hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling JUNI 2009 Foto: Pix Gallery. hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg Jessica Anderssons fostermamma berättar ett år med mira asylboende Gryning vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende 1

2 Ledare: Hur skapar vi en positiv mediabild av vården? Om Du får kritik i media får du inte gå i försvar. Det enda är att göra en pudel och att visa att du är beredd att ta ditt ansvar. Sedan kan du hoppas på att allmänheten drar sina egna slutsatser. Alla förstår att situationen är mer komplex än vad som kommer fram. Detta är kontentan i den enkla mediaträning jag har tagit del av. men vem står upp till försvar för vården? Det gäller både den vård vi bedriver i Gryning och insatserna inom socialtjänsten, polisen, kriminalvården och äldrevården. Jag prenumererar på en så kallad nyhetstjänst på internet. Jag lovar nästan allt som skrivs om behandlingshem och familjehem är negativt! Det är bara insatser för hedersvåld som har en positiv mediabevakning. De sista veckorna har media på nytt uppmärksammat bristerna i HVB-hemsvården, efter att ett par unga flickor tagit sitt liv. Mina känslor inför dessa tragiska händelser är sorg och vanmakt över att sådant fortfarande händer. Men jag vägrar acceptera att alla HVB-hem dras över en kam. I debattprogram sägs av programledaren att det är lättare att starta behandlingshem än att öppna en korvkiosk och att branschen sysslar med big business. Det är orättvist mot engagerade behandlare som gör ett professionellt arbete. Det leder till att de barn, ungdomar och föräldrar vi möter får en negativ förhandsuppfattning, som ger ett sämre utgångsläge när vi vill stötta och hjälpa dem. Institutionsvården får den mediebild den förtjänar, säger en forskare jag pratar med. Ni har varit så dåliga på att visa upp resultat! Tyvärr kan jag inte annat än att hålla med. Men att påvisa resultat är inte en enkel uppgift. Hälften av våra klienter stannar kortare tid än två månader. Då är det inte förändring som är uppdraget från socialtjänsten, utan att stoppa ett riskfyllt beteende, att skydda, utreda och få tid att planera inför andra insatser. Våra klientuppföljningar fungerar väl under placeringstiden, men när klienterna flyttat har vi för låg svarsfrekvens för att vara trovärdiga. Trots svårigheterna fortsätter vi att lägga ner ett ihärdigt arbete på kvalitetsuppföljning. Jag har stora förhoppningar om att vårt nya utvärderingssystem EVIDUR, skall vara så enkelt att hantera att vi får hög svarsfrekvens. Innehåll Att vara jourfamilj det här är en utmaning...4 Amy var Jessica Anderssons fostermamma...6 Nybyggt Gryninghus för Claesborg...8 Russia Today uppmärksammar Grynings skyddsboende Mentaliseringsbaserad terapi på Tallbacken Avbrott av placeringar på institution i förtid vad säger forskning och praktik? Ett år med Mira asylboende

3 I mina svarta stunder tvivlar jag dock på att egenutvärderingar över huvud taget kommer att tas på allvar. Bland tongivande forskare är det framför allt randomiserade studier med kontrollgrupper som accepteras. Till den nationella tillsynen hade Gryning skickat in utvärderingen av MSMT, som genomförts av FOU-enheten vid GR. Den godtogs inte som en utvärdering, utan tillhörde uppenbart det en berörd forskare kallade reseskildringar. Men hur i hela världen skall Gryning kunna prestera en godtagbar utvärdering om inte den rapporten räknades? Positiva tillsynsrapporter nämns inte i media När den nationella tillsynen av HVB-hemsvården lades fram var kritiken mot behandlingshemmen hård i media. Men vi som tog del av rapporten i dess helhet kunde läsa att det mesta faktiskt var bra, även om en tredjedel av alla HVB-hem i landet uppvisade brister på någon eller några punkter. Vi väntade med spänning på rapporten från Västra Götaland. När den presenterades framkom en mycket positiv bild. De starka sidor som var utmärkande för HVB-hemsverksamheterna var att de tog stort ansvar för följande: - Barnens känslomässiga och sociala behov - Barnens delaktighet i frågor som rör dem - Hälso- och sjukvård - Goda förutsättningar för utbildning - Hög medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, liksom beredskap och villighet att ta emot synpunkter och klagomål. Endast vid fyra av sjuttio granskade HVB i länet fann länsstyrelsen brister inom något eller några områden, till exempel utbildning, säkerhet, kvalitet, känslomässiga behov eller lokalproblem. Det vanligaste förbättringsområdet var dokumentation. Vid varje HVB hade länsstyrelsens representanter inhämtat uppgifter från åtta olika källor: föreståndare, personal, barn och ungdomar, socialsekreterare, vårdnadshavare, enkäter, enhetens dokumentation samt länsstyrelsens egna iakttagelser. Totalt hade 165 inskrivna flickor och pojkar intervjuats i länet. Rapporten är mycket välskriven och saklig. Omräknat i procent var det endast fem procent av HVB-hemmen som uppvisade brister, medan det vid 95 procent inte dokumenterades några brister alls! Vilka andra verksamheter kan uppvisa sådana resultat efter en omfattande granskning? Om detta har inte nämnts ett ord i media. Är institutionsvården verkligen dyr och dålig? Det sägs att institutionsvården är dyr och dålig och visst finns det behandlingshem som förtjänar kritik. Avsikten är att länsstyrelsens tillsyn och kommunernas upphandlingar skall göra att de HVB-hem som inte erbjuder god vård sorteras bort. Grynings kundenkäter visar att kunderna/uppdragsgivarna är mycket nöjda med kompetens, bemötande och hur vi utfört uppdraget. Hela 96 procent kan tänka sig att göra en ny placering på den aktuella enheten. Men när den samhällsekonomiska krisen nu slår mot kommunernas ekonomi framförs på fullt allvar att Gryning håller för hög kvalitet. Ni är för dyra. I valet mellan kostnad och kvalitet får vi välja godtagbar kvalitet. Även i upphandlingar väger priset allt tyngre. Att erbjuda kvalitet är visserligen inte enbart en prisfråga. Bemötande, etiskt förhållningssätt och erfarenhet är sådant som inte kan köpas för pengar. Men god bemanning, högskoleutbildad personal, utbildning, handledning och bra arbetsmiljö har en prislapp. Mina frågor är inte unika för Gryning, samma frågor ställs säkert i socialtjänsten, i skolan och i äldrevården. Men varför hör vi alltid att det är den dyra institutionsvården, som kör kommunernas ekonomi i botten? Antalet köpta vårddygn har faktiskt minskat i Västra Götalands län under 2000-talet, från vårddygn år 2001 till vårddygn år Kostnaden per vårddygn ökade under samma period med sju procent, vilket är lägre än inflationen. Dessa siffror är hämtade från Socialstyrelsens jämförelsetal för socialtjänsten. Att fortsätta utvecklingen från bra till bättre Naturligtvis är inte allting optimalt i Gryning. När Beatrice Ask invigde den nya FOU-enheten inom Rättspsykiatrin, sades att de möter jobbiga klienter. Jag som lyssnade smålog över ordvalet, men visst är det så. Våra klienter har det svårt, de är utsatta och de är ibland jobbiga för omgivningen. Ibland blir det turbulens på våra enheter och vårdkvaliteten påverkas negativt. Förr eller senare kommer även Gryning att råka ut för allvarlig kritik, det tillhör arbetets karaktär. Det finns fortfarande mycket som går att förbättra i Gryning. Men vi går inte från dåligt till OK, utan vi fortsätter utvecklingen från bra till ännu bättre. I grunden är jag stolt över det arbete som genomförs och optimistisk inför framtiden. Hur kan vi tillsammans påverka media och få fram de positiva exemplen? Alla vi som arbetar inom vård, behandling och omsorg bör tillsammans slå ett slag för den kunskap och det engagemang, som är det mest utmärkande för våra insatser. Redaktion Marianne Forslund VD Gryning vård AB ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Marie-Anne Ervér, Anna-Lena Grundel, Inge Olofsson, Maija-Riitta Ottemo, Katarina Wennersten, Inger Westerlund Produktion: Infogruppen GR/PRoffset Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen 3

