvens av en viss blodgruppsvariant förekommer i olika populationer, t.ex. blodgrupp A som förekommer i 43% hos vita, 27% hos svarta, 28% hos asiater och i 0% hos latinamerikanska indianer. Med kännedom om detta kan blodgruppering användas för rättsmedicinska och antropologiska studier. Idag är såväl molekyl, gen som i många fall funktion välkänd för flertalet blodgruppssystem och International Society of Blood Transfusion har utarbetat standardiserad numrering och benämning av dessa. Se Figur 2. Blodgruppsantikroppar bildas efter immunisering Förutom ABO-antikropparna kan ytterligare antikroppar bildas p.g.a. transfusion, transplantation och/eller graviditet av den individ som exponeras för en blodgruppsmolekyl som han/hon själv saknar. Antikropparna kan ge upphov till hemolys vid ny transfusion eller hemolytisk sjukdom hos nyfödda (HDN). Den mest välkända orsaken till blodgruppsantikroppar är när en RhD negativ, blivande mamma bildar antikroppar mot sitt RhD positiva foster, som har ärvt sitt RhD-status från pappan. Två serologiska analyser före transfusion Prov 1: ABO och RhD-bestämning utförs både på blodgivare och patient. På givaren sker det i samband med anmälan inför blodgivning och upprepas därefter varje gång en påse blod lämnas. Prov på patienten tas t.ex. i samband med att han/hon sätts på väntelista inför operation. Prov 2: Inför transfusion tas ett nytt prov på patienten. En enkel bekräftelse av blodgrupperingen utförs för att kontrollera patientens identitet. Dessutom utreds om patienten har bildat några blodgruppsantikroppar sedan föregående analys. Testerytrocyter Till skillnad från testreagens som köps från kommersiella fabrikanter, erhålls testerytrocyter till serologin från speciellt utvalda blodgivare. För att kunna detektera blodgruppsantikroppar på ett säkert sätt krävs testerytrocyter från blodgivare av blodgrupp O samt med vissa antigen i homozygot uppsättning. Hur urvalet ska ske regleras via Handbok för Blodcentraler som ges ut av Svensk förening för transfusionsmedicin. Figur 1. Skiss över erytrocyt med olika typer av blodgruppsmolekyler. 6 LABORATORIET 3/2004
2 FENOTYP GENOTYP Vilka blodgruppsmolekyler finns på erytrocytens yta? Frågeställning Vilka blodgruppsgener finns i genomet? Hemagglutination Metod Polymerase Chain Reaction Erytrocyter Viktiga celler i provet Kärnförande celler Erytrocyterna tvättas med koksaltlösning och späds till lämplig koncentration Cellpreparation DNA prepareras fram ur cellkärnan och späds till lämplig koncentration Analys Antikroppar och erytrocyter blandas i ett rör som inkuberas och/eller centrifugeras DNA, primers, nukleotider och DNApolymerasenzym blandas i ett provrör. Mångfaldigande av DNA-sekvens sker via cykliska temperaturförändringar. Positiv reaktion Avläsning Kontrollband Antikroppen har bundit till sitt antigen och erytrocyterna bildar synliga agglutinat. Specifika band Negativ reaktion Positiv reaktion Negativ reaktion Elektrofores på agarosgel. Om sökt DNA-sekvens har mångfaldigats syns detta som ett band då agarosgelen belyses med UV-ljus. Jämförelse mellan fenotypning med hemagglutination och genotypning med PCR-teknik. LABORATORIET 3/2004 7
3 Nr Namn Symbol Gen Alleler# Kromosom Molekyl Funktion 001 ABO ABO ABO A, B, O 9q q34.2 Kolhydrat Okänd 002 MNS MNS GYPA M, N, S, s 4q28 -q31 Glykokonjugat* Okänd GYPB GYPE 004 Rh RH RHD RHD 1p p34 Protein Transport RHCE RHCe, RHcE RHCE, RHce 006 Kell KEL KEL K, k 7q33 Glykoprotein Enzym 008 Duffy FY FY FYA, FYB 1q22 - q23 Glykoprotein Kemokinreceptor 009 Kidd JK JK JKA, JKB 18q q11.2 Glykoprotein Transport 0014 Dombrock DO DO DOA, DOB 12p p12.1 Glykoprotein Okänd Figur 2. Ett urval blodgruppssystem, baserat på de analyser som utförs vid laboratoriet för