stämmobilaga Kallelse till stämma JAK MEDLEMSBANK, Box 216, SKÖVDE

Transkript

1 stämmobilaga APRIL Möt våren i Skövde! Här kommer en inbjudan och ett varmt välkommen till årets ordinarie stämma i JAK Medlemsbank den april. Stämman hålls som vanligt i Skövde. Speciellt för i år är ett förslag från styrelsen som gäller hur förslag och motioner ska behandlas i organisationen. Det är ett helt nytt sätt att tänka kring demokrati och innehåller många olika delar. Vi hoppas på många intressanta demokratidiskussioner, både på stämman och under kommande år. Till årets stämma ligger 11 motioner från medlemmarna som ska beslutas om. Vi ska också välja förtroendevalda för kommande år. Tillsammans samlar vi kraft för en fortsatt god utveckling för vår gemensamma bank, och dess arbete för en rättvis och räntefri ekonomi. Styrelsen föreslår att vi under stämman ska arbeta i utskott med chans att påverka ställningstagandena i samtliga utskott enligt samma metod som förra året. Yvonne Gustafsson på kontoret i Skövde, tfn eller yvonne.gustafsson@jak.se, ger ytterligare upplysningar och tar emot anmälningar. Hoppas att vi ses i Skövde! KarinMalin Ekström, ordförande Kallelse till stämma Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den april 2010 i Kyrkans Hus i Skövde. Kyrkans Hus ligger på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad. Vi har stämman under två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt diskussionspunkter. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 13 i dagordningen. Lördag 24 april Registrering och kaffe/te Årsmötesförhandlingarna börjar Lunch Förhandlingarna fortsätter Arbete i utskott Utskotten tar fika när de själva önskar Utskottets ordförande och sekreterare lämnar utskottets svar till stämmans sekreterare Buffé och samkväm i Kyrkans Hus Söndag 25 april Årsmötesförhandlingarna återupptas Förfriskningar Förhandlingarna fortsätter Förhandlingarna avslutas Anmälan snarast Anmäl er snarast till Yvonne Gustafsson, tfn eller yvonne.gustafsson@jak.se. Anmäl då om ni behöver någon form av teknisk hjälp på stämman. De som anmäler sig till stämman kommer att få ytterligare material per post eller mejl. Resa och logi Alla deltagare i stämman, förutom riksförtroendevalda, personer som ingår i valberedningens förslag, funktionärer i utskotten, samt anställda som beordrats arbeta under stämman, betalar själva sina resor och logikostnader. Logi ersätts upp till ett visst belopp per natt för alla som haft en logikostnad. Reser man långväga kan man behöva två nätters logi. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss. Resan med tåg bör vara beställd senast två dagar efter att kallelsen nått medlemmarna för att utnyttja ev. rabatter. Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original ska vara JAK Medlemsbank tillhanda senast 2 veckor efter stämman. En sammanställning görs då av allas kostnader. Styrelsen beslutar hur mycket av budgeten som ska användas för logi respektive resor. Utbetalning av ersättningar sker i efterskott. Logiförslag: Hotell Majoren, tfn Västerhöjdsgården, tfn , Hotell Skövde, tfn Kostnadsfri övernattning kan ske på golv i närbelägen skola. Meddela om du önskar detta vid anmälan. Systemet för kostnadsutjämning är ett resultat av ett stämmobeslut. Att vi inte nu kan säga hur stort bidrag det blir till varje deltagare beror på att vi inte vet hur många medlemmar som kommer att delta. Fullmakt: 1. Om man inte har möjlighet att närvara, kan man låta sig företrädas av ombud, vilken ska medföra fullmakten i original. Observera att enligt stadgarna har ombudet bara rätt att företräda en annan medlem genom fullmakt. 2. I om med beslut på extrastämman 12 oktober 2008 gäller att varje medlem som fyllt 16 år och fullgjort sin grundinsats har en röst. I de fall förmyndarna för omyndig medlem bedömer att barnet har möjlighet och ansvar att företräda sig själv, kan förmyndarna lämna barnet en fullmakt, som ska medföras i original. För det fall barnet bara har en förmyndare, måste personbevis på barnet uppvisas där det framgår att det bara är en förmyndare. JAK MEDLEMSBANK, Box 216, SKÖVDE Besöksadress: Vasagatan 14 E-POST jak@jak.se Fax Tel Tel tid (fre ) Banktelefonen och Internetbanken är öppen dygnet runt Orsakontoret: JAK Medlemsbank, Box 43, ORSA Besöksadress: Dalagatan 1, Orsa. Tel

2 JAKstämma 2010 Dagordning för JAK Medlemsbanks stämma april Val av mötesordförande och två justeringspersoner, samt val av rösträknare. 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium. 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande. 4. Upprättande av röstlängd. 5. Fastställande av dagordning och Arbetsordning för stämman. 6. Utse valberedningsgrupp. 7. Valberedningens rapport och nomineringar. 8. Styrelsens årsredovisning. 9. Revisorernas berättelse. 10. Fastställande av resultat- och balansräkning. 11. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen. 12. Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslut. A. Styrelsens rapporter B. Etikrådets rapport 13. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. 14. Beslut med anledning av styrelsens propositioner A. Förslag till Reglemente B. Förslag till regler för arvodering av förtroendevalda C. Förslag angående fortsatt arbete med demokratiuppdraget 15. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda. 16. Val av styrelseledamöter och suppleanter för dessa. 17. Val av revisorer och suppleanter för dessa. 18. Val av ledamöter i Etikrådet, varav en sammankal lande. 19. Val av ledamöter i valberedning, varav en sammankallande. 20. Beslut med anledning av inkomna motioner. 21. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 2011 samt fastställande av medlemsavgift för Övriga frågor. Proposition arbetsordning för stämman Styrelsen föreslår att stämman beslutar om följande arbetsordning och instruktioner för stämmans arbete enligt nedanstående samt enligt dokumentet Arbetsordning för stämman, vilket finns att hämta på samt att det finns att beställa från kontoret i Skövde adressuppgifter se sid 1. Arbetsordning för årets stämma Stämman öppnas precis som vanligt på lördagen och dagordningens punkter t.o.m. att bevilja styrelsen ansvarsfrihet klaras av innan behandling av motioner m.m. tar vid. Motioner, propositioner, förslag från valberedning m.m. fördelas mellan de olika utskotten och vid varje utskott finns en ordförande och sekreterare. De bör därför inte vara engagerade i någon av motionerna och/eller propositionerna. Motions- och propositionsbehandlingen är delad i tre delar: 1. Arbete i utskott Stämmodeltagarna väljer vilket utskott de vill tillhöra allt utifrån hur de olika motionerna m.m. är fördelade mellan utskotten. Efter ca 1,5 tim, bör varje utskott ha kommit fram till förslag till yrkanden i de frågor de har att behandla. Dessa skrivs då ner vid respektive utskott. 2. Utbyte av synpunkter, tankar förslag m.m. mellan utskotten Därefter har alla stämmodeltagare möjlighet att vandra runt i de övriga utskotten och ta del av hur resonemanget har gått och vad de har kommit fram till. Har stämmodeltagarna då egna synpunkter på de motioner m.m. som behandlats i andra utskott, kan dessa lämnas till ordförande och sekreterare vid aktuellt utskott. 3. Återsamling i utskotten slutlig behandling av utskottens yrkanden Ursprungliga utskottsdeltagarna återsamlas för en sista finslipning av sina yrkanden, så att samtliga yrkanden kan lämnas in till presidiet senast Presidiet sammanställer och överlämnar till styrelsen omgående, som samman- Valberedningens rapport p 5 i dagordningen p 7 i dagordningen Under verksamhetsåret har vi haft 5 protokollförda möten. Dessa har förlagts till JAKs sommarseminarium i Jämtland, höstseminariet i Eksjö samt till JAKskolor och förtroendemannautbildning i Axvall. Där har vi varit tillgängliga och kunnat träffa och samtala med aktiva medlemmar från hela landet. Vi har även haft telefonmöten och kommunicerat via Internet på JAK Forums valberedningsmapp i FirstClass. En ny arbetsordning för valberedningen har tagits fram och vi har beskrivit vad vi tittar på då vi söker styrelseledamöter, Etikrådsrepresentanter och lekmannarevisorer. Detta finns sammanfattat i en powerpointpresentation, som vi förberett för en delkurs på JAK-skolan. Där har vi även vidareutbildat oss själva. Det största och viktigaste arbetet har varit att intervjua den nuvarande styrelsen och de personer som föreslagits till förtroendeposter. Vi har i nomineringsarbetet försökt hitta en god balans vad avser kompetens i bankfrågor och engagemang och kunskap i JAKs speciella verksamhet. Vi vill ha en spridning då det gäller kön, ålder och geografisk hemvist. Vi har varit observatörer på ett styrelsemöte, och vi har under året haft flera möten tillsammans med Etikrådet och lekmannarevisorerna. Deras arbetsordningar behöver vi känna så väl att vi kan beskriva vad uppdraget innebär för nominerade kandidater till de olika posterna. Finansinspektionen har fått meddelande om vilka nomineringar vi gör till styrelsen, och vi måste se till att vi följer de lagparagrafer som är aktuella för medlemsbanker. Vi har även lagt en budget för valberedningen för nästa år, samt diskuterat arvodesfrågor för alla förtroendevalda ledamöter. Helena Jönsson, Hackås; Matias Diessler, Åryd; Berit Lindqvist, Ulricehamn; Petra Modée, Jättendal; Eva Stenius, Mörkö 2

3 träder och tar ställning till om styrelsens yrkanden eller propositioner ska ändras eller strykas med anledning av det som kommit fram i de olika utskotten. Givetvis står det var och en fritt att lägga individuellt yrkande vid behandlingen av motionerna och styrelsens propositioner ända till dess beslut ska fattas i plenum under söndagen. Program Lördag 24 april Registrering och kaffe/te Årsmötesförhandlingarna börjar Följande punkter avses bli behandlade fram till klockan Lunchpaus mellan och Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt val av rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och Arbetsordning för stämman 6. Utse valberedningsgrupp 7. Valberedningens rapport och nomineringar 8. Styrelsens årsredovisning 9. Revisorernas berättelse 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen 12. Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslut A. Styrelsens rapporter B. Etikrådets rapport 13. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna Arbete i utskott. Under utskottsbehandlingen tar utskotten fika när de själva önskar Arbete i utskott Utbyte av synpunkter, tankar förslag m.m. mellan utskotten Återsamling i utskotten där slutlig behandling och spikning av utskottens yrkanden görs Utskottets ordf och sekr lämnar utskottets svar till stämmans sekreterare Buffé och samkväm i Kyrkans Hus Söndag 25 april Årsmötesförhandlingarna återupptas från punkt 14 och framåt på dagordningen. Förfriskningar serveras mellan kl och Beslut med anledning av styrelsens propositioner A. Förslag till Reglemente B. Förslag till regler för arvodering av förtroendevalda C. Förslag angående fortsatt arbete med demokratiuppdraget 15. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 16. Val av styrelseledamöter och suppleanter för dessa 17. Val av revisorer och suppleanter för dessa 18. Val av ledamöter i Etikrådet, varav en sammankallande 19. Val av ledamöter i valberedning, varav en sammankallande 20. Beslut med anledning av inkomna motioner 21. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 2011 samt fastställande av medlemsavgift för Övriga frågor Förhandlingarna avslutas Valberedningens nomineringar p 7 i dagordningen Förslag till JAK Medlemsbanks riksstyrelse 2010 ordinarie ledamöter KarinMalin Ekström ordförande, fortsatt mandatperiod (medlem ) Sten-Inge Kedbäck fortsatt mandatperiod (medlem ) Lotta Friberg fortsatt mandatperiod (medlem ) Birgitta Harsbo , fortsatt mandatperiod (medlem ) Johan Sandwall omval (medlem ) Jonas Löhnn mandatperiod omval (medlem ) Johannes Kretschmer nyval, tidigare suppleant (medlem ) Förslag till suppleanter Förslag till JAK Medlemsbanks Etikråd Förslag till lekmannarevisorer Ulf Christoffersson , suppleant, mval (medlem ) Inger Raaby nyval och 1:e suppl. (medlem ) Sebastian van den Bergen, nyval och 2:e suppl. (medlem ) Sofia Falk, fortsatt mandatperiod och 3:e suppl. (medlem ) Kerstin Lönngren fortsatt mandatperiod (medlem ) Åsa Johnsson omval (medlem ) Joacim Walther nyval (medlem ) Karolina Svensson , ordinarie, omval (medlem ) Förslag till auktoriserade revisorer Damir Matesa, , ordinarie omval Roland Johansson, , suppleant, omval 3