4 Att vara jourfamilj det här är en utmaning Socialtjänstens efterfrågan på plats i jourfamilj har ständigt ökat under de senaste åren. I vår verksamhet Familjehem Göteborg, arbetar idag fyra jourfamiljer med beredskap att ta emot barn och ungdomar i akuta situationer. Familjehem Göteborg har i år utökat verksamheten med ytterligare en familjehemskonsulent och hoppas att under 2009 kunna rekrytera ytterligare 2-3 jourfamiljer till verksamheten. Mammorna från de fyra jourfamiljerna har tagit sig tid att berätta för mig om vad deras arbete innebär. På frågan varför de valt vara just jourhem är svaren snarlika, alla har tidigare varit familjehem under en lång tid och det var dags att pröva något nytt. Vi börjar bli för gamla för att ta emot längre placeringar, säger en jourhemsmamma. Att vara jourhem är en ny utmaning, vi ser tydligt att barnet utvecklas även under den korta tid det är hos oss säger en annan mamma. Det innebär en extra kick att ta emot ett barn med kort varsel är ett svar. Det kan vara tufft ibland för man fäster sig vid barnen, men jag känner att vi gör en insats, vi gör något bra, säger en mamma. Att ha humor det hjälper Vilka egenskaper är viktiga att ha som jourhem, undrar jag? Att inte vara för ung utan ha samlat på sig livserfarenhet är en viktig egenskap som alla är överens om. Den kunskap och erfarenhet man får av att vara vanligt familjehem är också en viktig del i rollen som jourhem. Mammorna är också överens om att man inte ska ha egna yngre barn. Ett stort hjärta ska man ha, säger en av jourmammorna. Men man behöver också ett visst mått av självbevarelsedrift påpekar en mamma, det är lätt att ta på sig för mycket och tro att man ska klara allt. En positiv grundsyn är viktig man måste vara livsoptimist det löser sig, säger en av mammorna. Det är viktigt att ha respekt för olikheter, säger en mamma och att försöka vara fördomsfri. Andra viktiga egenskaper som lyfts fram är flexibilitet och ödmjukhet. Det är så roligt när man ser att det händer Vad är mest glädjande i rollen som jourhem? Det är när man ser förändringen hos barnet, från att ha varit avskärmad och inte vågat titta en i ögonen till att bli en liten kille med känslor, en kille som fungerar i samspel och vågar ta plats säger en jourmamma. Ja, när man når in till barnet och ser den positiva förändringen. Ibland lyckas man förändra barnets egen negativa syn på sig själv och det ger mig så mycket. Man gläds åt förändringar i det lilla. Mamma är alltid mamma Hur fungerar kontakten och umgänget med barnens föräldrar under jourhemstiden? Av svaren jag får förstår jag att det kan se olika ut vid olika placeringar. Vi har haft barnets mamma på besök hos oss två gånger i veckan vid vår senaste placering berättar en av jourmammorna. Ofta ville barnets mamma sitta ner och prata över en kopp kaffe medan barnet leker. Det har varit helt ok tycker jag, när föräldern klarar det. Handlar det om en förälder som aktivt missbrukar eller är svårt psykiskt sjuk, brukar umgänget med barnen ske utanför jourhemmet, ofta i socialtjänstens Jourhem Inom Gryning finns flera verksamheter som kan erbjuda jourplacering och korttidsboende i kon trakterade familjer. Jourhemmen riktar sig till olika målgrupper; barn, ungdomar och förälder-barn kan tas emot. Enheterna kan även tillhandahålla kvalificerade utrednings- och behandlingsinsatser med hög kontinuitet och möjlighet till individuell anpassning utifrån behoven i respektive ärende genom att ha tillgång till behandlingspersonal som kan arbeta tillsammans med jourhemmen. Nedanstående enheter tar emot placering i kontrakterade jourhem. Familjehem Göteborg Barn och ungdomar. Konsulentstödd familjehemsvård. I verksamhetens kontrakterade jourhem erbjuds akutplacering under kortare tid. Telefon: , Birkahemmet, Göteborg Barn 0-3 år. Birkahemmets jourhem erbjuder insatser med fokus på den tidiga anknytningen. Telefon: / Familjecentrum Göteborg Barn, tonåringar och familjer. Boendet i jourhem kan kompletteras med utrednings och behandlingsinsatser. Telefon: / Boda familjecentrum, Borås Barn, tonåringar och familjer. Boendet i jourhem kan kompletteras med utrednings och behandlingsinsatser. Telefon: Familjecentrum Fyrbodal, Vänersborg Barn och ungdomar, 0-18 år. Boendet i jourhem kan kompletteras med utrednings och behandlingsinsatser. Telefon: /