blodgruppsgenomisk typning. # Endast vanligt förekommande alleler anges. * Glykokonjugat = kolhydrat i glykolipid eller glykoprotein. Utredning av oklarheter Om oklarheter som s.k. svaga blodgruppsvarianter eller antikroppar mot blodgrupper upptäcks, sker en utredning för att förklara fyndet. Fram till för c:a 10 år sedan användes enbart serologi med hemagglutinationsmetodik, men numera finns även molekylärbiologisk metodik att tillgå. Dock används oftast metoderna i kombination då det är en stor fördel att kunna koppla resultat från genotypning med serologi. Blodcentralen Skåne & Avd. för Transfusionsmedicin Vid Lunds Universitet finns Avdelningen för tranfusionsmedicin där forskning bedrivs inom projektet Målmolekyler och skyddsmekanismer vid blodgruppsrelaterad hemolys Genetiska och funktionella studier. Forskningsgruppen som leds av docent Martin L Olsson består f.n. av ytterligare åtta personer: en docent i medicinsk kemi, en post-doc och sex doktorander, varav två läkare och fyra biomedicinska analytiker. Gruppens medlemmar är dessutom verksamma inom Blodcentralen Skåne. Vägen mellan forskning och klinik är därmed mycket kort, i själva verket är mycket av forskningsverksamheten lokaliserad inom Blodcentralens lokaler. För att kvalitetssäkra den kliniskt diagnostiska verksamheten i samma modell som vid övriga Blodcentralen Skåne granskades denna av SWEDAC hösten Flertalet metoder baseras på den egna gruppens forskning. I de fall andra publicerade metoder används har dessa speciellt utprövats, ofta som kandidat- eller magisterprojekt i samverkan med de biomedicinska analytikerutbildningarna vid Lunds Universitet eller Malmö Högskola. När används blodgruppsgenomisk typning? Vanliga indikationer är: bestämning av fosterblodgrupp (foster till immuniserad, gravid kvinna). oberoende analys vid oklara resultat t.ex. vid ABO- eller Rh-gruppering. alternativ till fenotypning om patienten har fått blod (s.k. transfusionsblandbild) eller är positiv med direkt agglutinationsteknik (DAT). bekräftelse av homozygoti, hos: - givare av testerytrocyter, - den blivande pappan för att bedöma risken att fostret kommer att ärva antigenet som mamman är immuniserad mot. Prover från hela världen Vid nordiskt överläkarmöte 2001 utsågs den kliniska verksamheten till Nordiskt referenslaboratorium, men prov anländer även från andra delar av världen. Rutinmässigt tas venprov i rör med EDTA-tillsats. Ur detta kan man utvinna erytrocyter och blodgruppsantikroppar till serologisk analys, men även DNA till genetisk analys. För analys av DNA kan även annat provmaterial användas under förutsättning att det innehåller kärnförande celler. För att fastställa fosterblodgrupp kan provtagning ske från navelsträng, moderkaka eller fostervatten. En speciell remiss är utformad för att säkerställa att all information av vikt medföljer provmaterialet. I denna anges bl.a. typ av provmaterial, patientens etniska tillhörighet och tidigare serologiska resultat. Den kliniskt diagnostiska verksamheten sköts av biomedicinska analytiker från Blodcentralens laboratorium med behörighet att utföra och tolka analyserna. Efter en första svarsformulering i datorsystemet granskas detta av biomedicinsk analytiker med högre behörighet och slutgiltigt godkännande sker av läkare. Blodgruppsgenomisk typning med PCR-teknik I mitten av 1980-talet publicerades Polymerase Chain Reaction (PCR) som kom att revolutionera molekylärbiologin. PCR är en snabb, enkel och relativt billig metod som fått snabb spridning från forskning till klinisk diagnostik. Inom flera verksamheter som klinisk kemi, genetik, mikrobiologi och patologi har användandet av PCR-metoder förenklat och förbättrat befintliga analyser. Detta har skapat förutsättningar för nya