4 JAKstämma 2010 Valberedningens förslag till nyval Nuvarande styrelse inkl perso Inger Raaby 1:e suppleant i styrelsen I mitten av 1980-talet gick jag med i JAK för att jag där fann ett utomordentligt redskap för ekonomisk befrielse och för en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Sedan jag ett antal år testat hur bra det fungerar att spara och låna i banken har jag helhjärtat engagerat mig för att föra ut JAKs ideologi. Förutom ca 3/4 år då jag hade stafettpinnen i Skellefteå och Norsjö kommuner, har jag varit aktiv i styrelsen för JAK Västerbotten (numera JAK Norra Västerbotten), som ideell In- Sebastian van den Bergen 2:e suppleant i styrelsen Med spänd förväntan tackade jag nyligen ja till att bli nominerad till ett förtroendeuppdrag i JAK. Jag är från årgång 1975 vilket gett mig en lagring på 35 år. Jag är en invandrad före detta nederländare. Jag kom hit som utbytesstudent 1998 och förälskade mig i min sambo och i Sverige inom 24 timmar. Jag läste först på en internationell hotellhögskola med inriktning mot företagsekonomi och entreprenörskap i Nederländerna. I Sverige kompletterade jag detta med en Masters in Service Management vid Karlstads universitet. Sedan 2007 är jag ansvarig för starten och utvecklingen av norska Hamar Produkters dotterbolag Nordic Cab i Sverige. Som resultatorienterad entreprenör gillar jag hållbara och gränsöverskridande uppdrag. Jag är aktiv Joakim Walther Etikråd Jag är en 42-årig trebarnspappa och egen företagare. Jag och familjen är bosatta i Köping i Västmanland. Mitt yrkesliv började jag som fritidsledare i Smedjebacken i Dalarna där jag växte upp. På den tiden var jag mycket föreningsaktiv vilket ledde mig till att arbeta med ungdomar. Med tiden utvecklades mitt jobb till att mer administrativt hjälpa ungdomar att utveckla kommunen i olika frågor och för att lära mig mer om folkligt engagemang började jag studera folkbildningskunskap på Linköpings Universitet. I formatör samt som ledamot av JAKs Etikråd. Under årens lopp har jag samlat en hel del erfarenheter av styrelsearbete och budgetansvar i olika sammanhang, både ideellt och i mitt yrkesliv. Bland annat är jag sedan valet 2006 för första och troligen sista gången verksam som förtroendevald i kommunfullmäktige och landsting (Norsjö och Västerbotten). Samtidigt har jag under hela 2009 pendlat till Stockholm och arbetat heltid som översättare från engelska till mitt modersmål danska. Även med mina erfarenheter från media, främst som tidskriftsredaktör hoppas jag kunna tillföra JAKs styrelsearbete något. Framförallt ser jag fram mot ett oförtrutet lagarbete tillsammans med övriga styrelseledamöter för att utveckla JAK i enlighet med både samhällets krav och JAKs egen vision. i organisationer som jag kan känna mig stolt över. Jag har varit medlem i JAK sedan våren Det var Värmlandsinformatören Gunilla Åkerberg som gjorde att jag fick upp ögonen för JAK. Jag trodde först att det var något lurigt med det hela, men när hon berättade om JAKs historia och dess medlemsantal blev jag genast nyfiken. Efter en grundkurs våren 2008 och JAK-skolan hösten samma år blev jag Informatör och senare även JAK-ambassadör. I höstas gjorde jag min praktikvecka på huvudkontoret i Skövde för att få en närmare inblick i bankens verksamhet. Det var en värdefull upplevelse. Jag försöker passa på och få utlopp för mitt engagemang att förbättra världen ett steg i taget. Härnäst blir det genom att hålla ett föredrag på Svenska Naturskyddsföreningen i Karlstad med titeln Grön ekonomi där jag även kommer att presentera JAK. På fritiden som jag har kvar ägnar jag mig åt: min sambo, släkt och vänner, gastronomi, konst, klättring, längdskidåkning, terrängcykling, SR P1 och Wikipedia. Fortsatt nyfiken? Gör en webbsökning på sebastian van den bergen. samma veva fick jag också anställning på JAK som ungdomskonsulent. Parallellt med mitt jobb hos JAK så drev jag också ett eget screentryckeri. Efterhand tog det mer och mer tid i anspråk och utmaningen att fullt ut driva en egen verksamhet tog överhand och jag valde att lämna min anställning på JAK. JAKs verksamhet ligger mig mycket varmt om hjärtat. Det är en fantastisk idé att man kan driva en bank tillsammans. Rättvisetänkandet som finns inom JAK, där mycket arbete bedrivs för ökad rättvisa internationellt och för att stödja utvecklingen i hela landet ser jag som särskilt värdefullt. För mig är det viktigt att bevaka och bevara utvecklingen inom JAK så att dessa etiska värden i verksamheten och JAKs folkrörelsetradition lever och utvecklas. Sten-Inge Kedbäck, 67 år, Orust, (medlem ) Ledamot Jag är 67 år och pensionär. Började min bankbana 1962 i dåvarande Göteborgs Bank och slutade p.g.a. fusioner i Nordea Då började jag min anställning som bankchef i JAK Medlemsbank. De två sista åren av min anställningstid i JAK var jag VD. Jag gick i pension för 3 år sedan. Idag bor jag tillsammans med Ulla i en ekoby på Orust. Vi är totalt 17 hushåll i ekobyn. Jag brinner framförallt för att JAK Medlemsbank ska utvecklas så att vi kan vara enda alternativet som bank för våra medlemmar. Då kan vi med kraft föra vårt budskap om en räntefri ekonomi vidare både i Sverige och utomlands. Per-Erik Persson, 29 år, Malmö (medlem ) Arbetstagarrepresentant, ledamot, ungdomskonsulent Jag är uppvuxen i Karlskrona och skåning sedan Driver Notis Förlag på min fritid. Har en son på 1,5 år. Tycker om att cykla med honom i cykelkärra. Drömmer om att bygga en liten stuga och odla lite av varje. Med mitt JAK-engagemang vill jag förverkliga idén om ekonomisk frigörelse i praktiken. Verka för att fler vågar ta plats där de bor, diskutera ekonomi, agera, samarbeta. Jag tycker att jag kan tillföra personlig erfarenhet från olika kooperativa verksamheter och ett starkt driv i de ideologiska frågorna. Birgitta Harsbo, 52 år, Örebro (medlem ) Ledamot Har varit med i JAK sedan 1992, och ledamot i styrelsen sedan JAKs idéer om ett rättvisare samhälle känns rätt i hjärtat. Jag tror att jag kan tillföra en del som van ekonom och administratör. Jag jobbar dagligen med beslutsunderlag, sammanställningar och ekonomiska analyser i mitt arbete som ekonom i Hallsbergs kommun. Jag är utbildad socionom/förvaltningsekonom och har varit yrkesverksam inom ekonomi/revision i 25 år. Förutom mitt arbete har jag man, barn, katt och hus som är viktiga för mig. Jonas Löhnn, 43 år, Kalmar (medlem ) Ledamot Jonas Löhnn, Kalmarbo som är ungefär jämnårig med JAK. Halva den tiden har jag varit aktiv medlem. Jag är heltidspolitiker och när det hinns med utövar jag mitt yrke som präst. Även om jag först upptäckte JAK som en privatekonomisk finansieringsmöjlighet blev medlemsbanken snarare en del av mitt ideologiska engagemang ett verktyg för att bidra något till en rättvisare värld. För att föra frågan om utvecklat medlemsinflytande till beslut ger jag gärna styrelsearbetet ett år till. Jag har förhoppningen att bidra med idealism, ordningssinne och erfarenhet. 4

5 nalrepresentanter Sofia Falk, 23 år, Mölndal (medlem ) Suppleant Jag kommer från Luleå. Sedan ett drygt år tillbaka bor jag i Mölndal i ett kvinnokollektiv. Att bo kollektivt är viktigt för mig, jag värdesätter det solidariska och sociala i boendeformen. Jag sitter med i en kursgrupp på Färnebo folkhögskola där vi planerar en kommande kurs. På min fritid tycker jag om att frilufsa och jag syr och stickar. Jag jobbar som timvikarie på förskolor och grundskolor i Mölndals kommun. Jag strävar efter att sätta mig in i och se det komplexa i frågorna som diskuteras inom JAK ur ett ideologiskt- och rättviseperspektiv. Jag har humanistiska värderingar och en feministisk livssyn. Lotta Friberg, 63 år, Helsingborg (medlem ) Ledamot Efter att i 10 år varit medlem, började jag vara aktiv först på hemmaplan därefter centralt. Styrelsearbetet är både lärorikt och ansvarsfullt, och jag vill medverka till att fler medlemmar väljer JAK för att spara, låna, diskutera och kanske förändra vårt samhälle... Jag arbetar på ett LSS-boende för personer med handikappet autism, beteendeproblematik, samt utvecklingsstörning och 1 dag/v på Lärarförbundet i Landskrona. Är före-ningsaktiv, odlare, trädgårds- och litteraturintresserad. Johannes Kretschmer, 43 år, Stockholm (medlem ) Ledamot Mitt namn är Johannes Kretschmer och jag är född Jag är civilekonom från Stockholms Universitet där jag studerat både företags- och nationalekonomi. Därefter har jag arbetat inom områden som finans, telekom, IT och energi. På senare år har jag intresserat mig för alternativ ekonomi bland annat genom arbete inom JAK Stockholms lokalavdelning och i styrelsen. Eftersom det till stor del är ekonomin som driver samhällsutvecklingen idag tror jag det är viktigt att arbeta för en förändring där för att skapa en människovänligare värld. Jag vill därför arbeta för att förbättra JAK och att öka JAKs inflytande i världen. Johan Oppmark, 44 år, Skövde (medlem ) Jag arbetar som verkställande direktör på JAK Medlemsbank. Det innebär att jag ansvarar för det operativa arbetet, underlag till styrelsen och är personalansvarig på kontoret. Jag är också ledamot i styrelsen enligt lag. Jag och min fru har tre barn och bor i en villa på billingesluttningen i Skövde. Jag är en prestigelös, optimistisk och social person. Med mitt JAK-engagemang vill jag ge föreningen (banken) en så tydlig struktur och information som möjligt så att vi kan utvecklas ännu mer de kommande åren. Jag tycker att jag kan tillföra kompetens inom ledarskap, organisationslära, ekonomi och IT. Johan Sandwall, 65 år, Stockholm (medlem ) Ledamot Jag är 65 år och från Stockholm. Jag läste ekonomi på universitetet i mitten på 60-talet och blev förskräckt då jag förstod vad ekonomi går ut på. Jag kallar den en kriminell kasinoekonomi. Jag har arbetat på Swedbank i 17 år och blev medlem i JAK på 80-talet. Jag har läst, skrivit och pratat om riktig ekonomi i olika sammanhang sedan dess. Jag är gift och har tre vuxna barn, varav två är ekonomer. Jag vill försöka medverka till att JAK blir en viktig organisation i kampen för ett rättvist och uthålligt samhälle. Förutom friluftsliv ägnar jag mig bl.a. åt tennis, orientering, hobbyodling och schack. KarinMalin Ekström, 29 år, Härnösand (medlem ) Ordförande Jag är 29 år och bor i Härnösand. Jag har suttit i riksstyrelsen sedan 2003 och är sedan stämman 2008 ordförande. Jag är utbildad inom Internationell Kris- och Konflikthantering och jobbar i min egen firma med att utbilda krisgrupper inom kommunerna och svenska kyrkan. Jag är visionär och gillar att tänka fritt men tycker samtidigt det är viktigt att se vad vi kan göra här och nu. Det är hela tiden en balansgång för oss i JAK att göra det vi kan i den räntevärld vi verkar i och samtidigt arbeta enligt våra ideologiska principer. Mårten Hermansson, 48 år, Eksjö (medlem ) Ledamot Jag är född 1962, har tre barn och bor i Eksjö. Arbetar som ansvarig för verksamheten på Eksjö Energi AB och har varit i energibranschen hela mitt arbetsverksamma liv. Är också mycket intresserad av cykling och då specifikt egen tillverkning av cyklar i titanium. Är intresserad av ekonomins påverkan på vårt dagliga liv. Vilka är de prioriteringar vi gör eller tvingas göra och som styr våra liv. Av särskilt intresse är fördelningen av resurser både lokalt och globalt samt de parametrar som påverkar fördelningen av resurserna. Med mitt engagemang i JAK vill jag verka för att det ska finnas ett alternativ till bostadslån där alla ska kunna finansiera sitt boende enligt en JAK-modell där alla människor har ekonomi att låna och samtidigt efterspara (även om man bor i ett samhälle med mer än 15 tusen invånare). Själv tycker jag att jag kan tillföra till JAK hur visioner kan omvandlas till konkreta förslag. Ludvig Johansson, 38 år, Häggum (medlem ) Arbetstagarrepresentant, suppleant, systemutvecklare Född -72, är gift och har tre barn. Bosatt i byn Häggum utanför Skövde. Jag arbetar med systemutveckling hos JAK Medlemsbank i Skövde. Jag har arbetat med IT sedan andra hälften av nittiotalet och även drivit egen firma i branschen. Hemmavid är jag passionerad odlare av exotiska växter på friland och författare i ämnet. Sedan förra hösten sitter jag med i Sällskapet Trädgårdsamatörernas riksstyrelse. Med mitt engagemang i JAK vill jag bidra till att skapa största möjliga medlemsnytta och att JAK-banken ska vara ett fullvärdigt alternativ till andra banker. Marie Gillberg, 48 år, Tibro (medlem ) Arbetstagarrepresentant, suppleant, redovisningsansvarig Jag heter Marie Gillberg är 48 år, gift och har två barn varav ett bor hemma. År 2001 flyttade vår familj från Stockholm till en liten ort utanför Tibro, vi var helt enkelt trötta på storstadslivet och ville pröva någonting annat. Jag har tidigare jobbat i andra banker och på JAK sedan För mig känns det väldigt bra att arbeta i en idéburen rörelse där det finns en mening utöver att driva bankverksamhet. Jag önskar att JAK kan skapa möjlighet för så många medlemmar som möjligt att spara och låna och därigenom hamna i en bättre ekonomisk situation. Jag tycker själv att jag kan hjälpa till att förklara de ekonomiska förutsättningarna och det regelverk som JAK lever under och hela tiden måste anpassa sig till. Henrik Hultberg, 29 år, Tidaholm (medlem ) Arbetstagarrepresentant, ledamot, kontohandläggare Jag är 29 år gammal och bor i Tidaholm tillsammans med sambo och tre katter. Jag jobbar på kontoavdelningen vilket innebär mycket kontakt med bankens medlemmar gällande transaktioner och Internetbanken med mera. På fritiden tycker jag om att resa, träna och umgås med min sambo. Rose-Mary O Leary, 60 år, Stockholm, (medlem ) Suppleant Jag blev medlem 2004 efter information ifrån min kusin som är medlem i JAK. Själv hade jag aldrig hört talas om JAK fast jag nästan hela mitt arbetsverksamma liv arbetat inom ekonomi. Började en gång på Posten och sedan banken (Handelsbanken) startade jag eget företag, hade då några år innan fått barn och ville nu få möjligheten att själv kunna styra mina arbetstider. Jag blev konsult åt olika Finansbolag och under bankkrisen fick jag i uppdrag via kommunen att hjälpa skuldsatta personer att ansöka om skuldsanering. Jag är en engagerad person som tar det som jag gör på allvar och vill göra det så bra jag kan. JAK känns rätt i dagens samhälle. Jag är gift sedan 1980 och har en 26-årig son. Mina intressen är att resa (Irland & Italien ligger mig varmt om hjärtat), musik, vara ute i naturen (har en gård utanför Östersund) matlagning och tittar gärna på Antikrundan. Styrelsefoto: Ludvig Johansson 5