5 Stefan Larsson, familjehemskonsulent, Carina Claesson, jourmamma, Monika Högberg, jourmamma, Soile Mäkynen, jourmamma, Carina Lindfors Fiou, jourmamma, Helena Nyman familjehemskonsulent. lokaler. Jourhemmen är överens om att för det mesta fungerar kontakten bra med de biologiska föräldrarna. Det är viktigt att vi är tydliga mot föräldrarna, vi har inte tagit deras barn, utan tar hand om dem under en begränsad tid, de ska fortsätta vara föräldrar. Vi kan aldrig ersätta en förälder. Föräldrarna har mycket information att ge om barnen som är viktig för oss. Vid lite längre placeringar är det viktigt att föräldrarna får se hur deras barn bor säger någon. I vårt fall har umgänget i de flesta fall skett utanför vårt hem, det är bra tycker jag säger en jourmamma. Då behöver inte föräldrarna känna konkurrens från oss när de träffar barnen, de behöver inte jämföra hur vi har det med hur de själva har det. Det finns ibland mycket frustration i att vara jourhem På frågan om vilket stöd familjerna behöver blir svaren. Handledning är viktigt, ett jättebra stöd. Man behöver få dela sin oro sin sorg. Ibland blir man frustrerad, då måste det finnas ett forum där man kan uttrycka detta. Det är också jätteviktigt att tillhöra en arbetsgrupp som man gör som jourhem i Gryning, att ha gemensamma träffar, ha arbetskamrater som man kan ringa när man arbetar i det egna hemmet, man behöver kunna dela vardagen med någon. Separationen är svår ibland, men nya barn hjälper till att släppa de gamla. Det finns kanske en gräns för hur länge man orkar hålla på, man investerar känslor i varje barn och separationen tar. Vi åker bort ibland bara vi två vuxna På frågan hur laddar ni batterierna? Blir svaren inte entydiga, varje familj har hittat sina vägar att hämta kraft och energi. Vi åker bort ibland, bara vi vuxna, vi åker iväg hela familjen, tar med alla barn, det känns bra att få byta miljö ett tag, det är viktigt att unna sig egen tid, att ha egna intressen utöver barnen, två lediga veckor på vintern är viktiga för oss, ibland är det skönt att bara vara barnfri hemma, handledningen är ett sätt för oss att ladda batterierna. Det är viktigt med egen tid tillsammans med de egna barnen Hur har era egna barn påverkats av ert uppdrag som jourhem? Jag får många olika svar på den frågan. Flickorna blir stormförtjusta när det kommer ett nytt barn, de är trygga och lever sina egna liv. Jag tycker att våra biologiska barn har tjänat på att vi tagit emot andra barn, de har mognat och lärt sig engagera sig i andra, är ett annat svar. Vi undviker att ta emot barn i samma ålder som vår tonåring. Ibland har vi nog tänkt mer på det placerade barnet än på våra egna. Det är viktigt att tänka på att både det egna barnet och det placerade behöver egen tid med oss vuxna. Vår dotter tycker att det varit berikande med barnen vi tar emot, vi har alltid behandlat alla barnen lika. Efter en timmes samtal bryter vi upp, alla har bråttom hem igen, dit där de gör sin insats. När jag sätter mig ner och reflekterar över samtalet slås jag att det är fantastiskt, att dessa familjer efter att ha arbetat uppemot tjugo år som familjehem åt olika kommuner, nu har valt att i Grynings regi ställa upp och ta emot de allra mest komplicerade jourhemsuppdragen. Annika Strid annika.strid@gryning.se 5

6 Amy var Jessica Anderssons fostermamma När Gryning firade sitt femårsjubileum 2006 uppträdde sångerskan Jessica Andersson. Kontakten hade förmedlats av Amy Gullberg, som är biträdande enhetschef på Eriksdals flickhem. Då var det inte många som visste att Amy var Jessicas fostermamma. I vår har Jessica gett ut en bok, där hon öppet berättar om sin uppväxt med en missbrukande mamma. Tiden hos Amy och hennes man blev mycket betydelsefull för Jessica. 6 själv ArBetAde JAG under åttiotalet i många år som familjehemssekreterare och ibland funderar jag över hur det gått för de barn och ungdomar jag mötte. Därför har jag läst Jessicas Anderssons bok med stort intresse. Jessicas barndom är inte alls ovanlig vart tionde barn växer upp med en missbrukande förälder men hennes berättelse är ändå unik. Inte minst för att det trots alla svårigheter gått så bra för henne. Jag var bara trettio år när Jessica flyttade till mig och min man Rolf, berättar Amy. Sammanlagt har jag haft sju fosterbarn och Jessica var det sista. När vi presenterades för Jessica var jag gravid med vårt tredje barn och vi hade inte tänkt ta fler fosterbarn. Men Jessica kunde inte vara kvar i sitt tidigare fosterhem och vi gick med på att träffa henne. Vid mötet blev jag oerhört frustrerad över att alla pratade över Jessicas huvud. Hon var sur och vresig, men det lyste igenom att hon egentligen var väldigt ledsen. Och så bestämde vi oss på direkten att hon skulle komma till oss. När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var När jag var liten och gick i skolan, hoppades jag alltid att dammsugaren skulle vara på när jag kom hem framåt eftermiddagen. Ljudet av en dammsugare gör mig fortfarande glad, för när mamma var nykter så städade hon. Doften av Ajax och Vim spred sig hemma hos oss, ren lukt. Då blev jag lugn. Mamma stod upp, då var allt bra. Jag avgudade henne. Jessica och hennes syskon växte upp med en missbrukande mamma och med mammans mer eller mindre våldsamma män. Med tiden splittrades syskonskaran till flera olika fosterhem. En enda sak har Jessica Andersson alltid varit säker på. Att hon kan och vill sjunga. Att hon ska sjunga. Så blev det också. Lena Katarina Swanberg har skrivit Jessica Anderssons berättelse fram till idag. Boken är utgiven på Albert Bonniers bokförlag från våra möten i Gryning känner jag Amy som en ärlig och okonstlad person som alltid talar klarspråk. Det är precis den bild som framträder av henne även i Jessicas bok. Amy var för Jessica en person som kunde ställa krav och säga ifrån, men som alltid ställde upp när det gällde. Amy säger att det handlar mycket om språkets små nyanser, att aldrig använda små ord som skapar ett avstånd och förmedlar att barnet egentligen inte hör till familjen. Fosterbarnet har alltid en egen historia bakom sig, som man aldrig kan dela. Men du får aldrig förmedla att ni inte har en framtid ihop. Då blir tiden i fosterhem bara en parentes, säger Amy. Kanske handlar det också helt enkelt om personkemi. Vi trivs i varandras sällskap, Jessica och jag. Vi är rätt så lika, ena stunden kan vi slappa rejält och nästa stund är det full fart. I nästa vecka åker vi till Turkiet, och då kommer vi nog att ligga på stranden, läsa en bok och bara lata oss. Samtidigt som Amy säger att hon alltid betraktat fosterbarnen som sina ungar så betonar hon att det är ett professionellt arbete. Samhället skall ställa höga krav på dem som blir fosterföräldrar och de är värda ersättning, a-kassa och pension precis som alla andra. idag är AmY biträdande enhetschef på Eriksdals flickhem. Hon tycker fortfarande att det är spännande med tonårstjejer. När det kommer in en ny tjej är jag alltid nyfiken och försöker hitta ledtrådar till hennes liv, säger Amy. Vad har du lärt dig som fosterförälder, som du har nytta av i jobbet, frågar jag.