analystyper med hög känslighet. Inom transfusionsmedicin har utvecklingen framför allt gällt PCR-baserad HLAtypning och virologiska analyser vid testning av blodgivare, medan antalet blodgruppsrelaterade användningsområden har varit relativt få. På senare år har realtids-pcr, en mycket känslig metod, börjat användas inom transfusionsmedicinen. Med denna kan fritt foster-dna i den gravida kvinnans plasma detekteras. Det innebär att den minimala halten foster-dna kan skiljas från mammans, under förutsättning att de båda har olika varianter av den undersökta genen. Detektion av fritt foster-dna i mammans plasma är under utprövning i Lund enligt den metod som används vid Internationella Referenslaboratoriet (IBGRL) i Bristol U.K. Under 2004 kommer bestämning av RHc och RHD att kunna erbjudas som klinisk analys. Analyssortimentet i Lund Vid rutinanalys används flera principer för att säkerställa resultatet: flera positioner inom varje gen undersöks. 8 LABORATORIET 3/2004
4 Lis Nertsberg är en av de biomedicinska analytiker som har behörighet att utföra blodgruppsgenomisk typning. och /eller kombinationer av metoder så som PCR-ASP och PCR-RFLP utförs. Prover som inte går att lösa inom klinisk rutin går ofta vidare till t.ex. sekvensbestämning för att finna orsaken till det avvikande resultatet. ABO-systemet av ABO utförs för att kunna fastställa patientens blodgrupp då serologisk analys gett oklara resultat. Ofta rör det sig om förvärvade eller ärftliga varianter med svagare uttryck som benämns A- eller B-undergrupper. Dessa kan vara svåra, tidsödande eller omöjliga att definiera via serologin. Exempel på förvärvade ABO-fenotyper är svagt A-uttryck vid blodsjukdom eller förvärvat B-antigen vid exempelvis sepsis då bakterieenzymer kan omvandla A-antigen till B. RH-systemet RH-systemet består av två gener: RHD som avgör RhD positiv/negativ fenotyp och RHCE som ger upphov till antigenen C, E, c och e. Den i vår population vanligaste orsaken till RhD negativ fenotyp är total avsaknad av RHD. I vissa andra populationer förekommer en inaktiv, tyst RHD-gen som kallas RHD-pseudogenen. RH-typning innebär flera analyser där olika varianter (normalt, partiellt och svagt uttryck) av D- och CE-alleler inklusive RHD-pseudo kan detekteras. Det är även möjligt att fastställa om RHD-genen finns i enkel eller dubbel uppsättning (zygositetsanalys), något som inte kan avgöras serologiskt. FY-systemet FY-typning utförs vanligen på provmaterial från foster eller från en transfunderad patient men även typning av testerytrocyter utförs. Med typningen kan svagt uttryckande eller tysta varianter av FY, som kan medföra falskt negativa resultat i serologin, detekteras. Detta minskar risken för att testerytrocyter felaktigt tolkas som homozygoter avseende antigenen Fya och Fyb. KEL-systemet Typning av foster tillsammans med blivande mamma och pappa är den vanligaste orsaken till KEL-typning. PATIENTFALL: Flicka född -92 med β-thalassemia major utreddes första gången i juli Flickan är flykting och multitransfunderad i hemlandet. Transfusionsbehovet är ca en enhet erytrocytkoncentrat var 14:e dag. Misstänkta blodgruppsantikroppar av typ: anti-jka, anti-k. Oklara reaktioner, transfusionsblandbild med anti-a. DAT-positiv. ABO : A/O1 RHCE : RHCe/cE FY : FYA/B JK : JKB/B ABO-gruppen kunde fastställas. Rhoch Fy-antikroppar kunde uteslutas och anti-jka verifierades. Sammantaget identifierades blodgrupp och blodgruppsantikroppar, vilket ger enklare selektion av blodenheter. LABORATORIET 3/2004 9