6 JAKstämma 2010 JAK Medlemsbank Org nr p 8 i dagordningen Redovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2009, det tolfte året som Medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parantes om inget annat uppges. I denna bilaga finns endast förvaltningsberättelsen med. För Årsredovisningen i sin helhet hänvisar vi till samt att den finns att beställa från kontoret i Skövde adressuppgifter se sid. 1 Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. De präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK är en medlemsägd bank med räntefri in- och utlåning baserad på ett uthålligt ekonomiskt system i balans. Vi är och verkar som en öppen, demokratisk förening som strävar efter att öka i medlemsantal, ekonomisk omsättning och samhällelig betydelse. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. Allmänt om verksamheten JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar x tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Det är dock inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Det så kallade stödsparandet används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och låneavgift kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 38 (1 479) till , en ökning med 0,1 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 24 lokalavdelningar som finns i landet. Lokalavdelningarna verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet. De fungerar som en mötesplats för medlemmar men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande ( ) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. Internetbanksatsningen pågår och ytterligare funktioner som betalningar och självadministrerande funktioner som att ändra e-post adress med mera kommer att lanseras under De totala kreditförlusterna uppgår till -852 (-1 044) och är en av de bidragande orsakerna till att JAK redovisar ett negativt resultat. Rörelseresultatet uppgick till -2,0 miljoner kronor, att jämföra med -0,1 miljoner kronor föregående år. I första hand beror det negativa resultatet på låg avkastning på likvida medel men också på den minskade nyutlåningen under året. Antalet medlemmar som vill engagera sig ideellt för att sprida idén om räntefri ekonomi ökar, trots att det totala antalet medlemmar inte har ökat nämnvärt. Vid årsskiftet var 690 (673) medlemmar organiserade i lokalavdelningar eller på annat sätt aktivt engagerade i JAK. Det finns också ett fortsatt stort intresse för att delta i JAK-skolor för att lära sig mer om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. Den ideella kraften är en förutsättning för att den räntefria idén så småningom ska få genomslag i samhället. JAKs balansomslutning var 1 110,3 (1 008,2) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Den totala inlåningen uppgick till 1 043,5 (938,9) miljoner kronor, en ökning med 11,1 procent. Av inlåningen är 430,4 (407,6) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 5,6 procent under året och det fria sparandet ökade med 15,4 procent. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 888,3 (901,2) miljoner kronor, en minskning med 1,4 procent. I posten utlåning till allmänheten ingår även behållning på konto hos Riksgälden, för ytterligare information se not 15. Banken har hanterat låneansökningar under 2009 vilket har resulterat i nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2009 var 1,77 (1,76). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 27. Låneavgiftsintäkterna uppgick till 20,4 (19,4) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 6,7 (5,0) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 27,7 (26,6) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I not 25 finns information om förändring av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av låneavgifter så att bankens intäktsfördelning ändras de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt 6

7 i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år. Under året har tillgången på växlar varit låg och medel har därför även placerats på konto hos Riksgälden. Finanskrisens påverkan på JAK JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Den låga reporäntan har dock gjort att ränteintäkterna på likviditeten har legat långt under budget. JAK har påverkats negativt av krisen genom att medlemmar har blivit oroliga och vi märker att många får kämpa för att få ihop till sina amorteringar. Kreditförlusterna ligger trots detta på ungefär samma nivå som förra året. Antalet krav och förfallna belopp har ökat bland privatpersoner, vi ser dock ingen ökning av kreditförlusterna. På företagssidan har förlusterna minskat något. Den låga reporäntan minskar intresset för JAKs sparlån samtidigt som många väljer att spara. Utlåningen som under 2008 låg 15 procent över budget har under 2009 minskat kraftigt och landar på 126 istället för budgeterade 215 miljoner kronor. Det är såväl antalet lån som storleken på lånen som har minskat. Övriga händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Vid slutet av 2008 var betalningsberedskapen strax över den av styrelsen fastslagna nedre gränsen. Under 2009 har den låga nyutlåningen i kombination med ett kraftigt ökat sparande gjort att medlemmarna för första gången passerade 1 miljard i total inlåning. För att öka nyutlåningen har åtgärder vidtagits under året, som direktutskick, medlemsenkät angående intresset för nya produkter samt en ökning av andelen blancolån. Detta är kortsiktiga åtgärder, medan JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. Tack vare tidigare beslut om periodisering och det sätt som JAKs sparlånesystem fungerar på är verksamheten stabil trots oron i samhällsekonomin och trots den låga nyutlåningen. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker och har en belåningsgrad på säkerheter som uppgår till max 75 procent av värdet. Vidare ställer banken krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. Budgeten 2010 kan tas upp för justering i styrelsen efter förändrade förutsättningar och prognoser om fortsatt låg nyutlåning. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. Förväntad framtida ekonomisk utveckling I budgetarbetet för 2010 har neddragningar gjorts i verksamheten för att anpassa verksamheten efter den förväntat fortsatt låga nyutlåningen. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2010 på ett positivt rörelseresultat (före kreditförluster) om kr. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under Under 2009 har arbetet med kapitalplanering intensifierats, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår bland annat att erbjuda medlemmar att teckna förlagsinsatser i JAK. Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här kreditrisk, finansiell risk och operativ risk. Här utöver finns strategisk risk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott, lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret. Finansiell risk Finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande + statsskuldväxlar) motsvara 15 procent av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka till 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och på konto hos Riksgälden. Resterande del finns på konton hos tre av de större svenska bankerna. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2009 varierat mellan procent av det fria sparandet. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för 7

8 JAKstämma 2010 Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) Utveckling Volym (in- och utlåning) förändring under året, % 4,98 7,43 5,12 6,96 10,10 Kapital Soliditet (Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 5,60 6,25 5,76 9,23 9,49 Kapitaltäckningskvot 1,77 1,76 1,76 2,02 2,12 Resultat Rörelseresultat/volym (Rörelseresultat i % av volym) -0,10 0,00 0,03-0,13-0,45 K/I-tal efter kreditförluster (Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 1,07 1,00 0,98 1,09 1,36 Kostnader/medlemsavgift (Administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter. Stämmobeslut 2004.) 4,12 5,31 5,19 5,28 5,47 Kreditförluster Kreditförlustnivå (Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,09 0,13 0,03 0,15 0,38 Övriga uppgifter Medelantal anställda ) Jämförelsesiffrorna för åren har inte omräknats enligt tillämpade redovisningsprinciper från ) Inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Resultat- och balansräkningar 1) Resultaträkning Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader 2) Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Materiella och immateriella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska syfta till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer, regler och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. För ytterligare information om riskhantering, se not 3. Icke-finansiell verksamhet JAK är en del av en folkrörelse som tror på att en annan värld är möjlig. Einstein sade en gång att det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Det här gäller i allra högsta grad ekonomi. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på hållbarhet och samverkan, istället för kortsiktighet och girighet. Behovet av bättre och hållbara ekonomikunskaper är större än någonsin och finanskrisen har gjort att 8