7 Att barn och ungdomar måste vara delaktiga och att vi måste visa att vi lyssnar, svarar Amy utan tvekan. Jag hjälpte Jessica att få tag i sina journaler och vi blev båda bestörta. Sida upp och sida ner står det vad läraren, fostermamman, grannen och mamman tycker. Men inte ord om vad Jessica vill och tänker. Det var som en strålkastare på hela vården att läsa detta. Och ändå var Jessicas socialsekretare känslomässigt engagerad och följde henne i många år. För flickorna på Eriksdal är det ingen stor sak att Amy är Jessica Anderssons fostermamma. Några känner till det, andra vet inte. Jag får ingen särställning för det, säger Amy. I början tycker flickorna nog att jag är strängast och argast och besvärligast. Men i längden gillar de att jag är rak och ärlig. Klartext är ofta befriande. för jessica hade musiken en stor betydelse. Hennes biologiska mamma var mycket musikalisk och de sjöng ofta tillsammans. Jessica hade en sångbok och lärde sig alla kända visor som liten flicka. Hennes musikalitet är ett fint arv som hon fått av sin mamma, säger Amy. Jessica hade en sällsynt talang, men för alla barn är det en fördel om man kan utmärka sig på något sätt, till exempel genom sång, fotboll eller något annat. Vi letar alltid efter talanger eller intressen hos våra flickor här på Eriksdal. Det kan vara en framgångfaktor om vi till exempel hittar en praktikplats där man kan känna sig duktig. I boken beskriver Jessica sin väg fram till genombrottet i Fame Factory och i Melodifestivalen. Jag förstod nog inte att det var så stort, säger Amy. Vi hade inte ens TV3 när Fame Factory sändes. När det gick upp för mig hur stort det var blev jag orolig. Musikbranschen är en stentuff värld med hård konkurrens. Man blir värderad utifrån ytan och kan snabbt kan falla i glömska. Men i grunden har jag alltid trott att Jessica skall kunna försörja sig som sångerska och stöttat henne i detta. Hon är oerhört proffsig och har idag ett grundmurat rykte. när jessica berättade att hon skulle skriva en bok om sin uppväxt var jag inte odelat positiv i början. Jag var rädd att boken skulle bli för självutlämnande och bli fel mottagen. Det finns dom som slår mynt av en trasslig barndom. Men nu när boken är klar är jag stolt över hennes mod. Tonen har hamnat helt rätt och det är Jessicas ord rakt igenom. Hon beskriver sin mamma på ett fint sätt. Trots att hon blev besviken gång på gång, så förstår man hur mycket mamman betyder för henne. Jessica har en viktig historia att berätta och hon gör det på ett väl avvägt sätt, Amy Gullberg var Jessica Anderssons fostermamma. säger Amy. Hon lyfter inte bara upp det negativa utan även det som var bra. Jessicas bok har blivit väl mottagen. Många har hört av sig och tackat för att hon berättat så öppet om sitt liv. Detta är en viktig bok för unga tjejer, både de som lever i svåra hemförhållanden och vanliga tjejer som går igenom en tuff period. Alla tjejer söker efter sin identitet oavsett uppväxt, säger Amy, och Jessicas bok kan kanske vara ett stöd för dem. Men detta är också en bok för socialtjänsten. Alla som jobbar med omhändertaganden och placeringar kan få nya insikter genom Jessicas berättelse. till sist berättar Amy att hon själv har fått e-post från några fosterfamiljer. Alla är glada över att det kommer fram en positiv historia, som ger hopp och visar på möjligheterna i familjehemsvården. Marianne Forslund marianne.forslund@gryning.se Fakta Eriksdals flickhem ligger i Värsås, utanför Skövde. Verksamheten tar emot flickor i åldrarna år. Flickorna som placeras har ofta stora svårigheter med relationer, de kan ha en oklar identitet, låg självkänsla, kombinerat med en komplicerad social situation. Eriksdal arbetar utifrån en psykodynamisk och miljöterapeutisk grund, där familjen och nätverket är inbegripet. Målet med behandlingen är att flickorna ska få en medvetenhet om sina livsmönster och resurser så att de får en trygg bas att bygga vidare på, samt att de under behandlingstiden bygger upp en sund och hållbar relation till familj och nätverk. Eriksdal strävar efter att se resurserna hos flickorna och bygga på styrkan hos var och en. Flickorna placeras i vanliga skolklasser så långt som det är möjligt och de uppmuntras att ha egna kvällsaktiviteter utanför institutionen. ART (Aggression Replacement Training) används regelbundet i behandlingen. Alla flickor ADAD-intervjuas vid inskrivning, utskrivning samt vid ett uppföljningsmöte. 7