5 Antikroppar riktade mot KEL-glykoproteinet kan av okända skäl orsaka uttalad hämning av erytropoesen i kombination med hemolys vilket ger upphov till en särskilt fruktad form av HDN med utebliven retikulocytos. Anti-K och Rhantikropparna anti-d och anti-c är de som oftast ger upphov till kliniskt betydelsefull immunisering. JK- och MNS- systemet Analys av JK-genen och genen som styr uttyck av Ss-antigenen (GYPB) görs i ORDLISTA Agglutinat Alleler DAT Fenotyp Genotyp Heterozygoti HDN Homozygoti HLA PCR PCR-ASP PCR-RFLP Primer LÄS MER Erytrocyter sammanbundna av antikroppar Olika varianter av samma gen Direkt agglutinationstest Det som uttrycks av arvsanlagen Individens arvsanlag Enkel uppsättning av en viss allel Hemolytisk sjukdom hos nyfödda Dubbel uppsättning av viss allel Human Leukocyte Antigen Polymerase Chain Reaction PCR med allel-specifik primer PCR följd av klyvning med restriktionsenzym Kort, syntetisk DNA-sträng Vad? Webb-adress Innehåll Blodlänken hemsida för Analyssortiment Blodcentralen Skåne Provtagningsanvisningar Remisser Avd. för transfusionsmedicin Forskningsverksamhet hemsida FÖRFATTARNA: första hand på transfunderade patienter där fenotypen inte kan bestämmas. Inom JK kan även ovanliga tysta varianter fastställas. DO-systemet Reagens för serologisk typning av Dombrock är en bristvara. Därför kan genotypning vara ett alternativ vid analys av såväl patientprov som testerytrocyter. Kvinna född - 52, tidigare ej transfunderad. ABO-fenotyp: AB, men med svaga, blandbildsliknande reaktioner med anti-b. ABO-antikroppar: Serumgrupperingen var positiv mot B-testerytrocyter och negativ mot A-testerytrocyter. ABO : A/B En mutation som tidigare associerats med en svag B-subgrupp detekterades i B-genen. ABO-gruppen kunde fastställas och rekommendationer inför transfusion utfärdas. Kvinna född -73, gravid (v. 28), ett barn sedan tidigare + två missfall. Modern: K fenotyp K- k+ Antikropp: Barnafadern: K fenotyp K+ k+ Anti-K. Antikroppstiter 16. Modern KEL k / k Foster KEL K / k Risken för hemolytisk/anemisk sjukdom hos fostret kunde bekräftas, vilket vid behov kan motivera invasiva åtgärder som provtagning eller transfusion via navelsträngen (något som kan undvikas om barnet är antigen-negativt). Åsa Hellberg doktorand med projektet: Molekylärgenetiska orsaker till P/GLOB-relaterade blodgruppsfenotyper Annika Hult, Laboratoriet med ansvarsområde PCR Martin L. Olsson, Överläkare, Stf. Verksamhetschef, Docent Elisabeth Sjöberg Wester, Universitetsadjunkt, doktorand med projektet: Biokemiska och genetiska blodgruppsstudier av s.k. null-fenotyper 10 LABORATORIET 3/2004
Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner
Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer
Läs merScreening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska
Läs merRegelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN
TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk
Läs merKOMPENDIUM I TRANSFUSIONS- MEDICIN 2011
KOMPENDIUM I TRANSFUSIONS- MEDICIN 2011 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 2 Sida: Historik 3 Regelverk 4 Blodgrupper & blodgruppsantikroppar 5 ABO-systemet 6 Rh-systemet
Läs merPositiv direkt antiglobulintest (DAT)
Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin
Läs merMultitransfunderade patienter orsaker och typningsstrategier. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Multitransfunderade patienter orsaker och typningsstrategier Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Nordiskt referenslaboratorium för genomisk blodgruppstyping
Läs merUtfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
1(5) Första besöket på MVC; Endast vid tidigare känd immunisering görs blodgruppering med antikroppsundersökning. Graviditetsvecka 25; Antikroppsundersökning på alla. Graviditetsvecka 35; Antikroppsundersökning
Läs merPatientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören
Läs merHandbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?
Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på? Jill R. Storry, Ph.D. Processansvarig, Blodgruppsimmunologi Delprocess blodgruppsserologi Inst. för Laboratorimedicin Avd. för hematologi och
Läs meranvändarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion
Läs merAnalys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik för blodgrupps- eller könsbestämning
sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik för blodgrupps- eller könsbestämning sbu alert-rapport nr 2011-07 2011-11-16
Läs merBlodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen
Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika
Läs merRegionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Läs merKompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!
Läs merTransfusionsöverförd bakterieinfektion
Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum
Läs merKAPITEL 7 BLODGRUPPERING
KAPITEL 7 BLODGRUPPERING Grundversion 3.0 utgiven 2010-03-01 Revision av Kap. 7, version 3.1 Version Datum Avsnitt Ändringar Ansvarig 3.1 2014-01-21 Nytt avsnitt 10 Tillägg av nytt avsnitt: 10 GENOMISK
Läs merGenomisk typning inom transfusionsmedicin igår, idag och imorgon
Genomisk typning inom transfusionsmedicin igår, idag och imorgon Åsa Hellberg, PhD, BMA Processledare Blodgruppsgenomisk typning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Nordic Reference
Läs merScreening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner. Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset
Screening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset ARG-rapport december 2015 SFOG PerinatalARG BLF Neonatalsek.onen SFTM Svensk
Läs merValidering av metod för IgG eller IgM bestämning hos anti-m immuniserade gravida kvinnor
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning laboratoriemedicin Kurs: BMLV C, Biomedicinska laboratorievetenskap,
Läs merHur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.
1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.
Läs merNytt nationellt screening- och vårdprogram för erytrocytimmunisering
Nytt nationellt screening- och vårdprogram för erytrocytimmunisering Eleonor Tiblad, Centrum för Fostermedicin, Kvinnokliniken Agneta Wikman, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Karolinska universitetssjukhuset
Läs merFaktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia
Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn
Läs merTransfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod
Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)
Läs merJämförelse mellan rör- och gelkortsteknik för fenotypning av blodgivare
Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Jämförelse mellan rör- och gelkortsteknik för fenotypning av blodgivare Kim Stamer Huvudområde: Biomedicinsk laboratorievetenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2010:BL12
Läs merAnvändarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter
Användarmöte Stockholm November 2012 Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Spädningslösningar till ID-systemet ID-Diluent-1 Enzymlösning, Bromelin ID-Diluent-2
Läs merKAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
Läs merTransfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Läs merLaboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör
Läs merBlodgruppsimmuniseringar. under graviditet
Blodgruppsimmuniseringar Utredning, Klinisk hantering Och behandling under graviditet Leif Matthiesen 17 oktober 2008 Leif Matthiesen 1 Case: Anna f. 1977 1996, PN 2000 och 2001, IUFD grav v 21, hydrops
Läs merFetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige
Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige Agneta Wikman överläkare, docent Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin Karolinska Universitets Sjukhuset Stockholm Att diskutera
Läs merVad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Läs merFramtida möjligheter för blodgruppsgenomisk typning. Åsa Hellberg BMA, PhD BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Framtida möjligheter för blodgruppsgenomisk typning Åsa Hellberg BMA, PhD BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Blodgruppssystem Table 1. Blood group systems according to
Läs merAtt ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
Läs mer4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)
Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,
Läs merMolekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi
Läs merMeddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.
Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering
Läs merKAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING
KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING Grundversion 2.0 utgiven 2006-01-30 Förslag till ändringar senast 2006-12-01 till Johanna.Strindberg@karolinska.se HB-kap. 8v2.0-2006.doc 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merKAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
Läs merAnvisningar för Blodcentralen
1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner
Läs merÅrsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg
Läs merSören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län
Konfirmation av HIV och HTLV Sören Andersson Professor, prefekt, överläkare Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län Diagnostiska principer HIV
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merNya blodgruppssystem från patientfall till röda blodkroppsmolekyler
Nya blodgruppssystem från patientfall till röda blodkroppsmolekyler Jill Storry, PhD Processansvarig blodgruppsimmunologi Klinisk Immunologi & Transfusionsmedicin Medicinsk service Region Skåne Lund Linköpingsdagarna
Läs merDiskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merNew strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad
New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska universitetssjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap,
Läs merGraviditetsimmunisering - en klinikers perspektiv
Graviditetsimmunisering t i i i - en klinikers perspektiv Gunilla Ajne Överläkare Kvinnokliniken Överläkare, Kvinnokliniken, Huddinge, KS Patofysiologi maternellt och paternellt erc-ag är olika. Fetala
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merDatum Diarienr: SkaS /2016
Datum 2016-04-05 Diarienr: SkaS 38-2016 Meddelande 5/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom SkaS och
Läs merLandstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009
Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merRutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:
Innehållsansvarig: Emelie Ottosson ( emery1 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus)
Läs merFÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,
1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en
Läs merVad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
Läs merAckrediteringens omfattning
Klinisk immunologi ANA (ak mot kärnantigen) specifik (IgG) Pat pool I - SSA52 Pat pool I - SSA60 Pat pool I - SSB Pat pool I - SM Pat pool I - U1RNP Pat pool I - Scl-70 Pat pool I - Jo-1 Pat pool I - DNA
Läs merInformation och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys
Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig
Läs merAckrediteringens omfattning
Komponent/ Undersökning Klinisk immunologi System Metod/ Mätprincip 1(12) Utrustning Enhet Ort C3d Raketelfores Elfores apparat mg/l C3 Serum Nefelometri Immage 800 g/l C4 C1-inhibitor Serum Raketelfores
Läs merLABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009
Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merLäkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma
Läs merRhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD
Läs merBilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin Detta dokument är en sammanställning av de kursämnen som arbetats fram i två workshoppar under hösten 2013 med en expertgrupp
Läs merKliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet
Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merLabnytt Nr 2, 3 april 2019
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(5) Labnytt Nr 2, 3 april 2019 LABORATORIEMEDICIN PATOLOGI OCH CYTOLOGI AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN... 2 LABMEDICINSKA RÅDET... 2 SÖKVÄG TILL PROVTAGNINGSANVISNINGAR
Läs merLABORATORIEMEDICINSKA KLINIKEN ÖREBRO. Klinisk kemi Mikrobiologi Patologi Transfusionsmedicin Sterilcentral Forskning & Utveckling
LABORATORIEMEDICINSKA KLINIKEN ÖREBRO Klinisk kemi Mikrobiologi Patologi Transfusionsmedicin Sterilcentral Forskning & Utveckling Laboratoriemedicinska kliniken Gemensam klinik sedan den 1 september 2008.
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merScreeningalternativ och risker
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merSVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI ARBETS- OCH REFERENSGRUPP FÖR PERINATOLOGI. Graviditetsimmunisering
SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI ARBETS- OCH REFERENSGRUPP FÖR PERINATOLOGI Graviditetsimmunisering Rapport nr 74 2015 Arbets- och Referensgruppen för Perinatologi Nr 74 2015 Graviditetsimmunisering
Läs merMedicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merDroplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV
Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merHematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT)
1 (5) 2014-12-16 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) Utredning inför hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) Provtagning inför stamcellstransplantation
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merHemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merMedicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merCentrala funktioner på region Öst
Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merKlinisk laboratoriemetodik
DNR LIU-2014-01546 1(6) Klinisk laboratoriemetodik Programkurs 15 hp Clinical Laboratory Methodology 8BMX04 Gäller från: 2017 HT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2010-09-15 Revideringsdatum
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merNytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Läs merKromosom translokationer
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merAnalys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Läs merAtt öppna InterInfo via Cosmic:
InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet
Läs merNeonatal Trombocytopeni
Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker
Läs merDiagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2016
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2016 Skrivningstid 4 timmar. Kortsvarsfrågor ger 2 poäng och essäfrågor 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande diskussionen/genomgången
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merMitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs merFortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET
Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING
Läs mer