9 fler funderar på sin ekonomi och på framtiden. I JAK har vi antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att utifrån våra erfarenheter försöka förstå samhället. Förståelsen är viktig, för utan den kan vi inte känna oss delaktiga i att skapa någonting nytt. Hur vet vi om vi lyckas med den utmaning vi antagit? Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera, mäta och följa upp verksamheten för att den ska spegla den ideologi och verksamhetsinriktning som finns fastslagen i JAKs Reglemente. Reglementet går att finna bland annat på hemsidan Internationellt Den internationella satsningen har fått fart under året och engagerat många, såväl medlemmar, som icke-medlemmar både i Sverige och utomlands. En internationell JAK-skola i Malmö i augusti samlade 30 deltagare som representerade 30 länder. I december samarbetade JAK Medlemsbank med J.A.K Danmark och JAK Bank Italia kring en workshop i Köpenhamn med temat Interest-free economy Because greed has never been sustainable. Workshopen var en del i Klimatforum09, ett forum för civilsamhället som pågick parallellt med Klimattoppmötet COP15. Från JAK i Sverige ifrågasatte vi bilden av ekonomin som ett isolerat system och betonade att ekologin är ekonomins livsrum. Vi uppmanande också till samtal om ränta och kortsiktighet samt ränta och tillväxt. Ett räntefritt system som vårt gynnar social tillit och fungerar också bäst där hög grad av social tillit finns. Intresset för det internationella nyhetsbrevet har varit stort, det har för närvarande 205 prenumeranter. Anmälan till att få nyhetsbrevet kan göras på hemsidan. 13 personer har under året gjort en praktikvecka på kontoret i Skövde. JAK kommer även fortsättningsvis att vara öppna för studiebesök och praktikveckor för såväl medlemmar som internationella kontakter. Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kurs- och seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. Under 2009 har tre lokalavdelningar upplösts; Pitedalen, Ovansiljan och Mark-Svenljunga. JAK Höglandet och JAK Säter har utökat sina geografiska områden. JAK Säter har också bytt namn till JAK Södra Dalarna. I flera års tid har ca 1 miljon kronor per år avsatts till lokalavdelningarna och andra lokalt aktiva för informationsaktiviteter. Under 2009 hölls 181 (225) informationsmöten, medlemsmöten, öppet hus o.s.v. Det hölls 42 (39) lokala grundkurser med ca 300 deltagare. Aktiva medlemmar har bemannat mässor och marknader under 51 (64) dagar. Vi har fått 9 nya kursledare som vågat sig på att prova att hålla grundkurs. Kursledarutbildningen i slutet av året var välbesökt vilket bådar gott för Ung-satsningen inom JAK fortsätter. Unga människor är mer utsatta än andra för att hamna i skuldfällor. Därför är det glädjande att se ett ökande antal unga deltagare vid JAKs olika arrangemang. Detta borgar även för en föryngring i det ideella arbetet i JAK på både lokal nivå och riksnivå och att JAK fortsätter att vara en livskraftig organisation. Ökade insikter om räntans negativa effekter JAKs medverkan i den samhälleliga debatten är bland annat representerad av medlemstidningen Grus & Guld. Tidningen levereras till hushåll fem gånger per år, innehållande allehanda artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. JAKs exponering mot allmänheten sker främst genom lokalavdelningar, hemsidan och medlemstidningen. JAK har i ökad utsträckning använt sig av pressmeddelanden och nyhetsblänkare för att nå ut till media med reflektioner kring aktuella omvärldshändelser, kommentarer och information om våra olika evenemang. Pressmeddelanden och nyheter publiceras även kontinuerligt på hemsidan. Vi har under 2009 haft 417 (391) deltagare i JAK-skolor och andra riksarrangemang. Intresset för att lära sig mer för att sedan kunna sprida kunskaper och insikter till andra har ökat för varje år. Runt varje medlem blir en ring av personer som också nås av värdefulla insikter om sin ekonomiska situation och om räntans effekter på människor och miljö. Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 85 (84) procent av medlemmarna som sparar och 18 (18) procent som lånar. JAK ger medlemmar chansen att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner låntagare har under 2009 totalt amorterat 165 (143) miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser medlemmar har slutbetalat sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är medlemmar vars bundna sparande omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 126 (236) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. Miljö JAKs riktlinjer för miljöarbetet säger bland annat att vi i alla delar av föreningen alltid ska söka minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. Vi använder oss av telefonmöten när det är möjligt för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Inköp av material görs från utgångspunkten att produkterna ska vara miljömärkta enligt de märkningar som finns. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och delar av elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2009 kom 18 procent från vindkraft och 82 procent från vattenkraft. 9

10 JAKstämma 2007 JAKstämma 2010 Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. JAKs riktlinjer för jämställdhet och mångfald säger att vi i organisationen ska verka för jämställdhet och ökad mångfald samt motverka diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Etik, demokrati och utveckling JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågan allt mer aktuell. Föreningsstämman 2009 gav styrelsen i uppdrag att återkomma med ett förslag på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. Arbetet kommer i ett första steg att resultera i en proposition till föreningsstämman Under året har också diskussionen kring nya sparformer fortsatt genom en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp. En rapport om detta arbete kommer att redovisas vid föreningsstämman JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Hälsa och arbetsmiljö JAKs arbete med personalens fysiska och psykiska arbetsmiljö är sedan länge etablerat. Detta interna arbetsmiljöarbete stäms av med jämna mellanrum av externa ögon, nu senast under Företagshälsovårdens hälsoundersökning bekräftade att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är god. Förväntad framtida utveckling Under det kommande året ska JAK fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet pågår för fullt. Låneavgiften kommer att få en ny konstruktion som ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån. I samband med detta kommer den också att byta namn. Förslag på ny benämning kommer att tas fram genom en remissrunda till samtliga lokalavdelningar. Hemsidan har utvecklats under året och detta arbete fortsätter under 2010 för att förbättra service och tillgänglighet. Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. Styrelsen önskar arbeta för att JAKs kommunikation med medlemmar och andra intresserade ska fortsätta att förbättras. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2008 och 30 november år 2009, 9,0 (6,9) miljoner kronor kommer att betalas ut under 2010 efter Finansinspektionens godkännande. Under 2010 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, den 14 januari och den 1 juli. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Balanseras i ny räkning Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets förlust uppgår till 1,77. Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 59,5 miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 33,5 miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10

11 Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslut p 12 i dagordningen Styrelsens rapporter Nya sparformer Bakgrund Styrelsen fick av stämman 2008 i uppdrag att utreda i vilken juridisk form bo- och pensionssparande ska ske genom JAK. Seminarier genomfördes under 2008 på temat nya sparformer. Styrelsen beslutade i januari 2009 att tillsätta en arbetsgrupp bestående av två styrelserepresentanter och andra intresserade medlemmar med uppdraget att utveckla och konkretisera de förslag som finns kring nya sparformer samt identifiera de förslag som JAK ska utreda vidare. Arbetsgruppen fick också i uppdrag att ta fram en första lägesrapport till stämman 2009 samt att löpande rapportera till styrelsen och förbereda fortsatta diskussionsunderlag. Två medlemmar anslöt sig till arbetsgruppen, som därmed bestod av fyra personer. Arbetet under 2009 Arbetsgruppen diskuterade fram ett antal punkter med tillhörande frågor angående nya sparformer. Dessa rapporterades till styrelsemötet i september och i oktober, då styrelsen diskuterade frågan. Gruppen avslutade sitt arbete i november och styrelsen beslutade i december att, med hänsyn till det ekonomiska läget och de små utsikterna att få till en givande juridisk utredning, inte lägga ekonomiska resurser på en juridisk utredning under Styrelsen beslutade också att sammanställa en rapport till stämman med den information som framkommit under arbetets gång kring möjligheter att skapa dotterbolag inom JAK, samt information om möjliga vägar framåt. Nedan följer en sammanfattning av det mest konkreta förslaget kring nya sparformer, kallat JAK Risk/ Ansvar, samt ett antal frågor att ställa i en eventuell juridisk utredning. Frågornas nummer är kopplade till sammanfattningen av förslaget. JAK Risk/Ansvar JAK Risk/Ansvar (Bilaga nr 0906 på Idélistan) har vi sammanfattat enligt följande: 1. Spararnas pengar ska investeras lokalt och realt. 2. Bolag eller förening skall bildas för varje verksamhet. 3. Vinst eller förlust tas av bolaget/föreningen. 4. Spararna kan när som helst sälja sin andel. 5. Spararnas pengar ska kunna flyttas från det obligatoriska pensionssparandet. 6. Spararnas uttagsrätt är begränsad till insatt kapital och/eller produkter producerade av bolaget/föreningen. Frågor att ställa i en eventuell juridisk utredning 2. Vad är bäst att bilda; förening eller bolag? 4. Kan man göra tvingande avtal för att behålla andelarna (sparandet) i bolaget/föreningen en viss minimitid? 4. Hur värderar man en andel? 4. Finns något bra sätt att beräkna andelarnas (sparandets) värdeförändring? 5. Är det möjligt? 6. Hur beskattas andelen? Före eller efter försäljning? 6. Hur beskattas produkter producerade av bolaget om de tas ut av spararen? Att starta dotterbolag inom JAK JAK har uppdragit åt en konsult att utreda huruvida nya europeiska redovisningsregler påverkar JAKs egna kapital och om låneinsatserna även fortsättningsvis kan betraktas som eget kapital. Rapporten från konsulten visar att såväl grundinsatser som låneinsatser är att betrakta som eget primärkapital. Skulle vi däremot ha dotterbolag måste vi följa andra redovisningsregler och i ett sådant läge skulle låneinsatserna sannolikt betraktas som supplementärt kapital. Låneinsatserna är idag en nödvändig del av det egna kapitalet, något som alltså skulle äventyras om ett dotterbolag skulle bildas inom JAK. Vägar framåt Styrelsen fick även av stämman 2008 i uppdrag att ta fram tekniska, praktiska och ideologiskt analyserade förslag som kan diskuteras under sommaroch höstseminarierna. Diskussioner har förts vid föreningens seminarier under 2008 och 2009 samt på JAK Forum. Styrelsen ser att det är möjligt att arbeta vidare med frågan på några olika nivåer. Man kan som individ tillsammans med andra skapa egna förutsättningar oberoende av system, skapa ett eget system eller försöka förändra rådande system. Här nedan presenterar styrelsen olika vägar framåt som kommit upp i de diskussioner som förts i föreningen. Det finns säkert fler möjliga vägar. Skapa egna förutsättningar oberoende av system Låga utgifter skuldfri Att vara skuldfri när man blir gammal är en av nycklarna till en trygg ålderdom, att dessutom bygga upp ett sparkapital ger ännu bättre förutsättningar. JAK möjliggör både och i och med vårt sparlånesystem där fokus ligger på att amortera av sitt lån samtidigt som man i de flesta fall också sparar under amorteringstiden. Sociala relationer kooperation Att planera för den tid i livet då man inte längre är arbetsför är viktigt. Var och en bör fundera över vilka behov man ser att man kommer att ha då. Trygghet är svårt att skaffa sig genom pengar och förväntningar på utdelning i en tänkt framtid. Trygghet är en färskvara som varken går att lagra i ekonomiska resurser eller sociala relationer. Vi kan dock investera i de relationer vi har och tillsammans försöka se till att vi kontinuerligt tryggar framtida behov. Skapa eget system Det finns också möjlighet att skapa en större sammanslutning och på så vis tillsammans bygga upp alternativa system. I en sådan här sammanslutning finns möjlighet att komma överens om olika typer av inflationsskydd, riskersättning eller liknande, samt avkastning i reala eller finansiella tillgångar. Det är de som ingår i organisationen som bestämmer över och reglerar verksamheten utifrån de ideologiska utgångspunkter gruppen har. Här finns också möjligheter till olika typer av samarbete med JAK Medlemsbank och andra redan existerande organisationer. Se resultatet av arbetsgruppens arbete ovan. Påverka rådande system Arbeta politiskt Det är politiska beslut som bestämt att vi ska placera en del av våra pensioner i fonder och det är politiska beslut som reglerar vilka fonder som är godkända. Idag kan bara fonder som är registrerade hos Finansinspektionen och som uppfyller kraven i det så kallade UCITS-direktivet (85/611/EEG) anmäla sig hos PPM. Det kan vi genom politiska beslut ändra på. Påverka andra aktörer Folksam och Länsförsäkringar är exempel på kundägda bolag som idag erbjuder pensionssparande. Efter många förhandlingar bildade man bolaget Folksam- LO Fondförsäkring, som är en av de förvaltare du kan välja för att ta hand om dina pensionspengar. Det bolaget har olika fonder lämpliga för unga eller äldre och beroende på vilken risk du vill ta. Facket har hela tiden full insyn i och kontroll över bolaget. Möjligheten finns att gå in i den här typen av organisationer och påverka inifrån. Ökat medlemsinflytande Redovisning av styrelsens uppdrag från stämman 2009, att utarbeta ett syntesförslag för JAKs demokrati. Uppdragsbeslut från stämman 2009 Stämman 2009 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att till stämman 2010 lägga fram ett konkret förslag på ett nytt system för beslutsfattande i enlighet med följande inriktningar: Föreningens demokrati och system för beslutsfattande är en fråga som har levt och diskuterats i flera omgångar och där det finns olika åsikter. Styrelsens önskan är att JAK ska ligga i framkant och utveckla demokratin och dess former. Vi har därför tagit fasta på vilka principer vi tycker är viktiga, med förhoppningen att stämman ger oss uppdraget att arbeta vidare med detaljer och former under året. Styrelsen hoppas med detta kunna finna en synteslösning som tar tillvara på de olika fördelar som finns i de olika system vi idag känner till. Vi vill verka för följande inriktning: 11