8 Nybyggt Gryninghus för Claesborg Tisdagen den 31 mars välkomnade Claesborgs HVB till invigning av det nybyggda huset på Eriksdalsgatan 22 i Skövde. det LJusgrå huset ligger som det sista på en lugn återvändsgata. Vid utsatt tid för Öppet Hus strömmar glada och nyfikna gratulanter in i enplanshuset, ännu omgivet av vårdoftande jordhögar och byggbråte. Den plattlagda gången in är dock på plats, liksom pigga vårgula narcisser i krukor vid dörren som hälsar oss Välkommen till Claesborg. Det är så jungfruligt nytt och rent överallt! Snällt drar vi på de blå plasttossorna för att inte smutsa ner med våra leriga skor. Väl inne duggar Lycka till-hälsningarna tätt. Personalen smilar i kapp med de ljuvliga blomgrupperna och med Grynings ledningsgrupp, som var bland de första gratulanterna. De får alla nu också stolta skåda besökarnas beundran. Husbygget som pågått under lång tid är ett stort projekt för Gryning. Redo att tas i bruk De fem ljusa elevrummen doftar nymålat och står redo för att tas i bruk av ungdomarna om någon vecka. Alla elever ska flytta in samtidigt. Pojkarna kommer att ha egen hall, badrum och rum. Kök har de gemensamt. För tillfället står där lockande, doftande soppgrytor och väntar på lunchgäster. Intill köket finns en ljus och smakfullt möblerad matplats för gemensamma måltider. Utöver matplatsen finns ytterligare två sällskapsutrymmen samt ett fristående musikhus. Snart är det dax för det obligatoriska klippet. Representanter för Hyresvärden AB Högkullen Omsorgsfastigheter med sin ägare Residenset AB i Göteborg står på plats för att hålla upp det blågula sidenbandet, när Grynings VD Marianne Forslund berättar om det historiska med denna invigning. Det här är det första beställda Gryning-nybygget. Huset är utformat utifrån den nuvarande verksamhetens behov, men här finns också en fullt utrustad träningslägenhet med två separata boendeenheter som till exempel kan ge flexibla möjligheter till stödboende. Så småningom blir vi bjudna till bords. Den välsmakande soppan kryddas med livliga samtal mellan besökarna, personalen och representanterna för hyresvärden. Under måltiden får vi också lyssna till enhetschefen Anci Åsberg när hon berättar Claesborgs historia från 1991 till idag. 8 Grynings ledningsgrupp var bland de första att gratulera.

9 Anci Åsberg, stolt enhetschef på nya Claesborg. Den välsmakande soppan kryddas med livliga samtal. Stunden att högtidligt klippa av sidenbandet och förklara borgen invigd har kommit! Klipp och hjärtliga lyckönskanapplåder fyller huset! Claesborg idag Nu är Claesborg ett hem för vård och boende för åriga pojkar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ofta har de även rätt till insatser enligt LSS. Pojkarna har svårigheter med kommunikation, olika sociala situationer och förståelse för andra människor. De oskrivna sociala reglerna är svåruppfattade och leder till problem. På Claesborg vill man i en varm och hemlik miljö ge ungdomarna trygghet och en möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Att kunna lyckas i skolan är ett viktigt mål likaväl som att på andra sätt ta ansvar för sina handlingar och visa respekt gentemot andra och sig själva. Ungdomarna får stöd till ett självständigt liv trots sina individuella funktionsnedsättningar. Så jobbar man Metoderna som används är främst tydliggörande pedagogik (TEACCH) och miljöterapi. Kognitiva metoder som Repuls används också. Tydliggörande pedagogik ger en individuell anpassning av krav och struktur i vardagen. Arbetet sker i små, små steg. Stor vikt läggs vid struktur och tydlighet i individuella planer och scheman för att skapa förutsägbarhet och trygghet. Man tränar strategier som blir användbara framåt. Allt arbete sker i nära samarbete med pojken, familjen och hemkommunens socialsekreterare och/ eller LSS-handläggare. Samarbete med skola Claesborg samarbetar med en friskola, MIA i Skövde kommun. Lärarna där har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar som har liknande behov som pojkarnas på Claesborg. Några veckor efter invigningen, då pojkarna flyttat in, frågar jag Anci Åsberg om vad som är det bästa med huset. Det är lugnet, svarar hon utan att tveka. Det nya och det fina och den mjukare atmosfären uppskattas av pojkarna. Och vi kan göra det lilla ännu mindre, alltså ännu mer individualiserat för var och en. Vi kan jobba med samspelet med pojkarna i olika konstellationer och på det sättet få ner stressnivån. Claesborg skapar lugn och harmoni, och ger möjligheter till individuell utveckling som kan lägga grunden för ett livslångt lärande. Johnny Lätt, Claesborgmedarbetare underhåller på fiolen. Maija-Riitta Ottemo maija-riitta.ottemo@gryning.se 9

10 Ryskt TV-bolag uppmärksammar Grynings skyddsboende När en rysk TV-producent från Russia Today ringer för att fråga om de kan göra ett reportage om Grynings skyddsboende, väcker det många frågor. Hur känner de till Gryning, hur skall frågan vinklas och kan de garantera flickornas säkerhet? Grynings VD Marianne Forslund, Abdel Munel Salem och Alexey Yaroshevsky. efter Att ha kollat upp Russia Today på nätet och konfererat med Catarina, enhetschefen vid skyddsboendet, bestämmer vi oss för att ställa upp. Russia Today är en snabbt växande TV-kanal, som sänder på engelska i 160 olika länder och har 200 miljoner tittare. Bakgrunden till att de kontaktar oss är att de har gjort ett reportage om våld mot kvinnor i Turkiet, som fått mycket uppmärksamhet. Och på något sätt har de fått reda på att Sverige satsat på insatser mot hedersrelaterat förtryck. Att bidra till att rikta fokus mot ett problem, som troligen är allvarligt i många av de länder programmet sänds, känns som en utmaning vi inte kan säga nej till. Catarina ordnar kontakt med en ung kvinna, som fått boende och stöd genom Grynings skyddsboende. När vi träffas inför reportaget, bestämmer vi att hon skall kallas Fatima. Jag vet inte vad hon heter på riktigt och var hon bor. Det är så vi alltid arbetar vi har organiserat verksamheten så att det skall vara omöjligt att hitta de som har skyddat boende. Fatima är huvudpersonen i reportaget. Hon är idag en vacker, självständig ung kvinna som arbetar och har eget boende. Innan hon som 17-åring bröt sig loss levde hon under förtryck och blev svårt misshandlad. Utan samhällets hjälp hade jag inte varit där jag är idag, säger hon. Fatima intervjuas om sin bakgrund och berättar om det stöd hon fått. Men hon visar inte sitt ansikte och hennes röst kommer inte att höras i reportaget. Sedan är det min tur. Reportrarna är klart tagna av Fatimas berättelse. Egentligen vore det bättre att intervjua enhetschefen Catarina, det är ju hon som byggt upp verksamheten och hon kan besvara alla frågor bättre än jag. Men de vill ha ett ansikte och vi har bestämt att Catarina inte skall finnas på bild i media. Jag har oroat mig för engelskan, men det svåraste visar sig vara att förklara vårt samhällssystem. Hur det fungerar juridiskt, polisens roll och socialtjänstens ansvar är sådant som skiljer sig kraftigt. Och så vill jag absolut inte kränka människor från andra kulturer. Denna försiktighet måste vi alltid ha även i Sverige. Frågan om hedersvåld kan användas av människor som vill skapa en främlingsfientlig attityd. Vår ambition är att skapa ett bättre liv för unga människor som lever under förtryck, inte att bygga nya mentala barriärer. När intervjun är klar packar Alexej, Abdel och Igor ihop sina väskor och kameror. De skall försöka få tag i en jurist, som kan beskriva hur frågan om hedersvåld hanteras rättsligt i Sverige. Och sedan skall de vidare till Ukraina, för att bevaka den politiska situationen i landet. Det känns en aning overkligt att en verksamhet, som vi startade för fem år sedan, nu presenteras vid sidan av internationella toppnyheter. Marianne Forslund marianne.forslund@gryning.se 10 Våld och kontroll i hederns namn manualen Våld och kontroll i hederns namn används för att bedöma hot, våld och risk när någon utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Den är framtagen utifrån mångårigt arbete med hedersvåldsutsatta och är stabilt grundad i praktisk och teoretisk kunskap. Med hjälp av manualen tecknar man en helhetsbild av den våldsutsattas situation. Man ställer konkreta frågor om olika former av våld och kontroll och man får redskap att se vem som utöver våldet, vem som drabbas av det och vilka konsekvenser det får för den drabbade. Manualen mynnar ut i en bedömning av vad som bör göras för att finna en väg bort från våldet och förtrycket. Våld och kontroll i hederns namn har tagits fram av Skyddsboendet i Gryning Vård AB, Stockholm stads skyddade boende och stöd- och rådgivningscenter Kruton samt fil. dr. Åsa Eldén. En heldagsutbildning i manualen och dess användning kommer att hållas vid två tillfällen efter sommaren. I Göteborg blir det den 22 september och i Stockholm den 24 september. n

11 Mentaliseringsbaserad terapi på Tallbacken Flickorna som kommer hit har ofta en otrygg anknytning och traumatiska erfarenheter. Detta kan visa sig i oförmåga att reglera känslor, impulsivitet och svårighet att läsa av andra människor, säger Rosmarie Jiveborn, enhetschef på Tallbackens behandlingshem för flickor i Skövde. För att komma till rätta med dessa brister hos ungdomarna använder man här något som kallas mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Detta sker inom ramen för Miljöterapi. Mentalisering är ett samlingsbegrepp för en egenskap som är följden av en utvecklingsprocess. Förmågan är inte medfödd utan utvecklas i samspelet med nära relationer i mycket tidig ålder. Detta är sådant de flesta av oss har utvecklat vid fyra fem års ålder utan att vi funderar så mycket över det. Det är när det finns stora brister i den här förmågan, som problem uppstår i relationen till andra. Men vi kan alla uppleva enstaka situationer när vi inte är så bra på att mentalisera, säger Rosmarie, till exempel när vi är stressade, överraskade, förälskade eller skräckslagna, Under processen ställs frågor till flickorna som syftar till att de ska utveckla sin verbala förmåga istället för att som tidigare, agera utifrån destruktiva mönster. PersonALen ställer specifika frågor som skall leda till ökad reflektionsförmåga som i sin tur leder till ökad mentaliseringsförmåga. Detta ska resultera i att flickan lär sig läsa av andra människors intentioner och sitt eget känsloliv och kan påverka sitt agerande. Det är i det miljöterapeutiska arbetet, i vardagssituationerna samtalen äger rum. Genom våra frågor till flickorna upptäcks vad som är deras svårigheter. I det kontinuerliga uppföljningsarbetet blir de delaktiga i behandlingsprocessen. Så småningom, då flickan genom vårt arbete blivit tillräckligt trygg, kan vi börja förklara hur andra kan komma att reagera på flickans ordval och beteende. Vårt bemötande visar att det finns andra sätt att reagera och agera på än vad de kanske tidigare har upplevt i sin omgivning. Personalen eller terapeutens roll är att bekräfta flickans upplevelse, tankar och känslor. Under och efter samtalet reflekterar personalen över vad som händer både i flickan och i sig själv för att kunna möta flickan på ett konstruktivt sätt. Rosmarie Jiveborn, enhetschef på Tallbackens behandlingshem för flickor i Skövde. För oss innebär det bland annat att vi ska orka bära och identifiera flickans negativa känslor och förtvivlan som hon själv inte kan hantera. För att kunna genomföra detta krävs ett genomtänkt samarbete mellan personalen. Det är viktigt att all personal är med på tåget. Rosmarie poängterar att detta inte är en metod utan ett medvetet förhållningssätt. Tallbacken är förmodligen bland de första med att tillämpa detta så konsekvent med ungdomar på institution. Här finns en tydlighet i organisationen (Miljöterapi) och ett synsätt (Mentalisering) som präglar Tallbacken. Flickorna på Tallbacken är mellan 13 och 18 år. Behandlingstiden kan vara upp till två år. Hela miljön här ska inbjuda till trygghet och vara en trygg bas att utforska och göra nya erfarenheter ifrån. Målet är att skapa förutsättningar för att flickorna ska kunna bli trygga och självständiga. De ska lära sig läsa av andra, att förstå missförstånd och skälen till varför de själva och andra reagerar på ett visst sätt. Rosmarie rundar av med ett citat som får sammanfatta vårt samtal om mentalisering. Det gäller att skapa en schysst handbroms! Hans Amneby Fakta Tallbacken Målgruppen är flickor mellan 13 och 18 år med psykosocial problematik som är i behov av institutionsvård och flickor som klarar lägenhetsboende med personalstöd. Flickor som kommer till Tallbacken har ofta en otrygg anknytning och traumatiska erfarenheter. Problemen kan visa sig i oförmåga att reglera känsloreaktioner, impulsivitet, brister i uppfattningen av egna inre tillstånd och svårigheter i att avläsa andra människors upplevelser. Målet är att erbjuda en hög kvalitet på vård- och behandlingsinsatser utifrån socialtjänstens uppdrag. 11