12 JAKstämma 2007 JAKstämma 2010 Beredningen av motioner och propositioner skiljs från övriga stämmoärenden (t.ex. val till förtroendeuppdrag, ansvarsfrihet för styrelsen o.d.) som måste tas vid ett årligt tillfälle. I praktiken blir de formella beslutstillfällena rubricerade stämmor, men det mesta av beredningen har gjorts före dessa. Stämmorna är i vårt förslag inte tillfället då ärenden diskuteras, det sker på samlingar dessförinnan av typen seminarier eller förslagsmöten, vilka organiseras såväl lokalt som på riksnivå. Dessa möten ersätter dagens utskottsarbete och sker inte vid samma tillfälle som beslutsfattandet. Beredningsprocessen förlängs I stort sett allt som idag görs på stämman görs alltså innan beslutsfattandet. Stämmor kan fortsätta hållas varje år, men ärenden kan behandlas längre tid än bara fram till nästa stämma en mer kontinuerlig process blir möjlig. Vi ser också möjligheter i att flytta datumet för när motioner ska vara inlämnade. Möjligheten att låta sig representeras av ombud införs Exakt hur representationen ska se ut vill vi fortsätta att diskutera. Tanken är att möjliggöra för medlemmarna att kunna välja om de ska företrädas av ombud eller ej. Det öppnas för deltagande på distans i processens alla led En samlad portal för digital kommunikation en grundkomponent, i enlighet med kommunikationsstrategin. En säker metod är att bygga ut Internetbanken med en demokratidel. Kvalitetsmetoden testas och utvärderas Kvalitetsmetoden är en metod för att slippa att behöva göra propositionsordning i flera steg. Alla förslag, synpunkter och motioner tas in i samma process och sorteras Det är inte säkert att ett förslag som lämnas in måste gå till stämman utan kan införas direkt. Det är viktigt att samråd sker med förslagsställaren. De demokratiska processer som kan behövas lokalt utvecklas Vi vill att fler ska kunna delta i beredningen av ärendena till stämman och vi vill därför se över vad som kan göras på lokal nivå för att förbättra möjligheterna till deltagande. Det handlar om allt från formerna för att utse ombud, kommunikation mellan olika nivåer och hur lokala beredningsmöten kan organiseras. Bakgrund Diskussionen om föreningens demokratiska system går många år tillbaka i tiden. Till stämman 2008 och 2009 lades också flera motioner i frågan. Motionerna har i huvudsak haft två inriktningar, dels förslag om att övergå till något slags fullmäktigesystem, dels att utveckla direktdemokratin. Vid årsstämman 2009 uppdrogs till styrelsen att arbeta fram ett syntesförslag som skulle läggas fram för redovisning nästa årsstämma. Alla medlemmar har en röst. Idag har alla rätt att komma på den fysiska stämman och avlägga sin röst. Man kan därutöver företräda en annan medlem plus att förmyndare kan företräda barnmedlemmar mellan år. Antal som deltagit i besluten de senaste åren 2007: 94 närvarande samt ett tiotal ombudsröster 2008: 127 närvarande samt ca 90 ombudsröster 2009: 89 närvarande samt ca 20 ombudsröster Andelen medlemmar som deltar i själva beslutsfattandet rör sig alltså mellan 0,3 och 0,6 %. Syfte och mål Syftet med att utveckla det demokratiska systemet är att fler än idag ska delta i föreningens beslutsprocess. Medlemmarnas deltagande ska underlättas och ett ökat engagemang uppnås. Målet är att 20 % av medlemmarna om fem år på något sätt är delaktiga i den demokratiska processen, samt att varje lokalavdelning årligen arrangerar minst ett möte om aktuella beslutsärenden. För att möjliggöra för så många som möjligt att delta sträcks stämmans olika delar ut i tid och flera olika kanaler används för att göra deltagandet tillgängligt för så många som möjligt. Sammanfattning av större förändringar med styrelsens demokratiförslag Varje medlem ska själv kunna avgöra om den vill vara aktiv och delta direkt i beslutsfattandet eller om den vill lämna sin röst till ett ombud, som får en representativ funktion. Skillnaden mot en renodlad direktdemokrati blir att den som vill kan lämna förtroende till någon av de mer aktiva ombuden som ska kunna föra deras talan. Skillnaden mot ett renodlat fullmäktigesystem blir att varje medlem fortsatt har möjlighet att själv förvalta sin röst. Möjligheten att återta sin röst från ombuden införs också, så att ombudens representativitet säkerställs. Om inflytandet ska ske direkt eller genom representant blir alltså med denna flexibilitet varje medlems eget val. För att komma till rätta med stämmans nuvarande begränsning i tid och rum görs så mycket som möjligt av stämmornas processer tillgängliga även för dem som inte kunnat ta sig till platsen för stämman vid rätt tidpunkt. Med tekniska hjälpmedel sker i stort sett allt, utom det formella klubbslaget, på distans och under längre tid. Stämmotillfällena blir huvudsakligen, utöver formellt fastslående av redan givna röstresultat, möjlighet till möten, samtal och fördjupning. Minst en gång om året måste stämma hållas, för att årsmötesfrågor ska kunna avgöras. Med extra stämmor kan årligen hållas i princip lika många stämmor som antal utgåvor av Grus & Guld (G&G), men i ett inledande skede föreslår vi, utöver årsstämman i vecka 16, ett fast extra stämmotillfälle om året när det finns ärenden att behandla, i vecka 41. Lokalavdelningarnas aktivitet ska främjas genom arrangerande av fysiska möten kring aktuella beslutsärenden och gemensamt fjärrdeltagande i diskussion och röstning. På så sätt vinnlägger man sig också om att behålla processer där människor möts fysiskt, öga mot öga, för att dela tankar och åsikter. Grundläggande principer för motionshantering Ett förslag kan lämnas in när som helst under året. Styrelsen tar ställning till om förslaget kan genomföras utan att behöva passera stämman. Förslagsställaren kan alltid kräva att förslaget ska hanteras som motion. Motionen ges ett nummer och läggs ut på Internet för påbörjad diskussion. Medlemmar som intresserar sig för att följa ärendet anmäler detta i det diskussionsforum som är tillgängligt genom bankinloggningen. Styrelsen ska inom två styrelsemöten avge en kommentar. Motionen presenteras i G&G så snart som möjligt efter inlämning. Därefter pågår diskussionen, på Internet samt i lokalavdelningar, tills motionären väcker fråga om streck i debatten. Alla som anmält intresse att följa frågan meddelas via mejl eller SMS enligt på förhand valt alternativ och har ca en vecka på sig att rösta om debatten ska avslutas eller fortsätta. Beslut om streck i debatten tas med enkel majoritet och minst hälften av de för detta ärende anmälda måste delta för att beslutet ska vara giltigt. Streck infaller efter beslut vid närmast följande manusstopp för G&G. Under tiden mellan beslutet om streck i debatten och manusstoppet gör förslagsställare eventuella sammanjämkningar och formulerar slutligt sina yrkanden. Vid nästa utgivning av G&G presenteras de yrkanden som föreligger. Röstning via internet tar vid. Samtliga medlemmar kan delta i omröstningen. Ombuden har kortare tid för att avge sina röster än övriga. Inom två veckor ska medlem som valt ett ombud kunna läsa av i sin personliga bankinloggning hur ombudet röstat. Under kvarvarande röstningstid minst en vecka kan medlemmar vid behov ändra sin röst eller dra tillbaka mandatet från sitt ombud genom att själv rösta. Senast avgivna röst gäller, ungefär som poströstning i allmänna val kan övertrumfas på valdagen. För att formellt slå fast beslutet i enlighet med röstresultatet tas motionens yrkanden och röstresultatet upp på närmast följande stämmotillfälle, alltså i v 16 eller v 41. Maxtid för motionshantering är att beslut ska fattas vid det tillfälle då det hålls stämma närmast efter att ärendet pågått i 2 år. Sådant stämmobeslut kan i sin tur vara att fortsatt behandla motionen. Principer för val av förtroendevalda Alla kan nominera kandidater till förtroendeposter. Valberedningen sätter ihop ett förslag med helhetsperspektiv. Nomineringsstopp är för alla i samband med årets sista manusstopp (v 50) för G&G. Alla nominerade som accepterat sin kandidatur presenteras i årets första nummer av G&G. Röstning tar därefter vid enligt samma mönster som för motioner. 12

13 Fysiska möten Lokalavdelningar får en viktig uppgift att anordna fysiska träffar för att diskutera de frågor som är aktuella. Lokalavdelningarna (LA) kan få hjälp från kontoret att presentera motionerna och sammanfattningar av de diskussioner som pågår på Internet. Sammanfattning av diskussionerna från LA bör presenteras på Internet. Större frågor som kräver mer bearbetning och har längre processer kan också bli tema för seminarier på riksnivå. Fysisk stämma där de formella besluten fattas ska fortsatt anordnas, men all diskussion ska ha avklarats före streck i debatten. Inga nya yrkanden eller kompromissförslag kan komma upp på den fysiska stämman. De fysiska stämmotillfällena får således en mer administrativ funktion och kan bli tillfälle för kurser eller diskussion om andra pågående ärenden. De kan därför möjligen komma att läggas i anslutning till andra JAK-arrangemang. Regler för ombud Det kommer att finnas två möjligheter att företräda andra medlemmar. 1) Enskilt ombud möjligheten för alla medlemmar att företräda en annan medlem kan fortsätta vara en möjlighet precis som idag. För detta krävs inga nya regler. 2) Allmänt ombud Informatör eller aktiv medlem som anmält intresse för att kunna företräda flera registreras. Nedanstående regler gäller allmänna ombud. Förtroendevalda på riksnivå samt anställda ska ej kunna vara allmänna ombud. Den som gett ett allmänt ombud sitt förtroende ges möjlighet att själv hålla koll på ombudet och kan på Internetbanken följa om och hur ombudet röstat. Det är Informatörer och medlemmar som är kodade som aktiva som kan bli ombud. Vi föreslår en gräns för hur många ett ombud får företräda och hur många ombud det maximalt får bli. Inledningsvis kan ett ombud max företräda 35 medlemmar. Totalt får det vara max 100 ombud. Ombud anmäler sig själva och kan max vara ombud 3 år i taget med ett uppehåll på 3 år mellan gångerna. Ombuden presenteras kortfattat i G&G och mer utförligt på nätet. Alla röster som har lagts i förväg, personligen eller i form av ombud, räknas vid stämman. Det är möjligt att låta medlemmar inte ombud ha ett sista tillfälle för att avlägga sin röst på den fysiska stämman. Vi lämnar frågan öppen om detta är önskvärt. Ombuden ska under alla omständigheter inte kunna ändra sin röst, då detta skulle försvåra kontrollen. De som vill vara ombud måste alltså inte bara acceptera att deras röstning i viss mån blir offentlig, utan också att de avsäger sig rättigheten att ändra sin röst. Principer för röstning Efter att medlemmarna kunnat avge sin röst i ett ärende via Internet räknas resultatet samman och tas till det formella stämmotillfället där ett ombud för röstningen, med bundet mandat, avger resultatet så att det kan beslutföras med ett klubbslag. Hur varje ombud röstat redovisas bara till dem som gett ombudet sitt förtroende och medlemmar kan ändra sin röst eller sitt ombuds röst under slutdelen av röstningstiden. Senast korrekt avgivna röst gäller. Vi lämnar frågan öppen om resultatet av röstningen ska publiceras innan det är klubbat, eller om man väntar tills efteråt. För alla röstningar används kvalitetsmetoden vilket innebär att alla förslag ställs mot varandra samtidigt. Det gör att det blir det enklare att rösta via Internet, eftersom man med denna metod inte behöver rösta flera gånger när det finns flera yrkanden eller kandidater alla rangordnas och räknas samman utan behov av ytterligare propositionsordning. Finns bara två förslag fungerar metoden som en vanlig omröstning. I praktiken kommer det knappast någonsin inträffa att två yrkanden/kandidater med kvalitetsmetoden får exakt lika stort stöd. Men lika fullt ska vi ha ett heltäckande system, och därför föreslår vi att följande arbetas in i den tekniska lösningen och i handhavandet av omröstning. Vid omröstning där två eller flera alternativ får lika stort stöd ska därför följande ske: A. om det är ett ärende där bara ett alternativ vinner och det inte är det i omröstningsresultatet högst prioriterade resultatet som är oklart behövs ingen åtgärd B. om det är ett ärende där det som vinnande förslag finns två eller flera alternativ som har lika stort stöd eller om det finns lika stort stöd för två eller flera alternativ bland icke-vinnande alternativ där en prioritetsordning behövs t ex vid personval till en styrelse ska dessa särskiljas genom följande steg: i) vid personval kan kandidat, om lika stöd fortfarande föreligger, på eget initiativ ge motkandidat företräde ii) lottning tillgrips i nästa steg om styrelsen beslutar så, till exempel på grund av tidsnöd iii) ny omröstning mellan bara de förslag som hamnat på samma plats tillämpas om inget av ovanstående gett resultat iv) om även en andra röstningsomgång skulle ge lika resultat avgörs särskiljandet slutligen genom lottdragning under revisors överinseende. Tekniska och juridiska aspekter Med ett positivt beslut om att införa det nya medbestämmandesystemet behöver vi bygga en demokratidel på Internetbanken. Där sker röstning, diskussion, överblick, presentation av motioner direkt av varje medlem eller med hjälp av Lokalavdelningarna. Vi ser idag inga motsättningar med lagstiftning och regelverk, men även detta utreds professionellt och kommer ytterligare att belysas under det kommande året. Nästa steg Styrelsen ser inte förslaget som färdigprocessat eftersom medlemmarna måste få chans att grundligt diskutera samt inkomma med synpunkter på förslaget. Vi avser därför att skicka förslaget på remiss till alla lokalavdelningar samt erbjuda möjligheter att diskutera förslaget vid våra olika arrangemang, exempelvis sommarseminariet. Alla enskilda medlemmar som vill är också välkomna att inkomma med synpunkter direkt till styrelsen. Utifrån de synpunkter vi får in är ambitionen att komma med ett skarpt beslutsförslag till stämman Bilagor (kommer att finnas tillgängliga på stämman) 1. Exempel på årscykel för motion 2. Exempel på årscykel för valärende 3. Kvalitetsmetoden Se även styrelsens proposition Förslag angående fortsatt arbete med demokratiuppdraget. Pengaplaceringar Bakgrund Stämman 2009 beslutade med anledning av motion nr 10 Pengaplaceringar att tillstyrka motionen i den del där styrelsen alternativt och utöver vår strävan att finna räntefria likviditetssamarbeten, när likviditetsmässiga förutsättningar finns, ska arbeta med etiska och miljövänliga kapitalplaceringar. JAKs likvida medel Vi har idag en situation i JAK där likviditeten är god och förutsättningar därmed finns att arbeta med etiska och miljövänliga kapitalplaceringar. Räntefria likviditetssamarbeten har hittills visat sig vara svårt att finna. Bankens likviditet finns i dag på tre ställen. Den största delen finns i statsskuldväxlar och kan bli likvida på ca 2-3 dagar. Sedan våren 2009 använder vi även ett konto hos Riksgälden för att placera kapital, dessa kan bli likvida på 5 dagar. Vi har även kapital placerat i andra banker för att kunna utföra transaktioner direkt när medlemmar så önskar. Diagrammet på nästa sida visar likviditeten i miljoner kronor sedan år 2005 fram till idag i de tre delar som likviditeten är placerad i. När det gäller statsskuldväxlar har det lägsta beloppet under perioden varit 14,5 miljoner kronor. Vi bör max placera 14,5 miljoner kronor, helst mindre, för att kunna hantera vår likviditet. Begränsningar enligt lagen Banken får enligt lag inneha aktier eller andelar i företag, men endast om det är för att driva sin verksamhet, skydda en fordran, alternativt med begränsningar gällande storleken på innehavet eller andelar i annat företag. Vidare påverkas bankens kapitaltäckning vid ett sådant innehav. Banker måste täcka alla sina verksamhetsrisker med sin kapitalbas. Placeringar i andelar och aktier innebär en risk och 13

14 JAKstämma 2010 behöver därför kapitaltäckas fullt ut. Idag innebär dessa begränsningar att banken kan ha ett innehav på ca 5 miljoner kronor i andelar eller aktier i ett företag. Begränsningar enligt bankens stadgar I bankens stadgar står följande i 18: Banken ska ha en med hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräcklig betalningsberedskap. Betalningsberedskapen ska genom styrelsens försorg säkras genom placering av tillgångar i statliga värdepapper eller genom andra placeringar som uppfyller vid varje tidpunkt gällande krav på god likviditet och betryggande säkerhet. Vilka krav som ställs på likviditeten är upp till styrelsen att besluta om, utifrån formuleringarna i stadgarna. Idag är kraven att JAKs medel ska vara likvida inom en vecka samt att risken ska vara minimal. Sammanfattning Styrelsen kan besluta om vad som är god likviditet och betryggande säkerhet enligt JAKs styrande dokument så att placeringar om cirka 5 miljoner kronor i företag kan göras samtidigt som vi tryggar vår betalningsförmåga på lång sikt och kan vara delaktiga i omställningen till ett hållbart samhälle. Förutsättningen för att kunna göra sådana placeringar är att säkerheten är betryggande och att det sker inom ramen för JAK Medlemsbanks ideologi. Styrelsen kommer att titta vidare på detta under året. Utvecklingsarbetet i JAK Stämman 2009 beslutade med anledning av motion nr 6 JAK och framtiden att styrelsen snabbt, brett och tydligt skulle informera om de förslag som ingår i utvecklingsarbetet i avsikt att underlätta för medlemmarna att praktiskt engagera sig i detta arbete. Följande information har presenterats om utvecklingsarbetet under året Idé- och projektlistan publicerades på JAK Forum i juni 2009, därefter följde uppdaterade versioner av idé- och projektlistan i september, januari och mars. Dokumentet Att påverka JAK Medlemsbank lades ut i JAKtuellt i juli Information om aktuellt utvecklingsarbete på olika håll i organisationen presenterades i infobilagan i Grus & Guld i september. Ordförande svarade i samma nummer av G&G på ett debattinlägg om utvecklingen i JAK. Om utvecklingen i JAK I JAK sker utvecklingen till stor del genom våra olika kurser och arrangemang. Ideellt aktiva sprider kunskap om räntefri ekonomi i olika former och på olika håll i landet. Utveckling sker också i administrationen, genom styrelsens arbete och i lokalavdelningarna. I styrelsen har mycket tid under de senaste åren ägnats åt förvaltningsfrågor, på grund av nya och mer omfattande regelverk. Stora utvecklingsfrågor under året har varit demokratiuppdraget som styrelsen nu presenterar ett första förslag kring, samt arbetet med att utveckla nya sparformer. Andra pågående utvecklingsprojekt är Internetbanken, utvecklingen av hemsidan, nya låneprodukter och inte minst den internationella satsningen som har engagerat många medlemmar, både i och utanför Sverige. Ett verktyg i utvecklingsarbetet är JAKs strategier. I grova drag handlar ett strategiarbete om att kartlägga dagens situation (nuvarande läge) och jämföra den med framtida önskade läge (det resultat man vill uppnå). Därefter beslutas vilka områden som man bör fokusera på för att det önskade framtida läget ska kunna realiseras (strategi). Strategierna bryts därefter ner i mätbara mål och handlingsplaner (uppgifter eller projekt) i administrationen. En viktig ledstjärna för strategiarbetet är JAKs identitet och verksamhetsinriktning i Reglementet. Styrelsen arbetar idag med tre strategier som alla är under utveckling: Medlemsstrategin (fastställdes senast i januari 2010 och kommer att uppdateras under året). Bank- och kreditstrategin (kreditstrategin fastställdes i januari 2010, resterande del av bankstrategin kommer att fastställas under året). Kommunikationsstrategin (fastställdes senast i februari 2010) Utöver dessa har styrelsen under året diskuterat behovet av en utvecklings- eller föreningsstrategi som visar hur vi ser på organisationen och dess utveckling, som förening och i relation till syskonorganisationer och andra samarbetspartners etc. Detta arbete kommer att sättas igång under 2010 och diskuteras vid seminarier och om det finns intresse i lokalavdelningarna. Utredning om kostnadsfri stämma I motion nummer 11 till föreningsstämman 2009 yrkade motionärerna på att stämman och resan ska vara gratis för deltagare och ombud. Ett oenigt utskott C yrkade på en kostnadsutredning och konsekvensanalys. Stämman avslog motionen och beslutade om den utredning som utskott C föreslagit. Stämmans totala kostnader JAK tillämpar direktdemokrati, vilket innebär att alla medlemmar är välkomna att delta i stämman. Det går därmed inte att i förväg veta hur många som kommer. De senaste åren har antalet närvarande deltagare varit 127 (2008) respektive 89 (2009). Stämmans bokförda kostnader är kr (2008) respektive kr (2009). Här ingår arvode, lokalkostnader, reskostnader, logi, mat, kultur och presenter. I resoch logikostnader ingår funktionärernas kostnader samt bidrag till deltagarnas kostnader. Tillkommer gör arvoden, löner, arbetsgivaravgifter, resor och logi för förtroendevalda som deltar och personal som arbetar under stämman. Dessa kostnader belastar inte stämman, men gör att stämmans totala kostnader är större än vad som framgår ovan. Kostnadsutjämning för övriga deltagare Stämman 2007 beslutade att införa kostnadsutjämning för deltagarna vid årsstämmorna gällande såväl resa som logi. Detta infördes Deltagarna lovas bidrag till resa och logi innan stämman. Logi ersätts upp till ett visst belopp per natt för alla som haft en logikostnad. Reser man långväga kan man behöva två nätters logi. Resa ersätts utöver ett visst belopp. En sammanställning av alla deltagares kostnader görs efter stämman. Styrelsen beslutar hur mycket 14