12 Avbrott av placeringar på institution i förtid vad säger forskning och praktik? Att avbryta en placering på institution eller i familjehem, utan att det beror på missnöje med vårdgivaren, är något relativt nytt. Det innebär att socialtjänsten beslutar att vården avslutas i förtid och övergår i andra former på hemmaplan. Det handlar både om ideologi och om ekonomi. institutionsvården har kritiserats för att försvåra en återanpassning. Samtidigt innebär placeringar stora kostnader för kommunerna. En stor satsning på öppenvårdslösningar har skett för att minska kostnader och för att försöka undvika uppbrott från nära föräldrakontakt och från normalt liv. Styrgruppen för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län tog år 2006 initiativ till att göra en så kallad hemtagningsstudie på grund av en oro för att de hemtagningsprocesser som pågick var för snabba och för abrupta. Det fanns en önskan om att öka kunskapen om vilka konsekvenser hemtagningarna innebar. Fil. Dr. Stefan Wiklund från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet anlitades, för att genomföra studien som i höstas resulterade i en rapport. Stefan Wiklund beskriver inledningsvis hur närhets- och normaliseringsprincipen länge utgjort en grund för socialtjänstens individinriktade insatser. I samband med att staten övertog ansvaret för de tunga institutionerna, gavs särskilda medel till kommunerna för att utveckla lokala öppenvårdsprojekt. Paradoxalt nog har andelen placerade barn och ungdomar stadigt ökat, vilket enligt Wiklund kan ha flera orsaker. Rent faktiskt kan det vara fler unga som far illa, medias bevakning spelar roll, professionellas benägenhet att anmäla har ökat samt att barnavårdsområdet prioriteras inom individ- och familjeomsorgen. I rapporten har Stefan Wiklund intervjuat sex ungdomar i övre tonåren, som alla varit med om hemtagning. Alla hade bakgrund med missbruk- och familjeproblematik och alla hade flera års erfarenhet av institutionsvård. Intervjuerna skedde 1-3 år efter hemtagningen. En bodde i familjehem, de övriga var tillbaka i ursprungsfamiljen eller hade eget boende. Uppföljningen efter hemtagningen hade fungerat mycket olika. Foto: Jacob Eriksson Viktigt med eftervård För den unge i familjehemmet och för en annan ungdom, som fått en fungerande kontaktperson, gick det relativt bra. De övriga hade problem med boende och sysselsättning. De hade också återfallit i perioder av missbruk. Satsningarna inom öppenvården syftade över lag till att förebygga placeringar och verkade i mindre grad vara anpassade till eftervård. Stefan Wiklund drar en del slutsatser av vad som kommit fram i studien och vad aktuell forskning visar. Stabilitet i vården har samband bra resultat på lång sikt. Det finns en hel del forskning kring ungdomar som är på väg att avsluta en vårdplacering. Den stora utmaningen handlar om övergången från ett skyddat liv till ett liv med eget vuxenansvar, vilket ofta sker allt för abrupt. För vanliga unga som lever i sina familjer finns oftast ett hem att återvända till för att tanka trygghet. Men detta saknar placerade ungdomar för det mesta och deras nätverk är också i regel tunt. Forskningen har visat att stabilitet i vården, avslut i sen ålder (efter 18 år) och fungerande eftervård är viktiga skyddsfaktorer som har samband med goda utfall på lång sikt. Forskningen kring dygnsvård har haft svårigheter att visa på positiva resultat. Samtidigt saknas forskning om vad som skulle ha hänt om den unge inte hade placerats. Men Stefan Wiklund framhåller att när man tar ett beslut om placering är det viktigt att arbeta för tidsbegränsade placeringar med god planering och där familjearbete alltid ska ingå i uppdraget till vårdgivaren. Avslutningsvis påpekar Stefan Wiklund, att det sällan finns enkla lösningar på svåra problem men att det dessvärre inte är ovanligt att man försöker besvara de svåraste frågorna med de omotiverat enklaste lösningarna. Marie-Anne Ervér marieanne.erver@gryning.se 12

13 NOTISER Den 1 januari 2010 förändras lagstiftningen och organisationen av den statliga tillsynen över socialtjänsten. Motivet har varit att stärka rättssäkerheten för de människor som är beroende av dessa samhällsinsatser. Tillsynen berör både privata och offentliga huvudmän och utförare, inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I korthet är förändringarna följande: - Tillsynen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården slås ihop till en gemensam tillsynsmyndighet - Tillsynen skall bedrivas på ett enhetligt och likvärdigt sätt över hela landet - HVB-hem bör besökas minst två gånger om året. Minst ett av besöken skall vara oanmält. Även Statens institutionsstyrelse skall omfattas av tillsynen. - Vid dessa tillsynsbesök ska samtal föras med barnen NOTISER Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten och ungdomarna. Samtalen ska vara frivilliga och ske med respekt för den enskildes integritet. - Kommunernas nuvarande ansvar för den löpande tillsynen av enskild verksamhet enligt SoL och LSS tas bort. Regeringen föreslår även en försöksverksamhet under en treårsperiod med särskilda tillsynsombud för barn som är placerade i familjehem. Ett antal remissinstanser har påpekat att det utifrån barnets perspektiv kan bli problematiskt med alltför många kontakter samtidigt och vi delar denna uppfattning. För övrigt välkomnar vi i Gryning den nya lagstiftningen. Vår bedömning är att en utökad tillsyn utifrån samma bedömningskriterier enbart kan vara till fördel för Gryning, vars HVB-hem generellt håller hög kvalitet. n Kunskap är viktigt Kinnegatans LSS-verksamhet i Lidköping samverkar om utbildningar kring funktionsnedsättningar inom autismområdet Kinnegatan erbjuder Träningsboende med särskild service enligt LSS 9:8 för ungdomar med funktionsnedsättningar inom autism-området. Verksamheten har nu varit fullt i gång i två år. Lisa Ohlsson som är enhetschef på Kinnegatan berättar att intresset för kunskap om förhållningssätt inom området är stort. Tillsammans med Claesborg och Föreningen Autism, Skaraborg arrangerar Kinnegatan två till fyra öppna utbildningsdagar per år. Efterfrågan på platserna är stor och därför är nya evenemang kontinuerligt inplanerade. I år har en temadag om Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd med leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen redan genomförts. Dagen var mycket uppskattad och en repris är inplanerad till den 1 september Den 30 september anordnas en föreläsning i Skövde med Nåkkve Balldin, socionom och projektledare för Familjeforum i Stockholm och utbildare på RFA Utbildningscenter Autism. Kinnegatan samarbetar även med Pedagogiskt Perspektiv Lisa Ohlsson, enhetschef på Kinnegatan samtalar om Världsautismdagen den 2 april, med Claesborgs Bernt Malmqvist och Johnny Lätt. AB, ett kunskapsföretag inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras Helene Tranquist. Pedagogiskt Perspektiv har stått för grundutbildning och vidareutbildning av Kinnegatans personal. Den 3-4 juni anordnar Kinnegatan ett nätverksmöte för verksamheter i mellersta och södra Sverige som arbetar med barn och ungdomar med diagnosen Asperger. Intresseanmälningar till temadagen den 1 september och föreläsningen den 30 september kan göras via e-post till lisa.ohlsson@gryning.se n Gör Gryning stora vinster? Förra året var det bästa i Grynings historia i ekonomiskt hänseende. Gryning redovisade ett överskott på 21,5 mkr vilket motsvarar 5,7 procent av omsättningen. Sedan Gryning startade har vi haft ned- och uppgångar och den sammantagna vinsten uppgår till cirka tre procent per år. Då Gryning inte skall leverera vinster till våra ägare, har pengarna stannat i bolaget. Under åren har Gryning startat tio nya verksamheter, avvecklat fem verksamheter och genomfört omfattande verksamhetsförändringar vid ett tiotal enheter. Alla nystarter och omstruktureringar har vi finansierat med egna medel. De kommande åren kommer med all säkerhet innebära en efterfrågesvacka. Vi kan redan nu se en nedgång i efterfrågan på platser inom framför allt barn- och familjevården. Om beläggningen skulle minska med tio procent i förhållande till budget, skulle Grynings intäkter i år reduceras med 32 miljoner kronor. Då personalkostnaderna utgör nära 80 procent av våra kostnader är det inte lätt att genomföra snabba besparingar. I likhet med socialtjänstens chefer och handläggare förbereder vi oss för en tuff period. Att vi har vårt överskott från 2008 med oss inför de kommande åren utgör en trygghet för både Gryning, våra uppdragsgivare och våra klienter. n 13