15 Prognosalternativ Kostnad logi Kostnad resor Kostnad totalt antal övriga deltagare 75 % vill ha ersättning 85 % vill ha ersättning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr av budgeten som ska användas för logi respektive resor. Utbetalning av ersättningar sker i efterskott. De två senaste åren har styrelsens budget för detta helt täckt deltagarnas kostnader för resa och logi. År 2008 lämnades räkningar in för kr. För 2009 var siffran kr. Alla deltagare lämnar inte in räkningar. 2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot medlemsbanken, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bankens. Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem. finns anledning att låta idén med kompletterande försäkringsverksamhet vara levande inom föreningen. I idéseminarier och utvecklingsarbete kan även tankarna kring försäkringslösningar med fördel fortsätta dryftas. Under året har försäkringsfrågan diskuterats vid ett par tillfällen i styrelsen. VD har också haft möten med försäkringsmäklare och ett livförsäkringsbolag. Utgångspunkten vid mötet med livförsäkringsbolaget var att diskutera möjligheten till efterlevnadsskydd för JAKs låntagare. Under året kommer VD att arbeta vidare med denna fråga samt lägga fram förslag som styrelsen så småningom beslutar om. Det finns också ett påbörjat samtal med Ekobanken kring försäkringar, detta kommer att fortsätta under Konsekvensanalys Vid direktdemokrati, då alla medlemmar har rätt att närvara, kan man aldrig begränsa antalet deltagare och därmed heller inte förutse hur många som ska komma. Det är därför omöjligt att budgetera för allas kostnader. Konsekvensen av att lova alla deltagare gratis resa och logi när det sedan kommer fler än beräknat är att JAKs resultat påverkas negativt. Kostnaderna blir högre än beräknat och bidrar till att det egna kapitalet sjunker. Organisationens buffert minskar och verksamheten blir lidande. Under en viss nivå äventyras även banktillståndet. I ett representativt system bestäms antalet ombud i förväg. Därmed är det möjligt att budgetera för resor och även logi och det är naturligt att betala ombudens kostnader, då de utför ett förtroendeuppdrag och har ett ansvar gentemot medlemmarna på hemmaplan. Vi hänvisar i övrigt till demokratiuppdraget som har syftet att fler ska kunna delta i den demokratiska processen. Rapport angående jäv Stämman 2009 beslutade att avslå motion nr 14 Medlemsdemokratin jäv med tillägget att regelverket skulle sammanställas och publiceras senast vid årsskiftet och redovisas vid lämpligt tillfälle. Av lagen (1995:1570) om medlemsbanker framgår vad JAK Medlemsbank har att följa när det gäller jäv. En redovisning av detta med förklarande text publicerades i JAKtuellt i december 2009 samt i informationsbilagan till Grus & Guld nr 1, i januari Ur lagen (1995:1570) om medlemsbanker: 7 kap, 3 : En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om 1. talan mot honom, Vem är jävig på föreningsstämman? En medlem anses jävig om man har intressen som strider mot föreningens intressen enligt punkterna ovan och äger då inte rätt att rösta. Medlemmen har däremot rätt att vistas i lokalen samt delta i diskussionen. Det är alltså endast i de situationer som beskrivs i dessa punkter som risk för jäv föreligger, enligt lag. Medlemmen ansvarar själv för att anmäla sig jävig. Punkt 1 skulle t.ex. kunna handla om ett uteslutningsärende, där en medlem inte bör rösta i det fall ärendet handlar om medlemmen själv. Punkt 2 innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta när det gäller att bevilja medlemmen d.v.s. sig själv ansvarsfrihet. Punkt 3 har samma betydelse som punkterna 1 och 2, men åtgärderna gäller då någon annan än medlemmen. En styrelseledamots nära anhörig till bör t.ex. inte rösta i frågan om ansvarsfrihet för denne. Det kan också handla om att en medlem äger en stor del i ett företag som stämman ska besluta om åtgärder mot. Detta är sällan aktuellt vid JAK Medlemsbanks stämmor. Det ska finnas ett ekonomiskt intresse eller ett intresse baserat på släktskap för att punkten 3 ska gälla. Det finns mycket sällan anledning att begränsa en medlems rösträtt på föreningsstämma. Den kooperativa principen en medlem en röst som är fastslagen i lagtext är teoretiskt möjlig att avtala bort, t.ex. i stadgar, men det måste finnas starka skäl för detta. Det tycks inte vara något som har tillämpats i andra ekonomiska föreningar och det finns risk för att sådana inskränkningar i rösträtten är otillåtna. Rapport angående försäkringsverksamhet Stämman 2009 avslog motionen om etiska försäkringar med följande tillägg: Eftersom JAK Medlemsbank har den uttalade ambitionen att verka för en räntefri ekonomi i hela samhället och att i banken utveckla nya tillämpningar av räntefri finansiering Verksamhetsberättelse för Etikrådet i JAK 2009 Etikrådet har under 2009/10 bestått av i huvudsak undertecknade två nyvalda personer. Daniel Hedin såg sig redan i juni nödsakad att avgå som sammankallande och ställde därmed sin plats till förfogande (alt var passiv). För oss, som var kvar, har brist på resurser, tid och erfarenhet/kontinuitet inneburit en mer trevande och passiv verksamhet än som kanske varit önskvärd eller möjlig. Kring årsskiftet adjungerades Inger Raaby att ingå i Etikrådet fram till stämman i april. Etikrådet har mot denna bakgrund så långt möjligt medverkat på sommar- och höstseminarierna samt på mini-jak- och JAK-skolan. Diskussioner om tidigare förhållningssätt och arbetsmaterial har förevarit med dels en av lekmannarevisorerna, dels valberedningen. Etikrådets ledamöter har också mailledes diskuterat rådets roll med företrädare för JAKs styrelse. Dessa diskussioner har visat på en spännvidd i synen på Etikrådets roll. Förenklat kan den uttryckas som på ena sidan önskemål om granskning av verksamheten ur etisk synvinkel och på den andra identifiering av viktiga frågor, som behöver en djupare etisk belysning. I första fallet en granskning av vad som faktiskt pågår eller har hänt, i det senare förebyggande diskussioner. Etikrådet har ännu inte tagit ställning till vilken inriktning den ska arbeta efter och ser mycket gärna att medlemmarna på stämman redovisar sin inställning och därmed preciserar uppdraget till Etikrådet. Några ärenden eller etiska spörsmål från medlemmarna har hittills (i början av februari) ej inkommit till rådet. Åsa Johnsson, Oviken Kerstin Lönngren, Järna 15

16 JAKstämma 2007 JAKstämma 2010 Beslut med anledning av styrelsens propositioner p 14 i dagordningen Reglemente för JAK Medlemsbank JAK Medlemsbanks stadgar och Reglemente är organisationens viktigaste interna styrande dokument. De fastställs av föreningsstämman. Reglementet uttrycker vad JAK är och står för, samt beskriver utöver stadgarna de viktigaste funktionerna och regelverken inom JAK. Uppdraget från stämman 2009 Styrelsen gavs av stämman 2009 i uppdrag att redigera punkterna 1-4 i Reglementet med alla då inkomna synpunkter, samt att till Reglementet foga en text om vikten av rotation och undvikande av alltför långt innehav av förtroendeposter. Texterna har i enlighet med ovanstående genomgått en varsam språklig revidering, kompletterats, gjorts mer enhetliga och sorterats om, samt rensats från upprepningar. Genomförda justeringar Rubriken Styrande dokument har delats upp i externa och interna, samt flyttats till inledande del av Reglementet. Därefter följer rubrikerna Identitet och Värdegrund, där några nya formuleringar tillkommit för att bättre fånga de värderingar som JAK bygger sin verksamhet på. En ny underrubrik om ekonomisk frigörelse har lagts till i värdegrunden, dit framförallt text från andra rubriker hämtats. Texten om verksamhetsgrund har inte längre en egen rubrik utan har huvudsakligen lagts in under Verksamhetsinriktning, som beskriver vad arbetet i vår förenings- och bankverksamhet syftar till. I resterande delar av Reglementet är ändringarna färre, främst handlar det om justeringar i uppdragsbeskrivningar som kommunicerats med de olika grupperna av förtroendevalda. Regler för mandatperioder och omval har genomgående formulerats för de olika uppdragen. Ett inledande tillägg anger att ändringar i Reglementet kräver stämmobeslut med kvalificerad majoritet, minst 3 4 av de röstandes bifall, vilket alltså gäller först från och med nästa gång ändringar i Reglementet ska göras. Styrelsen ser ett behov av att JAK som komplettering av beskrivningen av värderingar och strävanden fogar sin definition av ränta. En sådan precisering bör bearbetas brett och kan sedan bli ett naturligt tillägg under egen rubrik i Reglementet. Det av stämman 2009 fastställda Reglementet finns att läsa på jak.se/stamman2010 samt att beställa från kontoret i Skövde adressuppgifter se sidan 1. Ett antal utskrivna versioner kommer också att finnas tillgängliga på stämman. Förslag till beslut Styrelsen föreslår att stämman beslutar: - att fastställa det reviderade förslaget till Reglemente - att uppdra åt styrelsen att, genom en process som inkluderar medlemmarna, inför stämman 2011 ta fram en definition av ränta 1. Styrande dokument 1.1 Externa krav Lagar Lag om bank- och finansieringsrörelse (2004:297). Lag om medlemsbanker (1995:1570). Lag om ekonomiska föreningar (1987:667). Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371). Lag om finansiell rådgivning till konsumenter (2003:862). Distans- och hemförsäljningslag (2005:59). Konsumentkreditlag (1992:830). Lag om åtgärder mot penningtvätt (1993:768). Lag om insättningsgaranti (1995:1571). Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1600). Andra regelverk Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt oktroj beviljad av Regeringen december Interna övergripande styrdokument Föreningens ändamål och grundläggande regelverk uttrycks i stadgar som beslutas av föreningsstämman. Stadgarna är det formella fundamentet för JAK Medlemsbank. Beslut om ändringar av föreningens stadgar ska ske i enlighet med gällande föreningslag, f.n. 7 kap i Lag (1995:1570) om medlemsbanker. Reglementet uttrycker vad JAK är och står för, samt beskriver utöver stadgarna de viktigaste funktionerna och regelverken inom JAK. Grunden för verksamheten i JAK beskrivs i Identitet, Värdegrund och Verksamhetsinriktning. Dessa delar ska ses som styrande för den långsiktiga planeringen av bankens arbete. Ändringar i Reglementet kräver stämmobeslut med kvalificerad majoritet minst 3 4 av de röstandes bifall. Verksamhetsriktlinjerna redovisar hur vi förhåller oss till och hanterar miljö, etik, jämställdhet, alkohol och droger, riksarrangemang, massmedia, kapitalutvärdering, likviditetsrisker, klagomålshantering och tidningen Grus & Guld. Verksamhetsinstruktionerna riktar sig till JAKs administration och anger vad den ska arbeta efter. Budgeten innehåller en plan för verksamheten för det kommande året och finansiering av denna. Interna dokument Utfärdad av Fastställd datum Stadgar för JAK Medlemsbank Stämman Oktober 2008 Reglementet Stämman April 2009 Verksamhetens riktlinjer Styrelsen Februari 2010 Verksamhetens instruktioner Styrelsen Januari 2010 Budget med verksamhetsplan Styrelsen Årligen (oktober) 16

17 1.3 Intern struktur Bild 1. Bilden visar vilken instans som beslutar om vilket styrande dokument och pilarna visar vilka instanser som ska följa dokumenten. Exempelvis beslutar stämman om Stadgar och Reglemente som styrelsen och andra förtroendevalda ska följa. 17

18 JAKstämma 2007 JAKstämma Identitet JAK Medlemsbank startade 1965 som Jord Arbete Kapital riksförening för ekonomisk frigörelse med danska J.A.K. som förebild. har sitt namn efter de tre faktorer vars samverkan ligger till grund för all produktion; Jord, Arbete och Kapital. är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av medlemmarna med föreningsstämman som högsta beslutande organ. blev 1993 ekonomisk förening och är sedan 1998 bank med oktroj och insättningsgaranti. är en viktig del av den folkrörelse som vill ändra villkoren i ekonomin, både lokalt och internationellt. utgör forum för debatt, utveckling och folkbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. är genom att bedriva kooperativ bankverksamhet med räntefri in- och utlåning ett exempel på väl fungerande finansieringssystem med samarbete som grund i stället för konkurrens. är rikstäckande och leds av en styrelse, som samordnar verksamheten. är partipolitiskt och religiöst obunden. 3. Värdegrund JAK Medlemsbank har sin utgångspunkt i etiska värderingar. Dessa uttrycks i denna värdegrund och ska genomsyra organisationen och dess verksamhet. Helhetssyn Vi anser att människor ska mötas som fria, jämlika och jämställda individer. Vi tror på mångfald och solidarisk samverkan. hållbara ekonomiska relationer är möjliga. etiska avvägningar och gemensam nytta ska vara mer vägledande än egoistiska vinstmotiv. att ett långsiktigt perspektiv är grundläggande för att åstadkomma en god utveckling. Ekologi Vi anser att Rättvisa den ekonomiska verkligheten ska anpassas till kraven på ekologisk uthållighet. försörjning och hushållning ska ordnas på ett sådant sätt att ekosystemen inte äventyras. Därför tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt. räntefri finansiering främjar hållbara investeringar medan ränteekonomin bidrar till en utarmning av jordens resurser. Vi anser att ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från dem som har lite till dem som har mycket. ekonomiska relationer ska präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. Demokrati Vi anser att en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där allas åsikter och meningar kan göra sig gällande med samma tyngd. alla ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna delta i beslutsfattandet. debatt och samtal med respekt för skilda synsätt ska stimuleras. Lokalt och globalt Vi anser att sunda lokala ekonomier är grunden för en sund globalisering. pengar främst ska inriktas på att användas lokalt där människorna är och för reella behov. Ekonomisk frigörelse Vi anser att pengar ska brukas som ett räntefritt bytesmedel som underlättar samverkan och utbyte av varor och tjänster, inte användas för spekulation. pengarnas viktigaste funktion är att åstadkomma ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK Medlemsbank är ett av verktygen för förverkligandet av denna ekonomiska frigörelse. 4. Verksamhetsinriktning Vår inriktning är att som idéburen rörelse arbeta för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället i sin helhet. sprida kunskap om räntans effekter på människa och miljö. synliggöra den starka kopplingen mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet. bedriva en folkbildningsverksamhet genom ideella Informatörer och lokalavdelningar. bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi. vara en medvetet lärande organisation som arrangerar kurser, seminarier, studiecirklar, utställningar, informationsmöten, räknestugor, temakvällar med inbjudna föreläsare och liknande. granska nya idéer och lösningar på penningpolitiska och sociala problem. delta i den pågående samhällsdebatten när det gäller frågor kring ekonomi och pengar. delta i utvecklingen av lokala finansiella infrastrukturer. arbeta internationellt för att sprida JAKs idéer om rättvis ekonomi. utveckla metoder som underlättar delaktighet, demokratiskt medinflytande och beslutsfattande inom föreningen. verka för en levande diskussion som främjar medlemmarnas delaktighet och engagemang. förstärka, utveckla och utöka våra lokalavdelningar. sträva efter att alla medlemmar har tillgång till den information de önskar. sträva efter att öka i medlemsantal, ekonomisk omsättning och samhällelig betydelse. ge ut medlemstidningen Grus & Guld. främja idéutveckling med lokal förankring. samarbeta med andra organisationer och företag som delar vår värdegrund. 18

19 vara radikal i dess bokstavliga betydelse; genom att söka roten till felaktigheter inom intresseområdet ekonomi och pengar. Vår inriktning är att som bank erbjuda en räntefri bankverksamhet baserad på ett uthålligt ekonomiskt system i balans. ge medlemmar möjlighet att placera sina pengar utan ränta och att låna utan att hamna i ränteskuld. arbeta för att enskilda människor och hushåll ska ha kontroll över sina liv genom att utan ränta kunna spara och låna av varandra och återbetala sina skulder. medverka till en sund syn på privatekonomi. sköta drift och utveckling kostnadseffektivt och lönsamt med utrymme för både en hög soliditet och en bred informationsverksamhet om föreningens idéer. verka för sparformer som ger möjlighet att spara riktat till och stödja lämpliga projekt. fungera som en Internet- och telefonbank med huvudkontoret i Skövde. göra det möjligt för medlemmarna att ha JAK som sin huvudbank där medlemmen kan nyttja de viktigaste banktjänsterna. bli bankalternativet för våra syskonorganisationer. aktivt utveckla nya former av banktjänster och finansieringslösningar, med sikte på att pengarna placeras lokalt och realt. 5. Uppdragsbeskrivningar 5.1 JAK Medlemsbanks styrelse Ställning och syfte Styrelsen är medlemsbankens högsta förvaltningsorgan under stämman. Den svarar för medlemsbankens organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Styrelsen består av förtroendevalda som tillsätts av stämman, tillsammans med VD, i förekommande fall ställföreträdande VD, samt personalrepresentanter Uppgifter Styrelsen ska verkställa stämmans beslut och har till sitt förfogande ett kontor under ledning av den verkställande direktören. Huvudkontoret är förlagt till Skövde, men styrelsen kan även etablera ett eller flera regionkontor. Efter begäran från medlemmar kan styrelsen besluta att inrätta lokalavdelning. Styrelsen har stämmans förtroende att ansvara för verksamheten och skulle förtroendet svikta byts styrelsen ut. På motsvarande sätt har styrelsen förtroende för VD. Styrelsen uppträder aldrig själv verkställande, utan agerar genom uppdrag till VD. Styrelsen ska ta hänsyn till vad som vid varje tid är möjligt att åstadkomma och vilka resurser som står till förfogande. Styrelsen ska ta fram en egen arbetsordning där det ska beskrivas hur man planerar att genomföra sitt arbete under året. Styrelsen ska årligen göra arbetsordningen tillgänglig för medlemmarna, samt bereda möjlighet för övriga grupper av förtroendevalda att informera medlemmarna om sina arbetsordningar Ansvar och befogenheter Styrelsen ska behandla övergripande och långsiktiga frågor av icke löpande natur samt frågor av ovanlig beskaffenhet eller av stor betydelse i övrigt, och således icke sådana som styrelsen enligt lag, stadgar, riktlinjer och instruktioner har delegerat till VD och vilka faller under den löpande förvaltningen. Styrelsen har det yttersta ansvaret för föreningens organisation och förvaltningen av dess angelägenheter där sparlånesystemet ingår. Innebörden av styrelsens ansvar följer bland annat av den associationsrättsliga och näringsrättsliga lagstiftning som banken lyder under. Väsentliga förändringar som avser verksamhet och administration beslutas av styrelsen. I övrigt är styrelsen skyldig att följa Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1). Styrelsen ska fastställa mål och strategier för föreningens verksamhet och utvecklingsarbete, samt försäkra sig om att interna instruktioner för styrning och intern information fastställs för de viktigaste verksamhetsområdena. Detta ska göras i enlighet med vad som uttrycks om identitet, värdegrund, och verksamhetsinriktning i detta Reglemente Antal ledamöter Styrelsen ska bestå av minst fem och maximalt nio styrelseledamöter samt minst tre och maximalt fem suppleanter inkl. ordförande. Därutöver kan högst två personer jämte två suppleanter vara personalrepresentanter enligt Lag om styrelserepresentation för de privatanställda. (1987:1245). Vidare ingår enligt lag VD som ordinarie och ställföreträdande VD som suppleant i styrelsen. Inom sig utser styrelsen vice ordförande. Förtroendevalda suppleanter inträder vid förfall för någon styrelseledamot i den ordning de är valda av stämman. Styrelsen ska utse ett arbetsutskott (styrelsens AU) där styrelsens ordförande, vice ordförande och verkställande direktör ingår. Styrelsens AU ser till att alla frågor är förberedda och genomarbetade innan de skickas ut till övriga ledamöter i styrelsen tillsammans med kallelsen. Den som av stämman är vald till styrelseuppdrag har en mandatperiod på maximalt tre år och kan sitta högst nio år i följd. Därefter kan omval till förnyat styrelseuppdrag ske efter ett uppehåll av två mandatperioder Samarbete med andra delar av JAK Styrelsen ska, i möjligaste mån, finnas representerad på föreningens riksarrangemang. Styrelsen ska även ha löpande kontakter med extern revisor, valberedning, Etikråd och lekmannarevisorer Förbereda och genomföra föreningsstämma Styrelsen ansvarar för att förbereda och genomföra årlig föreningsstämma så att den tar de beslut som krävs av föreningen. På föreningsstämma ska styrelsen rapportera om händelser under det gångna verksamhetsåret samt avlägga rapport om uppdrag från tidigare års föreningsstämmor. Styrelsen ska även ansvara för att motioner bereds och informera om planeringen för kommande års verksamhet och budget. 5.2 Valberedningen Ställning och syfte Valberedningens uppgift är att inför stämman föreslå ledamöter och suppleanter i föreningens organ. Valberedningens arbete pågår under hela verksamhetsåret inför de val som ska förrättas. 19

20 JAKstämma 2007 JAKstämma Uppgifter Valberedningen ska utforma sina förslag med hänsyn till förtroendeuppdragens funktion. För styrelsen ska särskilt beaktas att den är den av medlemmarna utsedda högsta ledningen i organisationen, med ansvar för bedrivandet av en väl fungerande bankverksamhet. Förslagen bör beredas med beaktande av styrelsens kompetens att leda en sund bankverksamhet och tillämpa JAKs ideologi. funktion som en välfungerande och mångsidigt erfaren grupp med djup förankring i föreningen. sammansättning så att ledamöterna byts på ett sådant sätt att man håller en lämplig kontinuitet i styrelsen. Valberedningens förhållningssätt till förslag på kandidater ska vara att alla förslag som inkommer till valberedningen är lika betydelsefulla oberoende av vem som lämnat förslaget. Valberedningen ska också verka för rotation på förtroendeposter och motverka alltför långt innehav av uppdrag. Valberedningen ska ta fram en egen arbetsordning där det ska beskrivas hur man planerar att genomföra sitt arbete under året. Valberedningen ska årligen göra arbetsordningen tillgänglig för medlemmarna Ansvar och befogenheter Valberedningen ansvarar för att förslagen är stadgeenliga och fyller alla krav enligt lag eller myndighetsbeslut. Särskilt ska uppmärksammas följande: 9 och 12 i föreningens stadgar. lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 6 kap., 7a kap. samt 7b kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 6 kap. och 8 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Antal ledamöter Valberedningen väljs av föreningsstämman och ska bestå av minst tre och högst fem personer. Valberedningen bör utgöras av personer med lång erfarenhet av JAK och som inte har ett anställningsförhållande till JAK. Det är önskvärt att någon har erfarenhet från styrelsearbete i JAK Medlemsbank. Varje ledamot har en mandatperiod på maximalt tre år och kan sitta högst nio år i följd. Därefter kan omval till förnyat valberedningsuppdrag ske efter ett uppehåll av två mandatperioder. Valberedningen är beslutsför då minst 50 % av ledamöterna är närvarande. Valberedningen kan även fatta beslut genom brev men alla ledamöter ska i så fall ha kunnat ge sin mening till känna. Sammankallande har huvudansvar för de praktiska förberedelserna inför valberedningens arbete samt att valberedningen hålls à jour med gällande stadgar och lagar. Ett arkiv ska föras över viktiga handlingar såsom föreningens protokoll, stadgar och lagar samt valberedningens egna anteckningar Samarbete med andra delar av JAK Valberedningen bör träffas i samband med arrangemang ordnade på riksnivå som till exempel seminarier och JAK-skolan, där tillfälle ges att träffa många medlemmar. Alla förtroendevalda i styrelsen ska kontaktas personligen någon gång under verksamhetsåret. Valberedningen bör uppmärksamt följa medlemmarnas aktiviteter i föreningens debatt och verksamhet Förberedelser inför föreningsstämma Valberedningens förslag ska hållas tillgängliga för medlemmarna allra senast när kallelsen sker. Förslagen ska införas i medlemstidningen Grus & Guld i anslutning till kallelse till stämman. Valberedningen ska arbeta fram ett förslag till budget för arvoden och kostnadsersättningar inför kommande kalenderår, som underlag för styrelsens proposition. 5.3 Etikrådet Ställning och syfte Etikrådet väljs av stämman för att, å medlemmarnas vägnar, bevaka JAKs verksamhet ur etisk synvinkel Uppgifter Etikrådets arbete ska lyfta fram befintliga problemområden och förebygga uppkomsten av nya. Till skillnad från revisorerna bevakar Etikrådet inte primärt formella och juridiska aspekter utan sysslar företrädesvis med principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Arbetet ska bedrivas utifrån den grundsyn på rättvisa och solidaritet som JAK står för, som beskrivs i Reglementet. Etikrådets arbetssätt är att uppmärksamma och klargöra etiska dilemman, lämna råd och synpunkter samt främja samtal och reflektion. Etikrådet ska ta fram en egen arbetsordning där det ska beskrivas hur man planerar att genomföra sitt arbete under året. Etikrådet ska årligen göra arbetsordningen tillgänglig för medlemmarna Ansvar och befogenheter Etikrådet ansvarar för att identifiera och lyfta fram de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar, samt att initiera diskussionsoch utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Etikrådet underlättar kommunikation och förebygger tvister. Vid behov kan Etikrådet hjälpa till och föreslå lösningar. Etikrådet kan självständigt ta upp ämnen att behandla. Etikrådet förbinder sig till tystnadsplikt vad gäller information som kan skada enskild eller företag. De arbetsprotokoll som Etikrådet för är inte offentliga, utan endast till för Etikrådets interna bruk. Avgränsningar av Etikrådets befogenheter Klagomål gentemot anställda i banken eller missnöje i enskilda ärenden behandlas genom bankens sedvanliga klagomålshantering. Dessa kan Etikrådet informeras om och om och när de blivit en principiell etisk fråga kan Etikrådet välja att ta upp dem. Varje halvår tar Etikrådet del av en översiktlig sammanställning av inkomna klagomålsärenden Antal ledamöter Etikrådet består av tre medlemmar som väljs av föreningsstämman. Varje ledamot har en mandatperiod på max tre år och kan sitta högst nio år i följd. Därefter kan omval till förnyat Etikrådsuppdrag ske efter ett uppehåll av två mandatperioder. Om en ledamot inte kan fullfölja sitt uppdrag kan de övriga två i samråd med valberedningen adjungera en ny tredje person för tiden fram till nästa stämma. 20