14 Ett år med Mira asylboende På Mira asylboende i Alingsås har det nu varit full fart i drygt ett år. Det var i februari förra året som Mira öppnades som ett alternativ för placering av ensamkommande flyktingbarn. De flesta GR-kommuner hade då tecknat avtal med migrationsverket om mottagande av barn. 14 många kommuner ordnar boendet med familjehem eller kommunala boenden. Gryning blev ombett att ordna ett alternativ och Mira startades. Kommunerna var oroliga för att det skulle bli svårt att snabbt ordna med tillräckligt antal boendeplatser. Redan någon månad efter öppnandet fanns det tio killar på plats i Alingsås. De var främst placerade av närliggande kommuner. Den senaste tiden har det också kommit killar från både Värmland och Östergötland. Det kommer över asylsökande ungdomar om året och det fungerar inte alltid som kommunerna tänkt med boendet. Mira kan då vara ett gott alternativ. Klockan 8 på morgonen är det redan mycket aktivitet i huset. Tio pojkar i övre tonåren skall göra sig redo för skolan, duscha, kamma håret, äta frukost Alla går i närliggande kommunala skolor, grundskolan eller gymnasiet. Det blir också mycket möten av olika slag: Asylutredning på migrationsverket i Kållered, träff med integrationshandläggare eller socialsekreterare, juridiskt ombud, god man. Hälsoundersökning skall genomföras, besök hos tandläkaren, optiker med mera. Fritiden är förstås också viktig i denna ålder med fotboll, pingis, styrketräning, simning, bibliotek, karate eller bara träffa kompisar. Ökar stadigt Antalet asylsökande ensamkommande barn har stadigt ökat de senaste åren, från cirka 300 år 2005 till över år Hittills i år har det redan kommit över 450 på tre månader. Det har inneburit problem för migrationsverket att hinna med asylprövningen inom rimlig tid. Då allt fler får avslag på sin ansökan skall den också prövas av migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen. Prövningen kan därför ta över ett år. Ungdomarna har dessutom varit på flykt i många månader, de befinner sig i ett främmande

15 land utan sina föräldrar och har i många fall traumatiska upplevelser bakom sig. Väntetiden i Sverige kan därmed bli lång och svår och de flesta har mycket svårt att tänka sig en återresa till hemlandet. För de som får uppehållstillstånd blir det en spännande tid. De kan bo kvar på Mira ett tag för att sedan slussas in i sina anvisningskommuner, ofta till ett familjehem, och påbörja sitt nya liv. Många försöker återupprätta kontakten med sina familjer och några försöker få även dem att komma till Sverige. Ett spännande år Personalen på Mira har haft ett spännande och händelserikt år. En helt ny personalgrupp träffades den 1 februari förra året. Vi har olika utbildningar, mycket erfarenhet från socialt arbete av olika slag och inte minst olika kulturell bakgrund. Det har varit hårt arbete att ställa i ordning boendet, ta emot ungdomar, lära sig mycket nytt och skapa ordning och reda. Vårt huvudsakliga uppdrag är att ge ungdomarna en bra första tid i Sverige och stöttning under den svåra asyltiden. Det har varit både gråt och elände men också mycket skratt och dans och härliga situationer. Tillsammans med gode män, kommunala handläggare, lärare med flera har vi skapat ett boende som är ett utmärkt alternativ för asylsökande ensamkommande ungdomar. Vid behov av annan typ av boende finns ju också möjligheten att få hjälp av nån annan Gryning-enhet såsom behandlingshem eller jourhem. Henrik Bennet henrik.bennet@gryning.se Henrik Bennet, enhetschef på Mira, har upplevt ett mycket spännande och händelsrikt år. Det har varit hårt arbete att ställa i ordning boendet, ta emot ungdomar, lära sig mycket nytt och skapa ordning och reda. 15

16 PLACERINGSfunktionen Tel: BARN- OCH FAMILJEBEHAND- LINGSENHETER Birkahemmet Birkagatan Göteborg Tel: Boda FAMILJEcentrum Solvarvsgatan Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan Västra Frölunda Tel: Familjecentrum Göteborg Kometgatan Göteborg Tel: Hässlehem Solvarvsgatan Borås Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Solsidan Sturegatan Skara Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Bergiusgården Box Ljungskile Tel: Claesborg Box Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen Värsås Tel: Hagen Box Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan Borås Tel: Snäppan Forstenagatan Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen Vänersborg Tel: Lärjeholm Lärjeholmsvägen Göteborg Tel: Strandgården, Ljungskile Arödsvägen Ljungskile Tel: /97 BOENDE ENLIGT LSS Kinnegatan Kinnegatan Lidköping Tel: Familjehem Göteborg Box Göteborg Tel: Familjehem Vänersborg Box Vänersborg Tel: UNGDOMSenheter Missbrukarvård Familjehemsverksamheten FAMILJEHEMSresursen, SKÖVDE Villagatan Skövde Tel: Övriga VERKSAMHETER MST Hisingen/väster Knipplagatan 4A Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen Vänersborg Tel: Götateamet Östra sjukhuset IK-Huset Unga vuxna avd Göteborg Tel: Grynings FAMILJETEAM Fabriksgatan Lidköping Tel: Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan Göteborg Tel: Resursteamet i Alingsås Sunnerövägen Alingsås Tel: mira asylboende Sunnerövägen Alingsås Tel: Skyddsboendet Tel: , Tallbacken Box Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: Fax: